€¦ · Web viewDetta ledde till en personalförstärkning som ett utökat stöd för chefer och verksamheter i arbetet med webben och sociala medier. Inom ramen för den förvaltningsövergripande

Årsrapport 2013 SDNSlutversion till FSG för information/samverkan 2014-01-29

Innehållsförteckning1 Uppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattning...........................................4

2 Förvaltningsövergripande..........................................................................................6

2.1 Analys av årets utfall - Befolkningsramen.....................................................................6

2.2 Analys av årets utfall - resursnämndsuppgifter..............................................................7

2.3 Värdering av eget kapital...............................................................................................7

2.4 Nettokostnads-, lönekostnads- och personalvolymsutveckling.....................................9

2.5 Utveckling inom personalområdet.................................................................................9

2.5.1 Personalstruktur..................................................................................................9

2.5.2 Kommunikation..................................................................................................10

2.5.3 Övrig utveckling inom personalområdet...........................................................10

2.6 Uppföljning av särskilda beslut och uppdrag...............................................................12

2.6.1 Ej verkställda SoL/LSS-beslut............................................................................12

2.6.2 Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah..................................................12

2.6.3 Intern kontroll....................................................................................................13

2.6.4 Nationella minoriteter........................................................................................13

2.6.5 Sponsring...........................................................................................................14

2.7 Resultat enligt organisationsstrukturen........................................................................14

3 Uppföljning av kommunfullmäktiges budget.........................................................16

3.1 Sammanfattande resultat av uppföljningen av kommunfullmäktiges prioriterade mål................................................................................................................................16

3.2 Kompletterande uppföljning av vissa av kommunfullmäktiges prioriterade mål........21

3.2.1 Jämställdheten i stadens verksamheter ska öka.................................................21

3.2.2 Skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper och delar av Göteborg ska minska..........................................................................................21

3.2.3 Det hållbara resandet ska öka...........................................................................22

3.2.4 Arbetsmarknadsinsatser för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka......................................................................................................................22

3.2.5 Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska minska...........................23

3.2.6 Upphandling av tjänster med sociala hänsyn ska öka.......................................23

3.3 Sammanfattande uppföljning av kommunfullmäktiges uppdrag.................................24

3.4 Kompletterande uppföljning av vissa av kommunfullmäktiges uppdrag....................25

3.4.1 Full behovstäckning i förskolan.........................................................................25

3.4.2 Andelen elever med godkända betyg ska öka....................................................25

3.4.3 Implementeringen av Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande inom hemtjänsten ska drivas vidare och följas upp...........................................26

3.4.4 Andelen miljömåltider ska öka till minst 50 procent under mandatperioden.................................................................................................26

SDN Östra Göteborg, Årsrapport 2013 SDN Version 2014-01-22 2(41)

3.4.5 Av den arbetade tiden i Göteborgs Stad ska max fem procent utföras av timanställd personal. Gäller för mandatperioden.............................................26

3.4.6 Under 2014 ska minst 50 procent av stadens tjänsteupphandlingar göras med sociala hänsyn............................................................................................27

4 Uppföljning av nämndens verksamhet per verksamhetsområde.........................28

4.1 Utbildning....................................................................................................................28

4.1.1 Redovisning av resultat......................................................................................28

4.1.2 Viktiga framtidsfrågor.......................................................................................29

4.2 Äldreomsorg.................................................................................................................30



4.3 Hälso- och sjukvård......................................................................................................31

4.4 Individ och familj.........................................................................................................32



4.5 Funktionshinderverksamhet.........................................................................................33



4.6 Kultur och fritid............................................................................................................34



5 Bokslut.......................................................................................................................35

5.1 Sammanfattande analys................................................................................................35

5.2 Resultaträkning............................................................................................................35

5.3 Balansräkning...............................................................................................................36

6 Uppföljning av lokala folkhälsoavtal mellan HSN och SDN.................................38

7 Stadsdelsnämndens uppdrag...................................................................................40


1 Uppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till för

Inflyttningen från utlandet har varit stor. Antalet grundskoleelever som kom till stadsdelen var 346 och de flesta, 298, går i de kommunala skolorna.

Antalet barn i förskoleverksamheten har ökat. Full behovstäckning i förskolan har nåtts genom utbyggnad av antalet platser.

Färre äldre bor i särskilt boende för äldre (äldreboende) och plats finns inom tre månader. Åldersgrupperna minskar och fler får stöd i hemmet.

Det är brist på bostäder i staden och i stadsdelen är det främst brist på bostäder med särskild service. Det finns också ett stort behov av bostäder där man klarar eget boende, men man inte av ekonomiska skäl kan få kontrakt. Det orsakar höga kostnader för stadsdelen bland annat för hotellboende.

Antalet hushåll med behov av försörjningsstöd ökade under året. Det är en utveckling som avviker från liknande stadsdelar. Det är fler långtidsberoende än korttidsberoende nu.

Måluppfyllelse i skolan varierar i stadsdelen och har ökat något sedan föregående år i de kommunala skolorna, men ligger på en jämförelsevis låg nivå. När man mäter elevernas resultat i årskurs 9 på befolkningsnivå för stadsdelen så ligger den väsentligt högre vilket analyseras i rapporten.

Sommarverksamheter, förutom öppna fritidsgårdar, både för barn, ungdomar och familjer har genomförts och motverkat oro i stadsdelen. Även sommarskola har genomförts under flera av loven med förbättrade skolresultat som följd.

Flera personer vårdas hemma trots svåra sjukdomstillstånd och en alltmer specialiserad vård utförs av den kommunala hälso- och sjukvården.

Integrationen kan mätas på olika sätt och mätningarna ger inte någon entydig bild av utvecklingen. Mycket görs för att öka integrationen, men samtidigt finns det starka utvecklingstendenser som motverkar den och i stället ökar segregationen.

Medarbetare

Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap är två fokusområden för förvaltningens utvecklingsarbete inom personal- och organisationsområdena. En kartläggning av chefers förutsättningar har gjorts och ett åtgärdsprogram som löper över flera år startades under slutet av året. Utveckling av medarbetarskapet finns som en del i arbetet med att utveckla äldreomsorgen.

Behörigheter för lärare är kartlagd och individuella handlingsplaner finns för behörighetskompletteringar.

Införande av arbetssättet optimerad bemanning pågår och har tagit längre tid än planerat. För att få full effekt har ytterligare ledningsfokus lagts på att stödja genomförandet.

Antalet deltidsanställda har minskat och alla med deltidstjänst har fått erbjudande om heltidstjänst. Andelen utfört arbete av tidsbegränsat anställda och timanställda har minskat, men har fortfarande en för hög nivå i förhållande till budgetens mål.

Verksamhetens processer

Utvecklingsarbetet "Seniorens behov i fokus" pågår och en omfattande kartläggning med stort deltagande av medarbetare, brukare, anhöriga och andra som är berörda, har gjorts. Nu ligger fokus på genomförande av åtgärder som framkommit.


Att bygga kommunala skolor i Kviberg och Gärdsås är angeläget med tanke på befolkningsutvecklingen. Planeringsarbetet går inte tillräckligt fort och det beror inte på stadsdelen.

Miljöfestival anordnades under året och den manifesterade det omfattande miljöarbete som bland annat miljödiplomeringen av stadsdelens alla verksamheter under mandatperioden innebär.

Att utveckla skolans systematiska kvalitetsarbete och arbeta långsiktigt med det är en viktig framgångsfaktor för bättre skolresultat. Under året har flera steg tagits för att befästa detta i hela förskole- och skolverksamheten. En hel del stöd har kommit med statliga medel och den kommunala lokala utvecklingsfonden.

Utredningstiderna för barn och ungdom inom individ- och familjeomsorgen har varit för långa visade en genomgång. Förvaltningen har därför förbättrat rutinerna och kommer att hålla den tidsramar som krävs fortsättningsvis.

Kulturskolan, med fler inriktningar och ett utvecklat arbete på fler ställen av El Sistema, har bidragit till ökad tillgänglighet till kultur för barn, unga och familjer.

Planeringen för ett Kulturhus i Bergsjön startades både avseende innehåll och placering.

Utveckling Nordost avslutade det största EU-projektet för stadsutveckling under 2013. Ett flertal insatser av varaktig karaktär har genomförts i stadsdelen och i flera avseende nåddes de uppsatta målen.

Ekonomi

Resultat för året är ett överskott på cirka 6 100 tkr. De största avvikelserna mot budget är inom sektor Äldreomsorg samt Hälso- och

sjukvård och sektor Individ- och familjeomsorg samt Funktionshinder. Det egna kapitalet har ökat till cirka 36 700 tkr, men borde vara 60 000 tkr för

att nå målet. Inför 2014 finns en risknivå på 20 000 tkr inom försörjningsstödsutvecklingen,

köpt vård och köpt boende samt nyanlända. De ekonomiska utmaningarna 2014 är: Seniorens behov i fokus, Hälsofrämjande

ledarskap och medarbetarskap, egen försörjning för stadsdelens befolkning, bostäder utifrån befolkningens behov samt gamla boendeplaceringar utanför Göteborgs stad.


2 Förvaltningsövergripande

2.1 Analys av årets utfall - Befolkningsramen

Utfall Aktuell budget Avvikelse Utfall 2012

Nettokostnad -2 153 763 -2 151 900 -1 863 -2 026 823

Kommunbidrag 2 159 445 2 151 900 7 545 2 014 100

Resultat 6 083 0 6 083 -13 550

Eget kapital 36 688 30 605 6 083 30 605

Lönekostnad exkl. arvoden -821 345 -750 346 70 999 778 775

Arbetad tid (årsarbetare) 2 739 2 670

Lönekostnad per årsarbetare 300 292

Lönekostnad exkl. arvoden: I aktuell budget för helåret finns inte personalbudget med för Stöd i hemmet på cirka 80 000 tkr pga. prestationsersättning inom sektorn. Tar förvaltningen hänsyn till detta innebär det att aktuell budget för helår är cirka 830 000 tkr.

Resultatet för befolkningsramen 2013 är cirka 6 100 tkr. Detta innebär att förvaltningen har gjort en positiv avvikelse mot budget på 6 100 tkr. Den positiva avvikelsen mot budget beror till största delen på:

Ökade bidrag för bl.a. flyktingar Kompletteringsbudgetar under året

Under 2013 har förvaltningen fått cirka 40 000 tkr i extra kommunbidrag för bl.a. försörjningsstöd 21 000 tkr och flykting/anhöriginvandring 10 000 tkr. Om det inte hade fördelats ut något extra kommunbidrag under 2013 hade det inneburit att förvaltningen gjort ett underskott på cirka 34 000 tkr.

Förvaltningen har hela året arbetat med att få en ekonomi i balans genom:

Seniorens behov i fokus Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap Utvecklat uppföljningsarbete Åtgärdsplaner inom sektor Äldreomsorg samt Hälso- och sjukvård och sektor

Individ- och familjeomsorg samt Funktionshinder

Förvaltningens utmaningar 2014 för att få en ekonomi i balans är:

Seniorens behov i fokus Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap Egen försörjning för stadsdelens befolkning Bostäder utifrån befolkningens behov Gamla boendeplaceringar utanför Göteborgs stad

Förvaltningen skulle kunna minska sina kostnader med cirka 50 000 tkr om förvaltningen fick tillgång till ytterligare 15 lägenheter/år i tre år. Det skulle innebära att förvaltningen kunde minska kostnaderna för köpt boende och istället arbeta med eget boende med stöd. Förvaltningen har under 2013 arbetat med att kartlägga boendeplaceringar utanför Göteborgs stad i syfte att erbjuda berörda placeringar inom staden eller hitta en varaktig boendelösning för den berörda på den ort som personen bott en längre tid. Förvaltningens arbetssätt prövas för närvarande i ett antal ärenden hos Förvaltningsrätten.

Förvaltningens risknivå ligger på cirka 20 000 tkr och kan kopplats till:

Försörjningsstödsutvecklingen Köpt vård och boende


Nyanlända

2.2 Analys av årets utfall - resursnämndsuppgifter

Resursnämndsuppgift Årets resultat

Aktuell budget

Resultat-avvikelse

Utgående Eget

kapitalResultat

2012

Kortedala Bibliotek, resursbibliotek

5 070 5 300 230 685 5 189

Radar 72, ungdomars fritid 4 011 4 100 -89 1 289 4 088

Bergsjöns Kulturhus, Kulturhus 537 500 -37 -37 0

Årets resultat = nettokostnad.

Resultatet för resursnämndsramen 2013 är cirka 100 tkr. Kortedala bibliotek har en positiv avvikelse på 230 tkr vilket beror på att enheten under året varit restriktiv gällande vikarier. Intäkterna har också varit större än budgeterat. Radar 72, Ungdomars fritid har haft högre kostnader än budgeterat för övriga verksamhetskostnader. Bergsjöns Kulturhus har en liten negativ avvikelse. Under året har budgeten för Kulturhuset justerats, från 1 000 tkr till 500 tkr och i och med denna justering har nu Kulturhuset en budget på 500 tkr 2014 vilket Kulturhuset inte hade innan budgetjusteringen.

