Självständigt arbete, 15hp
Vuxna människors upplevelser av att leva med fetma i dagligt liv En systematisk litteraturstudie
Författare 1: Amanda Kristensen Författare 2: Ida Olsson Handledare: Liselott Årestedt Termin: VT15 Ämne: Vårdvetenskap Kurskod:2VÅ60E
Abstrakt
Bakgrund: Fetma är en sjukdom som ökat globalt. Personer med fetma har upplevt kränkande och diskriminerande attityder. För dem är detta ett problem och därför ville vi beskriva hur de med fetma upplevt sin situation för att öka förståelsen och minska fördomar som kan resultera i en bättre vård. Antonovskys (2005) KASAM, är en teori om hur människan upplever världen vilket ansågs passande till studiens syfte. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna människors upplevelser av att leva med fetma i dagligt liv. Metod: En systematisk litteraturstudie där 11 kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Studiens resultat redovisas i tre kategorier; upplevelser av begränsningar i dagligt liv, känslomässiga upplevelser i dagligt liv och upplevelser av omgivningens bemötande i dagligt liv. Upplevelser av begränsningar visade att fetman gav begränsningar i vardagen. Känslomässiga upplevelser karakteriserades av att fetman framkallade negativa upplevelser. Upplevelser av omgivningens bemötande synliggjorde positivt och negativt bemötande som personer med fetma upplevt. Slutsats: Fetma påverkade det dagliga livet som involverade fysiologiska och sociala begränsningar, ett kroppsmissnöje, en önskan om viktförändring, isolering, relationer och stigma. Resultatet kan tänkas ha betydelse för allmänhetens och sjukvårdspersonalens förståelse samt kunskap och därmed minska fördomar om fetma. Förslag till klinisk verksamhet är att sjukvårdsmiljön anpassas efter människors storlek och prevention emot fetma.
Nyckelord
Fetma, upplevelser, KASAM, systematisk litteraturstudie
Tack
Ett stort tack riktas speciellt till vår handledare Liselott Årestedt för värdefull vägledning,
men även andra som varit till hjälp under arbetets gång.
Innehållsförteckning 1 Inledning ___________________________________________________________ 5
2 Bakgrund___________________________________________________________ 5 2.1 Definition ____________________________________________________________ 5
2.2 BMI _________________________________________________________________ 5
2.3 Prevalens och orsak _____________________________________________________ 6
2.4 Förändring av levnadsvanor ______________________________________________ 6
2.5 Komplikationer ________________________________________________________ 7
2.5.1 Fysiologiska komplikationer _____________________________________________ 7
2.5.2 Psykologiska och sociala komplikationer ___________________________________ 8
2.6 Behandling ___________________________________________________________ 8
2.7 Attityder till övervikt hos allmänheten ______________________________________ 9
2.8 Attityder till övervikt i sjukvården ________________________________________ 10
2.9 Definition av dagligt liv ________________________________________________ 10
2.10 Definition av upplevelse _______________________________________________ 11
2.11 Teoretisk referensram: KASAM _________________________________________ 11
3 Problemformulering _________________________________________________ 12
4 Syfte ______________________________________________________________ 13
5 Metod _____________________________________________________________ 13 5.1 Inklusions - och exklusionskriterier _______________________________________ 13
5.2 Sökningsförfarande och urval ____________________________________________ 13
5.3 Kvalitetsgranskning ____________________________________________________ 15
5.4 Dataanalys ___________________________________________________________ 15
5.5 Forskningsetiska överväganden __________________________________________ 16
6 Resultat ___________________________________________________________ 17 6.1 Upplevelser av begränsningar i dagligt liv __________________________________ 17
6.2 Känslomässiga upplevelser i dagligt liv ____________________________________ 18
6.3 Upplevelser av omgivningens bemötande i dagligt liv _________________________ 20
7 Diskussion _________________________________________________________ 21 7.1 Metoddiskussion ______________________________________________________ 21
7.2 Resultat diskussion ____________________________________________________ 23
7.2.1 Upplevelser av begränsningar i dagligt liv _________________________________ 24
7.2.2 Känslomässiga upplevelser i dagligt liv ___________________________________ 24
7.2.3 Upplevelser av omgivningens bemötande i dagligt liv _______________________ 25
8 Slutsats ____________________________________________________________ 28
9 Referenser _________________________________________________________ 30
10 Bilagor ___________________________________________________________ 9-1 BILAGA 1 Sökning i PubMed BILAGA 2 Sökning i Cinahl BILAGA 3 Sökning i PsycINFO BILAGA 4 Artikelöversikt och kvalitetsgranskning
5
1 Inledning
Under vår sjuksköterskeutbildning har vi fått kunskaper om hur sjuksköterskors
förhållningssätt bör vara. Detta innefattar ett synsätt där förförståelsen inte styr arbetet och där
individen ses och behandlas som unik. Författarna har vid verksamhetsförlagd utbildning samt
i arbetslivet sett att viss vårdpersonal haft ett synsätt gentemot personer med fetma, där
förförståelsen inte satts åt sidan och ett missnöje funnits över att vårda denna patientgrupp. En
undran väcktes över att få veta hur människor med fetma upplever sin situation.
2 Bakgrund 2.1 Definition
Fetma är ett tillstånd som innebär att ha en enorm och orimlig mängd fett, samlad i kroppen
och som kan få negativa konsekvenser för hälsan (WHO, 2015). Den moderna synen på fetma
är att det är en sjukdom vilket även fastställdes av WHO 1997. Många forskare i Sverige
ledande inom fetmaområdet klassar också fetma som en sjukdom (Agerberg, 2014).
2.2 BMI
För att kunna uppskatta mängden fett som orimlig har WHO tagit fram gränsvärdet BMI,
Body Mass Index (Mårild, Neovius & Rasmussen, 2007). BMI-värdet används främst för att
bedöma övervikt och fetma men kan även bedöma undervikt och normalvikt (Socialstyrelsen,
2009). BMI 25 och över klassas som övervikt och BMI 30 och över klassas som fetma
(WHO, 2015). BMI räknas ut genom att ta personens vikt i kilo dividerat med längden i
kvadratmeter (kg/kroppslängden i meter*kroppslängden i meter). Måttet är densamma hos
vuxna oavsett kön och ålder men då alla har olika kroppsbyggnad kan måttet inte ses som
exakt och motsvarar inte densamma hos alla personer (WHO, 2015). En muskulös person kan
ha ett högt BMI utan att vara överviktig eller ha fetma (Socialstyrelsen, 2009). Detta då BMI
inte skiljer på muskelvävnad, fettvävnad eller hur fettfördelningen ser ut. Det är därmed
viktigt att använda midjemåttet som ett komplement till BMI (Mårild, Neovius & Rasmussen,
2007). Även höftkvot kan användas för bedömning. Kvinnor har lättare för att få fettlagring
på höfter och sätesregion, medan män har mer benägenhet till bukfett. Midjemåttets
6
gränsvärde för bukfetma ligger på över 80 cm för kvinnor och 94cm för män (Ericson &
Ericson, 2012).
2.3 Prevalens och orsak
Fetma och övervikt har dubblerats i världen de senaste 35 åren och idag är det vanligare att
fler dör av övervikt än undervikt. Förr var fetma och övervikt ett stort problem främst i
höginkomstländer men nu är det vanligt även i medel- och låginkomstländer. Av den vuxna
befolkningen världen över har 13 % fetma och 39 % övervikt (WHO, 2015). I Sverige är det
20,5 % av den vuxna befolkningen som har fetma och 55,9 % som är överviktiga (WHO,
2014) och det är vanligare att kvinnor utvecklar fetma än män (SBU, 2002).
Förekomsten av fetma kan vara beroende av vart och i vilken miljö individen bor i samt
vilken grad av socialt nätverk och ekonomi individen har. Orsaken till uppkomsten av fetma
kan vara många, några orsaker är ärftlighet, andra fysiologiska och psykologiska sjukdomar
samt en livsstil bestående av inaktivitet och överätning (Courten & Egger, 2014).
2.4 Förändring av levnadsvanor
Förr bestod vardagen av ett påtvingat fysiskt krävande arbete i form av att skaffa mat eller
förflytta sig från en plats till en annan genom att gå oavsett avståndslängd. Industrisamhället
uppstod och människan fick maskiner såsom hissar, rulltrappor, bilar, hushållsmaskiner,
telefoner och datorer, vilket ersatte samt underlättade de tidigare fysiska arbetet. Idag är
människan inte tvingad till fysiskt krävande arbete på samma sätt som förr utan fysiskt arbete
har ett större samband med motion som en frivillig handling. Starka bevis pekar på att vi utför
mindre vardagsaktiviteter nu än tidigare.
Det är inte enbart människans rörelsevanor som har förändrats utan även förhållandet till kost
(Hemmingsson, 2007). För 25 år sedan ansågs det att människor blev överviktiga på grund av
att de åt för mycket fett. Idag är det konstaterat att det hänger samman med att människor äter
större portioner mat med högt energiinnehåll och dricker mer sötade drycker (Courten &
Egger, 2014). Människors sätt att äta på har också ändrats och idag äts det inte enbart på
grund av hunger utan också på grund av sug, god smak, behag, belöning, avstressning,
lättillgänglighet och som en social faktor (Ringsberg, 2009).
7
2.5 Komplikationer
Ett högt BMI har en stark koppling till sjuklighet, dödlighet och ökad mängd sjukvård. Livet
kan förkortas med 6-7 år jämfört med de som inte är överviktiga (Socialstyrelsen, 2009) och
en person med fetma har en dubbelt så stor risk som en normalviktig att dö för tidigt
(Agerberg, 2014). Sjukvårdskostnaderna i Sverige relaterat direkt till övervikt och fetma
ligger på 3,5 miljarder kronor per år och kostnaderna för övriga faktorer orsakade av fetman
så som sjukskrivningar, förtidspensionering och för tidigt död ligger på 12,4 miljarder kronor
per år. Dessa siffror visar inte på det mänskliga lidande fetman medför utan på omfattningen
sjukdomen orsakar (Agerberg, 2014).
