Vilken framtid har försvarsindustrin? David Ljung

2

3

Vilken framtid har försvarsindustrin?

Kommer den skapa fler eller färre jobb i Sverige och i övriga EU?

Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg

4

OmförfattarenDavidLjungärpolitisktsakkunnigfördesvenskasocialdemokratiskaledamöterna(S&D)iEU-parlamentet.TankeverksamhetenhartidigaregivitutrapporternaNyatider–nyajobb.Utmaningarochutvecklingsmöjligheterijobbpolitiken(2012),Ärvismartanogfördenyajobben?(2012),Harvirådattintesatsamerpåökadjämställdhet?(2013),Kina–riskellerräddningförjobbeniSverigeochEuropa?(2013),Vadkanvivinnapåattgöradesjukajobbenfriska?(2014)ochMerfrihandel=flerjobb?SysselsättningseffekteravetthandelsavtalmellanUSAochEU(2015).

FörfattarnasvararsjälvaförframlagdauppfattningarochslutsatseriTankeverksamhetensskrifter.Ansvarigutgivare:Ann-SofieHermanssonwww.tankeverksamheten.seredaktion@tankeverksamheten.seISBN978-91-87077-48-7Göteborg2015

5

Vilken framtid har försvarsindustrin?

Kommer den skapa fler eller färre jobb i Sverige och i övriga EU?

InledningFörsvarsindustrin iEuropabantades rejält efterdetkallakrigets slut.Efterattdenhämtatsigunderstoradelarav00-taletleddedenekono-miskakrisentillattdenåterigensattesunderhårdpress.Samtidigtharomvärldenblivitmeroroligigen.KonflikternaiSyrien,

IrakochsärskiltUkrainaharförändratdetsäkerhetspolitiskaläget.Kri-getfinnsplötsligtpåtröskelntillEU.Därmedhardebattenomförsvarsindustrinnåttettvägskäl.Detstår

ochväger.Olikakrafterdraråtolikahåll.ÅenasidanmenarvissaattförsvarskapaciteteniSverigeochövriga

EUärförlåggivetdenyaförutsättningarna.Dettalasomattförsvaretoch försvarsindustrinmåste stärkas samt om att det europeiska för-svarsindustriellasamarbetetbehöveröka.Åandrasidananserandraattförsvaretochförsvarsindustrinistället

bör minskas ytterligare. Det talas om vikten av ett bredare säker-hetspolitisktsynsättmedfokuspåkonfliktförebyggandecivilainsatsersnarare än krigsmateriel. Det talas om att begränsa den vapenexportsominterespekterardemokratiochmänskligarättigheter.Viddettavägskälärdethögstrelevantattställasigfråganvartden

försvarsindustriellautvecklingen–iEUochspecifiktiSverige–egent-ligenärpåväg.Kanvipåungefär10årssiktförväntaossenstörreellermindreförsvarsindustri?Kommerdenattvaraannorlunda?Isåfallhur?

6

Vilka blir konsekvenserna på arbetsmarknaden?Kommer försvars-industrinattgenereraintressantaframtidsjobb,ellerkommerdensna-rareattlämnaetttomrumavförloradearbetstillfällen?Syftetmeddennarapportärinteattgeglasklarasvarpåallafrågor,

utansnarareattgeenkortochenkelbakgrundtilldeomständigheterochtrendersomsvarenskullekunnautgåfrån.Tilsyvendeogsidstärdetalltidsvårtattförsökaförutsägaframtiden.Påsinvägmotdenavslutandesummeringentarsigrapportenitur

ochordningannuläget,historienochframtiden.

1.Varstårvinu?

Låtosstillattbörjamedtaennärmaretittpånuläget.Istoradrag:hurseromvärldsförutsättningarnaochdeneuropeiskaförsvarsindustrinförtillfälletut?

Förändradsäkerhetspolitiskspelplan

DetsäkerhetspolitiskalägetiEuropaharunderdesenasteårenföränd-ratsordentligt.Bildenavriskerochhotharirasktaktmålatsom.Enstökigglobalomvärld–prägladavoroligheterochkrigiblaLi-

byen,Syrien,IrakochAfghanistan–harpåolikavisgjortavtryckiEuro-pa.Totalt sett i världenhardeväpnadekonflikternablivit fler (SIPRI2015,7).Terrorismenhar–inteminstmedkopplingtillvidrigheternasomterrorgruppenISstårföriSyrienochIrak–återigenblivitenpåtag-ligrealitetideteuropeiskasamhället.SamtidigtärdetkonflikteniUkrainasomföreuropeiskdelharblivit

denverkligavattendelaren.Densäkerhetspolitiskaspelplanenharovän-tatruskatsom.Denkulturavsamverkanochsamförståndmellanvästochöstsomkontinuerligtbyggtsuppsedanslutetavkallakrigetharnusnabbtförsvagats.AttkrigetställtsigpåtröskelntillEUhartvingatbådepolitikerochmilitärstrategeratttänkaom.Efterattdenmilitäraförsvarskapacitetenunderdrygttvådecennier

haftlågprioritetideflestaEU-länderförsnudiskussioneromattvändapåstekenochiställetbörjarustaupp.Detäringetheltosannoliktscena-

7

rioattförsvarsbudgetarnaframöverstärksendelochattförsvarsindu-strinpåsåvisfårmerattgöra(SIPRI2015,10).Detärdockviktigtattocksåsemotkrafterna.Detgårävenatttänka

sig ett scenario där ansvariga politiker – trängda av bl a ansträngdaoffentligabudgetarochaktivaprotesterfråncivilsamhället–väljerattgeförsvaretnågrasnabbasymbolmiljardermenattinteirealitetenin-ledanågonupprustning.Till detta ska läggas att den europeiska försvarsindustrin blivit så

exportorienteradattförsäljningenutanförEuropaäriprinciplikaviktigsombeställningarnafråneuropeiskaregeringar.Dettakomplicerarbil-denytterligare.Det försämrade säkerhetspolitiska läget kan alltså ge en stärkt och

mervälbemannadförsvarsindustri,mendetärinteallssäkert.

