Svenska regioner i ett EU-perspektivUrban struktur och hållbar befolkningsutveckling
Exemplet Mellannorrland
Transportforum 2009
Mats JohanssonKTH, Avd för urbana och regionala [email protected]
ESPON – vad är det?Ett forskningsprogram under strukturfonderna
• ESPON 2006 (2002-2006) “European Spatial Planning Observation Network”
• ESPON 2013 (2007-2013): “European Observation Network on Territorial Development and Cohesion”
• Deltagare: EU-länderna + Norge, Schweiz, (Island och Liechtenstein)
• ESPON 2006: 34 projekt, ESPON 2013: ?? projekt
• Tillämpad forskning – användarorienterad
• Nytt för ESPON 2013: Regionala och lokala aktörer involverade med egna initiativ –mer av regionala initiativ, mer anpassat till specifika regionala förhållanden med europeisk relevans
ESDP/ESPON – tre centrala mål och begrepp
• Territoriell sammanhållning – reducerade och minskade regionala obalanser
• Ökad konkurrenskraft – för hela EU (Lissabon)
• Hållbar utveckling – en långsiktig process (Göteborg)Inte i motsättning till ökad konkurrenskraft?
Medel: Polycentrisk eller monocentrisk territoriell utvecklingPolycentrism – ett medel för att nåekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.
Förutsättningar:StorlekTäthetTillgänglighetLokalisering
Polycentriska regionerBalanserad regional utveckling. Positiv klang.Komplementärt polycentriska regioner eller hierarkiskt polycentriska
Monocentriska regionerMonocentrism – Sätts i motsats till polycentrism.Koncentration, obalanserad och snedvriden regional utveckling. Negativ klang.
Monocentrism och polycentrism – en art- eller gradskillnad? Alternativ eller komplement? Olika förutsättningar (lokalisering) – olika utfallEtt skal- eller nivåproblem?
ESPON:s relevans för svenska regioner
Utgångspunkt: Regionerna är inga isolerade öar
•Relationer till andra regioner – “benchmarking”
•Identifiera utmaningar, hot och möjligheter
•Olika lokalisering, olika möjligheter
•Policyrelevanta studier
•Data, kartor, statistik på regional nivå – ESPONs databas
•Planeringsunderlag
ESPON 2013: Regionala initiativ – regionala studier
•Regionala initiativ – bottom-up, efterfrågebaserade studier
•Samarbete, nätverk med andra regioner
•En lärandeprocess
•Policyimplikationer
•Policyrekommendationer
Exempel 1: Befolkning – storlek och strukturEn förutsättning för utveckling och territoriell sammanhållning
Utgångspunkt: Inga människor – ingen utveckling!
Befolkningens storlek och struktur en funktion av
• Fruktsamhet (fertilitet)
• Dödlighet (mortalitet)
• Livslängd
• Ålder
• Kön
• Flyttningar
Ekonomiska funktioner
• Produktionsfaktor
• Inkomstskapande
• Marknad
• Lokaliseringsfaktor
• Reproduktionsfaktor
•Rumsliga dimensioner – befolkningen ojämnt fördelad•Lokalt
•Regionalt
•Nationellt
•Internationellt
•Befolkningen och befolkningsutvecklingen påverkar•Utvecklingsförutsättningarna
•Den hållbara tillväxten
•Den territoriella sammanhållningen
•Konkurrenskraften
•Mentala kartor – ”imagen”
•Attraktiviteten
Befolkningsutvecklingen – ofta en indikation på utveckling och tillväxt
Befolkningsutvecklingen – ofta en indikation på regional (o)balans och territoriell sammanhållning
Den europeiska bilden 2001-2005
NUTS2/NUTS3
Befolkningsökning i Sydeuropa, Pentagonen och Irland
Störst problem I Östeuropa och perifera områden i Sverige och Finland
Storstadsregionerna faller väl ut –även i Östeuropa
Hållbar befolkningsutveckling -utgångspunkt (schematisk typologi):
Den demografiska ekvationen
Total befolkningsförändring = naturlig befolkningsförändring + nettomigration
Naturlig befolkningsförändring är en funktion av fruktsamhet (TFR) och åldersstruktur. Åldersstrukturen påverkas av migrationen!
Utflyttningsregioner – ofta negativ naturlig befolkningsförändring ocvice versa!