Fetma kan ge fysiologiska, psykologiska och sociala komplikationer (WHO, 2003).
2.5.1 Fysiologiska komplikationer
Med sjukligheten menas bland annat sjukdomar som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar
och olika cancerformer (WHO, 2015). Av alla de som har diabetes typ 2 har 90 % sin grund i
fetma och övervikt. Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och den centralaste
orsaksfaktorn är fetma. Cancer är den näst största dödsorsaken i Sverige vilket fetma och
övervikt ökar risken för (Agerberg, 2014). En stor mängd bukfett är också förenat med
sjuklighet så som det metabola syndromet (Mårild, Neovius & Rasmussen, 2007).
Fetma kan ge lever- och gallsjukdomar (Torgerson, 2007). Den höga vikten ger en ökad
belastning på kroppens stomme såsom stödjevävnad och ben men även på leder och muskler.
Överviktiga patienter beskriver oftare bekymmer ifrån leder än normalviktig och ett samband
ses bland fetma och exempelvis knäartros (Rössner, 2007b). Rygg- och axelvärk, artros och
gikt är sjukdomstillstånd som är vanligt vid fetma och tillstånden är faktorer bakom kort- och
långtidssjukskrivning som uppträder i högre grad än hos normalviktiga (Socialstyrelsen,
2009). Hudbristningar och stora hudveck är vanligt förekommande som i sin tur kan ge
eksem och svampinfektioner. Den ökade kroppsstorleken kan medföra en ökad
svettproduktion samt svårigheter att sköta hygien som bidrar till att personen luktar illa vilket
kan upplevas plågsamt. Även manlig behåring på kropp och i ansikte kan vara en
komplikation hos överviktiga kvinnor (Rössner, 2007a). Fetma kan ge astma, sömnapné,
svårigheter med fertiliteten samt komplikationer i samband med graviditeten (Socialstyrelsen,
8
2009). Fetma i medelåldern ökar risken för att drabbas av olika typer av demens senare i livet.
En övervikt är tung att bära på och gör det svårare och/eller förhindrar aktiviteter i det dagliga
livet (Agerberg, 2014). Fetma leder dessutom till sämre sömnkvalité vilket i sin tur kan ge en
ökad hunger och överätning. En ond cirkel formas som påverkar hälsotillståndet negativt hos
den redan överviktiga personen (West & Egger, 2014).
2.5.2 Psykologiska och sociala komplikationer
Depression och ångest har visat sig mer hos personer med övervikt och fetma än hos
normalviktiga (Scott et al, 2008), men även svår ängsla och oro (Socialstyrelsen, 2009).
Personer med fetma har sämre livskvalité än den genomsnittliga befolkningen och ju mer
omfattande fetman är desto sämre livskvalité (Socialstyrelsen, 2009). En överviktig kvinna är
mer negativ till livet än en normalviktig kvinna (Sikorski, Luppa, Glaesmer, Brähler, König &
Riedel-Heller, 2013). Den sämre livskvalitén beror till viss del på ett dåligt bemötande ifrån
omgivningen (SBU, 2002). Överviktiga patienter och patienter med allvarliga
sjukdomstillstånd som cancer har jämförts och det visade att de överviktigas psykiska
välbefinnande var sämre (Agerberg, 2014).
Psykosociala problem är relaterat till fetma och hänger samman med graden av övervikt, dock
har kvinnor högre psykosociala problem än män oavsett storlek. Männens psykosociala
problem ökar med graden av övervikt. De psykosociala problemen omfattar exempelvis
restaurangbesök, semesterresor, prova/köpa kläder, samliv med en partner samt bada
offentligt. De faktorer som var mest obehagliga var att prova kläder och bada offentligt (SBU,
2002).
2.6 Behandling
Det finns olika sorters behandlingar till fetma, den första grundläggande är en
livsstilsförändring. Många förknippar ett viktnedgångsförsök med misslyckande men det är
viktigt att viktnedgången planeras på lång sikt. För att identifiera och komma till insikt i vad
som äts och i vilka mängder, kan patientens verkliga energiintag mätas genom att det har
skrivits ner i en matdagbok. Fortsatt behandling är att följa tallriksmodellen, fettsnåla och
fiberrika kostråd samt fysisk aktivitet (Ericson & Ericson, 2012).
9
Råden som ges av läkare idag till människor som är överviktiga är att de ska motionera mer
och äta mindre portioner mat. Men i många fall görs ingen större utredning om hur
människorna upplever sin situation eller om vad som kan vara bidragande orsak till fetmans
uppkomst (Courten & Egger, 2014).
Medicinsk behandling för fetma är ovanligt. Sådan behandling har testats men har gett
oönskade biverkningar. Kirurgisk behandling så kallad gastric bypass är den
behandlingsmetod som används mest. Individer med BMI över 35 rekommenderas att göra
denna operation. Operationen gör att magsäcken förminskas och att endast mindre mängd
föda kan intas vilket leder till en resultatrik viktnedgång (Ericson & Ericson, 2012).
2.7 Attityder till övervikt hos allmänheten
Det förekommer ett negativt synsätt gentemot fetma i västvärlden. Det gäller människor i alla
åldrar, både män och kvinnor men är mer omfattande hos kvinnor än hos män. Hos kvinnor är
det vanligt att förena fetma med något som är vidrigt och obehagligt och kvinnor har svårare
att tolerera det (Rössner, 1988). Johansson (1999) beskriver att fetma förknippas med något
fult medan smalhet som något vackert. Synen på överviktiga är att de är lata, saknar disciplin
och är tröga (Agerberg, 2014). Fetma ses också som ett misslyckande där personerna saknar
kontroll då allt beror på den egna viljan. En förutfattad mening är att det är fel på personer
med fetma då kroppen speglar det psykologiska måendet. Med fel menas depression eller att
personen tappat greppet (Johansson, 1999). En annan förutfattad mening är också att fetma är
självförvållat. Sådana synsätt tillsammans med övriga negativa synsätt leder till att
överviktiga och människor med fetma utsätts för diskrimineringar och kränkningar på arbetet,
i skolan och inom sjukvården (Agerberg, 2014).
De största diskriminerande attityderna finns hos äldre personer och ju högre ålder individen
har ju högre diskriminerande attityd (Sikorski et al, 2013). Det har visat sig att normalviktiga
har en större chans att få ett arbete i jämförelse med överviktiga trots samma kompetenser. En
attityd som finns hos chefer är att det är svårare att få en anställning om man har fetma och
vissa chefer skulle neka anställning till en person på grund av fetman (Agerberg, 2014). Enligt
Johansson (1999) anser hälften av cheferna i en studie att vikten är betydande för
anställningen. En undersökning har gjorts där överviktiga och normalviktiga har jämförts
10
gällande arbetssituation och utbildningsnivå. Denna visar att det har gått sämre för de
överviktiga än för de normalviktiga på båda områdena (Agerberg, 2014). När personer med
fetma blir illa behandlade leder det ofta till skuldkänslor och ett stort lidande (SBU, 2002).
2.8 Attityder till övervikt i sjukvården
Då fetma inte alltid ses som en sjukdom styrs vården ibland av värderingar och fördomar och
bemötandet blir inte alltid på ett professionellt sätt av vårdpersonalen. Det är viktigt att
vårdpersonal har en förståelse för att personer med fetma lever i en komplicerad situation
(Rössner, 1988). Studier har visat att sjuksköterskor med längre erfarenhet i vården och som
ansåg att fetma var en sjukdom hade en lägre diskriminerande inställning (Sikorski et al,
2013). Vårdpersonal som arbetade med överviktiga patienter hade mer förståelse och mindre
fördomar än de som inte arbetade med överviktiga (Schwartz, Chambliss, Brownell, Blair &
Billington, 2003).
Sjuksköterskans arbete innebär att vårda alla människor på ett professionellt och liknande sätt,
oavsett vart man kommer ifrån och hur man ser ut. Att upptäcka och lyssna på patientens
upplevelser av sin sjukdom samt lidande ingår i sjuksköterskans omvårdnad och är en
förutsättning för att kunna erbjuda och genomföra lämpliga insatser och att göra så att
patienten känner sig delaktig i sin egen vård (Socialstyrelsen, 2005).
2.9 Definition av dagligt liv
Det dagliga livet handlar om vardagen och hur man lever denna och innefattar bland annat
rörelse och vila, vaket eller sovande tillstånd, att äta, fysisk aktivitet och kultur. Det finns en
anknytning emellan dagligt liv och hälsa som syftar till vilken förmåga den enskilda individen
har att hantera det dagliga livet trots sjukdom. Detta innebär att kunna utföra aktiviteter som
anses viktiga och önskvärda samt finna ro i livet. Om obalans förkommer i det dagliga livet
och livets rytm inte upprätthålls är det svårare att uppleva hälsa. Det dagliga livet och allt som
ingår påverkar därmed individens välbefinnande och hälsa (Dahlberg & Segesten, 2010). Om
människan får en skada kan det göra att kroppen inte fungerar alls eller sämre. Människan
saknar då eller har en nedsatt förmåga att klara av de olika aktiviteterna, nedsatt ADL. ADL
11
är en förkortning på det engelska ordet Activities of Daily Living vilket på svenska blir
Aktiviteter i Dagligt Liv. Med begreppet menas olika typer av aktiviteter som alla människor
ägnar sig åt regelbundet. Detta innefattar den personliga egenvården (äta och duscha),
aktiviteter som utförs i det egna hemmet och på fritiden (städa och laga mat) men också arbete
(Hulter Åsberg, 1990).
2.10 Definition av upplevelse
En upplevelse innebär att vara med om en specifik händelse som påverkar den enskilda
individen och som tolkas och bedöms känslomässigt (NE, 2015).
2.11 Teoretisk referensram: KASAM
I befintlig studie har KASAM valts som teoretisk referensram för att den ansågs som en
lämplig teori att använda utifrån studiens syfte, detta då KASAM representerar människans
sätt att hantera sin tillvaro som meningsfull, begriplig och hanterbar (Antonovsky, 2005).
