Verksamhetsredovisning 2018 · 2019-02-12 · Det är viktigt att se sambanden men även att kunna särskilja dem. Denna förvaltningsövergripande verksamhetsredovisning bygger på

Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida

1 (1)

Sammanträdesdatum

2019-02-05

Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

§ 1 Dnr 2019/00136 609

Verksamhetsredovisning 2018

Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag

1. Nämnden beslutar om övergripande verksamhetsredovisning 2018 med

åtgärdsförslag för 2019.

Bakgrund

Verksamhetsredovisningen innehåller ekonomi- och verksamhetsredovisning

för nämndens ansvarsområde och utifrån nationella lagkrav. Den bygger på

de uppföljningar och redovisningar som finns i nämndens årshjul och som

rapporterats under året. Förskolechefers och rektorers analyser ligger

tillsammans med övrig uppföljning ur olika perspektiv till grund för

huvudmannens analys. Redovisningen omfattar alla obligatoriska skolformer

och avslutas med en enkel övergripande åtgärdsplan.

Arbetet följer de fastlagda riktlinjerna för systematiskt kvalitetsarbete för

nämnden samt de krav som skollagen ställer på kommunen som huvudman.

Redovisingen är utformad för att uppfylla skolinspektionens krav på

dokumentation utifrån den nationella måluppfyllelsen.

Tjänsteutlåtandet, daterat den 30 januari 2019, har utarbetats av

utvecklingsstrateg Karin Aldén.

Verksamhetsredovisning

2018 Barn- och utbildningsnämnden

Övergripande Förskole-, Grundskole-, Fritidshems-, Grundsärskole-,

Gymnasiesärskole- och Gymnasieredovisning

Ordförande: Ingvor Bergman

Skolchef: Karina Bronell

20190206

2

3

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ..................................................................................................................... 5

1.1 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS REDOVISNINGSANSVAR .......................................... 5 1.2 KVALITETSARBETE OCH METOD INOM BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN ...................... 7 1.3 SYFTE ................................................................................................................................ 8

2. NÄMNDENS UPPDRAG OCH VERKSAMHETSBESKRIVNING .......................... 9

2.1.1 Organisationsbild ..................................................................................................... 9 2.1.2 Verksamhetens indelning och ansvarsområden ................................................... 10 2.1.3 Verksamhetens fördelning ....................................................................................... 11

3.1 MÅL 1 ETT SOCIALT HÅLLBART FALKÖPING ................................................................... 12

3.1.1 BU:s Delmål: Alla barn och elever är trygga och tror på sin egen förmåga ......... 12 3.2 MÅL 2 ETT ATTRAKTIVARE FALKÖPING .......................................................................... 12 3.3 MÅL 3 ETT NÄRINGSLIV SOM UTVECKLAS ....................................................................... 12 3.4 MÅL 4 KVALITÉN INOM VERKSAMHETEN SKA ÖKA ......................................................... 13

3.4.1 BU:s Delmål: Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar

till utveckling och ökad måluppfyllelse. ........................................................................... 13 3.4.2 Delmål: Alla elever når målen. ............................................................................... 13

4. REDOVISNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR ................................................................. 14

4.1 KOMPETENS OCH PERSONAL ............................................................................................ 15 4.1.1 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet – Nyckeltal Förskola .................. 15

4.1. 2 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet – Nyckeltal Grundskola ............. 19 4.1.3 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet – Nyckeltal Fritidshem................ 22 4.1.4 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet – Nyckeltal Grundsärskola ......... 25 4.1.5 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet – Nyckeltal Gymnasieskola ........ 26 4.1.6 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet – Nyckeltal Gymnasiesärskola.... 28

4.1.7 Övergripande utvecklingsinsatser .......................................................................... 29

........................................................................................................................... 31

5. UPPFÖLJNING OCH ANALYS AV MÅL 1 .................................................................. 31

5.1 DELMÅL: ALLA BARN OCH ELEVER ÄR TRYGGA OCH TROR PÅ SIN EGEN FÖRMÅGA. ........ 31 5.1.1 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens områden ........................... 32

5.2 KORTFATTAD SAMLAD BEDÖMNING AV NÄMNDENS DELMÅL UTIFRÅN KOMMUNENS

ÖVERGRIPANDE MÅL ............................................................................................................. 42


ETT ATTRAKTIVARE FALKÖPING ................................................................................................. 43 6.1 KORTFATTAD SAMLAD BEDÖMNING AV NÄMNDENS DELMÅL UTIFRÅN KOMMUNENS



SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT NÄRINGSLIV SOM UTVECKLAS ................................................... 43 7.1 KORTFATTAD SAMLAD BEDÖMNING AV NÄMNDENS DELMÅL UTIFRÅN KOMMUNENS


4


8.1 DELMÅL: MEDARBETARNA ÄR KOMPETENTA, HAR HANDLINGSUTRYMME OCH INSPIRERAR

TILL UTVECKLING OCH ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE. .................................................................. 45 8.2 DELMÅL: ALLA ELEVER NÅR MÅLEN ............................................................................... 45

8.2.1 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens områden ........................... 45 8.3 UTBILDNINGSRESULTAT I GRUNDSKOLAN / ALLA BARN/ELEVER NÅR MÅLEN ................ 51 8.3 KORTFATTAD SAMLAD BEDÖMNING AV NÄMNDENS DELMÅL UTIFRÅN KOMMUNENS

ÖVERGRIPANDE MÅL ............................................................................................................. 66 9. ÅTGÄRDER FÖR FRAMTIDEN .............................................................................................. 66

10. NÄMNDENS EKONOMISKA RESULTAT, RESULTATREDOVISNING ............. 69

10.1 Driftredovisning ....................................................................................................... 69 10.2 Jämförelse- och nyckeltal ......................................................................................... 70 10.3 Investeringsredovisning ........................................................................................... 74

11. SAMLADE OCH KONKRETISERADE ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING

AVSEENDE NÄMNDENS VERKSAMHETSANSVAR ................................................... 75

12. SAMMANFATTNING OCH AVSLUTANDE ANALYS AV

VERKSAMHETSÅR 2018 .................................................................................................... 78

5

1. Inledning Kommunen ansvarar för att bedriva en effektiv verksamhet med god kvalitet utifrån nationella

lagar och kommunala politiska mål, styrdokument och ekonomisk tilldelning genom budget.

En framgångsfaktor är att skapa en fungerande styrkedja som binder ihop de olika nivåerna i

organisationen från kommunfullmäktiges vision till verksamheternas genomförande. Detta

kräver ett systematiskt arbete genom uppföljning och analys av resultat utifrån helhetsyn.

Syftet med kommunens och nämndens uppföljningsarbete är att få en så övergripande och

trovärdig bild som möjligt av hur kommunen och nämnderna klarar sitt uppdrag och vilken

effekt olika satsningar har. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllel-

sen och om orsakerna till resultatet. Uppföljningsarbetet ska vara systematiskt och bedrivas

kontinuerligt. Med det menas att arbetet ska ske strukturerat och uthålligt med fokus på en

långsiktig utveckling. Det innebär att det ska finnas rutiner för att regelbundet planera, ge-

nomföra, följa upp, analysera och åtgärda. Verksamhetsredovisningen presenterar årets eko-

nomiska resultat samt analys och bedömning av måluppfyllelse följt av identifierade utveckl-

ingsområden som visar på åtgärder som behövs för att stärka måluppfyllelsen framåt. Kom-

munen redovisar också vilka viktiga förutsättningar som krävs för att bidra till utveckling.

1.1 Barn- och utbildningsnämndens redovisningsansvar

Kommuner och dess skolor, förskolor och fritidshem är enligt Skollagen skyldiga att kontinu-

erligt följa upp, utvärdera och dokumentera verksamheten.

Nationella mål styr verksamheten och samfasas i Falköpings kommun med kommunala mål.

Det är viktigt att se sambanden men även att kunna särskilja dem.

Denna förvaltningsövergripande verksamhetsredovisning bygger på resultat från verksamhet-

erna för läsåret 2017/2018 men även på det som redovisats i olika analyser under hösten 2018.

Dessutom har olika uppföljningar, kartläggningar, redovisade nyckeltal, statistiska uppgifter,

sammanställningar av barn, elevers, föräldrars respektive personalens uppfattningar, förstu-

dier och resultatinsamlingar på enhets- och förvaltningsnivå använts som underlag för redo-

visningen.

Bilden nedan visar på det systematiska arbetets olika nivåer i kommunen. Styrkedjan har utö-

kats med barn/elevnivån och fokus på återkoppling är lika viktig som rapportering.

6

Barn- och utbildningsnämndens styrkedja

Nämndens styrkedja finns förtydligad i nämndens riktlinjer för det systematiska kvalitetsar-

betet som reviderades i maj 2018.

7

1.2 Kvalitetsarbete och metod inom barn- och utbildningsnämnden

Kvalitetsarbetet på verksamhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare,

förskollärare, övrig personal och barn/elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och

elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn/Förskolechefen

ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs.

Sedan 2016 har riktlinjer tagits i bruk i förvaltningen för det systematiska kvalitetsarbetet och

verksamhetens måluppfyllelse och resultat presenteras kvartalvis för nämnd enligt ett årshjul

som synliggör vilket innehåll som ska redovisas per kvartal. Viss justering genomfördes vid

revidering 2018. Varje verksamhet måste i sin tur anpassa sin uppföljning så att rapportering

kan ske i linje med nämndens årshjul. Verksamhetens uppföljnings- och analysarbete

sammanfattas och analyseras av respektive rektor/förskolechef i framtagna mallar för att

främja en likvärdig arbetsgång, analysförutsättningar och likvärdig bedömning.

För att kunna följa resultat och processer krävs olika verktyg. Dessa kan vara enkla och bygga

på samtal och intervjuer men ibland krävs digitala verktyg för att säkra dokumentationen.

Unikum som beskriver varje elevs kunskapsutveckling och skriftliga individuella

utvecklingsplan är ett sådant verktyg, betygskataloger och IST-analys är andra exempel.

Förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation och kommunikation i plattformen Pluttra.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet och internkontrollen har också stöd i framtagna rutiner.

Att synliggöra rutiner, verktyg och resultatuppföljningar bidrar till kontinuitet och systematik.

Det blir lättare att:

Fokusera på mål och resultat

Skapa delaktighet

Arbeta långsiktigt och uthålligt

Välja rätt åtgärder

8

1.3 Syfte

Syftet med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas1 och att

identifiera och prioritera utvecklingsområden2. Syftet är också att skapa delaktighet och dia-

log om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Utgångspunkten för det sys-

tematiska kvalitetsarbetet är de nationella mål som finns i skolans statliga styrdokument3. Det

finns inget som hindrar att huvudmannen eller enheten även formulerar och följer upp egna

mål. De egna målen får dock inte strida mot de nationella målen. I dokumentationen av kvali-

tetsarbetet är det viktigt att skilja på de nationella målen och andra uppsatta mål. Kvalitetsar-

betet ska vara systematiskt och bedrivas kontinuerligt4. Med det menas att arbetet ska ske

strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Det innebär att det ska finnas

rutiner för regelbunden uppföljning, analys, planering och utveckling av utbildningen. Dessa

delar ska vara skriftligt dokumenterade för att det ska kunna säkerställas

att arbetet leder till en utveckling mot målen på ett sådant sätt att det gynnar varje enskilt

barns/elevs utveckling och lärande.

Under hösten 2018 har förvaltningen på ett tydligare sätt systematiserat rutiner och uppfölj-

ningsarbete på professions- och förvaltningsnivå.

1 Skolväsendet. (2012) Skolverkets allmänna råd med kommentarer Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsen-

det. Stockholm. Fritzes, sid.12. 2 Skolverket. (2015). Kvalitesarbete i praktiken. Stockholm:Fritzes, sid 5. 3 Skollagen, läroplaner, ämnes- och kursplaner och andra författningar som styr verksamheten. 4 Skolverket. (2012). Skolverkets Allmänna råd med kommentarer Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsen-

det. Stockholm:Fritzes,sid 11.

9

2. Nämndens uppdrag och verksamhetsbeskrivning

2.1.1 Organisationsbild

Under 2016 genomfördes en organisationsförändring där verksamhetschefer tillsattes för re-

spektive skolform. Under 2017 har Verksamhetschef tillsatts för SPC (Specialpedagogiskt

Centrum) och rektor för CFF (centrum för flerspråkighet) övergick till verksamhetsledare. En

verksamhetsledare för BF ( Barnhälsa) tillsattes också. Ledningsorganisationen är ett steg i

den översyn av skolorganisation som fortfarande pågår.

Beslut om ny skolorgansation togs i Falköpings kommunfullmäktige 20170327 och Barn- och

utbildningsnämnden fick i uppdrag att genomföra organisationsförändringen. En ny skolorga-

nisation innebär att det renoveras och byggs nya förskolor och skolor i kommunen och en ny

stor högstadieskola ska byggas i tätorten. Ett par skolor har avvecklats och några står på tur.

Förändringen ska bidra till högre måluppfyllelse genom en mer likvärdig stadieindelning och

organisation.

Förändringen innebär även att förhållningssätt och lärmiljöer ses över i hela organisationen.

Nya funktionsprogram har tagits fram för både förskola och grundskola och processarbetet

beräknas pågå under en femårsperiod.

10

2.1.2 Verksamhetens indelning och ansvarsområden

Verksamhetscheferna leder arbetet inom respektive skolform eller inom elevhälsan. Uppdra-

gen styrs av skolchef som samordnar verksamhetscheferna i förvaltningens ledningsgrupp.

Organisationen styrs genom nämndens delegationsordning.

Rektors/förskolechefs ansvar styrs i skollag, förordning och läroplaner samt genom nämndens

delegationsordning. Verksamhetspecifika ledningsmöten /APT samt styrgruppsmöten hålls

regelbundet varje månad och kompletteras med övriga kollegiala nätverk och möten som

syftar till att driva och samordna utvecklingsarbetet.

Budgetfördelning sker med hjälp av olika fördelningsmodeller som är beslutade av nämnden.

Varje förskolechef/rektor ansvarar fullt ut för personal, ekonomi, barn/elever och kvalitet.

Verksamhet förskola Förskola bedrivs och erbjuds i hela kommunen. Den kommunala verksamheten kompletteras

med fristående förskolor samt pedagogisk omsorg. Kommunen erbjuder även natt- och

helgomsorg. Efterfrågan av förskoleplatser ökar och nya avdelningar och förskolor byggs och

planeras i samband med ny skolorganisation. På en av kommunens förskolor finns en

avdelning anpassad för barn med svåra funktionsvariationer. Riktade statsbidrag söks och

nyttjas för att minska barngruppernas storlek i linje med nationella riktlinjer. Tillsynsansvar

över fristående förskolor utövas vart annat år och genomfördes under hösten 2018.

11

Verksamhet grundskola/ grundsärskola och fritidshem Nuvarande grundskoleorganisation har många skolor i skiftande storlek och indelning. Elev-

antalet varierar från ca 50 – 500 elever/skola. I ny skolorganisation blir skolorna mer likvär-

diga och ska omfatta F-6, F-9 eller 7-9. Verksamhetsområdet omfattar även särskola och sär-

skilda undervisningsgrupper inriktning austism som är knutna till två grundskolor i centralor-

ten. Även kommunens musikskola hör till verksamhetsområdet. Fritidshem erbjuds på samt-

liga skolor med tidigare år. I centralorten finns en fristående grundskola med tillhörande fri-

tidshem som omfattar ca 100 elever.

Verksamhet gymnasieskola/gymnasiesärskola De nationella programmen på gymnasieskolan håller en jämn volym. Elevökningen sker

främst på IM-programmet och då särskilt på inriktning IM-språk. Kommunen erbjuder 12

nationella program samt riksidrottsgymnasium (RIG), volleyboll. Inom verksamhetsområdet

finns även gymnasiesärskola.

Verksamhet specialpedagogiskt centrum (SPC) Samordning av tvärprofessionella insatser för flerspråkighet samt barn- och elevhälsa finns

samlat under verksamhet SPC. Inom verksamhetens uppdrag finns även två särskilda

undervisningsgrupper.

I kommande beskrivning redovisas resultat och analyser var för sig utifrån respektive skol-

forms underlag och analysarbete.

2.1.3 Verksamhetens fördelning

12

3. Nämndens delmål

Nedan presenteras de delmål som Barn- och utbildningsnämnden tagit fram för att bidra till

kommunens övergripande mål. Delmålen är valda för att stämma överens med nationella mål

och styrdokument och för att kunna redovisas i ett gemensamt sammanhang. I analystexten

kopplas respektive mål till ett av läroplanens områden som staten kräver uppföljning av. För

Falköpings kommun finns ytterligare två mål där inte nämnden tagit fram egna delmål. På

olika sätt bidrar ändå nämnden till kommunens måluppfyllelse.

3.1 Mål 1 Ett socialt hållbart Falköping

3.1.1 BU:s Delmål: Alla barn och elever är trygga och tror på sin egen förmåga

Under 2018 är elevernas upplevelse av trygghet och inflytande sämre än under föregående år.

Underlagen från gymnasieskolan har låg svarsfrekvens vilket gör resultatet något osäkert.

Under de senaste åren har skolorna volymökat vilket lett till utmaningar med växande integ-

ration och mångfald. Personalens förhållningssätt, förstärkt elevhälsa och förebyggande vär-

degrundsarbete är viktiga komponenter för att nå framgång i arbetet.

3.2 Mål 2 Ett attraktivare Falköping

Kommunens tydliga viljeinriktning genom beslut om förändrad skolorganisation bidrar i hög

grad till ett attraktivare Falköping. Satsningen berör en bred målgrupp bestående av barn, ele-

ver, vårdnadshavare, medarbetare och näringsliv. Samsyn avseende lokaler, lärmiljöer och

förhållningssätt påverkar rekrytering och attraktivitet. Genom den stora satsningen bidrar

nämnden till kommunens övergripande mål. Att jobba för en god kvalitet i verksamheten, mål

4, gynnar medborgarnas upplevelse av attraktivitet.

3.3 Mål 3 Ett näringsliv som utvecklas

Genom en hög måluppfyllelse i punkt 1 och 4 skapas förutsättningar för ett näringsliv som

utvecklas i Falköpings kommun. Ett tydligt samarbete med näringslivet genom VISA-arbete,

prao, programråd och arbetsplatsförlagd utbildning ökar förståelsen för varandras behov och

skapar förutsättningar för en högre anställningsbarhet genom att korta avståndet mellan skolan

och arbetslivet.

13

3.4 Mål 4 Kvalitén inom verksamheten ska öka

3.4.1 BU:s Delmål: Medarbetarna är kompetenta, har handlingsut-rymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse.

KOMMUNIKATIVA

INDIKATORER2015 2016 2017 2018 Trend

Andel utb pers Fsk 55% 50% 48% 48% Andel utb pers Fritids 57% 45% 40% 36% Andel utb pers Gr 86% 82% 82% 80% Andel utb pers Gy 73% 75% 77% 77%

Rekryteringssituationen är ansträngd och det är svårt att anställa behörig personal för samtliga

verksamhetsformer. Gymnasieskolan som skolform har klarat utmaningen bäst. Behörigheten

på fritidshemmen sjunker märkbart medan det tycks lätta något för förskoleverksamheten un-

der senare delen av 2018. Det syns ännu inte i den officiella statistiken.

3.4.2 Delmål: Alla elever når målen.

KOMMUNIKATIVA

INDIKATORER2015 2016 2017 2018 Trend

Meritvärde i Gr 201 202 207 211 Betygspoäng Gy 14,0 14,1 14,6 14,3

Måluppfyllelse har de senaste åren har visat på negativt resultat men de sista åren redovisas en

positiv trend och progression. Meritvärdet för grundskolan ökar men ligger ändå under riks-

snittet och har så gjort under hela tidsperioden.

Betygspoängen för gymnasieskolan visar en positiv trend, men samtidigt växer antalet elever

på IM-programmen. Denna elevgrupp synliggörs inte i statistiken och har låg måluppfyllelse.

14

4. Redovisning av förutsättningar

Nämndens uppdrag är att erbjuda barnomsorg och skola till kommunens barn och ungdomar

och det ställer stora krav på organisation och resursanvändning. Förskolor och skolor är

välfyllda och den beslutade skolomorganisationens genomförande pågår för fullt. Fram till år

2020 är trångboddheten ett fortsatt problem och en rimlig arbetsmiljö för barn/elever och

personal behöver säkras.

Den nya skolorganisationen ska bidra till högre måluppfyllelse, ökad likvärdighet och

samsyn. Kommunens val av organisation påverkar såväl elevers förutsättningar för lärande,

som personalens kollegiala lärande. Dagens förskola och skola har ett betydligt större fokus

och krav på lärmiljöer än tidigare.

En av nämndens största utmaningar är att kunna rekrytera behörig personal. De nationella

prognoserna visar på en fortsatt stor brist på behörig pedagogisk personal och den trenden

verkar hålla i sig. Detta ställer mycket höga krav på nämndens kompetensutvecklingsinsatser

de kommande åren.

En högre grad av samverkan, både inom kommunen och i vårt närområde, kommer krävas för

att hantera och skapa nya förutsättningar inom många olika områden, exempelvis för att

minimera effekten av en lägre behörighetsgrad. Flera av de utmaningar nämnden står inför är

inte unika för, eller begränsade till, Falköping. Ett socialt hållbart Falköping är ett komplext

målområde som kräver samverkan för att nå framgång och bidra till likvärdiga förutsättningar

för medborgare. Skolan och förskolan, liksom andra verksamheter inom skolväsendet, ska

vara likvärdig. Det innebär att det kompensatoriska uppdraget är en mycket viktig del och

förutsätter att resurser fördelas socioekonomiskt efter behov.

Ett bra exempel på samverkan är den avsiktsförklaring kommunledningen beslutat om för

Dotorpsområdets fortsatta utveckling.

Enligt SKL:s rapport ”Fokus på socioekonomisk resursfördelning i skola och förskola” 2018,

framkommer att ett utvecklat kvalitetsarbete som utgår från systematik och undersökande

arbetssätt är det som ger bäst resultat. I samma rapport, s.25 går att läsa ”Förskolor och skolor

kan exempelvis ha olika förmåga att bedriva en god verksamhet utifrån de ekonomiska

resurser de har beroende på organisation, förhållningssätt och skicklighet hos såväl ledningen

15

som medarbetarna. Sådana skillnader kan inte en socioekonomisk viktad resursfördelning

kompensera för. Det behövs istället andra slags åtgärder för att främja likvärdighet och

verksamheter med hög kvalitet.”

För att uppnå lika förutsättningar för alla barn och elever krävs att resurserna används klokt

och på rätt sätt. Detta ställer höga krav på ledning och styrning hela vägen genom styrkedjan

om det ska bidra till ökad tillit och måluppfyllelse

Nedan redovisas verksamheternas förutsättningar avseende kompetens, personaltäthet och

övriga nyckeltal.

4.1 Kompetens och personal

4.1.1 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet – Nyckeltal Förskola

Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckl-

ing och ökad måluppfyllelse

Förskola bedrivs och erbjuds på 20 förskolor i hela kommunen. Den kommunala

verksamheten kompletteras med 11 fristående förskolor. Pedagogisk omsorg erbjuds från 1

januari 2017 i enskild regi. Kommunen erbjuder även natt- och helgomsorg som omfattar ca

60 barn. Riktade statsbidrag söks och nyttjas för att minska barngruppernas storlek i linje med

nationella riktlinjer.

Siffrorna i nedanstående tabeller är hämtade från Skolverkets statistik. Siffran för 2018 är ett

jämförelsetal som avser läsåret 2017/2018 med mättidpunkt 15 oktober 2017.

Personaltäthet och behörighet

Nedan i tabell 1 redovisas personaltätheten per barn i kommunal förskola.

Tabell 1. Antal barn per årsarbetare i kommunal förskola

2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18

Falköping 5,9 6,0 5,9 6,2 6,2

Riket 5,3 5,3 5,2 5,1 5,1

Statistiken visar att personaltätheten i Falköpings förskolor är mycket låg jämfört med

kommungruppen och riket. Andelen barn per årsarbetare i såväl kommunal som fristående

förskola ligger vid tidpunkten för mätningen, 15 oktober 2017, långt över genomsnittet.

Kommunen har långt fler barn per avdelning än Allmänna rådens rekommendation vad gäller

personaltäthet.

I Barn- och utbildningsförvaltningen tillämpas ett resursfördelningssystem där barnens närva-

rotider styr tilldelningen. Fler barn med lägre timvolym innebär större barngrupper. Detta

regleras med det rörliga kommunbidraget som utgår från antalet inskrivna barn varje månad.

Bidraget viktas utifrån barnets tid i tre nivåer, upptill 15 timmar, mellan 15 och 35 timmar och

över 35 timmar.

16

Vid analys framkommer att andelen barn med deltidsnärvaro ökat under senare år pga. de

ändrade reglerna för förskoleverksamhet. Denna förändring syns inte i statistiken men påver-

kar gruppstorleken som varierar under dagen. I dagsläget har knappt 30 % av barnen en när-

varotid som understiger eller max är 15 timmar i veckan och cirka 33 % av barnen har en när-

varotid som överstiger eller är 35 timmar i veckan. Andelen barn med långa närvarotider har

ökat och är nu fler än de med kortare.

Diagram: Andel barn i de olika tidsintervallen.

Av förskolans personal har 48 % av personalen pedagogisk högskoleutbildning och den nega-

tiva trenden är ihållande enligt officiell statistik. Under senare delen av 2018 märks dock en

ökning av antalet behöriga sökanden till kommunens förskollärartjänster. Jämfört med ge-

nomsnittet i riket som är 42 % pedagogiskt utbildad personal har Falköping bättre behörighet

men strävan är att öka andelen utbildad personal och därmed förutsättningarna för att bedriva

pedagogisk verksamhet av god kvalitet.

Förskolepersonalen har två planeringsdagar per läsår då verksamheten har vikarier, vilket gör

det lättare att kunna diskutera och reflektera runt verksamheten samt vidareutveckla det peda-

gogiska arbetet. Det finns behov av att ytterligare utveckla och effektivisera tidsanvändningen

men det är svårt eftersom grundbemanningen i kommunen är låg. Planeringstiden för persona-

len behöver öka utan att förskolorna stängs.

17

Diagram: andel pedagogiskt utbildad personal i Förskolan oktober 2018

Kostnader

I tabell 2 kan utläsas att Falköpings kommun fortfarande ligger lägre än kommungruppen när

det gäller kostnader per inskrivet barn i kommunal förskola även om kostnaden närmat sig

kommungruppens över tid.

Tabell 2. Kostnad per inskrivet barn i kommunal förskola

2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18

Falköping 101 300 112 800 121 600 127600 128600

Kommungruppen 121 300 125 900 138 800 138100 146200

Den stora skillnaden i kostnader för barn i förskola beror till stor del på den skillnad i perso-

naltäthet som finns mellan Falköpings kommun och kommungruppen. Skillnaden har ökat

något det sista året.

Lokaler Flera av förskolorna har på ett medvetet sätt under de sista åren förändrat och anpassat lärmil-

jöer och materialutbud både inom- och utomhus efter barnens intresse och behov. Det bidrar

till att ge alla barn mer likvärdiga förutsättningar och möjligheter till inflytande. Här finns

fortfarande utvecklingsmöjligheter och behoven förändras ständigt mellan förskolorna och

beroende på vilka barn som kommer till vår förskola.

Framtagandet av ett funktionsprogram för förskolan har påverkat medvetenheten om lärmil-

jöns påverkan hos personalen både på förskolor som genomgår renovering och nybyggnation

men även på övriga förskolor. Medvetenheten har ökat genom kollegialt lärande och de olika

grupper som bidrar i utvecklingsarbetet.

18

Öppettider, Tillgänglighet,

Förskoleplacering ska erbjudas inom fyra månader och uppföljning visar att kommunen i

dagsläget klarar att erbjuda alla barn plats inom given tidsram även om alla barn inte kan få

plats på önskad förskola. Falköpings kommun erbjuder e-tjänster för kommuninvånarna. För-

äldrar med barn i förskolan hänvisas bl.a. att ansöka om plats, ändra schema och säga upp sin

förskoleplats via webben med målsättningen att detta skall underlätta och öka tillgängligheten

för föräldrar.

Omsorg på obekväma tider Falköpings kommun erbjuder barnomsorg som kvälls-, natt- och helgomsorg till föräldrar

med dessa arbetstider och verksamheten har redovisat ett ständigt ökande behov. Denna om-

sorg ingår inte i platsgarantin eftersom den inte är lagstadgad.

