Verksamhetsberättelse 2015 - Halmstad...bli ännu bättre så att vi sätter ljuset på det som verkligen gör skillnad för barns- och elevers utveckling och lärande. Det är viktigt

Verksamhetsberättelse 2015 1 Barn- och ungdomsnämnden Halmstads kommun

Verksamhetsberättelse 2015

Barn- och ungdomsnämnden Bokslut 2015


Innehållsförteckning 1 Inledning ................................................................................................................................ 3

2 Viktiga händelser ................................................................................................................... 4

3 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål .................................. 8 3.1 Målområde: Barn och utbildning .......................................................................................................................................... 8

3.2 Målområde: Demokrati och dialog..................................................................................................................................... 15

3.3 Målområde: Trygghet, säkerhet och folkhälsa .................................................................................................................. 16

4 Målredovisning - nämndens verksamhetsmål ...................................................................... 19 4.1 Nämndens/styrelsens mål ................................................................................................................................................... 19

5 Prioriteringar ........................................................................................................................ 23 5.1 Utveckling av skolbibliotek.................................................................................................................................................. 23

5.2 Barn- och ungdomsnämnden ger förutsättningar för barn- och ungdomsförvaltningens medarbetare att

kunna utveckla sig och sitt uppdrag ................................................................................................................................................ 24

5.3 Ett strategiskt jämställdhetsarbete ...................................................................................................................................... 24

5.4 Ökade livschanser för unga ................................................................................................................................................. 25

5.5 Ett Halmstad tillgängligt för alla ......................................................................................................................................... 26

5.6 Giftfri vardag för barn och ungdomar .............................................................................................................................. 26

5.7 Bättre utemiljöer .................................................................................................................................................................... 27

6 Personalredovisning ............................................................................................................. 28

7 Ekonomisk redovisning ....................................................................................................... 36

8 Övrig uppföljning ................................................................................................................. 48 8.1 Förenkla helt enkelt: bemötande ........................................................................................................................................ 48

8.2 Förenkla helt enkelt: samarbete och samverkan .............................................................................................................. 48

8.3 Tema näringsliv och arbete i Halmstad ............................................................................................................................. 49

9 Nyckeltal .............................................................................................................................. 50

Bilagor

Bilaga 1: Uppföljning av jämställdhetsplan


1 Inledning Läsanvisningar

Utfall för målen anges enligt följande:

Målet har nåtts/kommer att nås

Målet har inte nåtts/kommer inte att nås

Status för aktiviteter anges enligt följande:

Pågående, slutdatum har passerats

Startdatum ännu inte nått

Pågående

Avslutad

Inte påbörjad

Om att vara på väg... Vi ser utmaningar kopplat till våra resultat som visar att det finns stora skillnader mellan skolor och mellan kön. Vi ser utmaningar när det gäller vårt ökade barn- och elevantal och att växa med kvalitet. Det handlar om lokaler, nyanlända barn- och elever och deras behov, att skapa attraktivitet för att vilja anställas men också för att vilja stanna i våra verksamheter, att verka för likvärdighet och skapa likvärdiga förutsättningar, att stödja helt nya verksamheter och helt nya arbetslag i deras uppdrag att hitta en samsyn kring uppdraget och en gemensam bild av vad man vill åstadkomma. Trots alla dessa utmaningar så känner vi att vi är på väg. Vi har de senaste åren riggat en organisation som ger oss kraft och kompetens att agera. Ex på det är att vår planeringsavdelning samt vårt resurscentrum som organiserats utifrån de frågor som numera dominerar vår vardag. Vi känner oro över en ökad ojämlikhet mellan våra skolor men genom vårt nuvarande sätt att göra övergripande analyser skaffar vi oss underlag som mynnar ut i olika insatser varav en del är riktade för att öka likvärdigheten. Vi upplever fortfarande att vi jobbar med för många saker samtidigt, att vi behöver bli tydligare med vad vi lägger fokus på och varför. Samarbetet med politiken kring mål och mätetal har utvecklats och kan bli ännu bättre så att vi sätter ljuset på det som verkligen gör skillnad för barns- och elevers utveckling och lärande. Det är viktigt att vår färdriktning blir känd och erkänd och att vi verkligen menar vår utvecklingsplan.

Samarbetet mellan skolområdena kommer att bli en avgörande faktor för vår framgång liksom samarbetet med framförallt Uaf, Socialförvaltningen och Högskolan Halmstad kring våra kärnprocesser. Samarbetet med samhällsbyggnad, fastighet, byggnad och miljö- och hälsa blir fortsatt avgörande för vad vi åstadkommer kopplat till våra lokaler. I trygg förvissning om att vi är på väg,

Pauline B Lindberg tf förvaltningschef


2 Viktiga händelser Huvudprocesser och systematiskt kvalitetsarbete har varit prioriterat under 2015. Analysen av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå är genomförd och en utvecklingsplan utarbetas för tidsperioden 2016-18. I analysarbetet har bland annat följande områden synliggjorts: Eleverna i åk 9 har våren 2015 ett lägre resultat vad gäller behörighete till gymnasiet än tidigare och en brist på likvärdighet mellan skolor och kön.

Samarbetet med högskolan i Halmstad har intensifierats och under hösten har forsking, utbildning och en skola på vetenskaplig grund varit utgångspunkten. Forskningscirklar har varit ett framgångsrikt koncept. I hela BUF består det största samarbetet av arbetet med övningsskolor och övningsförskolor. Övningsskolereformens syfte är att utveckla och höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda delen av utbildningen men också för att stärka studenternas utveckling i sin framtida profession. Reformen för även med sig en kompetenshöjning och utveckling i skolorna och förskolorna. Vi hoppas givetvis på att kunna knyta förskollärare och lärare till oss via samarbetet. Övningsskolorna och övningsförskolorna finns i samtliga skolområden. Erfarenheterna så här långt är positiva både från studenter och vår verksamhet

Statliga satsningar med syftet är att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen och höja elevernas måluppfyllelse. Matematiklyftet pågår tom 2016 vilket berör samtliga grundskolor men nu även några av våra förskoleklasser. Läslyftet kommer pågå under perioden 2015-2018. Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Läslyftet bygger på kollegialt lärande. En regional handledarutbildning startades regionalt på vårt initiativ när Läslyftet startade i augusti 2015. Den riktade lågstadiesatsningen har beviljats och rekrytering har påbörjats.

IKT och digitalisering har handlat om modellering och forskning och på nationell nivå ser vi fram emot skolverkets nationella IKT- strategi som arbetas fram på uppdrag av regeringen under våren 2016. Under året har upphandlingen av en ny skolportal genomförts. Under våren kommer piloter att utbildas för att sedan kunna utbilda på sin enhet. På samtliga skolor och förskolor genomförs LIKA (Ledning, Infrastruktur, Kompetens och Användning) en självvärdering kring nuläge, behov och prioriteringar framåt. Varje rektor och förskolechef kommer arbeta fram en lokal digital plan där prioritering och behov synliggörs. Detta görs även för att skapa en större likvärdighet inom BUF. IMAILE har kommit till fas I och den innovativa upphandlingen har påbörjats. Den 30 november var sista dagen att svara på det första upphandlingssteget. Målet är att ta fram forskningsgrundade innovativa lösningar för att stödja personligt lärande och lärmiljöer (Personal Learning Environment). 12 företags bedömdes och sju företag/konsortium har tagits ut till första fasen. Ett arbete som leds av barn- och ungdomsförvaltningen.

Styrmodell för samordnade insatser har utvecklats mellan barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen för tidiga samordnade insatser. Arbetet initierades genom en gemensam workshop och har resulterat i en styrmodell. Denna samverkansmodell kommer spela en mycket viktig roll i frågor som berör flera förvaltningar.

Resurscentrum Kärnhuset startade med de tre enheterna lärande, modersmål och migration samt barn- och elevhälsa. Under året har en skolbibliotekssamordnare och en modersmålsbibliotekarie rekryterats.

Lokalbristen, både i förskola och grundskola har varit aktuellt under året och tagit mycket tid i anspråk. Lokalbristen har inneburit att vi kontinuerligt behövt se över om vi kan förtäta befintliga grupper eller hitta andra lösningar. Platsbristen påverkar vår möjlighet att minska antalet barn i våra barngrupper samt möjligheten att ha optimala klasstorlekar. Därutöver har en stor del av våra verksamhetslokaler en bristande arbetsmiljö, vilket i sin tur innebär att både barn, elever och personal i


vissa fall har fått fysiska besvär.

På Åleds förskola har man sedan höstterminen-15 iscensatt en uteverksamhet för alla 5-åringar. Det är sammanlagt två avdelningar som varvar varannan vecka med att arbeta utomhus med att utforska naturen och på ett praktiskt vis närma sig ett naturvetenskapligt arbetssätt. De har fasta lokaler som bas för sin verksamhet och med motiverad personal som sökt till dessa avdelningar för att kunna arbeta med utepedagogik. Verksamheten är ny och det har naturligtvis funnits små problem att lösa i början men vi ser redan goda resultat och barnens lust och glädje med att utforska sin närmiljö har redan uppmärksammats i vår lokaltidning.

Mottagande av många nyanlända barn och elever har varit ett kontinuerligt arbete på många enheter. På några skolor har vi startat förberedelseklasser. Men på flera enheter har det handlat om att ta emot på det bästa sätt man kan i den befintliga verksamheten. En stor svårighet är att hitta lärare, med Sva-utbildning, men också att hitta språkvärdar (framför allt arabiska) till våra skolor för att vara en bro mellan skolan och hemmet. Under hösten har en organisation för ett mera likvärdigt mottagande tagit form under ledning av Enheten för modersmål och migration.

Alla rektorer med fritidshemsansvar har arbetat med målbilder för fritidshem i Halmstads kommun. Dessa är framtagna utifrån Skolverkets allmänna råd med fokus på lärande i fritidshemmet. En av målbilderna är att fritidshemmen ska erbjuda meningsfull och varierad undervisning som stimulerar elevernas utveckling och lärande. Under höstterminen-15 påbörjades rektors arbete med att förankra målbilderna med sin fritidshemspersonal och dessa målbilder ska också ligga till grund för fritidshemmens systematiska kvalitetsarbete. Flera nätverk har skapats sedan tidigare i våra skolområden för att genom kollegiehandledning utveckla sin verksamhet. Från och med hösten-15 ska pedagogerna på sitt fritidshem med stöd av sin rektor få möjlighet att mer tydligt skapa ett fokus på lärande i sin fritidspedagogik.

Planeringsavdelningen

Halmstad växer och barn- och ungdomsförvaltningen behöver en långsiktig planering. Därför har förvaltningen tagit fram ett förslag till ny skolorganisation för åren 2016-2030. Förslaget innebär bland annat nya skolor, men också att en del mindre skolor försvinner. Förskolan behöver utökas kraftigt och både skola och förskola behöver förbättringar i arbetsmiljön.

Uppdraget från barn- och ungdomsnämnden är att anpassa och optimera skolorganisationen utifrån skollag, läroplaner, stadier och långsiktighet. Skollagens kärna; ”I all utbildning som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt” står i centrum. Utgångspunkter i förslaget är befolkningsutveckling, kvalitet, kommunens vision samt nationella styrdokument. Förslaget är omfattande och påverkar nästan alla skolor i kommunen.

Nämndbeslut kring skolorganisationen och en pågående översyn av för- och nackdelar med besluten och ett arbete med att ta del av de åsikter som kommit in via samrådsprocess innan beslut tas. Beslut kommer att tas vid olika tillfällen under en längre period. I avvaktan på långsiktig lösning/beslut kommer Andersbergsskolan, Furulundsskolan och Nyhemsskolan att få tillfälliga paviljonger från läsåret 2016/17.

Det sker en kraftig ökning av barn/elever inom de centrala delarna av Halmstad. Ökning sker även i övriga kommundelar. Investeringar för fler förskoleplatser samt nya skollokaler kommer att behövas under perioden 2017-2019 och fortsättningsvis så långt prognosen sträcker sig - år 2035. Under 2015 har ett intensivt arbete genomförts för att få fram tillräckligt med tillfälliga förskoleplatser i paviljonger i tid. Det har inte fungerat bland annat på grund av utredningar av placeringar av förskolorna utifrån buller och partikelmätning. Barn- och ungdomsförvaltningen fick under slutet av året leta möjligheter i andra lokaler för att kunna erbjuda förskoleplatser. Under hösten tillsattes en grupp tjänstemän från olika förvaltningar för att arbeta fram förslag på placeringar av nya förskolor och skolor effektivt.

HR-avdelningen


Sedan höstterminen är det skärpta behörighetsregler och krav på legitimation för det yttersta ansvaret för undervisningen och för att sätta betyg. HR-avdelningen har under året slutfört arbetet med kompetensinventering avseende lärarbehörighet. Fyra tillsvidareanställda lärare studerar och förväntas bli legitimerade under 2016. Tre icke legitimerade lärare har i samband med läsårsstart omreglerats till resurspedagoger. Alltfler förskollärar- och lärarlegitimationer har efter interna informationsinsatser och påminnelser samt långa handläggningstider hos Skolverket inkommit till arbetsgivaren. En arbetsgrupp har arbetat för att möjliggöra registrering av lärarlegitimationer i Heromas kompetensmodul Pro Competence.

En utvärdering av karriärtjänsterna gjordes under våren. Utvärderingen visar att en majoritet av förstelärarna och berörda rektorer är positiva till kollektivavtalet avseende arbetstid innebärande 40 timmars arbetsplatsförlagd tid och 5 timmars förtroendetid. Inga nya förstelärare har rekryterats under året. Nästa rekryterings-omgång är planerad till våren 2016.

När det gäller rekrytering och kompetensförsörjning har förvaltningen, liksom många andra kommuner, under året upplevt stora svårigheter att rekrytera legitimerade förskollärare och lärare yngre år. Allra svårast har det varit att rekrytera förskollärare till förskolor i ytterområdena. En arbetsgrupp med HR-utvecklare, verksamhetsutvecklare förskola samt förskolechefsrepresentanter tillsattes i juni med uppdraget att arbeta fram en rekryteringsstrategi för att underlätta nuvarande och kommande behov av rekrytering till förskolan. Arbetet ska presenteras för ledningsgruppen i början av 2016.

Förvaltningen har under lång tid haft ett ökande behov av timvikarier. Svårigheterna med att rekrytera förskollärare har medfört att många av våra timvikarier bokats upp på längre vikariat. En konsekvens att detta är att enheterna upplever en bristande kontinuitet i vikarieförsörjningen för verksamheterna. För att motverka detta samt att öka attraktiviteten att vikariera inom förskola startade bemanningsenheten under 2015 ett projekt med en korttidspool med 16 månadsanställda medarbetare som är knutna till respektive verksamhetsområde och täcker upp vid korta vikariat. Projektet pågår tom juni 2016 och utvärderas under januari.

För att öka attraktiviteten att vikariera inom förskola har ett arbete pågått under hösten där bemanningsenheten tillsammans med förskolechefer arbetat fram en arbetsplatsintroduktion för nya timvikarier med ett introduktionsmaterial som ska säkerställa att alla nya vikarier får samma information och en välkomnande start när de börjar vikariera på förvaltningens förskolor.

Under året har avvecklingen av långtidspoolen som var en konsekvens av nämndens beslut om ökad andel förskollärare (2011-2013). Poolresursen matchas nu mot vakanser ute i skolområdena. Genom denna avveckling beräknar förvaltningen göra betydande besparingar.