KASAM står för känslan av SAMmanhang. KASAM består av tre delkomponenter,
meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Beroende på vilken styrka människor har, vid
svåra påfrestningar i livet, upplevs existensen som meningsfull, begriplig och hanterbar på
olika sätt. KASAM kan sägas vara svaret på vad det är som gör att människor behåller sin
hälsa. Hälsan antas vara föränderlig och röra sig mellan två pooler, sjuk och frisk. Graden av
KASAM, det vill säga i hur hög grad vi upplever de olika delkomponenterna i KASAM avgör
vart vi befinner oss mellan dessa två pooler (Antonovsky, 2005)
Begripligheten är grunden i KASAM och menas i vilken omfattning människan upplever inre
och yttre påverkan. En person som känner hög begriplighet tänker att påverkan inte är en
slump, men när den oväntat dyker upp går det att ordna. En person med låg begriplighet
tänker att påverkan bero på mycket otur vilket kommer hålla i sig (Antonovsky, 2005).
När en person har andra människor eller andra företeelser som stöd runt omkring sig som den
känner tilltro till upplevs känsla av hanterbarhet. Då finns inga känslor av utsatthet eller
orättvis behandling och när tråkigheter sker kan ledsenheten infinna sig men man återhämtar
sig och går vidare i livet(Antonovsky, 2005).
12
Personer med hög dos av meningsfullhet känner att det finns mening, glädje och en utmaning
med att leva. De problem och krav som kommer med livet ger personen motivation och
engagemang att ta sig genom dessa.
Människor som har hög grad av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet anses enligt
Antonovsky (2005) ha en stark KASAM.
3 Problemformulering
Fetma är en sjukdom som ökar världen över. Sjukdomen förknippas ofta med olika
följdsjukdomar, med fysiologiska, psykologiska och sociala komplikationer, samt med ökad
mängd sjukvård och dödlighet.
Det finns ett negativt synsätt hos allmänheten mot personer med fetma. Detta synsätt kan
innefatta att fetma inte är en sjukdom samt att fetma är självförvållat. Människor med fetma
utsätts för diskriminering och kränkning på arbetet, i skolan och inom sjukvården. Inom
sjukvården kan personalens värderingar och fördomar påverka bemötandet samt vård och
behandling gentemot patienten. Om ett negativt synsätt förekommer hos sjukvårdspersonal
som har i uppgift att vårda utifrån alla människors lika värde med respekt och värdighet kan
detta få konsekvenser för vården av dessa personer.
Sjuksköterskans arbete grundar sig i att stödja patientens hälsoprocess vilket innebär att ge
patienten möjlighet till ansvar över sin hälsa och sitt välbefinnande. Detta kan innefatta att
sjuksköterskan ger patienten råd om hur hälsan vårdas eller ger omvårdnad och behandling.
Då fetma och övervikt ökar och redan förekommer hos en stor del av befolkningen är
sjukdomen en central del i sjuksköterskans arbete. Detta gäller både innan sjukdomen
uppkommit samt efter. Sjuksköterskans insatser är därmed viktiga både i ett tidigt stadium
men också i senare stadier då individen redan är drabbad. Att sjuksköterskan får ta del av
upplevelsen av att leva med fetma i det dagliga livet kan vara betydelsefullt både i mötet med
patienter som inte drabbats för att beskriva vad sjukdomen kan framkalla men också i mötet
med de som drabbas för att förstå deras situation. För att få en ökad förståelse för de här
personernas situation, öka möjligheterna för att minska fördomar och skapa förutsättningar för
13
bättre vård är värdefullt att beskriva vuxna människors upplevelser av hur det är att leva med
fetma i det dagliga livet.
4 Syfte
Syftet var att beskriva vuxna människors upplevelser av att leva med fetma i dagligt liv.
5 Metod Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. En litteraturstudie består av en
systematisk sökning, en kritisk granskning samt en sammanställning av materialet med
koppling till valt problemområde och syfte (Forsberg och Wengström, 2013).
5.1 Inklusions - och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle utgå ifrån vuxna människor (>18år) med fetma
samt innefatta deras upplevelser av fetma. Vidare skulle de vara publicerade inom årtalen
2005-2015, då studien skall innehålla aktuell forskning (Forsberg & Wengström, 2013).
Det gjordes även en språklig avgränsning till artiklar publicerade på svenska och engelska
eftersom det är språk författarna behärskar.
5.2 Sökningsförfarande och urval
Sökningarna utfördes under perioden 150223–150326. Sökningarna utfördes i databaserna
passande utifrån studiens syfte vilka var PubMed, Cinahl och PsycINFO. PubMed är den mest
omfattande databasen av dessa och inriktar sig på medicinsk vetenskap medan Cinahl inriktar
sig på omvårdnad och PsycINFO på psykologi (Kristensson, 2014).
Sökningen inleddes med ett antal provsökningar för att bli bekanta med området. Sökningen
innefattade egna sökord samt sökord utifrån funna artiklars nyckelord vilket gav en inblick i
ämnets bredd.
För att medvetandegöra författarnas förförståelse fördes en diskussion om ämnet för att
förförståelsen inte skulle styra sökningen och dess resultat. Forsberg & Wengström (2013)
beskriver att ett ställningstagande om förförståelsen bör tas gällande författarnas kunskaper
om ämnet.
14
Författarna vände sig även till en bibliotekarie för rådfrågning gällande sökningsförfarandet.
Forsberg och Wengström (2013) menar att sökningsförfarandet kan ske självständigt eller
tillsammans med en bibliotekarie. De beskriver hjälpen av en bibliotekarie som positiv då de
har goda kunskaper om de olika databaserna vilket gör att sökningen blir mer effektiv.
Bibliotekariens rekommendation var bland annat att kombinera ämnes- och fritextord i
sökningen.
Utifrån vårt syfte valdes passande sökord ut. Sökorden var fetma och upplevelser. Dessa
översattes till engelska sökord och blev då obesity och experiences. I PubMeds ämnesordslista
gav Experiences ett annat sökord, vilket blev Life Change Event, men hade därmed samma
innebörd. Sökningen innefattade ämnes- och fritextord i kombination, trunkering samt AND
och OR. OR och trunkering för att för att få ett bredare resultat och AND för att begränsa
(Forsberg & Wengström, 2013)
Då alla databaser har olika begränsningsfunktioner skiljde sig begränsningarna åt. Av de tre
databaserna användes peerreview-funktionen i PsycINFO och i Cinahl vilket enligt
Kristensson (2014) resulterar i vetenskapligt granskade artiklar. För att kontrollera om
artiklarna i PubMed var vetenskapliga söktes dessa upp i Ulrichsweb. Östlundh (2012)
beskriver Ulrichsweb som en databas som bland annat listar artiklars titlar i vetenskapliga
tidskrifter. För att inkludera enbart vuxna människor gjordes avgränsningar i PsycINFO till
adulthood, i PubMed till adult 19+ och i Cinahl till all adult.
I PsycINFO användes även Obesity som en begränsning i Major Headings, Östlundh (2012)
menar att om resultatet blir för stort kan ytterligare en begränsning göras för att få ett mer
hanterbart resultat.
I samtliga databaser lästes alla funna artiklars titlar igenom i resultatlistorna. Om titlarna var
relevanta utifrån denna studies syfte lästes abstrakt igenom. I de fall abstracten var
svårbedömda eller stämde in på syftet lästes artiklarna i fulltext för att få ytterligare tydlighet
av artikeln.
Artiklarna som stämde in på studiens syfte inkluderades, de artiklarna som inte inkluderades
handlade bland annat om viktminskningsoperationer, fysisk aktivitets påverkan på kroppen
samt orsaker till viktuppgång.
15
Urvalet innefattade elva vetenskapliga artiklar samtliga med kvalitativ ansats. För
sökningsförfarande i respektive databas se BILAGA 1, 2 respektive 3.
5.3 Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskningen inleddes med en överblick av olika granskningsmallar för att hitta en
passande mall. Samtliga inkluderade artiklar kvalitetsgranskades sedan genom en kritisk
värdering samt en helhetsbedömning utifrån en granskningsmall framtagen av Willman, Stoltz
och Bahtsevani (2011). Granskningsmallen innehåller ja, nej och vet ej frågor som bland
annat berör studiens syfte, metod och etik. Mallen innehöll också en fråga om analysmättnad,
denna fråga var enbart relevant för Grounded theory studier och användes därmed endast till
dessa. Vid användandet av mallen kan ett poängsystem användas för att jämföra olika studier,
vi valde att inte göra detta utan mer en samlad bedömning av kvalitén. Annars användes
mallen i sin helhet enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). Utifrån frågorna rankas
studien sedan i låg, medel eller hög kvalité, där studier med låg kvalité exkluderas (Willman,
Stoltz & Bahtsevani, 2011).
Författarna granskade majoriteten av artiklar enskilt och enstaka tillsammans. Sedan fördes en
diskussion om samtliga artiklars kvalité för att komma överens om artiklarna skulle
inkluderas eller exkluderas i studien. Efter konsensus identifierades enbart artiklar med medel
och hög kvalité och därmed föll inga artiklar bort. Fyra artiklar fick medel kvalité och sju fick
hög kvalité. För artikelöversikt och kvalitetsgranskning se BILAGA 4.
5.4 Dataanalys
Dataanalysen inleddes med en överblick av olika analysmetoder, vald analysmetod är
framtagen av Forsberg och Wengström (2013). Analysmetoden innebär att först bli bekant
med samtliga artiklars resultat genom att läsa det ett flertal gånger (Forsberg & Wengström,
2013), vilket författarna gjorde. I artiklarnas resultat valde författarna sedan enskilt ut utsagor,
på engelska, som är grunden i denna litteraturstudies resultat.
