Finansdepartementet

Det ekonomiska läget och Sveriges framtidsutmaningar

Göteborgs börssällskap18 februari

Finansminister Anders Borg

Finansdepartementet

Inriktningen på politiken

• Starka offentliga finanser

• Full sysselsättning genom förstärkning av arbetslinjen

• Gjuta samman Sverige efter krisen

Finansdepartementet

Sverige kan komma att klara sig bättre genom krisen än befarat

• Världsekonomin börjar återhämta sig efter krisen• Stora underskott som måste hanteras i EU och USA• Sverige verkar klara sig bättre än vid tidigare kriser

och jämfört med många andra EU-länder– Värnat de offentliga finanserna– Förbättrat förutsättningarna för varaktigt hög

sysselsättning– Behöver inte göra dramatiska budgetåtstramningar

framöver

Finansdepartementet

Hushållens förtroende stärksKällor: Konjunkturinstitutet, Reuters och Kommissionen

Konsumentförtroende

Finansdepartementet

Varför är de svenska hushållen och företagen mer optimistiska än i många andra länder?

• Trovärdig finanspolitik• Skattesänkningar och låga räntor ökar hushållens

köpkraft• Högt hushållssparande i utgångsläget• Tillgångspriserna har inte fallit i samma grad som i

andra länder• Kreditmarknaden förefaller fungera bättre för

hushållen än i många andra länder

Finansdepartementet

Tillbaka till balans 2012 och överskott 2013 – utan budgetåtstramningarFinansiellt sparande. Prognos i februari

Procent av BNP 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Staten -1,4 -2,5 -0,9 0,3 1,6 2,5Ålderspensionssystemet 0,0 0,0 0,3 0,1 -0,1 -0,4Kommunerna -0,2 0,1 -0,3 -0,1 -0,1 0,1

Offentliga sektorn -1,6 -2,5 -0,9 0,3 1,4 2,2

Finansdepartementet

Arbetslösheten faller snabbare än tidigare väntatKällor: OECD, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar

Procent av arbetskraften

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

14,01

98

0Q

1

19

82

Q1

19

84

Q1

19

86

Q1

19

88

Q1

19

90

Q1

19

92

Q1

19

94

Q1

19

96

Q1

19

98

Q1

20

00

Q1

20

02

Q1

20

04

Q1

20

06

Q1

20

08

Q1

20

10

Q1

20

12

Q1

20

14

Q1

Januari 2010 Våp09

Finansdepartementet

Goda förutsättningar för en mer gynnsam utveckling på arbetsmarknaden än tidigare befarat

• Expansiv samlad ekonomisk politik– Finanspolitiken– Penningpolitiken och växelkursen– Kreditmarknaderna stöttades i ett tidigt skede

• Inhemsk efterfrågan utvecklas starkare än i tidigare prognoser 2009-2011– Ökad efterfrågan på arbetskraft i sysselsättningsintensiva tjänstebranscher– Fallet i sysselsättningen i varubranscherna dämpas– Ökade skatteintäkter för kommunerna, vilket bidrar till högre sysselsättning i

kommunerna

• Finanskrisens längd och djup är mindre än i tidigare prognoser– De varaktiga effekterna på sysselsättningen och arbetslösheten blir mindre

Finansdepartementet

Regeringens reformer minskar krisens permanenta effekter på arbetslösheten

• Ökat arbetsutbud och bättre fungerande arbetsmarknad efter regeringens reformer– Mer lönsamt att arbeta– Bättre matchningsprocess och mer fokus på sökaktivitet– Billigare och lättare att anställa, särskilt dem som stått

utanför en tid– Utbyggnad av aktiva åtgärder i arbetsmarknadspolitiken– Avdrag för hushållstjänster och –arbeten

Finansdepartementet

3600

3800

4000

4200

4400

4600

4800

19

891

990

19

9119

92

199

319

941

995

19

9619

97

199

819

99

200

02

001

200

22

003

2004

200

52

006

200

72

008

200

92

010

20

1120

12

201

320

14

Tusental

Sysselsättningen väntas snart börja öka igenSysselsättning 15-74 år. Säsongrensade kvartal, prognos från 2009:Q4. Källor: SCB, OECD, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.