Pedagogisk omsorg

Pedagogisk omsorg kan till exempel vara familjedaghem eller flerfamiljslösningar. Pedago-

gisk omsorg erbjuds from 1 januari 2017 då en tidigare fristående förskola utanför tätorten

övergick till denna verksamhet.

Mentorskap och handledning

Förskolepersonal har tidigare erbjudits handledning och introduktion i användning av I-pads

och introduktion av informations- och kommunikationsverktyget Pluttra. Medvetenheten om

lärmiljöns betydelse, den pedagogiska dokumentationen av verksamheten och det systema-

tiska kvalitetsarbetet lägger grunden för utveckling och likvärdighet. Ett nytt handledarskap

startades 2017 inom området och arbetet har bidragit till högre likvärdighet och kvalitet inom

förskoleverksamheten. Att efterfrågan på kompetenser vid specialpedagogiskt centrum har

minskat är ytterligare en effekt av handledarskapet och den utökade specialpedagogiska kom-

petensen. Handledarna efterfrågas och uppskattas av personalen i verksamheten. Från hösten

2018 pågår samarbete med RISE, statens forskningsinstitut, i syfte att stärka digitaliserings-

arbetet.

Stöd – handledning

SPC, Specialpedagogiskt centrum, erbjuder hjälp till förskolorna med utredningar, handled-

ning och stöd i frågor runt barn i svårigheter. Det är främst specialpedagog och logopeder som

ansvarar för detta stöd. Från hösten 2017 finns även en verksamhetsledare för barnhälsa an-

ställd i syfte att samordna, stärka det främjande och förebyggande arbetet och prioritera tidiga

insatser. Många ärenden har handlat om kommunikation och samspel.

Det finns en integrerad förskoleavdelning för barn med grava funktionshandikapp även om

den största andelen barn i behov av särskilt stöd är integrerade i den ordinarie verksamheten.

SPC samordnar kompetensutveckling och stöd till förskolorna kring bland annat barns språk-

utveckling och personalens bemötande och förhållningssätt.

Stöd – Modersmålsstöd i förskolan

Enligt förskolans läroplan, LPFÖ -98 rev. 10, skall förskolan bidra till att barn får möjlighet

att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Andelen barn i Falköpings förskolor

med annat modersmål än svenska växer och är 2018 ungefär 25 %. Modersmålsstöd utgår från

CFF till de största språkgrupperna men omfattningen behöver öka och en kartläggning pågår

för att fånga in förskolornas behov. En förvaltningsövergripande kompetensutvecklingsinsats

genomförs i form av ett lokalt ”Förskolelyft” om Flerspråkighet och interkulturalitet i Försko-

lan för andra gången. Förvaltningens ”Handlingsplan för flerspråkighet i förskolan” har revi-

derats och ett stödmaterial för personalen har arbetas fram under 2018. Ett nätverk har även

19

startats upp med fokus på barns språkutveckling och flerspråkighet. Samtliga utvecklingsar-

beten förankras under hösten 2018 i verksamheten.

4.1. 2 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet – Nyckeltal Grundskola



I grundskoleorganisation finns det många skolor i skiftande storlek även om de minsta har

avvecklats. Elevantalet och klassorganisation varierar från ca 50 – 500 elever. Fritidshem er-

bjuds på samtliga skolor med tidigare år. I centralorten finns en fristående grundskola. De

senaste årens volymökning har medfört att skolorna är trångbodda och en översyn av skolor-

ganisationen pågår.

Siffrorna i nedanstående tabeller är hämtade från Skolverkets statistik. Siffran för 2018 är ett

jämförelsetal som avser läsåret 2017/2018 med mättidpunkt 15 oktober 2017.

Personaltäthet Tabell 3 Antal elever per heltidstjänst

2014/15 2015/16 2016/17 2017/18

Falköping 11,7 11,8 11,4 11,1

Kommungruppen 11,8 11,8 11,7 11,5

I tabell 3 kan utläsas att antalet elever per lärare legat relativt konstant under tidsperioden och

att Falköpings kommun ligger i nivå med eller något bättre än kommungruppen. Under de

sista läsåren har måttet förändrats till att mäta antal elever per heltidstjänst i Skolverkets

statistik. Via de Kommunblad som ges ut av Skolverket kan kommunen avläsa sin

”lärartäthet” och också jämföra den med andra kommuners. Falköpings kommun har under ett

flertal år legat i snitt med riket och kommungruppen i denna jämförelse men för föregående

läsår var snittet något bättre. Inom kommunen skiljer sig resultatet åt beroende på skolans

storlek och elevunderlag samt beroende på hur varje rektor prioriterat i tjänstetillsättning.

Under de senaste året har mer medel betalts ut som riktat statsbidrag vilket påverkar

lärartätheten positivt även om inte behöriga lärare finns att tillgå i samma utsträckning som

behoven. Sedan några år tillbaka fördelas resurser även ur ett socioekonomiskt perspektiv

även om procentandelen är liten. Andel elever med utländsk bakgrund är en annan faktor som

påverkar andelen modersmålslärare respektive lärare i svenska som andra språk. Att

Falköpings kommun har många ”små skolor” påverkar också variationen i lärartätheten.

Kostnader Tabell 4 Kostnad totalt per elev i grundskolan

2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18

Falköping 72 800 78 200 87 500 91500 97800

Kommungruppen 88 400 90 600 94 200 101500 105100

I tabell 4 kan utläsas att kostnaderna per elev är lägre i Falköping än inom kommungruppen.

Personalens behörighet

20

Falköpings kommun håller ungefär samma nivå som genomsnittskommunen avseende lärares

behörighet och lärartäthet. Hur lärartätheten kommer eleverna tillgodo är givetvis avhängigt

antalet lärare, deras kompetens och behörighet, men även hur lärare disponerar sin tid. En

viktig faktor som avgör om eleverna får ämnesbehöriga lärare är tjänstefördelningen. I

Falköping som har många små skolenheter ställs stora krav på flexibilitet för att rätt

kompetens ska komma alla elever till del. Det är också viktigt att elevers kunskapsutveckling

tydligt dokumenteras för att kunna följa eleven vid skol- och stadiebyten.

Falköpings kommun håller något lägre nivå än genomsnittskommunen avseende lärares

behörighet. Andelen lärare med pedagogisk behörighet ligger på 80 % i Falköping jämfört

med kommungruppens på 86 %. Under sista året har rekryteringsarbetet försvårats och i

dagsläget är det ett stort bekymmer i landet. Falköpings kommun försöker på olika sätt

stimulera personal till fortsatt utbildning och arbetar aktivt gentemot resursförmedling,

arbetsförmedling och VFU-samordnare.

Skolverkets statistik för lärares behörighet i ämne och årskurs visar att Falköpings siffror är

jämförbara med rikets statistik. Som exempel kan nämnas att 74% av undervisande

matematiklärare i grundskolan är behöriga för sitt ämne. Lägst behörighet återfinns för

svenska som andraspråk, bild, musik, moderna språk och teknik. Högst behörighet har

kommunens lärare i svenska, matematik sam t No- och So-ämnen. Skolverkets nya statistik,

som också går att se kommun för kommun, visar att var tredje lärare i grundskolan saknar

behörighet i de ämnen de undervisar i.

Nedan visas ett diagram med andel legitimerade lärare per ämne och heltidstjänst, som visar

situationen för grundskoleutbildningen i Falköping 20170213 enligt Skolverkets statistik.

Diagram. Andel lärare med legitimation per ämne 2017 i Falköping

Tvålärarsystem

21

För att öka måluppfyllelsen samt stärka lärarrollen och samverkan mellan kollegor har några

enheter startat ett s.k. ”tvålärarsystem” som innebär att två lärare delar på ansvaret för en

större elevgrupp. De signaler som lyfts fram är positiva och arbetet räknas som en

framgångsfaktor. Det är tydligt att det är svårare för mindre enheter att organisera sig med

dubbel bemanning eftersom elevgrupperna där är betydligt mindre.

Stöd – utbildningsinsats

Under flera år har ett antal lärare påbörjat speciallärarutbildningen med statsbidragsstöd. Det

är positivt ur flera perspektiv eftersom kommunen bättre kan svara upp mot de nya kraven om

behörighet bland annat inom särskolan. Några har slutfört sina utbildningar och är nu

verksamma på heltid i sina nya befattningar, för övriga pågår utbildningen. Dessutom har

ytterligare ett antal lärare fått stöd för att kompetensutveckla sig inom ämnet ”svenska som

andra språk”. Här finns ett stort behov av påfyllnad eftersom andelen elever med utländsk

bakgrund och behov av att läsa svenska som andra språk har ökat.

Mentorskap

Barn- och utbildningsförvaltningen har arbetat med mentor- och handledarskap inom olika

områden för att bidra till kunskapsöverföring och stärka det kollegiala lärandet. För lärare i

tidiga år erbjuds i dagsläget Läsmentor och ASL-mentor inom området läs- och skrivutveckl-

ing, där ASL står för Att Skriva sig till Läsning. Inom förvaltningen finns även SVA-mentor

och IKT-mentorer, informations- och kommunikationsteknologi-, som har till uppgift att

sprida kunskap och kompetens inom området. IKT-utveckling och tillgång till digitala verktyg

är viktig för verksamhetens utveckling och för att utmana eleverna i deras lärande. Två av

kommunens grundskolor påbörjade för Falköpings kommuns räkning ett projekt via SKL om

att skriva sig till lärande, STL. Under 2017/2018 har projektet spridits till alla lärare och ele-

ver i årskurs 4 via mentorer. Tanken är att arbetet ska fortplanta sig och spridas mot övriga

årskurser på sikt. Från hösten 2018 pågår samarbete med RISE, statens forskningsinstitut, i

syfte att stärka digitaliseringsarbetet.

Stöd – modersmålundervisning

I grundskolan har en elev rätt till undervisning i modersmål om en eller båda vårdnadshavare

har annat språk än svenska som modersmål och om språket utgör dagligt umgängesspråk för

eleven. I Falköping anordnas undervisning som grundskoleförordningen anger om minst fem

elever önskar undervisning och modersmålslärare finns. Avseende minoritetsspråk

(finska, meänkieli , samiska, romani chib och jiddisch) gäller minst 1 elev. Ungefär 25 % av

eleverna har annat modersmål än svenska. Andelen elever med behov av modersmålsunder-

visning har ökat kraftigt de senaste åren och det är svårt att rekrytera såväl modersmålslärare

som studiehandledare. Det är av högsta vikt att skolan kan bedöma elevens kunskapsutveckl-

ing även om det inte alltid kan ske på svenska.

Centrum för Flerspråkighet

Tidigare fanns en mottagningsenhet i tätorten för att skapa en trygg introduktion i det svenska

skolsystemet och kartlägga nyanlända elever. På Mottagningsenheten fanns verksamhetschef,

lärare, specialpedagog, elevhälsokonsulent, skolsköterska, kurator samt arabisk- och soma-

lisktalande språkstödjare. Här kartlades elevens bakgrund, styrkor, intressen och förmågor.

Kartläggningen användes sedan för att anpassa den kommande utbildningen efter elevens be-

hov. Från årsskiftet 2016/2017 och i linje med att tillströmningen av andelen nyanlända mins-

kade i kommunen, har verksamheten övergått till Centrum För Flerspråkighet, CFF, under ny

verksamhetsledare. Till verksamheten som samordnar modersmålsundervisning och studie-

handledning har ett mobilt team knutits för att stödja verksamheterna konkret i arbetet. Arbe-

tet sker kontinuerligt och efter behov.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Finska

https://sv.wikipedia.org/wiki/Me%C3%A4nkieli

https://sv.wikipedia.org/wiki/Samiska

https://sv.wikipedia.org/wiki/Romani_chib

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jiddisch

22

Elevhälsa

Specialpedagogiskt Centrum, SPC, ansvarar för tvärprofessionella insatser till barn och elever

i svårigheter eller i behov av särskilt stöd inom Falköpings kommuns skolor – från förskola

till gymnasium. Detta sker på olika sätt, bl. a genom rådgivning, konsultation, handledning

och kompetensutvecklingsinsatser. Verksamhetschef för SPC ansvarar också för två särskilda

undervisningsgrupper. I kompetensdelen av SPC återfinns specialistkompetens i form av

verksamhetschef för barnhälsa, specialpedagog, logopeder, skolpsykologer samt elevstödjare.

Dessa arbetar konkret tillsammans med varje skolas respektive elevhälsoteam för att före-

bygga och främja, ge stöd i enskilda ärenden, handleda och/eller kartlägga/utreda.

Som stöd för grundskolan och för att främja elevers närvaro finns ett skolteam upprättat.

4.1.3 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet – Nyckeltal Fri-tidshem



Samtliga skolor som undervisar barn/elever från 6 – 12 år har fritidshem integrerat i sin verk-

samhet. På 4 av de fristående förskolorna bedrivs fritidshemsverksamhet integrerat.

Personaltäthet

Kvaliteten på fritidshem har varit mer odefinierad än i andra skolformer. Läroplanen, Lgr11,

har from 2016 förtydligats för både fritidshemsverksamheten och förskoleklassen och de nya

kraven har börjat implementerats i verksamheten. Kvalitet kopplas ändå starkt till persona-

lens utbildning, behörighet och täthet och det är dessa förutsättningar som mäts och jämförs

nationellt. Statistiken visar att personaltätheten i Falköpings fritidshem skiftar mellan åren och

trenden är negativ.

Nedan i tabell 5 redovisas personaltätheten som antal inskrivna elever per anställd och peda-

gogisk behörighet vilket det numer gör även i Skolverkets ”kommunblad”.

Tabell 5. Antal inskrivna elever per anställd i kommunalt fritidshem i Falköpings kommun

2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18

Falköping 11,8 13,1 13,8 13,1 12,0

Kommungruppen 12,1 12,8 12,5 12,1 12,2

Antalet inskrivna elever per anställd har minskat jämfört med föregående år. Bilden visar på en

variation mellan åren. Det är mer rättvisande att titta på antalet inskrivna barn per årsarbetare som

återigen redovisas i Skolverkets kommunblad. Där visas att Falköping har 22,5 elever per

årsarbetare jämfört med kommungruppens 21,1.

Behörighet Fritidshemsverksamheten bidrar och kompletterar grundskolans uppdrag. Personalens

pedagogiska behörighet är lägre än i grundskolan. Andelen utbildad personal skiljer stort

mellan enheterna. Det är viktigt att kunna rekrytera heltidstjänster för att få rätt

23

kategorier att söka tjänsterna. Något fritidshem står utan utbildad personal. Några

fritidspedagoger har via lärarlyftet fått behörighet att undervisa i något eller några praktiskt

estetiska ämnen. Det innebär att förutsättningarna för heltidstjänster förbättras och att

schemaläggning underlättas. Falköpings kommun har under lång tid haft sjunkande

pedagogisk behörighet inom fritidshemsverksamheten och för de senaste läsåren syns en

markant försämring av läget. Personalrekrytering är en viktig del i kvalitetsutvecklingen som

blir allt svårare. Statistiken över tid visas i tabell 6.

Tabell 6 . Andel pedagogiskt behörig personal i kommunalt fritidshem i Falköpings kommun

2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18

Falköping 53% 57% 45% 40% 36%

Kommungruppen 64% 61% 56% 47% 49%

Diagram 32. Andel pedagogiskt utbildad personal inom fritidshemsverksamheten fördelat mellan olika yrkesprofessioner.

De flesta som arbetar på fritids delar sin tjänst mellan undervisning i fritidshemmet och andra

verksamheter i skolan. Vid några av fritidshemmen finns en låg andel pedagogiskt utbildad

personal vid mättillfället 15 oktober 2018 som visas i diagram 11 nedan.

Diagram : Andel pedagogiskt utbildad personal per fritidshem i oktober 2018.

Kostnader Tabell 7. Kostnad per inskrivet barn i kommunalt fritidshem 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18

24

Falköping 29 700 32 400 32 600 34500 35100

Kommungruppen 33 500 34 100 33 900 35200 37600

Kostnaderna per plats i fritidshem är lägre i jämförelse med kostnaderna i kommungruppen

men skillnaden har varierat och minskat med åren. Sammantaget visar statistiken att Falkö-

ping har lägre personaltäthet, sämre behörighet och lägre kostnader än jämförbara kommuner

och riket.

Öppettider

Barn i behov av fritidshemsplats erhåller den i regel utan dröjsmål och efter förälders önske-

mål. I Falköpings kommun erbjuds fritidshemsplats på samtliga grundskolor F-6 samt vid

grundsärskola. Vid en av de mindre grundskolorna drivs fritidshemmet som fristående verk-

samhet. Dessutom erbjuds fritidshemsverksamhet vid några fristående förskolor. Barn som

önskar skolbarnsomsorg får i regel det vid samma skola som de har sin undervisning. Gruppe-

ringarna görs oftast utifrån ålder. Det pågår ständigt ett aktivt arbete i kommunen för att an-

passa och förändra utnyttjande av lokaler för att motsvara efterfrågan på platser.

Lokaler

Lokaltillgången påverkar verksamheten till stor del och flera fritidshem har stora barngrupper.

De flesta fritidshemmen är integrerade och samsas med grundskolan och förskoleklassen om

lokalerna vilket gör att lärmiljöerna inte alltid blir optimala. Några fritidshem har egna loka-

ler. Fritidshemmens behov fokuseras i samband med den nya skolorganisationen och nya

lärmiljöer.

Stöd

Personalstöd till barn med behov av särskilt stöd ges oftast under skoltid men mer sällan un-

der fritidshemstid. Grundsärskolans fritidshem för elever som tillhör inrikting träning tar emot

barn med funktionshinder och skiljer sig från övrig fritidshemsverksamhet då personaltätheten

är högre och elevantalet lägre.

Rutiner och en handlingsplan för handledarskap på fritidshem har tagits fram under 2018 och

två handledare/mentorer har anställts om vardera 10%. Syftet är att bidra till kvalitetsökning

och likvärdighet och handledarskapet har mottagits positivt. Ett utvecklingsarbete har även

startats upp i rektorsgruppen för att stärka och tydliggöra ledningens ansvar för verksamheten.

25

4.1.4 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet – Nyckeltal Grundsärskola



Falköping erbjuder både grundsärskola och gymnasiesärskola. Verksamheten är lokaliserad

och integrerad efter åldersintervall på några av kommunens grundskolor och på gymnasiesko-

lan. Det finns även ett litet antal individintegrerade särskoleelever i kommunens grundskolor. Innan ett barn skrivs in i grundsärskolan görs en omfattande utredning med såväl pedagogisk,

medicinsk, psykologisk och social bedömning. Inskrivningen i grund-/gymnasiesärskola före-

gås alltid av samtal och godkännande av vårdnadshavare. Kommunen har tydliga rutiner kring

inskrivningsförfarandet.

Personaltäthet

Tabell 8 / Antal elever per lärare i obligatoriska särskolan

2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18

Falköping 4,0 4,5 4,6 3,2 4,6

Kommungruppen 2,8 3,0 3,4 3,4 3,7

I tabell 8 ovan kan utläsas att antalet elever per lärare (heltidstjänst)

ärt högre än i jämförbara kommuner men förutsättningarna ändras mellan åren och jämfört

över tid.

Behörighet

Andel lärare med specialpedagogisk utbildning med inriktning särskola har ökat tack vare att

kommunen tidigare med hjälp av omstruktureringsmedel och nu med hjälp av statsbidrag

kunnat stödja ett antal lärare som slutfört utbildningen mot rätt speciallärarbehörighet.

Kostnader Tabell 9. Kostnad per elev i grundsärskola exklusive skolskjuts

2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18

Falköping 375 900 415 900 345 900 377900 384000

Kommungruppen 437 800 437 100 425 800 449600 455800

Kostnaderna per elev i grundsärskola har varierat över tid och ligger de senaste fem åren un-

der snittet för kommungruppen. I början av 2000-talet låg kostnaderna betydligt högre och

för några år sedan betydligt lägre. Eftersom elevgruppen storlek och elevernas behov varierar

är siffrorna svåra att jämföra över tid.

Stödinsatser avseende Centrum för Flerspråkighet och Elevhälsan följer samma rutiner som

för Grundskola.

26

4.1.5 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet – Nyckeltal Gymnasieskola



Falköpings gymnasieskola, Ållebergsgymnasiet, har ett brett programutbud som omfattar 12

nationella program (5 högskoleförberedande och 7 yrkesprogram) med riksintag för

volleyboll. I Falköping finns endast en kommunal gymnasieskola men inom regionen finns

även ett flertal fristående alternativ för eleverna. Elevantalet på de nationella programmen

ökar, men främst ökar IM-programmet och då särskilt på inriktning IM-språk. IM-eleverna

utgör ca: 25 % av elevunderlaget på gymnasiet. Inom verksamhetsområdet finns även

gymnasiesärskola.

Siffrorna i nedanstående tabeller är hämtade från Skolverket. Siffran för 2018 är ett jämförel-

setal som avser läsåret 2017/18 med mättidpunkt 15 oktober 2017.

Personaltäthet Tabell 10. Antal elever per lärare i gymnasieskolan

2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18

Falköping 9,8 9,5 9,3 9,9 10,0

Kommungruppen 10,5 10,6 10,3 10,3 10,7

I tabell 10 redovisas antal elever per lärare. Falköpings kommun har haft hög personaltäthet i

gymnasieskolan jämfört med kommungruppen tidigare men det sista året är lärartätheten mer

likvärdig kommungruppens även om riket redovisar en täthet på 11,1 elever per lärare. Det

kan också kan förklara den högre undervisningskostnaden i kommunen.

Personalens behörighet Tabell 11. Andel pedagogiskt behöriga lärare i gymnasieskolan

2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18

Falköping 79% 73% 75% 77% 77%

Kommungruppen 81% 81% 81% 78% 82%

Andelen lärare med pedagogisk behörighet redovisas i tabell 11. Falköpings siffror ligger

något under kommungruppens men har vänt och behörigheten och trenden ligger på en jämn

nivå jämfört med övriga skolformers. Nedan visas ett diagram med andel legitimerade lärare

per ämne och heltidstjänst, som visar situationen för gymnasieutbildningen i Falköping

20170213 enligt Skolverkets statistik

27

Diagram. Andel lärare med legitimation per ämne 2017 i Falköping

Kostnader Tabell 12. Kostnad per elev för undervisning, gymnasieskolan

2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18

Falköping 65 500 67 000 70 900 75400 78800

Kommungruppen 55 900 58 500 60 400 67200 65400

I tabell 12 redovisas kostnaden för undervisning per elev i gymnasieskolan. Det framgår att

Falköping även har högre totalkostnad per elev än kommungruppen. Falköpings gymnasie-

skola har många yrkesprogram och hög andel elever på introduktionsprogrammen vilket höjer

såväl lärartätheten som undervisningskostnaden.

Lokaler Ny gymnasieskola stod klar under hösten 2012 men i dagsläget är gymnasieskolan trångbodd.

Stöd – modersmålsundervisning

Ungefär 25 % av eleverna har annat modersmål än svenska. Andelen elever med behov av

modersmålsundervisning har ökat kraftigt de senaste åren och det är svårt att rekrytera såväl

modersmålslärare som studiehandledare. Det är av högsta vikt att skolan kan bedöma elevens

kunskapsutveckling även om det inte alltid kan ske på svenska.

Centrum för flerspråkighet

Från årsskiftet 2016/2017 och i linje med att tillströmningen av andelen nyanlända minskade i

kommunen, har den tidigare mottagningsenheten övergått till Centrum För Flerspråkighet,

CFF, under ny verksamhetsledare. Till verksamheten som samordnar modersmålsundervis-

ning och studiehandledning har ett mobilt team knutits för att stödja skolorna konkret i arbe-

tet.

28

Elevhälsa

Specialpedagogiskt Centrum, SPC, ansvarar för tvärprofessionella insatser till barn och elever

i svårigheter eller i behov av särskilt stöd inom Falköpings kommuns skolor – från förskola

till gymnasium. Detta sker på olika sätt, bl. a genom rådgivning, konsultation, handledning

och kompetensutvecklingsinsatser. Verksamhetsledare för SPC ansvarar också för två sär-

skilda undervisningsgrupper. I kompetensdelen av SPC återfinns specialistkompetens i form

av specialpedagoger, logopeder, skolpsykologer samt elevstödjare. Dessa arbetar konkret till-

sammans med varje skolas respektive elevhälsoteam för att förebygga, ge stöd i enskilda

ärenden, handleda och/eller med kartlägga/utreda.

4.1.6 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet – Nyckeltal Gymnasiesärskola



Falköping erbjuder både grundsärskola och gymnasiesärskola. Verksamheten är lokaliserad

och integrerad efter åldersintervall på några av kommunens grundskolor och på gymnasiesko-

lan. Innan ett barn skrivs in i gymnasiesärskolan görs en omfattande utredning med såväl pe-

dagogisk, medicinsk, psykologisk och social bedömning. Inskrivningen i grund-

/gymnasiesärskola föregås alltid av samtal och godkännande av vårdnadshavare. Kommunen

har rutiner kring inskrivningsförfarandet.

Personaltäthet

Tabell 13 Antal elever per lärarei gymnasiesärskolan

2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18

Falköping 4,0 3,8 3,7 3,3 3,8

Kommungruppen 3,7 3,6 3,2 2,7 3,4

I tabell 13 redovisas antalet elever per lärare i gymnasiesärskolan. Det synliggörs att Falkö-

pings lärartäthet ligger något högre än kommungruppen. Enligt Skolverket finns en mycket

stor variation av personaltäthet mellan Sveriges kommuner. I riket ligger siffran 2017/2018 på

3,4 elever per lärare.

Behörighet

Andel lärare med specialpedagogisk utbildning med inriktning särskola har ökat tack vare ett

riktat statsbidrag som sökts för att stödja ett antal lärare med nedsättning i tjänst under ut-

bildningen mot rätt speciallärarbehörighet.

Kostnader Tabell 14. Kostnad per elev i gymnasiesärskola exklusive skolskjuts

2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18

Falköping 408 800 400 400 412 000 460 100 487600

Kommungruppen 374 400 382 800 401 600 471 500 448500

29

Kostnaderna per elev i gymnasiesärskola har varierat över tid och ligger de senaste fem åren,

något över snittet för kommungruppen. Eftersom elevgruppens storlek och elevernas behov

varierar är siffrorna svåra att jämföra över tid och mellan kommuner.

Stödinsatser från Centrum för flerspråkighet och Elevhälsan följer samma rutiner som för

gymnasieskolan.

4.1.7 Övergripande utvecklingsinsatser

En rad övergripande insatser görs inom nämndens ansvarsområde. Nedan beskrivs några av

dem.

Skolorganisationsförändring.

Flera förskolor har nya lokaler och flera är under uppbyggnad. En högstadieskola ska byggas i

Falköpings centralort.

Följande skolor ska erbjuda verksamhet från förskoleklass till och med årskurs 6 samt

fritidshem: Broddetorp, Central, Dotorp, Gudhem, Kinnarp, Kyrkerör, Mösseberg, Odensberg,

Vartofta, Vindängen och Åsarp.

Följande skolor ska erbjuda verksamhet från förskoleklass till och med årskurs 9 samt

fritidshem: Floby och Stenstorp.

Grundsärskola med fritidshem ska erbjudas på Vindängen från årskurs 1 till årskurs 6 och på

högstadieskolan i Falköpings centralort från årskurs 7 till årskurs 9.

Följande skolor ska avvecklas: Åsle och Åttagård.

Följande skolor har avvecklats: Torbjörntorp, Yllestad

Uppdrag till nämnd/förvaltning:

Att se över och vid behov göra förändringar i förskoleorganisationen

Att ta fram en handlingsplan för i vilken ordning genomförandet skall ske

Ett politiskt beslut skall tas om maximal restid per dag i respektive stadium

En integrationspolitisk plan som innefattar samtliga skolor skall antas

Ett beslut om en miniminivå på antal timmar per vecka när det gäller tillgång till

elevhälsa

Lyfta och tydliggöra det kompensatoriska uppdraget

Löfte utfärdat om att alla elever oavsett vilken skola de hamnar på skall ha samma

möjlighet att välja tredjespråk

Garantera kvalitet på samtliga skolor, och att resurser fördelas efter behov

Ta fram strategiska åtgärder för att elevunderlaget skall bibehållas och helst öka vid de

mindre skolorna

Se över skolskjutsorganisationen, samt att se över nuvarande upptagningsområden i

dialog med berörda

Se över särskolan

Se över inomhus- och utomhusmiljöer så att de är ändamålsenliga för alla barn och

elever

30

I det lokala förändringsarbetet arbeta inkluderande med berörda grupper. Såsom

föräldraföreningar, personal med flera

Kompetensutvecklingsinsatser

Medel för kompetensutveckling fördelas till största delen ut på enheterna och ligger under

förskolechef/rektors ansvar. Under året har även medel tillskjutits av de extramiljoner som

kommunen tilldelats av staten för högt mottagande av asylsökande för att stärka gemensamma

och övergripande strategiska insatser mot förvaltningens verksamheter. Ett övergripande ma-

tematikprojekt pågår inom alla skolformer och ett stort fokus riktas mot IKT och Lärande.

