Vårt Göteborg Nr 1-2014

Stadsarkitektens vision om en för-tätad stad.

SID. 17

Kryssningsturisterna njuter av friden i Göteborg.

SID. 14

Fyra boendealternativ för äldre göteborgare.

SID. 6

En nära storstad

Grönt, tyst och lugnt

Gunilla trivs bäst hemma

Vårt Göteborg

VÄGEN TILL JUBILEUMSÅRET 2021, SID. 10”MUSSE” GILLAR ATT RULLA FRAM, SID. 13

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Nr 1 · 2014

”EKOLOGISK MAT SMAKAR MER”

Britt-Inger tummar inte på kvaliteten

2

17

ledare //

»Göteborg ska bli en nära storstad «

6

INNEHÅLL, VÅRT GÖTEBORG · Nr 1 · 2014

VÅRT GÖTEBORG #1 2014

GÖTEBORG VÄXER OCH många flyttar in. I dag är vi drygt 530 000 invånare och befolkningen beräknas öka framöver med 10 000 personer per år. Många människor vill flytta hit både från våra närområden och från andra länder. Företag vill etablera sig och utvecklas här. Fler turister vill besöka Göteborg.

Göteborg ska bli en nära storstad, det vill säga en stad som har allt en storstad kan erbjuda men som fortfarande har fördelarna med korta avstånd, närhet mellan människor och med en öppen välkomnande miljö.

ATT STADEN SKA växa och byggas samman inne-bär förstås nya utmaningar. Fler göteborgaremåste ha någonstans att bo. Fler människorska ta sig fram genom staden. Då behövs flerbostäder och bättre resmöjligheter – vägar, broar,tunnlar, cykelbanor och mer kollektivtrafik.Samtidigt måste Göteborg växa hållbart, såvälekologiskt, ekonomiskt som socialt.

Med nya utmaningar ökar också behovet att kommunicera. Vi ska bli bättre på att berätta vad vi gör och varför. Du håller därför i din hand det första numret av Vårt Göteborg, ett magasin från Göteborgs Stad för dig som är boende, besökare eller arbetar i staden.

I Vårt Göteborg kommer du att kunna läsa om hur de olika kommunala verksamheterna inom Göteborgs Stad arbetar för att skapa en bra var-

dag för alla göteborgare och utveckla Göteborg för framtiden.

VÅRT GÖTEBORG KOMMER att ges ut som maga-sin med fyra till sex nummer per år. Det här är det första numret och magasinet kommer så klart att utvecklas tillsammans med er läsare. Välkomna med synpunkter på vad vi kan ha med i stadens nya tidning till [email protected].

Du kan också hålla dig informerad via nät-tidningen Vårt Göteborg. Nättidningen uppdateras med nya artiklar varje vardag. Du hittar den på vartgoteborg.se eller via stadens webb goteborg.se. Du kan också följa oss via twitter på @VartGoteborg. •

Ansvarig utgivare Kommunikationsdirektör Helena Mehner

Redaktion Kjell Foss, Carin Smederöd och Maria Norberg

Kontakt redaktionen@ vartgoteborg.se

Omslagsfoto Johannes Berner

Produktion Rubrik AB

Tryck Sandstens tryckeri AB

Taltidning Rox-Reportage AB

Distribution Bring

Webb vartgoteborg.se

Vårt Göteborg

Stadsarkitektens vision om en för-tätad stad.

SID. 17

Kryssningsturisterna njuter av friden i Göteborg.

SID. 14

Fyra bra boende-alternativ för äldre göteborgare.

SID. 6

En nära storstad

Grönt, tyst och lugnt

Gunilla trivs bäst hemma

Vårt Göteborg

VÄGEN MOT JUBILEUMSÅRET 2021, SID. 10”MUSSE” GILLAR ATT RULLA FRAM, SID. 13


Nr 1 · 2014

”EKOLOGISK MAT SMAKAR MER”

Britt-Inger tummar inte på kvaliteten

Magasinet Vårt Göteborg ges ut av Göteborgs Stad. Tidningen distribueras till samtliga hushåll i Göte-borgs kommun och till en del hushåll intill kommun-gränsen. Vårt Göteborg

syftar till att ge Göteborgs boende, besökare och nä-ringsliv bättre kännedom om vad Göteborgs Stad gör och varför.

Tidningen ges även ut som taltidning.

FLER GÖTEBORGSNYHETER HITTAR DU PÅ WWW.VARTGOTEBORG.SE

Vad tycker du om magasinet Vårt Göteborg?

Hör gärna av dig till oss på redaktionen@

vartgoteborg.se.

TYCK TILL!

LEVER LIVET HEMMA B O B R A Gunilla, 98 år, trivs utmärkt i sin lägenhet.

”Här gör jag som jag vill”, konstaterar hon.

SIESJÖ TÄNKER NYTT F Ö R TÄT N I N G Stadsarkitekt Björn Siesjö ser bortom dagens Göteborg.

Helena Mehner Kommunikations- direktör

https://twitter.com/vartgoteborg

http://www.vartgoteborg.se/

http://www.goteborg.se

mailto:[email protected]

http://www.vartgoteborg.se




3// innehåll

13

LÄR FÖR LIVET S KO L I N S P I R AT I O N Naturvetenskap är kul. Speciellt när lektionerna hålls på Universeum.

8 BÄST I EUROPA F Ö R E B I L D Göteborg är ett föredöme när det gäller användandet av fjärrvärme.

12GÖR STADEN BÄTTRE U N G A P O L I T I K E R Ungdomsfullmäktige tar fasta på de ungas frågor.

20BUSSEN FRÅN FRAMTIDEN T E S TA R E N A ElectriCity tar framtidens busstill nutiden.

9FIRANDE PÅGÅR J U B I L E U M Göteborgs 400-årsfirande är redan i full gång. Häng med på resan mot 2021.

10 EN VÄG IN TILL STADEN I N F O R M AT I O N Kontaktcenter guidar dig rätt i staden.

24

MUSSE OM SITT GÖTEBORG


INNEHÅLL, VÅRT GÖTEBORG · Nr 1 · 2014

SHU

TTER

STO

CK

GÖ

TEB

OR

GS

HA

MN

4 GRÖNARE MAT TILL BARNEN E KO M AT På Tellusgatan 4 är ekologisk mat en självklarhet.

KALENDARIE – PÅ GÅNG I HÖST22FLER ANLÖP

TILL VÅR STAD14


I Bergsjön i Östra Göteborg ligger för-skolan Tellusgatan 4. Här satsar man stort på att servera barnen mat som är fri från rester av bekämpnings-

medel och konstgjorda tillsatser. Britt-Inger Andersson är kock på förskolan och varje dag lagar hon mat till drygt 70 barn mellan ett och fem år.

– Jag vill servera så bra mat som möjligt till barnen och ekologisk mat smakar mycket mer och är mycket godare, konstaterar hon.

BRITT-INGER HAR ARBETAT på förskolan sedan 1990 och redan 1996 började hon ser-vera ekologisk mat tillsammans med många andra förskolor i stadsdelen.

– Då fanns det inte särskilt mycket att välja bland, och det lilla som fanns var jätte- dyrt. I dag är det mycket bättre, konstaterar hon.

Numera är utbudet av ekologiska råvaror betydligt större och andelen miljömåltider som serveras på Göteborgs Stads skolor, förskolor och äldreboenden ökar hela tiden. Miljömåltider är Göteborgs Stads strategi för att öka andelen ekologiska livsmedel och samtidigt minska matsvinnet. Definitionen av en miljömåltid är en måltid som baseras på miljö- och rättvisemärkta råvaror, som är säsongsan-passade och rika på grönsaker och baljväxter.

På förskolan Tellusgatan 4 görs all mat från grunden och i köket är Britt-Inger mån om att ta vara på maten för att minimera det som slängs. Överbliven gröt används till att baka bröd, och potatis- och pastarester kan användas till sallad. På förskolan portions-

4 mat med omtanke // TEXT: SANNA PERSSON BILD: JOHANNES BERNER ILLUSTRATIONER: SHUTTERSTOCK

Mera ekomat

MILJÖMÅLTIDERNA PÅ FRAMMARSCH I GÖTEBORG:

E KO M AT På förskolan Tellusgatan 4 är mer än hälften av all mat som serveras ekologisk.

– Jag köper in så mycket ekologiskt jag bara kan för att barnen ska få så naturliga måltider som möjligt, säger kocken Britt-Inger Andersson.


SÅ TÄNKER VI PÅ TELLUSGATAN 4 OM MATEN

HANAN MOSA, 6 ÅR

1. Sallad och sånt, det har min pappa lärt mig.

2. Den kan komma från Asien eller Afrika eller Sverige.

ELISABET MUSTAFA, 6 ÅR

1. Frukt och sallad, det ska man äta så att man

inte får ont i magen.2. Maten kommer från

olika länder.