Prognosjämförelse sysselsatta (tusental)

Finansdepartementet

Behov av förstärkning av jobbpolitiken

• Mer lönsamt att arbeta– Jobbskatteavdrag

• Stärker drivkrafterna att delta på arbetsmarknaden

– Höjd nedre brytpunkt för statlig inkomstskatt• Har ökat utbildningspremien• Främjat entreprenörskap

• Fler som vill anställa– Förstärka företagsklimatet

• Satsningar på infrastruktur, forskning, förbättrad företagsbeskattning och minskad regelbörda

Finansdepartementet

Stor utmaning fortsätta pressa tillbaka arbetslösheten

• Aktiva insatser kan minska risken för varaktig utslagning– Arbetslösa ska ha den kompetens som efterfrågas och få

fortsatt hjälp att söka de jobb som finns– Ökad anställningsbarhet och låga hinder för att anställa

• Förbättra arbetsmarknadens funktionssätt– Stärka drivkrafterna att delta på arbetsmarknaden

• Fortsätta värna offentliga finanser och makroekonomisk stabilitet

Finansdepartementet

Lägre beskattning av låginkomsttagareInkomstskatt som andel (%) av bruttolön för en ensamstående låginkomsttagare (67% av medellönen) utan barn 2000 till 2009. Källa: OECD

200020002000 2005 20052005 2009200920090

5

10

15

20

25

30

35

Danmark Sverige USA

OECD medelvärde 2009 10,7

Finansdepartementet

Lägre beskattning av medelinkomsttagareInkomstskatt som andel (%) av bruttolön för en ensamstående medelinkomsttagare utan barn 2000 till 2009. Källa: OECD

200020002000 2005 2005 20052009 200920090

5

10

15

20

25

30

35

Danmark Sverige USA

OECD medelvärde 2009 15,5

Finansdepartementet

Den bästa fördelningspolitiken är en politik för fler jobb

• När människor ställs utanför arbetsmarknaden och när de hamnar i arbetslöshet och får andra former av sociala ersättningar växer klyftorna

– Detta är grundorsaken till att inkomstspridningen ökade med 25 procent 1995-2006

• Det är när arbetslösheten faller och sysselsättningen ökar som vi kan minska klyftorna. För det krävs att vi fortsätter arbetet med att återupprätta arbetslinjen

• Samtidigt angeläget att pröva behovet av åtgärder för att mildra krisens effekter för dem med lägst ekonomisk standard

Finansdepartementet

Analysram för reformutrymmet

• Avstämning mot överskottsmålet– 1 procent av BNP då ekonomin normaliserats

• Avstämning mot utgiftstaket– Upprätthålla budgeteringsmarginaler

• Avstämning mot konjunkturläget– Sparande under målet motiverat vid lågt

resursutnyttjande– Undvika pro-cyklisk finanspolitik

• Beakta osäkerheten och riskbilden– Inte inteckna reformutrymmet för tidigt

Finansdepartementet

Finansiellt sparande och BNP-gapProcent av BNP respektive potentiell BNP

-6

-4

-2

0

2

4

6

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Finansiellt sparande

BNP-gap

Finansdepartementet

Avvägningar reformutrymme

• Ett sparande över målet kan inte utnyttjas till permanenta reformer om det beror på en starkare konjunkturutveckling än väntat

• Den stora osäkerheten om prognoser 3-4 år fram i tiden gör det riskabelt att inteckna dessa överskott

• En strukturellt starkare utveckling ger möjlighet till ytterligare strukturreformer och till att mildra krisens effekter på vissa grupper

Finansdepartementet

Inriktningen på politiken

• Starka offentliga finanser

• Full sysselsättning genom förstärkning av arbetslinjen

• Gjuta samman Sverige efter krisen