2.3 Värdering av eget kapital

Befolkningsramen

Ekonomi i balans - stadsdelen ska behålla en styrka i ekonomin så att den kännetecknas av långsiktighet och uthållighet.

Det egna kapitalet ska minst uppgå till 3 % av befolkningsramen vilket motsvarar cirka 60 000 tkr under mandatperioden för att kunna hantera oförutsedda händelser och tillgodose brukarnas behov samt behålla upparbetad kvalitet.

En ekonomi i balans tillsammans med ett eget kapital som buffert skapar en stabilitet och trygghet för såväl boende som medarbetare i Östra Göteborg. För att åstadkomma en god ekonomisk hushållning krävs att alla aktivt arbetar för ekonomi i balans, effektivt resursutnyttjande och rättvisande ekonomisk bild. Dessutom krävs att förvaltningen är uppmärksam på försörjningsstödsutvecklingen, befolkningsförändringar, volymförändringar och andra omvärldsförändringar som påverkar verksamheten.

I de kommuncentrala förutsättningarna för 2014 kan nämnden använda det egna kapitalet upp till 0,5 % av befolkningsramen, vilket motsvarar 11 200 tkr. Förvaltningen började 2013 med ett eget kapital på 30 600 tkr. Under 2013 har nämnden inte fattat några beslut om att använda det egna kapitalet. Under perioden 2011-2012 beslutade att använda 29 400 tkr av det egna kapitalet.

Förvaltningen kommer att starta verksamhetsåret 2014 med ett eget kapital på 36 700 tkr, vilket motsvarar ett eget kapital på cirka 2,1 % av befolkningsramen för mandatperioden. Om förvaltningen ska nå upp till målet för det egna kapitalet innebär det ett överskott sammanlagt på cirka 23 300 tkr under 2014. Förvaltningen har ett nettokostnadsutrymme 2014 på cirka 3,2 %, vilket är ett relativt litet utrymme när förvaltningen väger in; löneavtalsutvecklingen, förvaltningens volymökningar och


expansion. Detta innebär att förvaltningen troligtvis inte kommer att nå upp till målet att det egna kapitalet ska vara 3 % av befolkningsramen under mandatperioden.

Förvaltningen har arbetat fram riktlinjer för hur över- och underskott ska behandlas i förvaltningen. Vilket innebär att:

75 % av överskottet blir extra nämndbidrag till sektorn. För att ta del av överskottet:

Ska överskottet ha uppstått genom egna aktiva insatser Ska budgeterade prestationer vara uppfyllda Ska förvaltningens ekonomi vara i balans

För att utnyttja sektorns överskott krävs:

Att överskottet används till en avgränsad och tidsbegränsad insats som ej är kostnadsdrivande

Att en beskrivning av aktivitet, syfte och kostnad lämnas till stadsdelsdirektör och ekonomichef

100 % av sektorns underskott blir en kostnadsanpassning:

Underskottet ska hämtas hem nästkommande budgetår På vilket sätt underskottet ska hämtas hem ska beskrivas med aktivitet, belopp

och tidpunkt samt lämnas till stadsdelsdirektör och ekonomichef

Sektorns resultat fastställs i en bokslutsberedning mellan stadsdelsdirektör, ekonomichef och sektorschef. När sektorns resultat fastställs ska hänsyn tas till följande:

Hur väl har sektorn uppfyllt målen? Har sektorn inte på ett rimligt sätt uppfyllt målen ska detta beaktas.

Är det storleksmässigt ett rimligt belopp? Redovisar sektorn ett orimligt över-/underskott i förhållande till sin verksamhet bör inte hela beloppet föras över.

I samband med bokslutsberedningen sker en dialog mellan stadsdelsdirektör, ekonomichef och sektorschefer kring vilka över-/underskott som ska föras över till kommande år. Beslut gällande överföring tas av stadsdelsdirektören.

Resursnämndsuppgifterna

Resursnämndsramens totala egna kapital uppgår till cirka 1 900 tkr. Riktnivån för eget kapital är 800 -1 200 tkr.

Kortedala Bibliotek har ett eget kapital på 700 tkr och ligger inom ramens riktnivå för eget kapital.

Radar 72 har ett eget kapital på 1 300 tkr och ligger 1 000 tkr över ramens riktnivå för eget kapital. Radar 72 planerar att arbeta med ökad tillgänglighet samt förbereda flytt av verksamheten under 2014-2015. I och med att verksamheten kommer att flytta inom den närmsta tiden är det en större ekonomisk risk än när en verksamhet är i ordinarie drift. I och med denna risk är ett större eget kapital än riktnivån att föredra för att kunna hantera eventuella oförutsedda kostnader.

Bergsjöns Kulturhus har ett eget kapital på -40 tkr, vilket är under ramens riktnivå för eget kapital. Resursuppdraget kommer att arbeta in den negativa avvikelsen under 2014.


2.4 Nettokostnads-, lönekostnads- och personalvolymsutveckling

År 2012 År 2013

Nettokostnadsutveckling5,6 % 6,6 %

Lönekostnadsutveckling (exkl. arvoden) 6,4 % 5,5 %

Personalvolymsutveckling3,3 % 2,6 %

Nettokostnadsökningen för året är 6,6 % eller motsvarade cirka 127 000 tkr och beror till största delen på expansionen inom förskolan, ökat elevantal inom skolan, ökade kostnader för köpt vård och boende samt ökade kostnader inom funktionshinder på grund av dyra platser.

Försörjningsstödet har en nettokostnadsutveckling på 6,1 % för 2013 motsvarande cirka 13 700 tkr. Förvaltningen har under 2013 tilldelat försörjningsstödet 10 000 tkr mer än vad tilldelningen varit från Kommunfullmäktige.

Inför 2014 har förvaltningen utrymme för en nettokostnadsökning på 3,2 % jämfört med utfall 2013 eller motsvarande cirka 84 000 tkr. Förvaltningens utrymme på 3,2 % är ett relativt litet utrymme när förvaltningen tar hänsyn till; löneavtalsutvecklingen, förvaltningens volymökningar och expansion. Detta innebär att förvaltningen måste hålla fast vi de planer och uppdrag som är fastställda för att uppnå en ekonomi i balans.

Inom sektor Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder är nettokostnadsutvecklingen 9,3 % eller motsvarande cirka 55 000 tkr. Boendesituationen för många människor i Östra Göteborg är besvärlig, vilket innebär att förvaltningen måste köpa ett stort antal boendelösningar på grund av att bristen på bostäder är stor. Personer som har rätt till serviceboende eller bostad med särskild service bor i dyra korttidsboende, barnfamiljer bor på hotell, andra bor i köpta boenden.

Avseende antal årsarbetare ökar personalvolymen mest inom skola/skolbarnomsorg, medan funktionshinder står för den största procentuella ökningen. Nystartade boenden inom funktionshinderverksamheten, elevökning samt även nyöppnade förskoleavdelningar har bidragit till den ökade personalvolymen. Äldreomsorgen visar minskande siffror på totalen samtidigt som det sker en tydlig förflyttning av personalvolym från äldreboendena till hemtjänsten.

2.5 Utveckling inom personalområdet

2.5.1 Personalstruktur

År 2011 År 2012 År 2013

Antal tillsvidareanställda på heltid 2 062 2 175 2 291

Antal tillsvidareanställda på deltid 312 258 216

Antal tidsbegränsat anställda 249 250 334

Antal timavlönade 427 461 478

Totalt antal anställda 3 050 3 144 3 319

Skolan och förskolan i Östra Göteborg har många tidsbegränsat anställda, vilket till stor del kan förklaras av det obligatoriska introduktionsåret och ökad bemanning pga. många nyanlända elever. Även funktionshinder och äldreomsorgen har hög andel tidsbegränsat anställda. För funktionshinder beror det till stor del på en hög andel föräldraledigheter


under året. Äldreomsorgen har både en hög andel tidsbegränsat anställda samt en hög andel timavlönade. Detta är ett strukturellt problem som uppmärksammats av förvaltningen och för 2014 finns en sammanhållen planering för att komma till rätta med problemet.

I förvaltningen har andelen arbetad tid utförd av timavlönad personal minskat de senaste tre åren med nästan två procentenheter trots att antalet timavlönade personer har ökat. Enheterna behöver även fortsatt anställa fler tillsvidareanställda eftersom Bemanningsenhetens timavlönade i stor utsträckning sätts in på vakanta tjänster istället för att ersätta vid korttidsfrånvaro. Även förskolan visar på en hög andel timavlönade och har inkluderats i projektet optimerad bemanning och arbetet pågår för att möjliggöra ett förändrat arbetssätt. Trots att andelen timavlönade inom äldreboenden och stöd i hemmet nu minskar är det fortfarande en bit kvar till målet. På grund av detta har förvaltningen valt att intensifiera arbetet med optimerad bemanning under 2014.

2.5.2 Kommunikation

Under året har förvaltningsledningen sett över mötesstrukturen för chefer i förvaltningen och varje mötesgruppering har fått vara delaktiga i att formulera syftet med gruppens möten. Som ett komplement till mötesstrukturen finns också ett nyhetsbrev för chefer – Chefsbrevet – som utkommer en gång per månad. I chefsbreven kan förvaltningsledningen och stödfunktionerna förtydliga budskap och även tydliggöra vad man som chef ska informera/kommunicera vidare till sina medarbetare.

Stöd från kommunikationsfunktionen är efterfrågat och det finns upparbetade kontaktvägar och relationer till förvaltningens chefer. Under 2013 har de tillsammans arbetat med totalt 20 kommunikationsplaner som ett stöd till chefer och projektledare. Några av de största projekten har varit Kulturhus Bergsjön, Seniorens behov i fokus, lokalfrågor inom sektor Utbildning samt förvaltningens satsningar på mobilitet och hållbar utveckling 2014. Kommunikationsfunktionen har också stöttat chefer med alltifrån trycksaksproduktion till att skriva artiklar och pressmeddelanden, stöd vid mediakontakter, dialogmöten, pressträff och så vidare. Stödet anpassas efter de behov som den aktuella chefen har.

År 2012 arbetade sektor ÄO-HS fram en kommunikationsstrategi med stöd av kommunikationsfunktionen. Under 2013 har motsvarande arbete genomförts i sektor Kultur och Fritid och sektor Utbildning. Under 2014 kommer förvaltningen att arbeta vidare och ta fram en övergripande kommunikationsstrategi.

Under 2013 gjorde kommunikationsfunktionen också en kartläggning av förvaltningens webborganisation för att kvalitetssäkra informationen på webben och ta fram en process/rutin för att uppdatera kontaktuppgifter. Detta ledde till en personalförstärkning som ett utökat stöd för chefer och verksamheter i arbetet med webben och sociala medier.

Inom ramen för den förvaltningsövergripande kartläggningen av chefers förutsättningar har handlingsplaner på såväl sektors- som områdesnivå tagits fram. Inom sektor Utbildning omfattar handlingsplanerna för år 2014 konkreta åtgärder för att främja och stödja chefers kommunikativa uppdrag. Förvaltningsledningen har i sin nulägesanalys inför 2014 lyft fram att förvaltningen behöver intensifiera arbetet med att bli en kommunikativ organisation.

2.5.3 Övrig utveckling inom personalområdet

I budgeten för Östra Göteborg 2013 anges att "Östra Göteborg skall bli en hälsofrämjande organisation och attraktiv arbetsgivare genom att fokusera på


förutsättningar för chefer, integrerat hälso- och arbetsmiljöarbete, hälsofrämjande ledarskap samt hälsofrämjande medarbetarskap".

Östra Göteborg kartlade under hösten 2012 och våren 2013 chefers förutsättningar för ett hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap som en del i arbetet med att skapa en hälsofrämjande och attraktiv organisation. Kartläggningen skedde genom intervjuer med 45 chefer i organisationen, en enkät framtagen av förvaltningen samt resultatet från stadens gemensamma ledarenkät. Chefernas delaktighet är en röd tråd genom hela arbetet. Förutom att vara med i själva kartläggningen har cheferna varit delaktiga i både analys av resultat och framtagande av handlingsplanen. Handlingsplanen antogs av förvaltningsledningen i juni 2013.

Handlingsplanen består av 7 åtgärdsområden:

tydliga roller, uppdrag och mandat administrativt stöd introduktion för nya chefer och chefsprogram vision för ledarskap strukturerat arbetsmiljöarbete riktat mot chefer struktur och stöd i planering och uppföljning stöd i uppdraget

Åtgärdsarbetet genomförs i projektform och kommer att präglas av en stor delaktighet från förvaltningens chefer och pågå under 2014-2016.

Förvaltningens strategi har varit att börja med att belysa ledarskapet för att sedan fortsätta med medarbetarna.

