196
1 Text: Birgitta Andersson Layout: Mia Örtenholm Bild: Gunilla Olsson Vägledning Genom pedagogiska strategier till personer med neuropsykiatriska funktionshinder som DAMP, AD/HD, Autism, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom. Pedagogiska arbetssätt för anhöriga, pedagoger, personal.

Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

1

Text: Birgitta AnderssonLayout: Mia ÖrtenholmBild: Gunilla Olsson

VägledningGenom pedagogiska strategier till personer med

neuropsykiatriska funktionshinder som DAMP, AD/HD,Autism, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom.

Pedagogiska arbetssätt för anhöriga, pedagoger, personal.

Page 2: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

2

��������������� �������������������� ����������������������������� ���!���!��"�#����$��!� �$$%��� ��������������

&��� �'��������(�) *'��

+��,���������-��-��$�����.

�)��� �/�) ������/�)���*����������������������$��!$����

Page 3: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

3

Förord ............................................................................... 4

Prolog ............................................................................... 7

Tack ................................................................................... 10

Inledning ........................................................................... 11

Förutsättningar................................................................. 13

Perception .................................................................... 13

Exekutiva funktioner .................................................... 18

Mentala processer ........................................................ 21

Sociala färdigheter ....................................................... 24

KASAM ....................................................................... 26

Gemensamt förhållningssätt ............................................. 29

Pedagogiska observationer ........................................... 30

Åtgärdsprogram och individuell plan .......................... 38

Kognitivt förhållningssätt ................................................. 72

Den relationistiska dimensionen .................................. 72

Den strukturella/materialistiska dimensionen .............. 86

Den psykologiska/pedagogiska dimensionen ............ 105

Sociala berättelser .......................................................... 118

Seriesamtal ..................................................................... 161

Känslor ........................................................................... 169

Epilog ............................................................................. 187

Diagnoskriterier ............................................................. 189

Litteraturförslag ............................................................. 194

Page 4: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

4

Förord

Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personermed funktionshinder trädde fram och berättade om sina upplevelser.Flera hade diagnosen autism. Temple Grandin berättade om hur honsnabbt, när hon fick ett uppdrag, såg hur en stor kreaturanläggningskulle designas in i minsta detalj men hade stora svårigheter att över-föra denna detaljrika och komplicerade bild till en abstrakt ritning.Hon klarade inte heller av att föra ett samtal och då anpassa sig till enrytm i vilken var och en inväntade sin tur. Sean Barron skrev om hurhan plötsligt förstod att han var annorlunda och förklarade krig motsina symtom. Han bestämde sig för att det skulle bli han som togkommandot över symtomen – inte beteendena som styrde honom.

Vi fick bekräftat att alla reaktioner har mening. Inga handlingar ärutan betydelse, även om vi inte alltid förstår dem. Vi lärde oss också,att även om en person inte förmedlar till oss att de uppfattar sin om-värld, gör de det – på sitt sätt. De minns förbluffande väl och kan be-rätta, trots att det verkar som om skeendet vore omedvetet.

Det ledde till en revolution i vårt sätt att tänka. Omvärderingar,perspektivförskjutningar och nya idéer i det pedagogiska arbetet blevföljden. Det betydde dock inte, att allt vi uppfattade och gjorde varfel. Det var bara otillräckligt. Kartan visade sig ha många vita fläckar.

1990-talet blev decenniet när individen trädde fram. Något nytt ge-nomsyrade samhället. Det var inte bara personer med funktionshindersom ville bli sedda. Också människor i allmänhet uttryckte sammabehov. Att bli sedd blev ett alltmer använt uttryck.

Slutet av decenniet innebar också en annan strömning, nämligen fokuse-ring på diagnoser och dess varande eller icke-varande. Fortfarande leverdebatten som lett till en polarisering som verkar svår att ta sig ur.

Frågan om Människan och diagnoser är svår. Den är relaterad till his-torisk epok, gällande samhällsuppfattningar och uppbyggandet avinsatser. Vad funktionshinder innebär för en individ är därför en speg-ling av hela samhället. Vad uttrycker samhället i sättet att tala om

Page 5: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

5

funktionshinder och att ge stöd? Hur påverkar det individen? Vadupplever den enskilde? Vad händer med ett funktionshinder om diag-nosen ändras?

Hur vi tänker och vad vi gör, ger den ram inom vilken en individ medfunktionshinder kan leva sitt liv. Om vi ändrar vårt sätt att tänka, för-ändras också vårt handlande och ramen blir en annan. Om vi försökerhandla annorlunda men inte gör det utifrån ett annat tänkande, förblirramarna desamma.

Vi måste börja med att granska vårt sätt att tänka men också i dennaprocess förankra oss i den verklighet som personer med funktionshin-der befinner sig i. Det kräver mod att gå in i den och ta emot upple-velser. Det gör något med oss, förändrar oss. Den ordning vi verkat i,skakas om av det nya. En kaotisk process blir följden. Men med tillittill att vi har tillgång till en ordnande funktion och genom att stanna iprocessen, kan vi vara övertygade om att vi kan återställa ordningen– på en ny och högre nivå.

Vilken ordning skapar bäst förutsättningar för en person med funk-tionshinder i dennes utveckling? Svaret skulle kunna handla om attden bör påverkas av det som är verkligt för individen själv. Det ärinte våra schablonföreställningar om en diagnos som hjälper, men välvåra djupt förankrade kunskaper om vad ett faktiskt funktionshinderinnebär. De senare bildar då vår ram för hur vi ska nå fram till infor-mation som bara den enskilde kan ge eller bekräfta. Kravet här blirnödvändighet av ett samspel byggt på förtroende mellan individ ochvuxen.

I denna process ändrar vi oss själva – det enda vi kan göra. Men denförändringen skapar en annan atmosfär och andra förutsättningar. Detkan bli en bas för att personer med funktionshinder kan få en ny rela-tion till sig själv och nya möjligheter att förstå, ändra och styra sittliv.

Det är detta som Birgitta Anderssons bok om människor med neuro-psykiatriska funktionshinder handlar om. På ett levande sätt får vi delav hur hon har brutit igenom egna ramar och ökat sin förståelse ge-nom inlevelse och lyssnande. Det har hon gjort om till kunskap som

Page 6: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

6

kan bli inspiration att närma sig frågor på nytt sätt. Boken väcker tan-kar och ger idéer. Men den visar också att det inte är en dans på rosoratt få en verksamhet att verka, bli verklig. Det krävs ansträngning avbåde elev och lärare.

Allt tar tid. Processer är tidskrävande. Utveckling sker långsamt ävenom det ibland kan ske till synes snabba hopp. Oftast är dock dessaföljden av ett idogt arbete.

Det blir också tydligt att en avgörande faktor för lärande är ett rättavvägt tempo. I vårt samhälle är nog det största hindret vårt alltmeruppskruvade tempo med en överstimulering och stress som följd. Ettfunktionshinder ger behov av ett långsamt tempo. Funktionshindertar tid. Kanske är det så att människor med funktionshinder kanhjälpa oss att komma tillbaka till ett naturligare tempo där vi somindivider hinner med.

En kvarstående känsla efter läsning av boken är att den ger tankarinte bara om människor med neuropsykiatriska funktionshinder utanom oss alla. Nog har vi ibland svårt att förstå sociala regler, eller åt-minstone följa dem? Nog kan det vara svårt för många elever i skolanatt förstå varför de ska lära sig det de gör?

Människor med funktionshinder sätter därmed fingret på svaga punk-ter i vårt samhälle. Birgitta Anderssons bok är en bok med en exis-tentiell bas, en bok om levnadskunskap, som hon själv säger. När in-divider träder fram, följer också att livet och vardagen synliggörs.Det är där vi är i vår kunskapsbildning. Vi behöver öka vår förståelseav vardagens betydelse och möjligheter. Då kan vi också se vad livs-kvalitet egentligen är. Boken ger ett bidrag till en ny bas för peda-gogiken, en pedagogik för människor, där ”dom vill” blir ”jag vill”.

Göteborg i december 2001

Ingrid LiljerothDocent i pedagogik

Page 7: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

7

PrologAspergers syndrom är ett funktionshinder inom autismspektrat. Trotsdetta kan man med rätt metoder och verktyg utvecklas och leva ettbra liv. Jag vill bli respekterad precis som alla andra. Hur börjadedet, och hur ser det ut idag? Detta är en berättelse om vägen genommitt liv, med svårigheter, möjligheter, skola, arbete och boende ureget perspektiv.

Vägen jag reser på, slingrar sig genom olika landskap. Det finnsavtagsvägar. En del av dem har blivit ett hinder för mig. Från ungefärsju års ålder betraktades jag av de flesta som en udda person. Jaghade svårt för att umgås med jämnåriga. Jag missförstods och blevkallad för fula saker i skolan. Jag uppfattades som lillgammal. Minskoltid var jobbig, det var uppenbart att jag hade svårigheter. Myckettid ägnade jag åt specialintressen. Tåg och järnvägar njöt jag av attutforska. Under en tid var jag placerad på ett behandlingshem. Jaghar också mot min vilja varit tvångsintagen på en sluten psykiatriskavdelning. Det var förfärligt! Jag tycker det är avskyvärt att någonplaceras på en sådan avdelning! Där fick jag dock min diagnosAspergers syndrom. Jag var femton år gammal, det var vintern 1994.

Under högstadiet fick jag kontakt med Birgitta, jag hade fått min di-agnos och tillvaron ljusnade. Jag avslutade högstadiet, kom in pågymnasiet och tog studenten 1998. Under gymnasietiden hade jag ettbra stöd genom rektor, mentor och handledning. Privat började jag enfrigörelseprocess som ledde till att jag fick ett boende under LSS. Imitt boende har jag fått och får socialt stöd och handledning. Minatvångshandlingar, som under en tid var mycket jobbiga, innebar bl.a.att jag kunde tvätta allting t.ex. klocka, bälte, cerat och skor. Det somhjälpt mig från mina tvång är sociala berättelser. Det räcker inte baraatt läsa dem en gång, utan minst ett hundratal gånger! Det är lättareför mig att förstå, när papper och penna används för att förklara.Mina specialintressen har varierat. Under en period var jag fixeradvid FASS och diverse läkemedel. Jag lyckades med mitt verbala sättatt övertyga flertalet läkare att få läkemedel utskrivna. Även här vardet sociala berättelser och seriesamtal som hjälpte mig.

Page 8: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

8

En tid efter studenten fick jag stöd genom projekt JACK, som bety-der ”Jobb via Arbetscentrum ger kvalitet”. Min handledare där gavstöd och handledning till mig och mina olika arbetsplaster. Det ärviktigt att arbetsplatsen får rätt information, både vad gäller det jaghar svårt för, som det jag är bra på. I slutet av augusti år 2000, bör-jade jag på Sundsgårdens Folkhögskola i Helsingborg i en basgruppför personer med Aspergers syndrom. Där har jag ett individuellt an-passat schema och en strukturerad skoldag. Mina studier kommer attfortsätta med datautbildning.

Jag har i sju års tid rest på min väg och tagit av på olika avfarter. Bir-gitta har sedan jag fick diagnosen, varit min handledare. Tillsammanshar vi och mitt övriga nätverk hjälpts åt till framgång och utveckling.Vi jobbar fortfarande med de svårigheter som återstår. Jag vet att jagär på god väg. Jag har utvecklats mycket, speciellt vad gäller det so-ciala. Idag lever jag ett bra liv, i en relation, samt har goda och fung-erande sociala kontakter.

Jag kan också se tillbaka på mina tidigare tvång, svårigheter och spe-cialintressen. Detta kan jag skratta och le åt idag! Tåget använder jagsom ett bekvämt transportmedel. Flygplan är i skrivande stund etthanterbart specialintresse.

För ett par år sedan när jag hade det jobbigt, så sa jag till Birgitta;”Ta mig till en värld, där någon förstår mig”. När jag fick praktikplatssommaren 2001, så sa jag ”Ibland är världen bara så underbar”. Idagvet jag, att det jag skördar är det som vi började så för sju år sedan.

Ingenting är omöjligt! Jag och andra personer med funktionshindretmåste ha tålamod för att klara oss igenom våra svårigheter, bit för bit.Vi måste jobba med dom! Vi behöver hjälp. Vi ska vara inställda påatt klara det!

Page 9: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

9

Jag låter ett par rader få avsluta, de är hämtade ur musikstycket”Som stormen river öppet hav”:

”Jag står just mitt i livet, visste inte vilken väg jag skulle ta, jag hadetrott på allt som stod skrivet, tills den dagen då jag började förstå…

Jag har rusat blind på vägen, inte sett mig om åt nått annat håll, ochaldrig nånsin saktat in på stegen, och trott jag insett livets inne-håll…”

”Man reser inte för att komma fram till ett mål, utan för att levamedan man reser”.

Carl Söderholmman med Aspergers syndrom

Page 10: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

10

����

�����0�����1�) �����/������)���2�� �*��3��������4��������� ����������5��5�����4������ �����5��5���6�������*����'

�����7���48��������/� ����� 4�����'9� �� 8��������� ������� ����������5��) ��'�: �������;<��������������&)�������&��*� ��)��*��'

�����2�������48������������� ���)�&&�������;<������������5�5���������� �45�*��������������&�����'������&� � ������������������*���������������������/����4����*��)��'

������33�������4 ��/����) ������ ��)�����&)���������5��'

����� ���������������;������48��5����� ���&� ���������)���&��������������*��)����� ��'

Page 11: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

11

Inledning

I min roll som specialpedagog, handledare i pedagogiska frågor ochfortbildare noterar och konstaterar jag att det är pedagogiska hjälp-medel som behövs. Det räcker inte att kunna och förstå en inlärnings-modell eller aktuella trender i skolan och samhället. Det är mångfal-den av strategier som skapar förutsättningar. Kreativitet och flexibili-tet, pedagogiskt förhållningssätt utifrån barnet/personens förmåga attförstå, leder till och ger resultat.

Vi måste bli bättre på att komma till insikt om uppdraget i vårt arbeteför att kunna erbjuda meningsfullhet. Vi ska ha teoretiska kunskaper,men också se och förstå sambandet mellan teori och praktik, abstraktoch konkret tänkande. Våra verksamheter påverkas av trender sominte alltid leder till bra strategier. Dessa tendenser bör vi kritiskt gran-ska och analysera för att kunna ta ansvar. Vi måste reflektera övervårt eget tänkande och utveckla medvetna problemlösningsstrategier.

Denna bok är ett försök till vägledning utifrån en förståelse om attvarje människa är unik och speciell. Somliga har en diagnos, mendiagnosen är namn på symtom. Symtomen kan variera och framträdaolika från person till person.

På olika sätt strävar vi efter att reducera vår osäkerhet. Vi försökergöra det obegripliga begripligt. Vi skapar system och strukturer. Ge-nom fördjupad kunskap om diagnoser, diagnoskriterier och om denenskilde individen blir det osynliga synligt och möjliggör föränd-ringar.

Med hänsyn till varje barn/elev/persons starka respektive svaga sidorska vi analysera, reflektera, få insikter för att kunna agera och handlautifrån bra strategier, lösningsstrategier. I detta arbete är huvudperso-nen, barnet/eleven/personen, som självklart måste involveras i deåtgärder, som ska leda till ett bra och meningsfullt liv. Vi får inte un-derskatta värdet av att skapa sociala miljöer där gemenskap kan ut-vecklas.

Page 12: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

12

”Nu har jag blivit så bra som jag vill bli.”Pelle Sandstrak

”Lust att lära, rätt att lyckas.”

Birgitta Andersson

Page 13: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

13

Förutsättningar

Vi är alla utrustade med olika förutsättningar, möjligheter. För attsvårigheter ska bli till möjligheter måste de förstås. Personer medneuropsykiatriska funktionshinder har ofta problem med perception,exekutiva förmågor, mentala processer och sociala färdigheter.Svårigheterna yttrar sig på olika sätt och skiljer sig från person tillperson.

Perception

Perception handlar om vad vi hör, känner, smakar, doftar och ser. Huroch vad vi upplever med våra fem sinnen. Enligt Psykologilexikon ärperception ”varseblivning i betydelsen den process som gör att viuppfattar oss själva, andra och vår omvärld, föremål, händelser, si-tuationer, talade och skrivna ord och meddelande och så vidare”.1

En person med perceptionssvårigheter kan ha svårt att koncentrerasig och prioritera viktiga och oviktiga sinnesintryck.

Nisse sitter och gör läxan i sitt rum. Han ska läsa ett kapitel i enHarry Potter bok. Böckerna om Harry Potter är de bästa böcker somfinns. Hela familjen är hemma. I köket hör han hur mamma ochpappa pratar, samtidigt som de lagar mat. Nisse känner hur gott detluktar, magen börjar kurra. Han undrar vad de ska få till middag.Nisse får syn på planschen med en motorcykel ovanför skrivbordet.Motorsport är Nisses största intresse. Han börjar fantisera och dag-drömma om motorcyklar. TV: n står på någonstans i huset. När bör-jar sportspegeln? Utanför fönstret åker andra barn inlines, Nisse fårsyn på sina. Så snygga de är! Han fick dem på sin födelsedag. Vadroligt det var på födelsedagen när mormor och morfar kom.

1 Henry Egidius Psykologilexikon

Page 14: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

14

Hur ska Nisse kunna koncentrera sig när det är så mycket som pockarpå hans uppmärksamhet. Nisse kan inte stänga av alla intryck.I Nisses huvud är det tanketrängsel. Tankar flyger iväg, förnimmelserpockar på uppmärksamhet och det finns ingen plats kvar för orden iHarry Potter-boken. Nisse kan inte följa sina tankar från början tillslut. I skolan betecknas Nisses problem som koncentrationssvårig-heter.

En del har svårare med synintryck. Vissa ser detaljer på bekostnad avhelheter. En liten detalj på bilden i läseboken fångar deras intresseoch de missar bildens budskap. I klassrummet ser de inte vad lärarenskriver på tavlan, utan bara blomman som är ritad i högra hörnet.Somliga har svårt att känna igen föremål, eller att bedöma storlek ochfärg. Andra är mer känsliga för ljud. Öronen är som mikrofoner somregistrerar alla ljud.

Morgan får ont i huvudet av ljud. När telefonen ringer bankar ochskär det i hans huvud. På skolbussen ringer mobiltelefoner med ett-riga signaler. I skolan ringer skolklockan och stolar skrapar. Hemmahos kompisar, i affärer och på bussen hörs skränig musik. Morgankan inte ha en vanlig väckarklocka med ringsignal eftersom ljudet ärhögt och pipigt. För Morgan är det olidligt med alla ljud. En av sko-lans lärare har en röst som han upplever obehaglig. När lärarenpratar har Morgan svårt att uppfatta vad han säger. Läraren blir argoch irriterad.

Page 15: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

15

För Morgan är det plågsamt med bakgrundsmusik, telefoner och sorl.Det verkar som om han inte kan skilja på förgrundsljud och bak-grundsljud. Han har svårt att uppfatta vad läraren säger, all koncen-tration går åt till att tränga bort den obehagliga rösten.

Varför kan Linus och Stina aldrig se sig för? Alla blir irriterade på dem.

Linus och Stina stöter ofta till olika föremål och kolliderar medandra personer. Saker flyger, böcker ramlar och glas går sönder.Stina krockar med sina kollegor på arbetet. Hon blir ledsen när depikar henne för att hon är så klantig. På fritids är kompisar ochfritidsledare arga på Linus. Han springer på de andra barnen. Dethänder nästan varje dag när han spelar fotboll, hoppar hopprep ellerleker kurragömma. Linus föräldrar blir irriterade när han råkarvälta och slå sönder saker. Att han aldrig kan se sig för!!!!

Stina är 30 år och Linus är 7 år. Stina krockar med kollegor ochLinus knuffar till kamrater. De har samma problem, de har svårt attbedöma avstånd. Det märks också när de köar. De står ofta för näraandra och trampar dem på hälarna.

Page 16: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

16

Andreas är däremot känslig för beröring.

För Andreas är det en mardröm att stå i kö. Människor kommer förtätt inpå. På bussen vill han helst ha ett eget säte. Andreas avskyrkramar, eller när någon tar på honom. När farmor och farfar kom-mer vill de kramas, mamma vill hålla om honom när de tittar på TVoch Tina på fritids rufsar honom i håret. Andreas tycker att det ärobehagligt, det gör ont när någon vidrör honom. Däremot älskarAndreas när mamma ger honom massage, när hon tar i ordentligt.Han har precis börjat hos en sjukgymnast, där han får massage engång i veckan.

Andreas mamma berättar att Andreas är känslig för olika material.När hon hittar en tröja, som han kan acceptera, köper hon hem ettlager. Det är enda sättet att förmå Andreas att byta kläder. Andreasmamma berättar också att han är känslig för hur mat känns i mun-nen. Han vägrar att äta allt som är mjukt och svampigt. Detäckligaste Andreas vet, är flingor som legat i mjölk för länge. Iställetför kokta grönsaker äter Andreas råa och knäckebröd är bättre änmjukt bröd.

Andreas tycker det gör ont när någon smeker eller klappar honom.Däremot accepterar han när människor tar hårt i honom. Det är därförhan gillar massage. Han skulle vilja få massage varje dag! Andreaskänslighet för beröring tar sig också uttryck i hans negativa upple-velse av mjuka och sladdriga kläder. Kläder måste kännas på krop-pen. Konsistens på mat är också viktig.

Andra personer med perceptionssvårigheter reagerar på lukter. Detkan vara parfym, tvättmedlet i kläderna eller mat. Vissa kan inte gå ini affärer där de luktar grillat, andra kan inte vara nära en person somanvänder rakvatten.

Det kan vara svårt att förstå varför Thomas blev så förtvivladhäromdagen. Klassen hade varit på studiebesök på banken. Efterbesöket var skoldagen slut. Banken ligger mellan Thomas hem och

Page 17: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

17

skolan, därför tyckte läraren att Thomas kunde gå direkt hem. Hangår ju förbi banken varje dag och kan den vägen. Thomas blir för-tvivlad och arg. Hur ska han hitta hem från banken? Han har aldrigvarit på banken. Han kan bara vägen till och hem från skolan.Läraren förstår inte. Det är ju precis samma väg som han går varjedag. Slutligen får Thomas följa med tillbaka till skolan. Han lugnarsig. Från skolan är det inga problem att hitta hem. Den vägen kanhan!

Några dagar senare inträffar en annan incident. Thomas har gått isamma skola i tre år. Han hittar till sitt klassrum, matsalen och toa-letten. En dag är toaletten upptagen. Thomas är jättekissig och kaninte vänta. Det händer en olycka. På andra sidan korridoren finnsdet fler toaletter. Läraren undrar varför Thomas inte gick dit.Thomas tittar förvånat på honom. Finns det fler toaletter?

Thomas lärare har inte förstått att för Thomas är vägen mellan ban-ken och hemmet en annan än den mellan skolan och hemmet. Detär inte samma väg eftersom han börjar på olika ställen. Thomas kaninte orientera sig.

Att kunna klockan är något helt annat än att ha tidsuppfattning.De flesta av oss har en inbyggd klocka. Vi känner om det gått femminuter eller två timmar. Vi vet ungefär hur mycket vi hinner på entimme. Personer med perceptionssvårigheter kan ha svårt att uppfattatid. Vad är skillnaden mellan fem minuter och en timme eller hur långtid är, om en stund, snart, vänta lite?

Perceptionssvårigheter kan visa sig på många sätt. Vissa personer ärkänsliga för ljud. Morgan kan inte skilja mellan förgrundsljud ochbakgrundsljud. Stina och Linus, har trots deras åldersskillnad, sammaproblem med att bedöma avstånd. Andreas är känslig för beröringoch Thomas har svårt att orientera sig.

Perceptionssvårigheter kan alltså ta sig olika uttryck och varieramellan personer.

Page 18: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

18

Exekutiva funktioner

De exekutiva funktionerna handlar om hjärnans kontrollerande ochstyrande funktioner, att kunna planera, organisera, fokusera, generali-sera och prioritera. Det rör sig också om förmågan att påbörja ochavsluta aktiviteter och arbetsuppgifter. För personer med godaexekutiva förmågor fungerar mycket automatiskt. De kan överblicka,få en uppfattning och helhetssyn över dagens innehåll. De kopplarofta in autopiloten när de tar sig fram i livet. De har en simultan-kapacitet, kan göra två saker samtidigt.

För barn, ungdomar eller vuxna med nedsatt exekutiv förmåga är detalltid en ”ny dag”, en ”ny morgon” och även att duscha kan upplevassom en ny aktivitet. De har inte förmågan till en totalbild, att få ettklart begrepp om dagens olika aktiviteter. Somliga lever i en värld avständigt kaos. Inget är självklart, inget är enkelt och inget går auto-matiskt.

Samuel vaknar varje morgon till en helt ny dag, nästan allt är blankt,som ett oskrivet blad. När Samuel går upp på morgonen finns detingen autopilot inkopplad. Han får tänka på allt han gör och koncen-trera sig på det. Samuel vet inte hur han ska göra när han duschar.Ska han tvåla in sig innan eller efter han är våt? Hur mycket tvål skahan ta? Ska han tvätta hela kroppen, eller räcker det med armarna,för att han ska bli ren.

Ungefär samma svårigheter har Samuel när han borstar tänderna, äterfrukost eller klär sig.

Låt oss följa med Annika när hon ska köpa en liter mjölk på ICA. FörAnnika är det många steg och många saker att hålla i huvudet. Förstska hon klä på sig. Är det varmt eller kallt ute? Var är jackan?

Page 19: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

19

När Annika kommit till affären och till mjölkdisken finns där mångaolika sorters mjölk. Brukar hon köpa den gröna, röda eller blå, vilken

köpte hon igår? Behöver Annika stå i kö, även om hon bara ska ha enliter mjölk? Räcker pengarna? Är plånboken överhuvudtaget med?

Personer med nedsatt exekutiv förmåga har ofta svårt att generalisera,att överföra en kunskap eller färdighet från en situation till en annaneller från en plats till en annan. Ett barn som har lärt sig att ta påjacka och skor hemma, kanske inte klarar det i skolan. En elev ärduktig i matte, men kan inte använda sina kunskaper när han ska gåoch handla. En vuxen person äter med kniv och gaffel i sin dagligaverksamhet, men använder aldrig annat än sked i sitt boende.

Niklas läser på universitetet. Där krävs förmåga att planera, organi-sera, prioritera, välja bort och göra val. Hela undervisningen byggerpå detta. Niklas har svårt att prioritera. Han har inte förmågan att”skanna in” information, få en överblick och fokusera på det vikti-gaste. När han läser en text uttalar han varje ord tyst för sig själv,ofta får han läsa samma stycke flera gånger för att förstå. Sammasak är det med dagstidningar och allt annat han läser. Niklas fastnarpå formuleringar. Det blir tvärstopp och han kommer inte vidare.