Industriellahuvuddrag

Vadärdetdå för försvarsindustri somvi talarom?Huvuddragenkansammanfattasungefärsomföljer.FörsvarsindustriniEuropaomsätternågonstanskring100miljarder

europer år (AED2013). Antalet direkt anställda i de europeiska för-svarsföretagenärungefär400000.Antaletindirektanställdahosunder-ochserviceleverantörerharskattatstill960000(EuropeanCommission2013b,3).Detrörsigalltsåomenganskabetydandedelavdeneurope-iskaekonomin.Inom den svenska säkerhets- och försvarsindustrin, som täcker in

merändenrenaförsvarsmaterielproduktionen,äromsättningenca30miljarderkronorperår. Industrinharungefär33000direktanställdaoch troligen omkring dubbelt såmånga anställda i underleverantörs-ochserviceledet(SOFF2014).Ävenspecifiktförsvenskdelärdettaallt-såenviktigdelavekonomin.1

1Detärsvårtattskapaenbildavexakthurmangasomäranställdainomförsvarsindustrin–iEuropaochspecifiktiSverige.Ettproblemärattganskamångaavföretagen,såvälslutproducentersomunder-ochserviceleverantörer,ägnarsigåtbådemilitärochcivilproduktion.Hurstordelavsådanaföretagssamladeproduktionsomskabetraktassommilitärärintelättattavgöra.Enbedömningsomgårattgöraför svensk del är att omkring 2/3 av de 33 000 direktanställningarna är knutna till den renaförsvarsmaterielproduktionen (SOFF 2013; Svenska Freds/PAX 2012; SOU 2015:72, 206). Ett annatproblemär att under- och serviceleverantörsledet är så komplext att detdär knappast ärmöjligt atträkna jobb för jobb.Man fårstödjasigpåkvalificeradegissningar.Ensådan, somärbaseradpå flerastudierochsomblaEU-kommissionenanvändersigavförsinEuropa-skattning,talaromattettjobbiförsvarsindustrintypisktsettgenererarca2,3indirektajobb(industriAll2012,109).DetmestrimligaärnogattantaattungefärdettaförhållandegälleräveniSverige(jfrtexDN2009-10-26).

8

Försvarsindustrinkandelasini trehuvudsegment: flyget,det land-baseradeochdetmarina.Flygetärdetstörstaavsegmenten.Detstårförungefärhälftenavomsättningenochsysselsättningenideneuropeiskaförsvarsindustrin.Förspecifiktsvenskdelärandelenlitemindre.Kär-nanisegmentetärstridsflygplanen.Därpågårtrelångsiktiga,avancera-de och komplexa jätteprojekt: Rafale (Frankrike), EuroFighter (Tysk-land,Italien,SpanienochStorbritannien)ochJasGripen(Sverige).Pro-jekten–ochhelasegmentet–ärmycketintensivanärdetgällerforsk-ningochutveckling(FoU).Rejälaoch ihålligaFoU-investeringarkrävsföratthängamedikonkurrensen.Deandratvåsegmenten–detlandbaseradeochdetmarina–ståridet

europeiskaperspektivetföromkring30respektive20procentavom-sättningochjobb.ISverigeharbådasegmentenlitelägreandelaränså.Stridsvagnar och andra stridsfordon är centrala produkter i landseg-mentet.Idetmarinasegmentetdominerarkrigsfartygochubåtar.Gene-relltsettärdessatvåsegmentnågotmindreFoU-intensivaänflygseg-mentet.Vissa avprojektenär väldigtkomplexa,menFoU-nivåernaärändå–medvissaundantag–litelägre(EuropeanCommission2013b,3f;SOFF2014).EnviktigaspektpåFoU-investeringarnaärattdeintebaraärbärande

förförsvarsindustrinsomsådan.Defårocksåendelpositivaåterverk-ningar i närliggande branscher. Detta gäller exempelvis elektronik,rymdfartochdencivilaflygindustrin.Allmäntsettärkontaktytornamel-landetmilitäraochdetcivilaganskamånga.Detärrelativtvanligt–inteminst på flygsidan – attmilitär och civil produktion samlats i sammaföretagellersammakoncern(EuropeanCommission2013a,3).Ett kännetecken för jobben i försvarsindustrinär attde till relativt

stordelärhögkvalificeradeochspecialiserade.BådeiSverigeochEuro-pasomhelhetharnågonstanskring40procentavdeanställdaenuni-versitetsexamen. Detta innebär – precis som i flera andra högkvalifi-ceradesektoreriEuropa–attdetärsvårtatthittarättfolk.Kompeten-senhosdearbetssökandematcharinteriktigtdenkompetenssomför-svarsföretagen söker (SOFF 2014; AED 2013; European Commission2013b,30f).En annan del i dynamiken kring försvarsindustrijobben är att för-

svarsföretagengenerelltsettärextremtexportberoende.Jobbenärallt-så istorutsträckningdirekt länkadetillvadsomhänderpåutländskamarknader.Denövergripandeeuropeiskabildenärintehelttydlig,mensammantaget verkar den del av produktionen som exporteras ligga ihäradet40-60procent(AED2013;EuropeanCommission2013b,26f).

9

Exportandelenidensvenskaförsvarsindustrinliggerkring60procent.Destorasvenskaellersvenskanknutnaförsvarsföretagensäljerallamerän50procentavsinproduktiontillutlandet(Försvarsexportmyndighe-ten2015).Exportberoendethandlarintebaraomförsäljningensomsådan,utan

förmångaförsvarsföretagocksåomattsäkrasåpassstoravolymerattdet går att upprätthålla utveckling och produktion av komplexa ochavanceradevapensystem.Med småochvolatila försäljningsvolymer –vilketvorekonsekvensenavattendastförlitasigpådeninhemskaefter-frågan–ärdettaimångafallintemöjligt.DågårdetinteatthållaFoU-verksamhetenpåentillräckligthögnivåellerattkontinuerligthållakvaren kompetent personalstyrka (SOU 2015:72, 28; European DefenceAgency2015).Trotsatthuvuddragenserskapligautanservissabedömareattden

europeiskaförsvarsindustrinisjälvaverketinteärisåbraskick.Efter-somindustrinalltjämttillstordelärorganiseradlängsseparatanatio-nellaspårärdenfragmenteradochineffektiv.Eftersomdenintefulltutanpassats till bantade nationella försvarsbudgetar brottas den medöverkapacitet.EftersomdenvadgällerFoU-investeringarnaärsvagochharennegativtrend(USAläggersjugångermerpåförsvarsrelateradeFoU-investeringaränEU-länderna tillsammans)sliterdenmedtekno-logi- och produktivitetsutvecklingen. Helheten är problematisk. Detfinnskonsultberäkningarsomvisaratteuropeiskförsvarsmaterielkos-tar30-40procentmerändenborde.Dettablirdyrtfördeeuropeiskaskattebetalarna.Detärocksåetthandikappiexportsammanhang.Iochmedattendeleuropeiskatillverkareharproblemmedattkonkurreramedprisblirexporten–trotsattdenärbetydande–intesåomfattandesomdenfaktisktskullekunnavara(TheEconomist2013-03-02;Euro-peanCommission2013a,2f).Ivisskontrastkandetnogsägasattdensvenskaförsvarsindustrinär

ibättreskickändeteuropeiskagenomsnittet.Detfinnsfrågeteckenblakringden långsiktigaefterfrågan fråndet svenska försvaretochkringfallandeFoU-nivåer.Åandrasidantyderdetmestapåattkonkurrens-kraftenåtminstoneförtillfälletärgod.Jas-försäljningarna,somharvaritettviktigtlyft,hardrivitshemmedargumentet”billigtochbra”.Allmäntsett indikerar den aktiva och diversifierade exporten att konkurrens-kraftenärgod(Regeringensskrivelse2014/15:114;SvenskaDagbladet2014-05-18).