Under 2013 har förutsättningarna för ett hälsofrämjande medarbetarskap kartlagts som en del av Seniorens behov i fokus, ett utvecklingsarbete i projektform inom sektor Äldreomsorg samt Hälso- och sjukvård. Arbetet genomsyrades av en bred delaktighet från medarbetare, chefer, personalorganisationerna samt brukare, anhöriga och invånare. Genom ett stegvis arbete som innebar enkätstudie, workshops och analysforum kartlades och diskuterades upplevelsen av förutsättningar för hälsofrämjande medarbetarskap och ledarskap som en del.

I enkätstudien framkom att den självskattade hälsan hos medarbetarna är relativt god. Medelvärdet för stressnivån var en trea på en sexgradig skala. Ytterligare resultat var att upplevelsen av att möta krav var som lägst när det gällde krav från kollegor i andra verksamheter. Upplevelsen av stöd skattades lägst av chefer, vilket är i linje med den ovan nämnda kartläggningen av chefers förutsättningar och arbetsbelastning. På frågan om upplevelse av känsla av sammanhang (KASAM) är skattningen genomgående hög, men högst för frågan om upplevelse av meningsfullhet. Sjuksköterskor är den kategorier som skattar sig högst här.

Skillnader i upplevd hälsa och förutsättningar mellan områdena (SiH, ÄBO, HoS) samt mellan olika befattningar framkom till viss del. Exempelvis skattades stressnivån högre av kvinnor i stöd i hemmet respektive biståndsbedömare, än övriga befattningskategorier. Biståndsbedömare är även den kategori som skattar upplevelsen av möjlighet till påverkan lägst. Vissa skillnader med hänvisning till kön samt erfarenhet framkom också.

I de förslag på åtgärder som framkommit i olika forum syns t ex en önskan om ett mer nära ledarskap, tydligare roller och uppdrag och ökat samarbete. I januari 2014 fattade styrguppen för Seniorens behov i fokus beslut om fortsatt arbete, vilket konkret innebär fyra åtgärdsområden. Hälsofrämjande medarbetarskap och ledarskap skall genomsyra samtliga åtgärdsområden. Arbetet kommer också att kopplas ihop med kartläggningen


över chefernas förutsättningar och arbetsbelastning. Cheferna i sektorn kommer att vara delaktiga när det gäller förutsättningarna för dem att implementera resultatet av Seniorens behov i fokus.

2.6 Uppföljning av särskilda beslut och uppdrag

2.6.1 Ej verkställda SoL/LSS-beslut

SoL-beslut 2013-12-31 LSS-beslut 2013-12-31

Antal beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdag

10 27

Antal beslut där verkställigheten avbrutits och inte återupptagits inom tre månader från avbrottet

0 7

Bristen på bostäder innebär 20 stycken ej verkställda beslut om bostad med särskild service enligt LSS och en permanent bostad SoL. Det är svårt att hitta lämpliga personer för kontaktuppdrag, vilket innebär att det är många ej verkställda och avbrutna beslut gällande kontaktperson och kontaktfamilj. Svårigheten med att skapa individuella lösningar innebär att det är tre ej verkställda beslut gällande dagverksamhet/daglig verksamhet.

2.6.2 Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah

Kvartal 4 2013

Antal anmälningar enligt Lex Maria 1

Antal anmälningar enligt Lex Sarah 0

Individ och familjeomsorg samt funktionshinder

Lex Maria

Det har under fjärde kvartalet inte gjorts några anmälningar enligt Lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg.

Lex Sarah

Det har under fjärde kvartalet inte gjorts några anmälningar enligt Lex Sarah till Inspektionen för vård och omsorg.

Äldreomsorg

Lex Maria

En anmälan är gjord enligt Lex Maria under fjärde kvartalet med följande åtgärder:

Triageutbildning (akuta bedömningar) för sjuksköterskor pågår, utbildning av reflektionshandledare pågår, återkommande diskussioner gällande dokumentation och uppföljning på professionsmöte med sjuksköterskor.

Lex Sarah

Det har under fjärde kvartalet inte gjorts några anmälningar enligt Lex Sarah till Inspektionen för vård och omsorg.


2.6.3 Intern kontroll

Stadsdelsnämnden beslutade i december 2012 om en plan för intern kontroll 2013. Planen bygger på riskanalyserna som gjordes hösten 2012 i förvaltningen. Intern kontroll har genomförts under 2013 enligt den av nämnden beslutade planen. Kontrollerna/granskningarna har genomförts under perioden april-september 2013 i enlighet med planen. Rapport lämnades till SDN i november.

Riskanalyser gjordes inför 2013 och vissa risker hanterades med åtgärdsplaner och andra genom granskning av rutiner i processerna där riskerna fanns.

Resultatet av kontrollerna visar att det finns förbättringsområden inom de processer som har granskats.

Av de 17 granskningarna visar fem stora brister. Tre visar brister, men processerna utvecklas åt rätt håll eller fungerar bra i delar av förvaltningen. Nio processer bedöms fungera. Förbättringsmöjligheter finns i alla processer. Förbättrings- och utvecklingsarbete pågår eller kommer att startas avseende de processer där brister iakttagits.

I samband med granskningarna har granskarna mötts positivt av medarbetare och chefer. Det har för det mesta uppfattats som positivt att granskningarna genomförts. Det tyder på att kontrollmiljön är god.

En viktig aspekt är likabehandling och hög rättssäkerhet för medborgarna och det förutsätter tydliga och väl kända rutiner som följs. Flera av de granskade rutinerna i processerna har direkt koppling till god ekonomisk hushållning och god ekonomisk redovisning.

Ingen av granskningarna har belyst om män/pojkar och kvinnor/flickor behandlas olika. Granskningen av föreningsbidrag har dock indirekt granskat detta eftersom följsamheten till reglerna har kontrollerats. Flera av granskningarna hade det kunnat läggas ett könsperspektiv på, men det ingick inte i anvisningarna till granskarna.

Flera av granskningarna gäller processer som direkt berör barn och ungdom och rätten till utbildning, trygghet och adekvat stöd i utsatta livssituationer.

Arbetet med intern kontroll i förvaltningen har utvecklats och fler i förvaltningen ser betydelsen av god intern styrning och kontroll som en viktig kvalitetsfråga.

2.6.4 Nationella minoriteter

Stadsdelsnämnden Östra Göteborg är projektägare för Pilotprojektet Romsk inkludering i Göteborg. Göteborg är en av fem pilotkommuner och arbetet syftar till att hitta metoder som stödjer regeringens 20-åriga strategi för romsk inkludering. Huvudmålet för strategin är att de romska barn som föds idag ska ha samma möjligheter som alla andra 2032. Stort fokus läggs också på att öka kunskaperna om minoritetslagstiftningens krav på offentliga verksamheter samt kännedom om romernas historia.

Projektledare finns och under våren har förvaltningen haft regelbundna möten med Romska rådet i Göteborg med syfte att forma lämpliga arbetsgrupper för arbetet. Utifrån regeringens strategi kunde man enas om nyckelområden för arbetet, nämligen utbildning, hälsa, arbete, boende, social omsorg och kultur. Temagrupperna har skapats för arbetet. I alla temagrupperna finns representanter från Romska rådet med. Pilotprojektet Romsk Inkludering innefattar hela staden och därför samarbetar förvaltningen aktivt med kulturförvaltningen, stadsledningskontoret och de övriga stadsdelarna. Det pågår även samarbete med Arbetsförmedlingen och Västra


Götalandsregionen.

Varje elev efter genomgången grundskola har kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia och de nya läroplanerna och implementeringen av dessa bedöms bidra till att skolhuvudmän lyfter upp frågor som berör de nationella minoriteterna.

Förskolecheferna har kartlagt intresset för finskspråkig förskoleverksamhet men endast en förskola har en familj som uttryckt intresse.

Förvaltningen informerar om rätten till modersmålsundervisning för de nationella minoriteterna enligt gällande bestämmelserna. Det finns elever ur minoritetsgrupperna som är omotiverade att delta på grund av att de talar så lite sitt modersmål i vardagen. Många barn/elever är minst tredje generationens invandrare, i alla fall de som har finska som modersmål.

En finsk telefonservice för äldre i Nordost har funnits sedan 2012, då behovet varit litet har denna tjänst avvecklats och ingår numera i Kontaktcenters uppdrag.

2.6.5 Sponsring

Under 2013 har inga sponsringsåtaganden fattats i SDN Östra Göteborg.

2.7 Resultat enligt organisationsstrukturen

Resultat i tkr per sektor/avdelning Nämndbidrag Årets resultat Budgeterat

resultatUtgående eget

kapital

Utbildning 852 680 11 000 0 0

Äldreomsorg samt Hälso- och sjukvård

302 212 -29 704 0 0

Individ- och Familjeomsorg samt funktionshinder

589 597 -28 897 0 0

Försörjningsstöd 247 025 2 418 0 0

Kultur och Fritid 39 881 1 286 0 0

Ledning och styrning inkl. stöd 128 050 49 980 0 0

Summa 2 159 455 6 083 0 0

Utbildning

Sektorn lämnar ett positivt resultat på 11 000 tkr mot budget. Sektorns överskott har arbetats fram av hela sektorn för att skapa goda förutsättningar för en bra ingång till verksamhetsåret 2014. Sektorn har under senare delen av året fått förstärkning i sin ram utifrån befolkningsökning, antal nyanlända samt pengar från utvecklingsfonden utifrån satsningen från Kommunfullmäktige på utvalda skolor i stadsdelen.

Äldreomsorg samt Hälso- och sjukvård

Sektorn Äldreomsorg samt Hälso- och sjukvård gick in i verksamhetsåret 2013 med en obalans i budget på cirka 10 000 tkr. Sektorn lämnar 2013 med en obalans på cirka 30 000 tkr. Sektorn har arbetat med åtgärder under året som inneburit satsning på att stärka insatserna i ordinärt boende såsom hemtjänst, hemrehabilitering, dagverksamhet, dagrehabilitering och förebyggande verksamhet för att på ett bättre sätt skapa möjligheter att tillgodose de äldres olika behov och också få en ekonomi i balans. Detta arbete har inte fått de ekonomiska effekter som vi planerade. För att få en ekonomi i


balans 2014 har sektorns ram förstärkts och projektet Seniorens behov i fokus kommer att verkställas under 2014.

Individ- och familjeomsorg samt Funktionshinder

Sektorn Individ- och familjeomsorg samt Funktionshinder lämnar ett resultat på cirka - 28 900 tkr. Den negativa avvikelsen beror på ökade kostnader för köpt boende och köpt vård. Kostnaderna ökar för gruppen barn och familj samt unga vuxna (16-25 år) med vårdinsats enligt SoL, LVU eller LVM. Även kostnaderna för köpt socialt boende ökar på grund av bristen på bostäder i staden, vilket försvårar möjligheterna att göra s.k boendekarriär. Inför 2014 arbetar sektorn med två fokusområden för att få ner kostnaderna vilka är Köpt vård och boende inom funktionshinder och inom åldersgrupp 16-25 år.

Försörjningsstöd

Försörjningsstödet lämnar ett resultat på cirka 2 400 tkr. Förvaltningen har i budget 2013 utökat ramen med 10 000 tkr jämfört med tilldelad ram från Kommunfullmäktige. Förvaltningen har under året fått extra tilldelning i försörjningsstödsramen med 20 800 tkr och 1 900 tkr i statsbidrag för anhöriginvandringen. Hade inte förvaltningen utökat ramen och ingen extra tilldelning gjorts under året hade försörjningsstödet lämnat en negativ avvikelse på 33 200 tkr.

Kultur och Fritid

Sektorn Kultur och Fritid lämnar ett årsresultat på cirka 1 300 tkr. Den positiva avvikelsen beror till största delen på billigare egendomsförsäkring i förvaltningen samt mer intäkter än planerat för förvaltningens samlingslokaler.

Ledning och styrning inkl. Stöd

Stödfunktionerna lämnar en positiv avvikelse på 6 500 tkr, som är relaterat till personalkostnader och förvaltningsgemensamma satsningar som inte genomförts. Under Ledning och Styrning ligger förvaltningens budget för oförutsedda kostnader samt kompletteringsbudgetar under året.


3 Uppföljning av kommunfullmäktiges budget

3.1 Sammanfattande resultat av uppföljningen av kommunfullmäktiges prioriterade mål

Bedömning av Måluppfyllelse

Grön = God

Utveckling åt rätt håll/Stark trend/om mätetal finns - tydlig ökning

Gul = Viss

Utveckling åt rätt håll/Svag trend/om mätetal finns - ökning.

Röd = Ingen

Utveckling åt fel håll/Ingen alt svag trend/om mätetal finns - ingen ökning alt. minskning.