Mycket i skolan, i arbetslivet och i det sociala livet kräver förmågaatt organisera, prioritera och göra val. Skolans arbetssätt bygger på att

Page 20: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

20

eleverna planerar sina studier och arbetsuppgifter. Det är viktigt medbra studieteknik. Tyvärr är det ett ämne som förbises. Somliga behöverhjälp att överblicka en text och se vad som är viktigt. En del behöverhjälp att organisera och planera dagen. De behöver en pedagogik sombygger på ”step-by-step”.

Ibland händer det att saker som är planerade inte går att genomföra.Det kanske regnar när vi ska till stranden. Bilen kan gå sönder. Dåmåste planerna ändras. Vissa personer med exekutiva svårigheter harsvårt att tänka om och vara flexibla.

Minnet är också en exekutiv förmåga. Det gäller att kunna hålla sakerkvar i korttidsminnet tillräckligt länge för att sekreteraren i långtids-minnet ska hinna lagra informationen och kunskapen. När informatio-nen sparats är det inte säkert att sekreteraren hittar rätt fil när kunska-pen behövs. Ibland går filen helt enkelt inte att öppna.

Nisses lärare är arga och irriterade på föräldrarna för att de aldrighjälper honom med läxan. Det är väl det minsta de kan göra! Varjegång det är läxförhör är det samma sak. Nisse kan inte läxan. En dagilsknar en av lärarna till. Hon ringer upp Nisses föräldrar och frågarvarför de inte hjälper Nisse.– Vadå inte hjälpa till med läxan? Nisse gör den alltid före middagen.Efter middagen förhör vi honom. Han får inte titta på TV innan allaläxor är gjorda.

Problemet för Nisse är att han inte hittar ”läxfilen” i skolan. Lärare kanha svårt att förstå att en elev ena dagen kan multiplikationstabellen,men nästa dag verkar det som om han aldrig hört talas om 2 x 2.

För Samuel och Annika är varje dag, utan autopilot, en helt ny dag.Samuel och andra med honom kan inte generalisera sina kunskaperfrån ett område till ett annat.

För Niklas krävs det förmåga att planera, prioritera, organisera ochvälja bort. Nisse hittar inte rätt fil när han har läxförhör i skolan.

Goda exekutiva förmågor är viktiga i dagens samhälle. Precissom perceptionssvårigheter kan svårigheter inom de exekutiva för-mågorna visa sig på olika sätt och skilja sig mellan personer.

Page 21: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

21

Mentala processer

Theory of Mind, TOM, handlar om mentala processer och representa-tioner, om att kunna föreställa sig det som inte syns, det som liggerbakom perceptionen. Mentala representationer är att kunna göra enmental bild av det som inte är direkt synligt för ögat. Det handlarockså om att förstå att andra människor har tankar, känslor, kunska-per och att kunna avläsa sociala situationer.

Andreas har precis varit och köpt en glass. Det är en varm och soligsommardag. När han kommer innanför dörren ringer telefonen. Hanlägger glassen på köksbordet och svarar. Det är farmor. Hon pratarlänge. När Andreas har avslutat samtalet ska han ta sin glass. Glas-sen är borta, på bordet finns bara en kladdig fläck. Han blir arg ochledsen. Han som var så sugen på glass.

Andreas kan inte göra sig en mental bild av att glassen smälter. Närhan går tillbaka till bordet tror han att glassen ska ligga kvar som hanlämnade den.

Gustavs klass har börjat läsa engelska. De andra eleverna tycker detär roligt, men Gustav vill inte lära sig engelska. Läraren tjatar pålektionerna och föräldrarna hemma. Gustav undrar: Varför ska jaglära mig engelska? Jag tänker inte åka till England eller USA i mor-gon och inte till sommaren heller.

Gustav förstår inte att han kommer att ha användning för engelskan iframtiden. Han vet inte att undervisningen i högstadiet och gymnasiet

Page 22: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

22

bygger på engelska som han lär sig under låg- och mellanstadiet. Haninser inte att han kan ha användning av engelska när han ser på ame-rikansk eller engelsk film eller spelar TV-spel. Gustavs föräldrar ochlärare måste lära honom att göra en mental bild av hur och varför hanska lära sig engelska.

Mentala processer innefattar även förmåga att känna empati, sympatioch medkänsla. Det kan vara att förstå varför en människa är ledsen,sur, arg eller trött.

Sara och Kajsa är bänkkamrater. Kajsa har fått ett nytt suddi. Det ärrosa och luktar jordgubbe. Sara är fascinerad av suddit. Hon böjersig fram och rycker det ur Kajsas hand. Kajsa blir arg och ledsen.

Sara förstår inte varför Kajsa blir ledsen. Hon ville ju bara ta på sud-dit och lukta på det. Kajsa får ju tillbaks det. Sara har ju inte stulitdet.

Page 23: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

23

Vissa personer har svårt att uppfatta skämt. De blir sura, tror att män-niskor driver med dem och är elaka. De har också svårt att förståironi, att allt inte kan tolkas bokstavligt. De missförstår ofta. Detycker att folk är elaka, retas eller på annat sätt hämtar poäng på derasbekostnad, även om så inte är fallet.

Mentala representationer handlar också om att förstå vad en annanmänniska vet och inte vet.

När Rasmus kom till skolan var han på ett uruselt humör. Han hadebråkat med sin lillebror om vems tur det var att spela dataspel. Hanslog i dörrar, skrek och gormade. När rastvakten frågade Rasmusvarför han var arg, svarade han:– Det vet du ju. Min knäppa brorsa tror att dataspelet är hans.

Rasmus har svårt att förstå att rastvakten inte vet något om bråkethemma. Han tror att alla vet att han har grälat med sin bror. Rasmushar också svårt att förstå att hans lillebror blev ledsen och sårad närhan retade honom.

När vi lever oss in i en annan människas tankar och försöker förståvad han eller hon menar, använder vi förmågan att mentalisera. Dettamöjliggör en riktig förståelse och tolkning av personers intentioneroch signaler.

Personer som har svårt att mentalisera behöver hjälp att bli medvetnaom dåtid, nutid och framtid. För Andreas handlar det om att göra sigen bild av att glass smälter, när den lämnas i värmen. Gustav behövervägledning för att förstå att, och varför, det är viktigt att kunna engel-ska. Gustav måste inse att han har nytta av engelskan när han reser,ser på film, men även inför gymnasiet. Sara behöver förklaringar såatt hon inser att Kajsa blir ledsen och arg när hon tar suddit. Rasmusbehöver hjälp att förstå att rastvakten inte vet något om bråkethemma.

Page 24: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

24

Sociala färdigheter

Människor med neuropsykiatriska funktionshinder kan ha bristandeförmåga att förstå sociala situationer. De behärskar inte alltid de so-ciala koder och normer som finns i samhället. De ser inte den doldadagordningen. Regler är lättare att förstå, de är mer uttalade och for-mella. Normerna är svårare att identifiera och att ”ta på”. Om en per-son inte följer de sociala normerna för ett accepterat beteende lederdet till att de blir ensamma, ses som udda och stängs ute från gemen-skap.

Vi återupptar kontakten med Annika och följer med när hon är påmiddag hos sin kollega Pelle för första gången. Åtta personer ärbjudna. Annika känner bara Pelle. När Annika kommer till middagentar hon inte i hand och presenterar sig. När de sätter sig till bordsbörjar Annika genast att äta och har nästan ätit upp innan Pelle sä-ger ”varsågoda”. Efter middagen hjälper alla till att duka av, utomAnnika som sätter på TV:n för att titta på sitt favoritprogram.

Det är lätt att förstå att de andra gästerna undrar vad Annika är för en”konstig typ”. Pelle drar sig nog för att bjuda henne fler gånger. An-nikas problem är de sociala koderna. Hon förstår inte att hon brutitmot dem. Hon utgår från sin egen tolkning av situationen, från sinabehov och intressen.

I skolan vill ingen längre äta tillsammans med Andreas. De tycker atthan är äcklig och har dåligt bordskick. Han tar alldeles för mycketmat och stoppar munnen proppfull. Han kan inte stänga munnen ochdet rinner längs hakan. Andreas pratar med mat i munnen, smaskaroch tuggar med öppen mun. Det har blivit ett stort problem. De an-dra eleverna har börjat reta Andreas. De kallar honom ”Grisen”.

Andreas har dåligt bordskick. Klasskompisarna har börjat undvikahonom, inte bara i matsalen utan även på rasterna.

Page 25: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

25

Vi lär oss tidigt hur vi ska uppföra oss. Det gör vi oftast genom atthärma omgivningen. Somliga har aldrig fått lära sig de grund-läggande sociala färdigheterna. Det kan vara på grund av den miljöeller kultur de har eller har haft, men också på grund av ett funktions-hinder som gör att de ej ser eller uppfattar vad som är accepterat.De utgår från sig själva, vilket skapar svårigheter med kaos och för-virring som följd. Alla kan lära sig de normer som finns i olika situa-tioner, ingen behärskar alla sociala koder i alla sammanhang.

Det är viktigt att vi hjälper individer att förstå och behärska desociala normerna. Vi måste förklara och beskriva för Annika vad somförväntas av henne, när hon är hos Pelle på middag. Andreas kan vilära hur han ska äta för att andra inte ska tycka att det är äckligt.Sociala färdigheter kan läras in och det leder till befriande insikteroch nya perspektiv.

Genom att behärska spelet får vi också vara med i en gemenskap.

Page 26: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

26 1 Aaron Antonovsky Hälsans mysterium

KASAM

KASAM betyder Känsla Av SAMmanhang.1 Människor som harstark KASAM upplever mening i tillvarons brus. De uppfattar att detsom finns och försiggår har ett sammanhang. En stark KASAM för-vandlar kaos och förvirring till ordning och klarhet och gör de hän-delser som sker i livet begripliga.

KASAM består av tre komponenter, som inte ska ses som separatadelar. De är:

� Begriplighet – Jag förstår vad som sker i mitt liv, såväl hän-delser som har sitt ursprung i mig själv och i omgivningen.

�� Hanterbarhet – Jag är inte offer för omständigheter, utankan påverka dem. Jag har de resurser som krävs för att klaraav situationen.

�� Meningsfullhet - Jag känner mig delaktig och motiverad.Jag ser det meningsfulla även i svåra erfarenheter och situa-tioner, vilket gör dem värda en känslomässig investering.

Att uppleva en känsla av sammanhang är det som hjälper oss ur kri-ser och sorger. Att kunna hantera de problem livet för med sig, byg-ger på tillförsikt som grundläggs i barndomen. Personer medperceptionssvårigheter, exekutiva svårigheter, mentaliseringsproblemoch dessutom sociala svårigheter lever ofta i kaos.

Page 27: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

27

Page 28: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

28

Hur ska vi hjälpa personer med dessa svårigheter att uppnå KASAM,att uppnå begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet?

För en del kan en diagnos vara till hjälp. En diagnos som leder tillkunskap och förståelse. I förståelsen ligger insikten att diagnosen inteär ett namn på en människa utan på en människas svårigheter ochproblem. Många personer med neuropsykiatriska funktionshinderbemöts utifrån sin diagnos, vilket kan leda till feltolkningar.

En diagnos kan ses som förklaring och ger bekräftelse på att det manupplevt faktiskt har en orsak. Det kan kännas som en befrielse såvälför personen med funktionshindret som för familj och anhöriga.Genom en diagnos kan personen lära sig mer om sina svårigheter.Diagnosen ger information och möjlighet att förstå orsakerna till ettvisst beteende och agerande. Den ger en inträdesbiljett till ett liv medmöjlighet att växa och ger personen en chans att göra nya vägval ilivet. Diagnosen är en organisatör.

För andra blir diagnosen en känsla av permanent fel. Då måstepersonen få hjälp att arbeta sig igenom sorgen och bygga upp en nyidentitet utifrån starka respektive svaga sidor. Det gör ont, är svårtoch kan ta flera år.

Somliga kan använda diagnosen som ett alibi, något att gömma sigbakom, ett försvar. Andra använder diagnosen som en start för attsöka hjälp, svar, strategier och stöd.

En diagnos är aldrig en bruksanvisning och kan inte användas som ettrecept. Det finns inga klara mått, inga centilitrar, gram eller mat-skedar. Två personer med samma diagnos har inte exakt samma svå-righeter. Bakom varje diagnos finns en unik individ, med en unikpersonlighet, speciella egenskaper, möjligheter såväl som svårigheter.Vi måste alltid utgå från människan. Vi måste lära oss att se och för-stå varför Rasmus är arg. Beror det på att han är hungrig, att han harbråkat med bästa kompisen eller kan det vara att tröjan kliar?

Page 29: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

29

Gemensamt förhållningssätt

För att inte bara möta utan bemöta personer med en diagnos är vitvungna att lära och förstå vad diagnosen står för, uppnå generellkunskap. Vi behöver även specifik kunskap om personen vi möter.

Vi måste registrera, lyssna och göra pedagogiska observationer, ställafrågor som:

� Vad ser vi?� Vad hör vi?� Vad står det för?

� Vad gör vi?� Hur gör vi?� Varför?

Genom att se, reflektera och analysera får vi insikter och förståelse.Utifrån detta kan vi agera och handla.

För att kunna hjälpa behöver vi observera personen. Vi är i behov avbåde kunskap om det eventuella funktionshindret och den enskildeindividen. Genom pedagogiska observationer får vi svar på frågorsom:

� När uppstår situationen?� Var?� Hur börjar och slutar den? Hur lång tid pågår den? Hur ofta

återkommer den?� Med vem? Vilka är inblandade?� Vad händer? Vad är orsaken?

Vi konkretiserar problemet. Istället för att säga: ”Rasmus bråkar alltidpå rasten” kan vi få svar på om Rasmus bråkar mer på lunchrasten än

Page 30: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

30

Pedagogiska observationer

Pedagogiska observationer används för att få konkret informationinom olika områden. Ludvig fungerar inte i skolan och Ola fungerarinte i boendet. Alla pratar om det, alla tycker och har åsikter. En deltycker mer, andra mindre.

Någon vill flytta Ludvig till en ”liten grupp”, en annan att han ska haandra arbetsuppgifter och en tredje skyller på föräldrarna. En lik-nande situation råder för Ola i boendet. Ska han bo här, behöver haninte en annan form av boende, med mer hjälp, alternativt mindrehjälp? Ja, åsikterna är många.

Åsikter och arbetssätt utgår oftast från personalens uppfattning, erfa-renhet och utbildning. För att Ludvig och Ola, de vi är anställda för,ska få rätt hjälp och stöd måste vi utgå från deras behov.

Ludvigs problem är hans beteende. Personalen anser att han är jobbigför sig själv, kompisar och undervisningen. Tillsammans bestämmerarbetslaget att göra en beteendeobservation. Exempel 1 visar hur denser ut under en dag.

Utifrån beteendeobservationen gör arbetslaget en sammanställningsom ligger till grund för åtgärder. Arbetslaget kan också välja enenklare variant, se exempel 2 och 3, där de antingen använder sig avplus och minus eller enbart skriver anteckningar.Beteendeobservationerna görs under en period, en till två veckor.

förmiddagsrasten, med vem han bråkar, vad ordet bråka står för ochvad han gör när han bråkar.

Utifrån pedagogiska observationer kan vi göra enkla förändringar,sätta in insatser på rätt ställen och vid rätt tid. Ofta är det just sådanaförändringar som underlättar den dagliga verksamheten. Genomobservationerna får vi även svar på vad som fungerar bra.

Page 31: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

31

Beteendeobservation, exempel 1

Pedagogisk observation; Ludvig i skolan, 15 oktober+++ = Mycket bra ++ = Bra + = Ganska bra- - - = Mycket dåligt - - = Dåligt - = Ganska dåligt

Tid Stör andra Springer Skriker Bråkar Övrigtrunt

Lektion 1 ===08.00-08.45 �� ���� ���'

>&&��'

Lektion 2 ?��� �� ���08.45-09.30 �� ���� �� �� ��

&)��. ����4 '

Rast 1 ����� ===09.30-09.45 )������� ����)��

���;��)��' &��'

Lektion 3 ?+5�� ?+5�� ���09.45-10.30 �< ����� �< ����� � ��) ��

��&���' ��&���' ��)���@@

Lektion 4 ==��*���)�10.30-11.15 ��;�)

���� ��) ��'

Lunch ?�7��11.15-11.45 A������

�� )8�'

Lunch rast ?�45���� �11.45-12.15 *�������

��������4 &��'

Lektion 5 ?����48� ?�,<�����12.15-13.00 � ������� � �)��*<���

4��)�*��� ������'������������4 &��'

Lektion 6 ===������� ===�����13.00-13.45 ���)��� � ��5��'

�� ���������5�����5����'

Page 32: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

32

Beteendeobservation, exempel 3

Tar Påbörjar Slutför Går Koncen-instruktion arbete arbete vidare tration

Stor grupp

Projekt-arbete

Liten grupp

En till en

Beteendeobservation, exempel 2

Kamrat-Stör Fult språk Tar sönder Fungerar relationer

För-middags-lektion

Rast

För-middags-lektion

Lunch

Efter-middags-lektion

Fritids

Page 33: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

33

Allmän observation, exempel 4

Var: Vecka:

Namn: Personal:

Allmänt uppträdande:

Hyperaktivitet/hypoaktivitet:

Hur fungerar personen:

i styrda aktiviteter:

i fria aktiviteter:

i stor grupp:

i liten grupp:

en till en:

Förmåga att ta instruktion:

i stor grupp:

i liten grupp:

en till en:

Page 34: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

34

Perceptionssvårigheter:

Exekutiva svårigheter:

Skolproblem/ämnen:

Sociala problem/kompisrelationer:

Läxproblem:

Övrigt:

Beteendeobservation, exempel 5

Ola på boendet 10 januari

Morgon (Lena)

Väckning; B���*��� �8 ����*������� ��5����'�6�����<���*<�)��)��)�����*<�������5� ���8����'��������� �4��)�;�8��������������/�)��'Dusch;�B���*�)����� ������*��������������*����5��5 �&< �����8���<������)��� ��<��4�5���<*���������&��*����� �����<��;�����5 ������ � *< ��������� �� 'Påklädning; 1��&�5)������*���B����)���������5���'�6���*������ ��������)�<���������*���� �4����)*<����������'Frukost; B���&��*��5�&< ������8�'�"��)� ���BC'Tandborstning; B���48��8) ����� ��4�5�� ���&�� ����������&�� �����<��;���5��)���'Gå till arbetet; 3� ���������;��4��)��)/�����5����'

Page 35: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

35

Eftermiddag (Lena)

Kommer hem från arbetet; A5��5�� ����8���*�������5�������&� �)���� ��'�>��48��8) ����� ���������'�9� ���)�� �'Fritid; "� 4������������������ ����������&��*��5��� �&< ������8���<������4��)�*����48������;<�*'Övrigt; 1<��� ����������� ����'�9� ���)�� �8*������ � �� ���� ��'

Kväll (Kalle)

Matlagning; 1������� ��48�;���� ������ ��*����� ��������54��)������'�2;��������� �����)8 4<���5���� <��� '��>� /�) ���� �*���BC�� �����;������������ 'Äta kvällsmat; �/�) ���� �*��� ����5 ��������� � '��A5&< ������8�'Diskning; B���*������� �����)�����<������� ���*��)�����5�� � �������)��8����'�%4 ����/�)� � ;� ����)�������'TV-tittande; �� �����5��1�����������B����4�*�� �����'6���&��*��� ��������'Nattrutiner; B���*��� �8 �����8����'Tandborstning; "8��8) ����� ��4�5�� ���&�� �������&�5)�<��;��)���5����'Lampsläckning; +�����&���'�B�����������5����5�'�D2�����������&< ��������E'

Övrigt

Tvättdag; ���������������� *< ���*����� ������'��/�) ��*��)����� *< �'

Page 36: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

36

Denna beteendeobservation är utifrån en dag. Den måste följas uppmed fler för att förstå Olas beteende.

När de pedagogiska observationerna avslutats samlas arbetslaget föratt gå igenom observationerna. All personal ska ha möjlighet att deltaför att ventilera tankar och funderingar. Klimatet bör präglas av sam-hörighet, där alla försöker utforska och förstå. I en öppen atmosfärkan arbetslaget fokusera på möjligheter och tillsammans utveckla engemensam grund där alla känner delaktighet och engagemang. Vi-känslan är viktig.

Utifrån pedagogiska observationer får vi nya infallsvinklar som hjäl-per oss att byta perspektiv och att komma fram till förändringar ochstrategier. Orsaker till svårigheter kan vi ofta finna i vårt bemötandeoch våra förväntningar. Det kan också bero på att förförståelse, rättstrategier samt gemensamt förhållningssätt saknas.

”Innan man kan tänka om,måste man börja tänka!”

Okänd

Enkla lösningar kan leda till att Ludvig och Olas situation förbättras.Ludvig behöver strukturerade arbetsuppgifter, genomgång avfotbollsregler och accepterande attityd från kompisar. Ola behöver ettmer enhetligt förhållningssätt där personalen gemensamt prioriterarvad de ska börja arbeta med. Det kan också vara organisatoriska för-ändringar, såsom byta plats, byta lokal eller omfördelning av resurser.

Arbetslaget kan komma fram till att Ludvig behöver ett åtgärdspro-gram, därför att han behöver ytterliggare tillrättalagd undervisningoch stöd. Målen med hans skolgång måste konkretiseras, vilket ärutgångspunkt för de åtgärder som ska vidtas.

Page 37: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

37

I skollagen, grundskoleförordningen 6 kapitlet, 1 §”Om en elev behöver särskilda stödåtgärder, skall ett åtgärdsprogramutarbetas av berörd skolpersonal. Vid utarbetandet av programmetbör skolpersonalen samråda med eleven och elevens vårdnadsha-vare.”

I Gymnasieseförordningen 8 kapitlet särskilda stödinsatser,åtgärdsprogram 1a §”Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, dennesvårdnadshavare eller på annat sätt har framkommit att en elev behö-ver särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogramutarbetas. Eleven och, om eleven inte fyllt 18 år och inte heller ingåttäktenskap, elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta vidutarbetandet av programmet.”

Skolan, lärarna kan aldrig frånsägasig ansvaret att upprätta åtgärdsprogram.

För Olas del kan personalen fundera på om han behöver en individu-ell plan.

I handikapplagen, Tredje upplagan 10 § LSS”I samband med att en insats beviljas enlig LSS kan den enskilde be-gära en individuell plan med beslutade och planerade insatser.Syftet är att klargöra behovet av insatser samt underlätta samord-ningen mellan olika myndigheter som personen får stöd av.”

I hälso- och sjukvårdslagen, HSL, om individuell planering § 3och § 18 beskrivs landstingens och kommunernas ansvar för habilite-ring, rehabilitering och tillhandahållande av hjälpmedel. För att sam-ordna olika insatser fastläggs en skyldighet till individuell planering isamråd med den enskilde och när det gäller yngre barn, med föräld-rarna.

Page 38: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

38

Åtgärdsprogram och individuell plan

När ett åtgärdsprogram upprättas är det pedagogen, elevens läraresom har huvudansvar och för den individuella planen är det LSS-handläggaren. Han eller hon kallar berörd personal, föräldrar/anhö-riga, eleven/personen till en konferens. Åtgärder diskuteras ochsammanställs. De personer som inte har möjlighet att närvara måsteinformeras om planerade åtgärder. Alla berörda parter kan kommamed sina synpunkter. Åtgärdsprogrammet justeras, godkänns ochundertecknas.

Rubriker som bör vara med i ett åtgärdsprogram eller i en individuellplan är följande:

� Nulägesbeskrivning - Vad fungerar bra, mindre bra, dåligt?Finns det förklaringar till detta? Vad kan bli bättre?

� Målbeskrivning - Målbeskrivningen kan vara uppdelad ilångsiktiga mål och delmål.

� Hjälpinsatser - Specifika resurser som behövs för att nå målen.� Metoder, strategier, ansvariga - Hur och på vilket sätt ska

arbetet ske för att nå målen och vem ansvarar för att metodernaföljs?

� Utvärdering och uppföljning - Datum för utvärdering ochuppföljning fastställs.

� Underskrifter - Godkännande av åtgärderna

Naturligtvis kan rubrikerna se annorlunda ut. Det viktiga är attåtgärdsprogrammet eller den individuella planen inte är förkomplicerad att göra.

Tyvärr visar en rapport från socialstyrelsen att endast fem procentav personer med funktionshandikapp har fått den individuella plansom de har rätt till. Orsaken är, enligt rapporten, att både de handi-kappade och kommunerna är okunniga om stödet.1

1 FUB Kontakt 2/2000 Varför begär så få individuell plan?

Page 39: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

39

Nulägesbeskrivning

Konferensen om åtgärdsprogrammet eller den individuella planenbörjar med att vi, alla berörda, går igenom de pedagogiska observa-tionerna som alltid ska ligga till grund för ett åtgärdsprogram eller enindividuell plan. Genom dessa får vi en nyanserad bild av situationenoch synliggör vad som fungerar bra respektive mindre bra. Genomden pedagogiska observationen blir vi medvetna om svårigheter, be-hov och möjligheter. Vi konkretiserar positiva och negativa upplevel-ser. Det är inte möjligt att göra en riktningsbestämning om inteutgångspositionen är känd och förstådd.

Den som kallar till konferensen har som uppgift att skapa en trygg,öppen och god stämning där alla vågar säga sin mening. Genom ettgott samarbetsklimat fokuserar vi på väsentligheter och kommer framtill syftet med förändringen. Det är viktigt att vi ställer frågan:

- Varför ska just detta åtgärdas?

Page 40: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

40

Vi måste hitta nya och bättre lösningar som möjliggör förändringar.Vi får inte hålla eleven, personen utanför de planerade åtgärdernautan involvera och lyssna in personens egna åsikter. Hjälpa individenatt inse och förstå innebörden av åtgärderna och se målen. Genom attarbeta tillsammans, med föräldrar och berörd personal, i ett öppetklimat kan vi sätta upp mål som alla förstår, vilket leder till engage-mang och delaktighet.

Vi-känslan är viktig

”Det man gärna gör, gör man i regel bra.” Japanskt ordspråk

Målbeskrivning

Målbeskrivningen ska vara realistisk, adekvat och innehålla informa-tion om vad vi, tillsammans med personen, vill uppnå och vilka om-råden som ska åtgärdas. Det bör vara balans mellan teoretiska ochsociala kunskaper. Om en person saknar social kompetens inom ettområde kanske hon eller han ej kan nyttja en teoretisk kunskap.Ibland kan målen delas upp i långsiktiga mål och delmål. I åtgärds-programmet eller i den individuella planen måste det framgå vad per-sonen ska kunna och vilka kriterierna är för att målet kan anses somuppnått. Lärare är ofta oroliga och fundersamma över hur en elevmed funktionsnedsättningar ska klara de nationella proven.