10

Påminussidan skadetocksåkonstaterasatt försvarsindustrinhelatidenharenmoraliskproblematikattbrottasmed.Vapenärtillförattdöda.Attproduceraochsäljasådanaprodukteräraldrigokomplicerat.Grundproblematikenhardessutomblivitalltmerpåtagligitaktmedattexportberoendetökat.Ävenommångaförsvarsföretagochregeringarverkligenförsökerskötasigsnyggtochprydligtgårdetinteattensmedbästaviljakarakteriseraden internationellavapenhandeln somsnyggochprydlig.Endelvapenhamnar–trotsattblaEU-ländernasomregelharganskatuffareglerförexportkontroll–ihänderdärdeintebordehamna. Marknaden är också i större utsträckning än de flesta andramarknaderprägladavoegentligheterochskumraskaffärer.Ävenförse-riösa europeiska företag tycks det vara svårt att hålla korruptions-härvornapåavstånd(TheEconomist2013-05-25).Detgårsjälvfalletattargumentera för att fördelarnamed exporten överväger nackdelarna,mensomvapenhandelnirealitetenserutfinnsdetalltidenminusvaria-beliekvationen.Sammantaget ärbildenkomplex.Närman ska försökavärderavad

somkommeratthändamedjobbeniförsvarsindustrinharmanattgöramedenmycketspeciell industriell logik.Aktivstatlig inblandningochnationellaförsvarsintresseninnebärattföretagsekonomiskaochmark-nadsmässigavillkorochparametrarinteriktigtgäller.Försvarsindustrinärintesomandraindustrigrenar(SOU2015:72,27).

2.Hurkomvihit?Låtossdåtanästastegpåvägenmotframtidsspekulationerna.Historienäralltidbraatthamedsigienbedömningavframtiden.Tretydligatren-derunderdesenastedecenniernaharvaritviktigaförhurförsvarsindu-strinserutidag.

Minskadeförsvarsbudgetar–menmotviktiformavökadexportIenhistoriskbakgrundärdetrimligtattbörjaviddetkallakrigetsslut.Dennasäkerhetspolitiskaomvälvningändradeganskadrastisktspelreg-lernaförförsvarsindustrin.

11

Enuppenbareffektavomställningenblevattförsvaretficklägreprio-ritet.Ingentydligtotalsiffrafinnstillgänglig,mengenerelltkanmansägaatt militärutgifternas andel av de offentliga utgifterna från 1990 ochframtillidagharminskatmedmellan30ochdrygt50procentideflestaavdenuvarandeEU-länderna.SomandelavBNPharminskningarnaun-dersammaperiodtypisktsett–mednågraundantag–varitlitestörreänså.Försvenskdelharmilitärutgifternafrån1990till2014minskatfrån4,2till2,3procentavdeoffentligautgifternaochfrån2,6till1,2pro-centavBNP.I Öst- och Centraleuropa har dessa relativa nedprioriteringarmat-

chatsavbantningaräveniabsolutatermer.IÖsteuropaärdesamladeförsvarsbudgetarnanu–efterettrasunder90-taletochsedanenupp-rustningunderdetsenastedecenniet–ungefärentredjedelavvaddevar1990. ICentraleuropaärdenuomkringhälftensåstorasomdå. IVästeuropa är bilden annorlunda. I absoluta termer har de västeuro-peiskabudgetarnahållitsigkvarpåungefärsammanivåsom1990.Dålåg de sammanlagda utgifterna på omkring 300 miljarder USD. Desenaste åren har de legat kring 270miljarderUSD. I Sverige har för-svarsutgifterna i löpande priser ökat från cirka 30 miljarder kronor1988ochcirka37miljarderkronor1990tillcirka45miljarderkronor2014.Omräknatifastapriser–såattdetgårattjämföra–innebärdeten knapp minskning om man tar 1988 som startdatum och en klarminskningommanstartar1990(SIPRI,MilitaryExpenditureDatabase).2Deabsolutasiffrornaärdocksvagareändekanverka.Iochmedatt

personalkostaderstigit i reala termerochdealltmersofistikeradeva-pensystemenblivitalltdyrareräckersammasummapengar idag intelikalångtsomdengjorde1990.Försvarsbudgetarnaharirealitetenbli-vitmycketträngre.EnpostibudgetarnasomsärskiltpåsistonefåttensärskiltstyvmoderligbehandlingärFoU-investeringarna.IEuropamin-skade de från 2005 till 2010med 14 procent (European Commission2013a,2f).ISverigeminskadeanslagentillFoUmellan2005och2013medmerän50procent(SOU2015:72,208).Närförsvarsbudgetarnaprioriteratsnedharbesparingarnaistorut-

sträckningtagitsutpåmaterialsidan.Deeuropeiskaregeringarnasma-terialinköphardrivitsnertillenklart lägrenivåän1990.Detta leddefrån1990tillbörjanav00-talet tillengenerellbantningavdeneuro-

2BådaUSD-siffrornagälleri2011årsfastapriser/växelkurserochärdärförnågorlundajämförbara.Densvenskaomräkningentillfastapriserbyggerpåenenkeljämförelsemedutvecklingenförkonsument-prisindex.