Författarna har valt att även göra en sammanfattning av utsagorna. Detta för att få en mer
begriplig text men där den sammanfattade texten består av samma typ av innehåll som
utsagorna, utsagorna fick sedan olika koder. En kod innehåller det väsentliga i utsagorna
(Forsberg & Wengström, 2013). Samtliga koder skrevs ner på papper som lades i olika högar
16
för att se kodernas olikheter och likheter för att möjliggöra kategorisering. En kategori är en
nedkortning av koderna och de koder som passar ihop hamnar under samma kategori
(Forsberg & Wengström, 2013). Kategorierna blev: upplevelser av begränsningar i dagligt
liv, känslomässiga upplevelser i dagligt liv och upplevelser av omgivningens bemötande i
dagligt liv. Forsberg och Wengström (2013) menar att om så önskas kan kategorierna även
tolkas till teman, författarna har valt att inte göra detta då arbetet syftar till att beskriva. Under
analysen fördes en ständig diskussion kring utsagorna, koderna och kategorierna mellan
författarna tills konsensus uppnåddes. För exempel på analysprocessen se tabell 1
Tabell 1. Exempel ifrån analysprocessen.
Utsaga Översatt utsaga Kod Kategori
The built environment was identified most often by participants as limiting participations in healthcare, recreation, and social activities. Specific barriers in the build environment included seating in cinemas, restaurants, airplanes, automobiles, or public transits that are to small for a person with obesity.
Miljön identifierades oftast som ett hinder för att delta i fysiska och sociala aktiviteter. Specifika hinder som inkluderades var att sitta på bio, restauranger, i flygplan, bilar, eller offentliga transportmedel vilka är för små för en person med fetma.
Miljön utgör hinder för personer med fetma.
Upplevelser av begränsningar i dagligt liv.
Some stated that their overweight had dramatically impacted on their self-esteem and feeling of self-worth.
Övervikt har dramatisk påverkat deras självkänsla och egenvärde.
Övervikten påverkar självkänslan och egenvärdet.
Känslomässiga upplevelser i dagligt liv.
Almost all participants had experienced stigma and discrimination because of their weight.
Deltagare hade upplevt stigma och diskriminering på grund av sin vikt.
Vikten är en orsak till stigma och diskriminering.
Upplevelser av omgivningens bemötande i dagligt liv.
5.5 Forskningsetiska överväganden
Författarna har tagit avstånd ifrån medveten avskrift, feltolkning och stöld av information
samt tillvägagångssätt i enlighet med Forsberg och Wengström (2013). Alla artiklars resultat
17
som svarar an på denna studies syfte är inkluderade och inget resultat är medvetet feltolkat,
detta då det är oetiskt enligt Forsberg och Wengström (2013).
Forsberg och Wengström (2013) menar att i en studie måste ett etisk godkännande ifrån en
kommitté finnas eller ett etiskt resonemang. Av våra 11 artiklar har samtliga ett etiskt
resonemang och 10 av dessa har även ett etiskt godkännande ifrån en etisk kommitté. Den
artikeln som saknade etiskt godkännande inkluderades ändå eftersom den innehöll ett etiskt
resonemang.
6 Resultat
Här nedan presenteras de tre identifierade kategorierna från dataanalysen: Upplevelser av
begränsningar i dagligt liv, känslomässiga upplevelser i dagligt liv och upplevelser av
omgivningens bemötande i dagligt liv.
6.1 Upplevelser av begränsningar i dagligt liv
Personer med fetma upplever att de inte är tillräckligt rörliga (Nyman et al., 2008) och känner
obehag vid olika aktiviteter (Lewis et al., 2011). Övervikten ger begränsningar i att sköta
personligt ADL, sysslor i hemmet, arbetsuppgifter och fritidsaktiviteter (De Lima Santos et
al., 2014;Forhan et al., 2010; Lewis et al., 2011; Owen-Smith et al., 2014). Detta då
aktiviteterna tar längre tid samt utlöser fysiska symptom vilket gör att åtgärder måste planeras
och prioriteras (Forhan et al., 2010). Övervikten skapar också svårigheter i offentliga miljöer
och ger en upplevelse av att ta upp för mycket fysisk plats (Forhan et al., 2010; Lewis et al.,
2011; Merrill et al., 2008) samt att det utrymme och resurser som finns är för små och inte
anpassade till större människor. Med resurser menas här exempelvis kläder eller
säkerhetsbälten (Forhan et al., 2010; Furber et al., 2010; Lewis et al., 2011; Merrill et al.,
2008; Thomas et al., 2008).
Personer med fetma beskriver att det är vanligt att de tar avstånd ifrån både sociala och intima
relationer. De upplever även svårigheter med att skapa och behålla relationerna (Forhane et
al., 2010; Thomas et al., 2008). Trots en önskan om att vistas i miljön utanför hemmet
undviker personer med fetma detta (Forhan et al., 2010; Lewis et al., 2011; Thomas et al.,
18
2008) och en orsak är bemötandet ifrån andra människor (Aranda et al., 2014; Lewis et al.,
2011; Owen-Smith et al., 2014; Thomas et al., 2008). Isoleringen som då uppstår har i vissa
fall dock inte haft påverkan på vardagslivet (Thomas et al., 2008).
På arbetet och i det sociala livet upplever personer med fetma att vikten står i vägen för deras
trovärdighet (Forhan et al., 2010).
6.2 Känslomässiga upplevelser i dagligt liv
Personer med fetma upplever att det är känsligt att prata om övervikt och fetma och orden i
sig ogillas (Aranda et al., 2014; Buxton et al., 2013;Thomas et al., 2008). Vikten representerar
de överviktigas levda liv, då kampen emot vikten varit en central del i livet, redan i tidig ålder
(Owen-Smith et al., 2014) och de känner ilska över att den alltid funnits där (Nyman et al.,
2008). Leva med fetma innebär en ständig känsla av medvetenhet om den egna kroppens
storlek (Aranda et al., 2014; Merrill et al., 2008; Nyman et al., 2008; Thomas et al., 2008) i
jämförelse med andra (Nyman et al., 2008) och i särskilda miljöer (Forhan et al., 2010;
Merrill et al., 2008,). Viktöverskottet, viktpendlingen och misslyckade viktnedgångsförsök är
en livslång och tärande kamp (Buxton et al., 2013; Furber et al., 2010; Merrill et al., 2008)
som ger en känsla av att vara omänsklig och besegrad av den egna vikten (Merrill et al.,
2008). Tanken på den stora mängden att förlora vid ett viktnedgångsförsök ger en rädsla
(Nyman et al., 2008; Thomas et al., 2008) och att försöka hindra en viktuppgång skapar
förtvivlan och känns som en omöjlighet (Nyman et al., 2008).
Kroppsvikten genererar stress (Buxton et al., 2013) samt ger en osäkerhet (Aranda et al.,
2013). Vikten skapar också ett kroppsmissnöje (De Lima Santos et al., 2013; Puhl et al.,
2007) och en tillfällig viktökning kan också ha inverkan på kroppsuppfattningen (Owen-
Smith et al., 2014). Vikten och misslyckade viktnedgångsförsök påverkar självkänslan
(Aranda et al., 2014; Lewis et al., 2011; Owen-Smith et al., 2014) och att visa sin kropp känns
genant (Nyman et al., 2008; Puhl et al., 2007).
Det är också en psykologisk börda att leva med sjukdomen då den kan framkalla ångest (De
Lima Santos et al., 2014; Forhan et al., 2010; Owen-Smith et al., 2014), sämre livskvalité (De
Lima Santos et al., 2014) och upplevd sämre hälsa (De Lima Santos et al., 2014; Owen-Smith
et al., 2014). Vissa personer med fetma upplever att de har en självmordsbenägenhet och
självskadebeteende relaterat till deras vikt (Owen-Smith et al., 2014). De som varit utsatta för
19
negativa upplevelser tidigt i livet, relaterat till vikten kan få negativa känslomässiga reaktioner
i vuxenlivet (Thomas et al., 2008).
Beteenden som är relaterat till fetman som exempelvis överätning skapar skuld (Owen-Smith
et al., 2014). Men fetman i sig skapar också skuld (Nyman et al., 2008,Puhl et al., 2007) men
även skam (Puhl et al., 2007). En viktökning kan göra att man pendlar emellan känslor av
skuld och icke skuld (Owen-Smith et al., 2014,). Om vikten är i fokus i mötet med andra eller
skapar svårigheter för individen upplevs också skuld (Puhl et al., 2007) men även frustration
(Nyman et al., 2008) och sårbarhet (Merrill et al., 2008; Nyman et al., 2008). Skulden gör att
personer med fetma drar sig undan och upplever att de är dåliga förebilder (Forhan et al.,
2010;Lewis et al., 2011). Den dåliga självkänslan och kroppsmissnöjet är också faktorer som
gör att de drar sig undan (Forhan et al., 2010; Thomas et al., 2008).
Personer med fetma har en förväntning om att bli illa behandlade i det dagliga livet på grund
av vikten, vilket resulterar i rädsla (Aranda et al., 2014; De Lima Santos et al, 2014;Forhan et
al., 2010; Lewis et al., 2011;Nyman et al., 2008; Owen-Smith et al., 2014), och de drar sig
undan (De Lima Santos et al., 2014; Forhan et al., 2010; Nyman et al., 2008,). Illa behandling
skapar känslor som obehag, en känsla av att vara ignorerad (Nyman et al., 2008), frustration
(Buxton et al., 2013; Nyman et al., 2008; Owen-Smith et al., 2014,), sårbarhet (Furber et al.,
2010; Merrill et al., 2008), osäkerhet, depressivitet (Furber et al., 2010), ångest och sämre
kostvanor (Owen-Smith et al., 2014). Positiva bemötanden skapade upplevelser av välbehag,
en känsla av att bli sedd för den man är (Nyman et al., 2008; Thomas et al., 2008,), att man är
betydelsefull (Aranda et al., 2014;Forhanet al., 2010; Thomas et al., 2008,) men även en
förvåning att bli behandlad som alla andra (Nyman et al., 2008; Puhl et al., 2007).
