Biblioteksplan 2.0

Elisabet Ahlqvist 2014-12-03

Ny bibliotekslag 2014

• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska

bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

samverka.

• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på

biblioteksområdet.

• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick

över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.

Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och

kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och

hur de används.

”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller

landstingskommunal instans antagen plan för viss

biblioteksverksamhet som ger närmare besked om

verksamhetens inriktning och omfattning och om

samverkan och som är så utformad att medborgarens

förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden

gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”

(s.112)

Definition av biblioteksplan DS2003:66

”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning

för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som

bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”

(s. 106)

”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad

skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat

övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall

upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”

(s.58)

DS2003:66

• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som

präglar samarbetet mellan olika bibliotek.

• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i

grunden gemensam resurs”

• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.

Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)

• Förutom fjärrlånehanteringen som har en

egen paragraf, bör huvudmännen besluta

om formerna för samverkan.

• Lagen har ett starkt användarperspektiv,

och utgår från hur biblioteken används

14 § Samverkan

17 § Biblioteksplaner

Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat

att promemorians formulering kunde orsaka

oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är

regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin

biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för

sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår

det tydligare att vad som avses är en separat plan för

just biblioteksverksamheten.

(Prop. 2012/13:147, s.43)

17 § All biblioteksverksamhet

”Regeringen kan konstatera att den verksamhet

som ska ingå i biblioteksplanen är den

biblioteksverksamhet som kommunen eller

landstinget bedriver som huvudman. För det fall

kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet

som huvudman ska även den ingå i planen.

På motsvarande sätt ska folkhögskole- och

sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall

landstinget som huvudman driver sådan

verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av

nödvändighet inte att se likadana ut eftersom

olika kommuner och landsting bedriver

biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”

(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)

17 § Sammanfattning

• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,

skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra

kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.

• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala

biblioteksverksamheten såväl som folkhögskole- och

sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och

medieplanering.

• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra

bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och

landstingskommunala biblioteksplanerna.

17 § Det räcker intemed kulturplanerna

”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att

samordna arbetet med biblioteksplanerna med

arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär

dock inte att det lagstadgade kravet på att

landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör

utgå. Skälet för det är främst att planeringen av

biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför

översiktlig om den integreras i de allmänna

kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)

Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?

• Förstärka skolbiblioteken

• Likvärdig tillgång

• Utjämning genom samverkan

• Resurseffektivisering

• Användarperspektiv

De föreslagna kraven på tillgänglighet,

avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet

främjar tungt vägande allmänintressen,

som bedöms motivera den inskränkning

av kommunernas och landstingens

självbestämmanderätt som blir följden.

Alla ska ha fri tillgång till god

biblioteksservice, oavsett var de bor i

landet.

Konsekvenser för kommunalt självstyre

• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig

biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka

på kommunalt självstyre.

• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och

ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i

verksamheten.

• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig

och verksamheten så länge som minimikraven i lagen

uppfylls.

• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom

de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i

någon grad.

• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i

självbestämmandet.

Konsekvenser för kommunalt självstyre

§18 Uppföljning

• Regeringen anser att det inte är lämpligt

att i bibliotekslagen närmare reglera hur de

tre ska arbeta tillsammans. Samverkans

mest ändamålsenliga former behöver få

utvecklas över tid, och kan varierar från tid

till annan, beroende på vilka behov som

finns.

• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala

biblioteksverksamheten och kommunerna.

• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har

utformats och använts.

• Regeringen anser att det är av stor vikt att

även kommunerna är delaktiga i uppföljningen

av de biblioteksplaner de själva utformar och

upprättar

• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt

bidragit till att det fortfarande är stora

standardskillnader

18 § Uppföljning

• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för

uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner

• Behovet av mer samordning och uppföljningen av

biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete

nationellt.

Kvalitetsdialog

• September 2011

KB föreslår två spår:

1) Arbete med planerna

2) Kvalitetsmodellen och

utveckling av kvalitet

• Februari 2012

1:a mötet

• 22 november 2013

”Konstituerande”

• 21 november 2014

1:a med kommunerna med

Inriktning 2014

• Fokus på biblioteksplanerna: – Systematiskt arbete med biblioteksplanerna

utifrån den nya bibliotekslagen.

– Skapa verktyg för att strukturera samarbete på olika nivåer.

– Analysera kulturplanernas relationer till de regionala och de kommunala biblioteksplanerna.

Tema 1: konkret, kortsiktigt, process

Grönt = Viktigt

Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan

Idéskrifter från Kvalitetsdialog

• Vi har publicerat två skrifter

– Biblioteksplan 2.0

– Nyckeltal 1.0

• Nästan varje område är kopplat till en lagparagraf

• Det finns en förslagslista att utgå från

• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun

• Gör prioriteringar, men tappa inte basverksamheten!