”Nationella prov kan anpassas för elever som har funktionsnedsätt-ningar eller svårigheter av annat slag. Ett riktmärke för anpassning avproven bör vara att de elever som av olika skäl får extra stöd i detdagliga skolarbetet bör få samma hjälp i arbetet med ämnesprov.Under år 2000 har särskilda föreskrifter trätt i kraft för grundskola;Grundskoleförordningen samt SKOLFS 2000:141, gymnasieskolanoch den gymnasiala vuxenutbildningen; SKOLFS 2000:134, när detgäller bedömning av elever med funktionshinder.”2

2 Se vidare Skolverkets Nyhetsbrev nr 11/99 23 augusti samt Statens skolverks författningssamling:Allmänna råd för bedömning och betygssättning.

Page 41: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

41

Hjälpinsatser

Nyttjandet av resurser sker ofta slentrianmässigt. Assistenter anställs,små grupper startas. När vi utgår från målbeskrivningen ser vi ochbedömer vilka specifika resurser, hjälpinsatser som krävs för att nåmålen. Det kan till exempel vara att eleven behöver en uppsättningböcker i skolan och en hemma för att kunna göra läxan. Skolan fårköpa in ett datorprogram för att lära eleven studieteknik. En annanperson har behov av en klocka med ringsignal som uppmärksammarhonom eller henne på att det är dags att gå till bussen eller att rastenär slut.

Hjälpinsatsen kan också vara en resursperson, en assistent klockan07.45 - 08.30 och 12.30 - 14.00 eller under rasterna. Har eleven pro-blem med matten kanske lösningen är en specialpedagog på matte-lektionerna. Det kan också vara att personen behöver en ledsagaresom följer med och tränar på Friskis & Svettis. Behoven definierasoch slentrianmässiga insatser undviks.

Genom att konkret skriva ner vilken form av behov och hurmycket stöd, är det lättare att se hjälpbehovet.

Metoder, strategier, ansvariga

Metoderna för att nå målen är att skräddarsy individuella åtgärder.Alla måste våga vara kreativa, inspirera och uppmuntra varandra. Detär viktigt att hitta nya sätt att tänka, lyfta fram idéer, lyssna på varan-dra, ge synpunkter och förslag på lösningar. Vi får inte vara rädda föratt ändra arbetsformer och hitta nya vägar. Detta är det inre arbetetsom måste göras för att utveckla det yttre och komma fram till kon-kreta och praktiska metoder.

Metoder och strategier skrivs in i åtgärdsprogrammet eller i den indi-viduella planen. Det ska framgå vem som ansvarar för att metoder

Page 42: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

42

och strategier genomförs, exempelvis att Kalle på boendet ansvararför tandborstningen. Erik ser till att läxböckerna kommer i rygg-säcken.

Underskrifter

När åtgärdsprogrammet respektive den individuella planen är klar skaden godkännas och undertecknas. Om den berörda eleven eller perso-nen inte kan medverka under hela konferensen, till exempel på grundav ålder eller att han eller hon inte kan tillgodogöra sig diskussionen,måste programmet presenteras för personen i förenklad form. Det ärviktigt att individen har möjlighet att komma med synpunkter ochidéer som kan leda till förändringar och justeringar. Vi ska lyssna res-pektfullt samtidigt som vi förklarar och tydliggör avsikten och moti-vet till åtgärden. Vi bör skapa delaktighet och förvandla känslan av”dom vill” till ”jag vill”. Eleven eller personen ska själv vara motive-rad och få en vision av framtiden. Vi måste ge eleven eller personenmöjlighet att äga sin inlärning och sina beslut. Alla har vi ytterst ettpersonligt ansvar, såväl för specifika delar som för helheten. Åtgärds-programmet eller den individuella planen ska aktivt användas ochgenomsyra det dagliga arbetet, såväl av personal som berörd individ,fram till utvärderingen.

Utvärdering

När tiden är inne för utvärdering går vi tillsammans igenom åtgärds-programmet eller den individuella planen. Om det är det förstaåtgärdsprogrammet eller om det finns många problem som behöveråtgärdas bör utvärderingen ske efter 3-4 veckor. Därefter kan detdröja 6-8 veckor, ibland längre. Det är individens behov som avgör.

Vi utvärderar om det har skett några förändringar och i så fall vilka.Ligger de i linje med våra intentioner? Om inte, vad beror det på?Utgick inte metoden från orsaken till problemet eller var den inte

Page 43: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

43

praktiskt genomförbar? Har alla tagit sitt ansvar? Framgångar ochpositiva förändringar lyfts fram.

Hur går vi vidare?

Uppföljning

När vi utvärderat åtgärdsprogrammet respektive den individuella pla-nen börjar proceduren om igen från det aktuella ”nuläget”.

Åtgärdsprogrammen och de individuella planerna är bra hjälpmedelför att alla berörda ska få ett gemensamt förhållningssätt.3 Elever ochföräldrar får bättre insyn i skolans arbete, arbetssätt och resurser.Skolan tvingas att tydliggöra vad undervisningen syftar till och görarealistiska bedömningar över elevens förutsättningar. De leder ocksåtill att vi konkret ser mål i förhållande till behov, metoder och desseffekter. De hjälper oss att se möjligheter i stället för problem.Åtgärdsprogrammen och de individuella planerna är lätta att utvär-dera och hjälper oss att över tid se hur en person utvecklas. Iställetför ett här och nu tänkande får vi ett mer processorienterat arbetssätt.

Ansvar, ansvar, ansvar!!!!!

En person som är i behov av särskilt stöd behöver en lots för attkomma till den plats eller till det mål som de inte kan nå på egenhand. Om lotsen ska lyckas måste målet vara känt både för lots (pe-dagog, assistent, personal, förälder) samt båtens kapten (barnet,eleven, personen).4

Tidigare i skolan och i samhället gjordes saker av pliktkänsla. Idaghörs ofta uttalande som ”jag har inte lust” eller ”jag vill inte”. En delengagerar sig inte, om det inte är roligt eller ligger i deras intresse.

3 Läs mer i Skolverket, Åtgärdsprogram - ett viktigt verktyg i planeringen av stödinsatser nummer 95;1444 Lotsa barn, Lars H Gustavsson

Page 44: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

44

För andra är problemet att nå målet. Vägen dit och nyttan med måletär inte känt. Varför sträva mot just det målet? Personen kan ha svårig-heter inom de exekutiva förmågorna eller med att mentalisera. Vi hartidigare sett exempel på vilka svårigheter Niklas har på universiteteteftersom han har svårt att organisera och planera sitt läsande. Sammaproblem har Nisse i trean, Ludvig i femman, Gustav på högstadietoch Morgan på gymnasiet. De har svårigheter inom exekutiva områ-den. De behöver hjälp att organisera och planera sitt arbete i skolan.De behöver en lots.

Gustav vägrar att lära sig engelska. Varför ska han göra det? Till vil-ken nytta, han är inte ett dugg intresserad av att kunna ett nytt språk.Gustav kan inte göra en mental bild om varför han ska lära sig engel-ska.

Vi bör verkligen lägga ner tid på att motivera, förklara, ge nya per-spektiv och ge svar på frågan ”varför”, till personer som Samuel,Annika och Ola. Vi behöver konkret visa i böcker, kursplaner,arbetsbeskrivningar, lagtexter med mera vad som gäller. Vi måste fådem att se;

� Det här kan jag.� Det här kan jag inte.� Det här behöver jag lära mig.� Detta är målet.

Page 45: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

45

Personen behöver en nulägesinsikt. När en person förstår får han ellerhon en aha-upplevelse och bestämmer sig för att lära och ta ansvarför sin utveckling. Det blir en personlig angelägenhet. Jag gör detinte för att ”du vill”, utan för att ”jag vill”. Vi hjälper personen att gåfrån ”yttre kontroll” till ”inre disciplin”.

Vår roll är att lotsa och ge adekvat hjälp. Vi måste byta ut hot ochstraff mot delaktighet, uppmuntran och belöning. Genom att ge upp-riktig, äkta och specifik uppmuntran hjälper vi personer att växa sommänniskor och att våga mer. Vi bör lära ut strategier som studieteknikoch ge hjälp genom arbetsbeskrivningar. Vi måste vara konkreta, tyd-liga och sätta gränser.

Realistiska gränser begränsar inte utan ger en trygghet i vetskapen om vad som gäller.

Page 46: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

46

Åtgärdsprogram - mall

Namn

Närvarande

NulägeFungerar bra:

Fungerar mindre bra:

Mål

Hjälpinsatser

Metoder/Pedagogiska strategier Ansvariga:

Delgivet

Utvärdering och uppföljning Datum:

Datum:

Page 47: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

47

Åtgärdsprogram

Datum: �$���� ��&��

Namn: 3��*��5��)����

Närvarande:� ��������� ���3��*���48�<��������� ���C�����<������*��������� �� � ����������������������"�� �������������� ���6���������

NulägeFungerar bra:1����������4�������&��'��&� �����4 ������3��*��)<���������<)����5�� �4�5�)���)�������� ���������� ����4��'��8;���) ��������3��*��&8�;���&���)���������� ��)5�'��������'

Fungerar mindre bra:9����&� �����4 ������3��*���� ��)<��������� �*����� �8��'�,<��������)������ ���������48�48�� 5����'����4�#����'3��*��45��4 ����������� &� ��5���� ���D�<��������������4 &��E�������*���48�4�/ ��������� �����#�������5�*< ������ ������������/����'��&� � ��5�������'2���5����)������'7� �� �� ����'3<#���'9��)� ���������48�<����������� �� ���������<� ����)���'� ���&� ����������������������)������� ��� <������������� �3��*�'

Page 48: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

48

MålLångsiktiga mål:� � �����)����������� &� ����5���� ������*��48�4�/ �����'

� �������;<�*F�&��������) �*���5����48��5�'� "5�3��*�����*� ������� �4��) ���������'

Delmål:� 2��3��*��48�48�� 5���������������� '� 3��*���)�����)��� �� �������&� �������� ��� �)��*���)����������)��� �4�5��������*5�����&�4����������5���'��*���)���5)������ ����������)��5)�$'

� 3��*���)�������;<����*�� ��) ���������/������&� �����4 ������*���)����� ����������)������)���&8�;������)��� ���� ���;<�*� <��� ���&� ���������4 �������)��������� '

� +������,�48�;���3��*��)��������5������*���)�'�9� �)��&� /���� �3��*����� � ��� �&����<��)������ �<�*������'�B&��������<#���������,'

� 7���)��3��*������)������������48�<����������<�����������)���'

� ���������*� ���� �o ����&������ �G�)����)��)��H''Go ������� ��< ���� �� �� ��������)���'o B�*<�������� �������� �����'

Hjälpinsatser3��*���)��&8�;���)������)��)�����' ���48��� ���*����)�)����������� ������������� �������&� �����4 ��'A����������5��������*<�;��� ������������������� ������*���� ��<���� ��� ��������������������&� �����4 ��'1��;���4 �������������*���������� ����3��*���5�����������*��� �������&� ����������*� ���� ����������)���� ���': 8)�������������� �����������&�������'

Page 49: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

49

Metoder3��*���)��5���)������������&� � ��5���������*��� ��'"8��� ��� ���)��4������&��8*���� ������&� ����)������48��� �� 8�;���<�����'���������� ������������������������

3��*��&8�;����)������������' �'�������������������

��*���5��*��;����������������� �����3��*�'���*���)���*���� �����<�����45���) ����������������������&� ������4 ������3��*���)��8��'�����������������������������������

� ����8������4 ��� �����*���)����� ����������)����3��*����&� ���������)������'�� ����48�&��������)�5�<#����4 ��'����� �������*���<������) �������&� � '�"8�� ��� ���)��4������&��8*��$�����< ������&8�)��'����*���&�� <��������'������������������������� ��

:��48�;�����*������� �����<#����*��;����'����<#�����������*���)����� �������������)�'���������������������������

"�� ����) �*� � �������� ��) ��'������������

� ��) ����5���� ��'�2���5����� �<�����*�4 &���������'�������������

1�������� ���4<������5��5 ������<� ���� /�����5�3��*��)���)������� �4��) ���������������������������)���� ������&���&� ����� �������;<����*����������������'����������������� ����� �����������

Page 50: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

50

���8)�����)��)8 ���)���������3��*����4��� ����)� �����<�����<��'���*���4� �< ���� ���&� �������� ��� �� ����'������������������������������

"8�<���������������<�������4�������)� ������� ���*�����*5���� ������3��*�����'����������������������������������

��*�����4�������48�<������������<������������������&�� ������*���������&� ������'�9� ��48��� ��������&��������)�����������48��5�������< '�������������

��*������3��*��)8���� ��������������&)'�+�����)���3���*���)��*��������� ����&�)/����������� <��� �48��� �<� ��� �� ���������48�<�������'�3��*�������*������)� ������ ����3��*�������)��*� ������4 ����)���'�������������

B����*���<���;�)�� ������� ��������5������������4 ���������'���������������������

"8�<�����������*���������� ����&� �������3��*��48��� 48�&< ��� ���&������ �����;<����3��*��� �48�� 5G������G� ���&������������� ����� � ����)���)��)���4/��'�����������������������������������

"8�<��������������8)����8;���� ��� ����4�� ����) �*� � ��'�������������������

A5��������� �<����48�<��������3��*���5�� ��/)��� �����)����'�������������������

Page 51: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

51

6�����������)���� � ���� ���4�)� �) �*����)� �����&����������4�5�'����������������

UtvärderingA5�������������$�) &���)��)���� '$������'��'

Underskrifter

Ludvig kan inte ta till sig och orkar inte vara med under genom-gången av ordinarie åtgärdsprogram. Därför görs ett förenklat åt-gärdsprogram utifrån det ordinarie. Sanita och Arvid presenterar detför Ludvig.

Åtgärdsprogram

Ludvig den 13 september

Fungerar bra:1����������4�������&��'��&� �����4 ���������<���� ����������*�����<�����48��� 5����������)��8��'��8;���) ������'

Fungerar dåligt:,<�����45����&� �����4 ����������� ��<���� ����������*�������� ��*� ���������)��8������ ������&�������8������� ��'9���/�������� ���<������ ���������5����)������'��������� &� '9��<��4�#�����*����#�) ��)��)���'7� �� �� ����'�1�����������/�)� ��)������< ���<������<���*��5�@

Page 52: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

52

Jag Ludvig ska arbeta med:1��������*���������������������������/������<��&����5���*���*�������*5� �48�'+�)��������)��;����&� ���/�)� ������� ����*���)���������)�'>���)����&� ����������4 ���������������'>���)����&� ����)��������� '>���)��48��8)����&� ������� ������ ���� ��� ����� � �'A��������������)����)���� ���8�'>��4�5������� �����*����������5���������<��;���� ��48��� 5�'"�5������������������� ��&����)��;��&8�;���)���)��)�����' �'

� C��)�����' ��5����*������;������������� ��������&� �����4 ������;���)��8����������)�����'

� A5��4 ���������� �<44�����*������;�����)��)��)���� �������)��)��)���$'

� ��*������;���)���5�5������o 3<#���'o "�������������)����D�� ����;���)��*���������� ��)����&)��E'

o 6����)������4����� '

��*������;��)������)�5�� ���&� ������������ ��� �� ���� ���&������D*���&� /�������)��)��)���������)����)��)�����E'7��������������48��8)��� �������������������� ����&���4�� ����) �*� � '�1��)������)�5�� � �<����5�� ��/)�� �����)�����5���������48��� �;���)���<������*<��'

,��48�� 5��;��� ��33�����*����5� ��;&&������<������� ������������*5� �48�'

��� �������������'

Page 53: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

53

Utvärdering:9����$�) &��

Underskrifter:

Efter utvärdering den 23 oktober gjordesföljande åtgärdsprogram:

Åtgärdsprogram

Datum: �$�) &��

Namn: 3��*�

Närvarande:��� ���3��*������������ ���C�����<������*��������� �� � �������������������� ���6���������

NulägeFungerar bra/bättre:3�) �������)��������� '+���� &� ���)��������� 'C� �) �������� ���'��&� �����4 ���� �4�5��48�48�� 5�������� ��������G���<��G�� �*� ��'

Page 54: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

54

�*���)��) ������'�3��*��*�����������&< ���)����� � ���*���)��<��*����<������ � '3<#��'2������������'7��������4 �������� �����������*��'�D9� ��<��� �5� �E'����&�����F����)�� ��'

Fungerar mindre bra:B��3��*���� ��45���;<�����������4 ���������� �)����5���&���������� ����'�3��*��&������������;<��'C� ��) ��5�4�� ���'�� ����� �� �����'C�������� ������'7� �� �� ����'�)���48���� ��)�����������'

MålFortsatt arbete enligt föregående åtgärdsprogram med:

� 7��*� ���� �����;<�*����) '� 7� ��������)�'� %� ���&� �����������*���� �4�5��*�������� ��) ��'� B�*<�������� ����F��� �����'� "8�;��)����������&� �����4 ������*���)�'

Nya mål� I<�)����������������&�����;<��'� +��� �� �� ������5��� &�������������������� ������ ������<��G���G�� ��48��� �3��*���)��)����< �����'

� A5�4�� ����45� ���������� ������4 ����������� 4������� ���)������� &� '

Hjälpinsatser7�����5������4 �����������5���*�����4� �< ��'+�)8���*�����)�/����'

Page 55: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

55

%�������<�����&��8*���45�������4��� �����3��*������&� ��< � '+�4������)���������������/)�� ���)���*5���� ��'A������� 8�������������������� �48��5�����5 <���������'

Metoder3��*����&� �����)�������� �4�5��� ��) ����������� 8�����;<������� �48��5�����5 <��������'����������������������

7� �F���<������� <�������*��� � ��'�3��*��45�� *5�� �����4 ������<#��*��;����'����������������������������������

%����)�F�"8��� �3��*���)��)�����5�����������)��*�������*����)�����)�����������5�� �3��*��48�� 5�����*�) � ��� �<��� ��<�����������)�'�3��*��45��# ������4 ���� �4�5�� ��)�����4�������������) �# ��'���������� ������ ����

3��*��48�;���)����������&� �5�����*���)�'��������������

������������������*���4� �< �����&� � ��������*� ����� �������������5��������48�;�����*���������4����� ����*��48�'�A�����������������<*���*���)������������������*<����48��� �3��*���)��48�� 5'�������������

2���5���*��<����������*��48�������)��&�����;<��'�I� ����48�)����'������������������� ��

�)����<��3��*���)������)��*�����������4������������ <��� 48��� ����)� ������������48�<���������4� �< ���3��*�

Page 56: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

56

� ���&� �����'�9� �&��<�������)� ����� ��)��*������ ���4����������� ��� ��������������� ������*��'��������� ������ ����������������������

7� �� �� ����F�: �4�5�����������&��< �����45�3��*��� 48�� 5������/�)� ��� ������)�� �'�+��)����48��8)�����*��������� ����) ��3��*������;<�������'�7� �����������4���������5 <������'�������������������������������������������

"�� ���F�"8��� �45�� ��) ����5� ���������� �������4 ����������)8������*������3��*��� �����)�/����D4�� ����&� ����E'���*������3��*��8��������� ���������<�������4�� ���&������� ��'�3��*���)��*�����������48�� ����������'���������� ������������Utvärdering:A5��)����������������&���)��)���� '$������'��'

Underskrifter:

Detta är Ludvigs version.

Åtgärdsprogram

3��*�������$�) &��

Fungerar bra:3�) ���������)��������� '�*���)��JJJJ7��������4 �������� �����������*��2�������������������)���'

Page 57: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

57

Fungerar mindre bra:2�8�����&� �� �4�5���<������������� ��*� �*�������)��8��'7� �� �� ��������� ����� ����������<����������'"�� ���'+&�����&�������*<��� �����5�����'

Jag, Ludvig, ska arbeta med att:48��8)��4�5��������<�������;���� ��*� �*���;���)��8������������;���)��8��'�>���<�)�������������'

����������������� ������&� ���;�����������)�� �# ���4�5�4�������������)'

>�������*���4� �< ���� � �<44��'�9� �<��&���48����'�>�45��*� ��*���;���)����&� �����������*���48�)�������<��;��� ��48�� 5�'�6���48�)������48������5�� �;��48�� 5��*����� &� /����� ��������������/����'

>���)��45��;<������������� �� �� ��'���*������;���� �����5������������ ������������� ���<�'

6������)��;���)��*�������������)��4������������G&)��G�����������'

A5�4�� �����)��;���< ���5�������������)�/ �������'���*�����;��5)�������*����&������)8��������� '

Min skolsituation fungerar mycket bättre.FANTASTISKT!!!!

BRA!!!!

Utvärdering:9���$���*��&��

Underskrifter:

Page 58: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

58

När Ludvig läste ”glömmer bort att fråga läraren” sa Ludvig:– Hur frågar man? Jag har sett på kompisarna. Ibland räcker de upphanden, ibland skriver de sitt namn på white-boarden och ibland gårde till läraren. När gör man vad???????Arvid tog ett papper, ritade och visade.

Arvid kontaktade Ludvigs lärare och informerade om att Ludvigalltid räcker upp handen när han behöver hjälp. Detta skrevs in iLudvigs åtgärdsprogram.

Page 59: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

59

Detta är den sociala berättelse som vi gjorde till Ludvig.

���

�������*�����*��������&��8*����� '7� ���8��� �)������� *��)�������4������'

>��&��8*�����)����33��������� '�#'���*�������� ����C�����< ����)���� ������ �48��� �)�����5����������;&&����)���������*�'

,<��;���)��< �� ���;���/�)� ��� ��5� �����)��'>�� � ������;������)����� ������ �����)��'>�� ���� ��� �4�����&�������'

>��< ��� '�#'�&����� �����/���� �� '>��G������G����� ��'9� �&����;&&� '�9� �*��)���)�� � J>��&����� ������'�>��*����&����*������� ��'>�2��3�,2%I�9%,JJJ

7� ������;���)��< ��<��&��'������)�����<�����)���'+��������&��*� ��;�)��*��� ���������*��� ���5��)���'

Page 60: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

60

7%,H���;��4� �< ���� ��5 ��&���� �< �'95�)���������������'

������������ !��!����� �"�����'>�� ������G���G��� ������)���*����

� %��� � ������������)�������������&� �)8 �������4��)����)������8���)��'

� �����*�������'� ��&� ���KK�'� L*����� �48��8)���;���;<�*��*8�������� ��� �����&8��*���'

>��< �������� ���� �������8)��*��;���� ���&� '1����;��������� ���;������� ��� ����������)�<�)�&�8�'

>���������< �'>���������� �$������ ����5���'

�CL,�JJJJJJ� ��������)�� �����M���<��&� �'

Page 61: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

61

Samma upplägg på åtgärdsprogram är tillämpligt på gymnasiet.

Åtgärdsprogram

Datum: ����� ��&��

Namn: 7� ��7�����/������

Närvarande: ���� ������������7�����,�������%��)���*��������7� ��7���

NulägeFungerar bra:C������� ����5������'������)����*��;����'��#���""�� ��$�%�,<��7� ��<��� *�����4��������� �&��'&$�����%�: �����'���' ��%�7� �� /�)���� ��� �4�������&��'��������%�"�������&��'�($���%�3<�48�� 5����'���%�% �� � ��� �����'�7� ��<����) ���&��������4�<�� ���)������')���%����'*�������%�+������&��'

Fungerar mindre bra:1����<�����/�����5���) ������'�����&�����48��� ����� ���5���) ������'C���� ������<���������*����'I<�)����� ��������������� ����*�������) �� ��<��7� ��)���*��� ��5����4�5�'6����� �������� ��)���5�'�($���%��)��*���')���%��*5� �� ������� ������<���� ���������'��$�'$%�68�;�����*������� ������� �������*&�/ ��������)����� ��'

Page 62: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

62

Långsiktiga mål:I����� ��)���5����48��5������� �����*5���� '���%�28�����������������'�($���%�C�������&��8���� '��������%�C�������&��8���� '���' ��%�3<�����&��8���� '&$�����%�"8�&���������48��� ��5���&��8���� ')�����$%���&��8���� '

Delmål:�����4��� ������� ������������������<�����) ����������� ��'C������*�� �)������ ����4 ������ ��'�����������������������������'���%���� �'�C����� �� � ���N��������)<� ������ � '�($���%�7�#�$�4����5�*��)������) ����'��������%�"8�;���� �&)��'&$�����%�: *������48��5�� '�28������<#���'

Hjälpinsatser:� 8���������)�������7����'"�#��������� �8������������'��� �������)<������ �7� ��48��� ������;��)��&���� 8��'28����� � �� '1��������������*�7� ��&� ���������� �������'

Metoder:I����8*������48��� �48�&�������� ���*�����%��)�'�������'"8��������AO��A�� ' ���*�����%��)��

7� �'��<��������)��� �4�5���� ������ ���*�����7��������%��)��;� ' 7� �'%# ���� 8���������)������7��������� ���*�����7� ��)�����������)�*���� ��� ���������� 7������A�������'����������'

Page 63: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

63

"8�;��,������ ���������� ���*�����7����������&� �����' ,���'9�� ��)��)���������������48��� ���*�����7����'8���7� ������<�)�����5��<���� �<�$����� ��� ������� ���<����� '� <����4���&��)��5��**�)���� ���*��������� ��&� ���������� ������)��*�' 7������%��)�'

: *<������F�� �) &���)��)�����'�����7� ��)�������

Underskrifter:

Page 64: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

64

Nils matteplanering

Arbetsplan matematik A för Mats Malm

��&� ������ �48�;�����

�' � �������#���������&8�;����5�*��;���*��� ���'"�5���<�����������<���<)����5�*������48�)�����'

�' 28����� ������� 5���������*��� � ����&��)'$' B�����4� 4�������)<���������<)����<������<)�� ����'�����<��������/ ��������48�)������������# ������4 ��'

�' 25�*������ �����<� ���*��� ���&)������ � ���5��#������'28��������������) ���$����'

C������9��4/����<)���< ��

�++��:���4 ���������������������-

*����� �$� ������������""�� �:���4 �����������

,��$���:���4 �����-���$�

��$�� �$��$:���4 ����� ��������� ���� $

�(��$+$�$�:���4 ���� ���������������

,<����������<)�� ������ �����*����5��<��������������4� �������5���������'�I<)���������G �� ��G��5�������� '1�����<�������<�����<��)���'�95�&�� <�����*�������&��8*���<)����5����*����G�������������4 ����G��5��������$����48�� ����� ����*�����������������������)���5�*������ ���)��� ���������) '

Page 65: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

65

Individuell plan – mallSTENESTADS KOMMUN Datum:

