View
444
Download
1
Category
Preview:
Citation preview
Lena Erixon,
ställföreträdande
generaldirektör
Så arbetar Trafikverket
med kapacitets-
utredningen
2 2012-01-12
• Utvidgat uppdrag – nu alla fyra
trafikslagen
• Fokus på kapacitet och effektivitet
• Fyrstegsprincipen
• Hållbart transportsystem
• Åtgärder som främjar övergångar
mellan de olika trafikslagen
Uppdrag och syfte
3 2012-01-12
Viktiga förutsättningar
• Nationella och regionala planer 2010-2021
• Tidsperspektiven 2021, 2025 och 2050
• Fyrstegsprincipen
• Långtidsutredningen 2008
• Betänkandet ”Höghastighetsbanor – ett
samhällsbygge för stärkt utveckling och
konkurrenskraft (SOU 2009:74)”
• De transportpolitiska målen ska särskilt beaktas
4 2012-01-12
Fyrstegsprincipen
Steg 1 – Tänk om
Åtgärder som kan påverka behov av transporter och
val av transportsätt
Steg 2 – Optimera
Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig
infrastruktur och fordon
Steg 3 – Bygg om
Begränsade ombyggnadsåtgärder
Steg 4 – Bygg nytt
Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder
5 2012-01-12
Kort sikt
Åtgärda kapacitetsbrister i befintligt system
Lång sikt
Identifiera transportbehov och potentialer
Syfte på kort och lång sikt
6 2012-01-12
Utredningsfokus 2021
kapacitet och effektivitet
2012 – 2021
• Tre trafikslag luft- och sjöfart samt väg
• Järnväg delredovisad 30 september 2011
• Fokus på steg 1-3 åtgärder enligt fyrstegsprincipen
7 2012-01-12
Utredningsfokus 2022 - 2025
kapacitet och effektivitet - alla trafikslag
• Fyra trafikslag
• Påbörjade åtgärder i nationella planen ingår
• Styrmedel (åtgärder som påverkar användningen)
• Drift, underhåll, reinvesteringar väg och järnväg
• Effektiva övergångar mellan trafikslagen
• Åtgärder som bidrar till ett långsiktigt hållbart system
• Start av åtgärder för måluppfyllelse 2050
8 2012-01-12
TEN - T
Trans European Transport Network
• Består av ett stomnät (core network) där de prioriterade
huvudstråken i det europeiska transportnätet ska vara
klara år 2030
• Och ett övergripande nät (comprehensive network)
som är mer heltäckande och genomförs till år 2050
• ”Skall”-krav är föreslagna och ska uppfyllas till 2030 för
stomnätet och 2050 för det övergripande nätet
• Kraven är i vissa delar högt ställda och kommer att
innebära kostnader för medlemsländerna
9 2012-01-12
To be completed by 2030
10 2012-01-12
Koppling kapacitetsutredningen
• Ett beaktande av utvecklingen av det
Transeuropeiska transportnätet TEN-T och hur det
påverkar förslagen till åtgärder ska göras
• Vi utgår från de kartor som finns i förslaget
• Trafikverket har tagit fram underlag om de kostnader
förslaget innebär längre tåg, hastighet,
vägstandarder, rastplatser mm
• Revideringsarbetet leds av Näringsdepartementet,
Trafikverket stödjer i detta arbete
11 2012-01-12
Drift och underhållför att tillgängliggöra befintlig kapacitet
med bibehållen leveranskvalitet
Reinvesteringför utbyte av infrastrukturanläggningarnas delar
så att önskvärd kapacitet kan upprätthållas
Trimningför att förbättra utnyttjandet av kapaciteten
Investering i ökad kapacitetgenom att fullfölja pågående projekt
Utredning, projektering och genomförande av
nya investeringsåtgärderi linje med långsiktig inriktning mot 2050
StyrmedelStyråtgärder för att påverka trafikeringen
och förbättra kapacitetsutnyttjandet
Inriktning 2022 – 2025
12 2012-01-12
Inriktning olika tidsperspektiv
• Vi styr mot:
- effektiv användning av befintlig kapacitet
- transportsystemets långsiktiga hållbarhet
• Åtgärdsförslag för respektive trafikslag i
tidsperspektivet 2021 (intramodalt fokus)
• Åtgärder som effektiviserar användningen av
transportsystemet som helhet i tidsperspektivet
2025 (intermodalt fokus)
• Långsiktig potential med styrmedel i
tidsperspektivet 2050
13 2012-01-12
Sammanfattning styrmedel – från idag till 2021
Typ av åtgärd Järnväg Väg Sjöfart Luftfart
Ekonomiska styrmedel- Avgifternas/skatternas internalisering (%)
- Knapphetsrelaterade avgifter/skatter
- Handel med utsläppsrätter
- Subventioner/Rabatter
29-64
√
√
√
39-86
√
√
40-55
√
60-80
Fr. 2012
√
Administrativa styrmedel- Restriktioner
- Principer för kapacitetstilldelning
√
Tåglägen
√ IMO-beslutsvavelhalt
Miljö-tillstånd
Slots
Hjälpmedel/Övriga steg 1- och 2 åtgärder- ITS (infocom-stödd teknik)
- Mobility management
√ √
√
√ √
Rött = potential att utvecklas på ett sätt som har betydelse ur kapacitets/effektivitetssynpunkt.