12

peiskaförsvarsindustrin.1993-2003minskadeantaletförsvarsindustri-jobbganskarejältiallaEU-länderutomDanmark,FinlandochGrekland(EuropeanCommission2009,16ff).För att försöka kompensera för detta efterfrågefall börjademånga

europeiskaförsvarsföretagimitten/slutetav90-taletmedattidentifieranya kunder.Det handladebåde ometablerade industriländer och omutvecklingsländer. Ett antal utvecklingsländer hade kommit så långt iden ekonomiska utvecklingen att de på allvar kunde börja efterfrågaförsvarsmateriel.Dettagenererade,vidsidanavderedanexisterandemarknaderna,ennymarknadsomkundetastillvara.Ambitiösa exportstrategier togs fram och sattes i verket. För stora

delaravdeneuropeiskaförsvarsindustrinhardeblivitmerellermindreframgångsrika.Successivtharexportsidanavaffärernabyggtsupptilldenhögaandel–alltsånågonstans ihäradet40-60procent–därdenliggeridag.2011gick35avdeneuropeiskaexportentillMellanöstern,16procenttillNordamerika,14procenttillSydasien,8procenttillSyd-ostasienoch7procenttillAfrika(EuropeanCommission2013b,27).Sverigeharvarit ett avdemest framgångsrika exportländerna.Ex-

portandelenavförsäljningenharstigitfrån25procent1997tillrunt60procentunderde senaste åren.Avomkring150 företagmed tillverk-ningstillståndförkrigsmaterielärett40-talaktivaexportörer.Samman-tagetunderhelaperioden1998-2013har37procentavexportengåtttill EU, 10 procent till övriga Europa, 11 procent till Sydostasien, 10procent till Sydasien, 10 procent till Nordamerika och 10 procent tillAfrika söder om Sahara. På senare tid har dock en allt större del avexporten gått till Sydasien, Sydostasien och Mellanöstern (Försvars-exportmyndigheten2015;SOU2015:72,206).Exportenharvaritavgörandeföratthållaförsvarsindustrinigång.För

enlångradförsvarsföretaginnebardenattdetblevmöjligtatthämtasigefter90-taletsstålbad.Trotsattmångaförsvarsbudgetarnutagitytter-ligarestrykunderdesenasteårensekonomiskakrisharförsvarsindu-strijobben kunnat hållas kvar på skapliga nivåer.Utan exporten hadejobbennogbarafortsattattförsvinnairasktakt(EuropeanCommission2009,16ff;EuropeanCommission2013b,3).Försvenskdelhardenöka-deexportengjortattsysselsättningstrendentillochmedkunnatvändas.Frånmitten av 90-talet och fram till idag har försvarsindustrijobbenblivitnågotfler(SOU2015:72;SOFF2014).

13

Vidgatsäkerhetspolitisktbegrepp–mendetkonventionellaäralltjämtetthuvudspår

Vad somockså hänt sedan det kalla krigets slut är att det säkerhets-politiskatänkandetiEuropaharvidgats.Vihargåttfrånenkallakriget-värld – där det mesta handlade om rustning, beredskap och väpnatförsvar–tillennyvärlddärdetrentmilitäragesenmeravgränsadroll.Det finns numera ett annat fokus på civil prevention och tidiga in-

satser.Demokrati,rättstatochmänskligarättigheter(MR)haretableratssombärandevärdenäven inomsäkerhetspolitiken.Enavkonsekven-serna är att vapenexporten successivt har getts allt snävare ramar.Miljöaspekterharkommitmedisäkerhetsbilden–inteminstmedkopp-ling till de konfliktrisker somklimatförändringarna kan föramed sig.Cyberrymden–därmycketliggerigränslandetmellanmilitärtochcivilt–harblivitennyochviktigsäkerhetspolitiskarena.UtanettrobustIT-försvarärmanytterstsårbaridessadagar.Den vidgade synen på säkerhetspolitiken reflekteras – och är väl

förankrad–icivilsamhället.Dedelaravcivilsamhälletsompåolikasättifrågasätteroch/ellergranskardetmilitäraförsvaretochförsvarsindu-strinärmycketaktiva. Iochmedattdeaktuellaorganisationernaharvunnit en del politiska segrar har de också byggt upp ett gott själv-förtroende.Denklassiskafredsrörelsen–med InternationalPeaceBu-reau och Svenska Freds som typiska exempel – har tagit ett par stegframåtochhar fått sällskapavaktörersomtidigare inte fannsdärpåsammasätt.Viharkampanjnätverk(t.ex.TheInternationalCampaigntoBanLand-

minesochTheClusterMunitionCoalition)somjobbarmotsärskildatyperavvapen–såsomlandminor,klusterbomberochkärnvapen.ViharenradMR-organisationer(inklusivejättarsomAmnestyochHumanRightsWatch)somverkar förattstyrauppochbegränsaden internationellavapenhandeln.Viharorganisationer som i sitt arbetemotkorruption(exempelvisTransparencyInternational)hårdgranskardemerljusskyg-gasidornaavnationellaochinternationellavapenaffärer.Detta säkerhetspolitiska nytänkande är viktigt och relevant. Det är

nogidetstoraperspektivetocksåenanledningtillattförsvarsanslageniEuropaharnedprioriteratsochbantatspåsåmångahåll.Demilitäralösningarna på nationella och internationella problem har fått lägrestatus.

14

Åandrasidanärdetviktigtattnoteraattneddragningarnabaradri-vitstillenvisspunkt.IdeallraflestaEU-länderharmanvaritnogamedattbehållavadman–påmerellermindregodagrunder–anservaraenacceptabelkonventionellförsvarsförmåga.Dettaharnogattgöramedattdenkonventionellakrigföringenändå

intetyckshagjortsitt.Medtankepåhurdetserutpåmarkeniolikakon-flikthärdarärdetslåendehurlitesomfaktisktharförändrats.Sermansigomärdetlättattmissaattviharlämnat1900-talet.TatillexempelAfghanistan, Irak,Ukraina,SyrienochLibyen.De internationellacivilainsatsernaharlyckatspåvissahåll,menharpåandrahållmöttenradallvarligamotgångar.Islutändanhardetblivitvapenochmilitärareali-teterpåmarkensomfåtttala.Krigföringenärbitvisriktigtsmutsig.Civil-befolkningen drabbas lika hårt som den alltid gjort. Vapentyperna äralltjämtdetraditionella.Devapensomförsvarsindustrinproduceradeför20eller30eller40årsedanärstorutsträckningibruk.1900-taletfinnsfortfarandekvar.Dethärmedattdetmilitärabitersigfastskanaturligtvisinteöverdri-

vas.Precisdessakonflikterharocksåvisatpådemilitäralösningarnasbegränsningar.Denlättnaivabildsomodlatsivästvärldenavvadinsats-styrkorochkortamilitäraexpeditionerkanåstadkommaharfåttsigensaftig törn. NärUSA och de europeiska stormakterna gått inmed sinmestavanceradteknologihardepåkortsiktkunnatgöraframsteg,mendeharändåidetlängreperspektivethaftförtvivlatsvårtattvinnaochsäkra freden. Denmilitära högteknologin har inte räckt till. Facit är ibästafallblandat.Sammantagetkanmankanskesägaattinsiktenomattdetkonventio-

nellafortfarandegällerharkompletteratsmedeninsiktomattdetinteärrealistisktatttroattman–ensmedteknologisköverlägsenhet–skakunnakommautifrånochsnabbtlösadennatypavkonfliktermedmili-täramedel.Demilitäraverktygenskavarkenunder-elleröverskattas.