Socialkontoret

Individuell plan för: _____________________________________

Medverkande enligt önskemål: ____________________________

Pågående insatser: ______________________________________

______________________________________________________

Mål: __________________________________________________

______________________________________________________

______________________________________________________

Insatser för att nå målet: _________________________________

______________________________________________________

______________________________________________________

______________________________________________________

Ansvar för genomförandet: _______________________________

Övrigt: ________________________________________________

Planen godkännes: ______________________________________

______________________________________________________

Uppföljning: ___________________________________________

Page 66: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

66

�$+�(�+����"��$15������B�����<���������4�&�����B���,�����������$

� �(���$+B���,����������,��������/� �������%��)��������� ����47� ��65)������������C�����%)��)� �) ��������&���� ���� �����������������������3��������3��������<���

��$������������% ��;<�*� <��� �����) �* ���*��������&� ������ ��� &����'

����� C���������8�������/����������������< �'� 1������ ��� ������&� � '� "8�;����&� ����������5���+�'� C������*����) �)��� �����5���+�'

-���$���(������.��$+

� B����)��5�����)��)����!'� ��5�*������������'��������������������� ����B������������ ���*��������������5��8����'�L�������� ��B����5�����������������/�)��'

� �������������8�� ���������������B���� ��) ���48������ ������'

� 1��;������4 �����&� � ��������� ����������5��*���&� ��� �� ����'

�$�(�����B����C�����%)����8*���&�����������'

Page 67: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

67

��#�7����������;<�������B���45 ����) �)��� ���5���+�'

� B����)��*�����5���+��)��)�����'�����'���4�5���������5�����������-�4�&�����'

� �������������48�;�������B��� ������&� � '� ��&� �����4 �������������5���&� � �5��C�����%)����� ���������������B�������� �������4�&�����'

� �-�4�&������5��*��)����� ����4������������������������&� �����4 ��'

� �������������<���<�*���������� *5�48�� ��*��)�����<��4 ����������) '

� ���������������8��&���*� ������5�����B���)������������&� �����4 ������� ���������*��������&� �)���� ��'�9� ��5��B������&�����������������5��4 ���������'

�$�(�����B����&���������������*��)����� ����4��5���+�'

&��$���� B���45���;<������������)�����*�7� ��65)��������<�������'

� A5��� �)� �45��B���*��;��*��)������ � ���)���� ����� ��������)������4��)�����'

� "8��� �)������*��<)���������8*����� �4 ��� �<44��7� ��65)���������B������ �����������*��;���5���'

�$�(�����B������7� ��65)�����'

-�$+�+$�$����� �������������������������������&���� ����B��'

�"" !��$�$�/��( �+��$�"������������-������'

A�������)<������*PPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPP

Page 68: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

68

�"" !��$�$���$+�(�+����"��$0�1���������$15������B�����<�������-������

� �(���$+B���,����������,��������/� �������%��)��������� ����47� ��65)������������C�����%)��)� �) ��������&���� ���� �����������������������3��������3��������<���

�"" !��$�$����#��� B����4�5�*���������48���8'� 9�������B���*��� ��5���&� � ���������)��� ��� ��'� ��&� �����4 �������������)���� �&��'� A�&������������ 5 �������&� �)���� ��'� ,<��B���)<� �48���� ��������� �� ��# ������ ��'

�"" !��$�$��#�$+�� 7���� �������4����������������B����;�)��� ��5��*��*<�)'

� B�������)���� ��� ��<)������5�������*��*<�)��'6���4��)��5�� ��*��<)������ �< ��&< ����� �����*����'�B���&��*������5��<)��������)������������)��� �� '

� %4 �������� ����������������������4 ����*�) �4��) ��'

��$���������������48��5���������*������������'

����0�,������"����� "� �� ���&� ���5���+�'� 68����<�*��'� A5��������� ����< ��������&� �)���� ������ ��)�4��) ��������/ '

Page 69: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

69

����0���$+� 9��)��*��;����'� A��)��������)�<����4�5���*� '� 28���*��)�� �����'� 3<�����)��)�������5�*������'

-���$���(��������$+

� 7���� ���������48��5���������*������������'� ����������������C�����%)�8���*��)�� ������*��;��5���'

� �������������������&��)�����5��4 ���������48��<�� ����B�����<���� ��48��� ���� 8���������)��������)�����*�)�<���'

� C��)�����'$���������� ��������������5�������B����� ������)��&8�;������)*<����� ����������C�������B���;� ����� ����������'

�$�(�����B����C�����%)����8*���&�����������'

��#��� 1��)����� ����4���5�� ���������������B���������&� ��� ��������*������)�<*��48��� �G��) � G��&� �'

� C�����%)�8�����������&��< ��������;�)�Q���&� �'� � ����A������&����B����)� �) �������5���+�'9��< ��������� ����������'

� 2����� ����45��B����;<��������� �&� ��������)� �) �������&� �)���� ������5��������'

�$�(�����1��)����� ����4����� �������B��'

Page 70: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

70

&��$���%��� �48��5���������*������������2

-�$+�+$�$�"� �� �������������*����� ����������'

��( �+��$�75�������������;����)��)�����'�����'��'

A�������)<������*____________________________________________________________________________________________________________

Observera att målen måste begränsas. Vi kan inte arbeta med allt.Detta kan vi se i Olas plan. Den första berörde inte problem i boen-det, med disk, städning med mera.

Den sociala berättelsen om sjuk – arbete som Kalle Ek gjorde tillOla.

����(����$�"���$����������"�

>������&�������5��������'1���������� /�)���;��� �;������� �����*��� '95� ���;��� �;��<���;�)',<��;�� ���� �;��<���;�)�� ������;��������4�5����+�'

7<����)�����4�������� ��)������� /�)����� ��� �;������;�)�� �������*��)����;�)'�������������) ������� �;��&����&��8*���< ��&< ������*�����'9�� ���� �;���;���'�9�� /�)���� �;��<������<�)��)���������<���� �;��<���;�)�4�� �;����� ������5��&�����<��4���)'9� �<�����&����� �< ������*�'

Page 71: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

71

B��;��5�� ������ ���&� ��4�� �;�� ���� �;��<���;�)���5)������<����)��� ����� �;��<�����)���������� �5��� �� ���5'

,���)��;��48��8)��*����� �;��5�� ����;&&� JJJJJJ

����;��45��4� �< ���������) �)��5���+�'

Page 72: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

72

Kognitivt förhållningssätt

Med åtgärdsprogrammet och den individuella planen som utgångs-läge går vi vidare till de tre dimensionerna, den relationistiskadimensionen, den strukturella/materialistiska dimensionen samt denpsykologiska/pedagogiska dimensionen.

Den relationistiska dimensionen

”Med en öppen inställning kan vi hjälpa andra och oss själva.Utan förståelse kommer våra bästa försök inte att hjälpa, enbart

att hindra. Förståelse kan inte uppnås utan en välvilliginställning till motpartens känslor.

De är utgångspunkten för hans åsikter”. N Sri Ram

Den relationistiska dimensionen handlar om människor och deras kunskap om personer som är i behov av särskilt stöd och åtgärder,men även om personens egen medvetenhet. Den berör relationernamellan alla inblandade.

Alla som finns i en skola eller på en arbetsplats bör få en generellkunskap om en elevs eller arbetskamrats funktionshinder. Det hand-lar om att ge förutsättningar till insikt och förståelse. Vi har en benä-genhet att utgå från egna tankar och uppfattningar om en situationoch att reagera vanemässigt. Genom att få faktakunskaper får vi enannan medvetenhet. Det leder till reflektioner utifrån den kännedomvi har fått om en persons svårigheter. På så sätt ändras våra invandatankemönster. Vi drar andra slutsatser som leder till nya reaktioneroch handlingsmönster.

När jag säger att alla ska få kunskap, menar jag alla. Ofta blir jagombedd att komma på en personalkonferens och berätta om ettfunktionshinder. Ibland presenterar rektorn eller platschefen mig ochsedan går de. Hur ska personalen kunna ta till sig kunskap när deninte känns viktig för ledningen? Vid andra tillfällen är inte all perso-

Page 73: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

73

nal inbjuden. Det händer också att det är flera konferenser samtidigt.– Tråkigt det här, du får ursäkta men mobbningsgruppen har möte.Kanske mobbningsgruppen genom andra kunskaper och perspektivkan få möjlighet till nya tankemodeller för att hitta lösningar.

Vid ett tillfälle på ett företag var endast arbetsledarna kallade. Detblev ett bra möte med många frågor. Jag hade gett information omHåkan, som jag känner väl och som skulle börja på företaget.Förutsättningarna verkade bra. Det visade sig dock att eftersom intearbetskamraterna hade fått information hade de ingen förståelse förHåkans ibland märkliga beteende. Arbetssituationen blev ohållbar.Arbetsledarna hade fått kunskap, men inte fört den vidare. Man kanfå kunskap och information, men om den inte leder till ett förändrathandlingsmönster har kunskapen inte integrerats i medvetandet.

De som har en nära relation till personen måste också ha specifikkunskap om personens svårigheter. Kunskap ska leda till förståelse.Förståelse i dess verkliga mening kan aldrig vara ytlig. Den måste gåtill roten, upphovet, i varje problem. Vi måste förstå och kunna dykaner under ytan, bakom företeelsen. Genom att se på ett nytt sätt revi-deras våra föreställningar. Vi kommer till insikt, drar nya slutsatsersom leder till andra inriktningar och stödjande åtgärder.

Varje anställd i en verksamhet ska veta sitt uppdrag. Vem är jag an-ställd för och vad är meningen med mitt uppdrag. Jag måste översättaverksamhetsmålen och uppdraget till mina egna tankar och ord.Utifrån mitt uppdrag värderar jag mina kunskaper och erfarenheterför att sedan söka nya kunskaper för min individuella utveckling.

Page 74: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

74

I arbetslaget utbyter vi kunskaper och erfarenheter. Olika synsätt, tan-kar och idéer leder till nya tankar, nya kunskaper och en möjlighet attförändra och påverka. Arbetslaget skapar en gemensam kunskaps-grund.

Ibland behöver specialistkompetens tillföras. Det kan vara frågorkring motoriska svårigheter, medicinering, diet med mera.

Allas kunskaper behövs, inte minst viktiga är föräldrarnas. Familjenfår inte hållas utanför de pedagogiska förhållningssätten ochstrategierna. Föräldrarna ska ges möjlighet att ta del av och påverkaverksamheten.

Page 75: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

75

Olika perspektiv ger upphov till diskussioner och förhoppningsviskreativa lösningar. I en öppen och ärlig atmosfär är det lättare att fåförståelse.

Tobias situation i skolan försämrades när Karin, som varit assistent iklassen, slutade. Det var svårt att anställa en ny assistent med likvär-diga kunskaper. Tobias ”spårade ur” i klassrummet och på rasterna.Kompisarna klagade i skolan, men det var också jobbigt hemma.Tobias fick skuld för allt som hände.

De andra barnens föräldrar började dyka upp på lektionerna. Detkändes obehagligt. Så här kunde det inte fortgå. Vi kallade till ettföräldramöte. Föräldrarna fick information om Tobias funktionshin-der och hans svårigheter, dels av mig som handledare och dels avTobias föräldrar. Klasslärare och rektor informerade om de åtgärdersom gjorts och de som var planerade. Det blev en het diskussion, däralla vädrade sina farhågor. Den ledde till nya konstruktiva åtgärderutifrån ett nytt synsätt.

Dagen efter fick klasskompisarna liknande information. De fickockså komma med sina klagomål och frågor. De fick råd om bra stra-tegier för att hjälpa Tobias.

Barn har många gånger lättare att förstå än vuxna. Tyvärr är vi vuxnaibland rädda för att berätta om en elevs svårigheter. Jag har gettinformation till barn, elever i olika åldrar. Det är viktigt när man in-formerar att använda rätt ord och begrepp. Barnet, eleven väljer självom han eller hon vill vara med. Jag berättar alltid för eleven vad jagtänker säga, ibland planerar vi tillsammans. Jag har aldrig upplevt atteleven efter en sådan information blivit mobbad eller retad, iställethar klasskamraterna fått adekvata begrepp om vad till exempel ordetDAMP och CP betyder.

Våga vara ärlig! Lyssna, förklara.

Page 76: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

76

Jag och Tims lärare ansåg att Tims klasskamrater borde få informa-tion om hans svårigheter. Tim var orolig. Efter många diskussioner,för och emot, bestämde han sig för att vi fick berätta. Tim var medoch planerade vad vi skulle säga, själv valde han att inte vara medunder genomgången. Efteråt fick Tims klasskamrater skriva ner sinafunderingar och kommentarer till Tim. Det blev succé!

Tims lappar

Nu vill Tim att vi ska till hans ”gamla skola” och även där berätta omhans svårigheter.

”Dom förstod mig aldrig. Jag fick skuld för allt. Nu vill jag varamed och berätta och förklara för dom.”

Tim

>�� /�)���� ����<����� ��*������������&����48��� �������*�������&�����5�)�����;���� ���<�&�����������48���� '�9�*�����;���� ��� �*�����������<�����������48����'�>���)�����������)�� ���������5 �� ����)������*�� ������R�������� ������)������������ �'

�� �

C<�����5JJJ

>�� /�)���&����&< �����������48��� ���*5������ � �� ����������&��������;�� ���� ��� �;��)�������� ������������������'0����

7���48�� ��G���) ��G�� ��)��*���� ������<��� ����)����������� �45����������� ���'+� <��� �48��� �����;��G�� ��G��5��)�����;���;<������'�"8��8)� �� �����)���&� � '

Page 77: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

77

Ibland möter jag en personalgrupp som väntar. Väntar på vad???

Jo, en diagnos, en ”expert” eller att barnet helt enkelt ska mogna. Detkan också vara en plats i en ”liten grupp” eller ett annat boende. Vimåste alla ta ansvar. Vi kan inte tillåta oss att finna enkla lösningar,utan söka dem i den verksamhet vi arbetar, i vårt uppdrag och utifrånvarje persons behov. Vi måste ta ansvar utifrån personalperspektiv,medmänniska/kompisperspektiv, anhörigperspektiv och specialist-perspektiv. Vi får inte vänta. Vi kan dock stanna upp för att tillsam-mans fundera, utvärdera och reflektera. Tillsammans kan vi utvecklaoch förändra det vi håller på med.

Enligt skollagen 1 kapitlet 2 §”har alla barn och ungdomar lika rätt till utbildning. I utbildningenskall hänsyn tas till elever med särskilda behov. Verksamheten i sko-lan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokra-tiska värderingar där aktning för varje elevs egenvärde respekteras.Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina upp-gifter. Strävan skall vara att söka skapa de bästa samlade betingel-serna för de enskilda elevernas kunskapsutveckling, personliga trygg-het och självkänsla.”

”Egentligen är dagen i dag den dag som du bekymrade dig för i går.”Okänd

Page 78: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

78

Egenperspektiv

Det finns ytterligare ett perspektiv som är av stor betydelse. Det äregenperspektivet, som handlar om självkännedom. Att veta vem manär. Att skapa sig en jaguppfattning kan vara ett livsprojekt i sig, menden är av stor betydelse för möjligheten att fungera i olika samman-hang.

Jaguppfattning:Kroppsuppfattning; Hur jag ser ut? Är jag lång, kort, smal, tjock,mörk eller ljus? Hur vill jag se ut? Varför?Hur ser mamma, Frida och Stellan ut? Vad tycker Kalle om mittutseende?

Kroppsuppfattningen handlar också om kunskap om kroppens funk-tioner och att kunna tyda kroppens reaktioner och signaler.Ont i magen – har jag ätit för mycket godis? Trött – behöver jagsova? Dålig andedräkt – glömt borsta tänderna?

Page 79: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

79

Tankejaget; Den intellektuella dimensionen, tankeförmågan. Vad ärjag bra på och vad är jag mindre bra på? Vad är jag intresserad av?Vad skulle jag vilja kunna och lära mig? Hur är det med Kalle?Vad anser han om mig?

Känslojaget; Inbegriper behov, önskningar och känslomässigareaktioner. Att kunna förstå och hantera känslor i förhållande tillhandlingar. Förmågan att vara medveten om sina känslor. Styrakänslorna och impulser så att de blir målinriktade genom attkanalisera och reagera på ett adekvat sätt.

Page 80: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

80

Det sociala jaget; Relationskompetens. Hur möts och bemöts olikamänniskor. Att förstå andra människors reaktioner och kunna sam-spela med dem. Vad är en kompis? Hur får man en kompis? Vad skaman ha en kompis till? Vad gör man tillsammans med en kompis?Vad är skillnaden mellan en kompis och en vän?

Inom det sociala jaget ryms också förmågan att fungera i detvardagliga livet och i samhället.

Egenperspektivet handlar om förmågan att förstå sitt eventuella funk-tionshinder, att se sina starka respektive svaga sidor, bli medveten omsin kognition, sina tankar. Det handlar även om att vara beredd på attfå hjälp att korrigera och förändra mentala tankemönster och därmedbli mer flexibel och växa som individ.

Genom personlig insikt utvecklas individen.

Det är aldrig för tidigt att tala med barn om deras funktionshinder.Alla har ett ansvar att hjälpa barnet att sätta ord på det som är besvär-ligt. Samtidigt ger vi barnet insikt om sina positiva förmågor. Om viunderlåter att informera får barnet lätt en negativ självbild. ”Jag är ju dum i huvudet. Det vet ju alla. De kallar mig DAMPEN.”

Rasmus

Detta sa Rasmus när jag träffade honom första gången.

Page 81: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

81

Pontus kom instörtande efter en rast och sa:– De säger att jag har Aspergers syndrom! Vad är det?Karin, assistenten i klassen, fick frågan. Hon började utan att tvekaförsöka förklara vad Aspergers syndrom stod för. När Karin var fär-dig sa Pontus:– Vet mamma och pappa om det? Kan vi inte berätta det för helaklassen, så de också vet och förstår?

Jag blir besviken på så kallade ”professionella” som ger rådet att inteberätta. Hur mycket och vad man säger beror på ålder, mognad ochpå hur mottaglig personen är. Det är bra om man kan anknyta till si-tuationer som har hänt och som beror på funktionshindret. Det ärnaturligtvis viktigt att förklara på vilket sätt personen kan lära ochkompensera sina svårigheter och utveckla sina starka sidor. ”När jag fick veta att jag hade Aspergers syndrom fick jag en chock,jag var skräckslagen, rädd och skrämd. Det var förfärligt. Jag villeinte tro, vägrade inse, jag tog avstånd från diagnosen ... men så fickjag information och förklaringar om vad AS stod för. Jag fick insik-ter, började se mig själv i de svårigheter som jag har och nu tyckerjag inte att det är något konstig. Jag behöver precis som alla andrahjälp med det som är svårt för mig. Mina svårigheter kallasAspergers syndrom, andras kallas något annat”.

Tove 17 år

Om vi på rätt sätt ska kunna bemöta, inte bara möta en person sombehöver tillrättalagd miljö i boende, arbete eller skola ska verksam-heten bygga på individens svårigheter respektive möjligheter. Vi börställa frågor som; ”Vad blir bättre för Kalle och varför”? Vi måstesynliggöra målet i ett här och nu perspektiv, men även utifrån ett livs-perspektiv. Ludvigs och Mats åtgärdsprogram och Olas individuellaplan ska ligga som grund. Arbetssättet anpassas.

Salamancadeklarationen, antogs 1994 i Salamanca, Spanien, 92regeringar och 25 internationella organisationer står bakom deklara-

Page 82: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

82

tionen. Salamancadeklarationen, som starkt överensstämmer medregel nummer 6 i FN:s standardregler, fastslår följande:

”Varje barn har rätt till undervisning. Varje barn är unikt iundervisningssituationen. Extra hänsyn måste tas till, att barn medsärskilda specialpedagogiska behov, får dem tillgodosedda i vanligaskolor. Det är i den vanliga skolan barn ska få sin undervisning om ejstarka skäl finns till andra lösningar.”1

I FN:s Standardregler, regel 6, Utbildning står det:”Staterna bör erkänna principen om lika möjligheter till utbildning pågrundskole-, gymnasie- och högskolenivå för barn, ungdomar ochvuxna med funktionsnedsättning. De bör se till att sådan utbildningär en integrerad del av den ordinarie utbildningen.

Myndigheter inom utbildningssektorn har ansvar för att utbildningenav människor med funktionsnedsättning äger rum i en integreradmiljö. Utbildningen bör ingå i den nationella planeringen av utbild-ning, läroplansutveckling och skolorganisation.”2

Hur ska en person klara sig i våra verksamheter? Vi ropar efter flerhänder och glömmer bort att det finns strategier. I dag är det vanligtatt verksamheter byggs upp utifrån diagnoser. I skolan skapas smågrupper, exempelvis AD/HD-gruppen eller Asperger-gruppen. Iblandberor det på att klassläraren inte anser sig ha kunskap om dennagrupp av elever. Åsikter och tyckande från personal, föräldrar,utredningsteam med flera, kan också leda till att speciella grupperbildas.

Utifrån vems intresse startas de små grupperna? Skulle vi fråga, hadevi antagligen fått svaret utifrån ”elevens/personens”. Är det verkligenså? Jag har den erfarenheten att ett vägande skäl är: ”Ska han verkli-gen gå här? Ska han vara här? Jag har ju fler elever att arbeta med.Jag kan inte. Detta är inget jobb för mig.” Skolor saknar strategier.Lärarna är oklara över val av pedagogiska metoder. Ofta styrs åtgär-derna av kortsiktiga lösningar.

1 Se Salamancadeklarationen2 Se FN:s standardregler

Page 83: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

83

Förutsättningen för att en liten grupp ska fungera är att personalenhar gedigna kunskaper och egenskaper såsom trygghet, flexibilitetoch humor. Sammansättningen av de elever som ska ingå i gruppenär viktig. I åk 6 övertalades Lukas mamma att låta Lukas gå i ”den lilla grup-pen”. Motiven var att det fanns större möjligheter för honom där ochdessutom var läraren specialpedagog. Lukas började, men efter ettpar veckor klagade han över magsmärtor och efter ytterligare någraveckor skolvägrade han. Detta hade aldrig hänt tidigare. Det varsvårt för Lukas mamma att förstå. Nu skulle ju allt bli så fantastiskt!Lukas själv kunde inte heller ge någon förklaring. Skolan visadeingen förståelse på alla de konferenser som Lukas mamma kalladestill. En kväll kom det;– Mamma, hur dumma kan ni vuxna vara? Fattar ni inte att alltmåste bli kaos när ni sätter ihop fem knäppskallar som jag i sammagrupp.

Nej, det tog lång tid innan skolan fattade och Lukas fick komma till-baka till sin klass. Lukas mamma konstaterade att han förlorat mer änen termin, men förhoppningsvis hade skolan lärt sig något. Det måste finnas en verksamhetsidé. Den ska grunda sig på vad somska åstadkommas och hur detta bäst kan ske. Om en elev ska utveck-las positivt i en liten grupp ska de som undervisar i gruppen ha kun-skap och kompetens om sina elevers eventuella funktionshinder ochinlärningsstil. Det ska ha gjorts noggrann kartläggning över elevenssvårigheter respektive möjligheter. Arbetssättet ska vara individ-baserat, med tydliga målbeskrivningar. Varje elev ska ha ett åtgärds-program som tar upp teoretiska kunskaper såväl som sociala.Eleverna i gruppen måste kunna fungera tillsammans. Sex personermed samma problematik kan resultera i mycket bråk.

Alla elever bör ha en tillhörighet i en ”stor klass”. Vägen tillbaka skaalltid finnas med i åtgärdsprogrammet. Klassläraren får aldrig fråntasansvaret.

Page 84: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

84

Det specifika som lärs in i det ”lilla”ska ges tillfälle att praktiseras i det ”stora”.

En personalgrupp berättade med stolthet att Zaid var med på idrottoch musik.– Är det rätt ämne, frågade jag? Utifrån den vetskapen att dessa äm-nen ofta saknar synlig struktur. Det kanske hade varit bättre om Zaidvar med på mattelektionerna.

En kvinna i 40-års ålder med diagnosen högfungerande autism be-rättade för mig att hon hade ett arbete. Hon klarade arbetsuppgifter-na bra, men för övrigt kände hon sig utanför och isolerad. Hon hadeingen kontakt med sina arbetskamrater. Kvinnan varken fikade ellerlunchade med dem.– Varför gör du inte det, undrade jag.– Hur gör man? Vad säger man?– Skulle du vilja ha kontakt, äta lunch och fika, frågade jag.– Ja, men vem ska lära mig?

Om en liten undervisningsgrupp ska kunna försvaras måste måletmed verksamheten vara att eleverna kommer ut i ”verkligheten”. Detvill säga kunskapen som lärs ut ska ges möjlighet att praktiseras isamhället. Ingen kunskap kan enskilt vara utvecklande. Det är i sam-spel som kunskapen prövas. Med lotsen som hjälp får personen möj-lighet att använda sina strategier, vilket skapar trygghet och leder tillbättre självförtroende. Samma synsätt och resonemang bör ocksåstyra de tillrättalagda arbetsplatserna och boendestödet. – Skicka mig till en värld där andra kan förstå mig och jag kan förstådem, bad Carl.– Nej Carl, svarade jag. Den världen finns inte, men om du hjälpermig så att jag kan förstå dig så ska jag hjälpa dig så du förstår migoch världen runt omkring dig.

Omgivningens uppfattning om en person bör grunda sig på fakta-kunskaper, tolkning av funktionshindret samt förmågan att ta till sig

Page 85: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

85

innebörden och förstå. Tillsammans i arbetslaget omsätter vi dettatill åtgärder och handlingar som leder till förändringar och positivaresultat. I denna process måste individen införlivas, utifrån den egnauppfattningen om sig själv, sina hinder och möjligheter. Personen skages tillfälle att förstå och påverka de åtgärder som vidtas, se konse-kvenserna och målen med dessa. Relationer är ömsesidiga. De bygger på ordet tillit som blir sammaord med samma betydelse från vilket håll, synvinkel, du ser det.

Page 86: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

86

Den strukturella/materialistiska dimensionen

Den strukturella/materialistiska dimensionen handlar om två saker.Dels VAR - det vill säga den fysiska miljön och dels NÄR - ochHUR LÄNGE - det vill säga tidsbegrepp.

Var - Den fysiska miljönHanna sitter mest hemma. Hon vill aldrig gå ut. Hennes stora in-tresse är att läsa böcker. Det är inte långt till biblioteket, men Hannagår bara dit om mamma eller pappa följer med. Varför?

Hanna har svårt att orientera sig. Hon har samma problem som Tho-mas, som bara hittar från skolan och hem. Hannas föräldrar har för-sökt lära henne att gå själv till biblioteket, utan att lyckas. Trots attHanna har nära till skolan, åker hon skolskjuts. När hon ska orienterasig fokuserar hon på detaljer, en hund i en trädgård, en röd bil som ärparkerad. När Hanna går samma väg nästa gång är hunden inne ochbilen har kört iväg.

