Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
St
Lä
Nov
tockho
äges
vember
olms
srap
2013
vatte
pport
nprog
t 201
gram
12
�
Stockholms vattenprogram - Lägesrapport 2012
November 2013
Dnr: 2013-14877
Utgivare: Miljöförvaltningen
Kontaktperson: Magnus Sannebro
Omslagsfoto: Magnus Melin, Johnér
Förord
Stockholms stads program för vatten-vårdsarbetet omfattar åren 2006 till 2015. Vattenprogrammet anger hur staden arbetar för att vattenområdena ska uppnå en god ekologisk status enligt EU:s vattendirektiv. Programmet innehåller mål och åtgärder för hur Stockholm ska få renare vatten i sjöar och vattendrag samt värna och utveckla vat-tenområdena ur rekreationssynpunkt. Vattenprogrammet godkändes av kommun-fullmäktige den 12 juni 2006.
Enligt kommunfullmäktiges beslut ska ge-nomförandet av vattenprogrammet följas upp. Med hjälp av indikatorer görs en bedömning av måluppfyllelsen för de övergripande må-len i programmet. Dessa bedömningar aggre-geras sedan till sammanfattande bedömningar för de två målområdena Miljökvalitet och Rekreation. Denna lägesrapport omfattar data och bedömningar t.o.m. år 2012
Vattenkvaliteten i de flesta sjöarna i Stock-holm har stadigt förbättrats. Tillrinnande vatten har blivit renare genom att avloppsut-släpp har renats eller förts över till de stora reningsverken. Restaureringsåtgärder har vidtagits i sjöarna vilket varit av stort värde för att åstadkomma en bättre vattenkvalitet. Staden har också genomfört flera åtgärder för att förbättra förutsättningarna för ett rikt växt- och djurliv.
Miljöförvaltningen har 2012 påbörjat över-vakning av biologiska kvalitetsfaktorer som utgör underlag för bedömning av den ekolo-giska statusen i stadens ytvatten. Ett över-vakningsprogram för miljögifter löper sedan 2009. Dessa kommer att utgöra viktiga un-derlag för framtagande av åtgärder inom de olika vattenområdena.
Genomförandet av åtgärder avrapporteras i särskilda Årsrapporter. Mer information om tillståndet i stadens sjöar och vattendrag samt vilka åtgärder som genomförts eller pågår
finns på Stockholms miljöbarometer, miljobarometern.stockholm.se/vatten
Miljöförvaltningen ansvarar för samordning och uppföljning av mål och åtgärder i vatten-programmet. Till stöd för uppföljningen har underlag tagits fram av Stockholm Vatten, idrottsförvaltningen, exploateringskontoret, Länsstyrelsen, Naturhistoriska riksmuseet samt ideella fiskevårdsorganisationer. Rap-porten har skrivits av Per Owe Molander och Magnus Sannebro på miljöförvaltningen.
Ny Handlingsplan för god ekologisk och kemisk status 2021
Alla stadens vattenområden påverkas mer eller mindre av att de ligger i ett storstadsom-råde och det återstår fortfarande mycket att göra för att miljökvalitetsnormerna fastställda enligt EU:s vattendirektiv ska uppnås. Av tio vattenförekomster som berör Stockholms kommun uppnås inte god ekologisk status i sju fall och i fyra vattenförekomster uppnås inte god kemisk status
Enligt beslut i kommunfullmäktige 2012 ska miljö- och hälsoskyddsnämnden ta fram en handlingsplan för god ekologisk och kemisk status år 2021. Ett förslag kommer att presen-teras under 2014 som innebär en anpassning av nuvarande vattenprogram till vattendirek-tivet med tydligare fokus på vattenkvalitet och åtgärder. Det innebär att åtgärder som främst avser rekreation och friluftsliv inte kommer att ingå i arbetet med att uppnå mil-jökvalitetsnormerna i stadens vattenföre-komster.
Målet är att stadens vattenvårdsarbete ska samordnas med vattenförvaltningens sexåriga planeringscykler, och innehålla konkreta åtgärder för att uppnå beslutade miljökvali-tetsnormer för ytvatten och grundvatten.