Blå = Svårbedömt

Mål Sammanfattande resultatredovisning Bedömning av måluppfyllelse

Göteborgarnas livschanser ska utjämnas

Andelen unga i åldrarna 18-25 som uppbär försörjningsstöd fortsätter att öka trots olika insatser såsom Kvinnokraft (projekt), ett nytt arbetssätt med hembesök till unga barnfamiljer och projekt i samverkan med sjukvården. Målet är inte uppnått. Projekt PLAGA i samverkan med Social resursförvaltning har varit framgångsrikt. Flera lägenheter och individuellt stöd har erbjudits till ungdomar. Inom projektet Våld i nära relationer är en handlingsplan framtagen och arbetet med implementeringen är påbörjad.

Viss

Tidigt förebyggande och rehabiliterade insatser ska öka när det gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem

Tidigt förebyggande insatser erbjuds via ett familjestödsprogram "Family check up", fältsekreterare som vistas ute på kvällstid helger samt Ungdomsmottagningen. Främjande insatser i stadsdelen bedrivs i samverkan mellan sektorerna IFO-FH och KoF, exempelvis Radar 72 som arbetar med ungdomar 16-19 år. Föreningar får stöd att arbeta aktivt förebyggande bland ungdomar och vuxna och föräldrar med barn träffas och tränar regelbundet med stöd av personalen. Under sommaren anordnades flera läger där såväl föräldrar och barn kunde delta.

Viss

Integrationen mätt utifrån integrationsstyrkortets strategiska områden ska öka

Förvaltningen kan inte utifrån styrkortet bedöma om integrationen ökat. Flera indikatorer, bland annat avseende hälsa och utbildning visar på stora skillnader inom stadsdelen och i förhållande till staden i övrigt.

Ingen


Jämställdheten i stadens verksamheter ska öka

Arbetet med jämställdhet har i vissa avseenden utvecklats. Ur arbetsgivarperspektivet är arbetet systematiskt, men ur ett verksamhetsperspektiv finns mer att göra.

Viss

Skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper och delar av Göteborg ska minska

Skillnaderna i hälsa är fortsatt stor mellan olika grupper och mellan olika delar av Göteborg. Förvaltningen kan se såväl positiva som negativa tendenser, men det är svårbedömt då mätetalen är otillräckliga och många faktorer spelar in.

Ingen

Barns fysiska miljö ska bli bättre

Utifrån årets fysiska miljöronder har flertalet enheter utarbetat handlingsplaner med konkreta förbättringsåtgärder avseende barn och elevers fysiska miljö. I samarbete med Lokalförvaltningen och sektorns planeringsledare har såväl lokaler som gårdar upprustats under 2013. Beslut har fattats gällande större om/nybyggnationer på en rad förskolor och skolor i stadsdelen. Klass- och elevråd har haft en viktig roll i arbetet med att förbättra skolornas arbetsmiljö. Ur årets elevenkät framgår att eleverna är nöjda med skolornas rastutrymmen, men önskar förbättra miljön på toaletterna.

God

Skolan ska öka barns och elevers möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper, förmågor och värden

Rutiner för uppföljning och analys av elevernas resultat har tydliggjorts och strukturerats under året, bland annat i form av lokala handlingsplaner. Via medel från socialfonden har tre av stadsdelens skolor getts förutsättningar att prioritera och genomföra insatser för ökad måluppfyllelse. Ett systematiskt närvaroarbete har påbörjats inom såväl skola som förskola, vilket kvarstår som utvecklingsområde inför 2014. Från 2012 har närvaron höjts med 3 %. Kompetensutvecklingsinsatser har genomförts inom språkutvecklande arbetsätt och matematik, bland annat via Mattelyftet där dryga 60 lärare från stadsdelens skolor medverkat. Fokus på det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts via kvalitetsdialoger i teamen samt strukturerade former för uppföljning och analys inom skolan. I förskolan har ett nytt dokumentationsmaterial utarbetats i syfte att synliggöra och stödja barnens lärande. Under året har såväl det genomsnittliga meritvärdet som andel elever med betyg i alla ämnen i årskurs nio ökat. Ur årets elevenkät framgår att eleverna är särskilt nöjda med det stöd de får av sina lärare i skolarbetet.

Viss

Skolan ska i ökad omfattning Under året har satsningar på lovskola Viss


kompensera för elevers olika förutsättningar på såväl elevnivå som mellan olika skolor

och läxläsning genomförts och flertalet skolor har gjort såväl generella resursförstärkningar som särskilda insatser inom elevhälsan för att i högre grad kunna möta elevernas behov. Elevnärvaron har ökat med 3 % sedan 2012 och kan ses som en konsekvens av det systematiska närvaroarbete som utvecklats i vissa team. Den ökade närvaron kan också kopplas till det ökande antalet elever med betyg i alla ämnen, vilket också påverkats av sektorns satsningar på lovskola och läxhjälp. Extra kompensation i form av resurser och kompetens har tilldelats barn och elever via sektorns stödteam. Flerspråkig personal har rekryterats, studiehandledning utökats och språkutvecklande arbetsätt utvecklats i syfte att stödja elever med annat modersmål. En rad insatser för nyanlända elever har genomförts under 2013 och rutiner för åtgärdsprogram har utarbetats. Fler nyanlända elever har kartlagts i enlighet med stadsdelens handlingsplan för mottagande nyanlända under året. Ekonomiskt stöd via socialfonden har bidragit till att möjliggöra ytterligare insatser för nyanlända elever från årskurs sex till nio.

Unga göteborgares möjligheter till en rik och meningsfull fritid ska öka

Nya verksamheter har startats inom kulturskolan. Förvaltningen har bidragit till att föreningar startat ny verksamhet. Enkätresultat visar att ungdomarnas delaktighet inom fritid har ökat.

God

Unga göteborgare ska ges ökade möjligheter att påverka frågor som rör dem

Ur 2013 års elevenkät framgår att stadsdelens elever i åk 5 och 8 upplever att deras delaktighet och inflytande ökat sedan 2012 medan elever i åk 2 upplever att den minskat. Eleverna är mest nöjda med lärarnas förmåga att lyssna och ta hänsyn till deras åsikter. En rad insatser har gjorts i stadsdelens skolor för att höja värdet från föregående år, vilket gett effekt för de äldre eleverna. Inom förskolan har nyckeltalet för delaktighet och inflytande sänkts med en enhet under 2013. Insatserna inom området delaktighet och inflytande i stadsdelens förskolor och skolor skiljer sig åt. Flera förskolor har utvecklat arbetsätt och organisation för att möjliggöra demokratiska arbetsprocesser. Inom skolan uppger flera att de utvecklat formen för elev/klassråd och att väl fungerande matråd finns. Lokala handlingsplaner för ökad delaktighet har utarbetats på några skolor och röstning till Ungdomsfullmäktige har genomförts, vilket är ett led i elevernas demokratiutbildning.

Viss

Äldres inflytande över sin vardag ska Att kunna behålla sin självständighet Viss


öka

och sitt oberoende när man blir äldre är den enskilt viktigaste faktorn för att man ska uppleva inflytande över sin dag. De allra flesta äldre vill bo kvar i sitt ordinära boende vilket i sin tur stärker den enskildes inflytande. Genom förstärkning av förbyggande insatser, hemtjänst och hemsjukvård i stadsdelen har antalet personer som kunnat bo kvar i sitt ordinära boende i Östra Göteborg ökat under 2013. Inom hemtjänsten och äldreboende har resultatet för delaktighet och inflytande i brukarundersökningen minskat något, många olika aktiviteter genomförs inom verksamheterna för att öka inflytandet och delaktigheten.

Göteborg ska minska sin klimatpåverkan för att bli en klimatneutral stad

Arbetet med miljödiplomering, reseriktlinje och klimatkompensationsinsatser görs inom givna ramar och följer planen.

God

Staden ska bättre möta göteborgarnas bostadsbehov

Bostadsbrist och trångboddhet är hög. Utsatta grupper har svårt att få ett fungerande boende. "Borätt"-uppdragen där alla aktörer på bostadsmarknaden är på plats pågår i ett hela-staden-perspektiv. I Bergsjön har ett programarbete startat för att kartlägga förtätningsbara områden. I arbetet deltar staden och fastighetsägarföreningen Bergsjön 2021. I centrala Kortedala samt i stadsdelens södra delar både pågår och planeras byggnation av bostäder, handel och kontor.

Ingen

Resurshushållningen ska öka

Framgångsfaktorer är miljödiplomeringen, ny inköpsorganisation samt förnyad konkurrensutsättning av avfallshanteringen. Förvaltningen arbetar nu vidare med att skapa en tydlig roll- och ansvarsfördelning samt ändamålsenliga utrymmen för käll- och utsortering av avfall.

Viss

Det hållbara resandet ska öka

Förvaltningens riktlinje för resor i tjänsten har implementerats under året och flera insatser både pågår och planeras. Det är dock för tidigt att avläsa synliga effekter av arbetet.

Viss

Den biologiska mångfalden ska främjas

Framgångsfaktorer är miljödiplomeringen, ny inköpsorganisation, arbetet med miljömåltider och ekologiska livsmedel. För ökad måluppfyllelse behövs tydligare styrning och stöd från staden för att minimera "felaktiga" inköp.

Viss

Göteborgarnas näringslivsklimat ska Inom ramen för projekt Utveckling Viss


förbättras

Nordost har förvaltningen samverkat med Business Region Göteborg. Ett småföretagarcenter har erbjudit företagsrådgivning och i Kviberg håller en "samarbetsplats" för småföretag på att etableras. Delprojektet har nått sina kvantitativa mål ur ett nordostperspekiv.

Arbetsmarknadsinsatser för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka

Projekt unga vuxna har pågått sedan 2011 och visat positivt resultat genom att deltagarna kommit ut i praktik, arbete eller studier. Det individuella stödet för klienterna via Arbetsforum och handläggarna på försörjningsstödsenheterna har inneburit att förutsättningarna för arbete och studier har ökat.

God

Tillgängligheten till kultur ska öka

Under året har samarbete med Stadsteatern påbörjats med möjlighet att gå på genrepetitioner utan kostnad. Förvaltningen samarbetade aktivt med Stadsmuseet när Mobila museet befann sig på Rymdtorget under hela september. Romsk temavecka anordnades under hösten där både romsk kultur och historia belystes på olika sätt i förvaltningens alla verksamheter. Kulturhusprojektet anordnade en konsert med en välkänd romsk band i anslutning till veckan som drog publik från hela Göteborg.

God

Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska minska

Årets Jämixmätning visar att det inte finns några löneskillnader mellan män och kvinnor i Östra Göteborg avseende genomsnittlig lön per månad och oberoende av arbetsuppgifter. För att förvaltningens stora kvinnodominerade yrkesgrupper ska komma upp i nivå med sina manliga motsvarigheter inom samma svårighetsgrad i staden behövs ytterligare satsningar under flera år.

God

Upphandling av tjänster med sociala hänsyn ska öka

Förvaltningen har inte gjort någon egen upphandling med social hänsyn, inte heller varit med i någon referensgrupp för staden där ramavtal har tecknats med social hänsyn. Förvaltningen har ökat sin kompetens inom upphandling med social hänsyn.

Svårbedömd


3.2 Kompletterande uppföljning av vissa av kommunfullmäktiges prioriterade mål

3.2.1 Jämställdheten i stadens verksamheter ska öka

Inom alla sektorer sker utbildningar kring bemötande och normkritik. I skola och förskola finns ett systematiskt arbete med likabehandlingsplaner. Äldreomsorgen arbetar med det salutogena förhållningssättet och har under hösten utbildat handledare inom reflexmetoden där jämställdhet ingick. Inom funktionshinder arbetas bland annat med brukarinflytande i genomförandeplaner.

Förvaltningen har deltagit i en central utredning av medborgardialog där jämställdhet lyfts fram.

Arbetet med Mänskliga Rättigheter och jämställdhet bedrivs långsiktigt som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Förvaltningens chefer har inte alltid de förutsättningar i främst tid som krävs för ytterligare resultat.

Avseende arbetsgivarperspektivet har förvaltningen granskat övertid och flextid för chefer. Män rapporterar mer övertid i samtliga sektorer, chefer tycks inte rapportera övertid i den utsträckning som de arbetar och rapporteringen sker inte i tillräcklig utsträckning i alla sektorer.

Avseende flextid för chefer rapporterar kvinnor flex i större utsträckning än män, kvinnor har oftare mer än 80 h plusflex och arbetar oftare under ledigheter. Förväntningarna på män och kvinnor ser troligen olika ut i chefsrollen, vilket påverkar hur, när och hur mycket kvinnor och män arbetar.

Vad krävs för högre måluppfyllelseMöjlighet och tid för chefer att prioritera frågan. Att medvetandegöra chefer om de olika förväntningar som könsmaktsstrukturerna skapar och förändra de beteenden som leder till olikhet.