Med penna, papper och digital kamera började Hanna och jag göra enbok. I boken gjorde vi kartor till olika platser som är viktiga förHanna. Jag fick en aha-upplevelse när jag förstod att vägen tillbiblioteket inte är densamma som från biblioteket.

Page 87: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

87

Under arbetets gång förstärktes Hannas självförtroende. Hon skaffadesig egna strategier som fungerade.

Liknande hjälp fick Fredrik när han skulle börja på sin praktikplats.

Bilderna visar att han ska byta buss vid kyrkan och stiga av vid ICA-affären.

Page 88: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

88

När Erik skulle börja på gymnasiesärskolan var det självklart för allaatt han skulle få skolskjuts dit. Jag protesterade och tyckte att Erikmycket väl hade kapacitet att lära sig åka buss. De andra ansåg att detvar för många olika moment. Först gå till busshållplatsen, sedan tarätt buss och dessutom var Erik tvungen att byta buss. Diskussionenägde rum på vårterminen, i februari, i samband med att ett åtgärds-program upprättades. Efter utbyte av åsikter, idéer och tankar enadesvi slutligen om att omfördela resurser för att bussträna Erik.Detta innebar att:

En elevassistent skulle två gånger i veckan träna Erik att åka buss.De började med mycket stöd, där elevassistenten skulle finnas näraErik hela tiden. Arbetet gick sedan vidare med mindre stöd. Då fannselevassistenten i Eriks närhet när han gick till bussen, när han åkte,vid busshållplatserna och så vidare, dock inte i Eriks omedelbaranärhet. Nästa steg var att elevassistenten endast stod vid de olikahållplatserna. Slutligen möttes de vid skolan.

Samtidigt köpte Eriks föräldrar en mobiltelefon som ingick iträningsprogrammet. Erik fick lära sig hur, när och till vem, hanskulle ringa om bussen inte kom, om han kom för sent eller tog felbuss.

Erik går nu i trean på gymnasiesär. Han har aldrig åkt skolskjuts dit.Bussträningen har lett till att han också kan åka buss till bowlingenoch till sin kontaktperson.

Vi kan inte ändra på den yttre miljön,men vi kan hjälpa personer att hitta och orientera sig.

Gustav ska börja på högstadiet som ligger i samma skola som hanhar gått i sen årskurs ett. Han hittar i lågstadiets och mellanstadietslokaler, men inte i högstadiets. Under sommarlovet fick han en kartaoch en ritning över skolan och skolans lokaler. Gustav var på skolan

Page 89: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

89

vid några tillfällen för att med kartans hjälp lokalisera sig. Han fickvälja ett elevskåp som var bra placerat utifrån hans behov. Gustavfick veta i vilka klassrum han skulle ha lektioner. För att markerasatte vi upp en symbol, som han valt, vid varje klassrum.

Hjälpen som Gustav fick är inte resurskrävande. Om vi inte hade för-stått hur viktig den var, om vi inte hade hjälpt Gustav vid rätt till-fälle, hade det kunnat bli mycket resurskrävande.

Gustav har också svårigheter att hitta i sitt eget hem.

Vi har bott i lägenheten i sju år nu, berättar Gustavs mamma Mari-anne. Fortfarande frågar Gustav var kylskåpet är. Dessutom kan hanleta efter mjölken i ett av köksskåpen, eller efter glasen i kylskåpet.

Vi behöver hjälpa Gustav och andra genom att skriva små prydligaskyltar om vad som döljer sig i skåp, lådor, garderober eller bakomstängda dörrar. Det kan också vara en ritad eller digital bild som visarvad som finns i olika utrymmen.

Det är bra för Gustav och personer med liknande problem.

Det hjälper många,är inte skadligt för någon.

OMKLÄDNINGSRUM

Page 90: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

90

En lärare berättade för mig om en elev som hade problem med slöj-den. När jag hörde berättelsen började jag fundera på om det verkli-gen var själva slöjden som ställde till problem. Det verkade snararesom om han inte visste hur han skulle ta sig dit, vilken som var hansplats och var verktygen fanns.

Utifrån mina tankar och gissningar gjorde vi små markeringar såeleven hittade till slöjden. I slöjdsalen fick han en bestämd arbets-bänk som han alltid arbetade vid. Vi gjorde tydliga skyltar som vi-sade vad verktygslådor och skåp innehöll. Han fick också en ”vänta-uppgift”, något han kunde fila och putsa på tills läraren hade tidmed honom. Detta hjälpte! Genom enkla medel klarar nu eleven avslöjden och har behållning av den.

Alla är olika.Alla har olika strategier för att tackla den fysiska miljön.

Simon hade fått en lägenhet, en tvåa. Simon var desorienterad i sinlägenhet. Han fick ingen överblick och kunde inte komma ihåg varhan gjort av alla sina prylar.

Personalen som hjälpte honom uppmärksammade problemet. De troddeatt det kunde bli lättare för Simon om han fick byta sin tvåa mot en etta.Det visade sig att de hade rätt. Idag bor Simon i en etta. Där har hanen bättre totalbild, kan lättare orientera sig och hitta sina saker.

En del personer behöver stora ytor andra små. Somliga har svårt atthantera stökiga miljöer. Inlärnings- och arbetsmiljöer bör anpassas efterolika personers behov. Pelle sitter vid sin avskärmade arbetsplats. Hanvill ha lugn och ro när han arbetar. Han störs av ljud. Lisa sitter längstbak i klassrummet för att kunna överblicka och se klasskamraterna.Kalle vill i sin tur ha sin plats nära dörren. Han behöver snabbt få bortspringet i benen. Det får han genom att springa ett varv runt skolgården.Det är bättre än att han stökar runt i klassrummet och stör kompisarna.

Page 91: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

91

Vissa är beroende av att veta var just deras plats är. De vill ha en be-stämd plats. De kan inte välja. Detta kan bli ett problem när de ska åkabil, buss eller tåg. I bilen är det lättare att förbereda och tala om varpersonen ska sitta. På bussen är det svårare, någon kan ha tagit den”reserverade” platsen. Problem blir det också i skolan när de ska väljaplats i klassrummet, matsalen och omklädningsrummet till idrotten.

Platsen i bussen som Robin alltid vill sitta på är upptagen. Han blirarg, skriker och försöker få bort damen som sitter ”på hans plats”.Robins mamma skäms och anar vad damen tänker och tycker.

Robin måste få hjälp att förstå att på bussen finns ingen ”reserveradplats för Robin”. Det finns inte en plats som bara är Robins. Hansmamma har försökt att förklara och prata om detta, men utan resultat.Till Robin gjorde vi en social berättelse.

Page 92: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

92

Ali vill alltid stå först i köer och bestämma var han ska sitta i matsa-len. Många gånger blir det bråk. Till Ali har vi gjort gröna cirklar.Läraren lägger en cirkel och Ali vet var han ska stå eller sitta.

På ett fritids med flera barn som har svårt att orientera sig och förståde olika rummens användning, är färgade tejpremsor ett bra hjälpme-del. Utifrån aktivitet markerar personalen med olika färger. Målar-rummet är det gröna rummet och har en grön tejpremsa. Motorik-rummet har en röd tejpremsa och kallas således det röda rummet.Musikhörnan är markerad med lila tejp. Det går även att användaolika symboler.

Vi måste hjälpa personer att erövra system för att kompensera sinasvårigheter. En miljö som känns rätt när det gäller färg, möbleringoch inredning stimulerar. Miljön inspirerar och underlättar inlärningoch ökar arbetskapaciteten. När platser som man arbetar eller bor iupplevs som behagliga skapas bättre förutsättningar och mindre stress.

����

+��

Page 93: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

93

Jag fick ett mail under sommarlovet från en orolig gymnasieelev.

”För några nätter sedan hade jag värsta mardrömmen om förstaskoldagen nu till hösten. Det var helt kaos. Det fanns inga namn-lappar någonstans, så ingen visste var de skulle sitta. Alla lärarnabara sprang runt och var allmänt förvirrade. Jag fick panik. Hoppasatt ni förbereder bra så att det inte blir så.”

Emma

Jag berättade detta för en person med andra svårigheter. Han sa:– Sitta kan man väl göra var som helst, men när börjar skolan och närslutar den? Förresten vilken dag är det i dag och vad är klockan?

När och hur länge - TidsbegreppDe vanligaste ”handikapphjälpmedlen” för oss alla, även dig ochmig, är klockan och almanackan. Dessa hjälpmedel kan se olika utoch utformas utifrån de behov som styr. Handikapphjälpmedel förmig? Ja, vad gör du om batteriet i klockan har slutat att fungera ellerom du tappat din almanacka? Förfärliga tanke, stresshormonernaskulle direkt göra sig påminda. När skulle du vara hos tandläkaren,vilken tid skulle du klippa dig, när var konferensen och vilken dagvar det nu du bestämde att åka till Danmark?

En viss förmåga har vi att mentalisera, men allt kommer vi inte ihåg.Därför är det tryggt att ha en almanacka. Vi behöver inte hålla allt iminnet, utan vi kan föra in möten, födelsedagar och andra saker somär viktiga.

Vi lever här och nu, men för att nuet ska vara meningsfullt måste viäven ha minnen, ”i går”, visionerna, tankarna och planerna inför ”imorgon”. En del minnen finns i vår almanacka, i fotoalbumet eller idagböcker. Framtiden planerar vi genom att skriva in i almanackan”när och var”.

Page 94: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

94

Vi har alla minnesmärken, vissa baserar dem på födelsedagar ”föreoch efter 40”, andra baserar dem på semesterminnen ”det var det åretsom jag var i Österrike och åkte skidor med familjen”. En tonåringberättade för mig om sina minnesmärken. Det var olika assistentersom hon haft i skolan ”innan jag fick Lena, under Peters tid”. Utanminnesbilder, framtidsplaner och tidsperspektiv blir livet kaotiskt.

Kerstin Bergs bok ”Att vara trygg med tiden” handlar om tid ochtidshjälpmedel.Bodil Jönssons bok ”Tio Tankar om tid” ger oss mycket att funderaöver.

”Antag att man satte i system att fotografera (givetvis digitalt) ochkoppla in bilder på TV-n, så att man skapade en egen ”Sweetmemory Channel”. Där skulle det finnas bilder både från långt till-baka i tiden och från den nära gårdagen. Att börja och avsluta dagenmed att i bild samtala om vad man gjort idag/igår och vad man skallgöra imorgon, skulle kunna fördröja eller förminska tendensen till attminnet löses upp och förfaller”

Bodil Jönsson1

1 Bodil Jönsson Tio tankar om tid

Page 95: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

95

Oktober1 2 3 4 5 6 7

8 9 10 11 12 13 14

15 16 17 18 19 20 21

22 23 24 25 26 27 28

29 30 31

= Bada = Biblioteket = Gympa = Kalas = Utflykt

När Gustav var 10 år hade han många funderingar om tid. Han knöttiden till olika personers ålder. Han ställde frågor som:– Kan jag leka med Pontus som är yngre än jag? Vad kunde jag närjag var lika gammal som Pontus? Kan Veronika mer än jag omalligatorer eftersom hon är äldre än jag? Kan man skratta när manär gammal? Hur gammal är man när man är lastgammal? Farmor,hur gammal är hon, är hon lastgammal? Hur gamla var pappa ochmamma när de gifte sig? Var de lika gamla, de gifte ju sig på sammadag? Fanns jag då? Hur länge dröjde det innan de fick mig?”

Med stöd av en åldersstege fickGustav hjälp att förstå.

Page 96: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

96

Page 97: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

97

Liknande åldersstegar har jag gjort för att förklara hur många år detdröjer innan en elev börjar gymnasiet, blir myndig eller får köra mo-ped. När de frågar säger vi ofta;–Ja, det är länge till dess.–Vad är länge?–Ja, så där 3-4 år.–Vad innebär det?

Många förstår bättre om de med hjälp av skisser och bilder får förkla-ringar. Andra behöver en tidsstege eller tidstrappa för att se vad delärt sig under olika tidsperioder och hur kommande tidsperioder kanse ut. En tidstrappa eller tidsstege kan också visa vad personen börlära sig under en viss period för att kunna gå vidare till nästa.

Page 98: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

98

En almanacka ska vara ett självklart hjälpmedel för alla, ibland kallarjag det läromedel. Vi måste lära ut hur almanackan ska användas föratt den ska bli det stöd och det hjälpmedel som de flesta är beroende av.

Gustav vill ha ett Nintendo 94. Hans föräldrar tycker att det är OKom han sparar till det själv. Gustav och hans föräldrar bestämde atthan skulle spara av sin månadspeng och de pengar som han får avmormor varje månad. Gustav var nöjd och såg Nintendot framförsig.

"8��)��

�)��

�)��

����$

�����

�)��

����-

2/�������

+���*��'���'@

:��*���� � 68�)��

75���8)����

��&� �

1#��������������������$���( �����#���3333�)�*��)� �S��C�����S��C���������S��C���)�����*5S��2�)<������;��)<��

C�������)������T�25�*�����%;�)�������)���������;�&��8���� �� �4� �< �

Page 99: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

99

När hans föräldrar förklarade att det skulle ta tid innan han hadesparat ihop pengarna blev han sur och sa:–Ja, ja, ja, ja, ja det fixar sig!Vilket begrepp har Gustav om hur lång tid det kommer att ta innanhan får sitt Nintendo 94? Inget, visade det sig när han och jag medhjälp av miniräknare och almanacka kom fram till att det skulledröja 16 veckor, alltså mer än 3 månader, innan han kunde köpa spe-let. Gustav konstaterar med hjälp av almanackan att vi då är frammei november. Genom detta fick han en realistisk bild av förhållandetmellan hur mycket han kunde spara, priset på spelet och tidsperspek-tivet.

Med hjälp av almanackan kan barn, som ibland är på ”korttidshem/elevhem”, se när de ska vara där, hur länge, hur många nätter, när deska dit nästa gång och när de var där senast. Detta skapar trygghet förbarnet.

Oktober

Page 100: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

100

Personalen klagar:– Oskar frågar och frågar när han ska besöka sin syster och hurlänge han ska vara där. Han vet ju att det är nästa helg och att hanska vara där från lördag till söndag. Vi har sagt det tusen gånger.När vi frågar honom så upprepar han det vi sagt så han vet ju.– Javisst, men hans svar är som ett eko, kontrar jag. Han upprepardet ni säger, men har ingen mental bild av det. Hjälp honom genomen almanacka.Personalen köpte en almanacka till Oskar. Den var stor och tydlig,med en månad på varje uppslag. Månaderna sparades och revs inteav när de passerat. Genom almanackan fick Oskar ett nu, ett då ochett sedan.

För att almanackan ska bli det hjälpmedel, som den är för dig ochmig, och användas konstruktivt, behövs pedagogiska strategier. Jaghar min almanacka inte bara för att se ”dåtid” och ”framtid”, utanäven ”nutid”. Hur ser min dag ut, vad ska jag göra idag, när är konfe-rensen?

Somliga behöver ett detaljerat dagsschema, där olika aktiviteter försin. De har behov av att både veta och förstå vad dagen innehåller. Defordrar kännedom om när och hur länge en aktivitet varar och vadsom händer sedan. De måste se dagen.

I skolan bygger mycket av arbetssättet på att eleverna får planera sinaarbetsuppgifter och tidsåtgången. Det är bra för vissa, men ett stortproblem för de som har dåliga tidsbegrepp. Hur lång tid tar det atträkna sex tal? Tar det alltid lika lång tid? Dessa elever behöver hjälpatt organisera samt ett personligt schema med arbetsuppgifter. Vimåste hjälpa dem att se och förstå hur lång tid olika aktiviteter tar.Hur många arbetsuppgifter de hinner, respektive inte hinner, på denutsatta tiden och varför de inte hann.

1234567123456712345671234567123456712345671234567

12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012

123456789012123456789012123456789012123456789012123456789012123456789012123456789012123456789012

1234567123456712345671234567123456712345671234567

123456789012345678901123456789012345678901123456789012345678901123456789012345678901123456789012345678901123456789012345678901123456789012345678901

1234567890123456123456789012345612345678901234561234567890123456123456789012345612345678901234561234567890123456

�� �� �! �- � �� � � � � �� � �$ � �� � � � �� � �� � �! � �- ��� ��� ��� ��$ ���

�����$ ����� *����+� �( �� ����

Page 101: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

101

Efter dagboksskrivningen går Anki igenom vad som har gått bra ochvad som har gått mindre bra och varför. Denna dagen fick Nisse tresolar, för varje sol får Nisse fem minuter vid datorn som belöning.

14.00

15.00

9�&) 2 ��)����J�+���4��)��� �������

Läxa; Matte 432-441

= 5 dataminuter

Page 102: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

102

Muhammed behöver en bra arbetsmodell. Han behöver begränsadearbetsuppgifter där han kan stryka och gå vidare. Det gör att han tyd-ligt ser när han är klar.

1 ______________________________

2 ______________________________

3 ______________________________

4 ______________________________

5 ______________________________

Ma. Sidan 156, tal 124-137

Läs & Lär s. 18, 3 frågor

Rörelsekort 17

4 meningar om helikoptern

Uppslagsboken s. 32

1 ______________________________

2 ______________________________

3 ______________________________

4 ______________________________

5 ______________________________

Ma. Sidan 156, tal 124-137

Läs & Lär s. 18, 3 frågor

Rörelsekort 17

4 meningar om helikoptern

Uppslagsboken s. 32

Page 103: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

103

När Gustav hade gått två månader i årskurs 7 gjordes en utvärderingav hans åtgärdsprogram. Där konstaterade vi att det som fungeraderiktig bra, var att han alltid var i tid till lektionerna, var på rättplats, hade allt och rätt material med sig. En lärare som känt Gustavlänge, både i skolan och privat, frågade:– Hur är detta möjligt?

Anledningen var de pedagogiska åtgärderna som Gustav fick. En lä-rare förde varje morgon in i Gustavs almanacka var han skulle vara,när och vilket material han skulle ha med sig. De två första veckornapå terminen fick han aktiv hjälp och lotsning, så att han förstod me-ningen med almanackan och hur han skulle följa den.

Tobias börjar skolan 15 minuter före sina klasskompisar, för att hansklasslärare i lugn och ro ska kunna gå igenom dagens schema till-sammans med honom.

Detta är en pedagogisk åtgärd som jag rekommenderat till fleraelever med gott resultat. Dagen får ett innehåll. Tobias och andra somhar svårt att mentalisera får en trygghet genom sitt schema eller sinFilofax. I detta arbetssätt finns inga åldersgränser och inte heller IQ-gränser.

En assistent protesterade när jag påstod att den person han arbetademed behövde få dagen visualiserad.– Äh, han har ju mig, sa han. Jag berättar vad vi ska göra och för-resten är det väl att skämma bort honom!

En annan assistent sa:– Ja, han har en almanacka men glömmer den ibland hemma, iblandi skolan. Han bryr sig inte. Ja, så är det!

För att almanackan ska bli det hjälpmedel som många av oss använ-der den till måste den upplevas som hjälp och användas aktivt som enlärobok.

Page 104: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

104

Isdocs problem var att han baserade all tid på exakta klockslag. Omhan fått veta att mamma skulle hämta honom klockan fyra, var det enkatastrof om hon kom fem minuter över. När jag vid ett tillfälle sattpå en konferens med Isdocs föräldrar reste de sig plötslig mycketoroliga och sa att de var tvungna att gå. De förklarade att de lovatatt vara hemma klockan fem. Om de blev försenade visste de attIsdoc skulle tjata hela kvällen om att de varit sena.

Isdocs problem togs upp till diskussion när vi gjorde ett åtgärds-program. En av metoderna var att rita, skriva och ge förklaringar tillvarför en person, buss, tåg kan komma för tidigt respektive för sent.

Vi använder oss ofta av luddiga tidsbegrepp, såsom om en stund, strax,vänta lite, vi får se, om någon dag. Vad står alla dessa uttryck för?

”Hur många straxar är en kvart” Bodil Jönsson

Vi måste på olika sätt hjälpa personer att bli ”trygga med tiden”.

Page 105: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

105

Den psykologiska/pedagogiska dimensionen

Den psykologiska/pedagogiska dimensionen handlar om upplevelseroch aktiviteter. Hur vi utformar aktiviteterna och genomför dem. Allamänniskor har egna unika möjligheter att utvecklas. En lots behövsibland för att visa och bana vägen.

Tre faktorer bidrar till ett barns utveckling:� Tillväxt - fysiologiska förändringar, såsom längd och vikt.

Faktorer som huvudsakligen är genetiska.

� Mognad - beror på arv och miljö, psykologiska förändringarsom inträder när barnet är mottagligt för påverkan.

� Inlärning - är beroende av rätt form av pedagogik. Dock kaningen utveckling ske utan mognad, ingen inlärning, utanträning och stimulans.

När vi arbetar med barn såväl som vuxna bör vi fräscha upp vårakunskaper om utvecklingspsykologi. Denna vetskap, tillsammansmed kunskap om utvecklingsstörning, neuropsykiatriska funktions-störningar och hur man lär, är den kunskapsgrund som vi ska utgåfrån i vårt pedagogiska arbete.

Alla ska kunna beredas möjlighet till en bra skolgång som leder tillgoda livskunskaper. Lärandet slutar inte när skolan har avverkats.Lärandet är livslångt.

”Non schola, sed vita discimus”1

”Vi lär inte för skolan utan för livet.”Episulae

1 Citatet omkastades i den samtida skoldebatten.Ursprungligt citat; ”Non vitae, sed scholae discimus”. Citatboken

Page 106: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

106

LärandeprocessAllt lärande består inte av det som vi definierar som skolkunskap.Det mesta handlar om levnadskunskap. Vi har alla vårt unika sätt attlära och ta till oss kunskap. Vi har olika inlärningsstilar. Dessa hand-lar om hur vi lär oss och hur vi tar emot inlärning.

Auditiva personer föredrar muntliga genomgångar och instruktio-ner. De tycker om att lyssna och vill också gärna prata själva. De kanstöras av ovidkommande ljud.Visuella personer lär sig bättre genom att se, genom ord, bilder ellerdemonstrationer. De har svårt för att lyssna, de försöker att ”se” or-den. De vill ha ordning och störs ofta av distraherande rörelser.Kinestetisk taktila personer tillgodogör sig kunskap genom prak-tiska erfarenheter, delta i projekt och rollspel. De kommer bäst ihågdet som de själva varit med och gjort.

Förmågan till koncentration och uthållighet skiljer sig från persontill person. Vissa behöver röra sig för att kunna koncentrera sig, andravill ha absolut tystnad och ytterligare några lär sig bäst när de lyssnarpå musik.

Miljö, möblering och belysning kan också påverka arbetsklimatet. Endel vill arbeta ensamma, andra tillsammans i grupp. Somliga behöverdricka, vissa något att tugga på.

Page 107: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

107

Hur arbetsuppgifterna presenteras är också en faktor vi måste ta hän-syn till. Niklas föredrar arbetsuppgifter som är uppbyggda steg-för-steg och som har en tydlig struktur. Nina vill ha en helhetsbild övervad uppgifterna går ut på och utifrån det undersöka, upptäcka, an-vända kreativitet och fantasi för att bearbeta och lära.

Tim är 15 år och auditiv. Det framkom när jag frågade honom omhur han bäst lär sig.– För att jag ska lära mig något läser jag igenom en text högt. Jagbehöver höra min egen röst för att det ska gå in. Ibland säger jagsamma sak flera gånger.– Hur fungerar det i skolan?– Jag kan inte höra när det är en massa sorl runt omkring mig. Jagbehöver få instruktioner, om vad jag ska göra, direkt av läraren. Detär bra när han ger mig tydliga förklaringar. Det är konstigt, trots attjag lär mig bäst genom att höra så blir jag mycket irriterad övervissa ljud. Särskilt ringsignaler skär i huvudet. Jag kan till exempelinte ha en vanlig väckarklocka. Det är bättre när jag väcks av musik.En klockradio fungerar bra.

Tim behöver en bandspelare där han själv eller en lärare läst in dentext han ska lära sig och de arbetsuppgifter han ska göra. Detta un-derlättar både för Tim och för hans lärare som inte har den tid Timbehöver för att få sina arbetsuppgifter presenterade.

Tobias, en kille med DAMP och Tourettes syndrom, kan inte sittastilla. I förskolan tränade personalen Tobias att sitta med kompi-sarna 3-5 minuter i taget. Då fick han alltid hålla något i handen, entaggig boll eller något liknande. I årskurs 1-3 fortsatte träningen ochutökades till en kvart. Det var ofta lättare för Tobias att lyssna ocharbeta om han fick sitta på golvet. Tobias lärare tycke det var OK.Hon tyckte det var bättre att han fick arbeta utifrån sin egeninlärningsstil än att han skulle tvingas in i något annat och då störasina klasskamrater.

Page 108: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

108

Nu när Tobias går på mellanstadiet har han successivt bytt golvetmot ett arbetsbord med stor arbetsyta. I ett av de senaste åtgärds-programmen bestämdes att Tobias alltid skulle ha ett papper tejpatpå sin arbetsplats. Tejpat för att det inte ska ”få ben” och försvinna.Tobias tycker detta är mycket bra. Det gör att han kan rita, skrivaoch ”kladda” på alla ”pratlektioner”, istället för att ramla underbordet, vässa pennan, hämta vatten eller störa en kompis. Pappretkombineras med strategier för att träna Tobias att ta till sig informa-tion och lyssna samtidigt som han sitter stilla.

Inlärningsstilar är inte statiska, utan kan förändras genom träning.För att träningen ska bli framgångsrik bör den alltid vara medveten.Därför är det en förutsättning att Tobias, precis som andra, har kun-skap om sina svårigheter och kan se fördelarna med förändringar.

”Samlingens” vara eller inte vara diskuteras ofta. I de flesta verksam-heter, inte bara i skolan, vill vi gärna börja med information om da-gen, lite småprat, att någon läser en dikt eller kanske en musikstund.För många elever, personer i verksamheter och dess personal ärdenna stund en plåga. De som planerar dagen bör ställa frågor som:

� Vad är syftet med samlingen?� Kan innehållet förändras?� Hur lång ska samlingen vara?� Ska alla vara med hela tiden?

Anton satt med i samlingen under genomgången av dagen och undermusikstunden. När Antons ”myror i benen” började vandra runt ihela kroppen, smög han iväg och satte sig vid sin arbetsplats.

Page 109: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

109

Det där med att smyga iväg, har han naturligtvis tränats på. PåAntons arbetsplats finns det alltid arbetsuppgifter framlagda. Upp-gifter som han klarar av och gillar.

Andra pedagogiska hjälpmedel kan vara ”visuella uppmaningar”.Fördelarna med dessa är att både eleven och klasskompisarna slippertjat.