Gunnar Söderholm
Förvaltningschef
Miljöförvaltningen
Innehåll
Inledning ........................................................................................... 6 Stockholms sjöar och vattendrag ..................................................................... 6 EU:s vattendirektiv .............................................................................................. 7 Stockholms vattenprogram ............................................................................... 11 Uppföljning av vattenprogrammets mål .......................................................... 13
Målområde 1. Miljökvalitet .............................................................. 14 Kvaliteten på tillrinnande vatten ...................................................................... 15 Volymen tillrinnande vatten .............................................................................. 18 Biologisk mångfald ............................................................................................... 20 Grundvattnets kvalitet ........................................................................................ 23 Grundvattennivåer ............................................................................................... 24 Förorenade mark- och sedimentområden..................................................... 25 Mälaren som dricksvattentäkt .......................................................................... 27 Kompensation vid exploatering ........................................................................ 28
Målområde 2. Rekreation ................................................................ 29 Vattenspeglar och stränder ............................................................................... 30 Strandbad ............................................................................................................... 32 Strandpromenader .............................................................................................. 34 Båtliv ....................................................................................................................... 35 Fiske ........................................................................................................................ 36
Genomförda åtgärder 2006-2012 ................................................... 39 Mål för miljökvalitet ............................................................................................ 39 Mål för rekreation ............................................................................................... 42
Ordlista ............................................................................................. 44
Stockholms vattenprogram – Lägesrapport till kommunfullmäktige Inledning
- 6 -
Inledning
Stockholms sjöar och vattendrag
I Stockholms stad finns 15 sjöar, varav tio ligger helt inom kommunens gränser. Delar av Mälaren och Saltsjön och dess vikar, delar av två större vattendrag och några mindre
vattendrag samt ett större våtmarksområde ligger också i kommunen. Kartan nedan visar Stockholms sjöar och vattendrag, så som de benämns i Stockholms vattenprogram.
De två största miljöproblemen i Stockholms sjöar är övergödning och miljögifter. Sjöar-nas tillstånd uppvisar en stor variation. Vissa är kraftigt övergödda och/eller har starkt förorenade bottensediment, medan andra är
förhållandevis rena. Alla vattenområden på-verkas mer eller mindre av att de ligger i ett storstadsområde. Avrinningen från bebyg-gelse, industriområden, vägar och parke-ringsplatser innehåller större mängder nä-
StockhInledni
ringsäämnemarkupplaavloptallergrundmar ugenom
Månghar byganskviktigoch v
EU:
EU:s och vKommde är ningemyndför drning. jökva
Vattevattentetsnorekom
Äveni landgramklassnför ytkm2, km2 oför ku
holms vattenpring
ämnen, metaen än vatten sk. Bottnarna iagrade föroreppsutsläpp sor och miljögidvattnet i maut i sjöar ochm till föroren
ga vattendragyggts ut och ka ovanliga igt att skyddavåtmarker som
:s vatten
ramdirektiv vattendrag, kmunerna beransvariga fö
en enligt plandighet enligt ricksvattenpr Kommunern
alitetsnormer
endelegationendistrikt beslormer och åtmsterna inom
n om vattendidet har Sverig
m valt en nedrning och bestvattenförekotillrinningso
och vattenomustens och sk
rogram – Läges
aller och skadsom kommerinnehåller oceningar från om nu har upfter förekom
arken. Grundh vattendrag oningsbelastni
g har försvunströmmande
i Stockholm.a och bevara m finns kvar
direktiv
för vatten omkustvatten ochrörs av direktör mark- och n- och bygglmiljöbalken
roduktion ocna är ansvarirna följs.
en för Norra lutade 2009 tgärdsprogramm vattendistri
irektivet omfge i nuvaranre storleksgräslut om miljöomster. Det i
områden för vmråden inom kärgårdens y
srapport till ko
dliga organisr från natur-ckså gamla, industrier oc
pphört. Tungmmmer också i dvattnet strömoch bidrar däingen.
nnit när stadee vatten är idDet är därfö
de vattendrar.
mfattar sjöarh grundvattetivet eftersomvattenanvän
agen, tillsyns samt ansvar
ch avloppsre-iga för att mi
Östersjöns om miljökvam för vattenfiktet.
fattar alla vade åtgärdspräns för statusökvalitetsnorinnebär sjöarvattendrag >en sjömil ut
yttersta öar.
ommunfullmäkt
- 7 -
ska
ch me-
m-äri-
en dag ör ag
r en. m nd-s-riga -il-
ali-fö-
atten ro-s-rmer r >1 10 tan-
tige
I Stockholmstrandbad. Bholms strandkelser förekoväderleken usens läge.