3.2.2 Skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper och delar av Göteborg ska minska

År 1 År 2

Mått Kvinnor Män Kvinnor Män

Barnhälsoindex (2012) 73

Rökt cigarett 13 år eller yngre (2013) 19 % 19 %

Berusningsdebut 13 år eller yngre (2011 resp 2013)

11 % 11 % 8 % 8 %

Narkotikadebut bland ungdomar i årskurs 9 (2011 resp 2013)

10 % 12 % 10 % 13 %

Narkotikadebut bland ungdomar år 2 i gymnasiet (2011 resp 2013)

16 % 17 % 9 % 24 %

Medellivslängd (2006 resp 2012) 80,9 år 75,4 år 81,0 år 75,6 år

Psykisk hälsa (2010 resp 2013) 70 % 77 % 71 % 76 %

Högkonsumtion av alkohol, vuxna (2006 resp 2013)

10 % 16 % 10 % 17 %

Tobaksanvändning, vuxna (2006 resp 2013) 24 % 36 % 22 % 34 %

Fallskador bland äldre, 80+ (2010-11 resp 25 % 19 % 18 % 16 %


År 1 År 2

2012-13)

Data ovan är på stadsdelsnivå och visar inte de stora skillnaderna i hälsa i staden och inom stadsdelen. Det finns behov av hälsodata på nivå lägre än stadsdelsnivå och högre än primärområdesnivå för att följa upp skillnader i hälsa inom stadsdelen.

Även om barnhälsoindex visar att barn i stadsdelen generellt är friska och lever gott framgår det att hälsan är ojämlikt fördelad och att det saknas kvalitetssäkrade och jämförbara hälsodata för gruppen barn och unga.

Data på mellanområdesnivå och utökad hälsodata enligt ovan för barn och unga behövs för att utveckla det lokala folkhälsoarbetet och bedöma om skillnaderna i hälsa i stadsdelen minskar eller ökar.

Den sociala gradienten (dvs. ju lägre social position, desto sämre hälsa) är tydlig för nästan alla hälsomått. I den nationella folkhälsostatistiken framgår att graden av socialt stöd skiljer sig åt mellan grupper i samhället utifrån etnicitet och boendesituationen. (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Slutsatsen är att arbetet med mänskliga rättigheter måste förstärkas.

Den samlade kunskapsbilden poängterar vikten av inkluderande generella insatser då man når hela befolkningen. Generella insatser gynnar flest och är mer kostnadseffektiva än att arbeta när problem redan har uppstått. Hälsofrämjande och generella insatser bör därför få större genomslag i stadsdelen. Exempelvis bör sektorernas hälsofrämjande arbete och värdegrundsarbete synliggöras och tydligare kopplas samman med ett övergripande folkhälsoarbetet.

3.2.3 Det hållbara resandet ska öka

Förvaltningen har antagit en reseriktlinje där det tydligt framgår att det hållbara resandet ska prioriteras i tjänsten. Under våren arbetade en grupp med representanter från sektorerna, ekonomi och utveckling med att förtydliga riktlinjerna och ta fram förslag på hur vi kan förenkla för medarbetarna att följa dessa. Sektor KoF fick som följd i uppdrag att samordna mobilitetsfrågorna och en styrgrupp med representanter från ekonomi, HR och utveckling har påbörjat arbete med planering och samordning kring konceptet ”Klimatsmarta val”.

Sektor ÄO-HS och område Fastighetsservice har leasat elcyklar som en insats inom klimatkompensationen och ÄO-HS har flera elbilar från Gatubolaget. För att minska resandet har videokonferensutrustning köpts in och dessa används främst av sektor UTB och stadsdelskontoren i Kortedala och Bergsjön. Enkla rutiner för bokning och användning har tagits fram och introduktionstillfällen erbjuds. Snart kommer det vara möjligt att köpa årskort med månadsavdrag på lön inom förvaltningen. En utredning har gjorts av bilpoolen och ÄO-HS samt Fastighetsservice använder bilpoolerna i störst utsträckning.

Det hållbara resandet bedöms öka i och med införandet av reseriktlinjerna samt fokusering på bättre organisation och planering av åtgärder.

3.2.4 Arbetsmarknadsinsatser för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka

Projekt unga vuxna som pågått sedan 2011 riktar sig till unga vuxna med psykiska funktionsnedsättningar som behöver stöd i att närma sig arbetsmarknaden eller stöd i att komma igång med studier. Totalt har cirka 90 deltagare ingått i projektet. Mer än hälften av deltagarna har lyckats komma vidare i sin utveckling till studier, arbete eller


sysselsättning. Då arbetsformen visat sig vara mycket effektiv och har uppmärksammats i staden kommer statliga medel att sökas för att sprida kunskapen som framkommit i projektet. Behovet av verksamheten finns kvar hos vissa personer, även om de har tagit ett steg närmare arbetsmarknaden, eller faktiskt lönearbete. Arbetssättet kommer att implementeras i ordinarie verksamhet.

Traditionella arbetsmarknadsinsatser med jobbcoachning och matchning kräver mer självgående individer med egen motivation än vad som är fallet med de som står längre från arbetsmarknaden. Under året har det i mindre skala prövats ett mer individinriktat arbetssätt där individen fått vara delaktig och vara med och påverka med goda resultat. Andelen långtidsberoende måste i högre utsträckning påverka vilka metoder som prövas. Arbetsförberedande insatser krävs för målgruppen som i hög utsträckning har låg utbildningsnivå, aldrig arbetat i Sverige och därmed en marginaliserad ställning på arbetsmarknaden.

3.2.5 Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska minska

Årets Jämixmätning visar att det inte finns några löneskillnader mellan män och kvinnor inom Östra Göteborg. Förvaltningen har dock ett antal grupper som inte når den lönepolitiska målbilden för staden varken vad avser median eller lönespridning.

Under 2013 prioriterades framför allt socialsekreterare, förskolelärare, sjuksköterskor och socialsekreterare i löneöversynen då dessa grupper inte når de lönepolitiska målen och dessutom är yrkesgrupper som är svårt att rekrytera. Det är av stor vikt att förvaltningen har konkurrenskraftiga löner både i förhållande till staden och andra kommuner och arbetsgivare. Förvaltningen har även satsat på generella nivåhöjningar inom Kommunals avtalsområde främst gällande vård och omsorg. Utöver de nämnda grupperna utgick det särskilda satsningar 2013 när det gäller psykologer, administratörer, bibliotekarier, skolsköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster.

För en högre måluppfyllelse behövs fortsatt arbete för att öka lönespridningen. Att ha möjligheten till en god löneutveckling över tid är en viktig del i att vara en attraktiv arbetsgivare. Förvaltningens kommer inte att klara målnivåerna för alla yrkesgrupper under 2014. Detta trots att förvaltningen avser att använda avsatt budget, dvs. i enlighet med förvaltningens lönekompensation samt extra medel för att motverka osakliga löneskillnader. Att nå målet för medianlönen för aktuella grupper kommer att ta flera år.

3.2.6 Upphandling av tjänster med sociala hänsyn ska öka

Mått Oktober 2012 - oktober 2013

Antal upphandlingar av tjänster och entreprenader som har påbörjats/annonserats

2

- därav med social hänsyn 0

Resultat och analys av måluppfyllelsen

Förvaltningen har inte genomfört några egna upphandlingar där social hänsyn ställts som krav. Stadsdelarna har ett gemensamt förfaringssätt med att utse representanter i aktuella referensgrupper för upphandlingar i Upphandlingsbolagets regi. Där ges möjlighet att föra fram och påverka att förvaltningen får med kriterier med social hänsyn vid upphandling av tjänster.

Referensgruppens uppdrag är att:

företräda sakkunskap och verksamhetens behov utforma ramavtalet så att det stödjer verksamheten avvägningar mellan behov och resurs


följa upp och utvärdera upphandlingen

Förvaltningens inköpssamordnare har under året höjt sin kompetens inom området genom utbildningar för att bättre kunna bidra till högre måluppfyllelse.

Vad som krävs för en högre måluppfyllelse

Kompetensutveckling inom området för de personer som är med i referensgrupperna

Kompetensutveckling inom området för de personer i stadsdelen som är inköpsspecialister

Stadens referensgrupper vid ramavtalsupphandlingar blir mer aktiva inom området ihop med Upphandlingsbolaget för att skapa kriterier i ramavtalen där sociala hänsyn tas med.

3.3 Sammanfattande uppföljning av kommunfullmäktiges uppdrag

UppdragHar uppdraget utförts? Ja/Nej

Om uppdraget inte har utförts; kort kommentar om orsaken till det och ev till vilken del uppdraget har genomförts

En kartläggning av resursfördelning utifrån kön ska tas fram i varje nämnd och bolag

Ja

Full behovstäckning i förskolan Ja

Andelen elever med godkända betyg ska öka

Ja

Genuspedagoger och hbtq-kompetent personal ska finnas tillgängliga i varje förskola och skola

Nej Uppdraget har utförts till viss del. Samtliga förskolor och merparten av skolorna har fått kompetensutveckling inom området . Flera av stadsdelens enheter har haft tillgång till och använt sig av genuspedagoger, men inte alla. För det krävs organisation och prioriterade resurser.

Ungdomsråd ska finnas i varje stadsdel Ja

Matråd ska finnas på alla skolor Nej Uppdraget har genomförts på alla skolor utom en.

Implementeringen av Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande inom hemtjänsten ska drivas vidare och följas upp

Ja

Förvaltningar och bolag ska erbjuda alla tillsvidareanställda heltidstjänster

Nej Uppdraget utfört till största delen. Men de nya behörighetskraven för lärarna medför svårigheter att för vissa ämneskombinationer erbjuda heltid. Vissa tjänster är kombinationstjänster tillsammans med annan huvudman och möjliggör inte heltidsanställning i förvaltningen. Personal som har nattjänstgöring har deltidsanställningar men erbjuds heltidstjänster på dagtid.

Andelen födda utanför Norden samt andelen kvinnor ska öka på chefsnivå

- avseende födda utanför Norden på chefsnivå

Nej Andelen födda utanför Norden på chefsnivå har minskat då några utav de chefer som har slutat har haft utomnordisk bakgrund och de som har rekryterats har



Om uppdraget inte har utförts; kort kommentar om orsaken till det och ev till vilken del uppdraget har genomförts

inte haft det. Då detta är ett trendbrott i negativ bemärkelse är det för tidigt att dra några slutsatser. Ett fortsatt fokus på att höja kvalitén i rekryteringsprocessen är därför en viktig del i det fortsatta arbetet samt att ha avgångssamtal med de chefer som slutar i förvaltningen.

- avseende kvinnor på chefsnivå Ja

3.4 Kompletterande uppföljning av vissa av kommunfullmäktiges uppdrag

3.4.1 Full behovstäckning i förskolan

Mått Antal

Antal barn i stadsdelen som inte fått tillgång till plats inom fyra månader per den 31 oktober

0

3.4.2 Andelen elever med godkända betyg ska öka

Mått 2013

Andel flickor med godkänt i alla ämnen, årskurs nio (befolkning) 58,2 %

Andel pojkar med godkänt i alla ämnen, årskurs nio (befolkning) 45,4 %

Andel elever med godkänt i alla ämnen, årskurs nio (befolkning) 51,3 %

Andel elever med godkänt i alla ämnen, årskurs nio, som gått minst sex år i svensk grundskola (befolkning)

51,8 %

Statistiken bygger på befolkningsperspektivet och utmärker sig positivt i förhållande till elevernas resultat i egen produktion. Det skiljer cirka 10 procentenheter mellan befolkning och produktion för både flickor och pojkar. För att nå ökad likvärdighet i stadens och stadsdelens skolor krävs ett målinriktat arbete som utgår från elevens behov och som grundar sig på gedigen kartläggning och analys. Sektor utbildning behöver prioritera och uppmärksamma de metoder och arbetsätt som främjar ökad likvärdighet för såväl befintliga som kommande elever. Arbetet skall vila på vetenskaplig grund och anpassas till de förutsättningar som råder i respektive verksamhet.

Enligt Skolverkets rapport: Likvärdig utbildning i svensk grundskola? (2012) har spridningen mellan skolors genomsnittliga resultat ökat markant och då i synnerhet i storstäderna. Betydelsen av att vara utlandsfödd har ökat och en bidragande förklaring är att eleverna numera har en högre genomsnittlig ålder vid invandringen. Skolorna verkar också bli mer och mer segregerade efter egenskaper som inte visar sig i den vanliga statistiken, till exempel att mer studiemotiverade elever (oavsett socioekonomisk bakgrund) i större utsträckning tenderar att utnyttja det fria skolvalet och söka sig till skolor där det finns många andra studiemotiverade elever. Elevers resultat påverkas av både övriga elever på skolan, så kallade kamrateffekter, och av lärarens förväntningar, som i sin tur tenderar att anpassas efter elevernas generella prestationsnivå. Detta leder till att skillnaderna i resultat mellan elever i olika skolor ökar ytterligare och konsekvenserna för likvärdigheten förstärks.


Inom SDF Östra Göteborg ses inget tydligt samband mellan elevernas resultat och den tid eleven vistats i svensk skola. Istället påvisar resultatet för andel godkända elever som gått minst fyra år i svensk grundskola att det troligen är andra faktorer som påverkar elevernas resultat mer. Att utröna vilka dessa faktorer är förblir ett viktigt utvecklingsarbete mot målet om ökad likvärdighet.