I situationer där personer med fetma är tvungna att hävda sina behov upplevs obehag, dock
hävdar de sina behov ändå för att få de tillfredsställda(Buxton et al., 2013). Det är vanligt att
klandra sig själv för övervikten (Furber et al., 2010; Lewis et al., 2011) och det finns en oro
att inte nå upp till andras krav vid olika typer av aktiviteter (Forhan et al., 2010).
En ständig önskan om att gå ner i vikt finns hos de överviktiga (Nyman et al., 2008; Thomas
et al., 2008). De upplever att anledningarna är samhällets smala ideal, att få respekt på arbetet,
att passa in i den omkringliggande miljön samt bli av med kroppsmedvetenheten och få
starkare självkänsla (Lewis et al., 2011; Nyman et al., 2008).
20
Det upplevs som skam att berätta att man går på diet då det påverkar identiteten (Lewis et al.,
2011), även att andra känner till den egna faktiska vikten i kilo upplevs som skam (Nyman et
al., 2008, Puhl et al., 2007).
6.3 Upplevelser av omgivningens bemötande i dagligt liv
Personer med fetma upplever stigmatisering i någon form. Samtliga män i en viss studie
förnekar stigmatisering (Thomas et al., 2008). Det finns även upplevelser av att ha blivit
positivt bemött(Nyman et al., 2008; Thomas et al., 2008), detta bemötande innefattar att bli
visad respekt (Merrill et al., 2008;Thomas et al., 2008).
De värsta stigmatiserande upplevelserna hos personer med fetma innefattar verbala uttalanden
ifrån vårdpersonal, vänner, familj och okända (De Lima Santos et al., 2014). De nedsättande
kommentarerna kan handla om personernas vikt (Aranda et al., 2014;Owen-Smith et al.,
2014;Thomas et al., 2008; Puhl et al., 2007) och deras liv (Aranda et al., 2014).
Inom vården finns olika uppfattningar om bemötandet. Vissa känner sig rättvist behandlade
och andra orättvist behandlade (Buxton et al., 2013; Nyman et al., 2008). Den rättvisa
behandlingen innefattar att vårdpersonalen har varit till hjälp i vårdprocessen (Thomas et al.,
2008). Den orättvisa behandlingen har sin grund i att övervikten är i fokus (Buxton et al.,
2013;Merrill et al., 2008; Nyman et al., 2008; Thomas et al., 2008), att helheten glöms bort
(Merrill et al., 2008; Nyman et al., 2008; Thomas et al., 2008), ett respektlöst beteende
(Buxton et al., 2013; Nyman et al., 2008) samt att de känner sig avfärdade (Merrill et al.,
2008) och obetrodda (Buxton et al., 2013).
I arbetslivet har personer med fetma fått mindre krav på sig vilket ger en känsla av att inte
vara lika skicklig som sina normalviktiga kollegor. De upplever att de ständigt måste bevisa
vad de kan trots risken att drabbas av fysiska komplikationer (Forhan et al., 2010). De tror
också att vikten är en orsak till ett avskedande eller ett nekande till ett arbete (Thomas et al.,
2008).
Personer med fetma upplever att de inte vill vara tunga och bli dömda utifrån sitt utseende
(Puhl et al., 2007). De känner även en misstänksamhet mot omgivningen när andra
människor kommer för nära inpå privatlivet och att de ska prata om dem och deras vikt när de
inte är där (Nyman et al., 2008). Personer med fetma känner sig granskade på grund av sin
21
storlek (Nyman et al., 2008; Puhl et al., 2007) i matval och i portionsstorlekar vid
matsituationer (Forhan et al., 2010; Thomas et al., 2008).
Personer med fetma upplever att människor omkring dem motverkar försöken till en
livsstilsförändring (Lewis et al., 2011; Nyman et al., 2008; Thomas et al., 2008) samt kommer
med råd om hur de ska leva sina liv (Nyman et al., 2008). Detta ger en uppfattning om att ha
gått miste om delar av livet på grund av omgivningen (De Lima Santos et al., 2014).
7 Diskussion
För att skapa en tydlig struktur i diskussionen använder vi oss av en uppdelning av
metoddiskussion och resultatdiskussion (Friberg, 2012).
7.1 Metoddiskussion
I metoddiskussionen kommer författarna att diskutera tillvägagångssättet i studiens metod.
Syftet med studien var att beskriva vuxna människors upplevelser av att leva med fetma i
dagligt liv. De inkluderade artiklarna beskriver mestadels kvinnors upplevelser. Vi anser att
detta kan ge en missvisande bild av båda könens upplevelser. SBU (2002) menar att det är
vanligare att kvinnor utvecklar fetma än män. I en del av de inkluderade artiklarna ville
författarna inkludera deltagare som upplevt stigmatisering och diskriminering i det dagliga
livet. Detta leder till att positiva upplevelser inte får något utrymme som kan påverka de
artiklars resultat. Men i vår litteraturstudie har vi även funnit positiva beskrivningar om
bemötandet och därmed ses ämnet från två håll.
Sökningen i PsycINFO gav fler träffar än övriga databaser samt mer än vad som bedömdes
som hanterbart. Detta gjorde att vi fick lägga till ytterligare en begränsning med Obesity i
Major Headings. Vi har reflekterat över om databasen kan ha varit den som passade bäst till
vårt syfte med tanke på det stora antalet träffar. Vi tror inte att den extra begränsningen har
påverkat resultatet negativt utan gett mer en förtydning av ämnet.
22
Vi använde sökorden experiences som ämnes - och fritextord i PsycINFO och i Cinahl. I
PubMed använde vi Life Change Event som ämnes - och fritextord som har samma innebörd
som experiences. På denna sökning hittades inga relevanta artiklar. Vi hade möjligtvis kunnat
använda experiences som fritextsökning även i PubMed. Men vi trodde att Life Change Event
gav en mer relevant sökning då de angavs som ämnesord i ämnesordslistan. I efterhand efter
att ha testsökt på experiences som fritextord, så visade de sig att det hade varit mer passande
till studiens syfte då det fanns artiklar som redan inkluderats i denna studie från andra
databaser. Detta kan ses som en svaghet ifall relevanta artiklar missats då sökordet inte
användes.
I artikelurvalet framkom sju artiklar som beskrev upplevelsen av att leva med fetma medan tre
beskrev upplevelserna av att leva med övervikt eller fetma. De artiklar som beskrev
upplevelsen av övervikt eller fetma valdes att inkluderas då de hade ett krav på att minst ha
övervikt. Detta innebär att personerna kan ligga på BMI för övervikt, BMI emellan övervikt
och fetma eller på BMI för fetma.
Författarna hade inte för avsikt att avgränsa sökningen till enbart vissa länder. De inkluderade
artiklarna bygger på studier gjorda i Europa, Nord – och Sydamerika samt Australien. Vi
anser detta som en styrka då det kan visa på mångfald, likheter eller olikheter trots kulturella
skillnader.
Kvalitétsgranskningar har upplevts som en svårighet under arbetets gång, då vi inte har utfört
så många kvalitétsgranskningar tidigare och känner att viss kunskap saknas inom området.
Svårigheterna var inte att bedöma ja-, nej- och vet ej - frågor om vad studien uppfyllde i vald
mall, utan helheten om vad som skulle väga mer eller mindre av dessa frågor för att få betyget
låg, medel eller hög. Våra bristfälliga kunskaper om kvalitetsgranskningen skulle kunna ses
som en svaghet då tillförlitligheten av bedömningen kan ifrågasättas. Kristensson (2014)
beskriver tillförlitlighet som graden av sanning i materialet som presenteras, med detta menas
att materialet ska vara fritt från förförståelse och påhitt
Kvalitetsgranskningen utfördes mestadels enskilt och endast till en mindre del gemensamt.
Pilhammar (2012) menar att tillförlitligheten ökar om författarna undersöker data var för sig.
23
Det kan kanske ses som en nackdel att enstaka artiklar blev granskade tillsammans då
synsättet kan blivit enspårigt till skillnad från att granska med olika ”glasögon”. Dock fördes
en ständig diskussion emellan författarna under granskningen till konsensus nåddes om
samtliga artiklars slutgiltiga kvalitetsbetyg.
Författarna valde att enskilt ta ut utsagor i första steget av analysprocessen. Vi anser att detta
är en styrka då materialet ses på olika sätt. Kodningen och kategoriseringen skedde
tillsammans under en ständig diskussion emellan författarna. De hade möjligtvis kunnat vara
en styrka att även göra detta var för sig. På grund av tidspressat schema och att
analysprocessen är ett viktigt momenten i studien så att resultatet inte blir missmissande
valdes detta att göras tillsammans. Författarna har valt att redovisa ett exempel ur
analysprocessen samt beskriva den noggrant i text, detta menar Kristensson (2014) höjer
tillförlitligheten i studiens resultat.
I denna studie ingår enbart kvalitativa artiklar. Det har inte varit något medvetet val att
utesluta kvantitativa artiklar men de kvantitativa artiklarna vi hittade i sökningen svarade inte
mot syftet. Axelsson (2012) beskriver att en vanlig diskussion hos forskare handlar om hur en
litteraturstudie ska kunna inkludera både kvalitativ och kvantitativ forskning. En fråga som
uppkommer är om det är rimligt och svaret på frågan saknar fortfarande konsensus. Segesten
(2012) menar att meningen med kvalitativa studier är att få en större och djupare förståelse för
människors upplevelser och förhoppningar.
En artikel som är inkluderad saknar ett etiskt godkännande ifrån en kommitté. Författarna har
försökt att finna svar på detta via att ha läst på tidskriftens hemsida samt mailat och frågat,
dock utan resultat. Artikeln har ändå valts att inkluderas då den har ett etiskt resonemang samt
fick bra betyg vid kvalitetsgranskningen. Författarna lyfter och är öppna med svagheter och
styrkor i studien och tillvägagångssättet vilket visar på en tillförlitlighet.
7.2 Resultat diskussion
I resultatdiskussionen kommer resultatet att anknytas till Antonovskys (2005) teori KASAM,
känslan av SAMmanhang.