ARYA BAQAIY, 6 ÅR

1. Äpple och apelsin.2. Jag vet inte riktigt, men

salt kommer från havet.

GUSTAV HAMMARBÄCK, 5 ÅR

1. Sallad, man måste ha det till maten.

2. Från jorden.

WARSAME HUSEIN, 5 ÅR

1. Päron och banan.2. Banan kommer

från träden.

... maten står för en tredjedel av vår klimatpåverkan och att vi svenskar slänger ungefär 30 procent av all mat vi köper. Men om

vi byter ut två köttmåltider i veckan till vegetariska alternativ skulle det motsvara ett minskat koldioxidutsläpp från 23 300 bilar under ett år.

2013 var 27,1 procent av alla måltider i stadsdelarna miljömåltider. Centrum, Angered och Västra Göteborg toppade statistiken, här

var över 30 procent av måltiderna som serverades miljömåltider. Fort- farande är det en bit kvar till det uppsatta målet på 50 procent för 2014.

beräknar man också noga och ser till att lagom mycket mat skickas ut till avdel-ningarna. Det som inte har lämnat köket kan nämligen sparas och återanvändas.

– Jag har alltid varit medveten och in-tresserad av mat och miljö. Själv växte jag upp på landet och vet att man inte behöver bespruta odlingarna för att det ska växa bra, säger Britt-Inger.

FÖR ATT HÖJA kvaliteten på måltiderna har kommunen också som mål att allt kött som serveras inom stadens verksamheter ska vara 100 procent ekologiskt. För att klara det målet kompenserar man med att servera vegetariskt två dagar i veckan och fisk två dagar i veckan på stadsdelens alla skolor och förskolor.

I Östra Göteborg har man arbetat struk-

turerat kring miljömåltider i drygt tre år på både förskolor och skolor och det politiska målet för 2014 är att minst 40 procent av alla matinköp ska vara ekolo-giska. Nästa år höjs målet ännu ett snäpp, till 50 procent, vilket förskolan Tellus- gatan 4 redan överträffat.

– Vi ser ju att det faktiskt går att servera ekologiskt och ändå klara ekonomin, sam-tidigt som man har en egen kock, säger Maria Löfvenholm, enhetschef, Måltid i Östra Göteborg.

Än saknas det ekologiska alternativ till många av de råvaror som Britt-Inger använder i sin matlagning, men hon ser positivt på att målen höjs nästa år.

– Jag kommer att fortsätta köpa in så mycket ekologiskt som det bara går, det är ett sunt val för både miljö och hälsa. •

Visste du att... Andelen miljömåltider ökar stadigt

5mat med omtanke // TEXT: SANNA PERSSON BILD: JOHANNES BERNER ILLUSTRATIONER: SHUTTERSTOCK

Göteborg Stad ordnar utbildningar för alla som arbetar med måltider i stadens kök och sprider goda recept mellan verk-

samheterna. Upphandlingar görs riktade mot ekologiska varor och miljömåltiderna följs upp genom att man mäter andelen ekologiska livsmedel av den totala livsmedelsbudgeten.

Så här jobbar Göteborgs Stad med miljömåltider:

1. Vad är nyttig mat? 2. Var kommer maten ifrån?

6 vinjett // ORD: FÖRNAMN EFTERNAMN BILD: FÖRNAMN EFTERNAMN


6

D often av kaffe sprider sig från köket in i vardagsrummet där vaniljhjärtan väntar upplagda på fat. På ett piano står bilder på

föräldrar, barn, barnbarn och barnbarnsbarn uppradade och väggarna pryds av stora tavlor i starka färger. Gunilla har bott i sin lägenhet de senaste tolv åren och hon har inga planer på att flytta.

– Jag trivs så bra här och hemma är bäst. Här gör man precis som man själv vill, kon-staterar hon.

Balkongen är Gunillas egna lilla trädgård. Där gillar hon att sitta och titta på prästkragar och pelargoner som nu blommar för fullt. Varje tisdag och fredag åker hon till ett dagcenter i Krokslätt för att träffa andra seniorer och de besöken längtar hon till varje vecka.

– Det känns som mitt andra hem och det är så underbart att få komma dit. Där är jag äldst, men faktiskt också piggast.

ATT KUNNA BO kvar i sitt eget hem även på ålderns höst är betydelsefullt för många,

men det ställer också högre krav på hemmet och på möjligheten att få stöttning med vardagliga sysslor som successivt blivit till fysiska utmaningar.

För tjugo år sedan gick Gu-nillas make bort och i dag finns bara en nära vän kvar i livet.Gunilla började få hjälp av hem-tjänstens personal för cirka sju år sedan, då med enstaka upp-gifter. Numera kommer de dag-

”HEMMA GÖR MAN PRECIS SOM MAN VILL”

S J Ä LV S TÄ N D I G Vid Landala torg bor Gunilla Hansson, 98 år, i egen lägenhet. Sedan sju år tillbaka får hon hjälp av hemtjänsten med några av de dag-liga bestyren, men det mesta klarar hon själv.

Familj: Barn, barnbarn, barn-

barnsbarn och en syster. Intressen: Sitta på balkongen och ta hand om mina blommor. Det bästa med mitt hem: Att jag kan göra precis vad jag vill, när jag vill.

3TRYGGA BOENDEFORMER FÖR ÄLDREDet finns flera olika sätt att bo på ålderns höst, och en bra idé är att se över sitt boende i tid. Här listar vi några av de boendealternativ som finns i Göteborg.

På Boplats, www.boplats.se, publiceras bra bostäder för dig som är senior och tillgäng-

lighetsmärkta lägenheter som kan sökas av alla. På www.goteborg.se finns en förteckning över alla äldreboenden, sök på ”hitta äldreboende”.

bo bra // TEXT: SANNA PERSSON BILD: ANNA SIGVARDSSON & SHUTTERSTOCK

Gunilla Hansson, 98 år, Landala

http://www.boplats.se


7


7

Seniorbostäder är öron-märkta för personer över en viss ålder, vanligtvis

55 år. Det finns både hyres- och bostadsrätter

och dessa är märkta med ikonen 55+ när de

annonseras ut på Boplats. Tillgänglighets-

anpassade (T-märkta) bostäder ska ligga i

markplan alternativt ha hiss, låga trösklar och

ett funktionellt och rymligt badrum.

Seniorbostäder och T-märkta bostäder

1

bo bra // TEXT: SANNA PERSSON BILD: ANNA SIGVARDSSON & SHUTTERSTOCK

Vård- och omsorgs- boenden (äldreboende) riktar sig till äldre som behöver mer fysiskt, psykiskt, socialt eller

medicinskt stöd än vad som kan ges i hemmet.

Det finns 67 kommunala och fristående äldre- boenden. För få en

lägenhet på ett äldre-boende krävs ett beslut som fattas av bistånds-

handläggaren i din stadsdel.

Vård- och omsorgsboende

3

Trygghetsboende är en boendeform som

håller på att etableras i Göteborg. Trygghets- boende ger dig som är 70 år eller äldre möj-

lighet att bo i en vanlig bostad, men med större gemenskap och trygg-

het. Här finns god fysisk tillgänglighet

och tillgång till gemen-samhetslokal och

trygghetsvärd.

Trygghets- boende

2

BILDEN: Genom hemtjänsten kan äldre,

som Gunilla, få hjälp med till exempel personlig hygien

och påklädning, men även med hushållssysslor som att

handla mat och städa.

» De är så snälla allihop och hjälper till med sådant som behövs, och det är också väldigt roligt när någon kommer hit och hälsar på.«

ligen och hjälper henne främst med att vär-ma och duka fram måltiderna. Varje onsdag går hon också till affären tillsammans med personalen för att handla mat för den kom-mande veckan.

– Man behöver komma ut och röra på sig och få små promenader då och då, säger Gunilla som med viss möda just rest sig ur stolen på balkongen för att vattna små röda blommor som växer i en blomlåda.

FÖR ATT UNDERLÄTTA vardagen har Gunilla, utöver hemtjänst, även rullator, käpp, en upphöjd toalettsits med armstöd, en telefon med extra stora knappar och ett larm runt halsen som gör det möjligt att få direktkon-takt med hemtjänsten om hon skulle falla och behöva hjälp att ta sig upp. Stödet hon får från hemtjänsten varje dag är mycket värde-fullt, ur flera perspektiv.

– De är så snälla allihop och hjälper till med sådant som behövs, och det är också väldigt roligt när någon kommer hit och hälsar på, säger hon.