Ett avtal har skrivits med Rise för att ge kommunen stöd i digitaliseringsprocessen. Arbetet är

initierat men sätter fart först under våren 2019.

Personal i Förskolan har fått grundläggande kompetensutveckling inom området Pedagogisk

dokumentation genom både Borås Högskola och Reggio Emilainstitutet. En högskoleutbild-

ning har startats unde hösten 2018 under ledning av Högskolan i Jönköping. Ca: 45 förskollä-

rare ska lära mer om flerspråkighet i förskolan.

Statsbidrag söks för att kunna finansiera olika satsningar, som mattelyft, läslyft, kvalitetshöj-

ning i förskolan, lovskola, lågstadiesatsning, karriärstjänster, läxhjälp etc.

Under läsåret har kunskapsöverföring pågått bl. a. genom mentorskap inom IKT och ASL, Att

Skriva sig till Läsning samt STL, Att Skriva sig till Lärande. Ett utvecklingsarbete för att

främja värdegrundsarbetet pågår med hjälp av ”Trivselprogrammet”.

Gymnasieskolan har under året samarbetat med GR utbildning för att fortsatt kompetensut-

veckla inom området ”Bedömning för lärande”.

Medverkan i forskningsstudie Vartofta och Vindängens skolor medverkar i SKL:s forskningsarbete med STL, Att Skriva sig

Till Lärande, vilket leds och beforskas av Annika Agélii Genlott vid Örebro Universitet. Från

hösten 2018 är alla grundskolor med elever i årskurs 4 inbegripna i satsningen.

Under 2017 har en ny studie om nyanländas lärande påbörjats via doktorand, Malin Bränn-

ström, från Göteborgs universitet. Falköping är en av några medverkande kommuner i det

långsiktiga arbetet. Arbetet är ännu inte redovisat även om forsningsinsatserna är avklarade.

Samarbete med Högskola och Universitet – Kompetensförsörjning

Skolor och lärare är engagerade i samarbetet med olika högskolor och universitet. Både för-

skolor och skolor tar emot VFU-studenter. Skaraborgskommunerna har under ett antal år sak-

nat den täta kontakten med Högskolan Skövde då de fick avsluta sin lärarutbildning men se-

dan våren 2018 har en ny lärarutbildning påbörjats i Skövde och samarbetet har påbörjats.

Samarbetet med Jönköping har stärkts.

Falköpings kommun har avtal och samarbete med följande högskolor och universitet:

Högskolan i Jönköping

Högskolan i Borås

Karlstads Universitet

Skövde Högskola

Tack vare samarbetet ses kommunen en del av lärarutbildningen och dess verksamhetsför-

lagda utbildning. Genom detta samarbete erbjuds kommunens lärare kompetensutveckling av

olika slag, genom handledarträffar, inbjudan till föreläsningar och seminarier samt via sär-

skilda handledarutbildningar. Flera lärare har genomgått handledarutbildning i olika omfatt-

ning från 7,5 – 15 högskolepoäng. Praktiskt taget samtliga enheter i kommunen är engagerade

i den verksamhetsförlagda utbildningen från förskola till gymnasium.

31

5. Uppföljning och analys av mål 1

Ett socialt hållbart Falköping

5.1 Delmål: Alla barn och elever är trygga och tror på sin egen för-måga.

Barn- och utbildningsnämnden har ett delmål under det övergripande målet om social hållbar-

het. Målet, ”Alla barn och elever är trygga och tror på sin egen förmåga”, är viktigt men allt-

för snävt för att belysa det omfattande arbete som genomförs för att bidra till kommunens

måluppfyllelse. Även om måluppfyllelsen för delmålet är god finns stora utmaningar när

måluppfyllelsen ska bedömas utifrån kommunens övergripande mål om ett socialt hållbart

Falköping och de nationella krav som ställs på verksamheten. Redovisningen kompletteras

genom att analysen görs utifrån de nationella krav som finns på verksamheten.

Målet kräver samverkan inom kommunen och mellan nämnderna och det är i dessa olika

samverkansprojekt och aktiviteter som kommunen uppmärksammats, både av

kommuninnevånare och på nationell nivå.

När kraven ökar från medborgarna ställs verksamheten inför nya utmaningar och situationer.

Starka relationer krävs inom kommunens alla led och nivåer för ”att fånga in” de mest

komplexa behoven.

Att inte rättvisa innebär lika för- eller till alla är allmänt känt, men svårt att leva upp till.

Socioekonomi och fördelningsmodell måste prövas, utvecklas och anpassas så att de på bästa

sätt bidrar till ett likvärdigt bemötande, lika förutsättningar och behovsanpassad verksamhet.

Barn- och utbildningsnämnden behöver i än högre grad, löpande, följa upp effekterna av de

olika satsningar som görs för att bidra till ett socialt hållbart Falköping.

En stor samarbetssatsning har gjorts under 2018 med ”Avsiktsförklaringen”. Ett bostadsom-

råde i Falköping har prioriterats och ökat samarbetet inom kommunens nämnder och förvalt-

ningar ska förhoppningsvis generera ett ökat barn och föräldrastöd.

Vid de årliga enkätundersökningar som utförs i kommunen framkommer att en hög andel av

eleverna är trygga och trivs men under 2018 sker ett trendbrott och upplevelsen bedömns som

sämre av grundskoleelverna. Det är dock många fler parametrar som beaktas när nämnden gör

sin sammanfattande bedömning av i vilken grad kommunen uppfyller såväl det kommunala

målet som det nationella kravet för respektive skolform. De analyser som presenteras i text

nedan är utifrån ett huvudmannaperspektiv och bygger på inhämtat material genom styrked-

jan. Respektive förskolechef/rektor ansvarar för sin verksamhets sammanfattande analyser

som är ett viktigt underlag för huvudmannen/nämnden.

32

5.1.1 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens områ-den

5.1.1.1 Normer, värden i Förskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Att förskolecheferna förarbetar utvecklingsprocesser och samarbetar runt kompetensutveckl-

ingsinsatser samt själva deltar, har skapat en bra grund för arbetsprocesserna ute på försko-

lorna. I kommunens förskoleverksamhet finns en växande tro på barns förmågor och det på-

går ett ständigt arbete för att alla barn ska förstå och omfatta vårt samhälles demokratiska vär-

deringar. Fler och fler av de insatser som görs är planerade utifrån ett främjande och förebyg-

gande perspektiv.

Inom förskolan förekommer mycket sällan kränkningar och diskriminering mellan barnen.

Personalen har ett medvetet förhållningssätt och använder vardagssituationer som undervis-

ningssituationer för att utveckla barns förmågor och lärande. Dock kan undervisningen inom

förskolan tydliggöras och riktas mot de legitimerade förskollärarna i högre grad. I en miljö

där vuxna lyssnar och visar tilltro till barns förmågor växer trygghet och gemenskap. Här är

det också viktigt att alla barn får samma förutsättningar att utveckla sitt modersmål och att

kommunikation och flerspråkighet värderas högt. Skolinspektionen påtalade detta vid sin

tillsyn som ett område som behöver medvetandegöras även om de flesta förskolorna oreflek-

terat erbjuder barnen kommunikation och utveckling av sitt modersmål.

Det behövs förutsättningar i form av tid för att diskutera, skapa samsyn och gemensamt lik-

värdigt förhållningssätt på de flesta förskolorna. Tiden för att reflektera runt både de förebyg-

gande och främjande insatserna är för knapp i förhållande till uppdraget vilket påverkar

måluppfyllelsen och medvetenheten om det strategiska arbetet i hög grad. Resurstilldelningen

tillåter inte en utökning.

Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas:

Kompetensutvecklingsinsatser har bidragit till ökad insikt och medvetenhet vilken på-

verkat förskolornas lärmiljöer och personalens förhållningssätt och bidrar till ökad

samsyn.

Handledartjänsterna inom förskolan bidrar till samsyn och utveckling. Antalet begärda

stödinsatser från Specialpedagogiskt centrum har enligt verksamhetsledare minskat.

Ökade resurser inom barnhälsan gynnar trygghet och ger riktat stöd mot de enskilda

barn som har behov av särskilt stöd.

Fortfarande råder brist på tid för reflektion och planering inom förskolans verksamhet.

Ansvar och inflytande i Förskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Den övergripande satsningen på pedagogisk dokumentation och tydlighet i SKA-arbetet har i

hög grad bidragit till personalens ökade medvetenhet. Under året har förskolechefernas arbete

med att ytterligare utveckla avdelningarnas strukturer och mallar bidragit till en samsyn i

33

dokumentation och val av information/reflektion/dokumentation som synliggörs i verktyget

Pluttra. Här kan arbetet med ansvar och inflytande följas utifrån urval, vilket tydliggör vad

som prioriteras och fokuseras i verksamheten. Förskolecheferna har haft gemensamt fokus på

kompetensutvecklingsinnehållet vilket bidragit till en extra skjuts och utvidgat kollegialt lä-

rande. Utvecklingen har gått snabbt och samordningen under ny verksamhetschef har varit

positiv.Det är tydligt att sårbarheten avseende tidsförutsättningar för reflektion fortfarande är

stor inom förskolan. Personal behöver mer utrymme för egen och kollegial reflektion, plane-

ring, uppföljning och analys för att nå ända fram. Bristen på behörig personal har också på-

verkat kvaliteten i innehåll och undervisning och gör att de utbildade pedagogerna får ta ett

allt större ansvar för innehållet. Omfördelning av tid mellan olika professioner behövs för att

öka undervisingens kvalitet och därmed barns möjlighet till inflytande och delaktighet. Förskolecheferna har i högre grad prioriterat tid för pedagogiskt ledarskap under året och till-

sammans med handledningsarbetet och arbetet med att ta fram ett funktionsprogram för fram-

tida förskolemiljöer”, har det bidragit till ökad och samlad medvetenhet.


Kompetensutvecklingsinsatser har bidragit till ökad insikt och medvetenhet vil-

ken påverkat förskolornas lärmiljöer och personalens förhållningssätt och bi-

drar till ökad samsyn.

Fortfarande råder brist på tid för reflektion och planering inom förskolans verk-

samhet.

5.1.1.2 Normer och värden i Grundskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Trygghets- och trivselmått visar i kommunens egen uppföljning 2018 på ett trendbrott och

trygghet, trivsel och upplevelse av skolan är sämre än den varit de sista åren även om olika

skolor och klasser har olika måluppfyllelse. Särskilt påtagligt är det vikande resultatet för

upplevensen av studiero. Det är även det måttet som varierat mest mellan åren.

Även skolinspektionen genomförde enkäter under våren 2018. Resultaten ligger i linje med

kommunens egna mätningar men här kan utläsas att elever och personal Falköpings kommun

ger skolan något bättre omdömen än genomsnittskommunen i Sverige. Det stärker bilden av

att Falköping legat på en mycket bra nivå innan sista årets vikande resultat.

Under ett antal år har klasser och grupper ständigt omgrupperats och växt när elevantalet kon-

tinuerligt ökat. Även rörligheten inom kommunen och mellan skolorna har ökat. Då sätts vär-

degrunden på prov och utmaningarna växer. Trots det klarade verksamheterna av att behålla

de fina resultaten avseende trivsel och trygghet under flera år. Under 2018 har måluppfyllel-

sen vikit och ännu är inte resultaten analyserade fullt ut. En bidragande orsak kan vara att an-

delen behöriga och legitimerade lärare sjunker och att rörligheten inom lärarkåren har ökat

Läraren är den viktigaste kvalitetsäkringen för elevers måluppfyllelse och stabiliteten är en

framgångsfaktor.

Det framkommer att skolorna använder sig i högre grad av resultaten från de uppföljningar

som görs. Det säkrar åtgärderna och skapar tillit. Värdegrundens innebörd har i hög grad om-

satts från ord till handling.

34

Skolans personal arbetar med att alla elever ska förstå och omfatta vårt samhälles demokra-

tiska värderingar och för att förebygga kränkande behandling och diskriminering men arbetet

kan systematiseras ytterligare. Arbetet med att förebygga nätmobbing behöver stärkas och

vara mer förebyggande. Anmälningsrutinerna vid kränkningsärenden skulle behöva förenklas

för att underlätta för alla inblandade. I dagsläget är inte resultatbilden heltäckande.


Beslut om ny skolorganisation har bidragit till ökad delaktighet i alla framtagande av

funktionsprogram för alla inblandade på olika nivåer.

Trivselprogrammet har bidragit till en positiv utveckling av värdegrundsarbetet och

bidrar till trivsel och trygghet för eleverna.

Extra resurser har tillsatts på några av skolenheterna där arbetsklimatet inte varit god-

känt. Resursökningen indikerar på att ha god effekt på ”klimatet” och att minska anta-

let konflikter.

Att rektor arbetar fram en rektorsanalys har höjt medvetenheten om vikten av att skapa

förutsättningar för utveckling. Rektors feedback till verksamheten upplevs ofta posi-

tivt.

Lågstadiesatsningen har bidragit till att öka vuxentätheten för de yngre eleverna och

bidrar till ökad trygghet på raster, i korridorer och på lektioner.

Nedan i diagram 2. presenteras delar av elevenkäten som genomförs årligen.

Diagram : Jämförelse av elevresultat från KKIK-enkäten 2014, 2015, 2016, 2017 och 2018.

35

Ansvar och Inflytande i Grundskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Möjlighet till delaktighet i undervisningen är många gånger svårt för eleven att se och förstå .

Många lärare anpassar det centrala innehållet efter elevernas intresse och behov och på så sätt

får eleverna inflytande över undervisningen men de är inte alltid medvetna om det. Doku-

mentationen av elevers kunskapsutveckling i verktyget Unikum kan tex. användas mycket

elevnära och spela en stor roll i elevers delaktighet och inflytande. Om elever ska känna infly-

tande måste lärare bjuda in till delaktighet i planering och genomförande av undervisningen,

vilket också många gör. En rektor beskrev förra året det i sin redovisning som att ” eleverna

behöver få kunskap i vad de kan ha inflytande över och på vilka olika sätt de kan ut-

veckla/visa sina kunskaper.” Det är tydligt att kunskapskraven ibland upplevs som ett hinder i

att låta eleverna få inflytande över undervisningens innehåll. Syftet med det ”centrala innehål-

let” i kursplanerna är att det ska behandlas, men att läraren och eleverna ska ha ett stort infly-

tande över i vilken omfattning det behandlas, och vad som prioriteras tidsmässigt.

Rektors ledarskap är oerhört viktigt för att styra arbetet i riktning mot de nationella målen och

för att säkra elevens rätt. Det framkommer även att en bättre kontinuitet och systematik skulle

kunna stärka utvecklingen och likvärdigheten för ett ökat elevinflytande med åldern. Utbild-

ningsvetenskaplig forskning pekar på vikten av inramning av undervisningen för att lyfta fram

syftet med undervisningen och flera skolor arbetar systematiskt med att påbörja och inrama

samt avsluta och återkoppla lektioner på samma sätt för att bidra till tydlighet. Generellt visar

forskning att lärare är bra på att förklara vad som ska göras men sämre på att förklara varför.

Det blir fokus på görandet istället för på förståelsen och ökad förståelse leder till ökat infly-

tande och möjlighet till förändring. Rektorernas analyser stärker inte fullt ut bilden av att möj-

lighet till inflytande ökar med åldern inom grundskolans verksamhet. Vad gäller kommunens

mål om att alla elever ska känna sig trygga och ha tilltro till sin förmåga når kommunens

grundskolor högre i måluppfyllelsen.


Beslut om ny skolorganisation har bidragit till ökad delaktighet i framtagande av

funktionsprogram för alla inblandade på olika nivåer.

Likvärdigheten i elevernas formella forum har stärkts med hjälp av kommunens ung-

domsstrateg genom kunskap, metodutveckling, gemensamma möten och gemensamt

förslag till agenda.

Elevers synpunkter har efterfrågats bla. via elevenkät och i samband med ungdoms-

strategens arbete men elevers uppfattning kan efterfrågas i högre grad.

Översynen av ny fördelning av studiehandledning har påbörjats men är inte klar.

Omtag i Unikum är grenomfört och har bidragit till ökad likvärdighet, samordning och

samsyn.

36

5.1.1.3 Normer, värden på Fritidshemmen/ Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga I Falköpings kommun finns fritidsverksamhet vid samtliga skolor för elever i tidigare år. Det

innebär att verksamheterna skiftar i omfattning på samma sätt som skolverksamheten vilket

påverkar förutsättningarna och personalens arbetsuppgifter i hög grad. På de större fritids-

hemmen krävs tex. tydligare struktur och fler gruppindelningar. Detta är enklare att genom-

föra tack vare fritidshemssatsningens resurstillskott. Flerspråkig personal lyfts som en fram-

gångsfaktor.

Likabehandlingsplaner/Planer mot diskriminering och kränkande behandling, är olika levande

på fritidshemmen och ofta är de integrerade med grundskolornas. Elever och vårdnadshavare

kan involveras i högre grad.

Rutinerna runt anmälningsförfarandet till nämnd måste förbättras. Fritids har ett fåtal anmäl-

ningar jämfört med grundskolan även om det är samma elevgrupp som berörs.

Eleverna vid kommunens grundskolor och fritidshem redovisar en hög måluppfyllelse för

både trygghet och trivsel. Det går inte att i enkätuppföljningarna avgränsa skillnader mellan

skol- och fritidstid och kommunen har heller inte definierat frågeställningarna så att det är

möjligt. Vissa fritidshem gör egna uppföljningar och ofta visar de lika positiva resultat som

grundskolan. Det finns ett starkt fokus på Fritidshemmen om att prioritera överskol-

ning/inskolning för att skapa bra förutsättningar från början för eleverna. Samsynen mellan

personalgrupperna inom grundskola och fritidshem behöver stärkas och i och med de förtyd-

ligade kraven i läroplanen från 1 juli 2016 blev undervisningsuppdraget tydligare.

Från och med läsåret 2017/2018 ligger ledarskapet för fritidhemmen inom rektors ansvarsom-

råde vilket underlättar möjligheten till samsyn och samverkan mellan personalgrupperna. Det

systematiska arbetet blir lättare att leda och styra med gemensamma utgångspunkter. Samver-

kan mellan personalgrupper, tillgång till specialpedagogiska resurser och elevhälsoarbete kan

och behöver stärkas för fritidspersonalen.

Fritidshemmens verksamhet behöver lyftas och synliggöras. Det är svårt att rekrytera behörig

personal och verksamheten visar en negativ trend i behörighetsstatistiken.Under hösten 2018

har ett handledarskap påbörjats för fritidshemspersonal. En handlingsplan med siktat syfte har

tagits fram.

Huvudmannen behöver stödja arbetet med kartläggning och delaktighet i framtagande av pla-

ner mot diskriminering och kränkning i linje med ny lagstiftning och för att främja likvärdig-

heten. Fritidshemmen arbetar aktivt med konflikthantering i alla situationer och personalen är

närvarande i barnens aktiviteter och kan förebygga många konflikter och kränkningar, vilket

kan vara en av anledningarna till att anmälningarna är få.


Ledarskapet för fritidshemmen är nu samlat under respektive rektor vilket bidrar till

bättre förutsättningar för samarbetet och samsyn.

Tid för planering och reflektion ser fortfarande olika ut vid kommunens fritidshem

Personalens behörighet fortsätter att sjunka inom fritidshemsverksamheten. Trots för-

sök är det svårt att både behålla och rekrytera personal.

Trivselprorammet pågår och visar på positiv effekt.

Handledning av erfarna pedagoger har påbörjats och nya riktlinjer tagits fram.

37

Ansvar och Inflytande på Fritidshemmen / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Fritidsverksamheten har större förutsättningar och frihet att påverka innehåll och aktiviteter

under dagens undervisningspass än grundskolan. Pedagogerna utövar arbetet under större fri-

het eftersom de nationella kunskapskraven inte påverkar dem innehållsmässigt i lika hög grad.

På fritids har eleverna en stor möjlighet att påverka sin tidsanvändning och låta sina intressen

styra och pedagogerna kan anpassa utbud och innehåll i hög grad och på ett sätt som liknar

förskolans. De icke kognitiva förmågorna får större chans att utvecklas vilket gynnar elevers

utveckling ur ett helhetsperspektiv. Ansvar, inflytande och samarbete blir naturliga inslag i

fritidsvardagen och bidrar till var och ens personliga utveckling. En mer utvecklad systematik,

dokumentation och kontinuitet skulle säkert kunna tydliggöra och synliggöra progressionen i

inflytandefrågorna även inom fritidsverksamheten, men det kräver också att personalen har

utbildning och kompetens. Pedagogernas tid för planering och efterarbete skiljer stort mellan

kommunens olika fritidshem och behöver bli mer likvärdiga.


Trots ansträngningar och försök sedan förra året är inte samarbetet organiserat så att

det fungerar mellan grundskola och fritidshem på alla skolenheter. Arbetet måste fort-

sätta under rektors ansvar.

Ungdomsstrategens arbete riktar sig främst mot elever i grundskolans senare år och

det formella inflytandet för elever i tidiga år och på fritidshem behöver stärkas.

Läroplanens nationella förtydliganden har förankrats på nätverksträffar men i dagslä-

get har kommunens fritidshem konkretiserat arbetet i olika omfattning och med ojämn

kvalitet. Därför bör arbetet fortsätta för att öka likvärdigheten i barn och elevers förut-

sättningar oavsett vilket fritidshem de finns på.

5.1.1.4 Normer, värden på Grundsärskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Vid uppföljning framkommer att eleverna i grundsärskolan generellt är trygga och i hög grad

känner tilltro till sin egen förmåga och till personalen. Personalsamarbetet och personaltäthet-

en inom skolformen skapar förutsättningar för att bygga goda relationer till elevgruppen som

bidrar till hög trygghetsfaktor. Inom Grundsärskolans inriktning träning finns ett upparbetat

”överskolningsarbete” som innebär att personalen följer med elevgrupper vid stadiebyte om

behov finns. Det skapar trygghet för eleverna och samsyn mellan personalgrupperna. Persona-

len är kompetent och har lång erfarenhet. Vid kartläggning är det ibland svårt att bedöma om

orsakerna till svårigheterna är en språkförbistring eller en förmåga.

Undervisning med fokus på kunskapsinhämtning har stärkts och innefattar även läroplansom-

rådena normer och värden samt ansvar och inflytande. Det är en utmaning för personalen att

undervisa om och skapa förståelse för demokratiska processer och värdegrundsarbete så att

alla elever känner att de förstår och kan omsätta kunskaperna i vardagen.

38

Nätverksträffarna för berörda rektorer är viktiga för att säkerställa stadiebyten, trygghet och

kontinuitet i verksamheten. Det har framkommit att de äldre eleverna inom grundsärskolan

inte alltid känner trygghet och vidtagna åtgärder måste följas upp för att säkra elevers upple-

velse. Det är oerhört viktigt att alla elever känner sig trygga och lyssnade till. Samarbetet mel-

lan grundsärskola och grundskola kan utvecklas generellt. Det är viktigt att alla elever känner

tillhörighet till sin skola. Förståelse för olikheter och mångfald behöver ständigt aktualisera.

De olika nätverksträffar för skolformen som hålls både inom kommunen, mellan kommunerna

inom Skaraborg och för berörda nyckelpersoner är viktiga och bidrar till utveckling och kol-

legialt lärande.


Skolorganisationen och nya funktionsprogram bidrar till ökat inflytande och helhets-

syn.

En förtydligad struktur för att förhindra språkförbistring vid kartläggning av nyan-

lända elever är ännu inte upparbetad.

Ansvar och Inflytande på Grundsärskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Att få delta i demokratiska sammanhang och få erfara att ta ansvar är viktigt i förberedelsen

för ett framtida vardagsliv. Grundsärskolan arbetar systematiskt med det formella inflytandet i

bland annat kostråd och elevråd. Rutiner och kontinuitet prioriteras och är oerhört viktigt för

att bidra till trygghet i mötesvana. Att ansvar och förutsättningar ökar med åldern framkom-

mer tydligt. Det är av stor vikt att arbetet blir ”på riktigt” inom grundsärskolans verksamhet

och därför är även värdegrundsarbetet i personalgruppen avgörande för resultatet. Hur det

informella inflytandet upplevs av eleverna behöver tydliggöras och analyseras på skolnivå.

Kommunen har de senaste åren satsat på att använda statsbidrag som stöd till personal som

vill kompetensutveckla sig för att bli speciallärare, vilket krävs för undervisning inom särsko-

lan from 2021.

Material och miljö anpassas i hög grad och medvetenheten om behov av anpassningar är stor.

Nuvarande lokaler och gruppstorlekar medger inte samma förutsättningar för individuali-

sering och lärande som gymnasiesärskolans lokaler, vilket även påverkar elevers möjlighet till

inflytande. De nya lokalerna kommer att bidra till utveckling för verksamheten.

Det strukturerade arbetet som ger eleverna möjlighet att ta ansvar och öka sitt inflytande ge-

nom formella klass- och elevråd är genomarbetat och liknar det som sker i ordinarie grund-

skola.

Det informella inflytandet är svårare att mäta och kräver på sikt en tydligare analys ur ett

elevperspektiv. Att förstå hur man som elev kan vara delaktig och påverka innehållet i under-

visningen och sin egen kunskapsutveckling bidrar till inflytande.


Kommunens ungdomsstrateg har inte använts av särskolan.

Nätverksträffar för grundsärskolans personalgrupp har uppfattats positivt.

Skolorganisationsbeslutet påverkar grundsärskolans utveckling nu och på sikt.

39

5.1.1.5 Normer, värden på Gymnasieskolan/ Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga På Ållebergsgymnasiet trivs eleverna och en mycket hög andel känner sig trygga. Trenden

visar en positiv progression. I rektorernas analyser framkommer att undervisningen i allt

högre grad omfattar demokratiska arbetsformer och att dialogen mellan elever och lärare hela

tiden förbättras och utökas.

På gymnasiet organiseras det formella inflytandearbetet genom olika råd, enhetsråd kopplade

till klassråd. En elevkår arbetar övergripande med att medvetet stärka en ”Ållebergsanda –

vikänsla” på skolan med gott resultat.

Ett fåtal anmälningar om kränkningar har gjorts under året. Elevhälsans förebyggande arbete

har förbättrats även om det behöver fortsätta och det finns mer att utveckla. Ållebergsgymna-

siets likabehandlingsplan aktualiseras löpande under året och presenteras för såväl all perso-

nal, elever som vårdnadshavare.

På skolan finns ett tydligt fokus på att arbetet med bemötande och studiero som sker med start

i årskurs 1 ska vara likvärdigt och omfattande. Det ökade elevantalet och det förtydligade må-

let ställer även högre krav på enighet i lärargruppen. Elevhälsoarbetet har förändrats för att

komma närmare programarbetslagen. Olika arbetsgrupper deltar aktivt i det förebyggande

arbetet för att öka måluppfyllelsen.

Gymnasiet är en stor arbetsplats och måluppfyllelsen tyder på att arbetet med att elever ska

förstå och omfattas av vårt samhälles demokratiska värderingar pågår kontinuerligt och med

gott resultat. Det framkommer att både ledning och personal har prioriterat värdegrundsar-

betet och att de samarbetar på att tydligare sätt för att bemöta och förhålla sig på ett likvärdigt

sätt mot eleverna. Satsningen på årskurs 1 är en positiv satsning som håller samman både in-

nehåll och elevgrupp oavsett programtillhörighet. Volymökningen inom IM-programmen har

påverkat organisation och arbetsformer och det ställs högre krav på samtliga lärare för att alla

elever ska förstå och omfattas av samma värdegrund i en skola med ökad mångfald. Arbetet

med att förebygga kränkningar, öka trygghet och stärka upplevelsen av arbetsro fungerar väl

men behöver alltid vara aktualiserat.

Elevers delaktighet i kartläggning och återupprättade av likabehandlingsplaner kan öka även

om arbetet förbättrats och elevkårens arbete intensifierats.


• Anmälningsrutinerna till nämnd har inte systematiserats fullt ut.

• Eleverna på enhetsnivå har involverats i arbetet med att återupprätta

planer för att förebygga kränkningar och diskriminering på ett tydligare sätt.

• Stöd ges från CFF men behöver ytterligare förstärkas.