Tabell 1. En schematisk typologi avseende hållbar demografisk utveckling
Typ PT (Total
förändring)
PM (Migration)
PN (Naturlig
förändring)
Regionala karaktäriska
1 PT>0 PM>0 PN>0
Dubbelt positiva regioner – Inflyttning och ung befolkning/”höga” TFR. Hög hållbarhet såväl på kort som lång sikt. Det mest fördelaktiga fallet.
2 PT>0 PM>0 PN<0
Tillväxtregioner med naturlig befolkningsminskning – Inflyttning av människor med låg TFR. Naturlig befolkningsminskning på grund av skev åldersstruktur och/eller låga TFR. Beroende av inflyttning. Ingen hållbarhet på lång sikt – svag reproduktionspotential
3 PT>0 PM<0 PN>0
Tillväxtregioner med utflyttning – Utflyttning och ung befolkning/”höga” TFR and naturlig befolkningsökning. Kort sikt – hållbarhet. Lång sikt – eroderande hållbarhet på grund av skev åldersstruktur (utflyttning).
4 PT<0 PM<0 PN>0
Tillbakagående regioner med naturlig befolkningsökning – Utflyttning men fortfarande ung befolkning/”höga” TFR. Traditionellt höga födelsetal. Fallande TFR -> låg hållbarhet
5
PT<0
PM>0
PN<0
Tillbakagående regioner med inflyttning - Inflyttning av äldre och/eller ensamstående. Låga TFR och svag reproduktionspotential. Beroende av fortsatt inflyttning. Låg hållbarhet både på kort och lång sikt.
6 PT<0 PM<0 PN<0
Dubbelt negativa regioner – Utflyttning och skev åldersstruktur med gammal befolkning/lågaTFR. Ingen hållbar utveckling varken på kort eller lång sikt. Avfolkning. Det västa fallet.
Källa: ESPON 2005 och Copus et.al. 2006.
Hållbar befolkningsutveckling 2001-2005 – en typologiNuts2/3-level
Obalanserna har accentuerats!
Typ 1 (bäst)
Fortfarande “Pentagonen” och Irland
Storstadsregioner
Södra Spanien, Frankrike och Italien – bättre än slutet på 90-talet
Typ 6 (sämst)
Norra periferin – “Mellannorrland”i en besvärlig situation
Baltikum, Östra Europa (inkl Östtyskland) – ännu mer problematiskt än under slutet av 90-talet
1973-77 2003-07
En schematisk typologi avseende demografisk utveckling för samtliga FA-regioner i Sverige 1973-1977 och 2003-2007.
Försämrad situation för landets FA-regionerAllt färre i typ 1 (röd) –endast storstads- och universitetsregionerna i typ 1
Allt fler i 6 (mörkblå) – detta gäller även för Norrland och Mellannorrland
Umeå – fortfarande typ1
Sundsvall och Örnsköldsvik – från typ1 till typ2 (fortfarande inflyttning och befolkningsökning)
Östersund och Hudiksvall –fortfarande inflyttning men befolkningsminskning pganaturlig befolkningsminskning (typ5)
1973-77 2003-07
En schematisk typologi avseende demografisk utveckling för samtliga kommuner i Sverige 1973-1977 och 2003-2007
Samma mönster som för FA-regionerna men vissa kommuner kommer bättre ut
Östersund, Sundsvall och Umeå fortfarande typ1
Örnsköldsvik från typ1till typ2 – fortfarande inflyttning och befolkningsökning
Hudiksvall från typ2 till typ5 – från inflyttning till utflyttning med befolkningsminskning
För Sverige i sin helhet har utvecklingen gått mot att “sämre” utvecklingstypervad gäller antalet kommuner.
Detta gäller även för Mellannorrland – få kommuner, stort genomslag
Stora regioner ligger bättre till. Detta gäller särskilt utvecklingen för Sverige i sin helhet där en ökad koncentration till typ 1 har ägt rum.
För Mellannorrland har koncentrationen till typ 1 minskat beroende av att Örnsköldsvik gått från typ 1 till typ2 – de små talens förbannelse
Dock: sett i ett EU-perspektiv har befolkningskoncentrationen (monocentrism) till de ”stora” städerna med god befolkningsutveckling varit större!
Bra eller dåligt?
Rationell process?
Tillväxtpooler?
#
#
#
##
##
# #
#
#
#
##
# #
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
Kyiv
Wien
Bern
Oslo
Riga
Roma
Minsk
PrahaParis
Dublin
BerlinLondon
Sofiya
TiranaMadrid
Ankara
Zagreb
SkopjeLisboa
Vilnius
Beograd
Nicosia
Tallinn
Athinai
Warszawa
Budapest
Helsinki
Sarajevo
Kishinev
Valletta
Amsterdam
Bucuresti
København
Reykjavik
Stockholm
Ljubljana
Luxembourg
Bratislava
Bruxelles/Brussel
Guyane
Acores
Réunion
Madeira
Canarias
Guadeloupe Martinique
Origin of data: EU 15 and CC's : Eurostat, Norway and Switzerland : National Statistical Offices.