Hemtjänsten inom Göteborgs Stad syftar till att underlätta ett så självständigt och meningsfullt liv som möjligt för den som kla-rar att bo kvar hemma. Personalen stöttar de äldre utifrån deras egna behov och önskemål. För att få hemtjänst ansöker du hos bistånds-handläggaren i din stadsdel. •


8 notiser // lustfyllt lärande // TEXT: FREDRIK FERMÉN BILD: UNIVERSEUM

T E S T M I L J Ö E R TESTA OLIKA praktiska lösning-ar för hemmet i någon av stadens fem inspi-rationsmiljöer. Här visas allt från små hjälp-medel, som hjälper dig att få upp locket på syltburken, till tekniska lös-ningar, som en borta/hemma knapp som stänger av allt från spis till lampor när du lämnar bostaden.

H E M M A F I X DU SOM ÄR 67 år eller äldre kan få hjälp av fixartjänst med praktiska saker i ditt hem. Det kan vara saker som du har svårt att klara själv eller sådant som gör ditt hem säkrare.

Tillsammans med fixaren kan du få en kostnadsfri säkerhetsrond i ditt hem. Ni går då igenom brandsäkerheten och ser vilka eventuella andra risker som finns för fall och olyckor. Fixaren kan även tipsa om smarta prylar för hemmet som gör livet enklare, säkrare och roligare.

T R Ä F F P U N K T E R PÅ STADENS träffpunkter kan du som är äldre delta i aktiviteter och träffa nya vänner. Du kan bland annat äta eller fika ihop med andra, träna, gå på kurser, sjunga i kör eller följa med på utflykt.

För äldre som behöver särskilt stöd finns dagverksamheter med olika inriktning, exem-pelvis för personer med demens. Kontakta en biståndshandläggare i din stadsdel för mer information eller ta hjälp av kontaktcenter.

SMARTA PRYLAR

FIXARTJÄNST

TRÄFFA NYA VÄNNER

Sugen på att veta mer? Inspirationsmiljöerna är öppna för alla. För aktuella öppettider,

ring kontaktcenter, tel 031-365 00 00.

Mer information om fixartjänst kan du få av kontaktcenter, tel 031-365 00 00 eller gå in

på goteborg.se/fixartjanst

Ett axplock av alla aktiviteter finns på goteborg.se/aktiviteterforaldre.

Där finns också en restaurangguide för seniorer samt en lista över stadens alla träffpunkter. Du kan också ringa kontaktcenter för mer information, tel 031-365 00 00.

I ett grönt tält på Universeums tak sitter ett gäng fjärdeklassare och gräver efter dinosauriefossil. Plöts-ligt kippar en grupp pojkar efter

andan när en mekanisk Parasaurolophus grymtar till.

– Ni vet väl att de här dinosaurierna bara åt grenar och löv, säger pojkarnas lärare be-tryggande.

EN VÅNING NER arbetar Kerstin Wernberg Appelström, ansvarig för Universeums skolavtal. Hon är en av dem som verkat för att Göteborgs alla fjärdeklassare har fått fri entré till Universeum tillsammans med sina lärare de senaste två läsåren.

– Hos oss får barnen uppleva naturvetenskap, matematik och teknik i verkliga miljöer. Vi tror att den nyfikenhet vi ska-par hos eleverna håller i sig och påverkar

deras betyg längre upp i åldrarna, säger hon.

Hanna Olsson, som är mellanstadielärare, tycker att satsningen är fantastisk.

– I den här åldern är eleverna väldigt mot-tagliga. Att de få lära sig på riktigt ger dem kunskap som stannar kvar, säger hon och fortsätter:

– Genom intresse och lust blir måluppfyl-lelsen högre och eleverna lär sig att tycka om naturvetenskap, matematik och teknik, ämnen som inte alltid är så populära.

HANNA OLSSON OCH stadens övriga mellan- stadielärare får genom avtalet också två fortbildningsdagar på Universeum, en i naturvetenskap och en i teknik. Tanken är att Universeum ska stötta lärarna med kompetensutveckling så att de kan inspi-reras att utveckla sin egen undervisning. •

Lustfyllt lärande på Universeum

S KO L I N S P I R AT I O N För andra läsåret i rad kommer stadens 4 000 fjärdeklassare få fritt inträde till Universeum till-sammans med sina lärare. Tanken är att lärande i en inspirerande miljö ska öka intresset för naturvetenskap.

BILDEN: På Universeumsterrass på fjärde våningen

får barnen bekanta sig med 16 rytande

dinosaurier och resonerakring hur det var att leva

under jätteödlornas tid.

http://www.goteborg.se/fixartjanst

http://www.goteborg.se/aktiviteterforaldre


9

D et låter lite som en framtidsvision, men är i högsta grad verklighet. Den nya buss-linjen ska gå mellan Johanneberg Science Park och Lindholmen Science Park, och

passera Götaplatsen, Brunnsparken och Göta älvbron på vägen. Bussarna drivs av förnyelsebar el, minst en av hållplatserna kommer att vara inomhus och på såväl hållplatser som ombord på bussen kommer resenärer-na att ha tillgång till ny teknik och interaktiva tjänster.

– Det vi ser framför oss är inte visionärt, utan en na-turlig utveckling. Om fler väljer en allt mer attraktiv kollektivtrafik löser det också en del av trängselproble-matiken, säger Niklas Gustavsson, ansvarig för hållbar-hets- och samhällsfrågor på Volvo.

MÅLET MED ELECTRICITY är att skapa ett innovativt elektrifierat bussystem, som blir en integrerad del av det befintliga kollektivtrafiksystemet. Tanken är att lämna skrivborden och laboratorierna, och i stället testa bussen och trafiksystemet i befintlig miljö från början. Staden blir en levande testarena för ny teknik.

Bussen är i princip fri från avgaser och väldigt tyst. Detta gör att man kommer att kunna köra på platser

som inte varit tillgängliga för busstrafik tidigare, kanske till och med gågator.

– Nu jobbar alla parter intensivt med alla delprojekt. Bussarna ska bli klara, vi arbetar med tekniska lösningar för hållplatserna, laddstationer, IT, med mera. ElectriCity handlar inte bara om själva bussen, utan om mjukare värden, som tjänsteutveckling, hur det ska se ut på hållplatserna, och hur resan ska vara, säger Niklas Gustavsson.

Minst en av hållplatserna kommer att byggas inomhus, troligen vid Lindhol-men Science Park.

– Det kommer att bli en ny sorts miljö, en blandning av inomhus och utomhus, säger Mats Bergh, vd för Johanneberg Science Park.

I DAG STÅR TRANSPORTSEKTORN för en tredjedel av Sveriges samlade koldioxid-utsläpp. Den här typen av projekt är en nyckel för en lyckad omställning.

– Det som skiljer den här idén från en del andra projekt är att Volvo tog initi-ativet till det här och sa att detta vill vi göra i vår hemstad. Det fanns en stor vilja att vara med. Ibland är det akade-mien och forskarvärlden som behöver ta initiativet, ibland är det staten eller kommunen, men ibland är det också företagen som behöver kliva fram och ta initiativet, säger Niklas Gustavsson.

En rad aktörer från näringsliv, fors-karvärlden och kommun och stat sam-arbetar nu för att elbusslinjen ska bli så bra som möjligt. Det gäller att ta fram nya hållplatslösningar, trafikledningssystem och säkerhetskoncept samt system för energiförsörjning och energilagring. Just det breda samarbetet är något som stäl-ler krav på alla inblandade att våga tänka nytt och lämna sin trygghetszon. Det är inte självklart att företagare och politiker och forskare talar samma språk.

– Det roligaste ur mitt perspektiv är att försöka hitta ett hållbart sätt att samar-beta mellan alla de här parterna, säger Niklas Gustavsson. Utmaningen är att på kort tid jämka samman alla olika vi-sioner. Det gäller att hitta gemensamma mål. Inget är självklart när man ska sam-arbeta över gränserna så här och det är kort om tid. •

T E S TA R E N A Du kliver på bussen inomhus, får en tyst och i det närmaste utsläppsfri resa genom staden och kan använda dig av interaktiva, tekniska tjänster under resans gång.

ElectriCity, en av världens modernaste busslinjer och kom-mer att vara verklighet i Göteborg redan nästa sommar.

FRAMTIDENS BUSS

TEXT: ULF ROOSVALD BILD: WHITE // innovativ trafiklustfyllt lärande // TEXT: FREDRIK FERMÉN BILD: UNIVERSEUM


10

Eftersom idéerna är så många prövas ett urval genom förstudier.

Nu utvärderas bland annat: Demokraticenter • Boutställningen ”Leva

2021” • Bazar • Unga och kunskap.

”År 2021 är Göteborg internationellt känd som en modig förebild för hållbar tillväxt. Vi är en innovativ, öppen och inkluderande stad där alla invånare känner mening och

delaktighet.”