Ansvar och Inflytande på Gymnasieskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Elevers möjlighet till inflytande i undervisningen och att ta ansvar för det egna lärandet är

ständigt aktuellt. Det formella inflytandet genom bla mentorstid, klassråd, enhetsråd, kostråd,

elevkår och elevskyddsombudsarbete har under året kompletterats och en likvärdighet mellan

programmen eftersträvas på skolan. Elevenkäten visar att 83 % av eleverna uppger att de har

regelbundna klassråd. Elever deltar även i programråd, vid öppet hus och i programmens olika

40

utvecklingsarbeten. Förutom det ”formella inflytandet” ges möjlighet till inflytande bla ge-

nom elevkårens arbete, utvärderingar efter kursslut, genom samtal och dialog vid utvecklings-

samtal. Den senare delen har stärkts under läsåret och dialogen har ökat.

Elever får idag bättre återkoppling på sin lärprocess och har även möjlighet till inflytande

över kursupplägg. Elevskyddsombuden är i högre grad än tidigare aktiva i arbetsmiljöarbetet

och elevernas delaktighet stärker utvecklingsarbetet.

Enhetsråden är uppskattade och stärker demokratiarbetet liksom det gemensamma arbetsfor-

merna runt bemötande och arbetsro för elever generellt och speciellt för elever i årskurs 1 på

gymnasiet.

Rektorernas analyser stärker bilden av att möjlighet till inflytande ökar med åldern och att en

tydlig progression finns mellan grund- och gymnasieskola. Gymnasieskolans samlade kompe-

tensutvecklingsinsats har haft stor betydelse för utvecklingen av elevinflytandet liksom den

puls som skapats systematiskt mellan rektor och enhetsråd via klassråd ut till den enskilde

eleven. De flesta eleverna upplever också att arbetet pågår regelbundet. Att gymnasieskolans

enheter är samlade under samma tak underlättar och bidrar till utvecklingstakten inom områ-

det men fortfarande krävs ett pågående arbete för att inte tappa fart och för att alla enheter ska

arbeta likvärdigt.

Även om återkoppling och feedback mellan lärare och elev har utvecklats positivt kan den

stärkas ytterligare och bli mer likvärdig.

Elevers rätt till studiehandledning på modersmål påverkar även möjligheten till inflytande

eftersom vägen går genom förståelse. Ett övergripande arbete på huvudmannanivå pågår för

att tilldelning och resursfördelning ska utgå i än högre grad utifrån behov och inte utifrån trad-

ition.


Elevernas inflytande har stärkts men utvecklingen behöver fortsätta.

5.1.1.6 Normer, värden på Gymnasiesärskolan/ Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Eleverna är trygga i skolan och med sina lärare och känner tilltro sin förmåga i hög grad. En

stadig positiv trend går att utläsa. Att som elev i gymnasiesärskolan bli

medveten om och förstå vårt samhälles demokratiska värderingar är en utmaning.

Lärmiljö och material är i hög grad anpassat till elevernas förutsättningar och behov, särskilt

för elever som går individuellt program. Relationer betonas som extra viktiga och kompense-

rar när inte kommunikationen eller andra förmågor räcker till. Vid kartläggning är det ibland

svårt att bedöma om orsakerna till svårigheterna är en språkförbistring eller en förmåga.

Det finns ett upparbetat ”överskolningsarbete” som innebär att personalen följer med elev-

grupper vid stadiebyte om behov finns. Det skapar trygghet och samsyn mellan personalgrup-

perna.

Både nationellt och individuellt program i gymnasiesärskolan har hög måluppfyllelse inom

målområdet och personalen är kompetent och rutinerad. Personal vid individuellt program har

även deltagit i Skolverkets olika implementeringsstöd och utvecklingsarbeten under de sen-

aste åren vilket visar på hög kompetens och professionalism inom kåren. De nätverksträffar

41

som anordnas för särskolepersonal inom Skaraborgs kommuner upplevs som positiva och ger

kollegialt utbyte.

Vid analys framkommer att gymnasiesärskolan har och erbjuder en trygg miljö för lärande.

Personalen är rutinerad, kompetent och medveten om vikten av relationsskapande.

Relationer betonas i alla sammanhang som en viktig komplettering till kommunikation och

förståelse. En upparbetad samverkan bidrar till samsyn mellan grundsär och gymnasiesärsko-

lan. Detta bidrar till trygghet, goda relationer och bemötande på individuell nivå.

Det finns inga rapporterade kränkningar inom gymnasiesärskolan.


Förtydligad struktur för att förhindra språkförbistring vid kartläggning av nyan-

lända elever är ännu inte upparbetad.

Ansvar och Inflytande på Gymnasiesärskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Att få delta i demokratiska sammanhang och få erfara att ta ansvar är viktigt i förberedelsen

för ett framtida vardagsliv och ansvaret ökar med elevernas ålder.

Gymnasiesärskolan arbetar med det formella inflytandet i olika råd och här är rutiner och kon-

tinuitet oerhört viktigt för att bidra till trygghet i mötesvanan.

Hur det informella inflytandet upplevs av eleverna efterfrågas via enkäter som visar att ele-

verna känner delaktighet och inflytande.

Kommunen har de senaste åren ansökt om statsbidrag för att ge stöd till personal som vill

kompetensutveckla sig för att bli speciallärare, vilket krävs för undervisning inom särskolan

from 2021.

Inom individuellt program framkommer att personalen arbetar aktivt med att öka tillit och

förtroende mellan elever och lärare. Syftet är att lära känna varje elev så väl att feedback och

återkoppling kan läggas på exakt rätt utvecklingsnivå och därmed bekräfta eleven och bidra

till utveckling. En av pedagogerna uttrycker det som att ” När kommunikationen, förståelsen

eller känslorna brister så måste relationen bära. Då gäller det att känna av elevens dagsform.”

Material och miljö anpassas i hög grad och på gymnasiesärskolans individuella program finns

undervisningsrum med olika syften och utformning för att kunna möta elevernas olika behov.

Lokalerna används maximalt i undervisningssyfte och ytorna skapar förutsättning för indivi-

dualisering och lärande.

Det strukturerade arbetet med att träna eleverna att ta ansvar och öka sitt inflytande liknar det

som sker i ordinarie gymnasieskola men utgår från elevens individuella behov i större ut-

sträckning. På Gymnasiesärskolans nationella program kan fler elever bli delaktiga i elevkå-

rens arbete.

Det informella inflytandet mäts via elevenkäter och visar på en positiv upplevelse ur ett elev-

perspektiv. Att förstå hur man som elev kan vara delaktig och påverka innehållet i undervis-

ningen och sin egen kunskapsutveckling bidrar till inflytande.

42


Kommunens ungdomsstrateg har inte använts av särskolan.

Nätverksträffar för gymnasiesärskolans personalgrupp har uppfattats positivt.

5.2 Kortfattad samlad bedömning av nämndens delmål utifrån kommunens övergripande mål

Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen baseras bland annat på verksamheternas och

chefernas analyser av måluppfyllelse, trender och utfall för indikatorer, uppföljning av styr-

dokument och effekter av olika insatser. Huvudmannen gör en samlad bedömning utifrån ett

helhetsperspektiv och syftet är att genom analyserna få en så övergripande och trovärdig bild

som möjligt av hur kommunen klarar sitt uppdrag och vilken effekt olika kommunala sats-

ningar har. Det förebyggande arbetet mot kränkning och diskriminering kan förbättras liksom

barn/elevers möjlighet till inflytande. Bedömningen skiljer mellan skolformernas verksamhet-

er men det bedöms ändå att kommunen till stor del uppfyller de krav som förväntas.

Det nationella läroplansområdet ”Ansvar och Inflytande” redovisas under samma kommunala

mål och här är bedömningen något lägre.

Mindre god

måluppfyllelse

Godtagbar målupp-

fyllelse

God måluppfyllelse Mycket god

måluppfyllelse

GOD

43


Ett attraktivare Falköping

Kommunens tydliga viljeinriktning genom beslut om förändrad skolorganisation bidrar i hög

grad till ett attraktivare Falköping. Satsningen berör en bred målgrupp bestående av barn, ele-

ver, vårdnadshavare, medarbetare och näringsliv. Samsyn avseende lokaler, lärmiljöer och

förhållningssätt påverkar rekrytering och attraktivitet. Genom den stora satsningen bidrar

nämnden till kommunens övergripande mål.

Att jobba för en god kvalitet i verksamheten, mål 4, gynnar medborgarnas upplevelse av at-

traktivitet.


Mindre god

måluppfyllelse

Godtagbar målupp-

fyllelse


måluppfyllelse

Godtagbar


Skapa förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas Genom en hög måluppfyllelse i punkt 1 och 4 skapas förutsättningar för ett näringsliv som

utvecklas i Falköpings kommun. Ett tydligt sammarbete med näringslivet genom VISA-

arbete, prao, programråd och arbetsplatsförlagd utbildning skapar förutsättningar för en högre

anställningsbarhet genom att korta avståndet mellan skolan och arbetslivet.


Mindre god

måluppfyllelse

Godtagbar målupp-

fyllelse


måluppfyllelse

Godtagbar

45


Kvaliteten inom verksamheten ska öka

8.1 Delmål: Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse.

8.2 Delmål: Alla elever når målen

Rekryteringssituationen har blivit mer ansträngd och svårigheter att anställa behörig personal

har ökat för samtliga verksamhetsformer. Behörigheten i förskola, fritidshem och grundskola

sjunker vilket påverkar kvaliteten. Svårigheterna synliggörs inte lika tydligt för gymnasiesko-

lan med läget i Falköping liksom i regionen och landet i övrigt är problematiskt. Det ställer

stora krav på en liten kommun att kunna locka med annat än lön för att behålla och rekrytera

legitimerad och behörig personal i framtiden. Frånsett behörighetsläget har Falköpings utbild-

ningsverksamhet visat på flera olika framgångsfaktorer under året. Kraven på en ökad digita-

liseringen skär tvärs genom alla verksamheter och kräver både kunskap och kompetens inom

området. Falköping ligger i framkant i metodutveckling och arbetet fortsätter nu tillsammans

med RISE, statens forskningsinstitut, för att utveckla förutsättningar och kapacitet. När det

kommunala målet redovisas sker det i linje med de nationella målen och kraven under ”Ut-

veckling och Lärande / kunskapsutveckling”. Det innebär att analysarbetet har en bredare

grund och utgångspunkt än det avgränsade kommunala målet och att bedömningen säker-

ställs.

8.2.1 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens områ-den

Nedan redovisas den övergripande resultatsammanställningen utifrån förskolechefernas, rek-

torers och huvudmannens analyser.

8.2.1.1 Utveckling och lärande i Förskolan / Alla barn/elever når må-len Arbetet med ”Utveckling och lärande” i kommunens förskolor visar på fortsatt positiv pro-

gression. Den kritik som riktades mot skolformen i samband med Skolinspektionen 2017 om

modersmålstöd i förskolan har åtgärdats och en handlingsplan för flerspråkighet har tagits

fram. Ett stödmaterial med möjlighet till självskattning har också arbetats fram för att ge kon-

kret vägledning till verksamheten och bidra till likvärdig förståelse. Ett nytt nätverk har star-

tats upp i form av en ”Språk- och mångfaldsgrupp” under hösten 2018 och en högskoleutbild-

ning om 7,5 hp har påbörjats för 40 pedagoger och förskolechefer om Flerspråkighet i försko-

46

lan. De olika delarna ska bidra till kollegialt lärande och tanken är att ”många delar påverkar

fler och ger mer effekt”. Materialet behöver implementeras under läsåret 2018/2019. Andelen

flerspråkiga barn är fortsatt hög. De övergripande resurser som finns tillgängliga i form av

modersmålsstödjare behöver i högre grad tilldelas förskolan utifrån deras olika behov.

Det funktionsprogram som tagits fram för de olika skolformerna har tydliggjort krav på stan-

dard och kvalitet vilket påverkar även redan befintliga förskolors syn på verksamhetens inne-

håll och förutsättningar. Genom olika kompetensutvecklings-insatser har förståelsen för

lärmiljöns påverkan ökat märkbart hos pedagoggruppen. Lärandet har fått ett större utrymme

och flyttats fram i förgrunden men det ställer samtidigt högre krav på respektive pedagog och

kan öka stressfaktorn.

Resurstilldelningen till skolformen är fortfarande låg i förhållande till kommungruppen och

riket. Falköping utmärker sig negativt.

Trots ökad likvärdighet skiljer sig arbetssätt, undervisningsinnehåll och metodutveckling

fortfarande åt mellan kommunens förskolor och ibland även mellan avdelningar. På vissa för-

skolor finns en högre medvetenhet om vikten av att skapa förutsättningar för och ta tillvara

barns intresse och behov vilket påverkar såväl barns möjlighet till inflytande som undervis-

ningsinnehåll och val av arbetsmetoder i hög grad.

Den pedagogiska ledningen har ett stort ansvar för förskolans kvalitet där omvårdnad, om-

sorg, fostran och lärande skall bilda en helhet.

Verksamhetschef ansvarar för att skapa förutsättningar för likvärdighet och samsyn runt barn-

syn, kunskapssyn och demokratibegrepp i förskolechefsgruppen på ett tydligt sätt, vilket i sin

tur säkrar pulsen ut i verksamheten. Förskolechefernas ledaranalyser är tydliga och fokuserar

på hur de som ledare kan skapa förutsättningar för utveckling av verksamheten.

Utifrån det utvidgade uppdraget har förskolans pedagoger idag ett alltför begränsat utrymme

till gemensam reflektionstid och kollegialt lärande. Förutsättningar för reflektionstid och pla-

nering behöver stärkas genom en högre grundbemanning. Även sjukfrånvaron påverkar och

mängden vikarier blir påtaglig för vissa förskolor och avdelningar.

Övergripande kompetensutvecklingssatsningar har prioriterats under det senaste året vilket

påverkar utvecklingen positivt i kommunens förskolor. SKA-arbetet har utvecklats och fram-

står som i högre grad förankrat än tidigare. Förskolechefernas feedback och återkoppling till

personalgrupperna har stärkts och uppskattas enligt de analyser som tagits fram. Även om

likvärdigheten stärkts generellt av satsningarna synliggörs skillnader mellan de olika försko-

lorna/avdelningarna och ytterligheterna utmärker sig i högre grad.


Medel utifrån socioekonomiska faktorer har inte fördelats till förskolans verk-

samhetsområde i högre omfattning trots att det har lyfts som åtgärd under flera år. Fler

parametrar behöver beaktas såsom barnsgruppens storlek och sammansättning och per-

sonalens kompetens. Ledningens betydelse lyfts också fram av SKL i rapporten ”Fokus

på socioekonomisk resursfördelning i skola och förskola 2018”.

Det omfattande kompetensutvecklingspaketet med pedagogisk handledning och

IKT i fokus har bidragit till höjd medvetenhet samt breddad och fördjupad kompetens

hos personalgruppen. Användandet av digitala verktyg i förskolan har ökat markant.

Satsningen med ytterligare resursförstärkning för en stärkt Barnhälsa upplevs

mycket positivt bland förskolecheferna som känner ett stort stöd i professionen och det

47

förebyggande arbetet. Det pedagogiska handledarskapet på vissa förskolor och kontinu-

erliga barnhälsoteam, har gett positiv effekt och minskat antalet akuta ärendeansökning-

ar samt efterfrågan på SPC:s personal. Det gynnar det främjande och förebyggande ar-

betet.

Förskolecheferna arbetar i högre grad mer likvärdigt, utifrån vetenskaplig grund

och beprövad erfarenhet som en effekt av styrning i ny skolformsindelning. Det syste-

matiska kvalitetsarbetet har stärkts och förskolechefernas uppdrag inom styrning och

ledning har tydliggjorts på ett märkbart sätt i analyserna.

Allt fler förskolor arbetar systematiskt med pedagogisk dokumentation och syn-

liggör på ett bra sätt barns lärande och utveckling. Ett utvecklingsarbete pågår inom om-

rådet systematiskt kvalitetsarbete med syftet att i högre grad nyttja verktyget Pluttra för

att det ska motsvara det gemensamma kommunikations- och dokumentationsverktyg

som kommunens förskolor behöver. Handledarskapet inom IKT har bidragit till en po-

sitiv utveckling.

Det språkutvecklande arbetssättet har fortsatt prioriterats och stärkts men resur-

ser i form av modersmålstödjare för förskolan har inte ökat.

Lärmiljöerna har utvecklats positivt och är mer likvärdiga oavsett förskola.

8.2.1.2 Kunskapsutveckling i Grundskolan / Alla barn/elever når målen Det trendbrott som märktes redan förra läsåret håller i sig och måluppfyllelsen för kommu-

nens grundskoleelever visar 2018 på en positiv fortsatt progression. Resultatet närmar sig

både kommungruppens och rikets resultat. Ännu uppfyller dock inte kommunens grundskolor

målen för de kunskaper som varje elev ska utveckla och resultaten skiljer mellan kommunens

grundskolor, årskurser och klassrum både avseende nationella prov och betygsresultat. Resul-

tatskillnaden mellan könen har minskat från föregående år men fortfarande visar flickor på

högre måluppfyllelse än pojkar och skillnaderna varierar mellan skolorna.

Ett särskilt fokus behöver riktas mot uppföljning av de yngsta elevernas måluppfyllelse. Flera

insatser och utvecklingsprojekt har riktats mot dem i form av bla lågstadiesatsning, mentor-

skap, tvålärarsystem, ASL och nätverksträffar. När tillgången till behöriga lärare minskar blir

effekterna inte alltid de förväntade och när flera satsningar görs är det svårt att avgöra vad

som gett bäst effekt.

Matematik är fortfarande det ämne där flest elever har svårast att nå kunskapskraven men

matematiksatsningar och kompetensutveckling via matematikprojeket, utökad undervis-

ningstid i form av lovskola och ”Ållematte” samt satsningar i hela utbildningskedjan har visat

ge en bra effekt på måluppfyllelse och behörighet i de senare åren. Positiva resultat syns inom

alla stadier, även om de är svårare att urskilja, och satsningarna behöver fortsätta. Matematik-

samordnaren ger återkoppling utifrån bedömningsstödet i de tidiga skolåren.

Den socioekonomiska fördelningen av budget är inte omfattande men prioritering av olika

statsbidragssatsningar har gynnat skolor med störst behov och mycket extra resurser har för-

delats inom kommunen tack vare statsbidragen och ökad modersmålsundervisning. Det finns

en överhängande oro över hur denna resursförstärkning ska finansieras om statsbidragen för-

svinner.

Utvecklingsarbetet behöver i än högre grad byta fokus från resultat till undervisning och lära-

res självreflektion är oerhört viktig för att skapa förutsättningar för förändring och utveckling

av verksamheten. Det ”nya uppdraget” som bedömningsmentor är framtaget för att bidra till likvärdighet i bedömningsarbetet och flera olika insatser mot såväl lärare, förstelärare och rektorer har mottagits positivt.

48

Rektorsgruppen för grundskola leds av verksamhetschef och möjligheten att fokusera på en skolform i taget har stärkt det kollegiala lärandet och samarbetet inom gruppen. Sammanhållningen och samsynen påverkar ledarskapet och stärker de olika satsningar som

gjorts under året men för många är rektorsjobbet fortfarande ett ensamarbete.

Elevhälsans förebyggande och främjande insatser har ökat men det kompensatoriska stödet

fungerar på olika sätt och behöver utvecklas så att alla delar i helheten känner att de bidrar till

elevernas måluppfyllelse.

Såväl elever som vårdnadshavare har utökade och olika förväntningar på skolan och dess

uppdrag jämfört över tid. Under hösten 2018 har flera oroande rapporter visat på en växande

segregation i svensk skola, en segregation som startar i bostadspolitik och där många lyfter

det fria skolvalet som en orsak.

Huvudmannen ska ge rektor organisatoriska förutsättningar att vara pedagogisk ledare och

kravet på ledarskapet ökar i en föränderlig värld och över tid. Detta är en utmaning.

Skolors olika upptagningsområde och all personals olika förförståelse avgör vilken tid som

behövs för pedagogiskt ledarskap, kollegialt lärande, styrning och ledning. Det är lätt att se

skillnad i elevers resultat och måluppfyllelse men undervisning och ledarskap gör skillnad och

skapar olika förutsättningar för elevers lärande. Enligt SKL:s rapport ”Fokus på socioekono-

misk resursfördelning i skola och förskola” 2018, framkommer att ett utvecklat kvalitetsarbete

som utgår från systematik och undersökande arbetssätt är det som ger bäst resultat.

I samma rapport, s.25 går att läsa ”Förskolor och skolor kan exempelvis ha olika förmåga att

bedriva en god verksamhet utifrån de ekonomiska resurser de har beroende på organisation,

förhållningssätt och skicklighet hos såväl ledningen som medarbetarna. Sådana skillnader

kan inte en socioekonomisk viktad resursfördelning kompensera för. Det behövs istället andra

slags åtgärder för att främja likvärdighet och verksamheter med hög kvalitet.”

Beprövad erfarenhet tas tillvara men idag behövs legitimerade lärares tid i hög grad som stöd

för obehöriga lärare och fokus för undervisning flyttas från eleven i högre grad än tidigare.

Olika statsbidrag och stödinsatser har resulterat i att vuxentätheten ibland blir oerhört hög i

klassrummen men ordinarie lärare är inte vana vid att behöva handleda andra vuxna i klass-

rummet och effekten av att vara fler blir ibland svår att utläsa. Lärares och rektorers uppdrag

är idag än mer komplext och ledarskapet för skolan och i klassrummet är avgörande.

Elevantalet ökar och in- och utflyttning innebär ständiga förändringar i klassrum och på sko-

lor. Verksamheter anpassar sin verksamhet och resursmässigt eftersträvas att ekonomiska re-

surser flyttas med. Studiehandledning och modersmålsundervisning är ett exempel på resurs

som anpassas efter behov. Den stora flexibiliteten har även ett pris och för berörda elever och

lärare i verksamheten kan ekonomiska anpassningar och personalmässiga justeringar upplevas

röriga och missgynna lektionsplanering och studiero. Det blir oroligt i den sociala kontexten

och för elevers relationer. Den flexibla organisationen gynnar inte alltid helheten och kanske

ska resursfördelningsförändringar göras mer sällan under terminerna eller vid terminsskifte.

Funktionsprogrammet inom arbetet med skolorganisationen har bidragit till ökad samsyn och

delaktighet. De olika grupperingarna och referensgrupperna upplevs som positiva arbetsfält

och arbetet sprids på alla nivåer i styrkedjan.

Det är svårt att rekrytera behöriga och legitimerade lärare till kommunen och en ökad konkur-

rens är mycket märkbar vilket påverkar rörligheten mellan kommunerna men även inom

kommunen och i sin tur måluppfyllelsen.

Falköpings kommun har många betygssättande skolor vilket försvårar det kollegiala lärandet och sambedömning mellan kollegor. Här har tillsättningen av en bedömnings-mentor gett möjlighet till kollegialt lärande och individuellt stöd som varit uppskattat.

49

Det behövs också mer tid för organisation av samverkan när skolorna är spridda i en till ytan stor kommun. Uppföljningsarbetet kan ytterligare förankras och förfinas och det är viktigt att följa vilka ef-

fekter olika satsningar ger.


Medvetenheten om att kommunens förutsättningar i hög grad påverkar elevers

måluppfyllelse har ökat på alla nivåer och påverkar nuvarande omorganisations-

översyn på ett positivt sätt och i hög grad. Det funktionsprogram som tagits fram för

de olika skolformerna har tydliggjort krav på standard och kvalitet vilken påverkar

även redan befintliga skolors syn på verksamhetens innehåll och förutsättningar på ett

positivt sätt. Genom olika kompetensutvecklingsinsatser och referensgrupper har sam-

syn och koppling mellan lärmiljöer och lärande stärkts. Att träffas, ge och ta samt sätta

ord på en gemensam förståelse bidrar till samsyn. Förståelsen för lärmiljöns påverkan

har ökat märkbart hos pedagog- och rektorsgruppen och förskolans försprång avse-

ende lärmiljöer har tagits tillvara i olika gruppsammanhang.

Samordning av insatser avseende modersmålsundervisning och studiehandledning är

påbörjade men behöver fortsatt utvecklas. Handlingsplanen för mottagande och

undervisning av nyanlända har reviderats under hösten 2018.

Riktade insatser för likvärdig läs- och skrivundervisning har gett effekt och bidragit

till ökad måluppfyllelse men samtidigt påverkar rotation och nyrekrytering inom

lärargruppen elevers förutsättningar i hög grad. Många grupper får göra ”omstart” och

kollegiala och kompetensutvecklande insatser krävs ständigt. Uppföljningsarbetet be-

höver stärkas och fortfarande skiljer resultaten mellan skolor, årskurser och klasser.

Riktade insatser i bla matematik, med Ållematte och lovskola, har gett god effekt på

måluppfyllelsen i senare år och även påverkat motivation för fortsatt arbete. Effekten

av den ökade undervisningstiden i matematik har inte följts upp på ett tydligt sätt.

Budget fördelas fortfarande endast i mindre omfattning utifrån ett socioekonomiskt

perspektiv. Men olika statsbidrag har fördelats socioekonomiskt och kompletterar gi-

ven budget.

För att skapa samsyn i uppföljningsarbetet har en tidsplan tagits fram för när och av vem olika

kunskapsresultat följs upp. Planen för nuvarande läsår presenteras på nästa sida.

50

Tidsplan Grundskola – för kunskapsuppföljning och analys av läsårets resultat 2018/2019

Område: VAD? NÄR? VEM?

Bedömningsstöd i åk 1 Bedömningsstöd åk 1-3sv Kunskapskravet åk 1 10 juni 2019 Ansvarig lärare alt

specped/lärare

Bedömningsstöd åk 1-3ma Enligt matteprojektplan Enligt plan Ansvarig lärare alt specped/lärare

Registrering och uppföljning nationella prov NP-resultat åk 3, 6 och 9 Registrering av resultaten i

Dexter Snarast och senast 31 maj 2019 Ma/So åk 9 senast 5 juni 2019

Ansvarig Lärare

NP-resultat åk 3, 6 och 9 Central sammanställning IST-analys

Senast 13 juni 2019

Bu-förvaltning Respektive rektor

NP-resultat åk 3, 6 och 9 Analys av NP-resultaten Senast 30 augusti 2019

Rektor och lärare

Kunskapsuppföljning i samtliga ämnen Kontinuerlig dokumentation av elevens kunskaper (åk 1-9)

Alla elevers kunskaper i samtliga ämnen dokumenteras i kunskapskravtabeller

Kontinuerligt Undervisande lärare i åk 1-9

Unikum-Bedömning (flaggning) mot kunskaps-krav i Lgr 11 (åk 1-9)

Alla elever ska bedömas i samtliga ämnen eleven har undervisning i

19 okt + 19 dec 2018 22 mars + 10 juni 2019

Undervisande lärare i åk 1-9

Unikum-bedömning (flaggning) mot kunskaps-krav i Lgr 11 (åk 1-9)

Statistik sammanställs (tas fram) på skolnivå.

20 dec 2018 och 14 juni 2019

Rektor och lärare


Analys av statistik från Unikum på elev-, klass-, ämne- och skolnivå

Senast 15 januari och 1 sep 2019

Rektor och lärare


Statistik sammanställs (tas fram) på kommunnivå.

21 dec 2018 och 14 juni 2019

Utvecklingsstrateg

Lägga in nya Fsk-elever i Unikum

Skicka till Unikum v. 25 2019 LUA-ansvarig

Registrering och uppföljning betyg Betygsstatistik Betygen sammanställs av

respektive skola. första terminsdag januari och 13 juni 2019

Rektor/ skolassistent

Betygsstatistik Betygen sammanställs centralt

14 juni 2019 via IST-analys

BU-Förvaltning

Samlad analys och inrapportering Kunskapsuppföljning Resultaten analyseras

skolvis Enligt rektors tidsplan Rektor

Kunskapsuppföljning Resultat redovisas i nämnd

September 2019 Rektor

20180522

51

8.3 Utbildningsresultat i Grundskolan / Alla barn/elever når målen

Måluppfyllelse i årskurs 1-5

Elevers måluppfyllelse under de första skolåren redovisas i varje elevs skriftliga individuella

utvecklingsplan. Dessa dokumenteras i ett webbverktyg, Unikum, där såväl elevers som sko-

lors och kommunens måluppfyllelse kan avläsas. Andelen elever som prognostiseras att nå

kunskapskraven i svenska, matematik och engelska under år 1-5 ligger relativt stabilt mellan

åren men skiljer mellan skolor och ämnen. Ämnet svenska som andra språk skiljer sig från

övriga ämnen avseende måluppfyllelse och progression. Varje skola analyserar sina resultat

för att kunna göra rätt anpassningar och åtgärder.