This map does notnecessarily reflect theopinion of the ESPONMonitoring Committee
© EuroGeographics Association for the administrative boundaries
Elderly people (>65 years) in 2000
500 km© Project 1.1.4, 2005
Part of the people over 65 years old in the population (%)9.04 - 12.112.1 - 14.314.3 - 16.316.3 - 18.618.6 - 24.5No Data
“Ageing” – ett Mellannorrlandsproblem?
”Ageing” är beroende av
Födelsetal
Livslängd
Utflyttning
Sverige och Mellanorrland har en hög andel äldre sett i ett EU-perspektiv
Lika höga andelar som Norra Spanien och Norra Italien, Södra Frankrike och Grekland (perifera områden)
Sveriges kommuner har en åldrande befolkning - endast 37 st ligger under ESPON-genomsnittet
Obs – jämförelsen haltar delvis eftersom indelningen är olika med avseende på NUTS-nivån vilket ger upphov till skalproblem
Tendensen är dock tydlig –storstäder och universitetsorter ligger lägre, övriga kommuner (inkl Mellannorrland) ligger i regel i den övre gruppen.
Orsak – befolkningsomflyttningen
Unga flyttar ut, äldre stannar kvar
I storstäder och universitetsorter –unga flyttar in, föryngrar befolkningen
Problem idag men f.r.a. i morgon –ingen reproduktionspotential
Framtida beroende av inflyttning –annars avfolkning!
Strukturell avfolkning –ett problem för Mellannorrland?
#
#
#
##
##
# #
#
#
#
##
# #
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
Kyiv
Wien
Bern
Oslo
Riga
Roma
Minsk
PrahaParis
Dublin
BerlinLondon
Sofiya
TiranaMadrid
Ankara
Zagreb
SkopjeLisboa
Vilnius
Beograd
Nicosia
Tallinn
Athinai
Warszawa
Budapest
Helsinki
Sarajevo
Kishinev
Valletta
Amsterdam
Bucuresti
København
Reykjavik
Stockholm
Ljubljana
Luxembourg
Bratislava
Bruxelles/Brussel
Guyane
Acores
Réunion
Madeira
Canarias
Guadeloupe Martinique
Origin of data: EU 15 and CC's : Eurostat, Norway and Switzerland : National Statistical Offices.
This map does notnecessarily reflect theopinion of the ESPONMonitoring Committee
© EuroGeographics Association for the administrative boundaries
Average score on indirect depopulation indicators in 2000
500 km© Project 1.1.4, 2005
Average score on indirect depopulation indicators in 2000very low relative depopulationlow relative depopulationhigh relative depopulationvery high relative depopulation
“Strukturell avfolkning”En kombination av olikaavfolkningsfaktorer
Värst: Norra periferin inkl Mellannorrland, Tyskland, Norra Italien, Spanien, Grekland och Portugal
Östra Europa – fortfarande ungbefolkning men framtida avfolkning(låg fruktsamhet, utflyttning, minskadreproduktionspotential)
Pentagonen och Östersjöregionen –både strukturell avfolkning ochtillväxtområden
I Europa: Både expansiva och tillbakagående regioner!I Europa: Både urbana och rurala områden – beroende av kontinuerlig inflyttning!
Men: Inflyttning – varifrån?
2000 2007
Relativ/strukturell avfolkning i Sverige och dess kommuner åren 2000 och 2007.
Endast en kommun (Huddinge) befinner sig i typ 1 (ingen risk) år 2007 –Sveriges kommuner har blivit mer utsatta mellan 2000 och 2007
Relativ/strukturell avfolkning i Mellannorrland och dess kommuner åren 2000 och 2007
2000 2007
Risken för strukturell avfolkning har blivit större. Umeå har gått från typ1 (ingen risk) till typ 2 (viss risk). Bilden styrker att Mellannorrland befinner sig i en prekär situation sett i ett EU-perspektiv. Östersund från typ 3 (hög risk) till typ 4 (mycket hög risk)
Exempel 2: Tätorter och urbana strukturer –
polycentrisk eller monocentrisk utveckling
“Functional Urban Areas”(FUAs) i EU29
Pentagonen: tätbefolkat, många FUAs, polycentrism
Norden: glesbefolkat,få FUAs, monocentrism, svagaförutsättningarför polycentrism
Polycentrism eller monocentrism i EuropaInom “pentagonen” – komplementär polycentrisk utvecklingOlika städer kompletterar varandraEn mer balanserad regional utvecklingBättre territoriell sammanhållningFörbättrad konkurrenskraft
Inom ESPON-området:Monocentriska länder (regioner) har haft en snabbare ekonomisk tillväxtLägre utgångsnivå? Gäller ej Sverige.