4 juni 1621 fick Göteborg sina stads- privilegier och staden blev snabbt en hamn-stad öppen för världen. Till 300-årsjubiléet

gjordes många satsningar som skapade vårt moderna Göteborg. Vem kan tänka sig ett

Göteborg utan Liseberg, Konstmuseet, eller Svenska mässan?

Fler jubileumsförslag prövasVision för 2021Göteborg har firat förut

H ur kan 400-årsjubileet göra ett internationellt avtryck för framtiden? Det var frågan som stadens

politiker ville ha svar på när Göteborg & Co fick uppdraget att ta fram ett förslag till jubileumsplan.

– Utgångspunkten var att tänka håll-bart och involvera hela staden. Alla göte-borgare som ville delta fick lämna förslag,

säger Therese Brusberg, projektchef för Göteborg 2021 på Göteborg & Co.

RESULTATET BLEV HELA tusentals idéer, visioner, funderingar och förslag och utifrån alla dessa tankar skapades tre konkreta teman för att särskilja rikt-ningarna.

– Det blev väldigt tydligt att götebor-garna ville förbättra de mjuka frågorna,

snarare än att fokusera på nya byggnads-verk, som man gjorde vid 300-årsjubileet, säger Therese Brusberg.

En hjärtefråga var att komma nära vatten och därför lyftes detta ut som ett självklart tema. Likaså ville de allra fles-ta öppna upp det allmänna rummet och låta staden bli mer kreativ och tillåtande.

DEN TREDJE INRIKTNINGEN var att byg-ga broar, både fysiska broar över kanalen och bildliga broar mellan människor, för att göra Göteborg till en mer tillgänglig stad.

– Nu arbetar vi med att realisera flera idéer per tema och år. Firandet är med andra ord i full gång, konstaterar Therese Brusberg. •

J U B I L E U M År 2021 firar Göteborg 400 år. Men jubileet har redan startat med ett antal aktiviteter under 2014 och många flera planeras i detta nu för de kommande åren. En sak är säker, projektet 2021 kommer att utveckla Göteborg under lång tid.

GRATTIS GÖTEBORG

FIRANDET HAR REDAN BÖRJAT!

göteborg2021 // TEXT: FREDRIK FERMÉN & SANNA PERSSON BILD: BEATRICE TÖRNROS, WIKIMEDIA & SHUTTERSTOCK


1. NÄRA VATTENEftersom vatten är en naturlig del av

Göteborg är det också ett självklart tema för jubileet. Inriktningen har flera

delar, dels kontakten med havet, skärgården, hamnen, sjöarna, älven och kanalerna. Men också regnet som resurs.

2. BYGGA BROARPrecis som alla platser vid älv och kanal är broar centrala i staden. Likaså är den bildliga tolkningen av att bygga broar mellan människor viktiga delar i flera projekt. Broar minskar både fysiska och mentala avstånd och är starka symboler för det inbjudande och öppna Göteborg.

3. ÖPPNA RUMMånga projekt handlar om en öppen och tillåtande atmosfär, med

kreativa mötesplatser. Man utvecklar, provar och testar nytt i stadens alla hörn. Öppna rum ger utrymme för nya möten och Göteborg blir

den modiga testarenan – öppen för världen.

Stora Hamnkanalen: För-studien Stora Hamnkanalen handlar om att göra ett levande stråk i hjärtat av Göteborg. En mötesplats där människor vill och kan vistas närmare vattnet.

Alla kan segla: Lär dig segla mitt i Frihamnen. Varje lördag fram till vecka 44 ges möjligheten att lära sig segla helt gratis, och båtarna som används gör seglingen lättillgänglig för alla oavsett förkunskaper eller fysiska behov.

Bada mitt i stan: Ta dig ett dopp mitt i stan – det är målsättningen med ”Bada mitt i stan”. I Frihamnen på Hisingen testas nu playan och olika badkulturer. Det är en mötesplats med kaféer, pick-nickytor och en grillplats.

Vatten som hållbar resurs:Hur kan man hantera regn och dagvatten och göra Göteborg till världens bästa föregångare när det kommer till vatten? Det försöker man ta reda på genom forskning inom bland annat vattenförsörjning och klimatförändringar.

Linbana: Åk kollektivt med linbana. Lagom till att Göteborg fyller 400 år kan Sveriges första linbana för kollektivtrafik bli verklighet. En av de sex tänkbara linjerna som utretts skulle sträcka sig över älven från Järnvågen till Lindholmen.

Sätt färg på Göteborg: Världens längsta målade konstverk, en 21 kilometer lång cykelväg från Röda Sten till Blå Stället i Angered, ska-pas just nu av Målarmästarna. 2021 är projektet klart och alla som vill är välkomna att greppa en pensel och delta.

Musikläger för unga: I juni samlades barn och ungdomar med familjer från Sveriges musik- och kulturskolor och musikorganisationer för att delta i ett tvådagarsläger på Göteborgsoperan. En förstu-die genomförs för att se om lägret kan bli världsledande.

Mer grönska: En stad be-höver träd och vegetation för att kännas levande. Grönska skapar både ett bättre klimat och en mer attraktiv stad. Under året startar fler träd-projekt som växer över tid.

Jubileumspark i Friham-nen: En jubileumspark i ständig förändring skapas i Frihamnen. Parken, som ska bli en mötesplats med mång-fald i både vegetation och arkitektur, invigs 2021 men byggprojektet ska utvecklas av framtidens göteborgare.

Angereds Stadspark: Fick första jubileumsmärk-ningen. Här finns utflyktslek-plats med cirkustema, vad gäller färg, form och lekred-skap, bouleplan och stora gräsmattor för umgänge, avkoppling och flera aktivite-ter för stora som små.

Ungt inflytande: Genom arenan ”Rum för ungt in-flytande” kan barn och ungdomar få inflytande och bli medskapande i stadens utveckling. Idén fortsätter att utvecklas under 2014.

11göteborg2021 // TEXT: FREDRIK FERMÉN & SANNA PERSSON BILD: BEATRICE TÖRNROS, WIKIMEDIA & SHUTTERSTOCK

PÅGÅENDE PROJEKT:

PÅGÅENDE PROJEKT:

PÅGÅENDE PROJEKT:

Följ vägen till 2021 på www.goteborg2021.com

HÅLL DIG UPPDATERAD

http://www.goteborg2021.com


europeisk förebild // TEXT: SANNA PERSSON BILD: RUBRIK

Fjärrvärme kallas det när hett vatten produceras i en central anläggning och distribueras i rör

i ett lokalt energisystem, för att värma upp bo-städer, skolor och andra lokaler. Vattnet har alltså

värmts upp en bit bort från huset, därför kallas det fjärrvärme. I Europa används i genomsnitt

12 procent fjärrvärme.

Vad är fjärrvärme?

F Ö R E B I L D Göteborg ligger i framkant när det gäller fjärrvärme och energieffektivisering. Så långt fram att EU-kommissionen valt Göteborg som förebild för övriga Europa genom att leda EU-projektet CELSIUS. I höst invigs en unik fjärrvärmestation, som också blir en demonstrationsanläggning, för en av Stena Lines färjor i Masthugget.

90 procent av alla flerbostadshus, många industrier och flertalet offentliga lokaler värms upp med fjärrvärme från Göteborg Energi och man letar ständigt efter nya sätt att återanvända energin flera gånger om.

– Det är ovanligt för en stad som Göte- borg att få vara drivande i så här kom-plexa europeiska frågor, men vi har den kompetens som krävs och det kommer säkert att ge ringar på vattnet, säger Katrina Folland, Göteborgs Stads koor-dinator för CELSIUS-projektet.

I PROJEKTET CELSIUS ingår även Lon-don, Genua, Rotterdam och Köln. Samt-liga städer i projektet har byggt upp egna demonstrationsanläggningar i samver-kan med stadens energileverantörer och näringsliv där man kan utbyta erfaren-heter med varandra.

Som en del i CELSIUS–projektet in-vigs i höst en ny fjärrvärmecentral för Stena Danica. När färjan ligger i hamn värms den upp av fjärrvärmenätet

och man kan då stänga av det olje-/dieselaggregat som annars används för uppvärmningen. Genom att använda fjärrvärme i stället för fossilt bränsle förbättras luftkvaliteten kring Mast-hugget och fjärrvärmecentralen blir samtidigt en av Göteborgs demonstra-tionsanläggningar.

CELSIUS ÄR TÄNKT att inspirera euro-peiska städer att ta vara på spillvärmen i sina fjärrvärmesystem. Allt för att Europa ska kunna nå klimatmålen och påskynda omställningen till ett hållbart samhälle. Målet är att rekrytera 50 nya städer till 2017 och redan vid projektets start anmälde många städer sitt intresse för att vara testpiloter.

