Vidareutveckling av gränsregional statistik i Norden

Nordiskt statistikermöte – Köpenhamn 2010

Carl-Gunnar Hanaeus, Statistiska centralbyrån

carlgunnar.hanaeus@scb.se

+46 19 176644

EU:s stöd till gränsregionalt samarbete

- Idag betonas alla regioners betydelse för skapandet av tillväxt och välfärd inom EU, och man ser särskilt positivt på gränsöverskridande regionalt samarbete

- Innehållet i StatNord skall möta regionernas behov av grundläggande statistik för analyser av nuläge i planeringen av tillväxtarbetet

- I de fall arbetsmarknader växer ihop över riksgränser är det särskilt viktigt att det finns tillgång till gränsöverskridande jämförbar statistik för att underlätta samarbete och beslutsfattande

3

Allmänt om statistik i StatNord

den: - har samlats in från flera länder och är

jämförbar och lätt att finna- presenterar data för mer än 800

kommuner i Danmark, Norge och Sverige. (Finland ännu ej med)

- redovisas i ett gemensamt tabellsystem- i gränsöverskridande samarbete

producerade gränspendlingsstatistiken fyller mörkertalen i regional officiell statistik om sysselsättning

4

Mörkertal

5

Nordisk gränsregional statistik publiceras i databasen

StatNord www.statnord.org

6

Hur det hela utvecklades

1998, ÖRESTAT

2003, GSA

2006, SCB utreder

2008, STATNORD Projektstart

2009, STATNORD

lanseras

Statistik i StatNord• Befolkning – 4 tabeller efter kommun, ålder, kön,

födelse- och medb.skapsland

• Flyttningar – 7 tabeller efter ålder, kön, in- och utflyttningsland och kommun, födelse- och medb.skapsland

• Lönesummor – 5 tabeller efter kön, kommun näringsgren, sektor, bostads- och arbetsland

• Sysselsättning – 6 tabeller efter ålder, kön, kommun, födelse- och medborgarsk.land, näringsgren, sektor

• Pendling – 7 tabeller efter kommun, ålder, kön, födelseland och medborgarsk.land, utbildningsnivå, näringsgren och sektor

8

- ger en bild av integrationen mellan länderna i olika regioner

- ger underlag för regionernas, särskilt gränsregionernas, tillväxtarbete

- indikerar effekterna av att gränshinder mellan de Nordiska länderna undanröjs

- förbättrar sysselsättnings- och inkomststatistik samt beräkningsunderlag till Bruttoregionprodukt, BRP

Användning av statistik i StatNord

Tillväxt och välfärd

• Lokala politiker anser att man har tillväxt om befolkningen ökar, men har ofta ingen strategi för att påverka utvecklingen

• Ekonomisk tillväxt mäts med BNP och BRP och

fördelas efter orten där produktionen sker.

• Gällivare har stor ökning av BRP genom vattenkraft och mineralbrytning. Får Gällivareborna någon glädje av den ökningen?

Utveckling BRP/Lönesummor år 2001 - 2005

-40 -20 0 20 40 60 80 100 120-30

-20

-10

0

10

20

30

40

Laxå

Bengtsfors

Kumla

Trollhättan

Olika tillväxtindikatorer för Örnsköldsviks kommun i Sverige

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 200880

90

100

110

120

130

140

150

BefolkningSysselsättningLönesummaBRP

Olika tillväxtindikatorer för Gällivare kommun i Sverige

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 200880

100

120

140

160

180

200

220

240

260

BefolkningSysselsättningLönesummaBRP

Nyckelfaktorer för tillväxt enligt tillväxtmyndigheterna i Sverige

• Kunskap, teknik och innovationer• Näringslivsdynamik och entreprenörskap• Internationalisering och stordrift• Fungerande regelverk

• Dessutom behövs satsningar på transportsystem för ökad tillgång på arbetskraft med rimlig restid

Faktorer som hänger samman med tillväxt

• Befolkningens utveckling och struktur• Sysselsättningens utveckling och struktur• Lönesummeutveckling• Näringslivets omsättning och struktur• Arbetslöshet, inkomster, hushåll och

boende• Utländskt ägande av fastigheter och

företag• Ekonomisk utveckling enligt BRP

Näringslivsstruktur

• Företagsförekomst• Med säte i kommun• Utlandsägt

• Sektorbalansen• Branschbredd i näringslivet• Företags-/arbetsställestorlek• Entreprenörskap

• Företagare• Kombinatörer

• Företagens rörlighet/dynamik

Arbetslöshetsstatistik

Harmoniserad arbetslöshetsstatistik på liknande sätt som i Örestat?

Jämfört med respektive lands officiella statistik innebär det:

• skillnader i mätperioder• att vi måste söka bästa kompromiss för beräkning av

arbetslöshetsvolym • att andelen arbetslösa beräknas med befolkning som

nämnare• att man för Sveriges del måste använda

arbetsförmedlingens Händelsedatabas som källa istället för AKU

Hushåll och boende

• Hushållens sammansättning och boendesituation

• Boendebestånd• Utlandsägda fastigheter

Befolkningens inkomster

• Sammanräknad förvärvsinkomst• Skattepliktiga sociala ersättningar• Förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar

inklusive underskott av näringsverksamhet• Inkomst av arbetslöshet o. arbetsm.politisk åtg.