Gunillas fem elever är alla visuella. Gunilla använder penna, papper,whiteboard, digital kamera och rollspel i undervisningen. Hon använ-der det som hjälpmedel för att kunna visualisera och förklara. Detkan vara något som har hänt på rasten eller på fritids, men det kanäven vara något som ligger i framtiden, något som kommer atthända. Gunilla gör visuella arbetsuppgifter. Hon presenterar bilderpå maten som kommer att serveras och egna illustrationer till sagorhon berättar. I slutet av årskurs två bestämde sig Gunilla för att lärasina elever att bli mer auditiva och hjälpa dem att få inre bilder.

UTVISNING

Page 110: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

110

Ett av de första försöken var när Gunilla läste en saga som handladeom en mus. Jocke avbröt Gunilla.– Hur ser den ut, hur ser den ut? Snälla rita den. Jag vill se hur mu-sen ser ut.Gunilla bad Jocke att blunda.– Ser du musen framför dig?– Ja, men du måste rita den, annars glömmer jag.Gunilla uppmuntrade Jocke att då och då blunda och försöka om-vandla det han hörde till inre bilder. När sagan var slut tog Jockesnabbt ett papper och ritade musen. Satte upp den på väggen och varnöjd.

Ludvig sitter vid sin bänk och gör ingenting alls. Han sitter bara där.Ibland går han iväg eller bläddrar lite förstrött i en bok. Varför? Deandra eleverna arbetar ju. Ingmar, deras lärare, har gått igenom vadde ska göra.

Ludvig vet inte vad han ska göra. Ludvig vet inte hur han ska göra.Ludvig vet inte hur mycket han ska göra. Ludvig vet inte var hanska börja. ALLT ÄR KAOS.

Page 111: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

111

Personer som har problem med exekutiva funktioner behöver lots-ning i sitt arbete och i sitt kunskapsinhämtande. För deras del är egenplanering utan ledning ett hån.

Kunskapen om att det finns olika inlärningsstilar är inte ny. Det ärmärkligt att det inte lyfts fram och diskuterats, inte heller har det fun-nits med som ett avsnitt i pedagogutbildningar. En förståelse för attdet finns olika sätt att lära får vi insikt om genom pedagogiska obser-vationer. Utifrån denna insikt kan vi ge bättre förutsättningar för in-lärning och välja metodiska verktyg som är anpassade efter indivi-den. Olika former av mindmaps och komihåglappar kan ge stöd ochhjälp.

Page 112: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

112

Page 113: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

113

Att reflektera över� På vems villkor ska lärandet ske?� Är jag flexibel, är jag beredd att förändra och anpassa

undervisning, arbete och arbetssätt?

Inlärning och inlärningsstilar är inte enbart förknippat till skolan ochundervisningssituationer. Vi måste också ta hänsyn till detta i boen-det, arbetsträningen och vid fritidsaktiviteter. Flexibilitet och möjlig-het att ändra arbetssätt i förhållande till elevens eller personens förut-sättningar och behov är viktigt. Fallstudier som gjorts i skolan harvisat att skolans förmåga att anpassa undervisningen inte är tillräck-lig. Jag tror att samma förhållande råder på andra områden, där bo-ende, arbete, verksamhet, påstås vara anpassade.Anpassade? På vilket sätt anpassade? För vem anpassat? Vad ligger ibegreppet anpassat?

Vill du läsa mer om olika inlärningsstilar rekommenderar jag LenaBoströms bok ”Från undervisning till lärande”.

Page 114: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

114

”Lärare kan öppna dörrar – men du måste gå in själv!”Kinesiskt ordspråk

Detta gäller inte alla personer. En del behöver stöd och hjälp för attförstå vad som finns bakom dörren och även lotsning genom den föratt få aha-uppleverser. Jag kan!!!! Det här var roligt!!!!

MotivationMotivation är livets kärna. Det är det viktigaste, den springandepunkten för engagemang och viljan att lära. Utan motivation existeraringen drivkraft. Processen stannar. Motivation är att röra sig framåt.En del har en inre drivkraft. De ser målet, vill nå målet och förstårvad vägen dit innebär. De upplever en meningsfullhet i sin strävan,den inre drivkraften hjälper dem att nå målet. Andra behöver en yttredrivkraft. De behöver tillföras bränsle och få aktiv hjälp att se målet.Vara med i planeringen för att känna delaktighet och medansvar. För-stå kraven och syftet med att nå målet och även få hjälp att dela uppvägen i delmål. Fler och fler studier pekar på att skolans innehåll sak-nar mening för en stor del av eleverna. Målen har inte synliggjorts.Det fordras samarbete för att lyckas.

Somliga behöver ständig feedback och belöning. Ibland är vi rädda föratt belöna. Jag förstår inte denna rädsla. Belöning kan vara så mycket.Det kan vara en inre stimulans en inre belöning, en känsla av att ”jagfixade det”, jag klarade alla arbetsuppgifterna. Belöningen kan ocksåkomma från omgivningen, vara en yttre belöning. Det kan vara stjär-nor, glada gubbar, en rolig fritidsaktivitet eller en god middag.

Page 115: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

115

De flesta inom daglig verksamhet upplever sällan belöning i form avpengar (synlig lön) för utfört arbete. Det tycker jag är fel. På de dag-liga verksamheter där jag tillsammans med personal lyckats genom-föra synlig belöning, lön – pengar, upplevs större meningsfullhet ochsjälvförtroendet stärks. Det måste löna sig att anstränga sig. Alla,även de flitiga och ambitiösa, behöver uppmärksamhet och uppmunt-ran. Positiva förväntningar, realistiska krav som är förstådda, me-ningsfullt arbete och arbetssätt, leder till ett lyckat resultat. Detta ärgrundstenar till en god självkänsla och ett gott självförtroende.

Jag gör inte detta för att du vill,utan för att också jag vill.

En del behöver hjälp av en lots för att nå sitt mål. Lotsen är ofta enassistent. En assistents arbetsuppgifter måste klargöras, risken är an-nars att arbetsuppgifterna blir slentrianmässiga. Assistenten hjälperdå ej personen till egna strategier.

”Det hjälpsammehjälper den hjälplöse

att vara kvar i sin hjälplöshet.” Okänd

Lotsens uppgift är att lotsa, men inte i alla ”farvatten”. Vissa ”far-leder” är kända. Lotsen ska se till att personen blir självständig ochkan utnyttja sina redskap och inlärda kunskaper. Det är viktigt attmedvetandegöra svårigheterna och att få personen att se fördelar medförändringar.

Vi har ingen användning av kunskap som vi inte kan tillgodogöraoss. Det är ingen mening att kunna räkna matte, om vi inte kan räknaut om pengarna räcker när vi är och handlar. Gustav tycker det äronödigt att lära sig engelska. Han tänker inte åka till England. Kun-skapen ska upplevas användbar. Vi måste hjälpa personerna att förståsambandet mellan tanke och handling, teori och praktik, abstrakt ochkonkret kunskap.

Page 116: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

116

Jon följer almanackan istället för vädret när han väljer kläder. Frånden 1 juni till den 1 september använder han shorts och från den 1november till den 1 april har han långkalsonger. Sen spelar det ingenroll hur kallt eller varmt det är.

Lotsen hjälper personen genom att förklara och sätta kunskapen i sittsammanhang. Insikt skapar motivation att lära. Vi lär oss att läsa ge-nom läsinlärningsmodeller och tränar upp läsförmågan genom attläsa. Text finns överallt, i böcker, i tidningar, på annonspelare, påmjölkpaket, på TV och film.

Mycket av vårt kunskapsinhämtande sker genom böcker, IT ochmedia. Det finns dock kunskap som vi inte kan få från böcker och ejheller med hjälp av datorer. Det är sociala koder som måste med-vetandegöras och knäckas.

Jag fick samtal från Magnus mamma. Hon sa:– Det är jobbigt med Magnus, han uppför sig så konstigt i olika si-tuationer. På grund av detta har Andreas föräldrar sagt att han inteär välkommen hem till dom mer. Andreas är Magnus enda kompis.Avlastningsfamiljen och skolan klagar också. Vad ska vi göra?Jag träffade Magnus och efter lite inledande småprat om HIF:s se-naste fotbollsmatch kom vi in på regler, fotbollsregler.– Hur vet spelarna vad som är tillåtet, undrade jag.– Jo, det finns regler. Du får börja spela eller kan du få läsa om reg-lerna i min fotbollsbok, sa Magnus– Jaha, då är det ungefär samma sak med fotbollsregler som medreglerna som står i denna boken, sa jag, och hivade upp Sveriges Ri-kes Lag ur min väska.– Oj då, sa Magnus, imponerad över bokens storlek.Vi pratade om lagar och vad som händer om man inte följer dom.Jag tog fram ytterligare några böcker.– Känner du till dessa, frågade jag Magnus, det är skollagen, kurs-planer och betygskriterier. Alla lärare måste känna till vad det står idessa böcker för att kunna undervisa. Här står vad dom ska läraeleverna. Lärarna får inte fuska utan måste följa skollagen. Om dom

Page 117: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

117

inte lär eleverna rätt saker så kommer eleverna inte in på gymnasieteller högskolan. Därefter tog jag fram ytterligare en ”bok”. Jag laden på bordet jämte lagboken och sa:– Och så finns denna boken, innehållet i den är viktig för ALLA attkunna.– Vaddå, sa Magnus lite argt. Det är ju ingen bok.– Nej, den är osynlig. Det finns så många lagar och regler som duoch jag måste känna till men dom står i en osynlig bok. Vi kan kalladen ”Boken om sociala regler”. En mycket enkel social regel är attdu tar på dig kläder när du går till skolan. Du går inte dit naken el-ler i pyjamas. Det vet du. Det finns många sociala regler som du re-dan kan, men också många som du har svårt med, som du inte för-står, kan eller har lärt dig. Därför blir det fel. En del blir arga pådig. Det hände hos Anki och Hans när dom hade gäster. Du sa intehej, utan du frågade istället vad dom glodde på och sa till dom att gåhem. När du var hos Andreas satte du på hans dator, ändrade om iprogrammen, slängde dokument i papperskorgen och ändradeinställningar. När du var hos mormor tog du för dig av kakorna utanatt tänka på att det fanns fler personer som också ville ha. I skolanskällde du ut en lärare för att han skrev med röd penna istället förblå på tavlan. Hur man ska vara, uppföra sig och göra, står i denosynliga boken.Magnus tittade på mig och sa:– Du, kan inte du göra den osynliga boken synlig. Kan du inte göraen bok till mig med de osynliga reglerna.– Jovisst, sa jag.

Nu samlar vi regler och något som kallas sociala berättelser, serie-samtal och andra visuella förklaringar i en pärm som Magnus har storhjälp och nytta av. Hans mål är att det ska bli en riktig bok.

Page 118: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

118

Sociala berättelserDetta är den sociala berättelse som Magnus fick några dagar eftervårt samtal. Jag gjorde den tillsammans med Magnus föräldrar.

3������������������������9� �4������5�����)��������������������������������*5�

����<���'

3������4��������*������I�)���3�'�9<��� 5��*������<�48�&;��� ����*�������<������������� ��48�;�����'

+��)����4������)���������5���&� ���� ���4�������&� ������'

I��������5� ���33�����4��������)�����������5�����&� ���� ��)<���� ���'

9�����������������<���*5������ ��<������48�� 5'9��4����������G�/���G�&)'

>�������*5� ���������/������������',<��;��<�������)�����6�����4�5��< ���;���/�)� 'B��;��45����� ����<�����48��� �;��8���5 ������ �<�� ���5 � �&����;���������)�<�) '�>���*������� ��8

����5�� � ��*�� ��< '>��<��������'�6����&��������5���'+&������<���;���;���;�������4����

�����4 ������� ����8��;������������)����'

,<����)�����6��������<� ���)���;���<��Q�1�����������<��� �8��@�1����������5@

2<� ������������*���;��<����� /�)���� �;��<� ��*���������4� ���'

�������� ������!����"��#���������$�������������

Page 119: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

119

,��*� �;�J�>��48��8)����/������ <�)�����4��) ������48�� 5�*�����)���������5���������������<��;��45�

����<�����'

�����<� ���)���;���<��6%>������� ��������'�2�8����;������5�����;�� �����������������)��&�� <� �� ���

�)�����)��������� ��<��

�����

>���)��48��8)���<��������)���/������������8�������/����&)������5����������'

När Magnus och jag läste denna sociala berättelse var han inte nöjd.Vissa saker förnekade han som till exempel att han skulle ha sagt vadglor ni på. Andra saker ville han ändra på, exempelvis slutet. Efterändringarna var Magnus nöjd.

3������������������������9� �4������5�����)��������������������������������*5�

����<���'

3������4��������*������I�)���3�'�9<��� 5��*������<�48�&;��� ����*�������<������������� ��48�;�����'

+��)����4������)���������5���&� ���� ����4������&� ������'

I��������5� ���33�����4��������)�����������5�����&� ���� ��)<���� ���'

9�����������������<���*5������ ��<������48�� 5'9��4����������G�/���G�&)

>�������*5� ���������/������������',<��;��<�������)�����6�����4�5��< ���;���/�)� '

Page 120: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

120

B��;��45����� ����<�����48��� �;��8���5 ������ �<�� ���5 � �&����;���������)�<�) '�>���*������� ��8

����5�� � ��*�� ��< '>��<��������'�6����&��������5���'

+&������<���;���;���;�������4���JJJB4 ���<���;��48��5 J

7����4 ������� ����8��;�����4<����������)����'

,<����)�����6��������<� ���)���;���<���*���8������<�@>�������)�5��� ��*����������5�������� �)�����;�

�� ����5'2<� ������������*���;��<����� /�)���� �;��<�

��*���������4� ���'

�������� �����������"��#���������$�������������

,��*� �;�J�>��48��8)����/������ <�)�����4��) ������48�� 5�*�����)���������5���������������<��;��45�

����<�����'

�����<� ����<���;��6%>������� ���������'2�8�����;���������;�� �����������������)��������������������� ��&�� <� �� �����)���<��7�2,:�

���������48�)�����*���;��;� '

,<��;��45 �%,�48�)�������5�*� �;�'>�2�"LI��UI'

%��������������������������$��������������������$����#������&�����������

Detta är den sociala berättelse som sattes in i pärmen. När Anki ochHans, skolan och föräldrarna fick den, kom vi överens om att alltiduppmärksamma och göra Magnus medveten om saker han gör ochsäger, men förnekar, eftersom han inte är medveten om att det låteroch är otrevligt.

Page 121: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

121

Det vanligaste sättet att få personer att förstå sociala normer och kul-turella mönster i olika situationer är att tjata, skälla, förmana och hotanär det blir fel. Med vårt kroppsspråk skickar vi ut negativa signaler.Vi försöker också få dem att inse hur fel de gör genom att ständigtresonera. Ofta blir personerna sönderpratade och de lär sig effektivametoder för att komma undan. Det kan vara att stänga av”hörapparaten” eller göra som Tina, säga ja, ja för att få slut påljudmassan. Andra gör som Tim och tar på sig skulden för allt somhänder.

”Varför ska man rensa öronen när det faktiskt är ganska praktiskt attha ett filter som sållar bort de vuxnas tjat.”

Anne Svärd

Personer med auditiv inlärningsstil tar till sig muntliga förklaringarom de är tydliga och om orden inte kan missförstås. De kan också,precis som de visuella, få förklaringarna nerskrivna för att kunna läsadem högt och höra dem om och om igen. De visuella får en helt an-nan bild av situationen om de får den presenterad med pennans hjälp,med nerskrivna ord eller bilder. De taktila bör få hjälp genom rollspeloch videoinspelningar. De behöver höra, se och uppleva hur fel någotkan bli och hur de kan göra istället.

För omgivningen är det viktigt att förstå att personerna oftast äromedvetna om oskrivna lagar. Det kan leda till att de sårar och irrite-rar andra utan att vara medvetna om det. Ibland verkar det som om desaknar sunt förnuft. En del hinner inte lyssna färdigt för att förstå. Ensituation passerar så fort att de inte uppfattar sin del i den. Mångaföräldrar får höra att deras barn är uppnosiga, ohövliga ochouppfostrade. Personal i boende kan sucka och tycka att ”han bordeväl lärt sig, vad har föräldrarna och skolan sysslat med?”.

Låt oss alltså fastslå att det är lika viktigt att lära ut sociala normersom att lära ut att 2+2 är 4 och att kunna läsa ”far är rar, mor ror”.

I vårt samhälle efterfrågas människor med social kompetens.

Page 122: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

122

Vad Magnus, Tim, Ola och Stina bör lära och på vilket sätt är högstindividuellt. Jag arbetar ofta med visuella samtal. Med pennans hjälpförsöker jag att förstärka mitt budskap genom att rita, skriva ochprata samtidigt. Jag stimulerar fler sinnen för att få personen att för-stå. Det är inte ovanligt att den jag ”pratar med” tar pennan och fort-sätter det visuella samtalet. Pennan är ett suveränt pedagogiskt red-skap. Visuella samtal kan också vara sociala berättelser och serie-samtal. Det är Carol Gray, pedagog från Jenison, Michigan, USAsom satt namn på metoden, Social stories, Comic stripes.

När Magnus inte förstår eller är medveten om att han gjort något to-kigt får han en social berättelse. Den bygger på Magnus individuella,identifierade svårigheter och problem. Berättelsen utgår från en situa-tion där personerna runt honom sett, hört och förvånats över hansagerande. Med hjälp av dessa iakttagelser tillsammans med kunskapom Magnus svårigheter byggs den sociala berättelsen upp.

För att visa hur en social berättelse skrivs får Magnus situation medAndreas och datorn illustrera processen:

Omgivningens upplevelserMagnus kommer hem till Andreas. Utan att fråga går han in tillAndreas dator, sätter på den och börjar rumstera om i programmen.Han ändrar inställningar, möblerar om på skrivbordet, rensar ochslänger de dokument som han inte tycker hör hemma där. NärAndreas försöker hejda Magnus blir han arrogant och talar om hurknäpp Andreas är och att han själv är ett datageni. Magnus knuffarbort Andreas från datorn. Andreas blir arg och ledsen och går tillsina föräldrar och klagar. Andreas pappa försöker få Magnus attsluta, men Magnus bryr sig inte utan fortsätter.

Utifrån dessa iakttagelser skrivs berättelsen. Under utformandet del-tar inte Magnus.

Page 123: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

123

Deskriptiva meningar - beskrivning av situationen9� �<��*���� �� �4�)������� ���'�9� ������<�����������'�9�����<�������� ��&�� <������������*������������������������*�������<��������4�������������� ��)������ �5��)��*&��� '

De första meningarna kallas deskriptiva, vilket betyder att de skaåskådliggöra och beskriva en situation, händelse eller ett beteende.De ska också ge förklaringar på ett objektivt sätt, utifrån specifikasituationer. Den sociala berättelsen får inte börja med ”pekpinnar”som till exempel ”Jag gör fel när jag sätter mig vid Andreas dator ochändrar hans inställningar …..”Vi får inte anklaga eller förebrå personen.

Perspektiva meningar - beskrivning av personens och andra män-niskors reaktioner>��������������� �'�>������&/ ������ ��/� �����<��A%I"%C�'�,<��;��)��������� ������������*����;��;<��������� �45�������A%I"%C����/� ��'�>��&8�;��4�#������������� �'���������&������'�>��)��44���&� ���'�6����)*�������48�������48�<�����'�9��&�����)�5����'>��&�/������� ������<�����,��<��)�<���������������)���;������ ��'

Detta är de perspektiva meningarna. De beskriver personens ochandra människors reaktioner och tolkningar av situationen, i detta fallMagnus, Andreas och Andreas föräldrars. De beskriver också åsikteroch känslor.

Direktiva meningar – ger riktlinjer till bra beteende�������������� ��/� ���������� /�)���<��&��'��<�)�������� �����*��������� �����<��������5��� �A%I"%C���/� ��'�95��)�����;��&���>���%�I2'�B��;��*�����;<�����������)���;��48�)�����*���;�� /�)���<�� ����&�������� ��/� ��'�����&�� <�������������������*����<������� �/� ��'

Page 124: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

124

Detta är de direktiva meningarna. Det är meningar som utformaspositivt. De ger strategier för att hjälpa personen förstå och reagerapå ett accepterat sätt och att bli motiverad till önskvärda reaktioneroch förväntade beteenden. I denna del kan personen delta och ge för-slag på bra metoder. Ofta börjar de med jag ska försöka...

Kontrollmeningar – avslutande positiva meningar��������&�� <�����8*��������� �'�>��&�� <�����8*�����'�������������)���*��)�����5��/��&����< �� �������������'�2�8�����;������5��<�����������G9%3%�%G'9� �����;���;<�*�)��� ��5'

Kontrollmeningarna är personens nycklar, redskap för att kommaihåg och bemästra situationen. För Magnus blev det ordet ”delete”.

Berättelsen skrivs i första person singular, ”jagform”. Den blir då merpersonlig. Om den sociala berättelsen vänder sig till små barn ellerpersoner med utvecklingsstörning som inte använder begreppet ”jag”använder jag mig av ”jag plus namnet på personen”, till exempel”Jag, Maria...” Anledningen är att jag tycker det är viktigt, att arbetamed personens ”jag”. Det måste naturligtvis också göras med hjälpav andra pedagogiska modeller.

När berättelsen är klar presenterar jag den för Magnus. Jag väljer etttillfälle då jag tror att Magnus kan ta till sig berättelsen. Han skakänna förtroende för mig, inte känna att jag tillrättavisar utan visartill rätta. Eftersom Magnus vet avsikten med sociala berättelser bru-kar det fungera bra. Magnus avbryter och kommer med åsikter när viläser. Jag förklarar, ibland är vi överens om att något ska ändras ellerstrykas. Ibland säger jag:- Det är OK att ändra, men du måste först visa mig att det fungerarsom du säger.Då provar vi en vecka. Fungerar det ändrar vi den sociala berättelsen.Magnus har många gånger svårt att komma med förslag till kontroll-meningarna, eftersom han inte ”ser” andra möjligheter att handla.Därför får jag ibland ge förslag som Magnus godkänner.

Page 125: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

125

Dataspecialisten

9� �<��*���� �� �4�)������� ���'9� ������<����������'

9�����<�������� ��&�� <������������*������������������������*�������<��������4����

��������� ��)������ ��5��)��*&��� '

>��������������� �'>������&/ ������ ��/� ������<��A%I"%C�'

,<��;��)��������� ������������*����;���;<�������� �45�������A%I"%C����/� ��'

>��&8�;���4�#������������� �'���������&������'>��)��44���&� ����'

6����)*�������48�������48�<�����'�9��&�����)�5����'>��&�/������� ������<���

Q�,��<��)�<���������������)���;������ ��'

�������������� ��/� ���������� /�)���<��&��'�<�)��������� �����*��������� �����<��������5

�� �A%I"%C����/� ��'95��)�����;��&���>���%�I2'

B��;��*�����;<������������)���;��48�)�����*���;� /�)���<�� ����&��������� ��/� ��'

����&�� <�������������������*����<������� ��/� ��'

��������&�� <�����8*��������� �'�>��&�� <����8*������'�������������)���*��)�����5��/��&����< ��

�������������'2�8�����;������5��<�����������G9%3%�%G'

9� �����;���;<�*�)��� ��5'

Page 126: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

126

Vissa personer vill inte ta till sig metoden. De ser inte konsekven-serna av sitt beteende. De tycker det är löjligt, blir arga, slänger ivägpapperet, skriker eller sticker iväg. När det händer fortsätter vi attvara trygga, kommer inte med anklagelser eller bli arga. Vi bör re-flektera över hur berättelsen är formulerad. Vi har kanske gjort någotfel eller valt fel tidpunkt för presentationen. Personen kan ha känt sigkränkt, i så fall varför? Har vi gjort en riktig värdering av problemet?Vi måste ge dem möjlighet att förstå syftet med sociala berättelser.

Upprinnelsen till en social berättelse kan se olika ut. Det händer attjag går igenom och förklarar den aktuella situationen med pennansom hjälp. Därefter gör jag den sociala berättelsen. Jag kan ocksåförsöka få personen att reflektera genom att berätta om en liknandesituation där en okänd person reagerar och agerar snarlikt personenjag arbetar med. Vi diskuterar, gör jämförelser och utifrån detta kandet bli en social berättelse.

Ordvalet och layouten ska utgå från personen. Ordvalet kan vara bil-der, som liksom orden ska förstås och kunna tolkas av den som berät-telsen riktas till. En bild kan också förstärka ordets budskap. Iblandblir det små böcker, ibland ett inplastat papper och ibland ett pappersom vi sätter in i ”tänka efter pärmen”. Det är viktigt att alla, utifrånsituationen berörda, känner till och arbetar med den sociala berättel-sen.

Page 127: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

127

Den sociala berättelsen ska utvärderas. Tiden för utvärdering bestämsav arbetslaget. En del sociala berättelser måste vi arbeta med länge,3-4 veckor och ibland ännu längre. En social berättelse som riktar sigtill en annan person kanske bara behöver läsas 2-3 gånger. Personenfår en aha-upplevelse och konstaterar hur de ska göra för att proble-met ska försvinna.

Om inte beteendet ändrats när vi utvärderar den sociala berättelsenmåste vi ställa oss frågor som:

� Har berättelsen använts av alla?� Har den använts konstruktivt?� Har den bara använts vid vissa tillfällen?� Är den felformulerad?� Ska den göras om eller ska problemet angripas på något

annat sätt?

Är metoden åldersbegränsad eller relaterad till vissa utvecklingssta-dier eller funktionshinder? På frågan om ålder låter jag en ung mansvara. Han var 27 år när han fick sin första sociala berättelse

”Det var ett system som min skola körde med. Jag hade aldrig varitmed om det tidigare. I början tyckte jag att det var mycket tramsigt.Men när jag förstod vitsen med det tyckte jag att det var ett bra red-

skap. Nu använder jag det till mig själv och andra.”

När den sociala berättelsen görs till yngre barn eller personer medutvecklingsstörning, är förutsättningen att de kan tolka bilder för attförstå budskapet. Vilka som kan ha nytta av metoden framgår genomatt vi provar. Metoden är inte skadlig för någon, när den som använ-der den följer riktlinjerna och har kunskap och erfarenhet om perso-nen och dess svårigheter. En person kan ha flera berättelser samtidigtom de är vana vid arbetssättet. Första gången en social berättelsesammanställs bör vi börja med en situation som vi tror är lätt att åt-gärda.

Page 128: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

128

Att komma ihåg;� Den sociala berättelsen får aldrig bli en uppfostringsmetod.

Den ska vara en hjälp att visa till rätta inte tillrättavisa.� Berättelsen ska vara individanpassad. Samma berättelse kan

inte kopieras till olika personer.� Den sociala berättelsen skrivs och presenteras av närstående,

såsom föräldrar, lärare, och assistenter.� Arbetssättet bygger på ett gemensamt förhållningssätt utifrån

den aktuella situationen.� Vi bör undvika ord som inte, alltid och aldrig.� Den sociala berättelsen gör ingen nytta i bokhyllan.