– Vi har en pågående dialog med många städer och det finns ett stort intresse, men besluten ska gå genom många led. Oftast är det inte tekniska hinder som står i vägen utan snarare acceptans-, finans- och lagstiftningsfrågor i de olika länderna, säger Katrina Folland. •

GÖTEBORG TOPPAR FJÄRRVÄRMELIGAN

12

50%

100%

75%25%

0%

BILDEN: I Göteborg värms 90 procent

av stadens alla flerbostadshus upp

av fjärrvärme.

EU -finansierade Smart Cities- projektet CELSIUS startade våren 2013 med syftet att ut-vidga fjärrvärmeanvändning-

en i Europa och minska användandet av fossila bräns-len. CELSIUS leds av Göteborgs Stad tillsammans med Göteborg Energi, som står bakom utvecklingen av stadens fjärrvärmenät. I stora delar av Europa är fjärrvär-menätet inte särskilt utvecklat och många fastigheter värms fortfarande upp med enstaka oljepannor i varje hus. I London står till exempel fjärrvärmen enbart för ett par procent av stadens energiförsörjning.

13ORD: FÖRNAMN EFTERNAMN BILD: FÖRNAMN EFTERNAMN // vinjett


13TEXT: FREDRIK FERMÉN BILD: BENGT ALM // mitt göteborg


» Jag kan resa var som helst i världen, men känslan jag får när jag svänger in på mina föräldrars gata är alltid speciell.«

Ålder: 35 Familj: Gift med Hanna Karlsson, tillsammans har de dottern Saga, 3 år. Bor: Sävedalen Gör: LångdistanslöpareNär jag är ledig: Helst hittar jag på någonting med familjen.

Mustafa ”Musse” Mohamed

SÖDRA VÄGEN OCH LINNÉGATANGöteborg har det man kan förvänta sig av en storstad vad gäller nöjen, evenemang och res-

taurangutbud. Vi äter ute en gång i veckan, gärna på någon av favoritgatorna Södra Vägen eller Linnéga-tan. Sedan gillar jag att Göteborg har småstadens egenskaper med relativt korta avstånd och ett lugnt tempo.

NÄSETS KLIPPORNär jag kom till Sverige som elvaåring bodde jag i Lysekil som är en badort i Bohuslän. Där-

för uppskattar jag närheten till vattnet som vi har i Göteborg. Helst åker jag till Näset eller Lilleby för att bada. Båda har sandstränder som man kan ligga be-kvämt på och klippor att hoppa i vattnet från.

HÄRLIGA GRÖNOMRÅDENAtt ha fin natur så nära staden är fantastiskt fint. Jag tänker bland annat på Skatås och Del-

sjöområdet där jag tränar mycket. Jag gillar också att det finns fina parker som Slottsskogen, Botaniska och Trädgårdsföreningen mitt i stan.

EN SAK SOM KAN BLI BÄTTRE ÄR...... Göteborg måste bli en bättre cykelstad, det finns lärdom att ta från Holland där man tän-

ker lika mycket på cyklisterna som på bilisterna. Det tjänar man på, både ur hälso- och miljösynpunkt.

Jag cyklar en hel del och eftersom avstånden är så pass små i Göteborg är cykel oftast det snabbaste färdmedlet.

”MUSSE” & GÖTEBORG L Ö PA R E N Mustafa Mohamed delar med sig av sitt Göteborg.

14 kryssningsturism // TEXT: INGRID HELLGREN SJÖBERG ILLUSTRATION: RUBRIK BILD: RAY LEIGH

Göteborg populärt kryssningsstopp

%

Så spenderar turisterna sina pengar i Göteborg:

10

20

30

40

50

60

70

Entr

éavg

ifter

ti

ll at

trak

tion

er

till

mus

éer

Taxi

s &

sh

uttl

ebus

sar

Sigh

tsee

ing-

tu

rer

i Göt

ebor

g

Kolle

ktiv

traf

ik

Shopping är det som kryssningsturisterna ägnar sig mest åt under sitt besök i Göte-

borg. De spenderar även en del pengar på restaurangbesök, resor och sightseeing.

Shop

ping

Mat

& d

ryck

Härifrån kommer kryssningsresenärerna:

1 . T Y S K L A N D

2 . E N G L A N D

3 . U S A

Hela 44 % av resenärerna kommer från Tyskland.

24 % av besökarna är engelsmän.

Från USA kommer 13 % av kryssningsturisterna.

Genom kryssningstrafiken kommer också 5 % långväga besökare från Aus-tralien, Brasilien och Mexiko.


Ö kningen beror främst på lyckad samverkan och marknadsför- ing. Samtidigt har intresset för kryssning som semesterform

ökat, och hela vår kryssningsregion har märkt av en uppgång, säger Sara Sundaeus, projektansvarig för kryssning på Göteborg & Co.

Kryssningsfartygen lägger till i Arendal, Skandiahamnen eller Frihamnen beroende på storlek, men oavsett rederi så ser upplägget

för besöket i Göteborg ganska lika ut. Efter anlöp tidigt på morgonen kan kryssnings- resenärerna välja mellan att åka in till staden för några timmar på egen hand eller följa med på en guidad tur, vilket ungefär en tredjedel brukar föredra. De som tar shuttlebussen in till centrum möts av personal från turist- byrån och därefter följer en dag fylld av shopping, promenader, restaurangbesök, och kanske något museum, innan bussen går tillbaka till fartyget på eftermiddagen.

– Det som är spännande är att besökarna inte har så stora förväntningar på Göteborg. Därför är det roligt att vi överträffar dem när det gäller stämningen, bemötandet från göteborgarna och att staden är så prome-nadvänlig, säger Sara Sundaeus. Att vi strä-var efter att erbjuda information på många språk är också mycket uppskattat.

I GÖTEBORG FINNS ett starkt nätverk som samverkar kring kryssningsturismen. Re-presentanter från transportbolag, turope-ratörer, hamnagenter, handel, attraktioner, sightseeing och restaurangbranschen, strä-var tillsammans efter att förbättra upplevel-sen för de rederier och kryssningsturister som kommer hit. Målet är att locka ännu fler kryssningsfartyg till Göteborg i framtiden. •

F L E R A N L Ö P De senaste sex åren har Göteborgs Hamn och Göteborg & Co arbetat aktivt för att få flera kryssnings-anlöp till Göteborg. Satsningen har på kort tid givit resultat. Antalet anlöp har ökat stadigt från 19 stycken 2008 till 74 i år.

15ORD: FÖRNAMN EFTERNAMN BILD: FÖRNAMN EFTERNAMN // vinjett

Göteborg populärt kryssningsstoppFler turister genererar mer pengar

VAD TYCKER TURISTERNA OM GÖTEBORG?

2014

2011

2008SPENDERADE PENGAR I GÖTEBORG: 8,2 MSEK

SPENDERADE PENGAR I GÖTEBORG: 39 MSEK

KRYSSNINGSTURISTERNA SPENDERAR: CA 80 MSEK

Antal kryssningsturister i Göteborg 2008–2014

120 000

110 000

100 000

90 000

80 000

70 000

60 000

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

ANTAL 2014ANTAL PASSAGERARE: 120 000 PERSONER

2011ANTAL PASSAGERARE: 64 000 PERSONER

2008ANTAL PASSAGERARE:

13 300 PERSONER


Vilket är kryssningsturisternas främsta intryck av Göteborg?

– Att det är så grönt, lugnt och tyst. Det är något som många besökare uppskattar, speciellt när de tidigare besökt större städer som St Petersburg, Stockholm och Köpenhamn under resan. Då blir kontrasten ett välkommet avbrott.

Vilka sevärdheter uppskattar de mest?– Masthuggskyrkan är en favorit, både

för läget med möjlighet att se ut över hela stan och hamninloppet. Men också för kyr-kans speciella arkitektur som skiljer sig från många andra kyrkor. I år firar Masthuggs-kyrkan 100 år och fotoutställningen om dess historia är också mycket uppskattad. Annars är det Botaniska trädgården som är höjdpunkten för många kryssningsturister. De gillar att parken är så stor, vacker och centralt belägen. Dessutom är det många som tycker att det är skönt att få röra på sig lite efter det bekväma livet ombord.

Vad är turisterna nyfikna på mer?– Många är väldigt intresserade av Sverige

och Skandinavien och vill veta mer om hur göteborgarna lever och hur det fungerar med skola och jobb och hur det ser ut politiskt i Sverige. Man märker tydligt att det rent generellt är resvana och nyfikna människor som kommer med kryssnings-fartygen. De som följer med på våra ”väst-kustturer” brukar också fascineras av den vackra och karga skärgården. Just det lite ensliga och karga uppskattas av många.

Auktoriserad Göteborgsguide som bland annat guidar kryssningsturister på organiserade turer.