3.4.3 Implementeringen av Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande inom hemtjänsten ska drivas vidare och följas upp

Biståndshandläggaren är den person som först informerar, både muntligt och skriftligt om Göteborgsmodellen och hur den fungerar. Det är sedan kontaktperson som i genomförandeplanen skriver hur brukaren i normalfallet vill ha sina serviceinsatser utförda. Vid varje tillfälle som en brukare ska ha en serviceinsats utförd frågar personalen enligt Göteborgsmodellen om de vill göra några val. Uppföljning görs när genomförandeplanen revideras. Nästan samtliga enheter har även haft brukarmöten där Göteborgsmodellen har varit en punkt på dagordningen för information och dialog angående hur det fungerar. Vid dessa brukarmöten och vid mätning i maj har det visat sig att det är få som gör val enligt Göteborgsmodellen. Beslut togs då att starta ett serviceteam som utför serviceinsatser för samtliga brukare i stadsdelen. Tanken är att den personalen då får spetskompetens i arbetssättet kring Göteborgsmodellen. Teamet startar den 2014-01-13.

3.4.4 Andelen miljömåltider ska öka till minst 50 procent under mandatperioden

Mått 2012 2013

Inköpta livsmedel totalt (tkr) 21 836 tkr 22 824 tkr

Andel ekologiska livsmedel (%) 25,8 % 27,5 %

Andel ekologiskt kött (%) 31,4 % 31,6 %

Att andelen ekologiskt kött inte är högre, är framförallt att kostnaden för ekologiskt kött är cirka 50 % högre än konventionellt kött, och att tillgången är begränsad. För att nå målet på 50 % ekologiska livsmedel hade det inneburit en ökad kostnad med cirka 4,2 mkr.

En större samordning av förvaltningens livsmedelsinköp och måltidsproduktion skulle kunna ge ökad måluppfyllelse.

3.4.5 Av den arbetade tiden i Göteborgs Stad ska max fem procent utföras av timanställd personal. Gäller för mandatperioden.

Mått 2011 2012 2013

Andel arbetad tid utförd av timavlönade 10,70 % 10,22 % 8,97 %

I Östra Göteborg har andelen arbetad tid utförd av timavlönad personal minskat de senaste tre åren med nästan två procentenheter till 8,97 % i december 2013. Här ingår även de personer som är anställda enligt PAN-avtalet, dvs. de personer som är anställda


på anmodan av brukare som enligt lag har rätt att välja sin personal. Det är personliga assistenter inom funktionshinder och anhörigvårdare inom äldreomsorgen som har denna form av anställning. När dessa räknas bort var det 7,77 % timavlönade december 2013.

Det är stora variationer mellan de olika sektorerna i förvaltningen. Inom äldreomsorgen och funktionshinder har man arbetat längst tid med att minska andelen timavlönade och inom dessa områden har också störst förändring skett. Men andelen timavlönade är fortfarande hög inom äldreomsorgen och fortsatt arbete krävs innan budgetens mål kan uppnås. Projektgruppen för optimerad bemanning inom äldreomsorgen fasades ut i början av året för att verktyg och metod av ett nytt arbetssätt var implementerat men då arbetet med det nya arbetssättet avtog har projektgruppen startats upp igen. Under hösten har även HR-chef och sektorschef ÄO-HS tagit en mer aktiv roll i genomförandet av optimerad bemanning och en sammanhållen planering för att anställa fler med tillsvidareanställningar kommer ske under år 2014. Även förskolan visar på en hög andel timavlönade och har inkluderats i projektet optimerad bemanning och arbetet pågår för att möjliggöra ett förändrat arbetssätt.

3.4.6 Under 2014 ska minst 50 procent av stadens tjänsteupphandlingar göras med sociala hänsyn

SDF gör endast direktupphandlingar och avrop på ramavtal (förnyad konkurrensutsättning). Idag finns det möjlighet att ställa krav på sociala hänsyn endast i två ramavtalskategorier, städ- och hantverksavtalen.

Upphandlingsbolaget (UHB) har fått det politiska uppdraget att öka antalet upphandlingar med krav på social hänsyn. UHB har tillsatt en grupp på två personer som ska jobba med social hänsyn. I deras uppdrag ingår att definiera vad social hänsyn är.

Det behövs ett gemensamt utvecklingsarbete i Göteborgs Stad för att på förvaltningsnivå kunna genomföra förnyade konkurrensutsättningar (FKU) med krav på social hänsyn på ett rättssäkert sätt.

Ansvariga för inköp i förvaltningen behöver få en gedigen utbildning i offentlig upphandling såsom förfrågningsunderlag med mera, med begreppet social hänsyn i fokus. Förutom utbildning krävs även tillgång till handledning och arenor för benchmarking.

För att uppnå målet behöver Upphandlingsbolaget utveckla sitt arbete med sociala hänsyn genom att tex ställa tydliga krav på social hänsyn i ramavtalsupphandlingar.


4 Uppföljning av nämndens verksamhet per verksamhetsområde

4.1 Utbildning

4.1.1 Redovisning av resultat

Kostnads- och volymutveckling förskoleverksamhet

Mått 2011 2012 2013

Nettokostnad, tkr 278 342 306 817 330 558

Nettokostnadsutveckling, % 10,2 % 7,7 %

Antal barn i förskoleverksamhet (befolkning) 2 499 2 660 2 782

Årlig förändring, % 6,4 % 4,6 %

Nettokostnad per barn i egen förskola (enhetskostnad)

114 345 117 958 119 556

Kostnads- och volymutveckling skola

Mått 2011 2012 2013

Nettokostnad (tkr) 480 723 518 368 548 082

Nettokostnadsutveckling. % 7,8 % 5,7 %

Antal egna elever i grund- eller särskola (befolkning)

4 504 4 626 4 854


Antal barn i skolbarnomsorg (befolkning) 1 221 1 397 1 520

Årlig förändring, % 14,4% 8,8 %

Nettokostnad per elev i egna skolor (enhetskostnad)

92 468 102 585 99 836

För sektor Utbildning kvarstår utmaningarna i att utveckla och följa upp arbetet kring nyanlända barn och elever. För att säkerställa såväl förskolornas som skolornas insatser krävs ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete. Att skapa en likvärdighet kring modersmålsundervisning och studiehandledning blir ett viktigt utvecklingsområde för nästkommande år. Stadsdelens förskolor och skolor behöver säkra att de nyanlända eleverna får en så bra start som möjligt.

Arbetet kring systematiskt närvaroarbete ska utvecklas, spridas och följas upp under 2014.

Prognosen visar på behov av ytterligare platser inom såväl förskola som skola, vilket ställer stora krav på expansion, men också på befintliga verksamheter som behöver utveckla flexibla organisationer som kan möta upp och hantera såväl kön som ökande elevunderlag.

Kostnads- och volymutveckling

Förskola

Ökning av nettokostnadsutveckling i kronor härleds till ökat antal barn i förskolan och ökad hyra för nya lokaler från och med april. Lönerevisionen 2012 är en orsak till högre nettokostnadsutveckling (10,2 %) jämfört med 2013 (7,7 %).


Skola

Ökning av nettokostnadsutveckling härleds till ökat antal barn i skola och skolbarnsomsorg samt särskilda satsningar för nyanlända och skolor med medel från Utvecklingsfonden. Genom statliga bidrag och pengar från Utvecklingsfonden har mer personal anställts.

Lönerevisionen 2012 är en orsak till högre nettokostnadsutveckling (7,8 %) jämfört med 2013 (5,7 %). Elevtalsökningen 2012 - 2013 är högre än 2011 - 2012, vilket är en förklaring till kostnadsutveckling per elev.

4.1.2 Viktiga framtidsfrågor

Internt

Systematik och uppföljning av elevernas måluppfyllelse, med speciellt fokus på närvaroarbete, nyanlända och tidiga insatser. Rektorer och förskolechefers förutsättningar för ledning och styrning, dvs. planering, uppföljning och utveckling av verksamheten.

Kompetensutveckling för pedagoger inom områdena språkutvecklande arbetsätt och betyg och bedömning.

Analysera och följa upp behörighetskartläggningen för att säkerställa kompetens och behörighet inom förskola och skola.

Externt

En fortsatt utbyggnad av förskolor i stadsdelen är en nödvändighet för att klara såväl målet om full behovstäckning som minskat antal barn i förskolan. Särskilt inom skolan krävs utbyggnad/expansion för att kunna hantera det ökade elevunderlaget samt investeringsmedel och ett väl fungerande underhåll för att kunna nyttja och förbättra de lokaler som redan finns i dag.


4.2 Äldreomsorg


Kostnads- och volymutveckling ordinärt boende

Mått 2011 2012 2013

Nettokostnad ordinärt boende, tkr 128 360 123 768 138 734

Nettokostnadsutveckling, % -3,6 % 12 %

Antal hemtjänsttimmar 200 949 223 261 240 291

Årlig förändring 11,1 % 7,6 %

Nettokostnad per hemtjänsttimma (enhetskostnad) 463 395 433

Kostnads- och volymutveckling särskilt boende

Mått 2011 2012 2013

Nettokostnad särskilt boende, tkr 195 224 210 649 207124

Nettokostnadsutveckling, % 7,9 % -1,7 %

Antal nyttjade boendeplatser egen befolkning 395 346 332

Årlig förändring. % -12,4 % -4,0 %

- varav permanenta boendeplatser 341 317 307

- varav korttidsplatser 54 29 25

För att bättre möta äldres behov mer kostnadseffektivt har sektorn under de senaste åren arbetet med att strukturera om verksamheten. Omstruktureringsarbetet har ännu inte fått tillräcklig ekonomisk effekt vilket inneburit sektorn genomfört anpassningar av verksamheten under 2013. Samtidigt har ett organisationsutvecklingsarbete startats med seniorens behov i fokus för en god kvalitet och för att uppnå en kostnadseffektiv organisation.

Befolkningen har i större utsträckning än tidigare kunnat erbjudas insatser i ordinärt boende, vilket ses i ökning av antalet hemtjänsttimmar samt ett fortsatt minskat behov av korttidsplats och äldreboende. Detta i sin tur har medfört att nettokostnaderna för ordinärt boende ökar och att de minskar för ordinärt boende.

Behovet av korttidsvistelse har minskat, men här har ännu inte sektorn hittat rätt nivå för hur många platser som ska finnas i egen regi och hur många platser som ska köpas av andra. Under 2013 har det inrättats fler korttidsplatser i stadsdelen.

I Göteborgs Stad finns möjligheten att välja äldreboende över hela staden i mån av plats. Av de invånare i Östra Göteborg som har ett beviljats bistånd på äldreboende har 18 % valt ett äldreboende i en annan stadsdel, vilket är något högre än 2012. Av dem som bor i stadsdelens äldreboenden kommer 10 % från annan stadsdel vilket också är en liten ökning.

Många olika aktiviteter har genomförts under året för att öka inflytandet för äldre med insatser från äldreomsorgen och brukarmöten eller råd har hållits på nästan alla enheter i sektorn. Resultatet för inflytande som mättes i brukarenkäterna ligger trots dessa insatser ungefär lika med, eller lite under medelvärdet i staden och är en minskning jämfört med tidigare mätningar.

Stadsdelens sociala struktur medför att äldre i åldersgruppen 65-74 år har ett jämförelsevis stort behov av vård och omsorgsinsatser. 14 % av sektorns nämndbidrag


används till insatser för denna åldersgrupp vilket är en minskning med en procentenhet sedan 2012.

Nettokostnadsutvecklingen för sektorn som helhet är en ökning med totalt 3,4 % vilket motsvarar drygt 11 mkr mellan åren 2012-2013. Ökningen beror framförallt på löne- och prisindex under året samt en ökning av hemtjänsttimmar.


Intern faktor

Det absolut viktigaste är att fördjupa arbetet med att stärka medborgarnas möjlighet att, oavsett ålder eller andra begränsade faktorer, leva ett självständigt liv med makt och inflytande över sitt eget liv. Detta görs genom att fortsätta arbeta salutogent - att planera för meningsfullhet, begriplighet och sammanhang och att arbeta förebyggande för att skapa ett tillgängligt och hållbart samhälle tillsammans med alla andra aktörer vare sig de är offentliga, privata eller frivilliga.

Extern faktor

Den avancerade sjukvården utförs idag allt mer utanför sjukhusen. Denna utveckling kommer att fortsätta även framöver och detta kommer att leda till en successiv förskjutning av ansvaret från den landstingskommunala sfären till den primärkommunala. Forskning visar att denna utveckling är positiv utifrån ett invånarperspektiv då man tillfrisknar snabbare och bibehåller sin självständighet i större utsträckning. För den kommunala sektorn innebär denna förskjutning behov av en mer specialiserad kompetens och på sikt även behov av ökade resurser.