Under året har bemanningsenheten också väsentligt utvecklat metoderna i rekryteringsprocessen, digitaliserat alla personakter av timavlönade samt genomfört ett stort uppgraderingsprojekt som bättre stödjer arbetet med att bemanna och att rikta vikarierna mot specifika verksamhetsområden.

Den 1 september infördes ett nytt HR-system; Heroma. Förvaltningen har under hösten stegvis implementerat självservice för sina medarbetare. Sedan 1 oktober självrapporterar medarbetare inom Kärnhuset, Kulturskolan och Komtek och den 1 november gick förvaltningens största skolområde, skolområde Norr, in i självrapportering.

Implementeringen har inneburit ett gediget och tidskrävande förarbete och omfattande utbildningsinsatser för HR, chefer och inte minst schemastödjare ute på verksamhetsområdena. HR-avdelningen har under hösten gjort ett omfattande urvals- och intervjuarbete för att plocka fram kandidater till den förberedande chefsutbildningen ”Morgondagens ledare”. Utbildningen genomförs i samarbete med övriga hallandskommuner och Region Halland. 19 medarbetare inom BUF sökte till


utbildningen och samtliga har intervjuats. Fyra kandidater gick vidare till assessment och två av dessa är nu antagna till utbildningen som startar våren 2016

Under året har flera hälsofrämjande insatser genomförts. Projektet ”Hälsa 2015” som drivits av förvaltningens hälsoinspiratörer har möjliggjort för medarbetarna att under året prova på olika former av träning samt delta i inspirerande föreläsningar. BUF championship genomfördes under våren med final i form av en uppskattad mingelkväll på Laxön i maj.


3 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål

3.1 Målområde: Barn och utbildning

3.1.1 Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade

sociala insatser (konkretiserat mål).

3.1.1.1 Flickor och pojkar i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade

insatser.

Vilka resultat förväntas? Under 2015 startade socialförvaltningen en Förebyggande enhet. För att utveckla samverkan mellan barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen planerades och genomfördes en workshop med representanter från de olika förvaltningarna i april 2015. Resultatet av denna workshop är ett systematiskt sätt att arbeta med samverkan mellan de olika förvaltningarna, vilket bland annat har utmynnat i dokumentet Rutin för samverkan.

Varför förväntas detta resultat? Med en god samverkan kan man bättre lösa komplexa problem, särskilt när ett barn har ett omfattande behov av stöd. Annars finns det risk att man arbetar parallellt och att ingen tar ansvar för helheten. Samverkan behöver användas när det fordras kompetens från flera yrkesgrupper samtidigt - inte när en part kan lösa frågan själv. Det ska finnas ett tydligt syfte med fokus på barnets behov, inte barnets problem. Problematiken som ska lösas måste läggas på rätt nivå, det vill säga den nivå där man har beslutsmandat

Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Under hösten 2015 kommer arbetet kring samverkan att utvecklas genom den styrmodell som framtagits. Förslaget till Rutin för samverkan diskuterades vid en gemensam chef-dag för BUF, UAF och SO i oktober 2015.På träffen informerade styrgruppen om rutinen och framtaget material som ska spridas på APT på enheterna. Deltagarna gavs möjlighet att ha synpunkter som sedan beaktades innan fastställande av rutinen. Rutinen fastställdes därefter av de tre förvaltningscheferna för BUF, UAF och SO. Samverkansmodellen utgår från att den så kallade beredningsgruppen identifierar aktuella fokusområden där samverkan mellan förvaltningarna innebär stra vinster i effektiviett. Aktuella fokusområden är Nyanlända och Placerade barns skolgång. Fokusområde Nyanlända Inom det anvisade fokusområdet har en grupp bestående av representanter med kunskap om vad kommunen gör inom området sammankallats. Avsikten var att ta fram ett behovsunderlag för att kunna skriva ett uppdrag till en kommande arbetsgrupp. Det framkomna behovet gav underlag till ett uppdrag där tre arbetsgrupper ska arbeta fram insatsförslag inom områdena mobilt team, föräldrastöd och utbildningsinsatser. Fokusområde Placerade barns skolgång


En arbetsgrupp har fått i uppdrag att arbeta fram rutiner som syftar till att få en strukturerat arbetsmetod för att säkerställa att de placerade barnens skolgång fungerar. Arbetet är uppstartat.

Kommande fokusområden är skolfrånvaro och drogmissbruk.

Mätetal Målvärde Utfall

1.1 Andel ärenden (anmälningar) avseende förskolebarn där behov av tidiga, samordnade, sociala insatser finns och där tidiga, samordnade, sociala insatser initierats. (Tas fram av socialförvaltningen.)

Aktiviteter Kommentar

Tidiga och samordnade insatser

3.1.2 Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov av en

pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet (konkretiserat mål).

3.1.2.1 Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov av en pedagogisk,

trygg och kreativ verksamhet.

Vilka resultat förväntas? Då efterfrågan av förskoleplatser är mycket stor samt att planerad utökning av förskoleplatser ej har genomförts riskerar målvärdet att överskridas på längre sikt.

Varför förväntas detta resultat? Orsaken till att målvärdet är i farozonen är till största del att politiska beslut av förskoleutbyggnad ej har genomförts enligt gällande tidsplan. Enligt lag ska vårdnadshavare erbjudas förskoleplats efter en maximalt kötid på 4 månader. Då det i nuläget är mycket svårt att klara av detta nödgas befintliga barngrupper förtätas så att målvärdet riskerar att överskridas.

Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Personalförstärkningar måste ske i de fall där befintliga barngrupper förtätas. Detta för att ge möjligheter till att dela in gruppen i flera mindre grupper med pedagogansvar under dagen. Den eftersläpande utbyggnaden av förskoleplatser måste hämtas in snarast samt att framtida planerade utökningar måste genomföras under gällande tidsplan.


2.1 Antal barn/avdelning 17,5

2.2 Andel högskoleutbildad personal med inriktning mot förskola 67% 59%

2.3 Andel nöjda vårdnadshavare

2.4 Antal gjorda barnkonsekvensanalyser

2.1 Antal barn/avdelning

Utfallet är ett genomsnitt av 4 genomförda mätningar under 2015.

15 februari 17,6 barn/avdelning

15 april 18,0 barn/avdelning

15 september 16,9 barn/avdelning

15 december 17,3 barn/avdelning


Utfallsresultatet redovisas som ett genomsnitt av de fyra genomförda mätningarna.

2.2 Andel högskoleutbildad personal med inriktning mot förskola

Utifrån skollagens krav på förskollärare och förskolans läroplans innehåll där förskollärare är ansvariga för den pedagogiska verksamheten har BUN tagit ett inriktningsbeslut om att två tredjedelar (67%) av förskolans personal ska vara legitimerade förskollärare.

Andelen förskollärare uppgick per den sista augusti 2015 till 59%. Statistik per den 31 december har inte kunnat tas fram då rapportdelen i kommunens nya HR-system, Heroma, inte är implementerad. Det råder en nationell brist på förskollärare som även barn- och ungdomsförvaltningen känner av, särskilt i ytterområdena. Förvaltningen arbetar vidare med kort- och långsiktiga strategier för att säkra personalförsörjningen framåt gällande förskollärare.

2.3 Andel nöjda vårdnadshavare

I planeringen för år 2015 ingick att genomföra en brukarundersökning under hösten 2015.

Detta har inte genomförts med anledning av ett antal skäl som att bedömningen gjordes att en brukarundersökning som vänder sig till vårdnadshavarna med barn i förskolan sker lämpligen under våren 2016 då fler vårdnadshavare har en längre första förskoleperiod att utvärdera. Andra skäl var att organisationen införde en gemensam dataportal för fristående och kommunala förskolor, vilket tog resurser i anspråk

2.4 Antal gjorda barnkonsekvensanalyser

Arbetet med att utforma och introducera gemensam barnkonsekvensanalysmall har dragit ut på tiden med anledning av resursbrist och arbetssituation.

Projektledare tillsatt och arbetet har tagit ny fart och planeringen är att kunna införa gemensam barnkonsekvensanalysmall under våren 2016.


Barnplaceringar

Barnkonsekvensanalyser görs

3.1.3 Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka (konkretiserat mål).

3.1.3.1 Andelen flickor och pojkar som är behöriga till gymnasiet ska öka.

Vilka resultat förväntas? Meritvärdet för eleverna i de kommunala grundskolorna har visat på en stadig ökning under de senaste åren och för läsåret 2014/2015 var detta 216,3. För läsåret 2013/2014 var meritvärdet 215,2. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg i åk 9. A = 20 poäng, B = 17,5 poäng, C = 15 poäng, D = 12,5 poäng, E = 10 poäng och F = 0 poäng. Det högsta möjliga meritvärdet är således 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antalet elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. På åtta av de elva grundskolorna har meritvärdet ökat.

Andel behöriga elever i åk 9 till gymnasiet på de elva kommunala grundskolorna har däremot minskat. Andel behöriga elever läsåret 2013/2014 var 92,2 % och har under läsåret 2014/2015 minskat till 87,3 %. På åtta av elva grundskolor har behörigheten minskat. På en skola är behörigheten 100 %. Detta


analyseras både på enhets-, skolområdes- och förvaltningsnivå vilket sker genom det systematiska kvalitetsarbete (SKA) som genomförs på alla skolor inom barn- och ungdomsförvaltningen. Det framgår dock i statistik att dessa åk 9-elever har gjort framsteg sedan åk 8 eftersom elevernas meritvärden har ökat på tio av de elva skolorna mellan åk 8 och åk 9.

Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Under juni till september utformade rektorerna tillsammans med sin personal verksamhetsrapporter innehållande analys av resultat samt beskrivning av utvecklingsområden grundade på resultatanalysen. Dessa verksamhetsrapporter bildade underlag inför barn- och ungdomsförvaltningens analys av kunskaps- och värdegrundsresultat på skolor under hösten 2015. Syftet med analysarbetet är att stödja fortsatt utveckling av undervisningen i grundskolorna i Halmstads kommun för att ge alla elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Analysgruppen, bestående av Kvalitet och utveckling samt Resursenhet Lärande, har jämfört och tolkat skolors resultat gällande kunskaper och värdegrundsfrågor i förhållande till de verksamhetsrapporter rektorerna lämnat in. Utgångspunkter för analysen var följande

Sjunkande resultat på skol/kommunnivå

Skillnader i flickors och pojkars resultat på skol/kommunnivå

Värdegrundsarbete

Lust att lära – skillnad årskurs

Trygghet – skillnad flickor/pojkar

Analys språk- och kommunikation

Flerspråkighet

I den analysrapport som arbetet utmynnade i framkommer att resultaten inom BUF uppvisar stor variation både mellan skolor och mellan kön. I verksamhetsrapporterna uttrycker rektorernas flera olika förklaringar och orsaker till både bra och mindre bra resultat. Rektorerna pekar på framgångsfaktorer som till exempel

Arbete med matematiklyftet

Bedömning för lärande

Kollegialt lärande kring lästrategier och skrivundervisning

Feedback och höga förväntningar på eleverna

Arbete med förförståelse

Arbete för att åstadkomma trygghet och studiero

I de fall där resultaten är mindre bra kan en del av orsakerna enligt rektorerna vara

Området inte bearbetats tillräckligt

Skolor behöver analysera och förbättra sina arbetsmetoder

Språkutvecklande arbetssätt behöver fortsätta och vidareutvecklas

Andelen nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska språket

Otydligheter i kunskapskraven

Särskilda undervisningsgrupper och/eller förberedelseklasser

Problematik kring hög frånvaro

Under våren 2016 kommer BUF's ledningsgrupp att utforma en utvecklingsplan där utvecklingsområden identifieras och insatser planeras för att möta de utvecklingsbehov som finns på olika skolor.



3.1 Andel flickor och pojkar som är behöriga till gymnasiet. 87,3%

3.2 Halmstads placering avseende mätetal 1 i jämförelse med andra svenska kommuner 5 2

3.3 Skolresultat för familjehemsplacerade barn och unga

3.4 Andel flickor och pojkar i år 3, 6 och 9 som på de nationella proven når kravnivån/godkänt.

3.5 För Andersberg: andel flickor och pojkar med behörighet till gymnasiet ska vara densamma som i kommunen 2020

3.6 Andel flickor och pojkar som når målen i alla ämnen i åk 6. 74,8%

3.7 Andel flickor och pojkar som når målen i alla ämnen i åk 9. 79,1%

3.8 Meritvärde för flickor och pojkar i åk 9. 226

3.1 Andel flickor och pojkar som är behöriga till gymnasiet.

3.2 Halmstads placering avseende mätetal 1 i jämförelse med andra svenska

kommuner

-

3.3 Skolresultat för familjehemsplacerade barn och unga

-

3.4 Andel flickor och pojkar i år 3, 6 och 9 som på de nationella proven når

kravnivån/godkänt.

Resultat Nationella prov vt 2015

Andel elever åk 3 som klarat all delprov


Andel elever åk 6 som klarat all delprov

Andel elever åk 9 som klarat alla delprov

3.6 Andel flickor och pojkar som når målen i alla ämnen i åk 6.

-

3.7 Andel flickor och pojkar som når målen i alla ämnen i åk 9.

-

3.8 Meritvärde för flickor och pojkar i åk 9.

-


Stärka måluppfyllelsen i ett 1-16-årsperspektiv

3.1.4 Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet (konkretiserat mål).

3.1.4.1 Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet.

Vilka resultat förväntas?


Barn- och ungdomsförvaltningen ser en ökad användning och kompetens inom IKT (informations- och kommunikationsteknologi) under 2015. Utifrån mätetalet Datortäthet antal datorer/elevökar antalet digitala verktyg successivt, dock ser tillgången väldigt olika ut mellan och i olika verksamheter.

Varför förväntas detta resultat? BUFs digitala målbild som är kopplad till åtagandet Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet fokuserar bland annat på att utveckla pedagogers kompetens och att ge möjligheter för rektorer och förskolechefer att leda ett digitalt förändringsarbete. Under året har kompetensutveckling. Ledningsdagar med fokus på IKT för alla förskolechefer och rektorer genomförts och Datastudion och IKT-inspiratörer har erbjudit kontinuerliga utbildningsinsatser.

BUF har infört SKLs självskattningsverktyg, LIKA, ett hjälpmedel för förskolor och skolor att utvärdera sin digitala verksamhetsutveckling och för att kunna göra en lägesbedömning samt lägga upp en lämplig strategi för fortsatta insatser. Förskolorna och skolornas egna analyser har gett förutsättningar för skolledare och pedagoger att tillsammans identifiera vad som ger framgång och vilka områden som ska prioriteras för fortsatt utveckling. Under 2015 har detta arbete utgått ifrån de lokala förutsättningarna och drivits i processer. Resultat på skolenhetsnivå och huvudmannanivå kommer kontinuerligt att följas upp och analyseras i förhållande till både de nationella och de lokala målen.

Flera projekt där nytänkande kring den digitala utvecklingen har initierats och fördjupats. Det handlar om utveckling av lärmiljöer, 3D-teknik, programmering och nya dokumentationsverktyg för förskolan. Effekterna som syns är att nya arbetssätt med digitala verktyg utvecklats och att satsningen genererar ny kunskap och kompetens om innovativa arbetssätt med digitala verktyg, som sprids och används för att förbättra undervisningen och lärande. Samtidigt behövs IKT problematiseras för att en kvalitativ kunskapsutveckling ska ske. Elevernas intresse för skolan och att lära minskar ju äldre eleverna blir, vilket bland annat ställer ökande krav på att hålla eleverna stimulerade över tid.