Erika Svenske, guide


16 nyheter //

B A R N NÄSTAN HUNDRA BARN och tonåringar står i kö för att få komma till ett familjehem. Det är en ökning med 25 procent sedan årsskiftet. Göteborgs Stad behöver därför fler familjer i och omkring Göteborg som vill ställa upp och öppna sitt hem.

– Det är aldrig för sent att hjälpa ett barn med svåra familjeförhållanden bakom sig till ett bättre liv. Som famil-

jehem kan man göra stor skillnad, sä-ger Peter Håkansson, enhetschef inom Familjehem Göteborgs Stad.

Det behövs familjer med olika bak-grunder och familjesituationer. Det viktiga är att vara en trygg vuxen med en stabil livssituation. Som familjehem genomgår man en utredning och får sedan utbildning och regelbundet stöd i sitt uppdrag.

L I T T E R AT U R I ÅR BÖRJAR två nya lit-teraturpris att delas ut i Göteborg, un-der namnet Göteborgs Stads litteratur-pris. Prissumman är 100 000 kronor och utmärkelserna är ett led i Göteborgs Stads ambition att stödja författare och förstärka tillgången till litteratur i Göteborg.

I år gick priserna till essäförfattaren Fredrik Sjöberg och barn- och ung-domsförfattaren Elin Nilsson. Fredrik Sjöberg prisas för sin essä ”Ge upp i

dag – i morgon kan det vara för sent” och Elin Nilsson för sin bok ”Flyt som en fjäril, stick som ett bi”. Författarna mottog litteraturpriserna i samband med Kulturkalaset i augusti.

TRYGGA VUXNA SÖKES

GÖTEBORGS NYA LITTERATURPRIS

Vill du veta mer om vad det innebär att bli ett familjehem, se: www.goteborg.se/familjehemgoteborg

DET HÄR INNEBÄR VÄRDIGHETSGARANTIERNA

SHU

TTER

STO

CK

W E B B T I D N I N G PÅ VÅRT GÖTEBORG på webben hittar du varje dag nyheter om bland annat trafik, miljö, kul-tur och det sociala området. Kort sagt nyheter från alla Göteborgs Stads olika verksamheter. Nättidningen, som funnits i 13 år, uppdateras med nyheter varje var-dag med uppehåll vid jul och under sommaren. Du kan också prenumerera på det elektroniska nyhetsbrevet eller följa nyhetsflödet på twitter på @VartGoteborg.

FLER GÖTEBORGSNYHETER VARJE DAG PÅ WEBBEN

Läs mer på: www.vartgoteborg.se

Är sista datum för nomineringarna för

2015 års pris.

30 OKTOBER 2014

BILDEN: En trygg vuxen gör stor skillnad för barn som kommer från svåra familjeförhål-landen.

O M S O R G KOMMUNFULLMÄKTIGE HAR beslutat införa så kallade värdighetsgarantier inom äldreomsorgen. Tanken med garantierna är att göra det tydligare för både äldre och medarbetare vad som förväntas av äldre- omsorgen. Garantierna har tagits fram i dialog med politiker, fokusgrupper med äldre och intervjuer med medarbetare i Göteborgs Stad.

Vi garanterar att medarbetare som besöker dig i ditt hem visar sin tjänstelegitimation när de presenterar sig.

Vi garanterar att vi tar kontakt med dig så fort vi vet om vi inte kan komma inom över-enskommen tid.

Vi garanterar att vi tar kontakt med dig i förväg om en ny medarbetare

ska ge dig stöd och hjälp.

Vi garanterar att planeringen för hur din hjälp och ditt stöd ska utföras görs tillsammans med dig eller med en person som företräder dig. Planeringen ska vara klar inom två veckor från det att din hjälp påbörjats. Har du annat modersmål än svenska garante-

rar vi att din plan översätts om du så önskar.

Vi garanterar också en avgiftsfri och individuellt anpassad avlösning i hemmet efter biståndsbeslut. När du meddelar att du behöver avlösning ska du kunna få det senast inom 48 timmar. (Vi behö-ver två vardagar för att planera.)

VÄRDIGHETSGARANTIER I ÄLDREOMSORGEN

ILLU

STR

ATI

ON

; GR

AFI

SKA

GR

UP

PEN

JA

SMIN

KA

HA

EDD

E SA

MT

LISA

VU

KOV

ICH

Läs mer om priserna och nomineringsprocessen

på: www.goteborg.se, sök på: ”Göteborgs Stads litteraturpris”


https://twitter.com/vartgoteborg

http://www.goteborg.se/familjehemgoteborg



17TEXT: ULF ROOSVALD BILD: KRISTER ENGSTRÖM // tankar om staden

I HUVUDET PÅ EN STADSARKITEKT

V inden rycker och drar i Björn Siesjös mönst-rade jeansjacka. Ett och annat stänk från älven landar på de karakteristiska glasögo-nen. Göteborgs stadsarkitekt står, omgiven

av måsskrik, trafikbuller och hammarslag från bygget bakom honom, vid Skeppsbron i centrala Göteborg.

En ny kaj håller på att anläggas, den ska bli platsen för en ny knutpunkt för kollektivtrafiken, där Älvsnab-ben ska lägga till och spårvagnar ta vid för att transpor-tera göteborgare vidare genom staden. Skeppsbron är ett av de första och tydligaste exemplen på att Göte-borgs innerstad håller på att förändras, för att kunna ge rum åt fler människor.

– Det finns en massa plats i Göteborg. Tittar man på jämförbara städer har vi en gles stad. Förtätar vi staden kommer den att bli bättre för alla, säger Björn Siesjö.

F Ö R TÄT N I N G Göteborg ska bli större. Utan att växa till ytan. Vårt Göteborg träffade stadsarkitekten Björn Siesjö för att ta reda på hur det ska gå till.

Björn Siesjö stadsarkitekt i Göteborg

Bakgrund: Arki-tektexamen på

Chalmers 1992, grunda-de arkitektbyrån Kanozi med två kompanjoner 2002. Stadsarkitekt i Göteborg sedan 2012. Bor: I Göteborg sedan 1982. I dag i Kungs- ladugård.Familj: Gift med Helena, fyra barn. Fritid: Gillar att cykla och löpträna.


18

Förtätningen kommer inte att ske genom byggnation i parker eller göra staden mindre grön. I stället handlar det om att ta tillbaka parkeringsplatser, industriområ-den och dåligt utnyttjad tomtmark – ”brunytor”, som Björn Siesjö kallar det.

I GÖTEBORG ÄR tanken att det som kommit att kall-las Älvstaden – alltså stadsdelarna närmast älven: Ringön, Frihamnen, Backaplan, Lindholmen på Hisingssidan, och bland annat Gullbergsvass, Skepps-bron, Norra Masthugget på stadssidan – ska växa med 25 000 nya lägenheter och 45 000 arbetsplatser till år 2030. Ledordet i skapandet av de nya stadsdelarna är

”blandstad”.– Det handlar om att förtäta och lägga till områden

till staden. Vi ska skapa stråk och koppla ihop stadsde-lar. Den nya staden ska bli tät, blandad, grön och sam-manhängande.

Att staden ska bli sammanhängande är viktigt för Björn Siesjö. I dag finns det rent fysiska hinder i form av stora leder som E6 och E45 eller flerfiliga vägar som Skånegatan som gör det svårt att promenera genom staden på ett enkelt sätt. Om man kan få bort en del av de barriärerna kan man också på sikt påverka segrega-tionen i staden, tror han.

BJÖRN SIESJÖ TILLTRÄDDE sin tjänst som stadsarki-tekt vintern 2012. Som stadsarkitekt fungerar han som ett språkrör för stadsbyggnadsfrågorna i Göteborg och

är ansvarig för att föra dialog om Göteborgs visioner för att utveckla staden. Då hade ingen haft det jobbet på ett drygt decennium och nyfikenheten på Siesjö var stor. Hans sätt att, på en mild skånska, prata: om människor i staden, om hur vi borde bo, om parker, gator, vägar, cyklar och kollektivtrafik var nytt. Han kom med nya perspektiv som inte hörts på länge i Göteborg.

– Billobbyn har varit stark i den här staden. Sedan mitten av 60-talet har allt byggts med tanke på gummi- hjul. Göteborg höll länge fast vid frågor som trafik, tra-fiksystem och infrastruktur, och det handlade oftast om kvantitet i stället för kvalitet. Stadsbyggnad har va-rit ett vakuum och Göteborg var sent ute, men nu finns en annan politisk agenda. När jag kom var folk pigga på att prata och diskutera.

PARALLELLT MED FRAMVÄXTEN av nya stadskvarter runt älven kommer Göteborg också att präglas av in-frastruktursatsningar i samband med byggandet av Västlänken, som kommer att pågå och påverka staden de närmaste tolv åren.