4.3 Hälso- och sjukvård

Fler kan idag vårdas hemma trots svåra sjukdomstillstånd. Utvecklingen går mot ”den nära vården” där den kommunala hälso- och sjukvården tillsammans med primärvården kommer att ha ett ökat ansvar gentemot en större grupp invånare. Allt mer av den specialiserade sjukvården utförs inte på sjukhus utan i hemmet. Antalet patienter som har kommunal hälso- och sjukvård ligger rätt så konstant i stadsdelen men upplevelsen hos medarbetarna är att patienterna blir mer vårdkrävande och kräver större och mer omfattande insatser.

Patienternas insatser kan ännu inte följas i det stadenövergripande verksamhetssystemet vilket innebär att det inte går att göra några jämförelser med andra.

Alla patienter har idag en aktuell omvårdnads- och rehabplan. 75 % av patienterna har varit delaktiga i utformandet av planen, fortfarande återstår arbete med att möjliggöra för patienten att vara delaktiga samt att dokumentera detta. Vård- och rehabplanerna kommer framöver att följas upp varje år för att se att dokumentationen följer lagstiftningen. Nytt it-stöd kommer att göra det tvingande vilket garanterar patientsäkerheten. Under 2014 kommer behov av tolk att säkerställas till de patienter som inte kan förstå information på svenska språket.


4.4 Individ och familj



Mått 2011 2012 2013

Nettokostnad, tkr 526 599 536 980 576894

Nettokostnadsutveckling, % 2,0 % 7,4 %

- varav försörjningsstöd, tkr 224 452 230 940 244601

Antal vårddagar institution barn och unga 11768 10158 15642

Antal barn och unga i familjehem 120 129

Antal vårddagar institution vuxna 8884 5877 5712

Antal boendedygn vuxna 101288 115017 116018

Antal hushåll med försörjningsstöd 2417 2498 2615

Det är fortfarande behov av olika boendeformer, både gällande ordinärt boende, akut-, stöd- och referensboende.

Vid genomgång av utredningstiderna för barn och vuxna håller inte verksamheten utredningstiden 120 dagar. Verksamheten har skapat en handlingsplan för att kunna hålla utredningstiden. I övrigt är rättssäkerheten god vilket påvisas av att andelen överklagade beslut, där förvaltningens beslut kvarstår, är högt.

Nettokostnaderna har ökat markant för boende och vård under de tre senaste åren och står för cirka 50 % av sektorns totala budget (utfall 303 246 tkr). Behov och kostnader ökar för gruppen unga vuxna (16-25 år). Cirka 50 unga vuxna har någon slags insats enligt SoL, LVU eller LVM för en kostnad av ca 45 337 tkr. Behovet av boende ökar även för gruppen unga vuxna. Boendena varierar mellan akut-, jour-, stöd- och referensboende. Stadsdelen ser återigen en liten tendens till ökning av hotellboende för familjer som inte har andra behov än boende. På grund av bristen på bostäder i staden blir det ingen rörlighet inom referensboenden och korttidsboenden i egen regi.

Antalet långtidsberoende av försörjningsstöd har ökat med 5 %. Störst är ökningen för gruppen ungdomar 18-24 år som är 6 %. En stor andel av dessa personer har högst grundskola eller lägre utbildningsnivå. Utbildningsnivån utgör den största förklaringen på att de inte kommer ut på arbetsmarknaden och en försvårande omständighet för hela livssituationen. Psykisk ohälsa är också hög hos denna grupp. Stadsdelen har en allt större andel av långtidsberoende med psykisk ohälsa och många saknar fastställda diagnoser. Vid en nyligen gjord inventering påvisas att Östra Göteborg har cirka 800 personer med psykiska funktionsnedsättningar, en tredjedel större än nästkommande stadsdel.


Internt

Sektorn har ett behov av att se över struktur och arbetsmetoder för boende och vård utifrån biståndsbedömning och verkställighet. Nettokostnaden har ökat markant för boende och vård under de tre senaste åren och står för cirka 50 % av sektorns totala budget.

Externt


Stöd till att få ut individer med försörjningsstöd på den öppna arbetsmarknaden samt den bristande bostadsförsörjningen är viktigaste externa framtidsfrågorna för IFO.

4.5 Funktionshinderverksamhet



Mått 2011 2012 2013

Nettokostnad, tkr 266119 283897 313268

Nettokostnadsutveckling, % 6,7 % 10,3%

Antal personer med insats enl LSS 345 361 368


Antal personer med bistånd enligt SoL 481 570 596


Antal personer med funktionsnedsättning fortsätter att öka. Ökningen 2013 är personer med insatser enligt SoL. Få personer från Östra Göteborg har erbjudits plats i stadsdelens fem nystartade boenden (BmSS). 20 personer vistas på korttidsplats med anledning av ej verkställda beslut till bostad med särskild service (BmSS), flera av dessa till höga kostnader. Kostnad per brukare visar att interna BmSS i Östra Göteborg har lägst kostnad kopplat till behovsbedömning. Kvalitetsbedömningen (Kolada) för BmSS internt visar högt resultat i möjligheten att leva som andra och att delta i samhällsgemenskapen.

En enkätundersökning till personer med psykiska funktionsnedsättningar som har boendestöd (cirka 250 st) gällande sysselsättning har genomförts. Svarsfrekvensen var cirka 50 % och av dem som svarade saknar nästan hälften sysselsättning. Det innebär att det krävs ett arbete framåt med att motivera och stödja till sysselsättning trots att besöken på aktivitetshuset Sekelhuset och träffpunkterna är höga, cirka 120 deltagare under mätveckan.

Samtliga enheter inom område Boende och personligt stöd arbetar aktivt med hälsofrämjande insatser, dessa genomförs i BmSS, träffpunkter, i samarbete med friskvårdsklubben och i stadsdelens träningshallar mm. Antalet aktiviteter varierar beroende på funktionsnedsättning. I personalens arbete med att skapa jämlik hälsa för personer med funktionsnedsättning har de sett att behoven för fysisk aktivitet ser mycket olika ut. Långt ifrån alla kan komma till de utbud som finns i stadsdelen dag.


Internt

En väl fungerande kedja från vård till boende för att möjliggöra att individerna får rätt stöd och rätt boendeform. Många personer med funktionsnedsättning vistas på köpt korttidsplats i avvaktan på bostad med särskild service. Detta innebär att dessa personer saknar permanent boende och stadsdelen har höga kostnader och en stor risk för utdömande av särskild avgift.

Externt

Fler bostäder med särskild service för att minska antalet personer som tillfälligt bor i korttidsboende.


4.6 Kultur och fritid


Kostnadsutveckling

Mått 2011 2012 2013

Nettokostnad, tkr 24 836 39 132 39 007

Nettokostnadsutveckling, % 12,3 % -0,3 %

- varav kultur, tkr 14 262 16 437 16 686

- varav fritid, tkr 20 574 22 695 22 321

Samarbetet med andra sektorer har ökat och det gäller alla områden i sektorn, fastighetsservice, måltid och kultur och fritid.

Utifrån målet att öka tillgängligheten till kultur har förvaltningen gjort en rad åtgärder:

Samarbete med Stadsteatern Samverkan med Stadsmuseet kring det Mobila Museet i Bergsjön Öppettider för biblioteken har utökats och samtliga bibliotek kommer att ha

lördagsöppet En Romsk kulturvecka anordnades tillsammans med de andra sektorerna,

Stadsmuseet och Romska Rådet i Göteborg. El Sistema har startats i Utby

Fritidsenheten har i samarbete med övriga sektorer och stadsledningen arbetat med Ung Helg vilket har gett sysselsättning åt ungdomar. I samarbete med bostadsbolagen har olika verksamheter genomförts under sommaren såsom läger, kollo, utflykter och sommarlekar. 885 barn, ungdomar och vuxna deltog. Förvaltningen har ett gott samarbete med Polis och Räddningstjänst både i verksamheterna Människan Bakom Uniformen (MBU), Skola Socialtjänst Polis Fritid (SSPF) samt arbetet kring social oro.

Förvaltningen har arbetat aktivt med att förbättra olika interna och externa processer.

Nettokostnadsutvecklingen är -0,3 % jämfört med 2012 eller motsvarande - 125 tkr. Sektorn har under året fått bidrag för EU-mjölk och projektledare för El Sistema som inte har varit budgeterade men kostnaderna för mjölk och projektledare har varit budgeterade, vilket innebär en nettokostnadsminskning. Sektorn har även haft större intäkter än beräknat för uthyrning av förvaltningens samlingslokaler.


Internt

Den viktigaste faktorn för måluppfyllelse är fortsatt utveckling av arbetet med brukarna och invånarna i fokus och deras delaktighet i planeringen av fritid och öppna mötesplatser.

Förvaltningen behöver också fortsätta kartläggning och kvalitetssäkring av processer inom kulturområdet, också tillsammans med de övriga sektorerna.

Externt

Ökad inflyttning av nyanlända skapar möjligheter till utveckling av fritid och öppna mötesplatser.

Ökat samarbete nationellt och internationellt skapar förutsättningar för verksamhetsutveckling av kulturskola, bibliotek och andra kulturverksamheter.


5 Bokslut

5.1 Sammanfattande analys

Den sammanfattande analysen omfattar all verksamhet som bedrivs av SDN Östra Göteborg, dvs. där det ingår verksamheter finansierade inom befolkningsramen och resursnämndsramen. En mer utförlig beskrivning av verksamheterna och deras resultat för 2013 återfinns i kapitel 4.

Inför 2013 fick förvaltningen ett ökat kommunbidrag motsvarande cirka 73 700 tkr efter kompletteringsbudgetar under året har utrymmet mellan 2012 årsutfall och tilldelad ram 2013 varit cirka 146 000 tkr.

Vid årsskiftet 2012-2013 infördes en ny kodplan i Göteborgs Stad vilket har medfört att vissa jämförelser mellan åren samt hur vissa kostnader/intäkter har budgeterats kan vara missvisande.

Nedan beskrivs resultatet för SDN Östra Göteborg och dess verksamheter i korthet.

5.2 Resultaträkning

Årets utfall Budget Föregående års utfall

Resultat 6 187 0 - 13 538

Verksamhetens nettokostnad - 2 163 559 - 2 161 800 - 2 036 010

Verksamhetens intäkter 480 482 359 824 411 285

Taxor avg ersättn 32 845 29 884 32 688

Hyror och arrenden 30 444 30 865 30 924

Bidrag 98 061 77 898 94 861

Fsg verks o entrepr 294 922 199 063 251 151

Övriga intäkter 24 209 22 114 1662

Verksamhetens kostnader -2 644 041 -2 521 624 -2 447 295

Personalkostn -1 184 514 -1 101 568 -1 130 007

Övr verks kostn -1 459 239 -1 419 750 -1 316 498

Försörjningsstöd -250 421 -249 025 -241 392

Köp av huvudverksamhet -729 593 -642 477 -643 936

Lokal- o markhyr fast service -166 727 -163 773 -160783

Bränsle energi och va -1 458 -958 -1 168

Förbrukn mtrl o rep -53 314 -43 426 -47 274

Köp av entreprenad och tjänster -178 345 -193 333 -124 037

Övr verks kostnader -79 382 -126 758 -97 908

Avskrivn o nedskrivn -289 -306 -790

Kommunbidrag 2 169 345 2 161 800 2 023 300

Finansiellt netto 401 0 -828

Resultaträkningen redovisar förvaltningens kostnader och intäkter under räkenskapsåret samt årets resultat.

Bidrag

De ökade intäkterna beror på ökad ersättning från Försäkringskassan, bidrag för


flykting- och anhöriginvandring samt EU-bidrag.

Försäljning av verksamhet och entreprenad

De ökade intäkterna inom försäljning av verksamhet och entreprenad beror på ändrade redovisningsprinciper på förvaltningens interna försäljning mellan sektorerna.

Större delen av differensen mellan budget och utfall beror på att inom sektor ÄO-HS finns det en prestationsbaserad verksamhet, vilket innebär att intäkterna inom försäljning av verksamhet inte budgeteras.

Personalkostnader

Större delen av differensen mellan budget och utfall beror på att inom sektor ÄO-HS finns det en prestationsbaserad verksamhet, vilket innebär att lönekostnader inte budgeteras. Sektorn UTB har under året fått riktade pengar till vissa skolor som har använts till personalkostnader.

Köp av huvudverksamhet

Kostnaderna för köp av huvudverksamhet har ökat. Detta beror främst på ökade kostnader för betalströmmar, modersmål och studiehandledning inom UTB, inom sektorn ÄO-HS har det varit ökade kostnader för utskrivningsklara och köpta platser samt hemtjänsttimmar. Kostnaderna för köpt vård och köpt boende har ökat inom IFO-FH.