Under året har BUF satsat på uppmuntra och skapa möjligheter för ett ökat kollegialt lärande ”dela kultur”. Det är i interaktion med varandra vi kan forma och fördjupa de inlärningsmöjligheter som finns, oavsett om det sker via digitala läromedia eller en bok eller på annat sätt. Det kräver ledarskap, det kräver strategier. Och det kräver fokus på pedagogik och didaktik i förhållande till digitala verktyg. Genom att följa upp och utvärdera IKT-satsningar ökar kunskapen om de satsningar eller förändringar som genomförs. En förutsättning är att nuläget analyseras samt att tydliga mål definieras i samband med en aktivitet.

Parallellt har Barn- och ungdomsförvaltningen deltagit i en rad nationella och internationella utvecklingsprojekt både på skolnivå och i större sammanhang. (CCA - SKL, NordNice – Nordplus, Makerspace i skolan - Vinnova etc.) Samtidigt har satsningen för att stödja pedagoger och skolledare inom specialpedagogik och kompensatoriska hjälpmedel fortsatt. Integrationen mellan IKT och kärnverksamhet ger nya förutsättningar men ställer samtidigt nya krav. En verksamhet kan öka kvalitén i sina tjänster eller effektivisera utförandet av tjänster genom ett utvecklat IKT-stöd.

Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Följande åtgärder fortgår och vidmakthålls för att nå målet IKT i lärandet ska öka i det pedagogiska arbetet. Under 2016 kommer förvaltningen fortsätta att utarbeta planer för kompetensförsörjning och kompetensutveckling av medarbetare och ledningsfunktioner inom förskola och skola IKT i lärandet ska öka i det pedagogiska arbetet. Kunskapsbasen kring IKT och lärande behöver stärkas.

I samverkan med Högskolan i Halmstad och lärarutbildningen har Barn- och ungdomsförvaltningen påbörjat ett forskningssamarbete inom utveckling av digitala lärverktyg och IT-baserad undervisning. Ett vetenskapligt förhållningssätt med reflektion och analys ska prägla lärares och skolledares arbete. Förvaltningen behöver bli bättre på att använda forskningsrön och verksamhetens egna framtagna rapporter och analyser. Ett ökat samarbete med till exempel högskolor och universitet kan utgöra en del


i att förbättra utbildningen. Långsiktigt syftar satsningen på att samla, sprida forskning och beprövad erfarenhet och vad som leder till förbättring i olika sammanhang, i undervisning och lärande, i organisation och ledarskap.

Under 2016 fortsätter även implementering av SKLs självskattningsverktyg LIKA inom förskolor och skolor. Detta ska på sikt resultera i lokala digitalaplaner, som kan vara till stöd och användning både i det praktiska arbetet och i det systematiska kvalitetsarbetet framåt.

Barn och ungdomsförvaltningen kommer också under året att samordna införandet av den nya skolplattformen tillsammans med UAF. Det innebär bland annat att ansvara för att planera och driva det operativa införandet för samtliga målgrupper.


4.1 . Andel pedagoger som har IKT-utbildning (via Datastudion/Skoldatateket) 1 277

4.2 Datortäthet - antal datorer/elev 3 165

4.3 Datortäthet - antal surfplattor/elev 6 036

4.1. Andel pedagoger som har IKT-utbildning (via Datastudion/Skoldatateket)

Utbildning har skett genom IKT-inspiratörer, Datastudion och Skoldatateket.


Inventering av IKT-statusen inom barn- och ungdomsförvaltningen.

Kompetenshöjande insatser.

3.2 Målområde: Demokrati och dialog

3.2.1 Kommuninvånarna ska uppleva att de har möjlighet att vara delaktiga i

kommunens utveckling (konkretiserat mål).

3.2.1.1 Kommuninvånarna ska uppleva att de har möjlighet att vara delaktiga i kommunens

utveckling

Brukarundersökning I planeringen för år 2015 ingick att genomföra en brukarundersökning under hösten 2015. Detta har inte genomförts med anledning av ett antal skäl som att bedömningen gjordes att en brukarundersökning som vänder sig till vårdnadshavarna med barn i förskolan sker lämpligen under våren 2016 då fler vårdnadshavare har en längre första förskoleperiod att utvärdera. Andra skäl var att organisationen införde en gemensam dataportal för fristående och kommunala förskolor, vilket tog resurser i anspråk.

Elevråd Under våren 2015 gjordes en inventering kring antalet fungerande elevråd i verksamheten. Se mätetal. Fungerande elevråd definieras som regelbundna möten med elevrepresentanter. Under hösten 2015 har en fördjupad undersökning genomförts. Denna visar på att elevrådsmöten föregås av klassrådsmöten där olika frågor diskuteras. Dessa frågor tas därefter till elevrådet som består av ordförande, sekreterare och representanter från de olika klasserna. På F-9skolor har man ibland två olika eleveråd, ett för yngre och ett för äldre elever. Diskussionspunkterna är till allra största del kopplade till elevernas arbetsmiljö. Det kan exemeplvis röra sig om duschar i omklädningsrum, städning, lås till dörrar, förändringar i matsalen.


Många frågor handlar om raster och rastaktiviteter, vilka lekredskap som önkas och regler för lekar på raster. Flera elevråd tar upp frågor kring hur man ska vara mot varandra som kompis, arbetet med trygghetsteam och liknande. Skolmaten är också ett reltivt ofta förekommande ämne vid elevrådsmöten. Även arbetet kring demokratifrågor som val till elevråd och andra råd förekommer.


5.2 Antalet genomförda systematiska brukar- och invånardeltaganden (fördelat på typ av invånardeltagande)

5.4 Antalet grundskolor som har ett fungerande elevråd. 30

5.2 Antalet genomförda systematiska brukar- och invånardeltaganden (fördelat på

typ av invånardeltagande)

Ny brukarundersökning genomförs under 2016.


Brukarundersökning kring nöjdhet bland vårdnadshavare i förskolan

Användande av resultat från LUPP, Halmstad-projektet, SKL:s Mjuka värden

3.3 Målområde: Trygghet, säkerhet och folkhälsa

3.3.1 Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska

(konkretiserat mål).

3.3.1.1 Förekomsten av psykisk ohälsa bland flickor och pojkar ska minska.

Under 2015 har BUF's skolsköterskor genomfört de årliga hälsosamtalen med elever i åk 4 och 8 med stöd av en webbhälsoenkät (joliv). Utifrån dessa enkäter kan ett nuläge identifieras kring de frågor som rör förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga.I webbhälsoenkäten 2014/2015 finns frågor som berör den psykiska hälsan. Exempel kan vara. Åk 4. Jag har de senaste tre månaderna känt mig ledsen och nedstämd.

Där svarar 16%: ibland, ofta eller alltid.

Jag har de senaste tre månaderna känt mig orolig och rädd.

Där svarar 11,9%: ibland ofta eller allt

Åk 8. Jag känner mig stressad över skolarbetet (betyder pressad, jäktad, inte hinna med).

Där svarar 70,4%: ibland, ofta eller alltid.

Jag har de senaste tre månaderna känt mig ledsen och nedstämd.

Där svarar 26 %: ibland, ofta eller allt

Skolan har en viktig roll för att främja elevers psykiska hälsa. Elevhälsan kan utifrån sina olika kompetenser tydliggöra vad en elev med psykisk ohälsa kan behöva när det gäller stöd och anpassningar av undervisningen. Det behövs ett nära samarbete mellan den pedagogiska personalen som dagligen


möter elever och elevhälsan för att skapa förutsättningar för att varje elev ska utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål. Det är viktigt att elever med psykisk ohälsa hittas så tidigt som möjligt för en bedömning av det tvärprofessionella teamet på skolan. Ett gott samarbete med vårdnadshavare är angeläget såväl som samarbete med andra samhällsfunktioner till exempel barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten.

Under senare år har skolsköterskorna utvecklat det individuella hälsosamtalet till en arbetsform med stödjande och hälsofrämjande inriktning och med utgångspunkt i elevens egna frågor och svar i hälsoenkäten. Hälsosamtalet utgår från elevens egna behov och resurser. Svaren från webbenkäten tillsammans med hälsosamtalet med skolsköterskan kan leda till tidig upptäckt av psykisk ohälsa. Öppen mottagning/öppen dörr bidrar till att skapa relationer och kan ge elever med svårigheter och problem en möjlighet att själva ta kontakt och berätta om sådant som oroar. De återkommande hälsobesöken ger skolsköterskan en möjlighet att bygga en relation till varje elev. Det är viktigt att känna igen tecken på psykisk ohälsa och elevers behov av stöd innan omfattande problem har hunnit utvecklas.

Läsåret 2014/2015 är första året som alla skolsköterskor använder webbhälsoenkäterna så hälsodatan kan ge en nulägesorientering. Kommande läsår ges förutsättning att göra en jämförelse. Alla skolsköterskor hann inte erbjuda ett hälsobesök under föregående läsår så det saknas hela klasser från några skolor.


6.1 Flickor och pojkar med psykisk ohälsa- Elevhälsobokslut/Hälsosamtal

6.2 Antal flickor och pojkar som upplever att de haft besvär de senaste halvåret (LUPP)

6.1 Flickor och pojkar med psykisk ohälsa- Elevhälsobokslut/Hälsosamtal

Under 2015 har digitala hälsoenkäter inför hälsosamtalen genomförts inom verksamheten.

6.2 Antal flickor och pojkar som upplever att de haft besvär de senaste halvåret

(LUPP)

Ny LUPP-undersökning har genomförts under hösten 2015.


Elevhälsobokslut

Värdegrundsarbete

Halmstad-projektet, SKL:s Mjuka värden, LUPP

Hälsosamtal

3.3.1.2 Antal flickor och pojkar som blir utsatta för kränkande behandling ska minska.

Vilket resultat förväntas? Halmstad kommun skall säkerställa en trygg och likvärdig förskola/ skola. Alla barn och elever har rätt att vistas i en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.I enlighet med styrdokument (barnkonventionen, skollag 6 kap och diskrimineringslagen) skall resultatet vara nolltollerans i skolan när det gäller kränkningar. I 2012 års Lupp mätning upplevde ca 15% av eleverna i åk 8 att de blivit utsatta för mobbning. Enligt SKL's enkät Elvernas syn på skolan HT 2015 uppger ca 6% av samtliga elever i åk 5 och åk 8 att de upplever otrygghet. Flickor i åk 8 är något mer otrygga i båda mätningarna.

Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett


bra effekt? Jämställdhetsutvecklare har inlett ett samarbete med kvalitet och utvecklingsavdelningen i syfte att systematisera förskolors och skolors plan mot diskriminering och kränkande behandling. Implementering av Diskrimineringsombudsmannens (DO's) webbverktyg på alla förskolor och skolor är ett led i detta arbete för en likvärdig skola. Jämställdhetsutvecklare informerar, tillhandahåller och fortbildar förskolor och skolor gällande dagsaktuell stödmaterial och planverktyg. Målsättningen är att kvalitetssäkra förskolors och skolors plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med gällande lagkrav och styrdokument. Mätverktyg och kvalitetsuppföljningar såsom Öppna Jämförelser och LUPP behöver synkroniseras med ett praktiskt och långsiktigt jämställdhetsarbete. När mätningar görs ska det även följas upp av konkreta insatser. De resultat avseende flickors och pojkars upplevda skolvardag, lärmiljö, trygghet, inflytande, delaktighet, hälsa/ohälsa, kränkningar bör analyseras och planeras ur en jämställdhetsperspektiv. Likvärdig skola förutsätter jämställdhet och jämlikhetsarbete för att främja god hälsa, lärande och utveckling. Rent konkret skulle olika enkätresultat samt arbetet kring Plan mot diskriminering kunna samordnas och fungera som vägvisare i det övergripande utvecklingsarbetet för att minska ohälsa och kränkningar. Jämställdhetsutvecklare ser att en strategigrupp utifrån dessa målområden behöver initieras där jämställdhetsutvecklare finns med. Jämställdhetsarbete kräver systematik, strategier och långsiktighet som är nära sammankopplat med verksamhetsbehov och konkreta mål. För att uppnå önskade effekter som ökar måluppfyllelsen behöver värdegrundsarbetet sättas på en mer strategisk och prioriterad nivå. Arbetet på skolor och förskolor behöver utvecklas på ett mer fördjupat och systematiskt plan, där handledning och utbildning i jämställdhet och mångfaldsarbete finns återkommande i årshjulet och är ett uppdrag som sträcker sig över ett helt år på enskild förskola/skola. Detta är en utvecklingsmöjlighet som står för långsiktighet och hållbarhet men kräver samordning och prioritering i verksamhetsplaneringen.


7.1 Antal flickor och pojkar i grundskolan som utsatts för diskriminering och/eller kränkande behandling.

7.2 Antal flickor och pojkar i grundskolan som upplever att skolan agerar på diskriminering och/eller kränkande behandling.

7.3 Antalet förskolor och skolor som har likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

7.1 Antal flickor och pojkar i grundskolan som utsatts för diskriminering och/eller

kränkande behandling.

Enkätundersökningen Elevernas syn på skolan har genomförts under hösten 2015. Se Bilaga

7.2 Antal flickor och pojkar i grundskolan som upplever att skolan agerar på

diskriminering och/eller kränkande behandling.

Resultat från LUPP presenteras i januari 2016.


Värdegrundsarbete


4 Målredovisning - nämndens verksamhetsmål

4.1 Nämndens/styrelsens mål

4.1.1 Fritidshemmen erbjuder meningsfull och varierad verksamhet för att skapa

nya och fördjupade kunskaper som ökar elevernas lärande och måluppfyllelse

Vilka resultat förväntas? Under åren 2011-2015 har ett omfattande utvecklingsarbete inom fritidshemsverksamheten pågått. Detta har inneburit att kvaliteten i fritidshemmen har höjts samt att verksamheten numera även har stort fokus på lärandeuppdraget. Nya Allmänna råd för fritidshem har stärkt utvecklingsarbetet i denna riktning. Personalen på fritidshemmen är i högre grad medvetna om kunskapsuppdraget som finns i fritidshemmen. Det är lärare i fritidshem och fritidspedagoger som ansvarar för undervisningen i fritidshemmet och det är deras uppdrag att se till att arbetet bedrivs med utgångspunkt i läroplanen. Fritidshemmet kan genom att arbeta med en utforskande, laborativ och praktisk metodik bidra till elevernas måluppfyllelse i både fritidshemmet och skolan. Den forskning som många gånger har gjorts för att finna former för att optimera lärandet i skolan har visat sig stämma väl med hur man redan arbetar eller strävar mot att arbeta i fritidshemmen

Varför förväntas detta resultat? Målbild för fritidshemmen har tagits fram med syfte att bidra till likvärdig kvalitet för fritidshemmen och en ökad måluppfyllelse för eleverna i Halmstads kommun. Denna implementeras under läsåret 2015/2016 med start i september 2015 då alla rektorer med ansvar för fritidshemsverksamheten diskuterade frågor kring implementering och vidare arbete med Kvalitet i fritidshem. Därefter har implementeringsarbetet fortsatt på skolor bland annat vid kompetensutvecklingsdagen under v44.

Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Arbetsgruppen för utveckling av kvalitet i fritidshemmen består av rektorer med ansvar för fritidshem, representant från kvalitet & utveckling samt verksamhetsutvecklingskonsult och leds av en skolområdeschef. Arbetsgruppens uppdrag är att leda och stödja utvecklingsarbetet och implementeringen av målbilderna i BUF's fritifdshem.