Ambitioneromgränsöverskridandeproduktion–mendetmestaärändånationellt

DenstorafråganidenförsvarsindustrielladebatteninomEUharlängevarit problemetmed den fragmenterade produktionen. Kompetenser,organisationsstrukturerochutgifterduplicerasimånganationellalager.FoU-resurserspridsutpåmassoravhåll iställetförattkoncentreras.MedanfleratillverkareiolikadelaravförsvarssektorniEuropahåller

15

påmedprecissammasakerfinnsdetiUSAkanskeenellerettpartill-verkareperproduktkategori.SetttilltotalenhållerEuropaigångnästanfyragångersåmångaförsvarsplattformaroch-systemsomUSA(Briani2013).Mycketavdettaharattgörameddenstarka–ochförvissoganskalo-

giska–nationellaorienteringen.Deregeringarsomharmöjlighetfort-sätterattimycketstorutsträckningbeställaochköpaförsvarsmaterielavsina”egna”tillverkare.Ca80procentavallainvesteringariförsvars-materielgörspånationellbasisutankopplingtillnågonformavgräns-överskridandesamverkan.Envisskonsolideringharonekligenskettöverdetvåsenastedecen-

nierna. En handfull ganska starka gränsöverskridande koncerner harvuxitfram.SomettexempelingårnumerabådeBoforsochHägglundsibrittiskaBAESystems.Detharocksågjortssatsningarpåattförasam-manmilitärochcivilproduktionunderetttak.Särskiltiflygsektornhardettavisatsigfungera.EU-lagstiftningomblaförsvarsupphandlinghartagits framförattväva ihopochdärmedrationaliseradeneuropeiskamarknaden. Ickedestomindreär fragmenteringen fortfarandeettbe-svärandefaktum(EuropeanCommission2013b,18ff).Detgårnaturligtvisattdiskuterahurlångtdetrealistisktsettgåratt

komma när det gäller att skapa en mer enhetlig europeisk försvars-industri.Problemetärdockhögstreellt.Itaktmedattexportberoendetharökatharnackdelarnaävenblivitalltmerpåfallande.Förattkunnahålla sig hälsosam på längre sikt behöver den europeiska försvars-industrinklarakonkurrensenmedUSA:s–ochkanskeävenandralän-ders–relativtenhetligaocheffektivaproduktionsapparater.

3.Hurserframtidenut?

Därmedärviframmevidframtiden.Utifrånhistorikochnuläge:hurärdetrimligtatttroattförsvarsindustrinkommerattutvecklasframöver?Vadhändermedförsvarsindustrijobben?Heltklartärattviharattgöramedolikakraftersomdraråtolikahåll.

Dettaillustrerasidenenklafigurenpånästasida.Huruvidaförsvarsjob-beniEuropablirflerellerfärreavgörsiettsamspeldärfemövergrip-andefaktorerärcentrala:mobilisering,mervärde,militarism,marknadochmoral.

16

MobiliseringIgrundenärdetnaturligtattargumenteraförattdenförändradesäker-hetspolitiskasituationeniEuropakräverattförvaretgeshögreprioritet.Detskullehandlaomattmobiliseranyakrafter:attökaförsvarsanslagenochatthöjaberedskapen.Inteoväntatärdettadenlinjesompolitiskamajoriteterdesenastetvå

årenharslagitinpåiSverigeochandraEU-länder.AttNATOifjoltogettmålomattvarjemedlemslandår2024skaläggaminsttvåprocentavBNPpåförsvaretharpåverkatdeneuropeiskadebatten.Omdetsäker-hetspolitiskalägetförvärradesytterligareskulledettafokuspåförvars-kapacitetensannoliktbliännustarkare.Iförlängningenskulledenändradepolitiskatonenkunnaledatillatt

försvarsindustrinfårenökadorderingångochatt försvarsindustrijob-

17

bendärigenomkanblifler.Jusämresäkerhetsläge,destobättreaffärerförindustrin–detbordevaradengenerellalogiken.Samtidigtfinnsdetbastantabromsklotsarsomhållerpolitikernatill-

baka.Mindreåtgärder–någonenstakamiljardhitellerdit–harredanvidtagits.Merkanvarapågång.Dettaäringenstörresak.Resonerarmanitermeravattlångsiktigtochseriöstbörjabyggaenstarkareförsvars-kapacitetblirdetdockkrångligare.Detärettsvårtochpåintetsättgivetstegattta.Mångaeuropeiskapolitikerharnämligenvantsigvidattgeförsvars-

anslagen låg prioritet. Förvaret har påmånga håll och under lång tidbetraktassomennedskärningspost.DettagällerinteminstiSverige.NästanallaEU-länderharträngdaoffentligafinanser.Krisenharsatt

allvarligaspår.Någondrastiskförändringåtdetpositivahålletärinteisikte. Med sådana budgetförutsättningar skulle det ta emot att satsastort på försvaret. Det skulle kräva tuffa och svårmotiverade bespa-ringarpåandrabudgetposter.Oberoendeavdetsäkerhetspolitiskalägetärdetalltsåingengivensakattfixaframmerpengar.INATO-sammanhangetfinnsdet–avjustdessaorsaker–allanled-

ningatttvivlapåattsamtligamedlemmarverkligenkommeratttasigövertvåprocent.Ditärdetivissafallmycketlångt.MedanNATO-med-lemmarnassammanlagdaförsvarsutgifterberäknasfallairealatermermellan2014och2015ärdetendastfemmedlemsländersom2015för-väntasklaratvåprocentsgränsen(Techau2015;Reuters2015-07-08).FörsvarsindustrinkannogräknamedattförsvarsanslageniEuropa

inteskärsnerytterligareunderdekommandeåren.Snararelutardetåtattdestärksnågot.Sålångesomintesäkerhetslägetförsämrasradikaltgårdetdockinteatträknamednågrastörreökningar.Vitalarinteomnågonallmänupprustning.Detfinnsidagslägetintemångarealistiskapolitiskasignalersompekaridenriktningen.