Diagram: Elevers mpåluppfyllelse i årskurs 1-5 i sv, sva, ma och eng.

De nationella proven i matematik i årskurs 3 visar att vissa delprov är betydligt svårare att nå

godkänt i för eleverna. Proven visar inte enbart elevernas måluppfyllelse utan är också ett

viktigt underlag för förbättringsarbete inom matematikundervisningen i kommunen. Nedan

visas variationen av måluppfyllelse mellan skolorna för elever som klarat alla delprov vid

nationella prov i årskurs 3. Resultatet måste användas för att ändra innehållet i undervisingen

och kan på så sätt få stor effekt om det analyseras och tas till vara på rätt sätt av berörd perso-

nal.

52

Diagram: Andel lever som klarade alla delprov vid NP i ma i årskurs 3 2017.

Diagram: Andel lever som klarade alla delprov vid NP i sv i årskurs 3 2017.

Måluppfyllelse i årskurs 6 - 9

Vid analys av måluppfyllelsen i år 6 framgår att elevers kunskapsutveckling liksom betyget

ofta har en positiv progressionsriktning i årskurs 6 i förhållande till föregående årskursers

bedömningar. Andelen elever som klarar kunskapskraven och som når de högre betygsstegen

skiljer mellan olika ämnen. Måluppfyllelsen i svenska och engelska är högre än i ämnet ma-

tematik. Det är viktigt att ta hänsyn till att flertalet elever med rätt att läsa enligt kursplanen

för ”svenska som andra språk” nyttjar det och därmed blir inte jämförelsen mellan ämnen helt

jämförbar. Avseende ”svenska som andraspråk” syns en låg måluppfyllelse. Här måste åtgär-

der sättas in för att möjliggöra en bättre måluppfyllelse för elevgruppen. Av lärarna som un-

53

dervisar i ”svenska som andra språk” har 2017 knappt 30 % legitimation och behörighet för

årskursen i ämnet. Här synliggörs en skillnad mot gymnasieskolans lärargrupp.

17 ämnen ger meritvärde Elever som avslutade grundskolan våren 2015 och 2016 fick betyg i moderna språk som ett

17:e betyg i meritvärdet. Maxvärdet för meritvärdet blev då 340 poäng istället för som tidi-

gare 320 poäng. I och med att beräkningen av meritvärdet har förändrats så kommer resultaten

att inte bli helt jämförbara över längre tid. Detta har markerats i kommande diagram.

Meritvärdet för år 9 i Falköping har äntligen vänt och en positiv trend visas men skillnaden

mellan könen ökar vilket synliggörs i diagrammen nedan.

Diagram: Genomsnittligt meritvärde över tid för Falköping.

54

Diagram: Genomsnittligt meritvärde per skola åk 9 2018

Diagram: Genomsnittligt meritvärde per skola och kön för elever i Falköping 2018.

55

Behörighet till nationellt program

Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan har också ökat det sista året och den

tidigare så negativa bilden ser betydligt bättre ut. Samtidigt visar rikets resultat på en fortsatt

negativ trend vilket innebär att skillnaderna i måluppfyllelse minskar och Falköping närmar

sig rikets och kommungruppens resultat.

Diagram: Andel obehöriga elever över tid

Vid jämförelser framkommer fortfarande att andelen elever som blir behöriga till nationellt

program skiljer stort utifrån elevers bakgrund och föräldrars utbildningsnivå. Här har skolan

ett kompensatoriskt uppdrag att utveckla och de åtgärder som hittills vidtagits har inte varit

tillräckliga. Rutiner och strukturer som synliggör det främjande och förebyggande

elevhälsoarbetet behöver prioriteras. Meritvärdet visar en positiv tendens även om det skiljer

mellan könen och mellan gruppen elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning och

gruppen elever med föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning. Detta är inte unikt

för Falköping utan dessa parametrar är de som Skolverket framhåller som tydligaste orsaker

till skillnaderna. Nedan visas olika bilder av meritvärdesutvecklingen och behörigheten i

Falköping över tid.

Vid analys framkommer att en stor andel av de elever som inte var behöriga till nationellt

program är den grupp elever som är nyanlända och har minst tid i svensk skola. Flertalet av

dessa har varit kort tid Sverige. Det finns tydliga samband mellan tid i Sverige och

behörighet. Här har Falköping en utmaning i att kunna skapa förutsättningar för alla att nå

kunskapskraven. Det är av högsta vikt att skapa tilltro och bidra till höga förväntningar på alla

nivåer.

Nedan visas andelen obehöriga elever per skola.

56

Diagram: Andel obehöriga elever per skola i årskurs 9 2018.

Vid granskning av betygen framkommer att matematik fortfarande är det ämne som högst

andel elever har svårt att nå kunskapskraven i även i årskurs 9. Falköping visar på en låg

måluppfyllelse i betygsstatistiken även om resultatet har vänt och fler elever har fått det stöd

de behöver för att nå kunskapskraven i matematik via extra undervisning och lovskola. Nedan

i diagram 10 presenteras ett diagram för att tydliggöra hur många av de obehöriga eleverna

som saknade betyg i de tre ämnen som alltid krävs för behörighet, matematik, svenska och

engelska.

Vid slutbetyget hade antalet elever som endast saknade betyg i matematik minskat rejält

jämfört med vid höstterminsbetyget. Minskningen beror till stor del på den extra

undervisningstid som erbjudits via lovskola och Ållematte, undervisning efter ordinarie

skoltid. Diagrammet nedan visar resultatet innan prövning då ytterligare några elever fick

godkänt betyg i matematik.

57

Diagram: Antal obehöriga elever i årskurs 9 fördelat per ämne/ämnesgrupp.

58

8.2.1.3 Kunskapsutveckling på Fritidshemmen / Alla barn/elever når målen Kommunens fritidshem visar på en varierad och skiftande måluppfyllelse och alla fritidshems

analyser redovisas och analyseras inte separat av rektorerna. Några har valt att samredovisa

analysen med grundskolans.

Andelen behörig personal fortsätter att minska och elevgrupperna på flera av fritidshemmen

är stora. Det innebär att ansvaret för att bära innehållsfrågorna är tungt för den personalgrupp

som har uppdraget och är behörig. Då är det förståeligt att fokus hamnar på att skapa trygga

grupper och att arbeta med normer och värden.

Elevhälsans förebyggande insatser och det kompensatoriska stödet fungerar på olika sätt i

grundskola kontra fritidshem och behöver utvecklas så att alla delar i helheten får ta del av

insatserna, även fritidshemmen. Det kan gynna måluppfyllelsen.

Det pågår ett gott grundläggande arbete på kommunens fritidshem men på flera av dem har

inte de nya förtydligade kraven i läroplanen förankrats och påverkar inte heller innehållet i

undervisingen i den grad som vore önskvärt. Förändringarna i styrdokumenten är genomgri-

pande och tar tid att förankra. De innebär en stor kulturförändring i fritidshemsverksamheten

som behöver tid för implementering och även kompetensutvecklingsinsatser.

Skolors/Fritidshems olika upptagningsområde och all personals kompetens och olika förför-

ståelse avgör vilken tid som behövs för pedagogiskt ledarskap, kollegialt lärande, styrning och

ledning. Även vårdnadshavare efterfrågar många gånger trygghet och trivsel i högre grad än

undervisning i fritidsverksamheten.

För att stödja rektor i uppdraget och gynna en likvärdig utveckling har ett koncept för peda-

gogiskt handledarskap tagits fram. Handledningen bör kunna kompensera och stödja rektor i

det viktiga uppdraget till viss del. Ett ökat fokus på fritidshemmens uppdrag görs också i led-

ningsgruppen där rektorer får möjlighet till reflektion och bokdiskussion genom läsning av

”Fritidshemmens didaktik” av Ann Pihlgren.

Tiden för planering, för- och efterarbete behöver samordnas på ett likvärdigt sätt för fritids-

hemmen och en arbetsgrupp är tillsatt.


Samverkan mellan skolans och fritidshemmens personal har inte prioriterats i till-

räckligt hög grad och behöver fortfarande öka.

Budget fördelas inte i högre grad än tidigare utifrån ett socioekonomiskt perspektiv.

Elevens tid i fritidsverksamheten värderas inte lika högt avseende resursfördelning

som skoltiden.

Beslut om att tillsätta handledning för fritids har tagits och påbörjats under hösten

2018. Tanken är att det ska bidra till kollegialt lärande, ge möjlighet att bolla, få feed-

back och återkoppling på sitt arbete.

Beslut om en kompetenshöjning har tagits och är påbörjad för rektorsgruppen genom

kollegialt lärande, gemensam reflektion och bokcirkelsdiskussioner.

59

8.2.1.4 Kunskapsutveckling i Grundsärskolan / Alla barn/elever når målen

Inom grundsärskolan finns två inriktningar, inriktning grundsär och inriktning träning. Båda

inriktningarna visar på god måluppfyllelse över tid. Måluppfyllelsen inom gymnasiesärskolan

är sammantaget god och visar att elever når målen/kraven.

Elevers måluppfyllelse följs på ett tydligt sätt, deras intresse och behov tas tillvara vilket på-

verkar kommande undervisningsinnehåll samt vilka prioriteringar och förändringar som måste

till för att fler elever ska nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Personalen har ut-

vecklat ett tydligt sätt att följa elevers kunskapsutveckling och progression. Arbetet gynnar

undervisningen, höjer kvaliteten och måluppfyllelsen.

I grundsärskolans redovisning för inriktning träning går att utläsa att ungefär hälften av ele-

verna når fördjupade kunskapskrav och övriga når grundläggande krav.

Det framkommer att eleverna på inriktning grundsär i de flesta ämnen når en fullständig

måluppfyllelse.

Betydelsen av goda lärmiljöer och ett förebyggande elevhälsoarbete har synliggjorts och be-

aktats i högre omfattning än tidigare och arbetet med den nya skolorganisationen har gynnat

samsynen och utvecklingsengagemanget i kommunen och över skolgränserna.

Rutiner har arbetats fram av rektorer och verksamhetsledare som säkerställer och dokumente-

rar att varje elev läser och blir bedömd efter rätt kursplan.

Grundsärskolans bägge inriktningar för de yngre eleverna kommer att byta skolenhet när

Vindängens skola renoverats och byggts till. Arbetet med ny skolorganisation, nya lokaler och

lärmiljöer samt deras påverkan på elevers lärande gynnar utvecklingsarbetet och samsynen

inom skolformen.

Samhällsutvecklingen och de ökade kraven på offentlig verksamhet märks även inom

särskoleverksamheten. Att grundskolan är trångbodd, med ökande klasstorlekar , påverkar

även efterfrågan och antalet frågeställningar om mottagande till grundsärskolan. Diagnostise-

ring med mottagande i grundsärskolan aktualiseras snabbare från grundskolan än tidigare.

Trångboddheten påverkar skolans förutsättningar och möjligheter och säkerligen även föräld-

rars upplevelse av elevens vistelsetid i skolan. Andelen individintegrerade elever som är mot-

tagna i grundsärskolan men som får sin undervisning i grundskolan har över tid minskat.

Ledarskapet är viktigt för att lyfta olika perspektiv och driva utveckling även i den ”lilla skol-

formen”. Ett tydligt och kontinuerligt samarbete mellan de olika skolformerna är nödvändig

för att bidra till utveckling och gynna målgruppens förutsättningar.

Det framkommer bla genom den positiva effekten som det genomarbetade ”överskolningsar-

betet” har gett för elever på inriktning träning och gymnasiesärskolans individuella program .

Programmet innebär att personalen följer med elevgrupper vid stadiebyte om behov finns. Det

skapar trygghet och samsyn mellan personalgrupperna.

Ett stort engagemang och växande intresse för vetenskapligt baserad forskning och beprövad

erfarenhet finns inom skolformen. Nätverksträffar hålls inom kommunen för kollegialt lä-

rande och även inom Skaraborgs kommuner. Det tillför kompetens och nytänkande som gyn-

nar utvecklingsarbetet. Progressionen syns tydligt inom vår interna organisation men kommu-

nen skulle behöva fler jämförelsemått och samverkan mellan kommuner för att kunna se och

utveckla verksamheten vidare.

Behörigheten inom särskolan har säkrats genom stöd från huvudmannen för de lärare som valt

att läsa speciallärarutbildning för behörighet inom särskolan.

60

Nedan visas antal elever som når kunskapskraven i samtliga ämnen i årskurs 6-9 i grund-

särskolan vid termins- och slutbetyg i juni 2018.

Diagram: Antal elever i Grundsärskolan som klarar alla kunskapskrav


Deltagandet i Läslyftet har gett positiv effekt, ökat medvetenheten och samsynen i

undervisningen.

Lärarnas bedömning av elevers måluppfyllelse har säkrats och blivit mer likvärdig

tack vare en framtagen gemensam struktur.

Rutiner kring uppföljning av bedömning och organisation runt elever som har behov

av att läsa utifrån olika kursplaner, har förändrats i syfte att möta elevens förutsätt-

ningar .

Under året har lärmiljöerna fokuserats i högre grad än tidigare år. Den sociala miljön

och rätt materialval har påverkat måluppfyllelsen positivt. Att utveckla lärmiljöer

inom särskolan har varit utmanande eftersom det finns begränsningar i nuvarande lo-

kaler som är trångbodda och svårarbetade.

Samarbetet mellan skolformerna (grundsärskola/grundskola och gymnasiesärskola/

gymnasieskola) har ökat och arbetet med ny skolorgansation har stärkt samsynen.

Delaktigheten behöver stärkas ytterligare i den fortsatta processen.

Elevhälsans förebyggande arbete har stärkts.

61

Tidsplan Grundsärskola - kunskapsuppföljning och analys av läsårets resultat

2018/2019

Område: VAD? NÄR? VEM?

Bedömningsstöd i åk 1 Bedömningsstöd åk 1+3sv Kunskapskravet åk 1 10 Juni 2019 Ansvarig lärare alt specped/lärare

Bedömningsstöd åk 1+3ma Enligt matteprojektplan Enligt plan Ansvarig lärare alt specped/lärare

Registrering och uppföljning nationella prov för berörda enstaka elever NP-resultat åk 3, 6 och 9

Registrering av resultaten i

Dexter

Snarast och senast 31

maj 2019

Ma/So åk 9 senast 5 juni 2019

Ansvarig Lärare

NP-resultat åk 3, 6 och 9 Central sammanställning IST-

analys

Senast 13 juni 2019

Bu-förvaltning

Respektive rektor

NP-resultat åk 3, 6 och 9 Analys av NP-resultaten Senast 30 augusti 2019 Rektor och lärare

Kunskapsuppföljning i samtliga ämnen Kontinuerlig dokumentation av elevens kunskaper (åk 1-9)

Alla elevers kunskaper i samtliga äm-

nen/ämnesområden dokumen-

teras i kunskapskravtabeller

Kontinuerligt Undervisande lärare i åk 1-9

Unikum-Bedömning (flagg-

ning) mot kunskaps-krav i

Lgrs 11 (åk 1-9)

Alla elever ska bedömas i

samtliga äm-

nen/ämnesområden eleven har undervisning i

19 okt + 19 dec 2018 22

mars + 10 juni 2019

Undervisande lärare i åk 1-9

Unikum-bedömning (flagg-


Lgrs 11 (åk 1-9)

Statistik sammanställs (tas

fram) på skolnivå.

20 dec 2018 och 14 juni

2019

Rektor och lärare



Lgrs 11 (åk 1-9)

Analys av statistik från Uni-

kum på elev-, klass-, ämne-

och skolnivå

Senast 15 januari och 1

sep 2019

Rektor och lärare


ning) mot kunskaps-krav i Lgrs 11 (åk 1-9)

Statistik sammanställs (tas

fram) på kommunnivå.

21 dec 2018 och 14 juni

2019

Utvecklingsstrateg

Lägga in nya elever Skicka till Unikum v. 25 2019 LUA-ansvarig

Registrering och uppföljning betyg Betygsstatistik Betygen sammanställs av

respektive skola.

första terminsdag januari

och 13 juni 2019

Rektor/ skolassistent

Betygsstatistik Betygen sammanställs centralt 14 juni 2019 via IST-analys

BU-Förvaltning

Samlad analys och inrapportering Kunskapsuppföljning Resultaten analyseras skolvis Enligt rektors tidsplan Rektor

Kunskapsuppföljning Resultatanalys redovisas i

nämnd

September 2019 Rektor

Kunskapsuppföljning Huvudmannen sammanfattar

och analyserar årets resultat.

September-oktober BU-förvaltning

Fördjupad pedagogisk utredning Elever årskurs 5 Gr-sär Vecka 8 2019 Rektor

Elever årskurs 9 Gr-sär Vecka 8 2019 Rektor

Elever årskurs 2 Gy-sär Vecka 8 2019 Rektor

62

8.2.1.5 Kunskapsutveckling på Gymnasieskolan / Alla barn/elever når målen Falköpings gymnasieskola, Ållebergsgymnasiet, har de senaste åren sammantaget visat på en

stabil måluppfyllelse avseende betygspoäng för elever på nationella program. Andelen elever

som når gymnasieexamen visar på progression mellan åren men är något lägre än snittet för

riket. Variation i såväl förutsättningar som progression finns mellan de olika enheterna och

mellan programmen och programindelningarna. Andelen elever på Introduktionsprogrammen

är hög och inom denna urvalsgrupp finns en hög andel elever som har stora utmaningar för att

nå gymnasiebehörighet. Att programmet vuxit snabbt påverkar förutsättningar såväl lokal-

som innehållsmässigt. Gymnasieskolans nationella program har inte möjlighet att kunna er-

bjuda platser inom olika kurser i den utsträckning som efterfrågas och många elever har inte

förutsättningar att nå de krav som ställs för att kunna påbörja en kurs på nationellt program

och än mindre att bli behörig till ett. Utmaningarna för IM-programmen är växande och led-

ningsgruppen utökas under hösten 2018 med en rektorsresurs som tillskjuts IM-programmens

ledning.

Elevhälsans förebyggande och främjande arbete och betydelsen av trivsel och trygghet beto-

nas av flera rektorer som oerhört viktiga för elevernas måluppfyllelse och stora satsningar har

gjorts för att utveckla dessa delar. Elevens rätt till stöd avseende skolans kompensatoriska

uppdrag behöver fortsatt utvecklas vilket också påtalas i gymnasierektorernas analyser. Arbe-

tet med att främja närvaro är prioriterat, bland annat genom en påbörjad ”Plug in”-satsning.

Samtliga professioner i Elevhälsan har under läsåret 17/18, i samråd med skolledningen, ge-

nomgått en utbildning via SPSM med fokus på samsyn och främjande elevhälsoarbete. Under

året påbörjades även arbetet med att upprätta enhetsvisa årshjul för att formalisera hela elev-

hälsokedjan. En kedja som omfattar alla, från undervisande lärare och till huvudman.

Matematikämnet är ett förvaltningsövergripande prioriterat ämne för kompetensutveckl-

ingsinsatser. Gymnasiet har arbetat med kompensatoriskt stöd för eleverna genom att erbjuda

utökat resursstöd i studieverkstaden, ökad undervisningstid på flera av matematikkurserna

samt genom att bedriva ”räknestuga”. Detta har höjt måluppfyllelsen i ämnet vilket tyder på

att insatserna har givit effekt. På Ållebergsgymnasiet har även extra undervisningstid erbju-

dits för grundskoleelever i senare år som inte nått betyg i matematik, kallat Ållematte. Syftet

är att bidra till höjd gymnasiebehörighet.

Möjligheten till och omfattningen av modersmålsundervisning och studiehandledning skiljer

mellan olika språk. Kommunens samordning av insatser har påbörjats under året och av gym-

nasieskolans samtliga elever har cirka 15% av eleverna studiehandledning och eller moders-

målsundervisning.

Bedömning för lärande samt språkutvecklande arbetssätt har prioriterats i kompetensutveckl-

ingssammanhang de senaste åren. Stor vikt har lagts vid bedömningsfrågor inom ramen för

det kollegiala lärandet. Arbetet sker även genom ökad samplanering, sambedömning och ge-

mensamma diskussioner i ämnes- och programarbetslag inom Ållebergsgymnasiet. Planering

pågår för att återuppta detta arbete inom hela Utbildning Skaraborg under lå 19/20.

Även gymnasiekolan känner av de ökade samhällskraven och komplexiteten men en stabil

lärarkår som trivs och har möjlighet till utveckling gynnar elevers måluppfyllelse och pro-

gression. Ållebergsandan framhävs av både personal och rektorer som gynnsam för trygghet,

trivsel och kunskapsutveckling och betonas som grunden för kvalitet och måluppfyllelse. Sko-

lans marknadsföring och fina lokaliteter ger en känsla av framtidstro. Alla skolformer brottas

63

med utmaningar avseende rekrytering, även Ållebergsgymnasiet, men de har klarat kompe-

tensförsörjningen bättre än övriga skolformer i Falköpings kommun.

Trots en ökad mångfald har måluppfyllelsen legat på en konstant god nivå under de senaste

åren för nationella program men på IM-programmen är måluppfyllelsen låg. Sverige saknar

en nationell strategi för mottagande på introduktionsprogram och ett stort ansvar är lagt på

huvudmännen att planera för, genomföra och bedöma nyanlända elevers förmågor och även

skapa rätt förutsättningar organisatoriskt för framtiden.

IM-programmen på Ålleberg har vuxit snabbt de senaste åren och kräver stora personalresur-

ser för att möta de växande utmaningarna och motverka segregation.

I rapporten ”Ett socialt hållbart Falköping” som är en av tre rapporter som tagits fram utifrån

att Falköpings kommun följeforskas, framkommer att elever på IM-programmen känner sig

mindre trygga och väljer andra fritidsaktiviteter jämfört med övriga elever. Genom deltagande

i ”Samverkan för bästa skola” och Skolverkets utvecklingsarbete kan förhoppningsvis kom-

munen hitta verkningsfulla åtgärder och få förutsättningar för kompetensutveckling som kan

gynna samsyn och elevers måluppfyllelse.

Diagram: Genomsnittligt betygspoäng för elever på Ållebergsgymnasiet i jämförelse över tid.

64

Diagram: Andel elever med gymnasieexamen som är behöriga till högskola 2018 och över tid.


Aktiviteter för att stärka programsammanhållningen samt samverkan mellan program

har bidragit till höga trivsel- och trygghetsmått.

Elevhälsans främjande och förebyggande arbetet har stärkts genom olika kompetens-

utvecklingssatsningar och tid för kollegialt lärande. Satsningarna har bidragit till ökad

måluppfyllelse och bättre struktur.

Utökad undervisningstid med bla. räknestuga och ändrat upplägg på gymnasiearbetet

har bidragit till att fler elever klarat kunskapskraven på nationella program.

Kompetensutvecklingsinsatser som ”Läslyftet” och fortsatt fokus på ”Bedömning för

Lärande” samt satsningarna på elevhälsopersonalens förebyggande arbete har bidragit

till att stärka elevernas måluppfyllelse.

65

8.2.1.6 Kunskapsutveckling på Gymnasiesärskolan / Alla barn/elever når målen Generellt har särskolan en god progression och utveckling av verksamhetens innehåll och

elevernas möjligheter. Inom Gymnasiesärskolans individuella program finns ett upparbetat

”överskolningsarbete” som innebär att personalen följer med elevgrupper vid stadiebyte om

behov finns. Det skapar trygghet och samsyn mellan personalgrupperna. Rutinerna skulle

gynna fler elever inom särskolan. Behörigheten inom särskolan har säkrats genom stöd från

huvudmannen för de lärare som valt att läsa speciallärarutbildning för behörighet inom

särskolan.

Elevers måluppfyllelse följs på ett tydligt sätt, deras intresse och behov tas tillvara vilket på-

verkar kommande undervisningsinnehåll samt vilka prioriteringar och förändringar som måste

till för att fler elever ska nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Personalen har ut-

vecklat ett tydligt sätt att följa elevers kunskapsutveckling och progression. Arbetet gynnar

undervisningen, höjer kvaliteten och måluppfyllelsen.

Betydelsen av goda lärmiljöer och ett förebyggande elevhälsoarbete har synliggjorts och be-

aktats i högre omfattning än tidigare och arbetet med den nya skolorganisationen har gynnat

samsynen och utvecklingsengagemanget i kommunen och över skolgränserna.

Rutiner har arbetats fram av rektorer och verksamhetsledare som säkerställer och dokumente-

rar att varje elev läser och blir bedömd efter rätt kursplan.

Ledarskapet är viktigt för att lyfta olika perspektiv och driva utveckling även i den ”lilla skol-

formen”. Ett tydligt och kontinuerligt samarbete mellan de olika skolformerna är nödvändig

för att bidra till utveckling och gynna målgruppens förutsättningar.

Ett stort engagemang och växande intresse för vetenskapligt baserad forskning och beprövad

erfarenhet finns inom skolformen. Nätverksträffar hålls inom kommunen för kollegialt lä-

rande och även inom Skaraborgs kommuner. Det tillför kompetens och nytänkande som gyn-

nar utvecklingsarbetet. Progressionen syns tydligt inom vår interna organisation men kommu-

nen skulle behöva fler jämförelsemått och samverkan mellan kommuner för att kunna se och

utveckla verksamheten vidare.


Deltagandet i Läslyftet har gett positiv effekt, ökat medvetenheten och samsynen i

undervisningen.

Lärarnas bedömning av elevers måluppfyllelse har säkrats och blivit mer likvärdig

tack vare en framtagen gemensam struktur.

Rutiner kring uppföljning av bedömning och organisation runt elever som har behov

av att läsa utifrån olika kursplaner, har förändrats i syfte att möta elevens förutsätt-

ningar .

Under året har lärmiljöerna fokuserats i högre grad än tidigare år. Den sociala miljön

och rätt materialval har påverkat måluppfyllelsen positivt. Att utveckla lärmiljöer

inom särskolan har varit utmanande eftersom det finns begränsningar i nuvarande lo-

kaler som är trångbodda och svårarbetade.

Samarbetet mellan skolformerna (grundsärskola/grundskola och gymnasiesärskola/

gymnasieskola) har ökat och arbetet med ny skolorgansation har stärkt samsynen.

Delaktigheten behöver stärkas ytterligare i den fortsatta processen.

Elevhälsans förebyggande arbete har stärkts.

66


Mindre god

måluppfyllelse

Godtagbar målupp-

fyllelse


måluppfyllelse

Godtagbar

9. Åtgärder för framtiden

ORGANISATION/LÄRMILJÖ: Huvudmannen behöver säkerställa att arbetet med den nya skolorganisationen fortsät-

ter enligt plan. Alla olika skolformers behov måste beaktas.

Förskolans försprång vad gäller syn på lärmiljöer behöver fortsatt spridas till grund-

och gymnasieskola inom kommunen.

Huvudmannen behöver fortsätta arbetet utifrån de sk. Funktionsprogrammen. Arbetet

har stärkt känslan av delaktighet och möjlighet att vara med och forma framtidens för-

skola/skola på alla olika nivåer.

Ökad samverkan mellan grundskolans och fritidshemmens personal krävs liksom rim-

liga och likvärdiga tidsförutsättningar för olika professioner och personalgrupper. En

översyn pågår inom grundskolans rektorsgrupp.

Fritidshemmens verksamhet måste få få ta del av styrning och ledning i motsvarande

grad som övriga skolformer. Övergången mellan stadierna behöver fortsatt utvecklas.

Elevernas delaktighet behöver stärkas i olika kartläggningsarbeten och inför beslut

som rör deras vardag. Likvärdiga former för formellt inflytande, kontinuitet och sys-

tematik kan stärkas genom tex. gemensam agenda och gemensamma områden i års-

planer.

Att digitalisera olika forum och elevråd kan vara en möjlighet att öppna upp och göra

möten tillgängliga för fler att ta del av i efterhand.

MÅLUPPFYLLELSE:

Huvudmannen behöver utveckla strukturer och rutiner som stärker likvärdigheten och

stödjer rektorer och förskolechefer i myndighetsutövning, administration och arbets-

processer. SKA-arbetet och kunskapsuppföljningen behöver fortsatt utvecklas.

Huvudmannen behöver ställa krav på uppföljning av effekter när olika satsningar ge-

nomförs oavsett om det handlar om ekonomiska resurser eller andra åtgärder.

Fortsatt utveckling krävs även för att synliggöra elevers progression för den elevgrupp

som inte når kunskapskraven. Det är viktigt med kompetens som löper över skolfor-

merna och skapar samsyn och förutsättningar för ökad måluppfyllelse.

67

Modersmålsundervisning, modersmålsstöd och studiehandledning behöver i högre ut-

sträckning utgå från barn/elevers behov

Mentorskap och Handledarskap för de olika verksamhetsområdena behöver fortsatt

stärkas och fortgå.