8.1 Uppföljningsmetod kommer att tas fram under 2015.


Fortsatt utvecklingsarbete

4.1.2 Föräldrarollen ska stärkas

Vilka resultat förväntas?


Under verksamhetsåret har en ny webbsida skapats och ett 30-tal föräldrar har via den anmält intresse för föräldrastöd i någon form. En central organisering har skapats där studiecirkelsledare och intresserade föräldrar administreras centralt. I samverkan mellan Barn-och ungdomsförvaltningen Socialförvaltningen har förtydligande runt uppdragen gjort det enklare för föräldrar att via Halmstad Direkt nå rätt med sina önskemål rörande föräldrastöd. Sex studiecirklar i ”Palla” och familjeverkstán” har hållits under året.. ”Föräldraverkstán i skolan” har hållits på Esperdedsskolan och Valhallaskolan under vår och höst.

Frösakulls skolan och Gullbrandstorpskolan har använt sig av Tematiska föräldramöten i samband med skolstarten i höstas med goda resultat. En utbildning i Tematiska föräldramöten är genomförd för personalen på Wallbergsskolan. Där har man jobbat med teman på sina föräldramöten under hösten. Den referensgrupp bestående av rektorer som är skapad under året har träffats vid två tillfällen för att utbyta erfarenheter och tillsammans se över behov och möjligheter i verksamheterna kopplat till föräldrastödet. I nära samverkan med Socialförvaltningen, främst förebyggande enheten, ses hela tiden behoven för föräldrar inom ramen för föräldrastödet över. Under året har ett tiotal föreläsningar för föräldrar kopplat till social medier har hållits.

Varför förväntas detta resultat? Historiskt har studiecirklar hållits ute i verksamheterna. Studiecirklar har endast hållits där handledare haft möjlighet att i sin tjänst hålla kurs och där föräldrar uttalat intresse. Den nya organiseringen för ledarstrukturering och intresseanmälan ifrån föräldrar görs då verksamheterna haft allt färre ledare och intresserade föräldrar i samverkan med Socialförvaltningens förebyggande enhet. Svårigheter att nå ut till föräldrar med information och okunskap om möjligheterna att delta i studiecirklar tillsammans med bristande intresse är något vi ser påverkat resultatet.

Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Den centrala organiseringen har svarat upp på behoven ifrån föräldrar som velat gå kurs under året. Organisationen kring utbildade ledare behöver ses över för att framåt kunna möta behovet ifrån föräldragruppen. Ökad medvetenhet om möjligheterna att kunna ta del av studiecirkel i kommunens regi måste kunna svaras upp på med utbildade ledare och där finns en utmaning. Behovet av nya ledarutbildningar ses också över i samverkan med Socialförvaltningen. Utvecklingen av webbsidan fortsätter och arbetet att nå föräldrar via sociala medier, tryckta skrifter och på befintliga föräldramöten/träffar utvecklas. Hur man bäst når föräldrar via sociala medier funderas det på fortlöpande i samverkan med Socialförvaltningens förebyggande enhet, i det arbetet medverkar också kommunikatörerna på BUF och Socialförvaltningen.


9.1 Antal föräldrar som har deltagit i föräldrastödsutbildningar per skolområde. 170


Satsning på föräldrastödsutbildningar

4.1.3 Barn- och ungdomsförvaltningen ska vara en förvaltning där alla - kvinnor,

män och personer med könsöverskridande identitet eller uttryck - har lika

rättigheter, möjligheter och skyldigheter ifråga om arbete, anställnings- och

utvecklingsmöjligheter samt andra arbetsvillkor.

Se bilaga Uppföljning av jämställdhetsplan.



Arbetsförhållanden

Föräldraskap

Om trakasserier

Rekrytering, utbildning och kompetensutveckling

4.1.4 Inom barn- och ungdomsförvaltningen ska chefer och medarbetare

tillsammans skapa förutsättningar för att alla anställda ska må bra, trivas och

känna trygghet, för att kunna utföra ett kvalitativt arbete

Rutiner för hantering av särskilda händelser Inom varje verksamhetsområde finns en fastställd krisorganisation till stöd om en särskild händelse uppstår. Alla medarbetare ska vara väl förtrogna med den fastställda krisorganisationen så att alla kan agera om något händer. Förvaltningens chefer genomför regelbundet krisövningar i respektive skolområde. Till det genomgår alla chefer en stabsmetodikutbildning via Stadskontoret. Tillgång till aktuellt material gällande särskilda händelser och krissituationer finns på förvaltningens intranätssida. Det är av största vikt att förvaltningen fortsätter arbeta aktivt med kontinuerliga uppdateringar av krisplaner samt genomgår praktiska övningar, för att vara väl förberedda om en särskild händelse inträffar.

Praktisk och teoretisk brandskyddsutbildning Förvaltningens medarbetare genomgår vart 3:e till 4:e år en praktisk brandutbildning för att få kunskap i hur man hanterar en brandsituation. Utbildningen genomförs skolområdesvis av räddningstjänsten. Genom att förvaltningen har ”flyttat ut” genomförandet av utbildningarna så har det möjliggjort för personalgrupperna att genomgå utbildningen. Utöver den praktiska brandsskyddsutbildningen genomgår förvaltningens medarbetare även en digital teoretisk brandutbildning för att få kunskap i hur man hanterar en brandsituation. Utbildningen genomförs även här skolområdesvis. Nya timvikarier genomgår den digitala brandutbildningen innan de börjar vikariera inom förvaltningen. Förvaltningen behöver förbättra uppföljnings- arbetet avseende utbildningsinsatserna. Till stöd i uppföljningsarbetet planeras den kommungemensamma modulen Heroma kompetens införas under år 2016-2017.

Hälsofrämjande och förebyggande arbete Förvaltningens hälsofrämjande arbete syftar till att göra medarbetarna mer medvetna om faktorer som påverkar hälsan och välbefinnandet. Arbetet syftar även till att inspirera medarbetarna till ökad fysisk aktivitet och att öka sammanhållningen i samband med arrangerade aktiviteter. På förvaltningsnivå har hälsoinspiratörerna under år 2015 arbetat med "Hälsa 2015" och "Buf Championship". Aktiviteterna har inbegripit såväl fysiska aktiviteter som inspirationsföreläsningar om välbefinnande för kropp och själ. På verksamhetsnivå har hälsoinspiratörerna stöttat cheferna i det lokala hälsofrämjande arbetet med olika satsningar utifrån uppsatta hälsomål. Upptill det hälsofrämjande arbetet har förvaltningen arbetat förebyggande med introduktionsutbildningar för nyanställda inom förskolan gällande hygienarbete och lyftteknik. Förvaltningen har utbildat ergonomiinspiratörer med uppdraget att inspirera sina kollegor till ökad kunskap om gynnsam lyftteknik. De hälsofrämjande och förebyggande insatserna förväntas på sikt bidra till ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro.

Utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Nyanställda chefer och fackliga förtroendemän förväntas gå Stadskontorets utbildning inom ett år efter påbörjat uppdrag. Cheferna anmäls från och med år 2016 av HR, och informationen till fackliga förtroendemän lämnas av berörd chef då den fackliga förtroendemannen påbörjar uppdraget. Det är av största vikt att chefer och fackliga förtroendemän genomgår utbildningen för att få metoder och verktyg


för hur arbetsgivaren och medarbetarna ska arbeta praktiskt med arbetsmiljöfrågorna på arbetsplatsen.


Rutiner för hantering av särskilda händelser ska finnas på varje arbetsplats.

Praktiska brandskyddsutbildningar.

Teoretiska brandskyddsutbildningar via e-learning.

Hälsofrämjande arbete.

Alla nyanställda chefer och skyddsombud ska genomgå kurs i systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM


5 Prioriteringar

5.1 Utveckling av skolbibliotek

Textavsnitt

I juni 2012 fattade BUN beslut om att anta följande definition av Skolbiliotek inom Halmstads kommun:

Skolbibliotek inom barn- och ungdomsförvaltningen är en funktion som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja flickors och pojkars lärande. Skolbiblioteken har en särskilt viktig roll för elever i behov av särskilt stöd och för elever med annat modersmål än svenska. Rektor: Utifrån Lgr 11 har rektor ett särskilt ansvar för skolans arbetsmiljö, som ska ”utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. skolbibliotek, datorer och andra hjälpmedel.” Tillgänglighet: Alla elever ska ha likvärdig tillgång till skolbibliotek i den egna verksamhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan, som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av och som stöd i den pedagogiska verksamheten. Skolbibliotekets uppdrag: Verksamheten fokuseras kring begreppen läsa-lära-mötas för att aktivt bidra i elevernas kunskapsutveckling. Grundläggande förutsättningar: Lokaler, medieutbud, datasystem, nätverk & fortbildning.

I 2015 års budget har Barn och ungdomsnämnden skapat utrymme för anställning av en skolbibliotekssamordnare (100%). Tjänsten innebär en större likvärdighet, tillgänglighet och delaktighet avseende skolbibliotek för alla BUFs elever. Långsiktigt ger satsningen också möjlighet till en högre måluppfyllelse bland eleverna. En bibliotekssamordning innebär ett utvecklingsstöd för barn- och ungdomsförvaltningens skolor och skolbibliotek och medför att flera av de idag identifierade utvecklingsområdena ytterligare lyfts fram och prioriteras i förbättringsprocesser.

År 2015 har totalt har 3513 elever tillgång till skolbibliotekarie och skolbibliotek och utöver det har ytterligare 1318 elever tillgång till skolbibliotekarie på skolan. Detta innebär att 4831 elever (54%) har tillgång till skolbibliotekarie inom BUFs verksamheter.

Avsatta medel i budget 2015 innebar också möjlighet till planering för uppbyggnaden av ett modersmålsbibliotek. I och med detta skapas förutsättningar för en likvärdig tillgänglighet till adekvata och aktuella medier för alla elever, oavsett modersmål. Då modersmålsbiblioteket tillgängliggör ett kontinuerligt biblioteksutbud har enskilda skolor och skolbibliotek i högre grad möjlighet att erbjuda medier som främjar läsande och stimulerar språkutveckling för flerspråkiga elever.

Ett modersmålsbibliotek avser ta tillvara alla individers språk, kultur och lärande genom att tillgängliggöra medier, kontaktytor samt sammanhang där ett flerspråkigt och mångfaldsperspektiv är en tillgång för ett ökat läsande och lärande. Genom att tillhandahålla medier och alternativa verktyg som förstärker och utvecklar individens och gruppens språkliga och kulturella tillhörighet, möjligheter till lärande och dess deltagande i det demokratiska samhället skapas en ökad motivation och självkänsla hos individen och gruppen. En kartläggning av verksamheternas olika språk ligger till grund för ett relevant arbete och ett adekvat medieutbud ur ett mångfalds- och ett jämställdhetsperspektiv.

Skolbiblioteket har en viktig funktion i skolans kompensatoriska uppdrag vad avser att stödja språk- och lässvaga grupper. Forskning visar att det ofta är områden med många språk- och lässvaga elever som har de sämsta skolbiblioteken. Utifrån ett likvärdighets-, tillgänglighets- och delaktighetsperspektiv utgör ett modersmålsbibliotek en viktig resurs för kunskaps- och språkutveckling hos elever med annat


modersmål.

En modersmålsbibliotekarie har anställts inom BUF och tjänsten tillträds i januari 2016. Inledningsvis kommer en kartläggning med syfte att skapa överblick kring verksamheternas behov med utgångspunkt i antal flerspråkiga elever fördelat på de olika skolorna, stadierna samt kategoriserat efter språk genomföras. Detta för att skapa en kvalitativ verksamhet som fokuserar de aktuella behov som finns inom förvaltningen och som tar stöd i tidigare identifierade framgångsfaktorer.

Det är vidare av stor vikt att ytterligare utveckla, stärka och bygga upp skolbiblioteksverksamheten för att leva upp till skollagens krav och intentioner. Forskning och vetenskap visar återkommande att ett utvecklat och välstrukturerad skolbiblioteksfunktion spelar en avgörande roll för barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling samt kunskapsutveckling.

5.2 Barn- och ungdomsnämnden ger förutsättningar för barn- och

ungdomsförvaltningens medarbetare att kunna utveckla sig och sitt

uppdrag

Barnskötare som studerar till förskollärare Sedan 2012 har barn- och ungdomsnämnden avsatt medel för att stötta tillsvidareanställda barnskötare som väljer att studera till förskollärare. Satsningen är en strategisk kompetensförsörjningsåtgärd och ett led i barn- och ungdomsnämndens beslut att öka andelen förskollärare i organisationen. Under 2015 studerade 15 barnskötare till förskollärare. De som studerar kan ansöka om fyra inläsningsdagar. Utöver fyra inläsningsdagar går det att söka ersättning för all litteratur samt sammanlagt 4000 kr för resor och logi per år. HR-avdelningen har under 2015 informerat förskolechefer och lagt ut information på intranätet för att marknadsföra satsningen.

VAL och utökad behörighet Efter genomförd kompetenskartläggning 2013 framkom det att ett 20-tal av förvaltningens tillsvidareanställda lärare saknade fullständig lärarbehörighet. Många lärare har sedan dess blivit klara med sin lärarutbildning. I dagsläget är det fyra lärare som studerar inom VAL för att få lärarbehörighet/lärarlegitimation. HR-avdelningen har under 2015 gett samma villkor som gäller för barnskötare som studerar till förskollärare till de lärare som studerar inom VAL. Vidare har HR-avdelningen ersatt kostnader för de redan legitimerade lärare som ansökt om utökad behörighet.

Förstelärare I september 2013 fattade barn- och ungdomsnämnden beslut om att inrätta karriärstjänster för lärare i barn- och ungdomsförvaltningen. Förvaltningens 25 första förstelärare påbörjade sina uppdrag i oktober 2013 och ytterligare 31 började i augusti 2014. En tredje rekryteringsomgång är i planeringsstadiet och förvaltningen har för avsikt att anställa ytterligare förstelärare från och med hösttermin 2016. För förstelärarna gäller 40 timmars arbetsförlagd arbetstid och fem timmar förtroendetid i enlighet med kollektivavtal med lärarorganisationerna.

5.3 Ett strategiskt jämställdhetsarbete

Jämställdhetsutvecklarna har under 2015 arbetat med implementeringen av ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling” och Diskrimineringsombudsmannens webbverktyg på samtliga skolor och förskolor samt utbildningsinsatser kopplade till detta. Detta kommer att fortsätta under 2016. Inför 2016/17 är ambitionen att integrera jämställdhetsperspektivet i pedagogisk organisation/verksamhet, pedagogisk kompetens och pedagogisk miljö. För att förflytta jämställdheten på en mer strategisk och systematisk nivå görs behovsinventering med hjälp SKL:s uppföljnings/självskattningsverktyg


MakEquality i skolor och förskolor. Utifrån detta kommer utbildningsinsatser kopplade till jämställdhet planeras in.

Under 2015 har HR-avdelningen i samverkan med chefsrepresentanter i HR referensgrupp arbetat fram en jämställdhetsplan för perioden 2016-2018. Syftet med jämställdhetsplanen är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter avsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Jämställdhetsplanen beslutades i barn- och ungdomsnämnden 2015-11-25. En utvärdering av jämställdhetsplanen för 2013-2015 är genomförd under 2015 och finns bifogad under nämndens målredovisning – nämndens/styrelsens verksamhetsmål 4.1.3.