Här följer några exempel på sociala berättelser.

Sociala berättelser – relationerSociala berättelser – hygien och levnadsreglerSociala berättelser – skola, arbete, fritids

Vill du läsa mer om sociala berättelser hänvisar jag till boken”Sociala berättelser och seriesamtal, att bygga upp ett erfarenhets-bibliotek” som jag tidigare skrivit.

Sociala berättelser – relationer

���"��������$�

>��'������"����2>��(����'�����"����'

>��*������5��������'25����4�)���5��5�&�����8����������������)��'

>�� ���� ;� ���;���5�����'6��*������ ��*����)�������������<���'

>��<��)�� ��� ������48��� �������,��)��<��)������'

'�� ���������������"��������������������(�&������������������������""����

Page 129: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

129

(�"������������������������������(��������������������

,<��;�� �<44���������/��)�����0���� �����*�)�;������',<����������������;��

��>�������� �� ���� � �<44������;������4��� ����'>����� ����� ��������� �<44������'�>���8�����������*��'������&��*������������������&��*�)����<��;��*����5)�� �'�>���5� ��48��8)��48�� 5�� �;�������5�� �����'

,<��0���� ������;��&��*�*<������&8�;����;��������������'������*����*��������,��)�'

9��8���������)������� �5��5�� ����������5�4���'>��)����� ��&�� <����8*�����������,��)�'B�����*������5���5�45�����8����� '9������4�5� ���;��*�����<������'

9� �<��G����� G�� ���� �������"������� ��������<����)�����5 �5���'

>���)��)��������)*����������������"����4�� �;����� �<44� �����/�)����'

C�������������*������������8���*���'

������������������������ �����������������������������������������

�����������������������������������������

��$��4��

>���/)���� �����)���'9� �8�������)��������)�5'

>�������������/)���;��4��)������<��;��4/�����5�'

Page 130: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

130

+�4�������� ���&�� �����5���$��4��2>��&��*�;< ���'>����� �������'

>��<��4� 4���������'>��*������5� �����������'

(�������)

,<��;��)��� �4�5���)������ ���&�� �����5��$��4��'

6������ ��������6��)�'��&�� ���� <�) ���� ���5�� ��� �*�����$��4��'

*�����&���������#���� �����������'

>������ � � ��4 ��'9� �<����� �4����5��/)���'>��)����/)����5����'9� �4�������������'

��&�� ������ �;��&�����5����J

+&������� ���;��*��������)���������� ���'+&������5����;��09��)�*�'

B�������)��������)�����&������������5����<��;���� ���*����������� �����������<��;���5����09��)�*�

�)�����;��&���48�*5�������������

(����� ��������������� ����� � ���)))

Page 131: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

131

��&�� ����<��48�*5�����������������

6���48�� 5���� ��*��48��;��������'6���48�� 5���� ��*��48��;��4� 4�������<������5����'

>��4� ������� ��� �<��BC�� ���&�� ����&������ ��5�����/)��'�9� �<����)��BC����� �;���� ���*���������� �'

5��6)��1�,���)3333

�������� �+��'��

,<� ���������<����)������*<������)����������<) ����'7���<�� ������������5���)���< '

9� �<��*�) � �� �*� �����������)��*�����<������<� ��������������������'

>��*��������������'>��*� �� �;��)���)�������������������������������

��<) ��������;�� �<44���4 �����������)��4 �'1�� /�)��������)<�����*��������*<�

C��������*<��������������<) ������<��;����;� �����<��*�� �<44��'1����� �������*�������'

>���5� ���/���������*���'

(����� ��� ������������+���$� ��� � ���)))

Page 132: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

132

+&�����45��;�����)�������'��'�#HHHH95��<���;����0CJJJ

>��)����)�5���)��������������<����<������)��'�'�#H''

+&����� /�)���*����)�'�>���������4���*���'>��&�<�����������<����5 �)�� � ����5���� �

/�)������;�'

9� ��5� ��;��48��8)����� �����'9��;����� ������� /�)���� ��� �<�&����� ��<��;�� � ����� ��5���'

9� �<��&< ���� �;���<���*���;�� /�)��'

>�� /�)������ �*���������������<) ����'>�� /�)����� �<����� �� �*�������������)������'

����������������������������������������������������������������

Ibland är det bra att lämna utrymme för personens egna kommentareroch tankar. Detta leder till att personen tvingas att reflektera och ak-tivt ta del av berättelsen. I denna berättelse får personen ge exempelpå komplimanger som hon fått och som hon kan ge (t.ex.…….).

Page 133: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

133

Detta är en förklaring till en flicka med autism och utvecklingsstör-ning som gärna ville pussa och krama alla i skolan, hemma och påstan. Vi började att arbeta med beteendet i skolsituationen. De socialaberättelserna med bilder görs oftast till en bok, där varje sida utgör enbild.

Page 134: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

134

��)��1�

>��%������ /�)������33��������&��������;� '

,������;��&8�;� ��5�/������ ��5�A���)���'9<���)��;��&��< ��48��������)�)���� �������<������

���&�����������������)'

>���)���5����� �48�����'

95��/�������33�'

,<��;��;� ��� �)���0���������������������)�����)���� �������#���������������������<������/�)� ��

���&���'

%4 ����� �48���������� ��*��&���<���� ����,)����

���)���������&�����������������)'

+����*�����8������ ;� ����� ;� ����� ;� �HH'',���)��;���/������5�����������)�����<�������������

�� �� ��'���#������ �����������������&�������)'

��� ��+��"���4�$����2

Page 135: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

135

Page 136: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

136

PRATAHÖGT

�5

>�� /�)������ � � ���5��1����*���'

9� �4������5�����)������������5�����)��*���4������>�� /�)������ ���HHHHHHHHC��� /�)������ ���HHHHHHHH7��������������*���� � ���5�HHHHHHHH'

,<��;�� � ����5��1�*����;��� ��33���)��*���� /� �'B��C����������������)�� ������� ����������� ���&����;������)��)��������5��'

%�������*�������������C������������������� � ����5 /�)���;��<�� �5)��'>����� �������������44�����)�� ������� 8�'9��&���������5���'

,<���1���<���5��5� ���33��45���� ��� /� '

>��45����� �� /� ��<������������������C��� � ����5��1'7���������������C���45����� �� /� ��<��;�� � ����5��1'

1��&�� <����� �����������*���*���)����'�)8� �� ����������� �&�5)�*����1��JJJJ

>��45���� � /� JJJ

Page 137: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

137

>����)������������)������'+&�����;����*��*�������'9� � /�)���*��<��)��'

,<��*����) �� � �� �8 ���������)������'9��*������� ��������)��'9��*������)���5 ����� '

9� ��<�)����� ��;�'>�� /�)�����)���&��������������������'7����)������� /�)���� �;�� ����5� �����'

9� �8��� '9� ��<�)����� ��;�'

9���<�����BAA',<��;���8����BAA���)��;��48��8)���3:��'

9� �����;��*��� ��������&�� <� '

,<��;���<�����BAA� ����0�������)�����48��8)��3:��HH''

,<��C�����<�����BAA� ��������)��;��48��8)���3:��HH''

>��*����� ������)��������)�� /�)���� �<���);�� ���)�������'

����5����-���1�,���)33333333

��1,,

Page 138: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

138

Filip vill vara med och leka. Han vet inte hur man gör. Det händerofta att han tar sönder och förstör för andra barn. Vi vill hjälpahonom att ta kontakt på rätt sätt och få honom att förstå att ibland fårman vara med och leka och ibland säger kompisarna att de vill lekasjälva.

Page 139: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

139

-��

>����������)������������5�'9��4��� ���<����)�������5�'

1���5� �� *< ���)��������&�� ��*5� ��5�'

>�� /�)������ �)<�����5��5�'>��)<������5�3��������&�� ��������7�������5�'

>���������� '

3�������&�� �������7����� /�)���� ��� �<��<�)�� '%��)������������������� ����)<������5��5�'

:�06JJJJJ�9��*����� �;���)����� �'

�<�)���3�������&�� �������7������)�����&8�;������������ ���"�������'

"/��*���<�)�� '��3�������JJ

>���)�����&���������5������&8�;���5 �'>��*�����$��&���"����+'�9� �<�� ������'

3������������� /�)���� ��� �<����)��<�)�� ��<��;�� ����5�������5�'

>���5� �� !��!�����������/����� ���� ���5��5�'7����)�������*����� �;����� ��'

B��;���8�����&� �������;�� ����5��������5���5�*����;��� �����5��������������<����,���

95� <�)���;�'�>��*��� ���� /�)����� �<��<�)�� '

Page 140: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

140

���� ��#�!�

,<������<��*�#������&������������<���� �)�������45#�!�'

9� �<�������������*����' ����"�'

���8)�)���*�����<���������������������������� �4��)��������� ������'9��*������ �����'

+&������<��;��45��&��8)��������<���� �<��;��)�� ���� ��*��'

>��<��)�� ���<��;��G*��*������G���)�� ��������� ������� ��/�)� '

>��<�� ��*����<��;���<���G25�����<����G

������� ����������<������5���'

95� <�)��������<� ����������&��8)������G�5�)�� ���� ����<�'G

G6<��<���� � �5)� �� �*���'G

>��*�������<� ��'>��*����45�&��8)��*���������������������� �4��HHH'

>���5� ��48��8)�� <�)���5�����;���)��*����

� >����� ������ '� >���)<� �������)����������� /�)���<����� � >��)���48�)�������;��<������ ����'� >��)���&��< ����;������&�� <� �� �8����5 ���� '

Page 141: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

141

� >��)���&;�����5��5 '� >��48�� 5��� �������� �� /�)�����)���� '�� '�#'��1���������� HHHHHH'9� �)���*����� ���'

��������������������������������������������

���� ���

Page 142: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

142

5�7$�..

� �&����;<�*� <���

,<������<��*�#���*��������*�����;<�*� <�����'*'�'�&�� <�����)����)����;<�*�

'�#'�*��������)��< ������<�������)��< �',<�������)�� *< �����*��������)�� *< �'

1��������)��HHHHHHHHHHHHH'

,<������(������ �����)�������*�� �&�� <������)����)���45����������4���� �� �&�� <�����;<�*'

>��*����&�� <����;��*����*����*�#�������;<�*� <���'

"8��� �;���)��)�����&�� <�����;<�*��5� ��;��(����� �5���&� � � �5�� �&&��� �5��< *��)� �<44����

� �;��)�������*�� �48�;����� ��) ��������������� �������*��;� ��������������$�'

� �*����*�#�������;<�*� <��������&<���)�5�� �;�*������ �;��48�� 5�����)���48�;��������������4����

������<��� '

,<��;���$�����$��'�$+��$������� �;��8������<���*������ �;��)������� �48�;����� ��) ��������������� ����

)�����;��� �45�� ������;<�*� <��� ���*'

Page 143: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

143

En förklaring till Helen om att man inte får plocka blommor i andrasträdgårdar

Page 144: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

144

Filip måste lära sig att förstå att man inte alltid kan köpa godis. Omdet inte står på inköpslistan får han inte köpa något godis. Ibland stårdet på inköpslistan och då får han köpa godis.

Page 145: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

145

Sociala berättelser – Hygien och Levnadsregler

���'�

�33���<����)��9:�06�IJ>���)�5'

������

"8��� �� &����������*� ������� ���)��48��*�����4�5������)���'� ;���)����) �� '� 4 �*� ������*� ���) �������'� �)�����5������������ ���� �������<����)� /�)���� �;����) �������'

7<����)�����������7��)���3������>���/�������#������������'9��*������) �� ��5�� �

� ���)���*���� ��������������������'� ���)���5)��&������� 5'� ���)���5����������'

,���)��;��48��8)���������*��;������5�� �&��������������� ����48��*�����'

>�2�3:C��I�2B��J

Page 146: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

146

����(�����$���'�����������3333

7<����)�� *< �����������������48��� �&������������) �� '

,<���<����)������ *< � ������������� ��< �������5��������)�<���'95���) ������ '

,<��������) ��� � /�)����������<����)���� �*�����<��'

,<��;��5�������5�������5��;������5� ��� ��'>�� *< ���������&�� ��� <������'>���< ����5���������)��������� ��������������� '

>�� /�)������ �*�����<����������<����)�',<��;��<�����������) ��� � /�)����������<����)����� �*�����<�����'

Page 147: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

147

Lisa ville borsta sina tänder själv. Varken personal eller föräldrar fickröra tandborsten. När hon var hos tandläkaren visade det sig att honhade många hål. Med denna sociala berättelse förklarade vi för Lisaatt först fick hon borsta tänderna och sen hjälpte personalen henne.

Page 148: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

148

���""$����"��

����������*�����;�������<����)���&��8*���� �����5 �� �����)��48��� ���*�'

15���)������&��8*��������'�9� �45��*���*�� �*��< ����������)��'

1���)�����)�����&� ��� <�)������8�����'

%�������*��� ��������/�)���*����)������&����*����'9� �<��)����������'

C�����������)������)�������&�;�'

A����������������*����<�������� ��������5��5� �)�����������&� '

1��5���5� ��� ����)���������&�;���'9;�����8���*������������������ ����'

>������� ���&���'�>��*<����� �5��5� �'

95��<������� ��7��������4�����)*�����)�����'

9�������'�9�����)������&�����5���'

�������"��������#���'

,<��;��*<����� �5��5� ��45��;��� �������'+&�����&��8*���;���;<���� �45�&� ���������'

,��48�� 5��;������*�) � ��� �<��48������������������� �5��5� �'

7������5��������������<���*������#���������"�����

Page 149: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

149

Page 150: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

150

5�� !�������!�����'����...

*$����#���&���,-�������

*����������������������&��������������"&����������

�������������&�

*���������� ����������"&�$����� ����������������������������������������������

(������������������������������������#����

(����������������������#�����������&�#�����#����&�����������������

!! ���������#�������������������������������������&���������������.�������� ��������������������������#�����

������&�� �����*��������"����!

�����������������/��""������ �����

#�������������������������������������

%����������"&�������& �������&�������������������������� ��"����

� 0"""&���������� 1�������� �������������������

��������������������������������"�#$�%�!&�''''%����� �����������������������

Page 151: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

151

! ( )�*+,�)-(!-)�23.&(�4+1 !! 5(637���18��9

� %�������������������������� ����&��������&�����������������������&�����

� ����:���������������������������:�������������:#���������������������"������������&��������"&�����������

#�������������������� !����/���������#�����������3��������������

�����4� ��;��������� ������&� ��;������������� )����"&��#�����&������������#������� ��

4� ��;��������� �������� ��;������������ )����"&��������&��������� ���������� ��

4� ��;��������� �������� ��;���&�� ���

��������������0� %��;�����������&��$����<

o � ������#������������������������������ %��;�����������&��#�����

o ������#��� ���"����������o ��������7(���������"&�&�$����������

������� 8���������������/��""��#������#������� ���������=��������� ������

*��������������������� ��������&����������&�' �23�763 �����������������������������

%�������������������&���#��$��������

Page 152: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

152

Ethel tycker om barn, men barn och föräldrar tycker inte om Ethelnär hon tar barnets nappar. Därför gjorde vi denna berättelse.

Page 153: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

153

Sociala berättelser – skola, arbete, fritids

������#�8 �����

+��)������&� ���*������4��)���'>�����A� ������� �����������&�� <� �� �*�

�)��4��)��������'

,<��;��)�� �����)���������A� ������)� �4����&8�)��������� ������'

,<��*���)�����&8�;���)��)�;����>��*<���'��>��*������ �'

���5� ��)� �<����� �48����JJJ>����<�����*<�&8�)����'

A� ���48��8) ����� �'>���/��������� �'

>��*�����'

�5��<��<���� ���� ����'>��<���<)��'

1����)��;��&8�;�����@6����)��;��8��@

�5��5���&8�)�����)��;���<������ @

75����*������)����)�������)<�������)���� '95�4�5�������<�����'

,<��;��<���<)���)���;��4�5�'A� ����������5��������*���������;���)��8��'

,<�������� ��)����5� ������4�5�'9� ��5� ���33��� ''�'�A� ������C��� ��'

Page 154: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

154

,:�*� �;��� ������)����)�������)<�������)���� ����;�'>��<���� ��%,��7���� �&��8*��4�5�����45��;<��'

Isak behöver hjälp för att strukturera upp sitt arbete. En metod kanvara att göra mindmaps.

B�� ;�����

2�4 ��

�*���)���� ��

3�*�������;8

9;������ "� ���� ���

: �<���)���� ��"8��

Page 155: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

155

��##�������������

9� �<����) ��'>����������)����)�������;&&��'

,<��;���5������5�������&� �����4 ������;��)���)������;������;<�*'

7����������28�����;<��������������*��'

���8*���;���;<����<�)���;������������'>��*����� �7�������������28�����)��)�����&����2

7����������28�����;<����������)����)������'9��&��8*����)�5��;<��'

7�����������;� �G*<� �����4 ��G� ������'

7�����;��*<� ���8��;�����G*<� �����4 G'���333333333333

�7�������������28����)������5�4� ����)��'

Page 156: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

156

������������

1�������5�����) �������*5� �)�������'

+&�����&��< ������48�)�������<�����48�����*��*���)��8��'

95��5� ��*�����*����4��$�2

,<������)���������5���������*�������<�����&��< �����48�)����������;���*5� �� ��� ��� ���'

>��"UI��8������������� �<��*9)���&�48�������������������������*������ �� 8��'

,<��;��� 8���<�������)��������5���������<����� ������'

B��;��4� �< ���45��;�IL���� *������)� '

95�*<�;���;��� �5�� ������� �*���� /� ����� �����)*��'

����� /�)���� ��� �<��&�����;��48��8)���*����)*�����)��������� ����;&&�JJJJJJJ

UTVISNING

Page 157: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

157

Page 158: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

158

��(��8���#��

9/�� �&�� 5���*���� �����'�9������� '9��4��� ���<����)����&� ����5����������*����5��� ��'C������&��8*������)��!� �������*���������8��'

>�������*5� �� �)���������5������'>��5������<������48����� ���&�����<��;������������� ��'9� �&����,)1��&�2�>���)����� ��5� ������ ���&� �'�������$$���'����:��$���"$����:��$���;�������;��#�2

,���)��;��&8�;�������/�� ����'>��5�� ����;&&� �)��)����-'$�������&� ��� ����)��)����'��'

���������&� ��<�� V$ )��T��� �)� ������ ��)���=����

��������&� ��&����&�����V$ �T�$ �)�������� ��)�=���)��&&�

>��)����)�5�*<�;��� ������������������������)8����5 ���� '

"8��� ��)����&� ���5� ��;���*�'C��)�����'$���������� ��������������5������������ �;���)���<����'�9� �<������� �� ��<�����*����*� ������<�������)����&� �'

��������(��������������$� �7��+���2����(����������������������#����'��� $��"$���2��������� !��!�����'

#(��������������$��������������������#�2

cigg cigg cigg cigg cigg

cigg

Page 159: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

159

Page 160: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

160

Genom bilderna får Alex förklarat att tiden i bassängen är slut.De andra barnen fryser och blir arga när de måste vänta.

Page 161: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

161

SeriesamtalOlle och Kalle kommer instörtande från rasten. De är mycket upp-rörda. De pratar i mun på varandra, när de försöker berätta vad somhar hänt. De skyller på varandra. Olle slog Kalle och Kalle slog Olleeller var det tvärtom. Kalle började. Nej det var ju Olle som började.Läraren ställer dem framför tavlan och ritar två streckgubbar sompratar med varandra.

Så här ser det ut nu.Vad hände innan ni rusade in.Vi spelade landhockey och Kalle slog mig med klubban.Han tog ju bollen i stället för att skjuta den i mål.

Nu kan pojkarna rulla upp händelseförloppet samtidigt som lärarenritar det för att de ska se.

Detta kallas ett seriesamtal. Vid detta tillfälle gjordes det tillsammansmed två elever.

Seriesamtalet är en visuell konversation mellan två eller flera perso-ner. Serien byggs upp utifrån en interaktion, ett aktivt samspel mellanalla inblandade. Den som leder samtalet och ritar är inlyssnande, ana-lyserande och ställer frågor. Utifrån samtalet och svaren visas enaccepterande attityd, samtidigt introduceras nya idéer och fakta omhändelseförloppet. Ibland tar personen, som det visuella samtalet gäller,

Page 162: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

162

pennan för att själv ge sin syn på vad som hände. Det är okej. Perso-nen kan med pennans hjälp visa vad han eller hon känner, tänker ochhur situationen upplevs. Därefter kan andra tankebanor lanseras.

Serien görs i nära samband med det som hänt. Personen är oftaomedveten om själva händelseförloppet och misstolkar situationen.De ser inte sin roll i det snabba skeendet. Med hjälp av serien delashändelseförloppet upp i sekvenser. Människorna synliggörs medstreckgubbar, vad de säger, tänker och känner skrivs in i prat- ochtankebubblor. För personer som har svårt att förstå alla våra doldabudskap är detta ett sätt att hjälpa dem att ”se” budskapet. Ögon,öron, en glad eller en ledsen mun ritas på streckgubbarna utifrån vadvi vill belysa. Vi kan också använda olika färger för att förtydliga.Färger står för olika begrepp, Röda ord eller en röd pratbubbla kanstå för dumma ord. Blå ord eller en blå pratbubbla kan symboliseraledsen. Känslofärgerna är personliga och förknippas olika från persontill person.

Ett seriesamtal görs spontant utifrån en aktuell situation. Eftersomdet är ett samtal, är det något som sker här och nu. Oftast kastar viden när situationen är utredd. Vi kan också välja att spara den om vitror att personen kommer att hamna i samma situation vid något an-nat tillfälle. Den kan också senare tjäna som underlag till en socialberättelse.

Ulrika kommer till skolan och är jättearg på busschauffören för atthon måste visa sitt busskort varje gång hon ska åka buss. Ulrikasassistent gör ett seriesamtal tillsammans med Ulrika för att reda ut

Page 163: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

163

situationen. Seriesamtalet går ut på att busschauffören gör sitt jobb,och det är bland annat att Ulrika måste visa sitt busskort när hon sti-ger på bussen. Seriesamtalet ligger sedan till grund för en social be-rättelse, som har som mål att förbättra Ulrikas beteende när hon åkerbuss.

Seriesamtal kan användas till personer i olika åldrar. Det är en brametod för personer som har svårt att förstå alla ord, förebråelser ochförklaringar. De som misstolkar ord, tonfall och blickar kan också hanytta av ett seriesamtal.

Med hjälp av seriefigurer och pratbubblor kan jag hjälpa personernaatt förstå hur ett samtal går till. Jag kan förklara att vi inte pratar”i mun” på varandra eller avbryter ett pågående samtal. Jag kan visaatt när många ingår i samtalet, måste man kunna vara tyst och lyssna.

Page 164: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

164

Genom seriesamtal kan vi på ett utmärkt sätt visa hur man tar kontaktmed andra barn och hur man kan leka. Alla barn behöver leken som enträning inför vuxenlivet. Genom leken lever sig barnet in i hur andratänker och känner. Det är ett sätt att utveckla empati. Barnen övar sigatt se saker ur olika perspektiv. De lär sig samarbeta och lösa konflik-ter. En del vet inte hur man leker på grund av att de är destruktiva, rast-lösa och störande. Andra förstår inte syftet med leken. Barn som intekan leka med andra barn måste få hjälp att tillsammans med en vuxenträna sig i att leka och få de mest elementära reglerna förklarade försig.

Tobias är spelevink vid fel tillfälle. Serien ger en förklaring när detpassar att vara spelevink.

Page 165: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

165

De två följande serierna handlar om att kunna förlora.

Page 166: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

166

De tre följande serierna handlar om relationer.

Page 167: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

167

Page 168: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

168

Ludvig tycker aldrig att han gör fel. Denna serien blev utgångspunk-ten till en diskussion om vems felet är i olika situationer.

Page 169: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

169

KänslorMånga seriesamtal har sin grund i känsloreaktioner. Barnet eller per-sonen har svårt att hantera sina känslor och reagerar därför okontrol-lerat. De behöver hjälp att få ordning i en känslomässig förvirringoch det kaos som kan bli följden av hur de uttrycker sina känslor. Viska hjälpa dem att bekräfta sina känslor istället för att rycka på ax-larna och säga att det är väl inget att vara arg för, eller ”det går övertills du gifter dig”. Vi måste också stödja dem i nyanseringen avkänslor och ge ord för vad känslorna står för. De får bli arga. Ilska ärinte farligt utan naturligt. Alla människor blir arga vid olika tillfällen.Vi ger dem idéer på vad som kan orsaka olika känslor och visar attolika människor reagerar på olika sätt. Martin avskyr att få presenter.Stefan tycker det är jätteroligt. Stina är rädd för spindlar. Armed äls-kar dem. Tim avskyr höga ljud. Ola håller på att spränga högtalarnanär han lyssnar på musik. Anders avskyr när någon tittar på honomoch tycker det är hemskt att redovisa inför klassen. Lina älskar att ståpå scen och få uppmärksamhet.

Alla kan och får bli arga, rädda, glada, ledsna. Vi får dock inte ageraoch göra vad som helst för att ge uttryck åt våra känslor. Vi måsteställa krav och försöka lära barnet/personen att kontrollera sina im-pulser. Genom seriesamtal och sociala berättelser ger vi förslag påalternativa sätt att reagera, gör strategier. Gradvis hjälper vi dem atttänka och reflektera över sina känslor. Vi höjer barnets/personensmedvetenhet och ökar självinsikten om känslor, handlingar och hjäl-per dem förstå hur andra ser, upplever och reagerar på deras bete-ende.

Pojkar får oftast mer uppmärksamhet än flickor. Pojkar syns ochmärks utifrån sitt beteende. De pockar på uppmärksamhet. Flickor ärmer tillbakadragna och blyga. De döljer sina problem. Derassymtombild ser annorlunda ut. Många är sociala och intresserade avmänniskor och är i högre grad kommunikativa. En del fabulerar ochspelar roller. Många har tvångstankar eller tvångshandlingar. Flickorhar ofta dålig självkänsla och kan ha självmordstankar.

Page 170: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

170

Flickor kan till synes vara ”välanpassade” i skolan. De syns ochmärks mindre. När föräldrarna berättar om allt bråk hemma, är skolanoförstående. En del skolkar och struntar i skolan. Många har olikaformer av matproblem, vissa har anorektiska drag.

Några flickor jag träffat har sina egna regler och drar egna slutsatser.

Carina funderade över hur man blir populär. Hon iakttog sin omgiv-ning och upptäckte att några flickor i klassen som var populära hadeglasögon. Slutsats; Vill jag bli populär måste jag skaffa glasögon.

Ida förstod inte hur man skulle fråga för att vara med och leka. Närvi, bland annat genom sociala berättelser (se nedan), försökte hjälpahenne att förstå hur man frågar så sa hon:– Tänk om de säger nej.