Utveckling av undervisning och lovskola behöver fortsätta utifrån respektive analys.

Insatser för att främja likvärdighet i pojkar och flickors måluppfyllelse behöver fortsatt

prioriteras.

Arbetet med att främja närvaro behöver aktualiseras på några av våra skolor. Elevhälsans organisation behöver i ännu större utsträckning bidra till det förebyggande

och främjande arbetet.

Elevers möjlighet till inflytande behöver säkerställas genom ökad delaktighet, konti-

nuerliga uppföljningar och avstämningar samt genom ökat samarbete med elevkåren.

REKRYTERING:

Forskningen visar att det viktigaste för en god kvalitet är personalens utbildning, behö-

righet och kompetens. En av de största utmaningarna är att kunna behålla och att re-

krytera behörig personal.

Samordning och utveckling av ”introduktion av nyanställda medarbetare” kan utveck-

las och med fördel innehålla fler utbildningsinsatser över en längre period.

KOMPETENSUTVECKLING:

Huvudmannen måste säkerställa att all personal ges möjlighet till kompetensutveckl-

ing.

Huvudmannen behöver även säkra att alla har insikt i gällande styrdokument. Intro-

duktionen kan stärkas ytterligare särskilt för outbildad personal.

Hänsyn till lärares möjlighet till kollegialt lärande och sambedömning bör genomsyra

ny skolorganisation.

Möjlighet till planering, för och efterarbete behöver göras likvärdig för personal inom

Fritidshemsverksamheten

Under 2018/2019 ges möjlighet för ytterligare 40 pedagoger att läsa flerspråkighet och

kommunikation för förskolepedagoger.

Riktlinjer, rutiner och stöd i att arbeta med flerspråkighet behöver förankras. Handle-

darskapet utökas med hjälp av medel från omställningsfonden. Det kollegiala lärandet

anses som oerhört viktigt för utveckling.

Pågående satsningar inom matematikprojekt, läslyftet, ASL och STL ligger i linje med

verksamheternas behov. Satsning på samsyn i bedömningsarbetet prioriteras även

fortsättningsvis genom bla bedömningsmentor.

Pedagogisk handledning påbörjades under hösten 2018 för personal på fritidshem och

syftet är att skapa likvärdighet, höja medvetenheten och öka kvaliteten.

Samarbetet med Rise syftar till att öka barn/elevers möjlighet att utveckla sin digitala

kompetens enligt läroplanernas mål. Inom avtalet ges möjlighet att utveckla:

-Omvärldsbevakning kring digitalisering.

-Testning och implementation av nya digitaliseringsprodukter och system.

68

Satsningarna fokuserar på att utveckla undervisningspraktik, digitalisering och att

kunna möta nya utmaningar för personal.

Arbetet med ASL har initierats för grundsärskolan och personalen har påbörjat inläs-

ning av litteratur.

Nätverksträffar hålls inom kommunen för kollegialt lärande och nätverksträffar inom

Skaraborgs kommuner tillför kompetens och nytänkande.

Elevhälsans förebyggande arbete behöver fortsatt stärkas.

Delta fullt ut i skolverkets ”samverkan för bästa skola” efter att nulägesanalyser tagits

fram för berörda skolor.Under 2019 tas en nulägesanalys fram för huvudmannanivå

med tillhörande åtgärdsplan.

Fortsatt kompetensutveckling för ökad flerspråkighet i förskolan.

Fortsatt kompetensutveckling av det pedagogiska ledarskapet för skolledare.

BUDGET:

Huvudmannen behöver säkerställa en budgetfördelning som ger större möjlighet till

budgetförstärkning och fördelning som tar hänsyn till gruppernas olika socioekono-

miska faktorer, personalens kompetens, lokalernas utformning, gruppernas samman-

sättning, andel barn med annat modersmål och enskilda barns behov etc. Resurstilldel-

ning bör beakta behoven i högre grad än hittills och inte tilldelas utifrån tradition.

Analysera hur olika satsningar och statsbidrag gynnar socioekonomiska skillnader för

barn/elevers lärande.

Investeringsmedel för personalens IKT-verktyg saknas.

69

10. Nämndens ekonomiska resultat, resultatredovisning

Nämnden redovisar för tredje året i följd ett negativt resultat, -7756 tkr för 2018.

Nämndens ekonomi är komplex och påverkas till viss del av yttre omständigheter som ligger

utanför nämndens kontroll. Verksamheten finansieras med en kommunalt beslutad ram som

kompletteras med externa intäkter i form av statsbidrag, etableringsersättningar och asyl-

pengar. Samtliga externa intäkter är svåra att beräkna eftersom de är beroende av omvärlds-

förändringar och nationella beslut. Allt från ändringar i styrdokument och nya lagar nationellt

till internationella kriser har en direkt eller indirekt påverkan på nämndens verksamhet och då

också dess ekonomi.

Läsåret 2017/2018 såg en fortsatt ökning av elevantal i samtliga verksamhetsformer. Till-

strömningen av nyanlända har 2018/2019 minskat jämfört med föregående läsår, men de ny-

anlända som finns i vår organisation har fortfarande ett stort behov av stöd och IM är fortsatt

det största programmet på Ållebergsgymnasiet med mer än en femtedel av det totala elevanta-

let. Förskolorna i främst centralorten är fullbelagda och det är svårt att hitta förskoleplatser till

de barn som finns i kön. Kommunen har sökt riktat statsbidrag för att minska barngruppernas

storlek vilket försvåras av volymökningen.

2017 togs beslut om en ny skolorganisation och detta beslut har påverkat hela organisationen

och kommunen och kommer fortsätta att göra så i ett antal år framöver.

Arbetet med att rekrytera behörig personal fortsätter. Konkurrens mellan kommuner leder till

stigande lönenivåer. Statens satsningar på skolan har också lett till ett ökat personalbehov och

antalet utbildade pedagoger räcker inte till. En rad kompetensutvecklingsinsatser pågår i för-

valtningen inom svenska som andraspråk och utbildning till speciallärare.

10.1 Driftredovisning

(tkr) Utfall

2018

Utfall

2017

Utfall

2016

Budget

2018

Differens

budget-utfall

Nämnd

Intäkter 211 112 198 484 167 405 160 076 -51 036

Kostnader -804 418 -766 581 -816 959 -745 626 58 792

Nettokostnader -593 306 -568 097 -649 554 -585 550 7 756

Budget -585 550 -566 230 -638 373 -585 550 0

Budgetavvikelse -7 756 -1 867 -11 181 0 7 756

Det ser ut som om nämndens kostnader minskat mellan åren, detta beror på att kostnader för

lokaler samt städ lyfts över från barn- och utbildningsnämnden till tekniska nämnden. Kost-

naderna för 2016 inkluderar lokaler och städ vilket inte kostnaderna för 2017 och 2018 gör.

Kostnaderna för nämnden har således minskat, men ramen också och kommunens kostnader

för utbildning har inte minskat.

70

10.2 Jämförelse- och nyckeltal

Förskola

Förskola Utfall

2018

Utfall

2017

Utfall

2016

Planerings-

förutsättning

2018

Differens

planering-utfall

Antal inskrivna barn (per 15/10) 1 752 1 686 1 724 1 729 -23

Nettokostnad / antal inskrivna barn (kr) 81 572 77 048 81 123 85 094 3 522

Nettokostnad / invånare (kr) 4 311 3 933 4 268 4 455 144

Kostnaden per barn inskrivet barn i förskolan har ökat med 0,8%. Trots en lönerörelse på

mångdubbelt det blir inte ökningen större då det ökade barnantalet hanterats inom befintlig

ram. Antal barn per årsarbetare är fortsatt högt jämfört med kommungruppen och riket (6,2

för Falköping, 5,1 för kommungruppen och 5,1 för riket) och kostnaden per inskrivet barn är

den lägsta i kommungruppen.

71

Grundskola inkl förskoleklass och fritidshem

Grundskola inkl fritidshem Utfall

2018

Utfall

2017

Utfall

2016

Planerings-

förutsättning

2018

Differens

planering-utfall

Antal elver (per 15/10) 3 975 3 877 3 970 3 922 -53

Nettokostnad / antal elever (kr) 64 995 68 132 74 551 62 233 -2 762

Nettokostnad / invånare (kr) 7 793 7 998 9 032 7 390 -403

Ökningen av elever avstannade under 2017 och den trenden har hållt i sig. Det börjar nu

närma sig 2015 års nivå, men den stora ökning vi sett de senaste åren innebär dock fortfarande

att lokalbristen i, framförallt, tätorten är akut. Den totala kostnaden per elev har ökat med ca

6,8 % jämfört med föregående år och undervisningskostnaden har ökat med ca 8,8 %. Mot-

svarande ökning ser man även i kommungruppen och riket och beror framförallt på ytterligare

riktade statsbidrag till olika satsningar som t.ex. lågstadiesatsningen. Falköping har en något

större ökning än jämförbara kommuner och det beror på en större tilldelning av vissa statsbi-

drag pga. låg måluppfyllelse samt socioekonomiska förutsättningar. Sett till kommungruppen

ligger vi i mitten, sett till riket har vi lägre undervisningskostnader fast skillnaden är inte lika

stor som den varit. Vår relativa ökning beror till största delen på ökade externa intäkter.

72

Gymnasieskola

Gymnasieskola Utfall

2018

Utfall

2017

Utfall

2016

Planerings-

förutsättning

2018

Differens

planering-utfall

Antal gymnasieelever folkbokförda i Falköping 1 224 1 152 1 189 1 152 -72

Nettokostnad / gy elever folkbokf i Falköping (kr) 99 902 94 147 123 768 109 750 9 848


Den totala kostnaden per elev har ökat med ca 2% och undervisningskostnaden har ökat med

ca 4,5%. Båda dessa ökningar i totalkostnad ser man speglat i både kommungrupp och riket.

När det kommer till undervisningskostnad ser man en liknande ökning i riket, men i vår

kommungrupp minskar undervisningskostnaden med 2,7% så skillnaden relativt kommun-

gruppen blir således större än ökningen på 4,5%. Ökningen beror till viss del på lärares löne-

utveckling samt, i vårt fall, en fördyrning flertalet program. Den interkommunala kostnaden

fortsätter att minska då fler och fler elever väljer att stanna i, eller åka till, Falköping för sin

gymnasieutbildning.

Den stora tillströmningen till introduktionsprogrammen (IM) har avstannat och andelen elever

som läser på IM har också minskat, men IM är fortsatt vårt i särklass största program. I jämfö-

relse med andra kommuner visar Ållebergsgymnasiet på en högre lärartäthet, både sett till

kommungruppen och riket. Antal elever per heltid lärare är lägre än både kommungruppen

och riket (10,0 i Falköping, 10,7 i kommungruppen och 11,1 i riket). Dessa nyckeltal är ex-

klusive IM som är den delen med högst lärartäthet på Ållebergsgymnasiet.

Våra undervisningskostnader på gymnasiet är fortsatt höga i jämförelse med liknande kom-

muner och i vår kommungrupp har vi bland de högsta kostnaderna för gymnasieskola.

73

Specialpedagogiskt centrum (SPC) inkl särskola

Specialpedagogiskt centrum (SPC) inkl

särskola

Utfall

2018

Utfall

2017

Utfall

2016

Planerings-

förutsättning

2018

Differens

planering-utfall

Antal elever i särskola 89 91 84 89 0

Nettokostnad särskola / antal elever i särskola (kr) 256 928 250 988 279 310 242 791 -14 137


Elevantalet inom särskolan har legat konstant under året. Särskolan är en verksamhet som är i

väldigt stor utsträckning påverkad av vilka individer som uppgör elevantalet. Det är naturligt-

vis sant i alla verskamheter, men eftersom behovet av stöd kan skilja enormt mellan olika

individer i särskolan är stora avvikelser inom den här verksamheten inget anmärkningsvärt.

Musikskola

Musikskola Utfall

2018

Utfall

2017

Utfall

2016

Planerings-

förutsättning

2018

Differens

planering-utfall

Antal inskrivna elever 657 560 657 657

Nettokostnad / antal inskrivna elever 10 210 13 929 10 170 10 170

Nettokostnad / invånare 199 203 238 208 9

Musikskolans kostnad ligger i nivå med tidigare år, men kostnad per elev har minskat tack

vare att antalet inskrivna elever ökat jämfört med föregående år.

74

10.3 Investeringsredovisning

(tkr) Utfall

2018

Utfall

2017

Budget

2018

Differens

budget-utfall

Barn- och utbildningsnämnden 5 135 6 670 5 986 851

Nämndens totala investering 5 135 6 670 5 986 851

Nämnden redovisar ett överskott på 851 tkr i sin investringsbudget. Överskottet beror till stor

del på att inventarierna till förskolan Urd kommer hamna på 2019 istället för 2018.

Nämndens investeringsmedel har använts till reinvesteringar, digitalisering samt nya inventa-

rier i både nya och befintliga lokaler.

75

11. Samlade och konkretiserade åtgärder för utveckling av-seende Nämndens verksamhetsansvar

Åtgärderna bygger på den redovisade måluppfyllelsen från analys av enheternas och

förvaltningens systematiska kvalitetsarbete 2018 avseende det nationella uppdraget

och nämndens mål:

Alla barn/elever når målen

Alla barn/elever är trygga och tro på sin egen förmåga



Nämndens nedbrutna mål har kopplats till nationella styrdokument och måluppfyllel-

sen har värderats efter i vilken grad kommunen uppnår nationella krav. I nedanstå-

ende mall har åtgärdsförslagen färgkoordinerats. De avser övergripande satsningar.

Vissa åtgärder utifrån Skolinspektionens tillsyn har integrerats i planen nedan.

Kvarvarande - redan på gång

Nya utvecklingsområden - prioriteras framåt

Behovsområde

Att skapa förutsätt-

ningar inom:

Planerade Åtgärder: Ansvar / Tid

Uppföljning

Organisation Anpassa organisation efter

politiskt skolkorganisations

beslut för att skapa en

likvärdig skola

Skolchef

2018 -

BUN och KF be-

slut finns

Pågår kontinuerligt

Skapa samsyn genom

funktionsprogram

Skolchef

2018-

Pågår och fortsätter

Synliggöra fritidshems-

verksamheten utifrån för-

tydligad läroplan

V-chef Grund-

skola 2018

Ny Handlings-plan

framtagen

Driva och utveckla det

pedagogiska ledarskapet

inom hela utbildningsked-

jan

Skolchef / V-

chefer

Pågår, tid avsatt

Jana Söderberg

Stärka administration och

myndighetsutövning

Skolchef/ V-

chefer

Måluppfyllelse

Utveckla effektuppföljning

och systematik i styrked-

jan

Skolchef / V-

chefer

Frånvarouppföljning

på HM-nivå

76

Fortsatt arbete med ”Sam-

verkan för bästa skola” på

huvudmannanivå

Skolchef / v-

chefer

Utökad undervisningstid

vid lov.

V-chefer Grund-

och Gymnasie-

skola

Endast sommar

både GR / GY

Samordna och fördela

sva, mmlresurser och

studiehandledning likvär-

digt och utifrån behov för

alla skolformer

V-ledare CFF

2018-

Pågår Handlingsplan

under utarbetande

Utveckla det förebyggande

och främjande elevhälso-

arbetet

Skolchef

V-chef elevhälsa

Öka metodutveckling och

forskningsansats kring

digitalisering

Skolchef Avtal med Rise

Fortsatt stärka språkut-

vecklande arbetssätt,

mångfald och interkultura-

litet

V-chefer samtliga

skolformer

2018 -

Pågår i alla verk-

samheter

Tydliggöra och medvetan-

degöra barn/elev + Vh:s

möjlighet till delaktighet

och inflytande

Skolchef/ V-

chefer

Pågår Demokratiar-

bete i fsk / Gr

”Unga tar ordet” -Gr

Elevkårsarbete/

Mentorstid – Gy

Dialogmöte Vh /

föräldraråd

Rekrytering

Ta fram strategier tillsam-

mans med personalavdel-

ning i syfte att utveckla

rekrytering och introdukt-

ion

Skolchef / Perso-

nalchef

2018 –

Plan finns framta-

gen. Arbete pågår

Behålla och fortbilda be-

fintlig personal

Skolchef /

V-chefer

Kompetens- och Verk-

samhetsutveckling

Pedagogisk dokumentat-

ion Barnhälsa och

ICDP Mångfald och inter-

kulturalitet

V-chef Förskola

V-ledare Barn-

hälsa

V-chef, FSK-chef

Pågår

Barnhälsa imple-

menterat Handlings-

plan framtagen,

Högskole-utbildning

upphandlad

77

Samsyn i bedömning och

betygsättning

V-chef Grund-

skola och Gym-

nasieskola

Utvecklingsstra-

teg IKT Be-

dömningsmentor

Gr

Pågår

Nystart gjord Stöd-

material framtaget

och implementering

pågår

Stärka likvärdigheten inom

läsundervisningen i tidiga

år genom nätverk och

mentorskap

V-chef Grund-

skola

Mentorskap fortsät-

ter i ASL och

”läs&skriv”

Förenkla och systemati-

sera/kategorisera anmäl-

ningsrutiner för kränkning

Skolchef /

nämndsekreterare

2018

Starta arbetsgrupp

för att utveckla ruti-

ner och samsyn

Satsning på Trivselpro-

grammet

V-chef Grund-

skola

Pågår och följs upp

Fortsatt satsning på ma-

tematikprojekt

Skolchef / utsedd

projektgrupp

Pågår. Önskas mer

fortbildning i block-

modellen

Ållematte

Skapa likvärdiga förutsätt-

ningar för planering och

efterarbete för fritids-

hemspersonal

V-chef GR

Budget / Resurstilldel-

ning

Kvalitetssäkra och för-

ändra budgetfördelning så

att större hänsyn tas till

gruppernas olika socioe-

konomiska faktorer, per-

sonalens kompetens, loka-

lernas utformning, andel

barn med annat moders-

mål och enskilda

barns/elevers behov etc.

Skolchef / eko-

nom 2018

BUN Beslut

krävs

Uppdrag givet och

påbörjas våren 2019

av ekonom.

78

12. Sammanfattning och avslutande analys av verksamhetsår 2018 Denna redovisning syftar till att ge en samlad bild av valda utbildningsresultat för 2018 och i

vissa fall över tid. Såväl goda som mindre goda resultat kan utläsas i flera olika sammanhang

vad gäller förutsättningar, arbetsprocesser och utbildningsresultat. Under de sista åren har

Falköpings kommuns verksamhet volymökat och organisationen har haft utmaningar i att

kunna möta det ökande elevantalet med den flexibilitet som krävts. Måluppfyllelsen för

grundskolan har vänt men fortfarande hör måluppfyllelsen tillsammans med personalrekryte-

ring också till de stora utmaningarna.

Falköpings kommun erbjuder en förskola med variation och föräldrauppföljningen visar de

sista åren på fortsatt nöjda föräldrar. Arbetet med att utveckla pedagogisk dokumentationen

och lärmiljöer har resultatet i större likvärdighet vilket kan utläsas i verksamhetens analyser.

Måluppfyllelsen för grundskoleelvernas kunskaputveckling visar positiva tendenser och ande-

len elever i grundskolans år 9 som är behöriga till nationellt program på gymnasiet ökar lik-

som meritvärdet. Anpassningar pågår för att kunna säkerställa, särskilt stöd, modersmålsun-

dervisning och studiehandledning. Gymnasieskolan har också volymökat och andelen elever

på språkintroduktionsprogrammen växer mest. Betygspoäng och behörighet till universitet

och högskola visar på en positiv och stabil trend för gymnasiet. Grundskoleelevernas upple-

velse av studiero, trygghet och trivsel visar däremot på en negativ utveckling.

Förskola och skola har ett stort ansvar att sträva efter en likvärdig utbildning som gynnar varje

elevs förutsättningar vilket har blivit aktualiserat i och med Skolinspektionens tillsyn under

2017. De brister som påpekades medförde ett omfattande förbättrings- och förändringsarbete

under 2018.

Samhällskontextens ökade krav ställer stora och förändrade krav på verksamheterna och tilli-

ten i styrkedjan prövas. Personalomsättningen har ökat och påverkar barns- och elevers lärsi-

tuation och kontinuitet, skolornas organisation och de ekonomiska förutsättningarna. Rekryte-

ring av behörig personal tillhör en av de stora utmaningarna för framtiden både nationellt och

i Falköpings kommun. Rekryteringssvårigheterna blir särskilt allvarliga när måluppfyllelsen

för kommunens elever behöver öka samtidigt som nämndens ekonomiska förutsättningar är

ansträngda. Riktade statsbidrag i form av lågstadiesatsning och fritidshemssatsning har bidra-

git till högre personaltäthet, men styr också kommunernas resursanvändning.

Under året har skolorganisationsbeslutet fortsatt att påverka verksamheternas utveckling och

ett stort fokus har legat på Förskoleutbyggnad. De nya funktionsprogrammen för förskola och

grundskola har varit vägledande i utvecklingsarbetet runt lärmiljöer och framtida lärande.

Målet med den nya skolorganisationen är att den ska ge goda förutsättningar för:

Höjda resultat/resultatförbättringar

God behörighet och kollegialt lärande

Undervisning av god kvalitet samt ett väl fungerande utvecklingsarbete

Ett gott pedagogiskt ledarskap

Effektivare organisation av barn- och elevhälsa, administration och skolledning

Ökad digitalisering utifrån nytt nationellt beslut

En vision för nämndens verksamhetsområde har tagits fram genom stor delaktighet under

2018. Den lyder: LYSSNA, LEDA, LÄRA med variation ch syftet är att den ska visa på och

hålla samman skolorganisationens förutsättningar och förhållningssätt.



1 (1)

Sammanträdesdatum

2019-02-05


§ 2 Dnr 2019/00137 609

Verksamhetsplan 2019


1. Nämnden antar verksamhetsplanen för 2019-2021.

Bakgrund

Verksamhetsplanen innehåller budget och verksamhetsplan för nämndens

ansvarsområde och utifrån nationella lagkrav. Den bygger på de

uppföljningar och redovisningar som finns i nämndens årshjul och som

rapporterats under året. Förskolechefers och rektorers analyser ligger

tillsammans med övrig uppföljning ur olika perspektiv till grund för

huvudmannens plan.

Varje nämnd gör en verksamhetsplan för sitt ansvarsområde som underlag

till kommunens övergripande flerårsplan. I verksamhetsplanen ingår både

verksamhet och budget eftersom kommunens viljeinriktning är att samordna

dessa så att all styrning drar åt samma håll och bidrar till en helhet.


förvaltningsekonom Jens Sjöstrand och utvecklingsstrateg Karin Aldén.

1

Verksamhetsplan 2019-2021

Barn- och utbildningsnämnden

2

Barn- och utbildningsnämnden

Verksamhetsplan 2019-2021

Nämndens ordförande: Ingvor Bergman

0515 - 88 50 72

[email protected]

Skolchef Karina Bronell

0515 - 88 50 05

[email protected]

3

Innehåll Inledning och syfte .................................................................................................................................. 5

Kommunens uppdrag .............................................................................................................................. 6

Nämndens uppdrag och verksamhetsbeskrivning ................................................................................... 0

Verksamhetsbeskrivning ..................................................................................................................... 0

Organisation ........................................................................................................................................ 0

Verksamhetsområde ................................................................................................................................ 0

Nämndens omvärldsanalys ...................................................................................................................... 1

Beslutade nationella regel- och lagförändringar som påverkar nämndens ansvarsområde ................. 1

Kommunala beslut som påverkar nämndens ansvarsområde .............................................................. 6

Dagens komplexa samhälle ................................................................................................................. 6

Förutsättningar......................................................................................................................................... 7

Volymförändringar .............................................................................................................................. 7

Nuläge och analys utifrån nämndens mål ................................................................................................ 8

Mål 1-Ett socialt hållbart Falköping .................................................................................................... 8

Mål 2- Ett attraktivare Falköping ...................................................................................................... 10

Mål 3- Skapa förutsättningar för ett näringsliv ................................................................................. 10

som utvecklas .................................................................................................................................... 10

Mål 4- Kvalitén inom verksamheten ska öka .................................................................................... 10

Uppföljning av måluppfyllelse ............................................................................................................ 1

Planerade åtgärder och uppdrag utifrån identifierade mål- och utvecklingsområden ............................. 2

Planeringsförutsättningar ....................................................................................................................... 16

Verksamhetsförändringar .................................................................................................................. 16

Risker och osäkerheter i budgeten ..................................................................................................... 16

Personalplanering .................................................................................................................................. 16

Personalplanering .............................................................................................................................. 16

Kompetensförsörjning ....................................................................................................................... 16

Verksamhetsbudget ............................................................................................................................... 18

Nämndens övergripande budgetram .................................................................................................. 18

Detaljbudget .......................................................................................................................................... 19

Verksamhetsområde 1 .................................................................. Fel! Bokmärket är inte definierat.


Investeringsplan..................................................................................................................................... 23

4



Projekt/uppdrag ..................................................................................................................................... 24

Projekt 1 ............................................................................................................................................ 24

Projekt 2 ............................................................................................................................................ 24

Nämndens verksamhetsuppföljning ........................................................................................................ 2

Rapportering av måluppfyllelse till nämnd ......................................................................................... 2

Budgetuppföljning till nämnd ............................................................................................................. 2

Styrkedjan ............................................................................................................................................ 2

5

Inledning och syfte

Syftet med verksamhetsplanen är att vara ett verk-

tyg för planering av verksamhet, tydliggöra mål och

strategier samt vara ett stöd för uppföljning av

verksamheten. Verksamhetsplanen syftar också till

att mål och ambitioner ska samspela med de resur-

ser som nämnden råder över. Likväl ska verksam-

hetsplanen bidra till en utvecklad framförhållning

och beredskap för verksamhetsförändringar som

kommer att bli nödvändiga. I samband med att

nämnden beslutar om sin verksamhetsplan och

budget beslutar den även om sin plan för intern

kontroll.

Planen ska ta sin utgångspunkt i kommunen som

helhet, där varje nämnd har ansvar att bidra till

kommunfullmäktiges övergripande mål och koppla

till varje nämnds uppdrag och utvecklingsbehov.

Det är viktigt att vi på sikt kan känna att planen blir

heltäckande och användbar i vardagen. Kommunen

är inne i ett utvecklingsarbete som syftar till att

sammanföra verksamhets- och ekonomistyrning.

Nämnden följer kontinuerligt upp sin verksamhets-

plan och budget bland annat i samband med kom-

munens gemensamma uppföljningar vid första

tertialen, delårsbokslutet och vid årsbokslutet.

I framarbetandet av verksamhetsplanen behöver

hänsyn till hela styrkedjan tas vilket innebär att

nationell styrning måste ligga i linje med kommu-

nens viljeriktning

6

Kommunens uppdrag Falköpings kommun har ansvar för viktiga samhälls-

funktioner som en del av den service som samhället

ger till sina medborgare. Kommunens verksamheter

styrs till stor del av kommunallagens bestämmelser

där det framkommer att den ansvarar för barnom-

sorg, utbildning, socialtjänst och äldrevård liksom

ansvaret för byggande av bostäder, hälsoskydd,

miljöskydd och räddningstjänst. Centralt i kommu-

nallagen är att kommunen genom sitt självstyre får

bestämma vad den ska arbeta med och i vilken om-

fattning, men allt måste ta sin utgångspunkt i att

kommunen är till för medborgaren. Syftet är att

omsätta och nå nationella krav, statliga och kommu-

nala mål. Kommunen som huvudman fördelar olika

ansvarområden tillsammans med budget ut till

nämnderna.

Kommunen ska utifrån verksamhetens behov

och budget skapa förutsättningar för fortsatt

utveckling bland annat genom de områden

som synliggörs i modellen nedan.

Nämndens uppdrag och verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning

KFS 2016:02 Reglemente för barn- och utbild-

ningsnämnden. Nämndens verksamhet (§1):

”Barn- och utbildningsnämnden utför kommunens

uppgifter inom barnomsorgen, grundskolan, grund-

särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

samt ansvarar för den kommunala musikskolan och

skolskjuts med tillhörande riktlinjer.”

Organisation

Förvaltningens organisation visas i bilden nedan.

Pågående skolorganisationsöversyn startade med

förändring av förvaltningens styrning och ledning.

Under skolchef finns fyra verksamhetschefer som

tillsammans bildar förvaltningens ledningsgrupp.

Den har i uppdrag att styra och leda respektive

skolform med en tydlig progression och samsyn.

Verksamhetsområde

De senaste årens volymökning har medfört att för-

skolor och skolor är trångbodda och en förändring

av skolorganisationen är beslutad och påbörjad.

Verksamhet förskola

Förskola bedrivs och erbjuds i hela kommunen.