Svart = fungerar bra, eller bedöms ha mindre påverkan på kapacitet/effektivitet eller kan ej påverkas.
14 2012-01-12
Slutsatser styrmedel
• Godstrafiken på järnväg och väg är underprissatt
på ett systematiskt sätt i Sverige.
• Kostnaderna för de landburna trafikslagen är inte
homogena inom respektive trafikslag utan varierar
i tid och rum. Prisdifferentiering.
• Grundkomponenterna i en avgiftsstruktur :
1. Infrastrukturavgift
2. Avgift för samhälleliga merkostnader (externaliteter)
3. Trängsel
Källa: VTI
15 2012-01-12
Utredningsfokus 2050 -
potential och möjligheter
• Successiv anpassning till
efterfrågeförändringar
• Kraftfulla kapacitetsstärkande åtgärder
• Anpassning av transportsystemet
för att nå klimatmål
16 2012-01-12
Vägval
• Hur ska transportsystemet anpassas för den stora
ökningen godstransporter som förväntas till 2050?
• Storstadsregionerna växer – vilka åtgärder krävs för att
hantera detta?
• Styrmedel – vilka och i vilken utsträckning ska de
användas för att styra efterfrågan på kapacitet inom och
mellan trafikslagen?
• Blandad eller ökad grad av separering av trafiken på
järnväg?
• Flygets framtida roll?
• Klimatanpassning av transportsystemet – vilka krav ställs
och kan de uppfyllas?
• Ska staten peka ut och prioritera särskilda noder?
• Kust- och insjöfartens framtida roll
• Satsa på höghastighetsjärnväg och i så fall vilken variant?
• …..?
17 2012-01-12
• Ett basalternativ
• Realistiskt ”lågbudgetalternativ”
• Preliminär investeringsnivå 6-10 miljarder kr/år
• Flaskhalsar byggs bort
• Brukaravgifter för effektivt nyttjande av befintlig
kapacitet
Successiv anpassning till
efterfrågeförändringar
18 2012-01-12
• Kraftig utbyggnad av kapaciteten för godstransporter
• Beskrivning av hur man kan möta det ökade behovet av transporter i storstadsområdena till följd av befolkningstillväxten
• Beskrivning av kapacitetshöjande åtgärder för regional kollektivtrafik utanför storstäderna
• Beskrivning av kapacitetsbehov för långväga persontransporter i hela landet i kombination mellan väg, järnväg och flyg (med respektive utan höghastighetsbanor)
• Minst tre olika varianter av höghastighetsbanor inklusive ”stambanealternativet”
Kraftfulla kapacitetsstärkande
åtgärdsscenarier
19 2012-01-12
Ett klimatanpassat transportsystem
• Viktigt transportpolitiskt mål
• EU:s Vitbok om transporter
• Viktigt att kunna visa om och hur målen kan uppnås
• Kan innebära konflikt med nationella, regionala och
lokala tillgänglighets- och tillväxtstrategier
• Samhällsplanering – Infrastruktur - Trafikering
• Resultatet från backcastingövning ett viktigt underlag
till kapacitetsutredningen
20 2012-01-12
Miljökrav EU och Sverige
0
20
40
60
80
100
120
140
160
2000 2010 2020 2030 2040 2050
Trend
Beslutade åtgärder
Med plan alternativ A
Med plan alternativ B
Klimatmål SE
Klimatmål EU
21 2012-01-12
• Finansieringsformerna skall främja ett trafikslags-övergripande synsätt, ändamålsenliga åtgärdsval och ett effektivt genomförande
• Skilj mellan slutlig betalare och ”överbryggande” finansiering
• Förvaltning av infrastrukturen (inkl trimningsåtgärder) bör finansieras genom anslag och brukaravgifter på ett likartat sätt för samtliga trafikslag
• Investering för effektiviserad drift bör kunna låne-finansieras. Avskrivning och ränta uppvägs av minskade driftskostnader.
• Forts nästa sida
Finansieringssätt - principer
22 2012-01-12
• Investering i infrastrukturen finansieras enligt gällande huvudprincip med statliga anslag och detta bör även fortsättningsvis kompletteras med regional/kommunal och privat medfinansiering
• Anpassa anslagsstruktur till ett trafikslags-övergripande synsätt
• Utveckla grunderna för näringslivets medfinansiering
• Förbered för särskilda finansieringslösningar för destora och komplexa projekten
Finansieringssätt - principer
23 2012-01-12
• Regionala workshopar i januari
• Sex veckors remiss from 17 februari
• Nationell och regionala hearingar i mars
• Rapportering till regeringskansliet senast den 30 april
Information via www.trafikverket.se/kapacitet
Vad händer efter idag?
Recommended