På webbplatmiljobarome
sas tillståndesamt vilka åteller föreslås
Nuvarande åsjöns vattendåtgärder för nästa åtgärds2015, utarbetill lokala åtgmer att omfaskilda störreflera mindreområden. Detifieras på mrande förslag
s stad finns nBadvattenkvadbad är överlommer från åunder badsäs
sen Stockholetern.stockho
et i varje ensktgärder som s.
åtgärdsprogradistrikt innehenskilda vattsprogram, föetar vattenmygärdsprogramatta avrinning vattenförekoavrinningso
et innebär attmer lokal nivå
g till indelnin
nu totalt 30 oaliteten vid Slag god. En dår till år berosongen och b
lms miljöbarolm.se/vatten
kilt vattenomgenomförts,
am för Norrahåller inga spttenförekomsör vilket beslyndigheten um. Underlagegsområden fomster altern
områden s.k. t åtgärdsbehoå Se karta meng:
officiella tock-
del avvi-oende på badplat-
rometer, n redovi-mråde,
pågår
a Öster-pecifika ster. Inför ut tas
underlag en kom-för en-nativt för åtgärds-
ov iden-ed nuva-
Vattenmyndighetens nuvarande förslag till nya åtgärdsområden som berör Stockholms kommun. Ett åtgärdsområde omfattar ett större avrinningsområde samt den Mälar- eller kustbassäng det mynnar i. Den röda linjen är gränsen för Stockholms stad. Källa Länsstyrelsen Stockholms län.
STATUSKLASSNING OCH MILJÖKVALITETSNORMER
Varje ytvattenförekomsts ekologiska status bedöms i fem klasser: hög, god, måttlig, otill-fredsställande och dålig. God ekologisk sta-tus har juridisk status som lagstadgad miljö-kvalitetsnorm enligt miljöbalken men är inte en gränsvärdesnorm. För vattenförekomster som klassas som modifierade p.g.a. fysiska förändringar gäller att de ska uppnå god pot-ential. Vattendelegationens beslut 2009 inne-bar att alla ytvattenförekomster som idag inte
uppnår god ekologisk status har en tidsfrist till år 2021, på grund av att det inte anses realistiskt att uppnå god status redan till 2015.
Kemisk status innebär en bedömning av hal-ter av olika miljöfarliga ämnen. De ämnen som ingår i klassificeringen är 45 prioriterade ämnen som EU har gemensamma miljökvali-tetsnormer för. Miljökvalitetsnormerna för kemisk ytvattenstatus är gränsvärdesnormer
Stockholms vattenprogram – Lägesrapport till kommunfullmäktige Inledning
- 9 -
och bedöms som god eller uppnår ej god. När det gäller kvicksilver överskrids miljökvali-tetsnormen i hela landet och Vattenmyndig-heterna har beslutat om undantag från miljö-kvalitetsnormen med tillägget att halterna
inte bör öka. Liksom för den ekologiska sta-tusen är målet att alla vattenförekomster ska uppnå god kemisk status till år 2015, men de vattenområden som idag inte uppnår god kemisk status har en tidsfrist till år 2021.
STOCKHOLMS NUVARANDE VATTENFÖREKOMSTER
Tio vattenförekomster berör i nuläget Stock-holms kommun. Av dessa uppnår idag tre god ekologisk status och sex uppnår god kemisk status (se tabell 1). Vid klassningen 2009 klassades den kemiska statusen genom-gående som ”God” i de fall underlag för be-dömning saknades. Övergödningen är ge-
nomgående orsaken till att sju vattenföre-komster inte når god ekologisk status eller potential. Fyra vattenförekomster uppnår inte god kemisk status på grund av att halterna av tributyltenn (TBT) överstiger miljökvalitets-normen.
Vattenförekomster beslutade 2009
Ekologisk status Kemisk status*
Drevviken Sjö Måttlig God
Magelungen Sjö Måttlig God
Mälaren-Görväln Sjö God God
Mälaren-Stockholm Sjö God Uppnår ej
Bällstaån Vattendrag Dålig God
Norrström Vattendrag God Uppnår ej
Tyresån-Forsån Vattendrag Måttlig God
Brunnsviken Övergångsvatten Otillfredsställande God
Lilla Värtan Övergångsvatten Måttlig Uppnår ej
Strömmen Övergångsvatten Måttlig Uppnår ej
* Exklusive kvicksilver
Kvantitativ status Kemisk status
Stockholmsåsen-Silverdal** Grundvatten God God
Trollbäcken** Grundvatten God* God
* En mycket liten del av denna förekomst finns inom Stockholms stad.