Den kommunala verksamheten kompletteras med

fristående förskolor samt pedagogisk omsorg.

Kommunen erbjuder även natt- och helgomsorg

samt öppen förskola. På en av kommundens

förskolor finns en avdelning anpassad för barn med

svåra funktionsvarriationer. Efterfrågan av

förskoleplatser ökar och nya avdelningar planeras.

Riktade statsbidrag söks och nyttjas för att minska

barngruppernas storlek mot rekomendationer i

nationella riktlinjer.

Verksamhet grundskola

Nuvarande grundskoleorganisation har många sko-

lor i skiftande storlek och indelning. Elevantalet

varierar från ca 50 – 500 elever/skola. I ny skolor-

ganisation blir skolorna mer likvärdiga och omfattar

F-6, F-9 eller 7-9.Verksamhetsområdet omfattar

även särskola och särskilda undervisningsgrupper

inriktning austism som är knutna till två grundsko-

lor i centralorten. Även kommunens musikskola

hör till verksamhetsområdet. Fritidshem erbjuds på

samtliga skolor med tidigare år. I centralorten finns

en fristående grundskola med tillhörande fritidshem

som omfattar ca 100 elever.

Verksamhet gymnasieskola

De nationella programmen på gymnasieskolan

håller en jämn volym. Elevökningen sker främst på

IM-programmet och då särskilt på inriktning IM-

språk. Kommunen erbjuder 12 nationella program

samt riksidrottsgymnasium (RIG), volleyboll. Inom

verksamhetsområdet finns även gymnasiesärskola.

Verksamhet specialpedagogiskt centrum

(SPC)

Samordning av tvärprofessionella insatser för

flerspråkighet samt barn- och elevhälsa finns från

2018 samlat under verksamhet SPC. Inom

verksamhetens uppdrag finns även två särskilda

undervisningsgrupper.

Nämndens omvärldsanalys

Samhällsutvecklingen och samhällskontexten föränd-

ras i allt snabbare takt. Medborgarnas upplevda av-

stånd mellan myndighetsbeslut och egen vardag ökar.

Det ställer än större krav på kommunens förmåga att

skapa delaktighet, lyssna in och kommunicera. Tilliten

i styrkedjan prövas och måste ständigt förnyas.

Digitalisering och sociala medier tar allt större plats,

påverkar vår uppfattning av både nuet och framtiden.

Det oändliga informationsflödet ökar tillgängligheten

på ett positivt sätt, men påverkar barn och ungdomar

och klyftorna mellan deras förutsättningar och upp-

växtvilkor ökar. Helhetseffekten av detta är omöjlig

att bedöma.

Förskola och skola har stora utmaningar i att möta alla

barn och elever och att kunna kompensera och kom-

pletera deras förutsättningar.

Beslutade nationella regel- och lagför-

ändringar som påverkar nämndens an-

svarsområde

Skolsatsningar beslutade på riksdagsnivå 2018-11-

20

Unik förstärkning av den statliga finansieringen av

skolan fortsätter. Infasning på tre år förslås att sex

miljarder kronor avsätts för syftet. Stärkt likvärdig-

het och kunskapsutveckling. Viktas med hänsyn till

socioekonomiska faktorer som sammanställts i ett av

SCB årligt framräknat index.

Satsningar på gymnasieskolan fortsätter. Högskole-

behörighet på yrkesprogrammen, insatser för fler

yrkeslärare och en utökad lovskola. Regeringen satsar

162 mkr även 2019 för att stärka gymnasieskolan.

Förstärkning av yrkesprogrammen: rekrytering av

fler yrkeslärare och till behörighetsgivande utbildning

för yrkeslärare. Utveckla det arbetsplatsförlagda lä-

randet och öka dess kvalitet. Utveckling av gymna-

sieskolan: Genomströmningen i gymnasieskolan

måste öka. Lovskola för ökade kunskaper: en utö-

kad lovskola för elever på språkintroduktionspro-

grammet, för undervisning även på skolloven. Yrkes-

programmen ska ge grundläggande högskolebehörig-

het (från 2500 poäng till 2700 eller 2800 poäng). In-

föra estetiska ämnen på nationella program.

Miljardsatsning för en jämlik kunskapsskola. Ojäm-

likheten i den svenska skolan måste brytas. För att

kunskaperna ska fortsätta att öka och ojämlikheten i

skolsystemet brytas krävs dock fler reformer. Nu fort-

sätter regeringen investeringarna för en mer jämlik

skola med fokus på att i större utsträckning fördela

resurser utifrån elevernas socioekonomiska bak-

grund. Många huvudmän får därmed betydande re-

sursförstärkningar tex att fördela lärar- och skolledar-

resurser, minska klasstorlekar, öka lärartätheten eller

stärka kompetensutvecklingen.

Lågstadiesatsningen blir kvar i nuvarande nivå även

2019.

Den utannonserade utfasningen skjuts upp ett år och

enl övergångsbudget finansieras det fullt ut ytterligare

ett år.

Lärarsatsningar beslutade på riksdagsnivå 2018-

11-20

Förskollärar- och lärarutbildningar.

De utlovade extra utbildningsplatserna saknas i

regeringens övergångsbudget.

Föregående års beslut om nationell digitaliserings-

strategi för skolväsendet fortsätter påverka

Regeringens övergripande mål för den nationella digi-

taliseringsstrategin för skolväsendet är att det svenska

skolväsendet ska vara ledande i att använda digitali-

seringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en

hög digital kompetens hos barn och elever och för att

främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten.

Strategin innehåller tre fokusområden för de åtgärder

som sammantaget ska leda till att det övergripande

målet för strategin uppnås:

Digital kompetens för alla i skolväsendet

Likvärdig tillgång och användning

Forskning och uppföljning kring

digitaliseringens möjligheter.

Kommunala beslut som påverkar nämn-

dens ansvarsområde

Beslut av kommunfullmäktige

Skolorganisationsförändring.

Förskoleplatserna behöver utökas och nya förskolor

byggs i kommunen för att på sikt kunna motsvara

behoven. I funktionsprogram och planering läggs

fokus på lärmiljöer. En högstadieskola ska byggas i

Falköpings centralort. Följande skolor ska erbjuda

verksamhet från förskoleklass till och med årskurs 6

samt fritidshem: Broddetorp, Central, Dotorp,

Gudhem, Kinnarp, Kyrkerör, Mösseberg, Odensberg,

Vartofta, Vindängen och Åsarp. Följande skolor ska

erbjuda verksamhet från förskoleklass till och med

årskurs 9 samt fritidshem: Floby och Stenstorp.

Grundsärskola med fritidshem ska erbjudas på

Vindängen från årskurs 1 till årskurs 6 och på

högstadieskolan i Falköpings centralort från årskurs 7

till årskurs 9. Följande skolor har avvecklats:

Torbjörntorp och Yllestad. Följande skolor ska

avecklas: Åsle och Åttagård.

De givna skolorganisationsuppdraget till

nämnd/förvaltning fortsätter under pågående

mandatperiod.

Beslut av barn- och utbildningsnämnden

Natt- och helgomsorg.

Behovet växer och nämnden har beslutade om utökad

verksamhet from 2018. Trots denna utökning är det

fortsatt kö.

Fria arbetskläder i förskolan.

Beslut har tagits om att tillhandahålla arbetskläder för

personal på förskola och fritids.

Fritt kaffe för all personal

Beslut har tagits om att tillhandahålla fritt kaffe för all

personal. Det kommer få en ekonomisk påverkan, men

det är oklart hur stor.

.

Dagens komplexa samhälle

Möjlighet att skapa förutsättningar för utveckling är

grundläggande. Barn- och utbildningsnämndens an-

svarsområde har en tydlig nationell styrning som i

vardagen emellanåt krockar med kommunens behov

av ökad tillitsstyrning. Styrningen inom ansvarsom-

rådet är komplex och staten kräver kontinuerligt

implementering av nya lagar, förordningar och ruti-

ner som äter upp tidsutrymmet för planering av verk-

samheten. Det innebär att den kommunala styrning-

ens utrymme minskar, både i omfattning och bety-

delse för att den nationella likvärdigheten ska kunna

behållas. Volymen är svår att beräkna eftersom både

in- och utflyttning ökar och påverkar demografin.

Teknik och digitalisering effektiviserar verksamhet-

utvecklingen men ställer stora krav på kompetensut-

veckling..

Förutsättningar

Volymförändringar

Tabell: Prognos över volymutveckling 2017-2020 och utfallet 2016. Antal barn/elever.

Volymutveckling per verksamhet Utfall

2016

Prognos

2017

Prognos

2018

Prognos

2019

Prognos

2020 Förskola 1 724 1 736 1 763 1 800 1 830

Grundskola 3 970 4 080 4 180 4220 4 325

Fritidshem 1 407 1 470 1 525 1 550 1 580

Gymnasieskola 1 189 1 142 1 200 1 275 1 292

Prognos förskola bygger på att 83 % av alla barn mellan 1-5 år finns i förskolans verksamhet. Prognos fritidshem bygger på att 75 % av alla

barn mellan 6-9 år och 22 % av alla barn mellan 10-12 år vistas på fritidshem.

Under perioden ökar volymen inom samtliga

verksamhetsformer. Nämndens uppdrag är att

erbjuda barnomsorg och skola till kommunens barn

och ungdomar och det ställer stora krav på

organisation och resursanvändning. Förskolor och

skolor är välfyllda och den beslutade

skolomorganisationens genomförande pågår för

fullt. Fram till år 2020 är trångboddheten ett fortsatt

problem och en rimlig arbetsmiljö för barn/elever

och personal behöver säkras.

Den nya skolorganisationen ska bidra till högre

måluppfyllelse, ökad likvärdighet och samsyn.

Kommunens val av organisation påverkar såväl

elevers förutsättningar för lärande, som personalens

kollegiala lärande. Dagens förskola och skola har

ett betydligt större fokus och krav på lärmiljöer för

att gynna lärandet Trångboddheten påverkar både

arbetsmiljön och även nämndens möjligheter att

tillgodose kraven kring lärmiljöer.

En av nämndens största utmaningar är att kunna

rekrytera behörig personal. De nationella

prognoserna visar på en fortsatt stor brist på behörig

pedagogisk personal och den trenden verkar hålla i

sig. Detta ställer mycket höga krav på kommunens

kompetensförsörjningsplan och på nämndens

kompetensutvecklingsinsatser de kommande åren.

Positivt i sammanhanget är att uppföljningen visar

att Falköping har mycket lägre personalomsättning

än närliggande kommuner.

En högre grad av samverkan, både inom kommunen

och i vårt närområde, kommer krävas för att hantera

och skapa nya förutsättningar inom många olika

områden, exempelvis för att minimera effekten av

en lägre behörighetsgrad. Detta kommer även kräva

förändrade arbetssätt. Flera av de utmaningar

nämnden står inför är inte unika för, eller

begränsade till, Falköping. Ett socialt hållbart

Falköping är ett komplext målområde som kräver

samverkan för att nå framgång och bidra till

likvärdiga förutsättningar för medborgare. Skolan

och förskolan, liksom andra verksamheter inom

skolväsendet, ska vara likvärdig. Det innebär att det

kompensatoriska uppdraget är en mycket viktig del

och förutsätter att resurser fördelas

socioekonomiskt.

Ett bra exempel på samverkan är den

avsiktsförklaring kommunledningen beslutat om för

Dotorpsområdets fortsatta utveckling.

Enligt SKL:s rapport ”Fokus på socioekonomisk

resursfördelning i skola och förskola” 2018, fram-

kommer att ett utvecklat kvalitetsarbete som utgår

från systematik och undersökande arbetssätt är det

som ger bäst resultat. I samma rapport, s.25 går att

läsa ”Förskolor och skolor kan exempelvis ha olika

förmåga att bedriva en god verksamhet utifrån de

ekonomiska resurser de har beroende på organisa-

tion, förhållningssätt och skicklighet hos såväl

ledningen som medarbetarna. Sådana skillnader kan

inte en socioekonomisk viktad resursfördelning

kompensera för. Det behövs istället andra slags

åtgärder för att främja likvärdighet och verksam-

heter med hög kvalitet.”

I rapport en framkommer att föräldrars

utbildningsnivå och utländsk bakgrund är de

vanligaste faktorerna vid en socioekonomisk

fördelning, men ett kompensatoriskt arbete kan

även ske på andra sätt. I Falköping finns inte

utrymme, inom förskola och grundskola, för någon

större socioekonomisk fördelning då

grundtilldelningen är låg.

De kompensatoriska insatser som görs idag är i hög

grad finansierade av riktade statsbidrag som ligger

utanför den kommunala ramen.

För att uppnå lika förutsättningar för alla barn och

elever krävs att resurserna används klokt och på rätt

sätt. Förmågan att bedriva en god verksamhet

utifrån ekonomiska resurser är starkt

sammankopplad med skicklighet hos såväl ledning

som medarbetare. Detta ställer höga krav på ledning

och styrning hela vägen genom styrkedjan.

Nuläge och analys utifrån nämndens mål

Mål 1-Ett socialt hållbart Falköping

Nämndens delmål är avgränsande och visar inte på

utveckling inom hela målområdet. Även om målupp-

fyllelsen för delmålet är god finns stora utmaningar

för att nämnden ska kunna bedöma måluppfyllelsen

för hela målområdet om ett socialt hållbart Falköping.

Målet kräver samverkan inom kommunen och mellan

nämnderna och det är i dessa olika samverkansporjekt

och aktiviteter som kommunen uppmärksammats,

både av kommuninnevånare och på nationell nivå.

När kraven ökar från medborgarna ställs verksamheten

inför nya utmaningar och situationer. Starka relationer

krävs inom kommunens alla led och nivåer för ”att

fånga in” de mest komplexa behoven.

Att inte rättvisa innebär lika för- eller till alla är

allmänt känt, men svårt att leva upp till. Socioekonomi

och fördelningsmodell måste prövas, utvecklas och

anpassas så att de på bästa sätt bidrar till ett likvärdigt

bemötande, lika förutsättningar och behovsanpassad

verksamhet.

Barn- och utbildningsnämnden behöver i än högre

grad, löpande, följa upp effekterna av de olika

satningar som görs för att bidra till ett socialt hållbart

Falköping.

Ett exempel är skolorganisationsbeslutet som upplevs

olika ur ett medborgarperspektiv. Beslutet är taget

utifrån elevens rätt till en likvärdig skola oavsett var i

Falköping hen bor. Falköpings förskolor och

grundskolor är segregrerade och nämnden behöver

hitta vägar för att bryta och vända nuvarande mönster.

Alla barn och elever är trygga och tror på sin egen

förmåga

Generellt visar uppföljningar att de flesta barn/elever

är trygga och trivs.

Inom förskolan har en föräldraenkät genomförts i

slutet av 2018. Den visade på hög nöjdhetsgrad

avseende trygghet, stimulans och trivsel, men

vårdnadshavarna upplevde att barngrupperna var stora

och att det behövs mer personal.

Synpunkter finns även på när kommunen erbjuder

förläggning av 15 timmars förskola.

I grundskolans elevenkät framkommer att andelen

elever som känner sig trygga och trivs i skolan är hög.

Trivselprogrammet genomförs för tredje året med

positivt resultat. Skolorna är trångbodda, vilket lättare

leder till konflikter och kräver riktade insatser och

flexibilitet i skolans och pedagogernas bemötande.

Gymnasiets elevenkät för 2017 visar fortsatt höga

siffor på trivsel och trygghet. Andelen elever som

känner arbetsro under lektionstid minskar.

Berörd personal arbetar med att alla elever ska förstå

och omfatta vårt samhälles demokratiska värderingar

och för att förebygga kränkande behandling och

diskriminering men arbetet kan systematiseras

ytterligare. Arbetet med att förebygga nätmobbing

behöver stärkas och vara mer förebyggande.

Trots stora utmaningar sker ett gott och omfattande

kompensatoriskt arbete i kommunens

utbildningsverksamhet. Arbetet med extra

anpassningar, särskilt stöd samt barn- och elevhälsans

förebyggande arbete har utvecklats och

individualiserats under året.

Exempel på effekter från förra årets åtgärder:

Beslut om ny skolorganisation har bidragit till ökad

delaktighet i alla framtidsfrågor för alla inblandade på

olika nivåer.

Trivselprogrammet för grundskolan har bidragit till en

positiv utveckling av värdegrundsarbetet och bidrar

till trivsel och trygghet för eleverna.

Extra resurser har riktats till några av skolenheterna

för att främja ett bättre arbetsklimat för eleverna.

Att förskolechef/rektor har utvecklat sin

analysförmåga har höjt medvetenheten om vikten av

att skapa förutsättningar för utveckling.

Förskolechef/Rektors systematiska kvalitetsarbete och

feedback till verksamheten upplevs ofta positivt.

Lågstadiesatsningen har bidragit till att öka

vuxentätheten för de yngre eleverna och bidrar till

ökad trygghet på raster, i korridorer och på lektioner.

Samlade insatser har vänt trygghets- och trivselmåtten

uppåt.

NÄMNDENS DELMÅL Uppföljning

Alla barn och elever är trygga och tror på sin egen förmåga Årligen

KOMMUNIKATIVA INDIKATORER Period

Andel elever i grundskolans år 5 och år 8 som upplever trygghet April-juni

Andel elever i grundskolans år 5 och år 8 som upplever att de har inflytande över sina egna

möjligheter till utveckling och lärandeApril-juni

Andel elever i gymnasieskolans år 2 som upplever trygghet April-juni

Andel elever i gymnasieskolans år 2 som upplever att de har inflytande över sina egna möjligheter till

utveckling och lärandeApril-juni

Mål 2- Ett attraktivare Falköping

Kommunens tydliga viljeinriktning genom beslut

om förändrad skolorganisation bidrar i hög grad till

ett attraktivare Falköping. Satsningen berör en bred

målgrupp bestående av barn, elever, vårdnadsha-

vare, medarbetare och näringsliv. Samsyn avseende

lokaler, lärmiljöer och förhållningssätt påverkar

rekrytering och attraktivitet. Genom den stora sats-

ningen bidrar nämnden till kommunens övergri-

pande mål. Att jobba för en god kvalitet i verksam-

heten, mål 4, gynnar medborgarnas upplevelse av

attraktivitet.

Mål 3- Skapa förutsättningar för ett nä-

ringsliv

som utvecklas

Genom en hög måluppfyllelse i punkt 1 och 4 skap-

as förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas i

Falköpings kommun. Ett tydligt samarbete med

näringslivet genom VISA-arbete, prao, programråd

och arbetsplatsförlagd utbildning ökar förståelsen

för varandras behov och skapar förutsättningar för

en högre anställningsbarhet genom att korta avstån-

det mellan skolan och arbetslivet.

Mål 4- Kvalitén inom verksamheten ska

öka

Samhällskontexten förändras allt snabbare och

kraven mot den offentliga sektorn ökar och det sker

en förflyttning utifrån förändrade levnadsvillkor

och behov hos kommuninvånarna. Behoven ställs i

förgrunden och efterfrågas på ett tydligare sätt.

Såväl barn/elever som vårdnadshavare har utökade

och olika förväntningar på förskola och skola och

dess uppdrag jämfört över tid. Under hösten 2018

har flera oroande nationella rapporter visat på en

växande segregation i svensk skola, en segregation

som startar i bostadspolitik och där många lyfter det

fria skolvalet som en orsak.

Huvudmannen ska ge förskolechef och rektor or-

ganisatoriska förutsättningar att vara pedagogisk

ledare och kravet på ledarskapet ökar i en föränder-

lig värld och över tid. Detta är en utmaning.

Skolformsindelningen har varit positiv utifrån

möjlighet till reflektion och kollegialt lärande inom

SAMLAD BEDÖMNING*

Uppföljning av kommunala styrdokument tagna på kommunfullmäktigenivå.

Exempel: Samverkansöverenskommelse - polisen och kommunen, Arbetsmarknadsstrategi,

Bostadsförsörjningsstrategi och Policy för medborgardialog.

Övriga underlag och jämförelser kopplat till kommunen

Exempel: Öppna jämförelser, Kolada, KKiK, nationella myndigheters krav på uppföljningar och statistik samt

kommunens uppföljningar, utvärderingar och effekter av insatser.

Uppföljning av kommunens förutsättningar avseende

Organisation, resurser, kompetensutveckling, samverkan, lokaliteter, styrning och ledning.

tillhörighetsgrupperna men bidrar inte till

helhetssyn.

Framtagandet av funktionsprogramen har bidragit

till ökad samsyn och delaktighet inom de olika

skolformerna. Förankringen i olika grupperingar

och referensgrupper upplevs som positivt och ar-

betet sprids på alla nivåer i styrkedjan.

Det är svårt att rekrytera behöriga och legitimerade

förskolärare, fritidspedagoger och lärare till kom-

munen

och en ökad konkurrens är mycket märkbar vilket

påverkar rörligheten mellan kommunerna men

även inom kommunen och i sin tur måluppfyllelsen.

Beprövad erfarenhet tas tillvara men idag behövs

legitimerade lärares tid i hög grad som stöd för

obehöriga lärare och fokus för undervisning flyttas

från eleven i högre grad än tidigare. Olika statsbid-

rag och stödinsatser har resulterat i att

vuxentätheten ibland blir hög i klassrummen men

effekten av att vara fler blir ibland svår att läsa.

Uppdragen är idag än mer komplexa och le-

darskapet för förskolan och skolan och i klassrum-

met är avgörande.

Falköpings kommun har många betygssättande

skolor vilket försvårar det kollegiala lärandet och

sambedömning mellan kollegor. Här har

tillsättningen av en bedömningsmentor gett

möjlighet till kollegialt lärande och individuellt stöd

som varit uppskattat. Det behövs också mer tid för

organisation av samverkan när skolorna är spridda i

en till ytan stor kommun.

Då såväl lärare som ledare byter arbetsplats behövs

ständiga omtag i det systematiska kvalitetsarbetet

och kompetensutvecklingssatsningar för att stärka

alla elevers rätt till stöd. Strukturer och processer

som gynnar samverkan mellan såväl socialförvalt-

ning och utbildningsförvaltning som barn- och

elevhälsans personal och skolpersonal, behöver

synliggöras för att bidra till likvärdighet i hela

utbildningskedjan.

Uppföljningsarbetet kan ytterligare förfinas och det

är viktigt att följa vilka effekter olika satsningar ger.

Utifrån det utvidgade uppdraget har förskolans

pedagoger idag ett alltför begränsat utrymme till

gemensam reflektionstid och kollegialt lärande.

Förutsättningar för reflektionstid och planering

behöver stärkas genom en högre grundbemanning.

Möjlighet till ökad planerings- och uppföljningstid

och andra arbetssätt behöver ses över.

Medarbetarna är kompetenta, har

handlingsutrymme och inspirerar till utveckling

och ökad måluppfyllelse

Andel årsarbetare med pedagogisk

högskoleutbildning sjunker inom alla skolformer

både nationellt och lokalt. Med 2019 års

budgetproposition blir de utökade

utbildningsplatserna skjutna på framtiden vilket

påverkar situationen ytterligare i negativ riktning.

Fritidshemmen har en låg andel årsarbetare med

pedagogisk högskoleutbildning och trenden har,

liksom i övriga riket, de senaste åren varit

sjunkande. Rekrytering av pedagogisk personal till

denna verksamhet är svår. Ett antal fritidspedagoger

har genom studier skaffat behörighet till

grundskolans praktiskt estetiska ämnen och valt att

arbeta i de tidiga skolåren.

Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen

i för – och grundskolan har under lång tid legat i

linje med riket. De senaste åren sjunker siffran mer

för Falköping och hamnar under rikssnittet.

Även siffran för gymnasiet är något lägre i

Falköping än i riket, men behörigheten är mer

stabil.

Alla elever når målen

Det trendbrott som märktes redan förra läsåret hål-

ler i sig och måluppfyllelsen för kommunens

grundskoleelever visar 2018 på en positiv fortsatt

progression. Resultatet närmar sig både kommun-

gruppens och rikets resultat. Ännu uppfyller dock

inte kommunens grundskolor målen för de kun-

skaper som varje elev ska utveckla och resultaten

skiljer mellan kommunens grundskolor, årskurser

och klassrum både avseende nationella prov och

betygsresultat. Resultatskillnaden mellan könen har

minskat från föregående år men fortfarande visar

flickor på högre måluppfyllelse än pojkar och skill-

naderna varierar mellan skolorna. Denna skillnad

syns även nationellt.

Ett särskilt fokus behöver riktas mot uppföljning av

de yngsta elevernas måluppfyllelse. Flera insatser

och utvecklingsprojekt har riktats mot dem i form

av bla lågstadiesatsning, mentorskap, tvålärarsy-

stem, ASL och nätverksträffar. När tillgången till

behöriga lärare minskar blir effekterna inte alltid de

förväntade och när flera satsningar görs är det svårt

att avgöra vad som gett bäst effekt.

Matematik är fortfarande det ämne där flest elever

har svårast att nå kunskapskraven men matematik-

satsningar och kompetensutveckling via matema-

tikprojeket, utökad undervisingstid i form av lovs-

kola och ”Ållematte” samt satsningar i hela utbild-

ningskedjan har visat ge en bra effekt på måluppfyl-

lelse och behörighet i de senare åren. Positiva resul-

tat syns inom alla stadier, även om de är svårare att

urskilja, och satsningarna behöver fortsätta.

Den socioekonomiska fördelningen av budget är

inte omfattande men prioritering av olika statsbi-

dragsatsningar har gynnat skolor med störst behov

och mycket extra resurser har fördelats inom kom-

munen tack vare statsbidragen och ökad moders-

målsundervisning.

Utvecklingsarbetet behöver i än högre grad byta

fokus från resultat till undervisning och lärares

självreflektion är oerhört viktig för att skapa förut-

sättningar för förändring och utveckling av verk-

samheten. Det ”nya uppdraget” som bedömnings-

mentor är framtaget för att bidra till likvärdighet i

bedömningsarbetet och flera olika insatser mot

såväl lärare, förstelärare och rektorer har mottagits

positivt.

Elevhälsans förebyggande och främjande insatser

har ökat men det kompensatoriska stödet fungerar

på olika sätt och behöver utvecklas så att alla delar i

helheten känner att de bidrar till elevernas målupp-

fyllelse.

Effekter från föregående års satsningar

Medvetenheten om att kommunens förutsättningar i

hög grad påverkar elevers måluppfyllelse har ökat

på alla nivåer och påverkar nuvarande omorganisat-

ions-översyn på ett positivt sätt och i hög grad. Det

funktionsprogram som tagits fram för de olika skol-

formerna har tydliggjort krav på standard och kvali-

tet vilken påverkar även redan befintliga skolors

syn på verksamhetens innehåll och förutsättningar

på ett positivt sätt.

Genom olika kompetensutvecklingsinsatser och

referensgrupper har samsyn och koppling mellan

lärmiljöer och lärande stärkts. Att träffas, ge och ta

samt sätta ord på en gemensam förståelse bidrar till

samsyn. Förståelsen för lärmiljöns påverkan har

ökat märkbart hos pedagog- och rektorsgruppen och

förskolans försprång avseende lärmiljöer har tagits

tillvara i olika gruppsammanhang.

Samordning av insatser avseende modersmålsun-

dervisning och studiehandledning är påbörjade

men behöver fortsatt utvecklas. Handlingsplanen

för mottagande och undervisning av nyanlända har

reviderats under hösten 2018.

Satsningen med tillsättning av ytterligare special-

pedagog för Barnhälsan upplevs mycket positivt

bland förskolecheferna som känner ett stort stöd i

professionen. Det pedagogiska handledarskapet

inom förskolan har gett positiv effekt och minskar

efterfrågan på SPC:s personal. Förskolecheferna

arbetar i högre grad mer likvärdigt, utifrån veten-

skaplig grund och beprövad erfarenhet som en

effekt av styrning i ny skolformsindelning. Det

systemtiska kvalitetsarbetet har stärkts och försko-

lechefernas uppdrag inom styrning och ledning har

tydliggjorts på ett märkbart sätt i analyserna.

Riktade insatser för likvärdig läs- och skrivunder-

visning har gett effekt och bidragit till ökad

måluppfyllelse men samtidigt påverkar rotation och

nyrekrytering inom lärargruppen elevers förutsätt-

ningar i hög grad. Många grupper får göra ”om-

start” och kollegiala och kompetensutvecklande

insatser krävs ständigt.

Uppföljningsarbetet behöver stärkas och fortfarande

skiljer resultaten mellan skolor, årskurser och klas-

ser.

Riktade insatser i bla matematik har gett god effekt

på måluppfyllelsen i senare år och även påverkat

motivation för fortsatt arbete. Effekten av den

ökade undersvisningstiden i matematik har inte

följts upp på ett tydligt sätt.