5.4 Ökade livschanser för unga

Vilka resultat förväntas? Om möjligt görs koppling till utfall på målsatta mätetal. Under 2015 har Barn- och ungdomsförvaltningen varit projektägare till fyra projekt inom ramen för Ökade livschanser. Projekten vars primära syfte är att motverka utanförskap bland unga och i förlängningen att öka ungas möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden har fallit väl ut.

Skolan mitt i byn och Stärka föräldrarollen – Andersberg har fokus på att eleverna på Andersbergsskolan skall uppnå en högre måluppfyllselse. Projektet Skolan mitt i byn startade hösten 2014 och det är ännu för tidigt att följa upp resultaten. Interkulturellt föräldrastöd genomför sitt sista projektår under 2015 och har utarbetat en arbetsmodell som de upplever fungerar väl - ”Processinriktad värdegrundsdialog – med barnen i centrum”. Halmstadprojektet - psykisk hälsa bedrivs tillsammans med högskolan och 2015 är sista projektår. Utgångspunkten är att undersöka flickor och pojkars subjektiva uppfattning om vad psykisk hälsa är och hur den kan stärkas.

Projekten spänner över flera nämnder, men i första hand barn- och ungdomsnämnden. Ett utökat utvecklings- och ledningsstöd till förskolorna och skolorna inom BUF som de olika projekten ger förväntas beakta de möjligheter som kommunen erbjuder och tillsammans med de olika verksamheterna har de etablerat långsiktiga former för utvecklingsinsatser som leder till lärande och kompetensutveckling. Det handlar om till exempel om integrationsstöd till föräldrar, möjligheter till aktiv fritid och främjande insatser i samverkan med barn och unga för att stimulera till psykisk hälsa.

Varför förväntas detta resultat? Den gemensamma utgångspunkten för BUFs Ökade livschanser projekt 2015 är att programmen sak vara uthålliga, dvs. fortlever efter projektets slut och framöver drivas som del av den löpande verksamheten. Målsättningen har varit att långsiktiga förändringar åstadkoms på organisationsnivå, t.ex. i form av förbättrad organisation, ökade kunskaper och färdigheter hos personal, bättre rutiner samt i bestående miljöförändringar.

En ytterligare förutsättning för uthållighet är lokal anpassning. För att uppnå detta krävs en hög grad av deltagarstyrning, dvs. att berörda aktörer formulerar egna handlingsplaner och att projekten sker i bred samverkan med alla berörda; barn, elever, pedagoger, förskolechefer/rektorer, föräldrar/vårdnadshavare, politiker, näringsliv och andra intressenter. detta är också något som man har försökt att beakta inom Barn- och ungdomsförvaltningen.

Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Flertalet av målen inom respektive projekt har nåtts inom angiven tidsram kopplat till projektplan, planeringsdirektiv och budget. Slutredovisning och implementering på driftsnivå pågår inom ramen för flera av dem.


5.5 Ett Halmstad tillgängligt för alla

Som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (Arbetsmiljöverket AFS 2001:1) inom Barn- och ungdomsförvaltningen genomförs skyddsronder på samtliga arbetsplatser inom förvaltningen två gånger per läsår. Vid dessa tillfällen kan det framkomma förslag till förbättringar eller påpekande kring brister i både inomhus- och utomhusmiljön. När detta omfattar elever med funktionsnedsättning är det BUF's strävan att ta bort eller minimera dessa problem/hinder. Detta är ett prioriterat område inom ramen för förvaltningens arbetsmiljöarbete. I vissa fall kan det röra sig om frågor gällande inredning i verksamhetslokaler, akustikförbättringar eller till exempel förändring och/eller ombyggnation av olika delar i den fysiska miljön. En funktionsnedsättning kan vara medfödd eller bero på något som hänt i livet, en olycka eller en sjukdom. Detta gör det emellanåt svårare för barn och elever att delta i en undervisning som inte tar tillräcklig hänsyn till elevers olikheter. Det är därför extra viktigt att rätt sorts hjälp ges tidigt och under hela utbildningen i förskolan och skolan.

Arbetsmiljökonsulterna inom BUF samarbetar med Region Halland kring inkluderingsfrågor samt olika förbättringsarbeten kring elever med funktionshinder. Arbetsmiljökonsulterna samarbetar med Fastighetskontoret, Stadskontoret och Teknik- och fritidsförvaltningen inom Halmstads kommun kring trafikfrågor generellt, samt med olika anpassningar specifikt på de respektive förvaltningarna. Med Kärnhuset, vår egen resursenhet, samarbetar vi ofta med, då i frågor som rör anpassningar och rena förändringsarbeten på förskolor och i skolor och dess klassrum.

När det gäller tillgänglighetsfrågor är det av stor vikt att alla barn och elever får rätt förutsättningar för att kunna ta sig till, vara och arbeta i sina olika skolmiljöer. Och att de får den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Detta för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

5.6 Giftfri vardag för barn och ungdomar

Halmstads kommun har startat ett omfattande arbete kring Giftfri miljö. Syftet är att minska barns och ungdomars exponering av farliga ämnen i kommunens olika verksamheter, lokaler och utemiljöer. Exponering av hälsofarliga kemikalier på barn och unga sker i första hand genom textilier, leksaker, elektriska och elektroniska produkter samt byggnadsmaterial. Därutöver sker exponering genom livsmedel. Exponeringen sker genom diffusa källor. Påverkan sker sannolikt under lång tid och ofta i låga doser. Uppdraget ifrån kommunfullmäktige är att ta bort det som inte behövs, byta ut det som går och att arbeta med kunskapshöjning, långsiktiga utbyten, utsortering och medvetna inköp.

Barn- och ungdomsnämnden antog vid mötet i december 2015 en handlingsplan ”De första stegen mot en Giftfri Vardag” som förvaltningens olika verksamheter ska arbeta efter.

BUF har som målsättning att skapa goda förutsättningar för ett aktivt arbete med upphandling/inköp, inventering/utsortering, personalutbildning samt framtagandet av nya och förbättrade rutiner och riktlinjer inom förvaltningen.

Mål

Minimera giftiga kemikalier/ämnen som barn och ungdomar kommer i kontakt med

Minska användningen av bruksföremål med gifter i

Minska utsläppen i miljön

Öka medvetenheten om kemikalier i verksamheterna

Stärka Halmstads kommuns miljöprofil

Påverka leverantörer att arbeta aktivt med att se över sina produkter

Metoder


Utbildningsprogram - kontinuerligt utbilda berörd personal

Skapa regelbundna mötesforum för personal som arbetar med utsortering och inköp

Skapa en tidsplan för att sortera bort material

Ta bort onödiga saker/material

Utöka städning samt förbättra upphandlingen för att bättre kunna tillmötesgå verksamhetens behov

Utveckla upphandlingen: utökad kemikaliekompetens, större avtalstrohet

Plan för att implementera Konkurrensverkets miljökrav vid upphandlingar och inköp o Baskrav o Spjutspetskrav

Uppföljning

Varje förskola, fritidshem och grundskola följer upp framstegen via verksamhetens egenkontroll

Egenkontrollen följs upp årsvis i Barn- och ungdomsförvaltningens internkontroll genom stickprov i samband med skyddsronder

5.7 Bättre utemiljöer

Barn- och ungdomsnämnden har inrättat en tjänst som miljöutvecklare för utveckling av utemiljöer.

I Barn- och Ungdomsnämndens verksamhetsplan för 2015-2107 står det att under året (2015) ska en satsning för att utveckla pedagogiska och kreativa utemiljöer på förskolor och skolor inledas. Det står vidare att Barn- och ungdomsnämnden satsar 600 000 kr årligen från och med 2015 för inrättande av en tjänst för utveckling av utemiljöer och utomhuspedagogik, både vid nya och befintliga förskolor och skolor.

Miljöutvecklaren ska planera och utforma kreativa lärmiljöer, både vid nya och befintliga förskolor och skolor. Målet är att gårdarna ska fungera och utvecklas som en naturlig del i den pedagogiska vardagen samt för lek och umgänge. Lärmiljön utomhus och inomhus ska växelverka och komplettera varandra. Naturskolans utepedagoger ansvarar fortsatt för inspiration, kompetensutveckling och handledning kring utomhuspedagogik i skolornas och förskolornas utemiljöer och omgivningar.

Utifrån tjänstens uppdrag, och för bästa resultat, förväntas ett väl fungerande samarbete och en gemensam kunskapssyn mellan berörda förvaltningar. Andra viktiga delar i utvecklingen av utemiljöerna är att det förväntas en ökning av den biologiska mångfalden på gårdarna samt en ökad hänsyn till pojkars och flickors olika behov.

Efter ett samrådsmöte med deltagare från berörda förvaltningar, våren 2015, togs en kompetensprofil fram för denna tjänst som hösten 2015 ledde till en utannonserad tjänst. Genomgång av ansökningar till tjänsten och intervjuer av sökande inleddes i okt/nov. Processen är pågående och tjänsten förväntas tillsättas snarast under början av 2016.

Enhetschef Karolina Larsson och tf Förvaltningschef Pauline Broholm Lindberg, med hjälp av Naturskolan, har under året arbetat för och arbetar alltjämt för att sprida information till berörda förvaltningar om vikten av att förbereda för samråd och samverkan inför tjänstens uppdrag och uppstart.


6 Personalredovisning

Tillsvidare- och visstidsanställda

Tillsvidare Årsarbetare

tillsvidare Visstid

December 2014 andel visstid (%)

December 2015 andel visstid (%)

Totalt 2 349 2 230 262 10 10

Antalet tillsvidareanställda medarbetare har ökat med 4 medarbetare jämfört med 2014. Visstidsanställningarna har ökat med 3 medarbetare, vilket ger samma procentsats gällande de visstidsanställda jämfört med 2014. Sedan 1 december 2013 krävs legitimation för att kunna erhålla tillsvidareanställning som lärare eller förskollärare. Detta medför därför en tidsbegränsad anställning för flera av förvaltningens medarbetare. Ansökan om legitimation görs av medarbetaren hos Skolverket.

Könsfördelning - tillsvidareanställda

Kvinnor Män Totalt December 2014

andel kvinnor (%)

Decemer 2015 andel kvinnor

(%)

Skolområde Centum ledning

20 9 29 73 69

Verksamhetsområde Furulund

103 19 122 84 84

Verksamhetsområde Kärleken

90 13 103 88 87

Verksamhetsområde Nissan

161 36 197 84 82

Verksamhetsområde Nygård

216 37 253 86 85

Skolområde Centrum övriga

28 7 35 77 80

Skolområde Centrum totalt

618 121 739 84 84

Skolområde Norr ledning 20 11 31 69 65

Verksamhetsområde Frösakull/Gullbrandstorp

87 11 98 84 89

Verksamhetsområde Norrort*

171 26 197 87

Verksamhetsområde Oskarström

189 29 218 90 87

Verksamhetsområde Söndrum

186 37 223 83 83

Skolområde Norr totalt 653 114 767 85

Skolområde Söder ledning

11 11 22 41 50

Verksamhetsområde Andersberg

80 7 87 91 92

Verksamhetsområde Fyllinge

102 18 120 85 85



andel kvinnor (%)

Decemer 2015 andel kvinnor

(%)

Verksamhetsområde Snöstorp

104 13 117 90 89

Verksamhetsområde Trönninge

82 16 98 84 84

Verksamhetsområde Vallås

113 19 132 86 86

Skolområde Söder totalt 492 84 576 86 85

Förvaltningsgemensam pool

59 2 61 97 97

Kärnhuset Barn och elevhälsa

19 5 24 79

Kärnhuset Modersmål och migration

20 11 31 65

Kärnhuset Lärande 18 7 25 72

Kulturskolan 28 19 47 69 60

KomTek 5 1 6 80 83

HR-avdelningen 18 0 18 94 100

Kvalité- och uvecklingsavdelningen

4 4 8 50 50

Ekonomiavdelningen 16 2 18 84 89

Planeringsavdelningen 20 2 22 92 91

Buf fackliga representanter

3 3 6 50

Förvaltningschef 0 1 1 0

Totalt 1 973 376 2 349 84 84

*Norrort-sammanslagning av Getinge/Kvibille och Haverdal/Harplinge/Steninge verksamhetsområde

Könsfördelningen mellan tillsvidareanställda medarbetare är oförändrad och förvaltningen hade per den sista december 2015 84 % tillsvidareanställda kvinnor.

Könsfördelning - visstidsanställda


andel kvinnor (%)

December 2015 andel kvinnor

(%)

Totalt 199 63 262 73 76

Vid utgången av 2015 hade förvaltningen 262 visstidsanställda medarbetare, jämfört med 259 visstidsanställa medarbetare vid utgången av 2014. Med visstidsanställning menas här månadsanställda vikarier, allmän visstidsanställning samt tidsbegränsad anställning enligt skollagen. Bland de visstidsanställda medarbetarna har andelen kvinnliga medarbetare ökat från 73 till 76 % jämfört med år 2014.

Timavlönad personal

2014 2015

Antal timmar Årsarbetare Antal timmar Årsarbetare

Totalt 260 395 132 281 622 142


Förvaltningens behov av timavlönad personal är fortsatt stort. Jämfört med motsvarande period 2014 har behovet ökat med 21 227 timmar, vilket motsvarar en ökning med 10 årsarbetare.

Genomsnittlig sysselsättningsgrad (tillsvidareanställda)

2014 2015

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

Totalt 94 97 94 94 98 95

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställd personal har från den 31 december 2014 till den 31 december 2015 ökat marginellt från 94% till 95%. För de kvinnliga medarbetarna är procentsatsen fortfarande 94%. Hos de manliga medarbetarna är det en liten ökning gällande sysselsättningsgraden från 97% till 98%. En förklaring till att manliga medarbetare har en högre procentuell sysselsättninggrad jämfört med kvinnliga medarbetare, kan vara att fler män arbetar inom skolan där behovet av heltidstjänster är större.

Åldersfördelning - tillsvidareanställda

Enhet -25 26-35 36-45 46-55 55-60 61 62 63 64 65 65 +

Totalt 35 391 626 713 354 64 59 48 34 7 18

57% av förvaltningens tillsvidareanställda medarbetare var under 2015 mellan 36 och 55 år. Det största antalet medarbetare, 713 personer, var mellan 46 och 55 år. 18 medarbetare har under 2015 aktivt valt att kvarstå i tjänst efter fyllda 65 år, vilket är en ökning från föregående år då 4 medarbetare fyllda 65 år hade valt att kvarstå i tjänst.

Medelålder - tillsvidareanställda

Enhet 2014 2015

Totalt 47 47

Medelåldern inom förvaltningen låg under december 2015 på 47 år, vilket är densamma jämfört med december 2014.

Antal tillsvidareanställda chefer fördelat per kön

2014 2015


Totalt 56 36 92 59 35 94

Vid utgången av år 2015 hade förvaltningen 94 tillsvidareanställda chefer, jämfört med 92 chefer år 2014. 63% av förvaltningens chefer är kvinnor.

Antal visstidsanställda chefer fördelat per kön

2014 2015


Totalt 6 2 8 4 0 4

Vid utgången av år 2015 hade förvaltningen 4 visstidsanställda chefer till följd av ordinarie chefs ledigheter samt till följd av pågående rekrytering av vakanta tjänster..