Tabell 1. Förteckning över status för ytvatten- och grundvattenförekomster i Stockholms stad enligt Vattendelegat-ionens beslut 16 december 2009.
Stockholms vattenprogram – Lägesrapport till kommunfullmäktige Inledning
- 10 -
PRELIMINÄRA TILLKOMMANDE VATTENFÖREKOMSTER
EU-kommissionen har vid utvärdering av Sveriges genomförande av vattendirektivet påpekat att vi behöver minska storleksgrän-sen för sjöar så att alla relevanta vattenföre-komster omfattas av direktivets miljömål. Därför föreslås flera förändringar. Ytvatten som omfattas av andra EU-direktiv t.ex. bad-vattendirektivet och Natura 2000 blir preli-
minärt vattenförekomster. Stora vattenföre-komster delas även in i flera mindre, bl. a Mälaren. Nedanstående tabell visar prelimi-nära tillkommande vattenförekomster, inklu-sive bedömningar av ekologisk status, i de fall de är gjorda. Preliminära bedömningar av kemisk status saknas.
Preliminära tillkommande vattenförekomster
Ekologisk status (preliminär)
Flaten Sjö God
Judarn Sjö Hög
Kyrksjön Sjö God
Långsjön Sjö Måttlig
Mälaren-Görväln Sjö Ej bedömd
Mälaren-Fiskarfjärden Sjö Ej bedömd
Mälaren-Riddarfjärden Sjö Ej bedömd
Mälaren-Rödstensfjärden Sjö Ej bedömd
Mälaren-Ulvsundasjön Sjö Ej bedömd
Mälaren-Årstaviken Sjö Ej bedömd
Råcksta Träsk Sjö Måttlig
Sicklasjön Sjö Måttlig
Trekanten Sjö Måttlig
Ältasjön Sjö Måttlig
Igelbäcken Vattendrag Måttlig
Husarviken Övergångsvatten Ej bedömd
Tabell I1. Förteckning över preliminära tillkommande ytvatten- och grundvattenförekomster i Stockholms stad, nuvarande ekologisk status. Förslag från Vattenmyndigheten 2013, (www.viss.lst.se)
Utökningen av antalet vattenförekomster i Stockholm innebär att:
Antalet ytvattenförekomster utökas från 10 till 24.
Stockholms delar av Mälaren utökas från två till sex vattenförekomster.
Grundvattenförekomsterna utökas från en till två, men bägge förekoms-terna är i huvudsak belägna i angrän-sande kommuner.
Laduviken, Lillsjön och Nackaån de-finieras i VISS som övriga vatten och kommer därför inte att omfattas av miljökvalitetsnormer.
Fastställande av tillkommande vattenföre-komster och andra ändringar sker i samband med att vattenmyndigheterna tar beslut om nästkommande förvaltningsplaner, åtgärds-program och miljökvalitetsnormer i decem-ber 2015. Viktigt att notera är att det bara gjorts preliminära bedömningar av ekologisk status för några av de tillkommande vattenfö-rekomsterna. Bedömningarna bygger på upp-gifter från befintliga övervakningsdata. Till-kommande data från pågående övervakning kan därför ändra klassningarna, vilket där-med också kan påverka åtgärdsbehoven.
Stockholms vattenprogram – Lägesrapport till kommunfullmäktige
- 11 -
MILJÖÖVERVAKNING
Miljöförvaltningen har 2012 påbörjat över-vakning av biologiska kvalitetsfaktorer i befintliga och vissa av de tillkommande vat-tenförekomsterna i Stockholms stad. Resulta-ten är viktiga för rättvisande bedömningar av den ekologiska statusen i stadens ytvatten. Övervakningen är ett komplement till Stock-holm Vattens ordinarie vattenprovtagningar i Stockholms sjöar, vattendrag och saltsjö-vikar.
Miljöförvaltningen genomför sedan 2009 också årlig övervakning av miljögifter i yt-vatten och fisk i tre olika vattenförekomster i staden (Årstaviken, Strömmen och Drevvi-
ken), vilket ger ökad kunskap om den ke-miska statusen. Provtagningen omfattar inte samtliga prioriterade ämnen utan de som bedöms vara relevanta för Stockholm. Miljö-giftsövervakning är generellt sett mycket kostsamt vilket utgör en begränsning för hur många vattenområden som kan provtas. Ut-ökningen av vattenförekomster som omfattas av miljökvalitetsnormer innebär att det bör övervägas om fler vattenområden ska inklud-eras i övervakningsprogrammet för miljögif-ter. Under 2013 genomförs miljögiftsunder-sökning även i Brunnsviken.