Uppföljning av måluppfyllelse

NÄMNDENS DELMÅL Uppföljning

Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad

måluppfyllelseÅrligen

Alla elever når målen Årligen

KOMMUNIKATIVA INDIKATORER Period

Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen Okt-dec

Andel årsarbetare på fritidshemmen med pedagogisk högskoleexamen Okt-dec

Andel lärare i grundskolan med pedagogisk högskoleexamen Okt-dec

Andel lärare i gymnasieskolan med pedagogisk högskoleexamen Okt-dec

Meritvärdet i grundskolans år 9 Juli-sept

Andel behöriga till nationellt program Juli-sept

Genomsnittlig betygspoäng på gymnasiets nationella program Juli-sept

SAMLAD BEDÖMNING*

Uppföljning av kommunala styrdokument tagna på kommunfullmäktigenivå.

Exempel: Samverkansöverenskommelse - polisen och kommunen, Arbetsmarknadsstrategi,

Bostadsförsörjningsstrategi och Policy för medborgardialog.

Övriga underlag och jämförelser kopplat till kommunen

Exempel: Öppna jämförelser, Kolada, KKiK, nationella myndigheters krav på uppföljningar och statistik samt

kommunens uppföljningar, utvärderingar och effekter av insatser.

Uppföljning av kommunens förutsättningar avseende

Organisation, resurser, kompetensutveckling, samverkan, lokaliteter, styrning och ledning.

Planerade åtgärder och uppdrag utifrån identifierade

mål- och utvecklingsområden En utvecklingsplan är framtagen som beskriver kortfattat vilka områden som huvudmannen måste arbeta med för

att skapa förutsättningar för utveckling i organisationen. Åtgärderna har kategoriserats utifrån:

Organisation/god miljö för lärande

o Fortsatt anpassa organisation efter politiska beslut för att skapa en likvärdig förskola/skola

o Fortsatt utveckling av funktionsprogram, visionsarbete, lärmiljöer, didaktik och

förhållningssätt

o Öka styrning och ledning av fritidshemsverksamheten

o Skapa förutsättningar för ökat pedagogiskt ledarskap

o Stärka barn- och elevhälsans förebyggande och främjande arbete

o Öka samverkan och samsyn mellan skolformerna

o Stärka elevers inflytande inför beslut som rör deras vardag.

Måluppfyllelse

o Huvudmannen behöver ställa krav på uppföljning av effekter när olika satsningar genomförs

oavsett om det handlar om ekonomiska resurser eller andra åtgärder.

o Huvudmannen behöver utveckla strukturer och rutiner som stärker likvärdigheten och stödjer

rektorer och förskolechefer i myndighetsutövning, administration och arbetsprocesser

o Samarbetet med Rise syftar till att öka barn/elevers möjlighet att utveckla sin digitala

kompetens enligt läroplanernas mål.

o Fortsatt utveckla ett fördjupat analysarbete av kunskapsuppföljningen

o Översyn av undervisning och studiehandledning på modersmålet

o Insatser för att främja likvärdighet i pojkars och flickors måluppfyllelse

o Synliggöra progressionen för elevgruppen som inte når godkända betyg

Rekrytering

o Utveckla och fördjupa introduktionen för nya medarbetare.

o Driva en skolutveckling som ligger i framkant

o Kompetensförsörjningsplan med syfte att behålla, få fler att återvända samt rekrytera personal

Kompetensutveckling

o Fortsatt utveckla det systematiska kvalitetsarbetet

o Fortsatt kollegialt lärande för att främja samsyn i bedömning och betygssättning

o Fortsatt utveckla och digitalisera pedagogisk dokumentation

o Förenkla och systematisera anmälningsrutiner vid kränkande behandling

o Fortsatt arbeta med projektinriktade satsningar avseende, tex: Matematikprojekt,

Digitalisering, Programmering och Trivselprogram

o Driva digitaliseringsarbete bla genom avtal med RISE.

o Delta fullt ut i skolverkets ”samverkan för bästa skola”.

o Fortsatt kompetensutveckling för ökad flerspråkighet i förskolan.

o Fortsatt kompetensutveckling av det pedagogiska ledarskapet för skolledare.

Budget

o Revidera budgetfördelningsmodellerna med större hänsyn tagen till gruppernas

sammansättning och socioekonomiska bakgrund, personalens kompentens samt lokalernas

beskaffenhet.

o Analysera hur olika satsningar och statsbidrag gynnar socioekonomiska skillnader för

barn/elevers lärande.

Handlingsplanen i sin helhet finns att läsa på falkoping.se/verksamhetsredovisning2018.

Planeringsförutsättningar

Verksamhetsförändringar

Här gör ni en beskrivning av nämndens

verksamhetsförändringar in till verksamhetsplanen

och vad som händer under år 2019. Här kan ni även

lyfta in demografi och volymförändirngar. Tänk på

att fylla i dem i exceltabellen för

verksamhetsförändringar, volymer, fördelningar

eller likanande.(Gamla resursfördelnings delen)

Nämnden ser en fortsatt volymökning i samtliga

verksamhetsområden samtidigt som även

utflyttningen ökar. Sammantaget innebär det en

ökning, men då det handlar om förrändringar på

flera håll med kort varsel ställer det stora krav på

flexibilitet i alla versamheter. Den ökade rörligheten

påverkar även den sociala kontexten i grupperna.

Volymförändringar får en direkt effekt på tex

fördelning av modersmålundervisning och stud-

iehandledning.

Risker och osäkerheter i budgeten

Här skriver ni om eventuella risker och osäkerhet i

verksamhetsplanen kopplat till ekonomin. Tänk på att

detta inte är ett äskande till kommande budgetarbete.

En ansenlig del av nämndens omsättningen består av

externa intäkter i form av riktiade statsbidrag. De

varierar i storlek och grad av styrning. Det de har

gemensamt är att de påverkar nämndens organisation

och planeringsförutsättingar, men stämmer inte alltid

överens med nämndens lokalt identifierade behov.

Personalplanering

Personalplanering

Antalet tjänster, antalet anställda /tv och viss) va-

kanta tjänster, frånvaro.

Den största utmaningen för barn- och utbild-

ningsnämnden handlar om att rekrytera och behålla

behörig och kompetent personal. Ett större fokus

behöver läggas på att fortbilda befintlig personal då

det inte är rimligt att anta att nämndens personalbe-

hov kommer täckas genom nyrekrytering. Detta

kräver både ekonomiska och organisatoriska

förutsättningar.

Behovet av samverkan inom kommunen ökar även

inom personalplaneringsområdet. Både ekonomiska

och effektivitetsvinster finns att göra vid ökad

samordning av exempelvis vikarieanskaffning,

rekrytering och kompetensutvecklingsinsatser.

Kompetensförsörjning

Det mer och mer nätverksbaserade samhället påverkar

hur vi tillför kompetenser till olika grupper.

Forskningen visar att det kollegiala lärandet är det

som ger bäst effekt. Inom barn- och utbild-

ningsnämnden pågår ett omfattande nätverksarbete på

alla nivåer inom styrkedjan. Den ökade digitalisering-

en påskyndar denna utveckling ytterligare och vi rör

oss från traditionella kursbaserade utbildningar eller

föreläsningar mot nätverkande och kollegialt lärande.

Verksamhetsbudget

Nämndens övergripande budgetram

Nämndens grund- och förskolebudget fördelas uti-

från en fördelningsmodell som tar hänsyn till

verksamhetens antal barn och elever. Nämnden har

tagit ett beslut att modellen ska ses över för att

säkerställa att den tar tillräcklig hänsyn till soci-

oekonomiska förutsättningar. Nämndens vilja är att

fördelningsmodellen ska synliggöra ambitionen.

Gymnasieskolans budget är baserad på föregående

års budget samt eventuella volymökningar. Detta

innebär att gymnasiet, till skillnad från övriga skol-

former, får kompensation för ökat elevantal men

behöver aldrig dra ner vid svikande elevantal.

Fördelningsmodellerna inom nämnden behöver

jämställas för att uppnå en större likvärdighet mellan

nämndens samtliga verksamheter.

Nämndens tydliga ambition är att stärka resurserna i

de tidiga åren för att tidigt fånga upp svårigheter och

kunna garantera stödinsatser. I linje med detta har

man beslutat att succesivt omfördela tilldelningen

inom nämndens ram för att möjliggöra ökade resurs-

er i förskolan. Den första effekten av detta kan man

se i tabellen nedan.

(mnkr) Bokslut

2017

Budget

2018

Budget

2019

Plan

2020

Plan

2021

Verksamhetsområde

Förskola 129,9 143,2 159,7 164,2 168,8

Grundskola inkl fritidshem 264,1 252,2 267,4 274,9 282,6

Gymnasieskola 108,4 119,4 109,2 109,3 112,4

Övrigt 65,7 82,1 66,9 48,9 27,6

Nämndens budgetram 568,1 596,9 603,2 597,3 591,4

Detaljbudget

Förskola

Förskolan har i budget 2019 fått en ökad relativ

tilldelning. Man har fått full kompensation för vo-

lymökningen mellan 2018 och 2019, men utöver

detta har ytterligare 3000tkr skjutits till som ett steg i

nämndens ambition att fördela mer medel till de

lägre åldrarna.

Grundskola inkl fritidshem

Grundskolan har fått full kompensation för voly-

mökningen mellan 2018 och 2019. Utöver detta man

utökat antalet kuratorer vilket syns som en utökning

i grundskolans tilldelning. Organisationen kring

skolsköterskorna har gjorts om under 2018 så nu

ligger de både organisatoriskt och budgetmässigt

under SPC, detta syns som en minskning i tilldelning

till grundskolan.

Gymnasieskola

Gymnasieskolan har 2019 fått ett effektiviseringkrav

på 3000tkr, detta är på halvårseffekt vilket betyder att

2020 blir den summan 6000tkr. Utöver detta har

nämnden beslutat att gymnasiet ska lägga sina elevda-

torer på samma kostnadsnivå som grundskolan. Detta

kommer innebära en besparing för nämnden med ca

2000tkr.

Inför 2019 tog man tillbaka den utökning av ram som

nämnden fick i utbyte mot att nämnden fick behålla

intäkterna för asyl- och etableringsersättning. Detta

syns som en minskning på gymnasiet med 7000tkr,

men det kompenseras alltså med en intäkt. Även här

syns omorganisationen kring skolsköterskorna som en

minskning i tilldelning.

SPC inkl särskola

SPC och särskolan ligger ungefär i nivå med föregå-

ende år, en viss volymökning inom särskolan har skett

och det har kompenserats fullt. Omorganisationen av

skolsköterskorna syns här som en utökad tilldelning.

CFF inkl SVA

CFF har fått utöka med ett par tjänster pga volymök-

ningen, inom framförallt grundskolan. Det har också

tillkommit fjärrundervisning i både modersmål och

studiehandledning. En viss ökning i tilldelning utifrån

ökad volym.

Musikskolan

Musikskolan ligger i nivå med föregående år.

övrigt

Övriga poster ligger i nivå med 2018. Det ser ut som

en kraftig minskning av övriga poster jämfört med

föregående år, men detta beror på den ramförändring

som gjordes inför 2019. Då minskningen av ram er-

sätts med en intäkt innebär det ingen skillnad för verk-

samheten.

Investeringsplan

Då nämndens investeringsplan i hög grad är beroende

av den nya skolorganisationen och i vilken takt och

ordning projekt aktiveras är en prognos för 2020-2021

aldeles för osäker att göra. Under 2019 är prioritering-

arna bla Vindängens skola och särskola, Åsarps skola

och förskola, Förskolan Urd samt den ökande digitali-

seringen.

(mnkr) Bokslut

2017

Budget

2018

Budget

2019

Plan

2020

Plan

2021

Investeringar

BUN 6,6 6,0 12,4 9,0 4,0

Nämndens totala investering 6,6 6,0 12,4 9,0 4,0

Projekt/uppdrag

Projekt 1

Efter skolinspektionens tillsyn 2017 framkom kritik

mot, framförallt, Ållebergsgymnasiet. Som stöd i

utvecklingsarbetet och för att långsiktigt kunna

åtgärda bristerna erbjöds kommunen deltagande i

Skolverkets projekt “Samverkan för bästa skola”.

Under hösten 2018 har omfattande nulägesanalyser

tagits fram för att kommande åtgärder ska riktas rätt.

Kommunen får ekonomiskt stöd och hjälp med up-

phandling av kompetensutvecklingsinsatser från

högskola och universitet. Under 2019 påbörjas insa-

tserna mot Ållebergsgymnasiet, Kyrkerörskolan

samt Gudhemsskolan som kommer att pågå under en

treårsperiod, fram till 2021. Det ekonomiska

tillskottet hamnar sammantaget på ca 6 miljoner.

Projekt 2

Kommunen har under 2018 tecknat avtal med

utskrivet (RISE). Detta för att stärka effekterna av

det pågående digitaliseringsarbetet. Samarbetet med

Rise syftar till att öka barn/elevers möjlighet att

utveckla sin digitala kompetens enligt läroplanernas

mål. Inom avtalet ges möjlighet att utveckla:

-Omvärldsbevakning kring digitalisering och

-Testning och implementation av nya digitali-

seringsprodukter och system.

Stödteam

(mnkr) Bokslut

2017

Budget

2018

Budget

2019

Plan

2020

Plan

2021

Projekt 1

Riktade kompetensutvecklingsinsatser 2,0 3,0 1,0

Summa projekt 0,0 0,0 2,0 3,0 1,0

Projekt 2

Summa projekt 2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Uppdrag

Summa uppdrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Nämndens projekt/uppdrag 0,0 0,0 2,0 3,0 1,0

Nämndens verksamhetsuppföljning

Rapportering av måluppfyllelse till nämnd

Enligt Skolverkets ”Allmänna råd för systematiskt

kvalitetsarbete” ska huvudmannen skapa rutiner för att

underlätta det systematiska arbetet. Huvudmannens

uppgift är att säkerställa att arbetet utgår från de nat-

ionella målen, att skapa förutsättningar för ett sådant

arbete samt att utveckla utbildningen i enlighet med

målen. Barn- och utbildningsnämnden fattade beslut

om riktlinjer i maj 2016. Dessa revideras årligen och

bidrar till att samordna nationella och kommunal mål

och krav samt synliggöra det sytematiska uppfölj-

ningsarbetet. I samband med beslutet togs ett årshjul

fram som tydliggör och skapar framförhållning i rap-

porteringen av måluppfyllelse för prioriterade mål

kvartalsvis till nämnden. Även årshjulet har reviderats

och utvecklats och from 2018 finns en gemensam

uppföljningsstruktur framtagen för Falköpings kom-

mun. Denna har fått företräde i nämndens uppfölj-

ningsarbete och de gemensamma kugghjulen och

uppföljningstermerna följs.

Budgetuppföljning till nämnd

Budgetuppföljning till nämnd sker månadsvis för att

bidra till tillit i styrkedjan och ge nämnden en löpande

insyn i ekonomin. Rapporterna i maj och september är

tertialrapporter och septemberrapporten är ett delårs-

bokslut. Tertialrapporteringen sker kommunövergri-

pande och barn- och utbildningsnämndens rapport går

upp i kommunens övergripande tertialrapport och

bidrar till helheten.

Styrkedjan

För att det systematiska utvecklingsarbetet ska få

effekt i organisationen krävs att varje led känner sig

delaktig i processen och att arbetet utgår från verk-

samhetens behov. Resultaten analyseras och rapporte-

ras från varje nivå upp till huvudman. Det är av största

vikt att skapa förtroende och tillit i styrkedjan och att

återkoppling sker från nämnd via ledare tillbaka till

verksamheterna, personal och elever/vårdnadshavare.



1 (2)

Sammanträdesdatum

2019-02-05


§ 3 Dnr 2019/00073 605

Prislista för gymnasieprogram kalenderåret 2019, interkommunal ersättning som debiteras kommuner utanför Utbildning Skaraborg


1. Barn- och utbildningsnämnden fastställer nedanstående prislista för

gymnasieprogram för kalenderåret 2019, interkommunal ersättning som

debiteras kommuner utanför Utbildning Skaraborg.

Bakgrund

Följande prislista föreslås för de gymnasiala utbildningarna på

Ållebergsgymnasiet för kalenderåret 2019. Prislistan ligger till grund för

interkommunal ersättning som debiteras kommuner utanför Utbildning

Skaraborg.

Program Kostnader per elev

Läsår Termin

BA

Bygg- och

anläggningsprogrammet exkl.

inriktning anläggningsfordon

137 733 68 867

BF Barn- och fritidsprogrammet 116 388 58 194

EK Ekonomiprogrammet 107 904 53 952

EE El- och energiprogrammet 156 775 78 388

ESI Estetiska programmet musik 171 976 85 988

FT

Fordons- och

transportprogrammet exkl.

inriktning transport

152 963 76 481

HA Handels- och

administrationsprogrammet 126 137 63 068

IN Industritekniska programmet 157 296 78 648

NA Naturvetenskapsprogrammet 108 218 54 109



2 (2)

Sammanträdesdatum

2019-02-05


SA Samhällsvetenskapsprogrammet 113 975 56 988

TE Teknikprogrammet 117 792 58 896

VO Vård- och omsorgsprogrammet 127 323 63 661

IM Introduktionsprogrammet 181 329 90 664

HO Hälsa vård och omsorg 287 451 143 725

HAL Gymnasiesärskolan

Tilläggsbelopp för elev på nationell

idrottsutbildning enligt Riksidrottsförbundets

rekommendation Läsår Termin

Individuell idrott 15000 7500

Lagidrott 12500 6250

Tilläggsbelopp visst stöd på introduktionsprogram per elev och ämne enligt

Skolverkets föreskrifter.


förvaltningsekonom Jens Sjöstrand.



1 (3)

Sammanträdesdatum

2019-02-05


§ 4 Dnr 2018/01382 612

Bidrag till fristående gymnasieskola 2019


1. Barn- och utbildningsnämnden godkänner nedanstående prislista för

bidrag till fristående gymnasieskolor för kalenderår 2019.

Bakgrund

Bidragsbeloppen grundar sig på barn- och utbildningsnämndens budget för

2019 och beräknas enligt Skolverkets anvisningar.

I de fall Falköpings kommun inte anordnar programmet lämnas för 2019

bidrag per elev och program enligt Utbildning Skaraborgs genomsnittliga

bidragsbelopp.

Tilläggsbelopp för visst stöd på introduktionsprogram per elev och ämne

utbetalas enligt Skolverkets föreskrifter.

Bidrag för program som anordnas av Falköpings kommun

Budgeterad

kostnad Måltider

Administration

(3%)

Moms

(6%)

Totaltbudgeterat

bidragsbelopp

2019

Program

BA, Bygg- och

anläggningsprogrammet

exkl. inriktning

anläggningsfordon

115 286 9 092 3 731 7 687 135796

BF Barn- och

fritidsprogrammet 93 941 9 092 3 091 6 367 112 491

EK Ekonomiprogrammet 85 458 9 092 2 836 5 843 103 229

EE El- och

energiprogrammet 134 328 9 092 4 303 8 863 156 586

ESI Estetiska programmet

inriktning musik 149 529 9 092 4759 9 803 173 182



2 (3)

Sammanträdesdatum

2019-02-05


FT Fordons- och

transportprogrammet exkl.

inriktning transport

130 516 9 092 4 188 8 628 152 424

HA Handels-

administrationsprogrammet 103 690 9 092 3 383 6 970 123 135

IN Industritekniska

programmet 134 850 9 092 4 318 8 896 157 155

NA

Naturvetenskapsprogrammet 85 771 9 092 2 846 5 863 103 572

SA Samhällsvetenskaps-

programmet 91 528 9 092 3 019 6 218 109 857

TE Teknikprogrammet 95 345 9 092 3 133 6 454 114 024

VO Vård- och

omsorgsprogrammet 104 876 9 092 3 419 7 043 124 430

HOHAL Hälsa vård och

omsorg gymnasiesärskolan 265 004 9 092 8 223 16 939 299 258



3 (3)

Sammanträdesdatum

2019-02-05


Bidrag för program enligt Utbildning Skaraborgs genomsnittliga

bidragsbelopp

(program som ej anordnas av Falköpings kommun)

Totalt budgeterat

bidragsbelopp 2019

Program Kronor per elev och år

BAI Bygg- och anläggningsprogrammet inriktning anläggningsfordon 195 822

ES Estetiskt program exkl. inriktning musik 114 446

FTI Fordons- och transportprogrammet inriktning transport 192 128

HT Hotell- och turismprogrammet 111 336

HU Humanistiska programmet 85 413

RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet 147 085

VF VVS- och fastighetsprogrammet 147 418

IB International Baccalaureate 124 561

HV Hantverksprogrammet 115 554


förvaltningsekonom Jens Sjöstrand.



1 (1)

Sammanträdesdatum

2019-02-05


§ 5 Dnr 2019/00036 612

Programrådsrepresentanter


1. Barn- och utbildningsnämnden utser programrådsrepresentanter till

Ållebergsgymnasiet enligt nedan.

Bakgrund

Barn- och utbildningsnämnden utser representanter till Ållebergsgymnasiets

programråd.

Enligt gymnasieförordningen (2010:2039) ska det för gymnasieskolans

yrkesprogram finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan

skola och arbetsliv. Programråden består av representanter från näringslivet,

politiken och skolan och ska verka för att kvalitetssäkra yrkesutbildningarna

på gymnasiet. Programråd ska finnas för samtliga yrkesförberedande

program och för teknik- och vårdcollege

De politiska partierna nominerar programrådsrepresentanterna och förslag på

nedanstående representanter finns klara vid arbetsutskottets sammanträde

den 5 februari 2019. Samtliga programrådsrepresentanter utses vid

nämndsmötet den 20 februari 2019.

Programråd Representant Ersättare

Bygg- och anläggningsprogrammet (BA)

Barn- och fritidsprogrammet (BF) Lena Sjödahl (M)

El- och energiprogrammet (EE) Thomas Svensson (S) Ed Kahrs (M)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Angela Joelsson (KD) Nathalie Lidén (KD)

Handels- och administrationsprogrammet (HA)

Industritekniska programmet (IN) Ingvor Bergman (S) Jonas Larsson (SD)

Fordons- och transportprogrammet (FT)

Teknikprogrammet (TE)


nämndsekreterare Sonja Neuman Hall.



1 (1)

Sammanträdesdatum

2019-02-05


§ 6 Dnr 2019/00134 600

Tillägg till barn- och utbildningsnämndens delegationsordning


1. Barn- och utbildningsnämnden antar tillägg till delegationsordningen

med position 1.7 enligt följande lydelse: barn- och utbildningsnämndens

ordförande ges delegation att besluta om att sammanträdesarvode ska

utgå för annan aktivitet än sammanträde för barn- och

utbildningsnämndens förtroendevalda.

2. Ändringen gäller från och med den 1 mars 2019.

Bakgrund

Enligt de reviderade bestämmelserna om ekonomisk ersättning, som började

gälla 1 januari 2019, kan sammanträdesarvode utgå för annat än samman-

träden. (§ 16, punkt 4.): Sammanträdesarvode utbetalas också för följande.

Aktivitet som kommunfullmäktige eller ansvarig nämnd beslutat.

Kommunfullmäktige och nämnder kan besluta att aktivitet ska berättiga till

sammanträdesarvode för instansens egna förtroendevalda. Beslut ska fattas

för varje enskild.

På så sätt ges nämnden möjlighet att besluta att arvode ska utgå för till

exempel studiedagar, besök, utbildningar, med mera.

Tjänsteutlåtandet, daterat den 29 januari 2019, har utarbetats av Sonja

Neuman Hall.



1 (2)

Sammanträdesdatum

2019-02-05


§ 7 Dnr 2019/00143 612

Inköp av elevdatorer på Ållebergsgymnasiet


1. Nämnden beslutar att priset för inköp av elevdatorer på

Ållebergsgymnasiet jämställs med grundskolans inköpspris för

elevdatorer i årskurs 7.

2. Om priset avviker uppåt mer än 10% krävs skolchefens godkännande.

Sammanfattning

Den sammanlagda kostnaden per elevdator på Ållebergsgymnasiet har stigit

varje år sedan 2013 och ligger i dag cirka tre gånger högre än motsvarande

kostnad på grundskolan.

Nationellt finns goda exempel på hur gymnasium gått ifrån kostsamma

lösningar för elevdatorer, mac och pc, till förmån för chromebooks.

Det föreslagna beslutet syftar till att sänka kostnaderna för elevdatorerna på

Ållebergsgymnasiet och samtidigt bibehålla goda förutsättningar för

undervisningen.

Bakgrund

Inför varje läsår köper Ållebergsgymnasiet och barn- och

utbildningsförvaltningen in elevdatorer till årskurs 1 på gymnasiet och

årskurs 7 på grundskolan.

Kostnaderna per elev för grundskolans elevdatorer har legat på samma nivå

sedan införandet av en dator per elev 2014.

Den genomsnittliga kostnaden per dator, det vill säga snittet för alla

datormodeller tillsammans, för elevdatorer på Ålleberg har istället stigit

varje år sedan 2013.

Priser + Elevantal 2 014 Antal 2014 2015 Antal 2015 2016 Antal 2016

Ipad 3 500 183 3 500 94

Chromebook 3500 161 3500 365 3 000 465

Priser + Elevantal 2 017 Antal 2017 2018 Antal 2018

Chromebook 3000 372 3225 388



2 (2)

Sammanträdesdatum

2019-02-05


Priser + Elevantal 2013 Antal 2013 2 014 Antal 2014 2 015 Antal 2015

Standard 6 595 260 5 950 235 7 580 245

Mac 7 436 55 7 381 58 11 129 40

Teknik 10 320 50 10 610 43 11 990 45

Priser + Elevantal 2 016 Antal 2016 2017 Antal 2017 2018 Antal 2018

Standard 7 070 210 6 416 185 6 350 185

Mac 12 404 65 12 595 65 13 897 65

Teknik 12 435 38 13 258 65 13 258 65

Chromebook 2495 75

Kostnadsökningen kan inte motiveras enbart av inflation utan är ett resultat

av önskemål på förbättringar i prestanda från verksamheten. Den totala

kostnaden för elevdatorer på Ålleberg är tre gånger så stor som den på

grundskolan, ungefär 2 miljoner kronor varje år.

Verksamheten framför pedagogiska argument samt marknadsföringsskäl

som orsaken till varför kostnaden är berättigad.

På nationell nivå har flera gymnasium, till exempel Uddevalla gymnasium

och Nacka gymnasium, sedan ett par år tillbaka gått ifrån kostsamma

lösningar på elevdatorer så som mac och pc för att istället gå över till mer

kostnadseffektiva datorer till exempel chromebooks. I dessa exempel

kompletteras chromebooks med ett mindre antal kraftfullare datorer som

används i särskilda kurser där detta krävs. Samma förhållningsätt går att

tillämpa i Falköping.


utvecklingsstrateg Björn Broberg.

Anmälningar om kränkande behandling 2019-01-17 - 2019-02-12

Dok.ID DiarieNr Datum Initierat av Beskrivning HandlaggarNamn Enhet

30441 2019/00172 2019-02-11 Privatperson Anmälan om kränkande behandling KY Ulrika Tunér Kyrkerör

Delegationsbeslut Barn- och utbildningsnämnden 2019-01-17 - 2019-02-12

DiarieNr Datum Initierat av Beskrivning Handläggare Dokumenttyp

201900169 2019-02-11 Barn- och utbildningsnämnden Beslut om skolskjuts vid växelvis boende Sarah Cato Delegationsbeslut

201900051 2019-02-07 Barn- och utbildningsnämnden Nytt beslut om skolskjuts på grund av anpassad studiegång Sarah Cato Delegationsbeslut

201900133 2019-02-04 Barn- och utbildningsnämnden Beslut om skolskjuts Sarah Cato Delegationsbeslut

201900088 2019-01-25 Barn- och utbildningsnämnden Beslut om skolskjuts vid växelvis boende U B Sarah Cato Delegationsbeslut

201900105 2019-01-24 Skolchef Beslut om utanordnare och attestanter för 2019 Karina Bronell Delegationsbeslut

201900088 2019-01-22 Barn- och utbildningsnämnden Beslut om skolskjuts vid växelvis boende A B, E B, H B Sarah Cato Delegationsbeslut

201900080 2019-01-18 Barn- och utbildningsnämnden Beslut om skolskjuts Sarah Cato Delegationsbeslut

Documents

Verksamhetsredovisning 2018 · 2019-02-12 · Det är viktigt att se sambanden men även att kunna särskilja dem. Denna förvaltningsövergripande verksamhetsredovisning bygger på