– Alltså, Västlänken kan ju bli jobbig under bygg- perioden, men det är en satsning som måste göras för att Göteborg ska utvecklas. Vi måste uppdatera infra- strukturen. Det har funnits ett vankelmod och en dålig samordning i regionen som gör att det inte blir av förrän nu. Och vi måste förstås fortsätta prata om infrastruktur också. Vi behöver till exempel fler

Omsjunget av Håkan Hellström som ”Mitt

Gullbergs Kaj Paradis”. Men den diskreta char-men vid Gullbergsvass kan komma att föränd-

ras. Gasklockan planeras rivas och eftersom om-

rådet ligger både centralt och nära vattnet är det attraktivt att bygga på.

I dag ett av stadens mest besökta och centrala köpcentrum, men de

utspridda lagerbyggna-derna och p-platserna är ingen trevlig miljö. Inom 20 år hoppas man bygga 4 000–5 000 nya lägen-heter vid Backaplan, som också ska bli lättare att

besöka utan bil.

I dag är området mellan Järntorget

och Stigbergsliden en tråkig blandning av

p-platser, tungt trafike-rade leder och diverse kontorshus. Visionen är att det ska bli en levan-de del av innerstaden, som knyter ihop Järn-torget med Majorna.

I många år har trafiken varit en barriär mot älven. Men tack vare

Götatunneln finns det nu möjligheter att

återskapa kontakten med vattnet. Parke-ringsplatserna ska

bort och ersättas av butiker, restauranger

och bostäder.

Ett område lika stort som stadskärnan innan-

för Vallgraven, men i dag nästan outnytt-

jat. På sikt ska 15 000 människor bo och arbeta här, redan till jubileums-

året 2021 ska 1 000 bostäder och 1 000

arbetsplatser vara klara, liksom Jubileumsparken.

GullbergsvassBackaplanNorra MasthuggetSkeppsbronFrihamnen

54321

BIL

DER

: ÄLV

STR

AN

DEN

UTV

ECK

LIN

G &

FLI

CK

R.

5 PLATSER SOM SKA VÄXA I DET NYA GÖTEBORG

tankar om staden //


19

förbindelser över älven. Även med en ny Hisings- bro är antalet förbindelser över älven lite för litet. Jag var i New York för inte så länge sedan och räknade till tolv förbindelser mellan Manhattan och Brooklyn. I detaljplanen finns en möjlighet för spårväg mellan Stigberget och Lindholmen, och jag skulle gärna se en linbana som gick Wieselgrensplatsen–Lindholmen–Järntorget. Det är ett sätt att knyta ihop staden.

BJÖRN SIESJÖ HAR sagt att han måste ha jobbet som stadsarkitekt i åtminstone tio år för att kunna göra av-tryck. Nu har det gått två och ett halvt. På hans kontor täcks ena väggen av en satellitbild över Göteborg. När han tittar på den ser han fler stadsdelar och områden som skulle må bra av att förtätas – alltså få fler hus och mer stadslika gator. Han ser också dessa områden när han är ute på de löprundor som har blivit hans sätt att upptäcka hela Göteborg. Ofta sätter han sig på en spårvagn och åker till ändhållplatsen, för att sedan få ett träningspass genom att springa hem till Kungs- ladugård.

– I Angered och Bergsjön, och i Flatås och Högsbo, finns gott om plats som skulle kunna ge mer levande stadsdelar om de bebyggdes.

Kan det inte finnas en poäng med att ha lite luft mellan husen? Den som bor i en stadsdel som ska förtätas riskerar ju att förlora sin utsikt eller sitt promenadstråk?

– Vi vill ju inte ta bort fungerande parker. Vi ska vara rädda om stadens rekreationsområden, om flora och fauna. Men däremot kan vi utnyttja grönområden som inte fyller någon funktion. En gräsremsa intill en väg gör ingen glad.

Vad möter du för reaktioner när du talar om förtätning av staden?

– Jag skulle säga att nästan alla är positiva. Alla för-står varför det behövs och alla tycker att det är kul. Även i områden som ”drabbas” av förtätningen är de flesta positiva. Om man bygger ihop staden blir både servicen och kollektivtrafiken bättre, och en sådan stad är bättre för alla. •

» Vi ska skapa stråk och koppla ihop stadsdelar.

Den nya staden ska bli tät, blandad, grön och

sammanhängande.«

TILL VÄNSTER: Björn Siesjö vill att stadsbyggandet i Göte- borg ska handla om annat än att gynna massbilismen. ”Tra-fiksystemen är en stödfunktion till staden. Staden är en stöd-funktion till dem som bor här. Det måste man komma ihåg så att prioriteringen blir den rätta”, säger han.


BILDERNA OVAN: Zahra Salman Alhossaini, ledamot från Angered och Alma Nordenstam från Majorna/Linné.

STORA BILDEN: Ungdoms-fullmäktige lyckades 2013 driva igenom byggandet av en barfotapark, med inspi-ration från Tyskland, i Slottsskogen.

BILDERNA TILL HÖGER:

Abubakar Mohamud tänker fortsätta med politiken när han blir äldre.

ABUBAKAR MOHAMUD, 15 ÅR, ANGERED

– Jag tycker att det borde finnas fler aktiviteter för ungdomar, exempelvis

fotboll och basket, för att inte så många ska hamna fel i livet.

ALMA NORDENSTAM, 15 ÅR, MAJORNA/LINNÉ

– Att unga ska få åka gratis i kollek-tivtrafiken alla dagar i veckan för att

minska segregationen i staden.

OLIVIA JÄRVHOLM, 16 ÅR, MAJORNA/LINNÉ

– Jag brinner för marknadsföringen av ungdomsfullmäktige och hur vi kan sprida info så att fler unga för-

står att de har möjlighet att påverka.

REBIN NAKAM, 15 ÅR, NORRA HISINGEN

– Skolan måste förbättras och bli mer jämställd. På vissa skolor behövs det till exempel mer skolböcker och fler lärare, och på andra skolor delas det

ut bra betyg oftare än på andra.

VILKEN FRÅGA TYCKER DU ÄR SÄRSKILT VIKTIG?

20


21

Fakta om ung-domsfullmäktige

Sedan starten 2004 har ungdomsfullmäktige genom sitt opinionsarbete lyckats göra kollektivtrafiken gratis för ungdomar fram till klockan 22 på vardagar. Påverkans- arbetet har lett till att giltig-hetstiden för skolkorten ut-ökats ytterligare under 2014.

Tack vare ungdomsfullmäk-tige finns det i dag ungdoms-råd i alla stadsdelar.

I ungdomsfullmäktige finns fem utskott som rör: skola, kultur- och fritid, stadsuveck- ling, trygghetsfrågor och alla människors lika värde samt verksamhetsutskottet som utvecklar och marknadsför ungdomsfullmäktige. Alla ledamöter och ersättare kan välja att gå med i utskotten, utifrån intresse.

Mer information om hur du röstar, eller själv ställer upp i

valet, hittar du på in-ternet eller på din

skola.

Unga opinionsbildareGÖTEBORGS UNGDOMSFULLMÄKTIGE

D et ringer in och de 81 ledamöterna i ungdomsfullmäktige intar sina platser i fullmäktigesalen i Börshuset. Politiker-na är mellan 12 och 17 år gamla och det

är tredje gången som de samlas i år. För några är detta första mötet med politiken, andra har suttit som leda-möter flera år i rad.

– Vi måste vara 18 för att få rösta, men genom ung-domsfullmäktige så kan vi ändå påverka utifrån vårt perspektiv, säger Alma Nordenstam, 15 år.

Ledamöterna i ungdomsfullmäktige träffas fem gånger per år och resten av tiden verkar de genom kampanjer, dialoger, olika aktiviteter samt genom de fem utskotten, som många av ledamöterna sitter med i.

INFÖR DAGENS MÖTE har ungdomarna förberett egna motioner som de läser upp. Efter det följer repliker och slutligen fattas beslut genom röstning. På dagordning-en finns många motioner som berör skolan. Flera om mobbning, och en om betydelsen av att få i sig mat på morgonen.

– Vissa ungdomar kan inte äta frukost eftersom det inte finns något i kylskåpet hemma och därför blir de trötta, irriterade och får koncentrationssvårigheter. Jag yrkar därför på att alla gymnasieskolor ska servera gratis frukost till eleverna, säger Zahra Salman Alhos-saini, ledamot från Angered.

Efter att ledamöterna lagt fram för- och motargu-

ment så bifalles Zahras motion och hamnar i skol- utskottet som kommer att fortsätta driva frågan.

UNGDOMSFULLMÄKTIGE LIKNAR kommunfullmäktige på många sätt, bland annat följer de samma mötes- struktur, arbetsordning och motionerande. Men en stor skillnad är den mångfald som finns i ungdoms-fullmäktige.