MervärdeFörförsvarsindustrinsjälv–ochfördepolitikersomvillfrämjaden–ärdet civilamervärdet viktigt som bådemöjlighet och argument. Dettamervärdeförefallervaraennyckeltillframgångfördensomvillbehållaenvitalförsvarsindustri.Framtillnuharganskamångamilitärainnovationervarittillnyttai

civila sammanhang.Det finns ett antal försvarsföretag, både i SverigeochövrigaEU,somlyckasbramedattlåtadetmilitäraochcivilaförstär-

18

kavarandra.Destoravinsterna–i formavlägrekostnaderochhögreeffektivitet–nåssomregelgenomatttaframenenhetliggrundteknologioch sedan använda den i både militära och civila applikationer.Elektronik,rymdfartochflygäralltsåområdendärdettaärrelativtvan-ligt.Cyber/IT-säkerhetärettområdedärmycketmerbordekunnagö-ras.Mantalaroftaom”dualuse”.Framöverfinnsdetenpotentialatttadettasättattarbetaytterligarenågrasteg.Rättanväntbordedetkunnavaraettverktygförattökabådeförsvarsindustrinskonkurrenskraftochdessrelevansfördetövrigasamhället.Vadförsvarsindustrinlevererarkommertilldirektnyttaävenifredstid.IhanteringenavförsvarsfrågornainomEU-samarbetetärfrämjandet

av”dualuse”ettcentraltspår.Inteminstärambitionenatthittametoderatt bättre använda forskningsresurser till både militära och civilaändamål. Det finns en bred samsyn om att detta är rätt väg framåt(EuropeanCouncil2013;EuropeanCommission2013a,EuropeanCom-mission2015).Samtidigtfinnsdetenhållhake.”Dualuse”tenderarattvarasvårarei

praktikenändetkanverkaiteorin.Detärinteallssåattallaförsvars-företagsomförsöktharlyckats.Dethandlartrotsalltomattförsökavävaihop tvårättsådisparata ”världar” ienenhetligverksamhet.Dettaärintealltidsålätt.Tillsakenhöratt”dualuse”barafallersigheltnaturligtidelaravförsvarsindustrin.Iandradelarliggerdenmilitäralogikenochdemilitäraprodukternaheltenkeltförlångtfråndencivilavärlden(TheEconomist2014-07-19).Utvecklingenav”dualuse”kanalltsåstärkaförsvarsindustrin–som

sådan och i sin roll i samhället. Detta skulle i förlängningen kunnagenerera fler jobb.Någonuniversallösningärdetdock inte talom.Såenkeltärdetinte.

Militarism

Det vidgade säkerhetspolitiska tänkandet–därdetmilitära spelar enmeravgränsadrollänunderdetkallakrigetsdagar–harhaftdrygatvådecennierpåsigattetsasigfast.Dettahargjortskillnad.Stämningslägetharförändrats.Attpolitisktargumenteraförradikalt

förstärktaförsvarsbudgetar–alltsåintebaramindrekorrigeringar–ärnumerasvårt.Tillochmedienskarparesäkerhetspolitiskmiljöärdetenbesvärligpositionatt ta.Militarism– imeningenatt starktbetonamilitärainsatsersomlösningenpådiversenationellaochinternationella

19

problem–är”ute”ochharsåvaritettbratag.Ingenverkarhellervararedoattsläppainmilitarismenfrånkylan.Sverigeäretttydligtexempel.Frånatthavaritettavvärldensmest

militariseradeländerharopinionochpolitiskkonsensussvängtsåpasslångt att enmoderatleddhögerregering i åtta år kunnat använda för-svarsbudgetensomenrenbesparingspost.Detärintetroligt,setttilldenrådandepolitiskadebatteniEuropa,att

denna grundsyn skulle förändras radikalt under den närmaste fram-tiden.Äveniettscenariodärsäkerhetslägetförsämrasytterligareskulledet knappast finnaspolitiskamajoriteter för att pumpaupp försvars-budgetarna.Manskaaldrigsägaaldrig,mendennuvarandepolitiskady-namikenpekarinteåtdethållet.Densomvillmobilisera–eventuelltmedmervärdesargumentetsom

stöd–måsteräknamedattmötaenväggavgrundmuradmilitariserings-skepsis.Ävendettatalarförattförsvarsindustrinintekommerattfåsedeeuropeiskaförsvarsanslagenskjutaihöjden.

MarknadDettaförossåterigeninpåexporttemat.Detäringenöverdriftattsägaattdenökadeexportentillvissdelharräddatdeneuropeiskaförsvars-industrinochdeeuropeiskaförsvarsindustrijobben.Fråganblirnuvadsomkommeratthändamedexportenunderdekommandeåren.Blickarmanframåtärbildenfaktiskt intesärskilt ljus.Tillattbörja

medfinnsdettrerelativtallvarligamarknadsrelateradeproblem.Fördetförstakommerkonkurrensenpådenglobalamarknadenav

alltattdömaattblihårdare.Marknadenkommerförmodligenattväxaenbittill,mendetkommersamtidigtattblisvårareattvinnakontraktoch att säkra marknadsandelar. De europeiska försvarsföretagen harlänge kunnat expandera under förhållandevis gynnsammamarknads-förutsättningar.Nukommerpressenattöka.Envariabelärattdename-rikanskakrigsmaterielbudgeten–efterettantalexpansivaårisambandmed Irak- och Afghanistankrigen – är på väg att stramas åt. Som enreaktionkommermångaamerikanskatillverkaresannoliktattblimeraktivaglobalt.Detvingasheltenkeltsökaefterfråganpåbortaplan.EnannanvariabelärattländersomSydkoreaochJapanocksåkommerattförsökastärkasinexport.Därhardetredanbörjathändaendel.Ytter-ligareenvariabelärattfleraköparländeriframföralltAsienpåsistoneharfåttigångeninhemskproduktionochattdetdärkommerattblisvårt