I den nordiska “periferin” – monocentrisk eller hierarkisk polycentrisk utveckling?Förstärkta obalanser?Territoriell erodering?Koncentration p.g.a. begränsade resurser?Ett rationellt beteende och en nödvändig förutsättning?
Kan man planera fram en polycentrisk utveckling?Är det önskvärt?
Antalet tätorter och urbana stukturer i landets FA-regioner 2007
Storstadsregionernas och södraSveriges dominans framgår klart –många tätorter inom FA-regionerna
Undantag: Norra Norrlandskusten ochSundsvalls FA-region
Ju fler tätorter – desto bättre förutsättningar för en polycentrisk utveckling
0.75-1.0: monocentrisk
0.5-0.75: hierarkiskt polycentriskt
0.2-0.5: komplementärt polycentriskHöga värden I Norra Norrland – få tätorter men där är befolkningen koncentrerad
Urbaniseringsgraden är hög!
Polycentriska strukturer I Syd- och Mellansverige –även Sundsvalls FA-region.
Hierarkisk polycentrism I Mälardalen, Västsverige och övriga Sverige
Sverige – en monocentrisk urban struktur
Stöds av andra skattningar
Den största tätortens betydelse storleksmässigt i de olika FA-regionerna 2007.
Åseles FA-region uppvisar den största tätortsdominansen – endast en tätort
Sundsvalls FA-region den lägsta. Åsele har endast en tätort med mer än 1000 invånare. Sundsvall är den enda FA-region som kan karakteriseras som komplementärt polycentrisk
Den största tätortens betydelse storleksmässigt bland Mellannorrlands FA-regioner 2007.
Exempel 3: Ekonomisk “prestationsnivå” (performance) baserad på 7 ekonomiska ”Lissabon-indikatorer” (ESPON3.3)
(1) BRP/invånare(2) BRP/sysselsatt (3) Sysselsättningskvot (4) Sysselsättningskvot för den äldre
arbetskraften(5) Utgifter för FoU(6) Spridning av regionala
arbetslöshets- och/ellersysselsättningskvoter
(7) Långtidsarbetslösa
Sverige och Mellannorrland – högekonomisk “prestationsnivå”
De svenska länens ekonomiska “prestationsnivå” (performance) – revideradversion av ESPON 3.3.
Baserad på 5 ekonomiska indikatorer:(1) BRP/invånare(2) BRP/sysselsatt (3) Sysselsättningskvot (4) Sysselsättningskvot för den äldre arbetskraften(7) LångtidsarbetslösaMellannorrlands goda “prestationsnivå” ärberoende av Västernorrland och Västerbotten
Jämtland låg ekonomisk “prestationsnivå”
Mellannorrland – hinder och utvecklingspotentialer
Hinder- Skev befolkningsstruktur- Avfolkning, utdöende bygder- Dålig service, välfärden ifrågasatt- Dålig symmetri utbildning – näringsliv- Dualt näringsliv- Svag endogen tillväxtkraft – dålig komplementaritet - Svag arbetsmarknad för högutbildade- Mittuniversitetet – en resebyrå?- Imagen, mentala kartor- Läget - perifert i Europa (och Sverige)
Utvecklingspotentialer- Högproduktiva industrier- Bättre kommunikationer – Botniabanan en räddare (polycentriskt stråk)?- Botniabanan – slagsida mot kusten, tillväxtfrämjande? - Bättre kommunikationer i hela regionen – regionförstoring, polycentrisk utveckling
Länkar samman orterna och de lokala arbetsmarknaderna?- Monocentrism – rationellt utnyttjande av begränsade resurser?- Satsa på de stora städerna – tillväxtpooler?- Bättre utnyttjande av arbetskraften – Mittuniversitet (jfr Umeå)?- Öst-väst relationerna? (Mitt)Norden i EU?
Planerarnas roll?
Slutsnackat för migTack för att ni lyssnade
Frågor, kritik, kommentarer?