– Vi har en jämn spridning mellan könen och leda-möternas efternamn antyder att cirka 50 procent har en annan etnisk bakgrund än svensk. Denna siffra är ovanlig i jämförelse med andra valda politiska forum där andelen deltagare med ickesvensk bakgrund bru-kar vara betydligt lägre, säger Paula Aijmer, plane-ringsledare för ungdomsfullmäktige.

I år firar Göteborgs ungdomsfullmäktige tioårs- jubileum, vilket kommer att firas under hösten. Samti-digt är det dags för nya ledamöter att väljas in. Person-valen görs utan partitillhörighet i mitten av november. Ledamöterna väljs för ett år framåt och kan väljas om i nästa val. För att kunna ställa upp i valet ska man ha börjat årskurs 6, vara högst 17 år och bo i Göteborg.

– Ungdomsfullmäktige är de ungas röst i Göteborg. Här finns stora möjligheter att förverkliga en mängd projekt som gynnar stadens barn och unga i dialog med andra aktörer i staden, förvaltningar och bolag, säger Paula Aijmer. •

46–47varje år sker det elektroniska valet till ung-

domsfullmäktige på Internet.

Vecka

U N G A P O L I T I K E R I ungdomsfullmäktige har Göteborgs unga möjlighet att påverka stadens politiker, samtidigt som de får chansen att träffa ungdomar från alla stadsdelar. Ledamöterna sätter själva dagordningen och har drivit igenom en rad förbättringar för Göteborgs unga.

TEXT: SANNA PERSSON BILD: ANNA SIGVARDSSON // inflytande

22 på gång i stan // BILD: LARS BYGDEMARK, MATTIAS EDWALL & SHUTTERSTOCK


PÅ GÅNGSEPTEMBER–NOVEMBER

E N A K T I V H Ö S T Hösten är en perfekt tid att uppleva nya saker. Njut av de sista fina dagarna utomhus och när regnskurarna kom-mer tätare är det bara att gå inomhus och ta del av allt kul som händer i stan. I Göteborg finns massor av aktiviteter och event för alla åldrar och intressen. Här hittar du några tips.

KULTURBÅTS- FESTIVAL PÅ ERIKSBERG

FOLKFEST VID KVARNPIREN och Spontpiren på Eriksberg. Fina gamla skepp, skonare och skutor seglar in på lördag morgon. Aktiviteter för barn och vuxna ombord på båtarna och tävlingar mellan besättningarna.

B ÅT L I V

Läs mer om evenemangen på webben:

goteborg.com • alvstaden. goteborg.se •goteborg.se/

kulturhusbergsjon •goteborgs- jubileumslopp.se • goteborg2021.com

HITTA MER INFO PÅ NÄTET

Plats: EriksbergDatum: 27–28 september 2014

Pris: Gratis

http://www.goteborg.com

http://alvstaden.goteborg.se

http://alvstaden.goteborg.se

http://www.goteborg.se/kulturhusbergsjon

http://www.goteborg.se/kulturhusbergsjon

http://www.goteborgs-jubileumslopp.se

http://www.goteborgs-jubileumslopp.se

http://www.goteborg2021.com

23


BEKANTA MOTIV UR NYA PERSPEKTIV

UPPLEV GÖTEBORG FRÅN ovan genom en samling ovanliga foton. Under tio års tid har flyg- fotografen Lars Bygdemark tagit tusentals foton på Göteborg ovan- ifrån. I denna utställning får besök- aren bland annat möjlighet att se geometriska formationer i stadsbil-den och en stad i förändring.

Plats: Göteborgs stadsmuseum, Norra Hamngatan 12.

Datum: t o m 11 januari 2015Pris: Vuxen 40:- (årsbiljett giltig på fem av Göteborgs museer). Fri entré för be-sökare under 25 år.

HAR SJÖSTJÄRNOR ÖGON? Och varför klär vissa krabbor ut sig? I Akvariets klapptank får du komma riktigt nära några av de djur som lever i vattnet. Lär dig mer om havets djur och ta även chansen att klappa några av dem om du vågar.

I FRIHAMNEN INVIGS den 27 september det första steget av ”Badkultur” i Jubileumsparken – en bastu mitt i vattnet och ett solarium som är gratis och öppet för alla. Och nästa år kommer göteborgarna att kunna bada i pooler i älven! Jubileumsparken ska stå helt klar 2021.

Plats: FrihamnenDatum: Från och med 27 september

Pris: Gratis

F O T O

N AT U R

B A D M I T T I S TA N

Scenprogram och prova-på-aktiviteter i Jubileumsparken i Frihamnen samti-

digt som Volvo Ocean Race startar i den

spanska staden Alicante. Båtarna går i mål i Göteborg i juni

2015.

Volvo Ocean Race

11/10

Möt scenografen och kostymören Gunilla

Palmstierna Weiss som arbetat tillsammans med

några av 1900-talets giganter inom teater.

I Afternoon Tea på Stora teatern samtalar hon och

teaterkritikern Tomas Forser om Weiss biografi

Minnets spelplats.

Samtal om teater

4/10

Välkommen till en dag fylld av scenframträd-

anden, sportaktiviteter, litteratur, folkdans,

mat, hantverk och ut-ställningar. Kulturfes-tivalen på Rymdtorget arrangeras för första

gången i år och bjuder in till fest mellan

alla kulturer.

Kulturfestival i Bergsjön

6/9

Andra upplagan av ”Den blå milen”. Löparna startar vid Packhusplatsen och

springer längs de fina stråken på båda sidor

om älven. Målgång vid Lindholmen.

Göteborgs jubileumslopp

13/9

SjöfartsmuseetKÄNN PÅ HAVETS MÄRKLIGA DJUR

BokmässanBRASILIEN OCH KATALONIEN

BADKULTUR I FRIHAMNEN

Plats: Sjöfartsmuseet Akvariet, Karl Johansgatan 1-3Datum: alla lördagar kl 12.00

Pris: Vuxen 40:- (årsbiljett giltig på fem museer). Fri entré för besökare under 25 år.

FÖR 30:E ÅRET i rad anordnas Bokmässan som detta år har stort internationellt fokus. Huvud- temat för 2014 är Brasilien som får sällskap av litteratur från Katalonien.

Plats: Svenska Mässan, Mässans gata 20

Datum: 25–28 september 2014Pris: 180 kronor

FLER AKTIVITETER UNDER HÖSTEN

F Ö R B O K Ä L S K A R E


24

Ekelundsgatan 109.00–16.00

facebook.com/ goteborgsstad

031-365 00 00Måndag till fredag, klockan 07.00–18.00.

Besök ossFacebookWebb och e-postTelefonVi har öppet

SÅ HITTAR DU GÖTEBORGS STADS KONTAKTCENTER:

[email protected]

V arje dag ringer göteborgarna cirka 4 000 samtal som kontakt-centers servicehandläggare tar emot. De vanligaste frågorna rör

försörjningsstöd, förskoleplats, parkerings-frågor och bygglovsfrågor.

− Vi svarar på allmänna frågor om sådant som rör stadens verksamheter. Kan inte vi

svara så hjälper vi människor att hamna hos rätt person direkt så att de slipper slussas runt, säger Malin Hestner, chef på kontakt-center.

GÖTEBORGS STADS KONTAKTCENTERS ambi-tion är att ge likvärdig service till alla. Bland annat innebär det att de erbjuder service på

flera olika språk och att de arbetar med att anpassa servicen för människor med olika funktionsnedsättningar.

Tidigare fick du som göteborgare vända dig till olika förvaltningar beroende på vilken fråga du hade, men våren 2013 ersattes dessa av kontaktcenter som erbjuder en enda väg in till hela staden.

− Utöver att svara på allmänna frågor, så kan vi också ta emot felanmälningar kring exempelvis trafik-, park- och naturfrågor. Dessutom ger vi vägledning i hur man an- vänder stadens e-tjänster eller fyller i blan- ketter. Det bidrar till att vi nu kan ge med- borgarna bättre och snabbare service, säger Malin Hestner. •

kontaktcenter // TEXT: SANNA PERSSON

I N F O R M AT I O N Kontaktcenter är platsen dit du som göteborgare kan vända dig för att få svar på allmänna frågor om Göteborgs Stads service och tjänster. Servicevägledarna svarar på dina frågor direkt eller ser till att du kommer vidare till rätt person eller verksamhet.

BIL

DER

: SA

NN

A P

ERSS

ON

& S

HU

TTER

STO

CK

Hur skaffar man boendekort?

När kan jag ställa mitt barn i förskolekö?

Vi guidar dig rätt



http://www.facebook.com/goteborgsstad

Documents

Vårt Göteborg Nr 1-2014