20

förutländskatillverkareattsäljanågontingalls (TheEconomist2013-03-02och2014-07-19).För det andra har kraven på s.k. ”offsets” i sambandmed förvars-

materielaffärerblivitalltvanligareochallt större.Dettaärdenpraxissominnebärattdetköpandelandetställerkravpåolikatyperavmotköpochandramotprestationer.Oftakonkurrerardepotentiellasäljarnaintebaraomprisochkvalitetpådeförsvarsproduktersomefterfrågas,utanocksåomatterbjudadetbästa”offset”-paketet.Dethänderattvärdetav”offset”-paketet är större än köpesumman. Trenden har, förutom attsnedvridakonkurrensenochöppnauppförolikaformeravkorruption,gjort den genomsnittliga affärenmindre gynnsam för säljaren.Det ärnämligenofta såattdet säljande företaget tvingasöverföra teknologi,delamed sig av immateriella rättigheter och/eller lägga ut en del avtillverkningen i köparlandet. Detta blir då en minuspost för säljar-företagetoch-landetnärdetgällerkonkurrenskraftochjobb.Kunskaps-försprångetminskarochdehemmaplansjobbsomexportenskaparkanislutändanbliganskafå(EuropeanCommission2013,3;TheEconomist2013-05-25;SOU2015:72,210ff).Alltingiett”offset”-paketbehöverintevaradåligtförsäljaren.Som

regelfinnsbradelar.Ettelementsomoftaärmedienuppgörelsemellansäljareochköpareärettavtalomfortsattsamverkankringsådantsomreservdelar,underhållochvidareutvecklingavdeaktuellaförsvarspro-dukterna.Dettainnebärattsäljarlandetkansparaiförsvarsbudgeten.Juflerköparländermeddennatypavavtal,destoflerblirdeaktörersomär med och delar på driftskostnaderna (Försvarsexportmyndigheten,www.fxm.se;SvenskaDagbladet2014-05-18). Pådetstorahela tagettalardockdetmestaföratt”offset”-systemet,meddeproportionerdettagit,harklarttyngrenackdelaränfördelarförsäljaren.Fördettredjefinnsdetalltsåoroandefrågeteckenfördeeuropeiska

försvarsföretagens långsiktiga konkurrenskraft. Fragmenteringen ochöverkapacitetenärallvarligahämskor.Därgårdetmöjligenattkommaframåt, även om man nog inte ska hoppas på för mycket. De snävanationellaintressenakommersannoliktattdominerailångtidframöverinomdeneuropeiskaförsvarspolitiken.DetfarligasteärdockderejälaneddragningaravFoU-investeringarnasomgjortsiSverigeochEUsomhelhetunderdesenasteåren.Dessamanövrarriskerarattpålitesiktslåundanbenenpåförsvarsindustrin.EUliggerredanlångtefterUSAnärdet gäller FoU. Nu är gapet på väg att bli ännu större. De negativaeffekternasynsintedirekt.Detärdärförnedskärningarnaärsålockandeatt göra. Inom 5-15 år kommer de dock att slå igenom för fullt. Då

21

kommerEUsannoliktattsittamedförvarsproduktersominteärsåbrasomdeskullekunnavaraochsomivärstafallinteallsklararkonkurren-sen(EuropeanCommission2013b,7).Sammantagetärdetnog interimligtattgöranågonsärskiltupplyf-

tandeprognosöverhurdeeuropeiskaförsvarsföretagenframöverkom-meratt lyckaspådenglobalamarknaden.Sannolikhetenattdeskagåsämreändethittillsgjortförefallervarastörreänattdetskagåbättre.

MoralVadsomdessutommåsteförasiniekvationenfördenframtidavapen-exportenärdemoraliskaaspekterna.Detgåratt frånenmoraliskut-gångspunkt ifrågasätta flera aspekter av försvarsindustrin. Särskiltproblematiskäralltsåexporten.Att säljaprodukter somär till förattdödablirintemindrekompliceratavattdeninternationellamarknadeninteallsärsärskiltsnyggochprydlig.Det förekommer i vissa EU-länder – inte minst i Sverige – ganska

starkaprotestermotdenexportavförsvarsmaterielsomidagbedrivs.Vissavillstoppavapenhandelnhelt.Andrakanaccepteraattdenfortgår,menkräver attden ska inskränkaspå såvis att störrehänsyn tas tilldemokrati,mänskligarättigheterochriskernaförattdeaktuellavapnenkan föras vidare in i väpnade konflikter. Ytterligare andra vänder sigspecifiktmotdenkorruptionsomvapenhandelnkommitattförknippasmedochkräverenordentligupprensningidetavseendet.ISverigehardessaröster,åtminstoneivissmån,lyckatsdrivapoliti-

kenienmerexportrestriktivriktning.Ivårassadesdetmilitärasamar-betsavtaletmed Saudiarabien upp. I somras presenteradeKrigsmate-rielexportöversynskommittén,KEX,sittslutbetänkandeomhurexport-kontrollenavkrigsmaterielbörstärkas.Bl.a.villutredningeninföraettdemokratikriterium i prövningsproceduren. Även om detta möjligenintekommerattmedföranågra riktigt avgörande förändringarärdetändå tydligt i vilken riktning trenden pekar (SOU 2015:72; SvenskaFreds2015-06-26).Detärsvårtattsiaomhurdetmoralisktinriktademotståndetkom-

merattutvecklas–inteminstietthypotetisktscenariodärsäkerhets-läget förvärrasytterligare.Åandrasidangårdetattkonstateraattdemoraliska invändningarna, precis som det vidgade säkerhetspolitiskatänkandet,förmodligenärhärförattstanna.Exportenkommernogattunderöverskådligtidvaraifrågasatt.

22

4.SummeringSå vart är då den försvarsindustriella utvecklingen på väg? Vilkaslutsatserärvettigaattdra?Vadkommeratthändamedindustrinochmedjobben?Genomgångenidennarapportbekräftarverkligendetförstaintryck-

et:olikakrafterdraråtolikahåll.Vadsomtalarförenstörreindustriochflerjobbärdetförsämrade

säkerhetspolitiskalägetiEuropa.Försvarethardesenaste2-3årenfåttenhögrepolitiskprioritet– såväl i Sverige som ide flestaövrigaEU-länder.Sålängesomlägetinteförbättrasbordeprioriteringenrimligtvisbestå.Detta borde – inom snäva statsfinansiella ramar – innebära enstärkt efterfrågan för försvarsföretagen. Skulle läget försämras ytter-ligareskulledennaefterfråganeventuelltkunnastärkasettsnäpptill.Vadsomtalarförenexpansivindustriärävenenstarkomställnings-

förmåga.Deeuropeiskaförsvarsföretagenhar,meddesvenskaispetsen,visatsigskickligapåattidentifieraochutnyttjanyaexportmarknader.Ganskamånga företagharockså lyckatsbreddaverksamhetengenomattbättrekombineramilitärtmedcivilt–inteminstpådetuppenbaraframtidsområdetcybersäkerhet.Dettaärindustriellastyrkebesked.Detfinnsexempelpåandraindustrisektorersomintepallatförettliknandeomställningstryck.Vadsomtalarförenmindreindustriochfärrejobbärettantaltecken

somtyderpåattdeeuropeiskaförsvarsföretagenkankommaattfådetsvårare med exporten. Dels har de problemmed konkurrenskraften.FramförkandefallandeFoU-nivåernaibådeSverigeochövrigaEUledatillattföretagentapparmark.Omtrendenintevändsfinnsdetenriskförattprodukternapålitesiktintehållermåttet.Delstalardetmestaföratt konkurrensen på exportmarknaderna kommer att bli tuffare. Flerkvalificeradeaktörerkommerattslåsspåenmarknaddärenväxande”offset”-karusellgördetalltdyrareochalltkrångligareattsälja–särskiltfördensomharambitionerattspelaettrentspel.Vadsomtalarförenkrympandeindustriärocksåettsäkerhetspoli-

tiskttänkandedärdenmilitäraförsvarsförmågangesenmindrerollochdär de moraliska invändningarna mot vapenexporten får ett störreutrymme.Detärnyatidernu.Dekonventionellamilitäraverktygenharigrundeninteriktigtdenstatusellerrespektsomdeengånghade.Omjag–medallaförbehållochbrasklappar–skulleförsökamigpå

enprognostrorjagattdenkortsiktigautvecklingenblirstabilellerlättpositivochattdenlångsiktigablirnegativ.DettagällerförbådeSverige