Pensionsavgångar per yrkesgrupp - tillsvidareanställda

Yrkesfördelning 2015 2016 2017 2018 2019 Summa Andel

Arbete i skola, förskola och barnomsorg*

27 32 48 56 49 212 10

Handläggare/administratör 5 4 3 3 9 24 26

Kultur- och fritidsarbete** 3 1 0 4 1 9 17

Ledningsarbete*** 1 1 4 1 6 13 14

Logoped 1 0 0 0 0 1 11

Kurator 0 1 1 1 0 3 14

Vård- och omsorgsarbete**** 0 0 0 1 1 2 5

Totalt 37 39 56 66 66 264 11

I dagsläget går det endast att få fram statistik i Heroma i sammanslagna yrkesgrupper. * Lärare, speciallärare, specialpedagog, fritidspedagog, hemspråkstränare, lärarassistent, elevassistent, studie- och yrkesvägledare, förskollärare, barnskötare, dagbarnvårdare och vaktmästare. ** Lärare Kulturskolan, bibliotekarie, kultursekreterare, fritidsledare. *** Förvaltningschef, skolområdeschef, rektor, förskolechef, chef inom administrationen. **** Skolläkare, skolsköterska, psykolog.

Bland de större yrkesgrupperna "Arbete i skola, förskola och barnomsorg" förväntas 10% eller 212 medarbetare gå i pension mellan år 2015 och 2019. Hos de mindre övriga yrkesgrupperna är det framförallt inom gruppen handläggare/administratör som större pensionsavgångar är att vänta.

Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron

Totalt i %

1 .Total sjukfrånvarotid i % av ordinarie arbetstid 4,94

2. Summa tid med långtidssjukfrånvaro (> 60 dagar)

53,00

3. Summa sjukfrånvarotid för kvinnor 5,50

4. Summa sjukfrånvarotid för män 2,37

5. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre

1,95

6. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30-49 år 4,29

7. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre

6,32

Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaron har redovisats på kommunnivå sedan 2003, men kan nu även redovisas på förvaltningsnivå. Det finns därför inte jämförande statistik på förvaltningsnivå från tidigare år. I uppgifterna ingår alla anställda, vilket även omfattar timavlönad personal.

Den totala sjukfrånvarotiden i förvaltningen var vid utgången av år 2015 4,94% av ordinarie arbetstid. Högst sjukfrånvaro återfinns i åldersgruppen 50 år eller äldre med 6,32% sjukfrånvaro. Lägst sjukfrånvaro återfinns i åldersgruppen 29 år eller yngre med 1,95% sjukfrånvaro. Sjukfrånvarotiden för män var vid utgången av år 2015 2,37% av ordinarie arbetstid och för kvinnor 5,50% av ordinarie arbetstid. 53% av all sjukfrånvaro var under år 2015 sjukfrånvaro överstigande 60 dagar.

Antal sjukdagar per tillsvidareanställd

2014 2015


Totalt 17,24 7,59 15,71 19,00 9,19 17,44

Antalet sjukdagar per tillsvidareanställd har ökat från 15,71 dagar per sista december 2014 till 17,44 dagar per sista december 2015.


Sjukfrånvarointervall - tillsvidareanställd personal

Antal dagar 0-1 2-14 15-90 91-180 181-9999

Totalt

2015 års sjukstatistik är framtagen från två system; Agresso för perioden januari-augusti och från Heroma för perioden september-december. I agresso fanns inte möjlighet att få fram sjukfrånvarointervall enligt ovan, varför den inte kan redovisas i personalredovisning 2015.

Antal sjukdagar per yrkesgrupp – tillsvidareanställd personal

Yrkesgrupp 2013 2014 2015

Arbete i skola, förskola och barnomsorg*

x x 16,48

Handläggare/administratör x 10,88

Kultur- och fritidsarbete** 4,2

Ledningsarbete*** 5,94

Kurator 18,61

Vård- och omsorgsarbete****

6,42

I dagsläget går det endast att få fram statistik i Heroma i sammanslagna yrkesgrupper. * Lärare, speciallärare, specialpedagog, fritidspedagog, hemspråkstränare, lärarassistent, elevassistent, studie- och yrkesvägledare, förskollärare, barnskötare, dagbarnvårdare och vaktmästare. ** Lärare Kulturskolan, bibliotekarie, kultursekreterare, fritidsledare. *** Förvaltningschef, skolområdeschef, rektor, förskolechef, chef inom administrationen. **** Skolläkare, skolsköterska, psykolog. Yrkesgrupper med färre än 10 medarbetare redovisas inte.

Hos de större sammanslagna yrkesgrupperna låg sjukdagarna för år 2015 på 16,48 dagar. Bland de mindre yrkesgrupperna hade gruppen kurator flest sjukdagar med 18,61 dagar.

Medarbetarskap och ledarskap

Barn- och ungdomsförvaltningen har ett aktivt värdegrundsarbete som har sin grund i kommunikation, samverkan, utveckling och hälsa. Förvaltningen strävar efter att utveckla en samverkanskultur där medarbetare ses som medskapare i utvecklingen av verksamheten. Samverkansavtalet är ett exempel på detta. En uppföljning genomförd av Lärarförbundet under 2015 har dessvärre visat på brister vad gäller strukturen i det lokala samverkansarbetet ute på verksamhetsområdena, bl a vad gäller avsaknad av beslutsärenden och brister i protokollsföring. Förvaltningen kommer i samverkan med lärarorganisationerna planera för insatser för att avhjälpa dessa brister, i första hand genom samtal och utbildningsinsatser för förvaltningens chefer.

Satsningen på Utvecklande Ledarskap pågår i förvaltningen. Per den 31 december 2015 har cirka 50% av förvaltningens chefer slutfört eller påbörjat utbildningen. Även medarbetare utan personalansvar som arbetar nära ledarskapet alternativt ansvarar för utvecklingsprocesser har fått möjlighet att genomgå utbildningen. Utöver UL genomgår flera rektorer som anställts på senare tid det statliga rektorsprogrammet.

Kompetensförsörjning

Halmstads kommuns definition av kompetens är att ha "kunskap, vilja och förmåga att hantera de situationer som uppdraget kräver". Genom olika former av kompetensutveckling skapas förutsättningar för detta. Kompetensutvecklingen kan handla om utbildningar och kurser men i lika hög grad om


gränsöverskridande samarbete och erfarenhetsutbyte kollegor emellan. Kommunens modell för strategisk kompetensförsörjning är framtagen som ett stöd för förvaltningarna i arbetet med att rekrytera och utveckla rätt kompetens.Implementeringen av modellen har påbörjats genom en nulägesanalys.

Insatser som pågår är bland annat möjligheten för förvaltningens tillsvidareanställda barnskötare att studera till förskollärare, med syftet är att öka andelen förskollärare i organisationen utifrån taget bun-beslut om 67% förskollärare. I dagsläget är det 15 barnskötare som studerar till förskollärare med ett årligt stöd på fyra inläsningsdagar, ersättning för all litteratur samt 4000 kr till resor och logi. Samma villkor som ovan gäller för de tillsvidareanställda lärare som studerar inom VAL för att erhålla lärarexamen. I dagsläget är det fyra lärare som studerar inom VAL.

Under första halvåret av 2015 deltog 23 pedagoger inom ramen för Skolverkets satsning Lärarlyftet II. Satsningen riktar sig till pedagoger i grundskolan/grundsärskolan som saknar ämnesbehörighet i ämnen som de undervisar i som önskar komplettera sin legitimation med ytterligare behörighet, samt till pedagoger som önskar speciallärarutbildningen som leder till speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning.

I september 2013 fattade Barn- och ungdomsnämnden beslut om att inrätta karriärstjänster för lärare i Barn- och ungdomsförvaltningen. Förvaltningens 25 första förstelärare påbörjade sina uppdrag i oktober 2013 och ytterligare 31 började i augusti 2014. En rekryteringsprocess är under uppstart och förvaltningen har för avsikt att anställa ytterligare 25 förstelärare under vårterminen 2016.

Under hösten genomfördes urvalet till Morgondagens ledare. En lärare och en förskollärare blev i hård konkurrens glädjande nog uttagna till utbildningen som startar i början av 2016.

Mångfalds- och jämställhetssatsningar

Under 2015 har HR-avdelningen i samverkan med chefsrepresentanter i HR referensgrupp arbetat fram en jämställdhetsplan som gäller för perioden år 2016-2018. Syftet med jämställdhetsplanen är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder

Hälsofrämjande och förebyggande insatser

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet fortskrider på både förvaltnings- och verksamhetsområdesnivå.

Inom ordinarie budget Förvaltningen har under år 2015 arbetat förebyggande och främjande med introduktionsutbildningar för nyanställda inom förskolan gällande hygienarbete och lyftteknik. Till det har förvaltningen utbildat ergonomiinspiratörer som ska inspirera sina kollegor till ökad kunskap om gynnsam lyftteknik inom förskolan. Medarbetare med sömnproblem har haft möjlighet att genomgå en ”sömnskola”.

För att undvika långtidssjukskrivning har förebyggande insatser gjorts genom insatt resursförstärkning på arbetsplatsen. Medarbetare i behov har haft möjlighet till stödsamtal via psykologer Halmstads kommun har avtal med, och coaching till medarbetare och chefer har vid behov kunnat erbjudas.

Det har skett en fortsatt utbildning och fortbildning av hälsoinspiratörerna som stöttar cheferna i det hälsofrämjande arbetet. Till det har förvaltningen avsatt medel som möjliggjort insatt resursförstärkning på arbetsplatser där medarbetare nyligen återgått i arbete efter en långtidssjukskrivning. Arbetsgivarens förhoppning är att ovan nämnda insatser på sikt ska bidra till minskad sjukfrånvaro i förvaltningen.

Med centrala medel På förvaltningsnivå har hälsoinspiratörerna under 2015 arbetat med "Hälsa 2015" och "Buf


Championship". Aktiviteterna har inbegripit såväl fysiska aktiviteter som inspirationsföreläsningar om välbefinnande för kropp och själ. På verksamhetsnivå har hälsoinspiratörerna stöttat cheferna i det lokala hälsofrämjande arbetet med olika satsningar utifrån uppsatta hälsomål. Det hälsofrämjande arbetet syftar till att göra medarbetarna mer medvetna om faktorer som påverkar hälsan och välbefinnandet. Arbetet syftar även till att inspirera medarbetarna till ökad fysisk aktivitet och öka sammanhållningen.

Företagshälsovårdens delaktighet i det hälsofrämjande arbetet Förvaltningen nyttjar Previas kompetens inom flera områden, bland annat till stöd med ergonomiinspiratörsutbildning, utbildning av hälsoinspiratörer, fortbildningsdagar för hälsoinspiratörerna, stödsamtal, hälsosamtal, balansprofiler, arbetslagsutveckling, sömnskola mm.

Arbetsskador

Under året har 48 arbetsskador rapporterats från de olika verksamhetsområdena. 45 stycken av arbetsskadorna berodde på olycksfall där 19 av skadorna hade uppstått genom att medarbetare hade blivit skadad av annan person, 10 stycken genom att medarbetaren föll, 8 genom att medarbetaren slog eller stötte emot något, 2 stycken på grund av fysisk överbelastning, 2 stycken av hanterat föremål, 1 styck av fallande föremål och 3 på grund av psykisk överbelastning. Förutom olycksfallen var 3 stycken arbetsskador färdolyckor. Det har skett en mindre ökning av antalet rapporterade arbetsskador jämfört med tidigare år. Men som tidigare år konstateras att det förmodligen finns ett mörkertal kring detta. Här har förvaltningen och de olika verksamhetsområdena ett förbättringsarbete att göra.

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Inom Barn- och ungdomsförvaltningen sker årligen en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom de olika verksamheterna. Uppföljningen visar att förvaltningens chefer har god kännedom om gällande samverkansavtal, lagar och avtal samt var man kan söka uppdaterat material kring detta. Som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet genomförs bl.a. skyddsronder på samtliga arbetsplatser två gånger per läsår. Vid dessa tillfällen kan det framkomma förslag till förbättringar eller påpekande kring brister i både inomhus- och utomhusmiljön. På detta sätt får cheferna en bra överblick över sina verksamheter. Uppföljning visar även på förbättringsområden. Nya chefer och skyddsombud i förvaltningen måste i ett tidigt skede få möjlighet att genomgå kommunens arbetsmiljöutbildning. Uppföljningen visar även att nya skyddsombud behövs rekryteras utifrån att förvaltningens verksamheter expanderar kraftigt.

Sammanfattande analys

Barn- och ungdomsförvaltningens personalredovisning 2015 visar att antalet tillsvidareanställda ökat med 4 medarbetare till 2 349 sedan 2014. Ökningen vad gäller visstidsanställda är också 4 medarbetare, totalt 262 st. Könsfördelningen i gruppen tillsvidareanställda är oförändrad; 84% kvinnor och 16% män. Bland förvaltningens 94 chefer är könsfördelningen jämnare; 63% kvinnor och 37% män. När det gäller gruppen visstidsanställda har andelen kvinnor ökat från 73% till 76%. Förvaltningen har svårt att rekrytera manliga medarbetare då andelen män som väljer att utbilda sig för att arbeta med barn och elever inom de lägre skolåren är låg.

Under åren 2015-2019 går 10% av förvaltningens anställda i pension. I första hand är det personal inom förskolan och skolans yngre år som lämnar oss. Rekryteringsbehovet vad gäller dessa yrkesgrupper är och bedöms vara fortsatt stort. Förvaltningen måste därmed både kort- och långsiktigt arbeta med att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla personal. En arbetsgrupp med representanter från HR-avdelningen, kvalitet- och utvecklingsavdelningen och förskolechefer från samtliga tre skolområden har under hösten arbetat med strategisk rekrytering avseende förskolan och kommer i februari redovisa sitt arbete för förvaltningens ledningsgrupp. En välfungerande VFU-organisationen, goda förutsättningar i arbetet (bl a genom planeringstid), konkurrenskraftiga löner och anställningsvillkor är några exempel på


områden förvaltningen behöver jobba med och utveckla för att framåt kunna konkurrera om kompetent personal till förskola och skola.

Under året har förvaltningen haft ett fortsatt stort behov av timavlönad personal. Timavlönade motsvarande 142 årsarbetare (jfr 132 2014) har under året anlitats för att täcka upp vid bl a korttidsfrånvaro i form av sjukdom och vård av sjukt barn hos befintlig personal. Timavlönad personal har också nyttjats vid behov av förstärkning samt i avvaktan på rekrytering till vakanta tjänster. Bristen på förskollärare är en faktor som under året påverkat uttaget av timavlönad personal. En projekt avseende korttidspool har genomförts under året med lyckat resultat. HR-avdelningens förslag till ledningsgruppen är att göra korttidspoolen permanent för att på så sätt öka kontinuiteten vad gäller vikarier i barngrupperna och minska behovet av timavlönad personal.

Sjukfrånvaron i förvaltningen har ökat från 15,71 dagar per anställd och år till 17,44 dagar. Även inom övriga förvaltningar, i kommunen och samhället i stort ökar sjukfrånvaron vilket är oroväckande. Inom BUF återfinns ökningen i första hand bland de större yrkesgrupperna (barnskötare, förskollärare och lärare)*. Stora barngrupper, lite planeringstid, fler barn med särskilda behov och högre krav är faktorer som troligen påverkar sjuktalen. Förvaltningens årliga kartläggning av sjukfrånvaro ”Hälsoresan” visar också att allvarliga diagnoser ökar och att många sjukskrivna även har en tuff livssituation totalt sett. Förvaltningen har under året genomfört flera hälsofrämjande och förebyggande insatser som t ex projektet ”Hälsa 2015” och BUF Championship. Arbetsgivarens förhoppning är att dessa och andra insatser på sikt ska bidra till minskad sjukfrånvaro i förvaltningen.