• Visa relationerna mellan olika delar

• Koppla mot andra planer och styrdokument

Områden A - Z

B.

Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika delar är möjliga att genomföra? T.ex.

Barn och ungdom

Kultur

Teknik och teknisk infrastruktur

Vård och omsorg

Utbildning, skola

Social

Samhällsbyggnad

C.

Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när

de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är

uppföljningsbara? T.ex.

Halvår

Verksamhetsår

Läsår

Mandatperiod

Biblioteksplanens livslängd

R.

Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna i planen? T.ex.

Samarbeten mellan kommunala bibliotek

Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen

Bibliotekssamarbete över kommungränserna

Cykeln

Plan

Arbete

Uppfölj-ning

Ev. utveck-lings-insats

Ev. planre-videring

Att skriva mål som kan följas med nyckeltal- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan

uppföljningsbar

Sätta ett mål

• Konkret vill uppnå

• Tidsrymd

• Mätbart

Foto: Henrik Johansson

Ange en riktning

• Öka

• Minska

• Förbättra

• Utveckla • Värna om

• Tillvarata

• Tillgodose

Foto: Henrik Johansson

Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”

1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”

2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”

3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under kalenderåret”

4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under kalenderåret”

Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?

Analytiskt:

Statistik

Indikatorer

Nyckeltal

Målvärden

Tidsserier

Benchmarking etc. http://office.microsoft.com

Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?

Foto: Elisabet Ahlqvist

Beskrivande:

Brukarundersökningar

Personalenkäter

Attityder

Självvärderingar

Observationer

Dagböcker

Fokusgrupper etc.

Exempel - nyckeltal

• Tal vi intresserar oss för

• Förenklad bild av

verkligheten

• Utgör en referenspunkt som

underlättar kvalitativ analys

och diskussion

Bild: http://office.microsoft.com

Nyckeltal kräver mätbara mål – inte

visionära eller följningsbara

• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man

inte tillgång?

• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller

ingen uppmärksamhet?

• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?

Nyckeltal 1.0

Statistik – nyckeltal - TTT

• KB utvecklar den nationella biblioteksstatistiken för att underlätta användningen.

• Statistiken kan användas till nyckeltalsom ger en bild av verksamheten.

• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om verkligheten, fler undersökningar behövs.

• TTT bygger på observationer i biblioteksrummet, vad gör besökarna? En kompletterandebild framträder.

1. Okunskap om lagen

2. Befogenhet

3. Strategiska politiker

4. Styrkort

5. Biblioteket – en kvinnofråga?

6. Olyckliga omständigheter

7. Abstrakt innehåll, på verkar

relevansen

Hinder för biblioteksplaner

Skolbiblioteksundersökning pågår

1386

14

143

65

36

6

69

266

32

68

197

62

40

74

756

24

93

28

2

0

12

Eget skolbibliotek på skolan

Vi använder en annan skolasskolbibliotek

Vi använder ett integrerat folk- ochskolbibliotek

Vi använder folkbiblioteket

Bokbuss, bokbåt

Vi har inte tillgång till skolbibliotek

Annat svar än ovan

Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim

Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning

Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet

(medel 6 timmar/vecka)

3373 svarande

31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka

Skolbiblioteket på Ryska skolan.

Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet

Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet

Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet

Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum

Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt

Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame

Skolbiblioteket på Böskolans friskola

Skolbiblioteket på Nordhemsskolan

Skolbiblioteket på Fjällskolan

Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg

Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H

Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM

Backegårdsskolan biblioteket

Samskolans bibliotek

Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.

Skolbiblioteket på Rambergsskolan

Skobiblioteket på Sjumilaskolan

Skolbiblioteket på Flatås G- lasser

Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2

Skolbiblioteket på Backatorpsskolan

Gårdstensskolans skolbibliotek

Skolbiblioteket på Eriksboskolan

Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9

Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan

Skolbiblioteket på Bergums skola F 9

Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9

Skolbiblioteket på The English School Gothenburg

Hallenskolans bibliotek

Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan

Katrinebergsskolans bibliotek

Sammanställning december 2014

• 115 kommuner med giltig plan (40 %)

• 29 kommuner med inaktuell plan

(slutår 2012, 2013) (10%)

• 130 kommuner har en plan äldre än

2011, eller ingen plan alls. (45 %)

• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)

aktuell40%

inaktuell (2013,2012)

10%

äldre plan eller helt saknad

plan45%

osäker status5%

Bibliotekplaner (2014-12-01)

Västra Götaland 2014-12-01

aktuell23%

inaktuell4%

saknas63%

oklar status10%

Västra Götaland 2014-12-01 • 11 kommuner med giltig plan (23 %)

• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,

2013) (4 %)

• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller

ingen plan alls. (63 %)

• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)

• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan

• 2 kommuner har plan under revidering

(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)

Frågor?

elisabet.ahlqvist@kb.se

cecilia.ranemo@kb.se

Här kan man hämta statistik:

http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/

http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/

http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404

87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru

e