C������

+&�����*����;����)���;<�*��������<������&)'+&�����*����;��*��������)������'

A5�4�� ����<��;��4 ������>�����'+��)����&����;�������<���5��4�5�������;��*����*������������5���� ��'

+&������8����������)����)�������� � ��������'9�� <�)����� ���5�� �����)��4�5�'

95�)������� ������&� ���������)

Page 171: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

1711 Daniel Goleman Känslans intelligens

8�����&�����������"����"��)

B��>������<���;�)�������*�#����5�4�� ������ ��������������������������)������� �����

>��)����)�5� ������$$���������5���������*���)����)���5�����������*'

>��)����)�5���$�����'� �����

,<��*�� �<44���&�� <�����*�� �����������*���*���)��8��'9� �)��� '�#'�*����HHH'

Genom rollspel bearbetade vi rädslan och det faktum att man kan fåett nej.

”Flickprojektet” heter en forskning som Svenny Kopp, barn-psykiatriker vid Barnpsykiatriska kliniken på Drottning Silvias barn-sjukhus i Göteborg, är ansvarig för. Det syftar till att studera vilkasymtom flickor visar. Av fem barn som får en diagnos är förhållandeten flicka och fyra pojkar. Det finns dock forskare som anser att för-hållandet är en flicka på två pojkar.

Emotionell intelligens är förmågan att tolka och förstå våra egnakänslor. Daniel Goleman1 anser att den emotionella intelligensen ärav stor vikt i vårt framtida samhälle både för personlig utvecklingoch utveckling i arbetslivet. Förutsättningen för detta är en god själv-känsla och självkännedom att förstå sig själv. Vem är jag?

���������)/��� ���������������)

Page 172: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

172

Vi måste hjälpa barn, ungdomar och vuxna med neuropsykiatriskafunktionshinder att få en fysisk självbild. Ge dem en yttre fysisk bildav hur de ser ut, men även en inre fysisk bild för att förstå kroppenssignaler. Ge dem insikt om vad de bör göra åt signaler, som hungrig,törstig, trött, varm, för att kroppen ska må bra. Tillsammans kan viarbeta med människokroppen och dess utveckling, kostcirkeln,näringslära och hur fysisk träning påverkar vår kropp.

De måste få hjälp med att observera sig själva för att känna igen olikakänslor, så att de kan hantera dem, kunna identifiera och förstå orsa-ken till känslor som arg, glad, ledsen, irriterad. Genom att medvetetträna barn, ungdomar och vuxna till impulskontroll och problem-lösningar får de större förståelse för hur känslor påverkar dem självaoch andra. De måste få aktiv hjälp att nyansera och styra sina reaktio-ner.

Viktors bilder och vårt gemensamma arbete är ett exempel på hurViktor har fått hjälp att förstå och sätta ord på sina känslor.

���+

,����������� ������������������������ �)8� �8*����� ��������)�����' ,<��;������;< ���� '��������8�' ,<���� �<����8'

B���� �&����4���'1����� ��'

���������������� ������������/����������/���� ,<��*���;<����������' �,<��*����� ��� �����',<������5��&��' ,<��*��<�� /� �������&� ��'

Page 173: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

173

Arg är inte en känsla utan består av olika grader av känslor. Mankan vara lite arg – irriterad, måttligt arg – sur, väldigt arg – rasande.Variationerna och styrkan på känslan arg måste belysas så att barnet,eleven förstår och kan reagera på ett mer nyanserat sätt, så att de kan”mäta” sin ilska. Naturligtvis gäller det även andra känslor.

���:���8�� I������

,����������� �����������,����������� C������&������' �������������������������������������8�'

������������������ ������������������ ,<��;���� ��45���������1�����' ,<���� ���5���8����'C8 �/ ������ &����������' B�< *�����<����'"8�����������' ,<���5��4��)��',<���������� ��������� ����' ,<��;���� ��*� �*���;�,<���������<���� �;���)� �)��8��'5�� ' ,<��;���� ��*� �����;�

�)��8��'

Page 174: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

174

��������������� ��������������� A�� �' 6�����"5����48�)������Q�48�� 5' 25�����5������ '25�����5��� ����' I�*���8�����������'25��4�5�' ��5��5�)�����'C�/ ��������' ������������)���R"�� ����

25��5� ������*<�������<��4������'������� *5�*��*���� ��)���'

Detta visar hur Viktor och jag arbetade med känslor i årskurs 2.Arbetet med känslor har fortsatt under åren och följande bilderna ärfrån årskurs 7.

Page 175: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

175

När jag frågade Viktor om jag fick använda mig av bilderna tycktehan att jag också skulle visa hur vi arbetar med tvångstankar ochtvångshandlingar.

Dessa bilder visar hur jobbigt hans tvång är. Han måste ha båda ar-marna i höjd innan han kan börja göra något. Sen måste han kollastolsryggen, så knäna…………. Sista bilden visar kaoset som Viktorupplever.

Page 176: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

176

Viktor känner sig som om han är i en tvångströja. Viktor och jagarbetar med kognitivt förhållningssätt. Jag hjälper honom att få andratankemönster och strategier för att avleda hans tvång.

”Jag tar fram kontrollpanelen.”Viktor

Page 177: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

177

Rollspel, videosekvenser, seriesamtal och sociala berättelser kanvi använda för att utveckla emotionell intelligens.

Här följer några exempel på hur olika känslor bearbetas genomsociala berättelser.

��

>��&�����������&�������������&���������5��5�'

1��48��&�����<����)�����@�9� �4������5�������������'

9� ���������;� '����������5 ��8����'

���)���� �8;�������)�/�� ��� *< ��'9� �<��� �����*��)��'

I��� �8�������'�1���<��������/� @

7���)����)�5�&�������5��<����)�'

9� �)���*�����5������������������*� �� �8����5 HH����&�/������� ����5 ���&����� ��� ������� ������*�

��� '�#'��<�HH7���)���&������48��� ��5����������48�� 5 ��5 HH68� �4������ �4�������4� � �4������ '�#'��<��;�HHH9� ��<������ �����&���������������5��/�)����

48�<��������� '�#'��<�HH

7���45��&�����'������45��&������'>��45���)�5�&�����'

� �*�������� ������&��*�)�������)����45�G����G�<����)���/���������)�����48��)<������� �*������'

�����< �� ��������48��� �&����*������������)�������G���� G�<��� � ���� ���48�)�����������)� ����*��48������<����'� I���������������� ������������<������5'� 7 ��������/)������������5�� ����)���)�������)�����'

� I�*���8�������� �������� ��������*� ���������5��5����)����'

Page 178: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

178

��5��������)�����<����)���������;���<�������"LI�>:9%�'��5��8�������)���)� ��������'�9� ����� ����8������5� �

�������< ���&� ���'

�33���5� ���� ���� ��< �� ���������5'�33���5� ���5������������������<����'

,<��"�����)�&�������)�/ ������������������<)���� ���� �',<��A� ���&�������5������ '

,<���������&��������������������*�������)��',<��;��&�������)���;�HH

Denna sociala berättelse är skriven till en vuxen person, David. Hanfick både stora och små vredesutbrott och hade ett destruktivtbeteende. David accepterade inte ordet arg. Det var ett laddat ord förhonom. Personal hade fått rådet att undvika ordet arg.

Med hjälp av denna sociala berättelse ville vi få David att förstå vadordet arg kan stå för och att det finns andra ord som betyder ungefärsamma sak. Vi skulle kunnat undvika att använda ordet arg, men omvi hade gjort det kunde det fått katastrofala följder, eftersom det är ettord som används ofta. Följande scenario hade kunnat utspela sig:

Page 179: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

179

När David är och handlar i affären står en pappa med sin dotterframför honom i kön. Flickan för syn på godiset och börjar tjata påsin pappa att de ska köpa något gott.Tillslut får pappan nog och säger:– Jag blir så arg på dig när du tigger och tigger varje gång vi är ochhandlar. Du vet att du bara får godis på lördagar.David slår till………

����(�������

>��&������'A� ���&������'�����&�������'

,<��;��&������� ���;���8�������;����� ������������������� �8;�H'

>�� ����8��������������;��'9� �;�� ����8�����)� ��������'

>��)���&��� *������ �&� ����48���� ����;������48�� 8� '

+��5�����&��*�A� �����'�95� ��������������'6���&�8 ������� �� �'

9� �*�������,)�5���������'9��������;��)8� ��;<�*'

9� �)<���������) '�>��&��*�48�&HH'6���)�����A� ��@@@@

A� ���;������ �;��&��)���8��'

Page 180: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

180

����L,9%IJJJJJJJ7������������A� ��� ��8�����)� �������)���'

9� �;�� ����8�����)���)� ��4���������)���'

>��45��&�����'A� ���45��&�����'�����45��&������'

A� ������;���5� ���� ���������< �� ���������5',<��;��&������HHHHHH''

Henrik, som fick den sociala berättelsen, fick komma med egna för-slag på vad han kunde göra när han blev arg. Han hade svårt att hittaalternativ. Han fick hjälp med olika förslag.

&$����8#� ������+�#��+�

Page 181: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

181

Med denna sociala berättelse vill vi få barnet att förstå att vi tyckerom honom, men blir sura och besvikna när han bråkar och förstör.

Page 182: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

182

#1*�

;����'������;<��� �� �/�)����&� /���

;����'��������;

,<��������������/�������<���� ���� �� *5�������4���������������

��������������������/������'

A���������<��8*����������������5������*�����'��������)�<������<������������'9��������);���������� ������);� '7���������� ������������'

>���*<�������)������ ������<������;����5�)������'�������<���;�F�G������ �*���;��&�����5��);GJ

6��+�������������������$�����"����2���#���������"�����2

B�������)��������*����� ����������)���������<������;����5����������������

;��(���#����"������3;�5��)�����;��)<���������������&��*�)���

�<����� ��)�������&&��. 9� �8�������)�������)�5��<��;����*<�������� ��);��5�4����< '

Ordet skoja är ett ord vars betydelse kan vara svårt att tolka. Här ärtre olika sociala berättelser som handlar om ordet och begreppetskoja.

Page 183: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

183

>�� /�)���� ��� �<����� �� �����������������������5�'

>���)��48��8)����*<������� �������5��< ��< '

����'���������'����������2

>�� /�)������ �*��������)������'1����)������� �������);�������*�������'

5��'�������3

,<��*���);����<���*�� �����#������G6������*��� ��5� ;�;)����G9� �&� /������������/�4��'

+&������);���;�����������)����������)���������G4������G

,<�������)��������);�������<����5� ������&����;����'

>����5���������)����5���'%������)���������5�� ���&�)�'

%������&����������'

,<��;���);������������)�������48�� 5������ �;���);��'

9� �<��)�;�48����'

�);��8��������*�#������&���'

Page 184: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

184

>���5� ��48��8)���<������ 5������48�� 5��);'>�� <�)���G����);������������G'

���;���<)����5�4�5���;��;�������+�.;

>��)����);�� ���&�)�'

C<������ ��*5� �48��8)���;��5��4�5�'>��)����)�5���� �������������������������5�

���������48�� 5�'

Att skoja kan också vara att retas.

Page 185: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

185

Denna sociala berättelsen är en förklaring till att det är kallt ute ochatt Nina fryser om hon inte har jackan på sig.

Page 186: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

186

Malte var rädd för dammsugaren. Först trodde föräldrarna och perso-nal att han var ljudkänslig, men det visade sig att det var självadammsugaren som han var rädd för. Med bilderna försökte vi för-klara för honom hur en dammsugare fungerar.

I alla verksamheter bör vi aktivt arbeta med att analysera och för-bättra den empatiska förmågan så att barn, ungdomar och vuxna medneuropsykiatriska funktionshinder kan ta ansvar för sitt känsloliv, sehur andra hanterar konflikter och hjälpa dem att hitta egna lösningar.Ett bra arbetsmaterial är Bodil Wennbergs material ”EQ på svenska”och ”EQ trappan”.

Page 187: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

187

Epilog

”Ni som aldrig blivit utelåstaeller hänvisade till livets förstutrapp.

Förstår inte frusenhetens allvar”Rolf Fridholm

Vi måste öppna dörrar och ge lotsning in genom dörren.

”Mitt liv i rondellen! Ja det är så mitt liv varit och är.Ett liv i en rondell. Jag hittar inte vägen ut.”

Ung man

Vi måste ge den hjälp som behövs för att hitta vägarna ut urrondellen. Det är just detta som denna bok försöker ge förslag ochstrategier till. Alla kan vi hamna i en rondell eller utanför en stängddörr. Utifrån samspel och delat ansvar är det lättare att värna oss frånföljande citat;

”Nu är det som det är och det blir som det blir.Däremellan är det likadant”

Rolf Fridholm

Förutsättningen för att öppna dörrar och hitta de rätta vägarna är attrespektera individen. Analysera barnet, elevens, personens agerandegenom pedagogiska observationer. Reflektera över orsakerna till svå-righeter och märkliga beteenden. Genom vår kunskap och de insiktervi fått kan vi agera. Då har vi möjlighet att vända svårigheter till möj-ligheter och involvera ALLA i specifika, individanpassade åtgärderoch mål.

Väsentliga pedagogiska strategierna är att strukturera tillvaron, sättatydliga gränser och ge förförståelse. Vi ska visualisera våra åtgärder.Bra redskap att känna till och använda är sociala berättelser och serie-samtal. Vi ska försöka ge personerna en känsla av KASAM. Naivtlärande är ofta det som lärs utan att sättas i ett sammanhang.

Page 188: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

188

Omgivningen bör ha en holistisk syn, se hela människan i ett livs-perspektiv. De viktigaste uppgifterna att förmedla till barn, ungdomaroch vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder är att de ständigtutvecklas, så de förlitar sig på sin egen förmåga och får en positivsjälvbild.

”Personligheten utvecklar sig endast genom beröring med enannan personlighet. Detta ömsesidiga väckande och tänkande avtanke och tanke, av vilja och vilja, är det enda eviga, uppenbara

undret i vårt liv.”Erik Gustav Geijer.

Page 189: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

189

Diagnoskriterier

DAMP - diagnoskriterier enligt Gillberg och medarbetare 1982, uppdaterade avLandgren och medarbetare 1996.Diagnos kräver att A och B och antingen C eller D är uppfyllda

Symptomområde Diagnosgräns

A. Begåvningsnivå Ingen mer påtaglig psykisk utvecklings-störning, men vissa personer fungerar på”särskole-nivå”.Begåvningsnivån oftast mycket ojämn.

B. Aktivitetskontroll Svåra problem (i flera olika undersöknings-(avledbarhet; situationer) med:attention)

1) aktivitetskontroll (över- eller under-sökningssituationer eller båda)

2) koncentrationsförmåga3) uppmärksamhet4) förmåga att sitta stilla

alternativt måttligt svåra problem(i flera olika undersökningssituationer)inom minst två av 1), 2), 3) och 4).

C. Motorik-kontroll Påtagliga svårigheter med grov- eller fin-motorik såsom beskrivits av bl.a.Rasmussen och medarbetare1 .

D. Perception Påtagliga svårigheter med perception enligtvedertagna tester såsom beskrivits av bl.a.Gillberg och medarbetare2 och Landgrenoch medarbetare3 .

1 Rasmussen P, Gillberg C, Waldenström E, Svenson B (1983). Perceptual, motor and attentionaldeficits in seven-year–old children. Neurological and neurodevelopmental aspects. DevelopmentalMedicine and Child Neurology, 25, 315-333.2 Gillberg C, Rasmussen P, Carlström G, Svenson B, Waldenström E (1982), Perceptual, motor andattentional deficits in six-year-old children. Epidemiological aspects. Journal of Child Psychologyand Psychiatry, 23, 131-144.3 Landgren M, Pettersson R, Kjellman B, Gillberg C (1996) ADHD, DAMP and other neuro-development/psychiatric disorders in six-years-old children. Epideminology and comorbidity.Developmental Medicine and Child Neurology, 38, 891-906.

Page 190: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

190

ADHD - diagnoskriterier enligt DSM-IV

Antingen (1) eller (2):(1) Sex (eller flera) av följande symptom på uppmärksamhetsbrist

har förelegat i minst 6 månader i en omfattning som är negativför utvecklingen:(a) är ofta ouppmärksam när det gäller detaljer eller gör

”slarvfel” i skolan, arbetet eller andra aktiviteter,(b) har ofta svårt att hålla kvar uppmärksamheten i uppgifter

eller lekaktiviteter,(c) förefaller ofta inte lyssna när man talar till honom,(d) fullföljer ofta inte sina uppgifter,(e) har ofta svårigheter att organisera sitt arbete,(f) undviker, tycker illa om eller vill inte engagera sig i

uppgifter som kräver uthållighet,(g) tappar saker som är nödvändiga för vissa aktiviteter

(leksaker, pennor, böcker)(h) störs ofta och lätt av utifrån kommande stimuli;(i) är ofta ”glömsk” i vardagliga aktiviteter.

(2) Sex (eller flera) av följande symptom på överaktivitet -impulsivitet har förelegat i minst 6 månader i en omfattningsom är negativ för utvecklingen:överaktivitet(a) håller ofta på med överdrivna rörelser av händer och

fötter eller har svårt att sitta stilla,(b) lämnar ofta sin plats i situationer när man förväntas sitta stilla,(c) springer runt eller klättrar överdrivet mycket i situationer

som inte lämpar sig härför (hos tonåringar kan dettaproblem begränsas till subjektiva känslor av rastlöshet),

(d) har ofta svårt att leka eller engagera sig i fritidsaktiviteter påett stillsamt sätt,

(e) är ofta ”på gång” eller beter sig som om han/hon var”uppdragen/driven av en motor”

(f) talar ofta överdrivet mycket

impulsivitet(g) slänger ofta ur sig svar på frågor innan dessa avslutats,(h) har ofta svårt att invänta sin tur,(i) avbryter ofta eller stör andra (tränger sig in i samtal eller

spel/lekar).

Page 191: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

191

Autism - diagnoskriterier enligt DSM-IV

A. Minst sex av kriterierna under (1), (2) och (3) skall vara uppfyllda och minst 2skall komma från (1) och 1 vardera från (2) och (3):

(1) kvalitativ störning (begränsning) av social interaktion:(a) begränsning av förmågan att använda multipla icke-

verbala beteende såsom ögonkontakt, ansiktsutryck,kroppshållning och gester för att reglera socialinteraktion,

(b) oförmåga att utveckla för utvecklingsnivån adekvatakamratrelationer,

(c) avsaknad av spontant uppsökande av andra människor föratt dela glädje, intressen eller prestationer (t.ex. visar,hämtar eller pekar inte på intressanta föremål),(d) avsaknad av social eller emotionell reciprocitet;

(2) kvalitativa störningar av kommunikation:(a) försenad talspråksutveckling eller total stumhet (som inte

åtföljs av kompensatoriska försök att kommunicera påalternativa sätt, såsom med gester eller miner),

(b) hos personer med talspråk, påtaglig begränsning avförmågan att påbörja eller uppehålla ett samtal medandra,

(c) stereotypt eller repetitivt användande av språk elleridiosynkratiskt språk,

(d) avsaknad av varierad, spontan låtsaslek eller socialtimitativ lek, som är adekvat för utvecklingsnivån;

(3) begränsade repetitiva och stereotypa beteendemönster,intressen och aktiviteter:

(a) uppslukad upptagenhet av ett eller flera stereotypa ochbegränsade intressen som är avvikande antingen iintensitet eller inriktning,

(b) uppenbart oflexibelt fasthållande vid specifika, icke-funktionella rutiner och ritualer,

(c) stereotypa och repetitiva motoriska rörelser (t.ex. hand-eller fingerviftning eller -vridning eller komplexarörelser med hela kroppen),

(d) fixering vid delar av föremål.

Page 192: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

192

Aspergers syndrom - diagnoskriterier enligt DSM- IV

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion (minst två avföljande punkter)� Märkbart nedsatt förmåga att använda icke-verbala

beteenden som ögonkontakt, mimik, kroppshållning ochgester för att reglera social interaktion.

� Oförmåga att utveckla kamratrelationer på ett –i förhållande till utvecklingsnivån – adekvat sätt.

� Bristande intresse för att spontant dela glädjeämnen,intressen och aktiviteter med andra (t.ex. genom att visa, tamed eller peka ut saker av intresse).

� Bristande social eller känslomässig ömsesidighet.

B. Begränsade repetitativa och stereotypa beteendemönster,intressen och aktiviteter (minst en av följande punkter):� Stark upptagenhet av ett eller flera stereotypa och

begränsade intressen som är avvikande antingen vad gällerintensitet eller innehåll.

� Till synes oflexibelt fasthållande vid specifika, icke-funktionella rutiner eller ritualer.

� Stereotypa och upprepade motoriska rörelsemönster (t.ex.hand-eller fingerviftningar/vridningar – eller kompliceraderörelser med hela kroppen).

� Ihärdig upptagenhet av delar av föremål.

C. Störningen innebär kliniskt signifikant nedsatt förmåga inom detsociala området, sysselsättningsområdet eller inom andraväsentliga funktionsområden.

D. Ingen kliniskt signifikant allmän försening i språkutvecklingen(t.ex. använder enstaka ord vid 2 års ålder och kommunikativafraser vid 3 års ålder).

E. Ingen klinisk signifikant försening i kognitiv utveckling, eller iutvecklingen av åldersadekvata ADL-funktioner eller i fråga omanpassning (annat än vad gäller social interaktion), ochnyfikenhet på omgivningen under barndomen.

F. Tillståndet överensstämmer inte med kriterierna för annanspecifik Genomgripande störning av utvecklingen ellerSchizofreni.

Page 193: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

193

Tourettes syndrom – diagnoskriterier enligt DSM- IV

A. Såväl multipla motoriska (som ett eller flera) vokala tics harfunnits någon gång, även om inte nödvändigtvis för närvarande.(Tic = plötslig, snabb, återkommande, icke-rytmisk, stereotypmotorisk rörelse eller vokalisering).

B. Tics uppträder flera gånger dagligen (i allmänhet i skurar) nästanvarje dag eller i omgångar under en period av minst ett år undervilken det inte fanns någon helt tic-fri period överstigande 3 påvarandra följande månader.

C. Störningen orsakar påtaglig oro eller betydande störning avsociala, yrkesmässiga eller andra viktiga funktonsområden.

D. Debuten sker före 18 års ålder

E. Störningen beror inte direkt på den fysiologiska effekten avsubstanser (såsom centralstimulantia eller en allmän medicinsksjukdom såsom Huntingtons chorea eller virusencehalit).

Page 194: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

194

LitteraturförslagAndersson B Sociala berättelser och seriesamtal Birgitta Andersson AB1

Antonovsky A Hälsans mysterium Natur och KulturAttwood T Om Aspergers syndrom – vägledning för psykologer och föräldrarNatur & KulturBeckman V En väg till fängelset? Om hyperaktivitet och aggressivitet CuraBejerot S Att förstå tvångssyndrom PfizerBejerot S Vem var det du sa var normal? CuraBengtner A/Iwarson B Varför vill ingen leka med Dennis? Att tala med barn omDAMP/ADHD Säve FörlagBoström L Från undervisning till lärande Brain BooksBrattberg G Enastående VärkstadenBrattberg G Guide i helvetet VärkstadenDanielsson, Liljeroth Vägval och växande LiberDe Bono E Konstruktivt tänkande Svenska FörlagetDuvner T ADHD. Impulsivitet, överaktivitet, koncentrationssvårigheter LiberEgidius H Pedagogik för 2000-talet Natur och KulturFreiltofte S Att stödja barn med DAMP Natur och kulturFreiltofte S Utvecklingsmöjligheter för barn med avvikande hjärnfunktion Naturoch kulturFrith U Autism. Gåtans förklaring Liber UtbildningFrith U Autism och Asperger syndrom Liber UtbildningFyhr G Hur man möter människor i sorg Natur och KulturGerland G Det är bra att fråga CuraGerland G En riktig människa CuraGillberg C Asperger syndrom. Normala, geniala, nördar? CuraGillberg C Det hoppar och rycker i kroppen och själen CuraGillberg C Ett barn i varje klass, om DAMP/MBD o ADHD CuraGoleman D Känslans intelligens Wahlström och WidstrandGravander Att handskas med Emil Gravander & WiderlövGravander m.fl. Att handskas med diagnoser Gravander & WiderlövGravander m.fl. Att handskas med livet Gravander & WiderlövGustafsson L Lotsa barn. Att fostra med känsla och sunt förnuft Norstedts FörlagHellström A Nu är det vår tur LiberHowlin, Baron-Cohen och Hadwin Lära barn med autism att ”läsa”andras tankar och känslor; handbok för lärare och föräldrar CuraIglum L Om de bara kunde skärpa sig! StudentlitteraturJönsson B Tio tankar om tid BrombergsKadesjö B Barn med koncentrationssvårigheter LiberKarlsson B Säg det i bilder; Verbal – Visuell ordbok Populär kommunikation

1 Kan beställas på faxnummer 0431-80533 eller via mail [email protected]

Page 195: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

195

Kawalec C Cell C2 Gravander & WiderlövKelly A Sam-tal; träning av sociala och kommunikativa färdigheter ArgumentKåver A Social fobi. Att känna sig granskad och bortgjord CuraLindqvist, Minnema, Widerlöw Ett helvetes liv Gravander & WiderlövLindqvist L Barn med MBD/DAMP i barnomsorgen, skola och vuxenlivet KalmarkommunLönnberg D o E En väg till eget boende, boendemodellen Dan och EvaLönnbergNordgren M Jag avskyr ordet normal CuraPeeters T Autism, från teoretisk grund till praktisk pedagogik LiberPowell S, Jordan R Autism leka, lära och leva CuraRabe och Hill m.fl. Boken om integrering; idé, teori, praktik Corona ABSchäfer S Stjärnor, linser och äpplen, att leva med autism CuraSkolverket, fördjupad studie ur Skolverkets rapport nr 202 Tre magiska G:n Sko-lans insatser för elever med funktionshinder LiberSkolverket, rapport 202 Utan fullständiga betyg – varför når inte alla elever målenLiberSteindal K Asperger syndrom RFAVedfelt O Omedveten intelligens; Vi vet mer än vi tror Natur och KulturWennberg B EQ på svenska Natur och KulturWennberg B EQ-trappan Natur och KulturWiderlöv M Att handskas med Skitungar del 1 och 2 Gravander & WiderlövWing L Autismspektrum; handbok för föräldrar och professionella CuraÅberg K Trygg med tiden; om tid och tidshjälpmedel Hjälpmedelsinstitutet

Page 196: Vägledning - specialpedagog.nuspecialpedagog.nu/pdf_download/Vagledning.pdf · 4 Förord Det hände något intressant och avgörande under 1990-talet. Personer med funktionshinder

196