24
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva vuxna människors upplevelse
av att leva med fetma i dagligt liv. De tre kategorierna och huvudfynden i resultatet som
svarade an på studiens syfte var; upplevelser av begränsningar i dagligt liv, känslomässiga
upplevelser i dagligt liv och upplevelser av omgivningens bemötande i dagligt liv.
7.2.1 Upplevelser av begränsningar i dagligt liv
Ett av huvudfynden var att fetman upplevdes ge begränsningar gällande olika aktiviteter som
ska utföras i det dagliga livet. Med begränsningar menas att det tar längre tid, framkallar
fysiska symptom och ger svårigheter i den offentliga miljön, då utrymmen inte är anpassade
till här personernas kroppsliga storlek. Agerberg (2014) styrker svårigheterna i att utföra
dagliga aktiviteter då den tunga kroppsvikten förhindrar och/eller försvårar medan Rössner
(2007) menar att det kan finnas svårigheter i att sköta den personliga hygienen.
Vår studie visar att vikten skapar begränsningar i arbetet då de utlöser fysiska symptom.
Personer med fetma upplever även en sämre hälsa och sämre psykiskt mående. Detta tänker
vi kan vara en bidraganade orsak till att personer med fetma kanske undviker att gå till
arbetet. Socialstyrelsen (2009) syftar till är att personer med fetma sjukskriver sig oftare än
normalviktiga på grund av olika sjukdomstillstånd som är komplikationer till fetman. En
fundering som har väckts hos oss är vad samhället gör åt den växande fetma problematiken?
Johansson (2007) beskriver för att bryta trenden krävs arbete på många olika områden.
Personer med fetma har svårt att lyckas med en viktnedgång vilket ger en känsla av
misslyckande. De känner också att det är en omöjlighet att förhindra en viktuppgång. Vi tror
att de sitter fast i ett mönster de inte vill vara i och som de försöker bryta. Omöjligheten att
inte gå upp i vikt tänker vi ligger till grund i att individen saknar inre resurser för att ta sig an
problemet. Vi tror att den inre styrkan krävs för en förändring på lång sikt. Skulle personer
med fetma lyckas ta sig ur detta mönster och ändra livsstil så skulle också KASAM
förstärkas. Detta då de har vunnit över motgången samt då de befinner sig mer i den friska
poolen som representerar hälsa i KASAM.
7.2.2 Känslomässiga upplevelser i dagligt liv
Känslomässiga upplevelser i dagligt liv var det som visade sig vara det mest omfattande
huvudfyndet. Personer med fetma beskrev upplevelsen som en livslång och tärande kamp
25
vilket framkallade en rad olika känslor. I resultatet framkom bland annat att personer med
fetma upplever sämre livskvalitet vilket också bekräftas av Agerberg (2014),Scott et al.
(2008), Sikorski et al. (2013), SBU (2002)och Socialstyrelsen (2009).
Vissa personer med fetma upplever att de vill skada sig själva samt har en önskan om att inte
leva längre. Antonovsky(2005) belyser känslan av meningsfullhet som att känna mening eller
glädje med livet. Vid sjukdom ändras också inställningen till meningen med livet (Dahlberg
& Segesten, 2010). Genom att sjuksköterskan identifierar risker med sjukdomen
(Socialstyrelsen, 2005), så som att fetman påverkar patientens psyke, kan sådana risker
förebyggas eller med hjälp av insatser/åtgärder även behandlas. Om sjuksköterskan har ett
sådant förhållningssätt som beskrivs av Socialstyrelsen (2005) där patienten känner sig
respekterad, lyssnad på och delaktig i sin egen vård bör chanser för att uppnå meningsfullhet
skapas. Det borde bidra till att patienten känner att den är meningsfull och att det är någon
som tar dennes upplevelser på allvar. Dahlberg och Segesten (2010) menar att alla människor
vill känna meningsfullhet men att det är personligt. De beskriver även att det är viktigt att
sjuksköterskan i sin vård tänker på hur patienten ser på meningsfullheten då de har en
sjukdom och hur sjukdomen påverkar patientens dagliga liv.
Vid en låg KASAM upplevs olika problem inte som utmaningar, utan snarare som
belastningar (Antonovsky, 2005). Personer med fetma upplever att det är en omöjlighet att
förhindra en viktökning och att vikten ger en känsla av att vara besegrad. Författarna tänker
att personer med fetma har försökt att gå ner i vikt tidigare, och då haft starkare KASAM men
efter misslyckande försök har en lägre KASAM bildats och en ond cirkel har skapats med
skuld och skam.
7.2.3 Upplevelser av omgivningens bemötande i dagligt liv
Ett annat huvudfynd var omgivningens bemötande som både upplevdes som positivt och
negativt. Det negativa innefattade stigmatisering och orättvis behandling. Agerberg (2014)
bekräftar den orättvisa behandlingen och nämner sjukvården som en källa för diskriminering.
Detta bryter emot Hälso- och sjukvårdslagen som beskriver att vårdpersonalen ska ge alla
människor lika vård med respekt och värdighet samt en god kontakt (HSL1982:763). Det
strider också mot kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska där ett
26
helhetsperspektiv och ett moraliskt förhållningssätt ska finnas för att ge patienten en skyddad
och bra vård (Socialstyrelsen, 2005).
Vår studie visar på en upplevelse av att ha blivit avskedad samt nekad arbete relaterat till
vikten. Agerberg (2014) bekräftar att överviktiga faktiskt har en lägre chans att få ett arbete
samt att vissa chefer skulle neka arbete relaterat till fetma. Positivt bemötande innefattade att
ha blivit visad respekt och fått rättvis behandling där ingen diskriminerande attityd visats.
Sikorski et al (2013) och Scwartz et al (2013) beskriver att personal med vårderfarenhet eller
erfarenhet av att möta personer med fetma var mindre diskriminerande.
Personer med fetma undviker miljön utanför hemmet relaterat till bemötandet ifrån andra
människor. De tar också avstånd ifrån relationer, har svårt att skapa och behålla dem. Grunden
är bland annat den låga självkänslan Rössner, Egger och Binns (2014) beskriver att det är
viktigt att befinna sig i en grupp och känna individuell samhörighet samt vara socialt aktiv för
att öka det psykiska välmåendet. Det gör det också lättare att klara av livsförändringar. Att
inte känna sig som en del av ett sammanhang kan leda till svårigheter med att uppleva hälsa
(Dahlberg och Segesten, 2010). Antonovsky (2005) menar att det är viktigt att det finns
människor runtomkring som det går att känna tillit till och som kan ge stöttning i svåra
situationer vilket leder till en snabbare återhämtning. I studies resultat, när personer med
fetma stöter bort andra människor skapas en isolering ifrån omvärlden som gör att de kommer
utanför sitt sammanhang. En tanke författarna fått är vad samhället gör för att stoppa den illa
behandling personer med fetma utsätts för samt vilken hjälp de får. Det är inte konstigt att de
drar sig undan och isolerar sig när de diskrimineras, inte passar in i miljön samt inte får något
arbete på grund av deras fetma. Det som är viktigt för att sjuksköterskan ska kunna hjälpa
denna patientgrupp är att motivera patienten till att fullfölja sina livsprojekt trots sjukdomen
och bemötandet ifrån andra. Med detta menas att stötta och stärka patienten i att våga delta i
aktiviteter i det dagliga livet trots rädsla.
Forskningen verkar mestadels grunda sig på de kvinnligas upplevelser vilket även visar sig i
denna studies resultat. Av samtliga artiklar är det enbart en som riktar sig endast till män
medan flera riktar sig enbart till kvinnor. En studie som presenterar både kvinnor och mäns
upplevelser framhäver att kvinnor upplevt stigmatisering men inte män. Författarna har
reflekterat över om en orsak till detta kan vara att kvinnor har lättare att vara öppna och prata
27
om ett sådant ämne och därför framkommer deras upplevelser mer än männens. Vi tänker
också att det är mer accepterat för en man att vara överviktig än för en kvinna och därför
upplever mannen inte stigmatisering på samma sätt. Johansson (1999) menar att kvinnor är
mer förtrycka än män vilket ses redan i tidig ålder där bantning för flickor startar redan i
sjuårsåldern och ca 100 000 flickor mellan 15-24 år har någon typ av ätstörning. Detta då den
smala kroppen härskar över den överviktiga och vi lever i en tid med ”slankhetens tyranni”.
Denna tid står för att samhället har kontroll över kvinnokroppen och i det samhället härskar
männens normer vilket gör att kvinnorna kontrollerar sina kroppar för att leva upp till dessa
normer. Media har också en avgörande del. Kraven att leva upp till skiljer sig åt för könen och
kraven är högre för kvinnor och högre för de yngre än de äldre kvinnorna. Sandberg (2004)
menar att de kvinnliga kraven är strängare gällande smalhetsidealet.
Kvinnor upplever mycket rädsla inför att bli överviktiga och de väljer en viktnedgång före att
ha framgång på arbetet eller i kärlekslivet (Johansson, 1999). Rössner (1988) beskriver att
kvinnor är de som har svårare att tolerera en övervikt och ser det som obehagligt och vidrig.
Författarna upplever att vikten och utseendet står mycket högt upp på listan för vad som är
viktigt för en kvinna och detta är säkerligen grunden till att kvinnan har svårare att acceptera
övervikt samt tar åt sig mer av allmänhetens attityder till fetma.
Män och kvinnor uppfostras till att äta på olika sätt. Det kvinnliga sättet representeras av att
måltiden ska ätas på ett diskret sätt samtidigt som det manliga sättet gärna får vara odiskret.
Kvinnor ska helst inte frossa och vara glupska i offentliga sammanhang utan detta få ske i
skymundan i det egna hemmet. De hårda kraven på kvinnan kan leda till en berg - och
dalbana som varvas med hetsätning och bantningsepisoder om vartannat (Johansson, 1999).
Sjuksköterskan kan hjälpa dessa personer genom att ha det professionella förhållningssättet
som beskrivs i Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen,
2005). Om det professionella förhållningssättet följs kan det leda till att patienterna känner sig
respekterade och meningsfulla när de befinner sig i vårdmiljö. Då eftersträvas även en
vårdvetenskaplig hållning som innebär att patienten ska vara i fokus och bli respekterad för
dennes integritet och värdighet.