5.3 Balansräkning

IB 2013 Utfall 2013 UB 2013

Maskiner och inventarier 631 -630 1

Summa Anläggningstillgångar 1 077 - 630 448

Kundfordringar 14 209 -1 541 12 669

Icke räntebärande kortfristiga fordringar 38 961 18 901 57 862

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 881 2 974 13 855

Kassa och bank 143 387 5 480 148 866

Summa Omsättningstillgångar 207 460 25 792 233 252

Summa Tillgångar 208 537 25 162 233 700

Eget kapital -32 454 -6 187 -38 640

Kortfristiga skulder -176 084 -18 976 -195 060

Summa Skulder -176 084 -18 976 -195 060

Summa Eget kapital, avsättningar och skulder -208 537 -25 162 -233 700

Balansräkningen redovisar förvaltningens tillgångar och skulder den 31 december 2013 samt förvaltningens egna kapital.

Maskiner och inventarier

Det bokförda värdet på maskiner och inventarier uppgår till 1 tkr. Under året har inga investeringar av maskiner eller inventarier gjorts. Istället hanteras dessa inköp via Kommunleasing. Avskrivningarna på förvaltningens investeringar i maskiner och inventarier uppgick till 630 tkr. Under året har slutavskrivningar samt utrangeringar genomförts av anläggningstillgångar.

Icke räntebärande kortfristiga fordringar


Kortfristiga fordringar uppgick vid årets slut till 57 862 tkr. Den aktuella fordran motsvarar summan för ankomstregistrerade leverantörsfakturor.

Eget kapital

Ingående eget kapital för 2013 uppgick till 32 454 tkr. Vid årets slut var det egna kapitalet 38 640 tkr (36 700 tkr befolkningsramen, 1 940 tkr resursnämndsramen).

Kortfristiga skulder

Förvaltningens övriga kortfristiga skulder utgörs främst av leverantörsskulder samt extra statliga medel som tillfallit stadsdelen.


6 Uppföljning av lokala folkhälsoavtal mellan HSN och SDNVad säger avtalet? Hur går det? Bedömning

SDN ska ha minst en årsarbetare utvecklingsledare folkhälsa med folkhälsovetenskaplig kompetens

Arbetet går enligt plan. En utvecklingsledare folkhälsa med folkhälsovetenskaplig kompetens har arbetat heltid till och med 15 november. Från 1 december har en vikarierande utvecklingsledare tillsatts på 50 % under ordinaries tjänstledighet. Tjänstgöringsgraden ökar till 100 % med start 1 februari 2014.

Utvecklingsledarens kompetens är central för arbetet med folkhälsa i stadsdelen. Komplexiteten inom folkhälsoområdet skapar behov av att finnas tillhands för att inspirera, initiera och stödja det förebyggande och hälsofrämjande arbetet samt bland annat synliggöra skillnaden på generella och riktade insatser för befolkningen.

- Ska arbeta med strategiskt arbete (hälsobeskrivning, styrdokument, tvärsektoriellt arbete)

Arbetet går enligt plan och bedrivs strategiskt inom t ex: NOSAM (närområdessamverkan), genom tvärprofessionella nätverk, vid chefsdagar samt i arbetet med att ta fram statistik och underlag på mellanområdesnivå i stadsdelen. Hälsoteket arbetar i nätverk med vårdcentraler, ungdomsmottagning och psykiatrin etc för samverkan kring FAR (fysisk aktivitet på recept).

I NOSAM har folkhälsofrågorna kunnat lyftas in för samverkan kring gemensam måluppfyllelse. En samordning av NOSAM:s arbete förväntas göra det strategiska arbetet mer effektivt och strukturerat. Det behöver dock bli tydligare vilket uppdrag utvecklingsledare folkhälsa har inom NOSAM.

- Ska genomföra hälsofrämjande och förebyggande insatser samt medverka i utvecklingen av folkhälsoarbetet

Under året har ett flertal insatser genomförts via ex: Hälsoteket och i samarbete med Geråshallen. Inom ramen för NOSAM har tobaksförebyggande insatser påbörjats med gemensamma satsningar samt översyn av tillgängligheten till sluta-röka stöd. Arbete med fysisk aktivitet riktat till personer med funktionsnedsättning har initierats och i samverkan med Kultur och Fritid har fysiska aktiviteter för barn och unga utökats. Stadsdelskartor har köpts in för att öka aktiviteter i närmiljön.

Hälsoteket är en viktig arena för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i stadsdelen. Detta arbete kan utvecklas ytterligare. Det gäller även de insatser som lyfts i NOSAM, där en nyinrättad samordningsfunktion förväntas öka möjligheten till fler gemensamma insatser.

Handlingsplan formuleras för det lokala folkhälsoarbetet

En handlingsplan/plattform med gemensamt prioriterade mål 2012-2014 har upprättats mellan SDN och HSN.

Under 2014 bör arbetet påbörjas med ny handlingsplan/plattform för 2015 och framåt.

Handlingsplan diskuteras och revideras årligen i dialog mellan politiken i SDN och HSN

Enligt plan. Utvecklingsledaren i folkhälsa är med vid gemensamma presidier.

Handlingsplanen är ett stöd i arbetet.

Ett tvärsektoriellt arbete kring befolkningens hälsa ska finnas och organiseras genom lokalt folkhälsoråd eller motsvarande i stadsdelen

Ett tvärsektoriellt arbete bedrivs bl.a. genom den tvärsektoriella befolkningsledningsgruppen (stadsdelsdirektör, sektorschefer samt utvecklingschef). Arbete

I befolkningsledningsgruppen kan ett uthålligt och långsiktigt arbete bedrivas och de strategiska folkhälsofrågorna vävas ihop med


Vad säger avtalet? Hur går det? Bedömning

bedrivs även i NOSAM. kärnverksamheten.

Insatserna ska vara systematiska och målinriktade för att förbättra befolkningens hälsa - både hälsofrämjande och förebyggande insatser

Insatserna följer det kvalitetssäkrade arbetssätt som bedrivs i stadsdelen och har krav på att vara systematiska och målinriktade.

Arbetet med att förbättra befolkningens hälsa är långsiktigt och kräver insatser på olika strukturnivåer. Det är inte alltid som de nationella och kommunala nivåer samspelar eller stödjer varandra.

Folkhälsoarbetet ska bygga på de specifika förutsättningar som finns i stadsdelen och utgå från befolkningens behov

Detta arbete har fördjupats under året särskilt med utgångspunkt från Hälsotekets insatser som helt bygger på de specifika förutsättningar och behov som finns i stadsdelen och arbetet med hälsoguider som ett sätt att fånga upp och följa befolkningens behov.

Detta är ett viktigt rättighetsarbete som bygger på delaktighet. Genom arbete via nyckelpersoner i lokalsamhället, t.ex. hälsoguider kan stadsdelen arbeta närmare befolkningen och fånga upp de behov som finns. Detta arbete kan utvecklas ytterligare i samband med dialogmöten etc.

Verksamhetsmedlen i detta avtal ska användas till insatser och verksamhet som är kopplad till handlingsplanen

Enligt plan. De insatser som genomförts och den verksamhet som bedrivits, se ovan, har utgått från handlingsplanen.

Verksamhetsmedel är viktiga för att fungera som stöd och möjliggörare till nya eller utvecklade initiativ. Det är viktigt att även här utgå från en 50/50 finansiering.

Löpande dialog ska även ske mellan tjänstemän från SDF och HSK

Har skett löpande under året. Dialogen är ett stöd i arbetet.

Stöd till SDN med att ta fram och analysera epidemiologisk data och statistik

Olika former av stöd har erbjudits vid specifika förfrågningar och på forum såsom chefsdagar

Det behövs utökad hälsodata som visar på skillnader inom stadsdelen över tid. Under året har utvecklingsledare folkhälsa tillsammans med stadsledningskontoret och Västra Götalandsregionen skapat 30 så kallade "mellanområden" med cirka 10 000 invånare som visar på att det är stora skillnader i hälsa inom stadsdelen. I Östra Göteborg kan man t.ex. se stora skillnader mellan områdena "Gamlestaden/Utby" och "Bergsjön". Denna typ av data behöver utvecklas ytterligare, t.ex. för att titta närmare på skillnader i hälsa hos barn och unga där det idag saknas data som ger möjlighet till kvalitetssäkrade jämförelser.


7 Stadsdelsnämndens uppdrag Stadsdelsnämnden lämnade i Mål- och inriktningsdokumentet ett antal uppdrag i budget 2013. De rapporterades i Uppföljningsrapport 2 och här är en sammanfattande rapport.

SDN-uppdrag 2013


Om uppdraget inte har utförts; kort kommentar om orsaken till det och eventuellt till vilken del uppdraget har genomförts

Samtliga verksamheter inom stadsdelsförvaltningen ska vara miljödiplomerade senast 2014.

Ja

Samtliga anställda ska ges kompetensutveckling vad avser HBTQ-kunskap.

Ja Sektorerna har på olika sätt kompetensutvecklat sina medarbetare i HBTQ/ normkritik. Sektor utbildning har haft en halvdag för samtlig personal i normkritiskt tänkande. Äldreomsorgen har utbildat värdegrundshandledare i i normkritik, samt utbildat delar av personalen i HBTQ. Individ och familjeomsorg och funktionshinder har haft utbildningar i HBTQ och normkritik på flertalet enheter. Kultur och Fritid har utbildat sina medarbetare i HBTQ-frågor.

Antalet barn per vuxen ska minska. (Förskolan)

Nej Trycket på förskoleplatser kvarstår i viss mån och är som störst i områdena Södra Kortedala och Gamlestaden. Utbyggnaden av förskoleplatser har inneburit ett tillskott på cirka 125 platser under 2013. Antalet placerade barn har ökat med 122 stycken utifrån befolkningsperspektivet. Av dessa har 68 barn fått plats i stadsdelens egna förskolor. Till skillnad mot föregående år har trycket på befintliga platser minskat, vilket i sin tur inneburit att barngruppernas storlek sänkts något under 2013. Dock har antalet barn per vuxen ökat från 5,3 till 5,5. En bakgrund är att tillfälliga verksamheter och nya lokaler krävt mer resurser under året. Det är också fler barn i fristående verksamhet än budgeterat. Kvalitetshöjning för förskolan är att tillgång till nya förskolelokaler som skapar kontinuitet i barnplaceringar och personalgruppen.

Alla barn ska känna sig trygga i skolan samt till och från skolan.

Ja En rad aktiviteter har genomförts i stadsdelens skolor för att öka tryggheten, då inom ramen för skolornas likabehandlingsarbete och på bas av trivselenkäter. Värdet för området trivsel och trygghet har ökat sedan 2012 och ligger i linje med stadens resultat. Dock är uppdraget komplext och svårt att säkerställa.

Upprustning ska ske av befintliga lokaler, utrustning och skolgårdar.

Ja



Om uppdraget inte har utförts; kort kommentar om orsaken till det och eventuellt till vilken del uppdraget har genomförts

Förutom läxhjälp ska sommarskola erbjudas alla elever som riskerar att ej nå målen. Sommarskola ska vid behov erbjudas även innan årskurs nio.

Ja

Riktade insatser till barnfamiljer med långtidsförsörjningsstöd, för att motverka barnfattigdom. Särskilt fokus på barnens situation. Vi ska arbeta för en ökad samverkan i hela staden för att människor med behov av sociala kontrakt ska ges möjlighet till bostad.

Ja Aktiviteter pågår. Trots detta sker ingen minskning.

Arbetet med att motverka att ungdomar och barnfamiljer hamnar i ett långvarigt beroende av försörjningsstöd ska prioriteras.

Ja Trots insatser ökar långvarigt beroende av försörjningsstöd. Fler ärenden har tillkommit. Ett växande bekymmer är bristen på bostäder.

Det är angeläget att invånare med funktionsnedsättning ges möjlighet till friskvård.

Ja Samtliga enheter inom område Boende och personligt stöd arbetar aktivt med hälsofrämjande insatser, dessa genomförs i BmSS, träffpunkter, i samarbete med friskvårdsklubben och i stadsdelens träningshallar mm. Antalet aktiviteter varierar beroende på funktionsnedsättning. Snittet på aktiviteter som genomförs är två i veckan per brukare.

Att förebygga våld i nära relationer är ett prioriterat arbete.

Ja Det pågår ett projekt för att förebygga våld i nära relationer och handlingsplaner skall tas fram.

Samverkan med frivilliga krafter avseende socialt innehåll behöver utvecklas ytterligare. (Äldreomsorg)

Ja Samverkans har utvecklats och kommer att fortsätta att utvecklas.

Maten ska tillagas så nära serveringsstället som möjligt.

Ja

Andelen ekologiska råvaror i egenproducerade liksom upphandlade måltider ska överstiga 40 procent under 2013 med målet att nå minst 50 procent 2014.

Nej Den ekonomiska situationen i stadsdelen har bromsat möjligheten att köpa in större andel ekologiska livsmedel. De ekologiska livsmedlen kostar i snitt 30 % mer.


Documents

€¦ · Web viewDetta ledde till en personalförstärkning som ett utökat stöd för chefer och verksamheter i arbetet med webben och sociala medier. Inom ramen för den förvaltningsövergripande