Sammanfattningsvis kan konstateras att de stora utmaningarna framåt utgörs av rekrytering till förskola och skola, och att minska sjuktalen hos förvaltningens medarbetare.


7 Ekonomisk redovisning Ekonomi verksamhetsår 2015

Nettokostnaden för grundskola och barnomsorg uppgick till 1 625 388 kkr vilket är en ökning med 91 706 kkr jämfört med 2014. Den högre nettokostnaden förklaras till stor del av volymökningar i förskola, grundskola och fritidshem, fler elever i fristående skola samt löneökningar. Årets resultatavvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram är 746 kkr.

Verksamhetens driftredovisning

Intäkterna

Intäkterna ökade med 16 001 kkr. Ökningen beror främst på högre statsbidragsintäkter från Migrationsverket och UAF som hanterar bidrag för etableringsreformen. Dessutom bidrar fler barn i verksamheten till ökade barnomsorgsintäkter. Högre bidragskostnader för fristående verksamhet innebär högre intäkter för momsersättning. Avvikelsen mot budget är + 31 533 kkr vilket beror på statsbidrag från Migrationsverket, statbidrag från Skolverket, beviljade projektmedel, lönebidrag och interna mellanhavande som inte är budgeterade fullt ut.

Lönekostnader

Lönekostnaderna ökade med 42 771 kkr. Avtalsmässiga löneökningar och fler årsarbetare med anledning av fler barn och elever i verksamheten är den främsta förklaringen till ökningen. Ett lägre PO-pålägg ger dock en lägre kostnad jämfört med förra året. Avvikelsen mot budget är -25 275 kkr vilket hänger samman med den stora volymökningen utöver budget. Antalet elever i kommunal verksamhet har varit 194 fler än budgeterat och antalet årsarbetare har varit 37 fler än budgeterat. Budgeten baserades på kommunens prognos som var för lågt beräknad vilket förvaltningen uppmärksammade tidigt 2015. En del av de ökade lönekostnaderna har finansierats med statsbidrag.

Lokalkostnader

Lokalkostnaderna ökade med 9 742 kkr. Ökningen beror på att nya förskolor startade under året och högre hyror och städkostnader. Avvikelsen mot budget är + 2 894 kkr vilket beror på att flera förskolelokaler har startat eller kommer att starta senare än planerat.

Övriga kostnader

Övriga kostnader ökade med 54 260 kkr. Den största orsaken till ökningen är att förvaltningen från 2015 köper måltider av servicekontoret istället för att ha tillagningen i egen regi. Det ökade antalet barn och elever inom kommunal verksamhet har även medfört högre kostnader för undervisningsmaterial och IKT. De fristående bidragen har ökat med 13 780 kkr på grund av fler barn och elever och ett högre bidrag per barn o elev. Skolskjutskostnaderna har dock minskat med 2 011 kkr på grund av effektiviseringar och förbättrad planering. Avvikelsen mot budget -8 658 kkr hänger samman med ökat antal barn och elever vilket har lett till högre kostnader för undervisningsmaterial, förbrukningsinventarier och IT-utrustning i verksamheterna. Ökade kostnader för hälsoskyddstillsyn och köpta portioner för pedagogiskt personal är andra orsaker till avvikelsen mot budget.

Driftsredovisning (kkr)

Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015 Budgetavvikelse

2015 Differens

2015-2014

Verksamhetens intäkter

172 021 156 489 188 022 31 533 16 001

Därav Sålda portioner 3 016 2 640 3 067 427 50


Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015 Budgetavvikelse

2015 Differens

2015-2014

Därav Föräldraravgifter

59 958 62 180 62 494 314 2 537

Därav Interkommunala ersättningar

2 981 2 900 3 969 1 069 988

Därav Statsbidrag 50 563 40 269 65 520 25 251 14 956

Därav EU-bidrag 475 400 1 479 1 079 1 004

Därav Momsersättning

11 443 12 478 12 376 -102 932

Lönekostnader -1 039 653 -1 057 150 -1 082 424 -25 275 -42 771

Därav Lön Förskola -358 586 -375 503 -366 986 8 517 -8 399

Därav Lön Pedagogisk omsorg

-3 145 -1 573 -2 427 -855 717

Därav Lön Fritidshem -77 013 -87 054 -85 064 1 990 -8 050

Därav Lön Förskoleklass

-22 607 -23 495 -23 108 386 -501

Därav Lön Skola -387 701 -406 269 -412 809 -6 540 -25 108

Lokalkostnader -225 861 -238 499 -235 602 2 897 -9 742

Därav Centrala Hyreskostnader

-185 581 -195 906 -192 216 3 690 -6 635

Därav Centrala Städkostnader

-37 884 -40 517 -40 632 -115 -2 749

Kapitalkostnader -9 262 -10 446 -10 197 249 -935

Därav avskrivningar -7 616 -8 849 -8 600 249 -984

Därav internränta -1 646 -1 597 -1 597 0 49

Övriga kostnader -430 927 -476 529 -485 187 -8 658 -54 260

Därav Bidrag till fristående verksamhet

-186 665 -205 677 -200 444 5 233 -13 779

Därav Köp av verksamhet utanför kommunen

-7 741 -8 300 -8 847 -547 -1 106

Därav Inköp av livsmedel

-17 414 -2 349 -5 642 -3 293 11 772

Därav Köpta portioner -54 913 -110 635 -106 460 4 175 -51 547

Därav Undervisningsmaterial

-15 280 -15 919 -16 053 -134 -773

Därav IT kostnader -41 900 -38 418 -41 690 -3 272 210

Därav Skolskjutsar -34 615 -34 600 -32 589 2 011 2 025

Verksamhetens kostnader

-1 705 703 -1 782 623 -1 813 260 -30 636 -107 556

Årets resultat/nettokostnad

-1 533 682 -1 626 134 -1 625 388 746 -91 706

Ekonomin för verksamheten ( kkr)

Budget 2015 Avvikelse bokslut

Skolområdena 1 089 123 9 843


Budget 2015 Avvikelse bokslut

Skolområde Centrum 357 027 1 610

Skolområde Norr 418 521 6 937

Skolområde Söder 313 575 1 296

Fristående 204 078 4 949

Fristående förskola/pedagogisk omsorg

102 738 2 529

Fristående skola inkl fritidshem 101 340 2 419

Kärnhuset 41 235 2 063

Resursenheter 22 363 817

Särskolan 26 060 684

Förvaltningsövergripande objekt 201 974 -18 516

Fastigheter 236 423 3 397

Skolskjutsar 34 600 2 011

It-kostnader 18 524 415

Telekostnader 3 700 548

Miljö o hälsoskydd 725 -421

Personalvård 4 041 -451

Barnomsorgsavgifter -62 095 224

Interkommunala mellanhavanden 5 400 522

Buffert -15 901 -28 209

Fackliga kostnader 6 089 478

Förskolelyftet 300 225

Matematiklyftet + Mattestationen 717 324

Omställningskostnader 500 -112

Vårdnadsbidrag 1 570 -17

Kapitalkostnader 10 446 249

Barn- och ungdomsnämnden 1 732 83

Administration 34 306 536

KomTek 5 264 288

Summa vht 641 1 626 134 746

Skolområde Centrum

Kommentarer kring ekonomiskt utfall

Kärnresurs:


Årets resultatavvikelse är +1 610 kkr, vilket motsvarar 0,5 % mot budgetram.

Flera utav skolområde Centrums skolor har en negativ avvikelse, totalt ca -3 400 kkr. Det beror på att skolorna inte kunde realisera de planerade personalneddragningar som krävdes för att hålla budget. De planerade neddragningarna gjordes som en anpassning till negativa resultat 2014 samt underfinansierad verksamhet på grund av att ramökningen inte täckte reell kostnadsökning 2015.

Flertalet förskolor inom skolområde Centrum har ett positivt resultat, totalt ca 2 800 kkr, vilket beror på högre intäkter än förväntat, lägre måltidskostnader samt överskott på personalkostnaderna. Familjedaghemmens resultat är -828 kkr, vilket beror på negativt resultat från 2014 samt för få barn i verksamheten för att få en ekonomi i balans. Sedan halvårsskiftet 2015 finns det ingen familjedagshemsverksamhet i skolområde Centrum och underskottet har reglerats i förskolornas budget 2016.

Intäkterna avviker positivt mot budget, främst beroende på erhållna stadsbidrag, till exempel etableringsreformen, elevhälsa och VFU-ersättning. Skolområde Centrum har dessutom centralt oanvända reserver och överskott på vikariepoolens overheadkostnader, totalt ca 3 100 kkr. Förutsatt att 2015 års resultat balanseras kommer det centrala överskottet att fördelas ut för att förbättra skolornas ekonomi under 2016.

Verksamhetsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015

Antal barn på förskolan per personal

5,6 5,6 5,6

Antal barn på familjedaghem per personal

4,3 4,3 2,8

Antal barn i fritidshem per personal

20,7 20,0 19,6

Antal elever per lärare f-klass

21,0 21,2 20,8

Antal elever per lärare år 1-9

11,9 12,6 11,8

Kommentarer verksamhetsmått

I förskolan är personaltätheten oförändrad då anpassning av bemanning gjorts till ett något lägre barnantal. I familjedaghemmen är personaltätheten bättre på grund av färre barn men bibehållen personal under våren (ingen verksamhet under hösten).

Inom fritidsverksamheten har skolområde Centrum satsat på att öka bemanningen och personaltätheten är därför förbättrad.

För skola åk F-9 är personaltätheten sämre i budget jämfört med 2014 då neddragningar planerades på grund av det ekonomiska läget (underskott från 2014 och minskad budget). Bättre personaltäthet i bokslut 2015 än budget beror på att utökningar gjorts för att få en fungerande verksamhet, vilket lett till ökat underskott för de flesta av skolorna i skolområdet.


Skolområde Norr


Kärnresurs:

Skolområde Norr visar en budgetavvikelse på +6 937,3 kkr., vilket motsvarar en avvikelse på 1,7 % mot budget. Skolområdet hade med sig ett överskott på +4 682,0 kkr från 2014.

Skolområdet har haft fler barn och elever i sin verksamhet, vilket motsvarat en ökad budget med +7 303,2 kkr. Ökningen består av fler elever i skola (+37), fritidshem (+52) samt fler barn i förskola (+26) och högre nivåer.

Skolområdets avvikelse förklaras bland annat av att bemanningen inte ligger i nivå med ökningen av antalet barn och elever inom vissa områden. Svårigheter att rekrytera bland annat förskolelärare, lärare och fritidspedagoger har medfört lägre kostnader främst i ytterområden som Oskarström. Flera tjänster annonseras om igen. I kombination med att skolområdet har problem att få långtidsvikarier och timvikarier pga. hög efterfrågan har detta medfört ett oönskat överskott.

Med anledning av ovanstående är även antalet anställda i pool färre jämfört med 2014. Detta har bidragit till ytterligare svårigheter att tillsätta enheters personalbehov. Även OH-kostnaden för pool blev därmed lägre än budget, +519,0 kkr.

Även sjukskrivningar har genererat överskott, tydligast på förskolor och inom områden med höga vistelsetider.

Skolområdet fick i december (ej känd) intäkt från skolverket för ökad elevhälsa +520 kkr.

Svårighet att budgetera antalet köpta portioner i samband med övergången till Måltidsservice har gjort att några verksamhetsområden har haft en för hög budget mot utfall. Måltidskostnaderna är

880 kkr lägre än budget.

Skavbökeskolan (F-6) visar underskott med -666 kkr. 2014 års underskott skrevs av i skolområdets resultatbalansering. Underskotten beror på att minskat elevunderlag inte genererar budget för den personalstyrkan som behövs i syfte att bedriva undervisning och att garantera elevernas rättssäkerhet. En del av underskottet på Skavbökeskolan beror på kostnader för resurspersoner till elever med särskilda behov. Skolan har inga elever i åk F-1 och endast 24 elever totalt på skolan i åk 2-6. Hösten 2015 finns ingen fritidsverksamhet i Skavböke, eleverna bussas till Esperedsskolan. Skolan avvecklas from läsåret 2016/17.



5,6 5,6 5,5


4,8 6,0 6,0


20,4 20,2 20,9


22,1 22,7 22,9


12,9 13,2 12,8


Kommentarer verksamhetsmått:

Personaltätheten för förskola är något förbättrad på grund av högre nivåer samt överskott på måltidskostnader. Personaltätheten på skola är bättre än budget vilket beror på att skolorna har svårt att anpassa sin bemanning efter budget och därmed omfördelas resurser från skolbarnomsorgen för att klara en budget i balans. Detta speglas i en försämrad personaltäthet för skolbarnomsorgen. Verksamhetsmåtten bygger på planerad bemanning under året vilket gör att beskriven personalbrist inte syns i personaltätheten. En annan förklaring till att verksamhetsmåtten är relativt oförändrade är skolområdets överskott från 2014.

Skolområde Söder


Kärnresurs:

Skolområde Söder redovisar en budgetavvikelse på +1 296 kkr, vilket motsvarar 0,4 % av budgetramen.

I budgetramen ingår ett överskott på +1 962 kkr som resultatbalanserades från 2014.

Under året har antalet poolanställda minskat vilket bidragit till att OH-kostnaderna blivit lägre än budget, + 600 kkr. Vfu-ersättning och andra erhållna bidrag som ej förbrukats under året bidrar också till skolområdets avvikelse.

Totalt sett redovisar skolverksamheten underskott i förhållande till budget. Anledningen är bland annat att behovet av stödresurser är större än vad budgeten tillåter. En bidragande orsak för några skolor är även att antalet elever i klasserna är för få för att verksamheten ska kunna bära sig med tilldelad budget.

Överskott finns på förskole- och fritidshemsverksamheten som haft fler barn än beräknat och utökning av bemanningen har därför inte skett i samma takt. Eftersom skolorna har svårt att bedriva sin verksamhet med tilldelad budget har något verksamhetsområde, för att klara budget i balans, fått omfördela medel från förskole- och fritidshemsverksamheten.



5,5 5,5 5,5


6,1 6,0 6,0


19,9 19,6 19,5


19,2 18,9 18,9


11,8 12,6 12,1


Personaltätheten på förskolan är oförändrad jämfört med både bokslut 2014 och budget 2015. Personaltätheten på skola är bättre än budget, vilket beror på att skolorna har svårt att anpassa sin bemanning efter budget. En viss anpassning har dock skett eftersom personaltätheten är lägre i bokslut


2015 än bokslut 2014.

Fristående verksamhet

Fristående skolor har haft färre elever än budgeterat men har ökat i antal jämfört med 2014. Det är främst Internationella Engelska skolan som står för ökningen Antalet barn på fristående förskolorna har varit 18 färre än budget vilket även det lett till ett överskott. Totalt avviker budgeten för bidrag till fristående med+ 4 949 kkr.

Kärnhuset


Årets ekonomiska utfall är positivt och avviker i förhållande till budget med +2 062,9 kkr.

Överskottet beror främst på: Etableringsreformen-ökade intäkter för nyanlända barn/elever.

Under året har behov av förstärkt bemanning inom modersmål och förberedelseklasser uppkommit beroende på den ökande tillströmningen av nyanlända flyktingbarn. Även intäkter i form av statliga medel har ökat i samband med flyktingmottagandet och Kärnhuset har därför delvis finansierat de personalkostnader som uppstått i nya förberedelseklasser för nyanlända barn ute i skolområdena.

Kärnhuset överskred budgeten för tilläggsbelopp med -2 406,4 kkr. Budgetmedel delades ut under året till skolområdena för ett stigande behov av personal till barn i behov av stöd.