28
8 Slutsats De slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat och diskussion är att fetma påverkar det
dagliga livet som involverar det fysiologiska, psykologiska och sociala planen. Den tunga
kroppen försvårar aktiviteter i vardagslivet både genom att den skapar fysiska begränsningar
och psykiska hinder. Personer med fetma rapporterar sämre livskvalité, psykisk och fysisk
ohälsa samt kroppsmissnöje. De har även en ständig önskan om att vilja förändras.
Omgivningen har stor betydelse för personer med fetmas liv då bemötandet ifrån andra
människor är den faktor som spelar roll för livskvalitén samt deras deltagande i aktiviteter
utanför hemmet. Bemötandet innefattar stigmatisering och orättvis behandling. Personer med
fetma undviker relationer samt har svårt att skapa och behålla dem. Det är viktigt att
sjukvårdspersonal är medvetna om att personer med fetma påverkas av deras attityder. Därför
är sjuksköterskans förhållningssätt av stor vikt i vårdandet av patienter med fetma.
Förhållningssättet ska representeras av respekt, trygghet och stöd som ska leda till att
patienten upplever välbefinnande. För att ha en vårdvetenskaplig hållning bör sjuksköterskan
därför utgår ifrån patientens upplevelser. Resultatets betydelse för vårdandet grundar sig i att
ge en ökad förståelse och kunskap hos de som möter personer med fetma i dagligt liv.
Då studien innehåller ett väl beskrivet urval och kontext hjälper det läsaren att lättare kunna
avgöra om resultatet är överförbart. Överförbarhet innebär i vilken omfattning resultatet kan
tillämpas i andra sammanhang än det som finns representerat vilket avgörs av läsaren. Om en
noggrann beskrivning finns om studiens urval och sammanhang stärker det överförbarheten
(Kristensson, 2014).
Eftersom det har visat sig att vårdpersonal med längre vårderfarenhet samt vårdpersonal som
vårdar personer med fetma har lägre diskriminerande attityder emot denna patientgrupp, anser
vi att det krävs mer utbildning kring attityder och bemötande om fetma hos vårdpersonal med
kortare erfarenhet. Då personer med fetma upplever begränsningar i den fysiska miljön och
även har en ökad kontakt med sjukvården är vårt förslag till klinisk verksamhet är att
sjukvårdsmiljön anpassas efter alla människors storlek, stora som små. Men också att
ytterligare resurser i det förebyggande arbetet emot fetma sätts in. Vårt förslag på vidare
forskning är mäns upplevelser av att leva med fetma, då vi inte hittat forskning i lika stor
29
omfattning som med kvinnor. Även forskning kring hur sjuksköterskan bör vårda patienter
med fetma för att främja fysisk och psykisk hälsa.
30
9 Referenser
Agerberg, M. (2014). Fetma: en global epidemi. Lund: Studentlitteratur AB.
Antonovsky, A.(2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Aranda, K., & McGreevy, D. (2014). Embodied empathy in action: overweight nurses’
experiences of their interactions with overweight patients. Nursing Inquiry, 21(1), 30-38.doi:
10.1111/nin.I2015
Axelsson, Å.(2012). Litteraturstudie. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen. Tillämpad
kvalitativ forskning inom hälso – och sjukvården(s. 203-220). Lund: Studentlitteratur.
Buxton, B. K., & Snethen, J. (2013). Obese Women´s Perceptions and Experiences of
Healthcare and Primary Care Providers. Nursing Research, 62(4), 252-259.doi:
10.1097/NNR.0b013e318299a6ba
Courten, M., & Egger, G. (2014). De kroniska sjukdomarnas epidemiologi. I S. Rössner, G.
Egger& A. Binns (Red.), Levnadsvanor: En klinisk handbok (s. 39-54). Lund:
Studentlitteratur.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm:
Natur och Kultur.
De Lima Santos, L., Pasquali, R., & Marcon, S.S. (2014) Feeling and living experiences of
individuals taking part in a support group for control of obesity: An exploratory study.
Brasilien, Online Brazilian Journal of Nursing, 11 (3), 3-13.
Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.
31
Forhan, M. A., Law, M.C., Vrkljan, B. H., & Taylor, V. H. The experience of participation in
everyday occupations for adults with obesity. (2010). Canadian Journal of Occupational
Therapy, 77, 210-218. doi: 10.2182/cjot.2010.77.4.3
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur.
Friberg, F (2012). Att utforma ett examensarbete. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats –
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.145-160). Lund: Studentlitteratur.
Furber, C. M., & McGowan, L. (2010). A qualitative study of the experiences of woman who
are obese and pregnant in the UK. Midwifery, 27(2011),437-444. doi:
10.1016/j.midw.2010.04.001
Hemmingsson, E. (2007). Fysisk inaktivitet. I A-K. Lindroos & S. Rössner (Red.), Fetma.
Från gen - till samhällspåverkan. (s.45-83). Lund: Studentlitteratur.
HSL 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Sveriges riksdag.
Hulter Åsberg, K.(1990). ADL-trappan. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, A. (1999). Elefant i nylonstrumpor: om kvinnlig kropp och hunger. Göteborg:
Anamma Böcker.
Johansson, U. (2007). Näring och hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom
hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur.
32
Lewis, S. Thomas, S. L., Hyde, J. Castle, D. J., & Komesaroff, P. A. (2011). A Qualitative
Investigation of Obese Men's Experiences With Their Weight. Am J Health Behave, 35 (4),
458-469.
Merrill, E., & Grassley, J. (2008). Women’s stories of their experiences as overweight
patients. Journal of advancing Nursing, 64(2), 139-146.doi: 10.1111/j.1365-
2648.2008.04794.x
Mårild, S., Neovius, M., & Rasmussen, F. (2007). Epidemiologi, barn och vuxna. I A-K.
Lindroos & S. Rössner (Red.), Fetma. Från gen - till samhällspåverkan. (s.45-83). Lund:
Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin [NE]. (2015). Uppleva. Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/uppleva
Nyman, V. M. K., Prebensen, Å. K., & Flensner, G. E. M. (2008). Obese women's
experiences of encounters with midwives and physicians during pregnancy and childbirth.
Midwifery, 25(2010), 424-429. doi: 10.1016/j.midw.2008.10.008
Owen-Smith, A., Donovan, J., & Coast, J. (2014). Vicious circles': The development of
morbid obesity. Qualitive Health Research 24(9), 1212-1220.
doi:10.1177/1049732314544908
Pilhammar, E. (2012). Etnografi. M. Granskär & B. Höglund-Nielsen. Tillämpad kvalitativ
forskning inom hälso – och sjukvården(s. 57-73). Lund: Studentlitteratur.
Puhl, R. M., Moss-Racusin. C. A., R., Schwartz, M. B., & Brownell, K. (2007). Weight
stigmatization and bias reduction: perspectives of overweight and obese adults. Health
education research, 23(2), 347-358.doi: 10.1093/her/cym052
Ringsberg, K. C. (2009). Livsstil och hälsa. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdandens
grunder: Perspektiv och förhållningssätt. (s. 387-412). Lund: Studentlitteratur.
33
Rössner, S., Egger, G., & Binns, A. (2014) Övervikt och fetma: den svaga länken i vår
välfärd. I S. Rössner, G. Egger& A. Binns (Red.), Levnadsvanor: En klinisk handbok (s. 83-
111). Lund: Studentlitteratur.
Rössner, S. (1988). Boken om fetma. Borås: Natur och Kultur.
Rössner, S. (2007a). Hud och fetma. I A-K. Lindroos & S. Rössner (Red.), Fetma. Från gen -
till samhällspåverkan. (s.171-173). Lund: Studentlitteratur.
Rössner, S. (2007b). Skelett och leder. IA-K. Lindroos & S. Rössner (Red.), Fetma. Från gen
- till samhällspåverkan. (s.165-170). Lund: Studentlitteratur.
Sandberg, H. (2004). Medier och fetma: en analys av vikt. (Avhandling, Lund studies in
media and communication, 1104-4330; 8). Lund: Lunds universitet. Tillgänglig:
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=21669&fileOId=632926
SBU. (2002). Fetma problem och åtgärder. Stockholm: Statens beredning för medicinsk
utvärdering (SBU).
Scott, K. M., Bruffaerts, R., Simon, G. E., Alonso, J., Angermeyer, M., de Girolamo, G., ...
Von Korff, M. (2008).Obesity and mental disorders in the general population: results from the
world mental health surveys. International Journal Of Obesity, 32(1), 192-
200.doi:10.1038/sj.ijo.0803701
Scwartz, M. B., Chambliss, H.O., Brownell, K. D., Blair, S. N., & Billington, C. (2013).
Weight bias among health professionals specializing in obesity. Obesity Research, 11(9).
1033-1039.
Segesten, K. (2012). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red).
Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
34
Sikorski, C., Luppa, M., Glaesmer, H., Brähler, E., König, H.H., & Riedel-Heller, S.G.
(2013). Attitudes of Health Care Professionals towards Female Obese Patients. The European
journal of obesity 6, 512-522.doi: 10.1159/000356692
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapporten. Västerås: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Thomas, S. L., Hyde, J., Karunaratne, A., Herbert, D., & Komesaroff, P. A. (2008).Being 'fat'
in today's world: a qualitative study of the lived experiences of people with obesity in
Australia. Health Expactistions, 11, 321-330. doi: 10.1111/j.1369-7625.2008.00490.x
Torgerson, J. (2007). Lever och galla. IA-K. Lindroos & S. Rössner (Red.), Fetma. Från gen -
till samhällspåverkan. (s.165-170). Lund: Studentlitteratur AB.
West, C., & Egger, G. (2014). Den som sover syndar inte. I S. Rössner, G. Egger & A. Binns
(Red.), Levnadsvanor: En klinisk handbok (s. 39-54). Lund: Studentlitteratur.
