Session 50_3 Bengt Persson

KKuunnsskkaappssffllööddee oocchh hheellhheettsspprroocceessss

Mina kollegors huvudfråga: Hur identifieras/formuleras kunskapen om förutsättningarna hos och konsekvenserna för staden och förs in i processen?

Min huvudfråga: Hur identifieras/formuleras kunskapen om förutsättningarna hos

och konsekvenserna för staden och förs in i processen? Hur bevaras och hålls den tillgänglig genom processen?

Utbildning Yrkesliv

Regel- och skolbokskunskap

Erfarenhet och kontextberoende kunskap

Nyb

örja

re

Kun

nig

nybö

rjare

Kom

pete

nt

utöv

are

Ski

cklig

ut

övar

e

Exp

ert

Relativ betydelse av de två olika sorternas kunskap

Lite yrkeskunskapsteori

Bertrand Russel:

Kunskap om sanningar

Kunskap om ting

Kunskap tillägnad genom beskrivning

Kunskap tillägnad genom bekantskap

Lite kunskapsteori

Ett exempel på skillnaden

Jämför: veta och säga

• Hur högt Mont Blanc är –

• Hur ordet ’spel’ används –

• Hur en klarinett låter

(Ludwig Wittgenstein, Filosofiska undersökningar § 78)

Generell eller regelkunskap

Situationskunskap

Nybörjare Erfaren yrkesutövare

Kunskap som används vid yrkesutövningen

TID

Vägen i staden- planeringsprocess och kunskapsflöde

Det generella och det situationsanpassade

Generella lösningar

Situations-anpassning

Förr i tiden

1960- 70-tal

Nu för tiden

Kundens behov, önskemål och förutsättningar

Platsens och projektets specifika fysiska förutsättningar

Designkunnande kombinerat med tillämpat tekniskt och ekonomiskt kunnade för goda lösningar

Ny situation som kunden är nöjd med

Tre aspekter på kunskapen

• Bokkunskap ↔ erfarenhetskunskap(i de liknande projekt jag varit med i så…)

• Sägbar kunskap ↔ osägbar/personlig kunskap(hur en klarinett låter)

• Generell/regelkunskap ↔ situationskunskap(förutsättningarna i det här fallet är sådana att…)

Projektkunskapen

Situations-kunskap

Generell kunskap

Projektkunskap

Projektkunskapens omfattning

Projektkunskapens omfattning vid respektive tidpunkt

Projektets början Projektets slut (vägen klar)

TID

Ny vägGammal väg

Lång projekttid i många stegB

ygg

and

e

Pro

jektering

Arb

etsplan

Väg

utred

nin

g

Fö

rstud

ie

0 år 5-20 år

Hur förs projektkunskapen genom den långa planeringsprocessen?

1. Hur förs kunskapen om förutsättningarna hos och konsekvenserna för staden in i processen? (del av situationskunskapen) 2. Hur bevaras och hålls den tillgänglig genom processen? (del av projektkunskapen)

Två huvudfrågor i projektet (som till stor del återstår att besvara)

Våra två viktigaste poänger

• att påvisa att de specifika kunskaperna om stadens förutsättningar och konsekvenser finns och måste inarbetas i processen

• att klargöra att projektkunskapen finns, är till stor del personlig och att det krävs utveckling och uppmärksamhet för att den inte ska riskera att förloras i processen

Stadsanalys