23

ochövrigaEU.Närdensäkerhetspolitiskaoronsåsmåningombedarrarblirnogförsvarsanslagenåterigenlägreprioriterade.Samtidigtkommernogmindregynnsammamarknadsvillkorattgöraattexportframgång-arnamattasav.Försvarsindustrinkommerattklarasig,mendenkom-mernoginteattblomstra.3

ReferenserAED(TheAeroSpaceandDefenceIndustriesAssociationofEurope)2013:

“Factsandfigures2013”,www.asd-europe.org.

Briani,Valerio2013:”ArmamentsduplicationinEurope:Aquantitativeassessment”,CEPSPolicyBriefNo.297,16July2013,www.ceps.eu.

DagensNyheter2009-10-26:“Börjantillslutetfördensvenskaförsvarsindustrin”,debattinläggavAlfSvensson,Europaparlamentariker(KD),StefanLöfven,ordförandeIFMetall,GunnarEliasson,professoremeritusIndustriellutvecklingKTH,GöranPersson,fdstatsministerochpartiledare(S),www.dn.se.

EuropeanCommission2009:“Defenceindustry.ComprehensivesectoralanalysisofemergingcompetencesandeconomicactivitiesintheEuropeanUnion”,www.ec.europa.eu/social.

EuropeanCommission2013a:”Towardsamorecompetitiveandefficientdefenceandsecuritysector”,www.ec.europa.eu/growth/sectors/defence/industrial-policy.

EuropeanCommission2013b:“OnDefence”(CommissionStaffWorkingDocumentaccompanyingtheCommunication‘Towardsamorecompetitiveandefficientdefenceandsecuritysector’),www.ec.europa.eu/growth/sectors/defence/industrial-policy.

EuropeanCommission2015:“ReportontheImplementationoftheEuropeanCommission’sCommunicationonDefence”,www.ec.europa.eu/growth/sectors/defence/industrial-policy.

EuropeanCouncil2013:”EuropeanCoouncil19/20December2013.Conclusions”,www.consilium.europa.eu/en/european-council.

EuropeanDefenceAgency2015:”KeySkillsandCompetencesforDefence.ExecutiveSummary”,www.ec.europa.eu/growth/sectors/defence/industrial-policy/skills.

Försvarsberedningen2014:”FörsvaretavSverige.Starkareförsvarförenosäkertid”,Ds2014:20,www.regeringen.se.

3DennaspekulationbyggerförsvenskdelpåattdetinteblirnågotNATO-medlemskap.Vilkakonsekven-serettsådantskullefåfördensvenskaförsvarsindustrinäroklart.

24

Försvarsexportmyndigheten2015:“Marknadensutveckling–svenskförsvarsexport2015”,www.fxm.se.

industriAll2012:”StudyonthePerspectivesoftheEuropeanLandArmamentSector”,www.industriall-europe.eu.

Regeringensskrivelse2014/15:114:”Strategiskexportkontroll2014–krigsmaterielochproduktermeddubblaanvändningsområden”,www.regeringen.se.

Reuters2015-07-08:“BritaincommitstoNATO2percentdefensespendingtargetfornextfiveyears”,www.reuters.com.

SIPRI,MilitaryExpenditureDatabase,www.sipri.org/research/armaments/milex.

SIPRI2015:”SIPRIYearbook2015.Armaments,DisarmamentandInternationalSecurity.Summary”,www.sipri.org.

SOFF2013:”SOFFpresentationkrigsmaterielexportöversynskommittén”,www.soff.se.

SOFF(Säkerhets-ochförsvarsföretagen)2014:”Försvarsmarknaden.Statistik2014”,www.soff.se.

SOU2015:72,”Skärptexportkontrollavkrigsmateriel–del1”,slutbetänkandeavKrigsmaterielexportöversynskommittén,KEX,www.regeringen.se.

SvenskaDagbladet2014-05-18:”JasGripenstårstarkttrotsnejiSchweiz”,debattinläggavUlfHammarström,generaldirektörförFörsvarsexportmyndigheten,www.svd.se.

SvenskaFreds/PAX2012:“Ökadvapenexportmedalltmerstatligtstöd”,Paxnr42012,www.svenskafreds.se/fredstidningen-pax.

SvenskaFreds2015-06-26:“Utredningomvapenexportlämnaröppetförkryphål”,pressmeddelande,www.svenskafreds.se.

Techau,Jan2015:“ThePoliticsof2Percent.NATOandtheSecurityVacuuminEurope”,CarnegieEurope,www.carnegieeurope.eu.

TheEconomist2013-03-02:”Ahardpounding,this.Europe’sdefenceindustry”,www.economist.com.

TheEconomist2013-05-25:“Gunsandsugar.Thedefenceindustry”,www.economist.com.

TheEconomist2014-07-19:“Thecasefordefence.Weapons-makers”,www.economist.com.

25

Samtliga tidigare utgivna rapporter av Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg kan kostnadsfritt laddas ner i pdf-format från:

www.tankeverksamheten.se

Sänd oss din epostadress till redaktion@tankeverksamheten.se så får du alla kommande rapporter gratis i din brevlåda!

26

Hur ser framtiden ut för den svenska och europeiska försvarsindustrin? Vilken betydelse har den för sysselsättning och samhällsekonomi? Hur påverkas den av det säkerhetspolitiska

läget? Vilka moraliska frågor bör resas i sammanhanget? David Ljung, politiskt sakkunnig för de svenska socialdemokraterna i EU-parlamentet, går igenom frågorna.

Ansvarigutgivare:Ann-SofieHermanssonwww.tankeverksamheten.se

redaktion@tankeverksamheten.se

ISBN978-91-87077-48-7