WHO. (2014). Global Health Observatory (GHO) data: Overweight and Obesity by country.
Hämtad 2015-04-01, från: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en/
WHO. (2015).Media Centre: Obesity and overweight. Hämtad 2015-04-01, från:
http://www.who.int/gho/ncd/risk_factors/overweight/en/
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur.
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats – vägledning
för litteraturbaserade examensarbeten (s.57-79). Lund: Studentlitteratur.
BILAGA 1
10 BilagorSökning i PubMed
Sökord Antal träffar Antal träffar efter begränsningar
Lästa abstrakt Lästa i fulltext Granskade Inkluderade i resultatet
Obesity[ÄO]
37 469
Obes* F
56 724
Obesity [ÄO] OR obes*F 241 409
Life change events[ÄO]
19 477
Life change event F
22 596
Life change event [ÄO] OR Life change event F
22 596
Obesity[ÄO] OR obes*F AND Life change event[ÄO] OR Life change eventF
231 101 6 2 0 0
* = Trunkering. F = Fritext [ÄO]= Ämnesord
BILAGA 2
Sökning i Cinahl
* = Trunkering. F = Fritext [ÄO]=Ämnesord
Sökord Antal
träffar
Antal träffar efter
begränsningar
Lästa
abstrakt
Lästa i fulltext Granskade Inkluderade
Obesity[ÄO] 31 703
Obes* F 46 716
Obesity [ÄO] OR Obes*F 46 716
Life experiences [ÄO] 10 866
ExperiencesF 58 958
Life experiences [ÄO] OR
Experiences F
58 958
Obesity [ÄO]OR Obes*F AND Life experiences[ÄO] OR Experiences F
405 145 19 11 8 8 stycken med nummer: 1, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 10, 11
BILAGA 3
Sökning i PsycINFO
Sökord
Antal träffar
Antal träffar efter begränsningar
Lästa abstrakt
Lästa i fulltext Granskade Inkluderade
Obesity [ÄO]
16 847
Obes* F
28 715
Obesity [ÄO] OR Obes*F
28 715
Experiences (Events) [ÄO]
15 452
ExperiencesF
414 178
Experiences (Events) [ÄO]OR Experiences F
414 178
Obesity [ÄO] OR Obes*F AND Experiences (Events) [ÄO] OR Experiences F
1 836 261
17 10 2 2 stycken med nummer: 2, 7 (1, 3, 4, 5, 10)
* = Trunkering. () = Artikeldubletter F = Fritext [ÄO]= Ämnesord
BILAGA 4
Artikelöversikt och kvalitetsgranskning
Artikel nr
Titel och författare Tidskrift, land och publicerat årtal
Syfte Deltagare Design Resultat Kvalitet
1 Embodied empathy in action: Overweight nurses’ experiences of their interactions with overweight patients. Aranda, K.,& McGreevy, D.
Nursing Inquiry, England, 2014
Utforska upplevelserna av överviktiga sjuksköterskor i deras interaktion med överviktiga patienter.
7 kvinnliga leg. Sjuksköterskor med egen erfarenhet av övervikt med BMI>25 och som vårdar överviktiga patienter.
Fenomenologisk Hermeneutisk metod. Två intervjuer med samtliga deltagare.
Sjuksköterskor beskriver sin viktuppgång och upplevelserna av den utifrån sig själva och samhället samt mötet med överviktiga patienter.
Medel
2 Vicious circles': The development of morbid obesity. Owen-Smith,A. Donovan, J., & Coast, J.
Qualitative Health Research, England, 2014.
Undersöka individuella upplevelser i utvecklingen av och att leva med sjuklig fetma.
31 varav 9 män och 22 kvinnor. Som har sjuklig fetma BMI ≥ 35
Kvalitativ ansats: Groundedtheory. Innefattar två studier. Djupgående intervjuer.
Beskriver upplevelser av sin viktuppgång samt övervikt i familjen.
Hög
BILAGA 4
Artikelöversikt och kvalitetsgranskning
3
Being 'fat' in today's world: a qualitative study of the lived experiences of people with obesity in Australia. Thomas,S. Hyde, J. Karunaratne,A.Herbert,D., Komesaroff, P.
Health Expectations, Australien, 2008.
Utveckla en djupgående bild av både levd upplevelse av fetma och påverkan av sociala och kulturella faktorer hos människors som lever med fetma.
76 varav 63 kvinnor och 13 män. BMI ≥ 30
Kvalitativ ansats: Groundedtheory. Djupgående semistrukturerade intervjuer.
Beskriver sina upplevelser av fetma/övervikt i tidig ålder samt hur det påverkar dagligt liv som vuxen men även erfarenheter av hälso- och sjukvård samt viktnedgångs-försök
Hög
4 Obese women's experiences ofen counters with midwives and physicians during pregnancy and childbirth. Nyman, V. Prebensen, Å., &Flensner, G.
Midwifery, Sverige, 2008.
Beskriva kvinnor som har fetma, deras upplevelser av mötet med barnmorskor och läkare under graviditet och förlossning.
Totalt 10 st. kvinnor. BMI>30 innan graviditeten.
Kvalitativ studie med fenomenologisk ansats. Halvstrukturerade intervjuer.
Beskriver sina upplevelser av att vara gravid och ha fetma allmänt ochi vårdsammanhang samt upplevelsen av mötet med barnmorskor och läkare.
Hög
BILAGA 4
Artikelöversikt och kvalitetsgranskning
5
Women’s stories of their experiences as overweight patients. Merrill, E.,& Grassley, J.
Journal of advancing Nursing, USA, 2008.
Belysa innebörden av kvinnors upplevelser som överviktiga patienter I deras möte med hälso– och sjukvårdpersonal och hälso- och sjukvård.
8 kvinnor, BMI≥ 25
HermeneutiskFenomenologi. Djupgående intervjuer.
Beskriver sina upplevelser av att leva med övervikt samt upplevelserna av att fysiskt få plats i hälso – och sjukvårdsmiljö och hur de upplever mötet med vårdpersonalen.
Hög
6
Obese Women´s Perceptions and Experiences of Healthcare and Primary Care Providers. Buxton, B.,& Snethen, J.
Nursing Research, USA, 2013.
Beskriva upplevelser och uppfattningar ifrån kvinnor med fetmagällande stigma i hälso- och sjukvården och från deras vårdgivare.
26 kvinnor med BMI >30
Fenomenologi. Semistrukturerade intervjuer.
Beskriver hur de ser på sin hälsa, och upplevelsen av övervikten. Beskriver hur de vill/ förväntas samt blir behandlade inom hälso– och sjukvården.
Hög
BILAGA 4
Artikelöversikt och kvalitetsgranskning
7 The experience of participation in everyday occupations for adults with obesity. Forhan, M. A., Law, M.C., Vrkljan, B. H.,& Taylor, V. H.
Canadian Journal of Occupational Therapy, Canada, 2010.
Beskriva den levda erfarenheten från vuxna med klasstrefetma(BMI 40) och vilken påverkan fetman har på deltagarnas vardagligliv.
13 stycken varav 7 kvinnor, 3 män och 3 okända med klass tre fetma (BMI 40).
Beskrivande Fenomenologi. Intervjuer utifrån en pilot testad intervjuguide.
Beskriver utmaningen, stressen, barriärer och strategier som finns i det dagliga livet hos människor med fetma.
Hög
8 Feeling and living experiences of individuals taking part in a support group for control of obesity: An exploratory study. De Lima Santos, L., Pasquali, R., & Marcon, S.S.
Brazilian, Online Brazilian Journal of Nursing, 2014.
Få veta innebörden av att “hantera fetman” hos deltagarna i en självhjälpsgrupp för människor med fetma och samtidigt identifiera deras uppfattning om deltagandet i gruppen.
12 kvinnor och 2 män. BMI 31.53–34.68.
Kvalitativ innehållsanalys. Semi- strukturerade intervjuer, observationer och ljudinspelning av mötena.
Beskriver fördomar från samhället och hur det är att leva med fetma samt hur det var att delta i en självhjälps grupp för människor med fetma.
Medel
9
A qualitative study of the experiences of woman who are obese and pregnant in the UK. Furber, C. M., & McGowan, L.
Midwifery, England, 2010.
Utforskaupplevelserna relaterade till fetma hos kvinnor med BMI >35 under graviditeten.
17 kvinnor med BMI >35 under graviditet.
Kvalitativansats: Groundedtheory. Semi- struktureradeintervjuerdär15intervjuadestvågångerochtvåengång.
Beskriver upplevelser av bemötandet av vården som gravid med fetma och stereotyper av fetma.
Medel
BILAGA 4
Artikelöversikt och kvalitetsgranskning
10 A Qualitative Investigation of Obese Men's Experiences With Their Weight. Lewis, S. Thomas, S. L., Hyde, J. Castle, D. J.,& Komesaroff, P. A.
Australien, American Journal of Health Behavior, 2011.
Undersöka hälsobeteende och strategier för förändring hos män med fetma. Undersöka distinkta besvär associerat med individer i några undergrupper.
36 män. BMI 30.0–60.7
Kvalitativ ansats: Grounded theory där metoden och datan var en del av en större/bredare studie. Intervjuer med 4 ”open-ended” frågor.
Redogör upplevelser och beteenden som är orsaker till fetman, vilka begränsningar det medför och viljan att gå ner i vikt.
Hög
11 Weight stigmatization and bias reduction: perspectives of overweight and obese adults. Puhl, R. M., Moss-Racusin. C. A., R.,Schwartz, M. B.,& Brownell, K.
USA, Health education research, 2007.
Identifiera och beskriva vuxna människor med övervikt och fetma, deras subjektiva upplevelser av viktens påverkan.
274 kvinnor och 44 män. BMI>25.
Kvalitativ innehållsanalys med mixad metod. Webb- baserat frågeformulär med öppna frågor.
Beskriver deltagarnas värsta stigma upplevelser, hur de vill att andra ska förstå deras situation, syn på stereotyper om feta/överviktiga människor och förslag på hur stigma ska reduceras.
Medel