Kärnhuset visar ett överskott möt lönebudget för psykologer samt stödresurser/specialpedagoger pga svårigheter med att tillsätta personal inom dessa yrkesgrupper.

Kärnhuset, Förberedelseklass


Antal elever 69 45 49


Förberedelseklass i Kärnhusets regi har något fler barn än budgeterat men färre än 2014.

Elevantalet i förberedelseklasserna ute i skolområdena har dock ökat mycket beroende på ökat antal nyanlända barn och ungdomar från Syrien samt ensamkommande barn under 16 år. Under hela 2015 anlände nya barn till Vallås, Frösakull, Slottsjord/Brunnsåker, Östergård, Nyhem, Linehed, Andersberg och Oskarström där det skapats egna former av förberedelseklasser i närhet till barnens boenden.

Resursenheter

Årets ekonomiska utfall är positivt och avviker i förhållande till budget med +817 kkr. Alla enheter förutom Snäckan visade positiva resultat. Snäckans negativa resultat beror på högre faktiskt barnantal än budgeterat vilket under året har inneburit högre lönekostnader samt driftskostnader (livsmedel, läromedel etc.).


Antal barn på förskolan per personal - resurs

3,8 3,8 3,7



Antal barn i fritidshem per personal - resurs

4,5 3,7 4,7

Antal elever per lärare F-9 - resurs

2,4 2,9 2,7


Förskola, resurs; verksamhetsmåtten för bokslut 2015 är oförändrade jämfört med bokslut 2014 och budget 2015 och något lägre i bokslut 2015 pga. färre barn.

Fritids, resurs; verksamhetsmåtten för bokslut 2015 är högre jämfört med bokslut 2014 och budget 2015, pga. fler barn. Skola, resurs; verksamhetsmåtten för bokslut 2015 är högre jämfört med bokslut 2014 pga. fler elever och lägre än budget 2015 pga. färre elever än vad som är budgeterat

Särskola

Årets resultatavvikelse är +684 kkr.

Avvikelsen beror främst på att lönekostnaden varit lägre än budgeterat. På särskola gemensamt har vakans på ledning under ett par månader samt något lägre kostnad för bl a övrig personal genererat ett överskott. På särskoleverksamheterna har det totalt blivit ett överskott på lön främst pga vakanser, omorganiseringar och något lägre bemanning än budget.


Antal grundsärskoleelever per lärare

1,28 1,26 1,24

Personaltätheten är något bättre i bokslut 2015 än både budget 2015 och bokslut 2014 men då bemanningsplanerna ej varit uppdaterade i tillräcklig omfattning under våren är personaltätheten i realiteten troligtvis lägre i bokslut 2015 än 2014. Antalet elever är något färre än budgeterat, både i skola och på fritids.

Förvaltningsövergripande objekt

Årets avvikelse är -18 516 kkr jämfört med budget. Den främsta orsaken till underskottet är att antalet barn och elever har varit betydligt fler än budgeterat. Bufferten som hanterar barn- och elevpeng har en avvikelse med – 28 209 kkr. Motsvarande belopp har fördelats till skolområdenas budget under året Ökningen inom kommunal verksamhet jämfört med budget är på förskolan + 38 barn, på fritids + 157 barn och i skolan + 184 elever. Fastighetskostnaderna avviker dock positiv med +3 397 kkr vilket beror på att flera förskolor inte öppnat som planerat. Skolskjutsarna avviker med + 2 011 kkr en effekt av bättre planering. Andra poster som avviker positiv är interkommunala ersättningar, fackliga kostnader, gemensamma it kostnader, telefoni, och barnomsorgsintäkter.

Adminstration

Administrationen som omfattar HR, Ekonomi, Planering och Kvalitet- och utvecklingsavdelning redovisar ett överskott på 536 kkr. Främsta orsaken till överskottet är vakanser, sjukskrivningar och annan frånvaro.


Komtek

Komtek redovisar ett överskott på +288 kkr. Avvikelsen beror på att verksamhet som planerades under december försenades. Aktiviteterna kommer istället att genomföras i början på 2016. Det handlar bland annat om utveckling av hela 3D-tekniken på KomTek samt programmering och då gäller det utrustning, utbildning och utökning av timanställda. Även satsningen på en ny verksamhet på Vallås där starten tyvärr fick flyttas fram påverkar avvikelsen.

Verksamhetsmått och nyckeltal för barnomsorg, grund- och särskola

Antal barn/elever Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015 Differens 2015-2014

Förskola 1-5 år kommunal

4 238 4 386 4 424 186

Pedagogisk omsorg kommunal

38,5 35 28 -10

Fritidshem kommunal

3 467 3 473 3 630 164

Förskoleklass kommunal

969 991 1 001 31

Skola år 1-9 kommunal

7 850 7 956 8 140 290

0

Förskola 1-5 år fristående

737 756 738 1

Pedagogisk omsorg fristående

27 38 33 6

Fritidshem fristående

264 274 270 6

Förskoleklass fristående

65 69 66 1

Skola år 1-9 fristående

1 070 1 154 1 124 54

Särskolan år 1-9 57 55 54 -3

Särskolan fritidshem 19 22 19 0

Samtliga mått baseras på genomsnittet av 4 mättillfällen under året.

Kommentarer antal barn/elever

Antalet barn i åldern 1-5 år har ökat med 183 mellan åren, men i förhållande till budget är avvikelsen endast 8 barn fler.

Grundskoleverksamheten inklusive f-klass har ökat antalet elever med 377 jämfört med föregående år, varav ökningen inom fristående verksamhet är 55 elever. Ökningen inom fristående grundskola finns på Internationella Engelska skolan som har utökat antalet elever höstterminerna 2014 och 2015. Att antalet


elever på fristående skolor är färre än budget beror på att alla skolor inte haft det antal elever som de planerat för under året. En annan orsak är att elever som inte är folkbokförda i Halmstad är placerade på de fristående skolorna. Den kraftiga ökningen av antalet elever inom kommunal verksamhet, jämfört med föregående år beror på ökat antal nyanlända samt att antalet elever som börjar f-klass är fler än de som lämnar åk 9. Antalet elever i kommunal verksamhet har varit 194 fler än budgeterat. Budgeten baserades på kommunens prognos som var för lågt beräknad vilket förvaltningen uppmärksammade tidigt 2015.

Antal barn i fritidshem har ökat med 170 varav 6 inom den fristående verksamheten. Det beror på ett ökat antal elever i yngre åren.

Antal årsarbetare* kommunal verksamhet

Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015 Differens 2015-2014

Personal i förskola 1-5 år

759 792 796 37

Stödresurser i förskola 1-5 år

13 13 15 2

Övrig personal i förskola 1-5 år

54 10 9 -45

Dagbarnvårdare 8 7 6 -2

Personal i fritidshem 174 178 186 12

Personal i elevgrupp år F

46 47 48 1

Personal i elevgrupp år 1-9

683 677 710 27

Stödresurser i år F-9 62 69 77 16

Personal i särskolan år 1-9 inkl fritidshem

47 47 47 0

Skolledning 75 77 78 3

Ledning 5 6 6 1

Administration 67 67 67 0

Övrig personal 144 136 129 -15

Totalt antal årsarbetare

2 137 2 125 2 174 37

*Årsarbetare= antal heltidsanställda exkl tjänstlediga inkl vikarier.

Kommentarer antal årsarbetare

Antalet årsarbetare har ökat med 37 jämfört med 2014. Orsaken till fler antal anställda är ökat antalet barn och elever inom förskola, fritidshem och grundskola. Antalet stödresurser i skolan har ökat under 2015, både jämfört med budget och bokslut 2014. Orsaken är att verksamheterna ser ett ökat antal elever i behov av stöd vilket har lett till att budgeten för tilläggsbelopp har en negativ avvikelse. Det har även bidragit till att grundskolorna har underskott mot budget. Att antalet övrig personal har minskat mellan åren beror på att måltidspersonal övergått till Servicekontoret from 2015.





5,5 5,5 5,5

Antal barn pedagogisk omsorg per personal

5,1 5,3 5,1


19,7 19,5 19,3


20,9 21,1 21,0


11,5 12,0 11,5

Antal grundsärskoleelever per lärare

1,3 1,3 1,2

Antal barn på förskolan per personal - resursenheter

3,8 3,8 3,7

Antal barn i fritidshem per personal, resursenheter

4,5 3,7 4,7

Antal elever per lärare F-5 – resursenheter

2,4 2,9 2,7


Personaltätheten inom förskola och pedagogisk verksamhet är oförändrad mellan åren.

Personaltätheten på grundskola är förbättrad jämfört med budget, vilket beror på att budgeterade neddragningar inte kunnat genomföras och bidragit till att skolverksamheten totalt sett redovisar underskott. Dessutom har ökade statsbidragsintäkter utöver budget kunnat användas till fler lärare. En del av förvaltningsgemensamma budgetposter tex personalvårdsmedel, fördelas ut under året och bidrar till en ökning av antalet lärare i verksamheten.

Investeringsredovisning 2015-12-31 kkr

Ombudgetering från 2014

Budget 2015 Budget 2015 inkl

ombudgetering 2014

Avvikelse bokslut

Årligt anslag inventarier -472 4 500 4 028 661

Inventarier till nya förskolor

-450 3 675 3 225 1 652

Inventarier förskolor dåliga lokaler

756 756 700

Söndrumsskolan 538 538 269

Åledsskolan 1 480 1 480 964

Inventarier om-/nybyggda skolor

-400 570 170 170

Kulturskolans inventarier

1 300 301 -13

Total 1 453 9 045 10 498 4 403

Årligt anslag inventarier


Det årliga anslaget för inventarier används till möbler, arbetsmiljöåtgärder och reinvesteringar. Inventarieanslaget för 2015 var 4 028 kkr inkl. ombudgetering från 2014 och det är ett överskott på 661 kkr till år 2016.

Överskottet beror dels på att de centrala investeringarna inte har gjorts i den takt som förväntades för 2015. Skolområde Norr och Söder redovisar överskott då investeringar/inköp kommer göras under vt 2016 och skolområde Centrum ett underskott där inventariemedel för 2016 redan tagits i bruk 2015 för kunna göra större inköpsvolymer och därmed få "bättre pris" på inventarier.

Inom skolområde Centrum har investeringar gjorts till förskolor, skolor och fritidshem med nya stolar, bord och förvaring. I skolområde Norr har investeringar gjorts inom förskolor, skolor och fritidshem på stolar, bord, förvaring och soffor. På förskolorna och skolorna inom Söder finns inköp av nya möbler till både förskolor, skolor och fritidshem.

Inventarier till nya förskolor och förskolor dåliga lokaler

Inventarieanslag till nya förskolor redovisar ett överskott på 1 652 kkr. Anslaget 2015 var 175 kkr per ny avdelning. Det budgeterades för 6 nya avdelningar (1 050 kkr), inventarier retroaktivt 2014-2015 till 11 avd (1 925 kkr), Örjansskolans Annex 4 avd (700 kkr) och från 2014 ombudgeterades -450 kkr. Under 2015 startades Källviks förskola och Frennarps förskola byggdes ut.

Överskottet beror på att flera nya avdelningar inte har startats upp i den takt som planerades och behövdes.

Inventarier till förskolor i dåliga lokaler redovisar ett överskott jämfört med budget på 700 kkr och den positiva avvikelsen består av att ersättningslokal för Skeppets förskola, Harplinges förskola, ej har kommit till start under 2014.

Söndrumsskolan

Inventarieanslaget för nya Söndrumsskolan som startade höstterminen 2013 återstår det 269 kkr av inventarieanslaget.

Åledsskolan

Inventarieanslaget för Åledskolan som startade höstterminen 2014 återstår det 964 kkr av inventarieanslaget.

Inventarier om-/nybyggda skolor

Inventarieanslaget till om-/nybyggda skolor redovisar ett överskott på 170 kkr som avser ombyggnation av Frennarps byskola vilket inte har genomförts 2015.

Kulturskolan

Inventarieanslaget har använts till musikinstrument och möbler.


8 Övrig uppföljning

8.1 Förenkla helt enkelt: bemötande

Förslag B1: Levandegör riktlinjer för service och bemötande

Har förvaltningen/bolaget genomfört förankring hos personalen?

Klar

Påbörjad Andel av personalen där förankring skett (%)

Ej klar Förankring planeras vara genomförd (mån/år)

Förslag Ä2: Uppföljning och återkoppling av dissonanser

Har förvaltningen/bolaget en rutin eller ett kvalitetssystem som systematiskt fångar upp dissonanser i samspelet förvaltning/bolag?

Ja

Nej, och planerar ingen rutin/kvalitetssystem

Nej, men planerar för rutin/kvalitetssystem

När kan rutinen/systemet vara i bruk? (mån/år)

Förslag Ä4: Myndighetsavgifter – kommungemensamt förhållningssätt

Hur är din förvaltnings/bolags status angående sammanställning av avgifter enligt punkt Ä4A?

Klar

Påbörjad När beräknas den vara klar? (mån/år)

Ej klar När beräknas den vara klar? (mån/år)

8.2 Förenkla helt enkelt: samarbete och samverkan

Förslag S1: Öka din arbetsplats kunskap om andra verksamheter i kommunen

Antal organiserade aktiviteter för att fördjupa kunskapen om andra delar i kommunens organisation som är relevanta för din förvaltnings/bolags verksamhet

Oftare än 6 gånger/år 2 -6 gånger/år

1 gång/år Sällan/aldrig

S1C: Intranätet: Lägg ut information om din verksamhet, hämta information om andras verksamheter, utnyttja de

sociala funktionerna – alla i samverkan med närmsta chef

Antal organiserade aktiviteter för att fördjupa kunskapen om andra delar i kommunens organisation som är relevanta för din förvaltnings/bolags verksamhet




Förslag S2: Uppmuntran – storytelling

Är uppmuntran och positiv förstärkning på APT eller motsvarande ett stående inslag på mötesagendan på din förvaltning/bolag?

Ja

Nej Vilka åtgärder planeras för att förbättra läget?

Hur ofta tas uppmuntran och positiv förstärkningupp i dialog med anställda?



Förslag S3: Introduktionsprogram för nyanställda

I vilken omfattning planerar din förvaltning/bolag medverkan i det kommungemensamma introduktionsprogrammet för nyanställda?

Vi skickar alla nyanställda

Vi skickar chefer och nyckelpersoner

Andel av personalen (%)

Vi skickar ingen

8.3 Tema näringsliv och arbete i Halmstad


9 Nyckeltal Nyckeltal Utfall T3 Utfall T2 Utfall T1 Utfall 2014 Utfall 2013 Utfall 2012

Andel behöriga elever till gymnasiet

92,2% 91,1% 90,7%

Inskrivna barn i förskolan per årsarbetare

5,6 5,5 5,4

Antal elever per lärare

12,8 13 12,2

Uppföljning av trygghet och studiero genom SKL's Mjuka värden åk 5 åk 8

Måluppfyllelse åk 6

Kostnad per inskrivet barn och år i förskolan

132 600 129 100 127 100

Kostnad per elev och år i grundskolan

88 300 88 200 84 700

Andel nöjda vårdnadshavare i förskolan

Barn- och elevantal

Antal barn/elever per personal


Nyckeltal Utfall T3 Utfall T2 Utfall T1 Utfall 2014 Utfall 2013 Utfall 2012

Antal årsarbetare

Documents

Verksamhetsberättelse 2015 - Halmstad...bli ännu bättre så att vi sätter ljuset på det som verkligen gör skillnad för barns- och elevers utveckling och lärande. Det är viktigt