Stockholms vattenprogram
Stockholms stads program för vattenvårdsar-betet gäller för åren 2006 till 2015. Vatten-programmet innehåller mål och åtgärder för hur vi ska få renare vatten i Stockholms sjöar och vattendrag samt värna och utveckla vat-tenområdena ur rekreationssynpunkt. Vatten-programmet godkändes av kommunfullmäk-tige den 12 juni 2006.
Stockholms vattenprogram omfattar alla sta-dens vattenområden. Grundvatten ingår också, medan dricksvatten inte omfattas av
programmet. Programmet anger hur staden arbetar för att vattenområdena ska uppnå en god ekologisk status enligt EU:s vattendirek-tiv. Några av Stockholms vattenområden delas av flera kommuner, vilket kräver sam-arbete över kommungränserna. Exempel på sådant samarbete är Tyresåns vattenvårdsför-bund, Bällstaågruppen, Igelbäcksgruppen samt Svealands Kustvattenvårdsförbund.
TVÅ MÅLOMRÅDEN - MILJÖKVALITET OCH REKREATION
Syftet med Vattenprogrammet är att uppnå och bevara en god vattenkvalitet i sjöar och vattendrag. Förhållandena för naturligt före-kommande växter och djur ska vara så gynn-samma som möjligt. Stadens vattenområden är också av stor betydelse för rekreation och friluftsliv. Vattenprogrammet är därför indelat i två målområden, Miljökvalitet och Rekreation under vilka det finns övergri-pande mål som gäller samtliga sjöar och vat-tendrag. För varje övergripande mål finns åtgärder föreslagna som ska bidra till att uppnå målet. En del av åtgärderna är av övergripande karaktär, medan flesta är mer avgränsade och avser ett specifikt vattenom-råde.
Vattenprogrammet hade ursprungligen 2015 som målår för när god vattenstatus skulle
uppnås i staden. Genom Vattenmyndighetens beslut 2009 om miljökvalitetsnormer och förvaltningsplan infördes tidsundantag till år 2021 för när miljökvalitetsnormerna ska uppnås. När beslutet om vattenprogrammet togs 2006 var god vattenstatus inte definierat. God vattenstatus definierades genom Vat-tenmyndighetens beslut 2009.
Stockh
Målo
StockSenasuppnåtendir
ORG
Genogärdestads gramberörStockion hdär Mninge
holms vattenpr
område 1. M
kholm ska hst 2021 ska Så den status rektiv.
GANISATIO
omförandet aer är främst eförvaltninga
mmet har gemrda förvaltninkholm Vattenar införts för
Miljöförvaltnen.
rogram – Läges
Miljökvalite
ha en god vaStockholms vsom föreskri
N
av Vattenprogett ansvar förar och bolag.
mensamt tagitngarna tillsamn AB. En särr stadens vattingen ansvar
srapport till ko
et
attenstatus.vattenområdeivs i EU:s va
grammets åt-r Stockholms Vattenpro-
ts fram av demmans med rskild organistenvårdsarberar för samor
ommunfullmäkt
- 12 -
. en
at-
-s
e
sat-ete, rd-
tige
Målområde
Stockholmstraktiva rekVattenvägarhållas och utbildning skaturvärden. Fkreation ska
Följande förtenprogramm
Milj
Stoc
Traf
Exp
Stad
Idro
Stad
e 2. Rekrea
s vattenomrkreationsom
och upplevetvecklas. Vid
a friluftsintresunktionshindbeaktas.
rvaltningar ocmets organisa
öförvaltning
ckholm Vatte
fikkontoret
loateringsko
dsbyggnadsko
ttsförvaltnin
dsdelsförvaltn
ation
råden ska vamråden för aelsevärden skd naturreservssen vägas mdrades behov
ch bolag ingation:
gen
en AB
ontoret
kontoret
ngen
ningarna
ara at-alla. ka bibe-vats-mot na-v av re-
går i Vat-
Stockholms vattenprogram – Lägesrapport till kommunfullmäktige
- 13 -
Uppföljning av vattenprogrammets mål
Enligt kommunfullmäktiges beslut 2006 gjordes en första uppföljning av de två mål-områdena Miljökvalitet och Rekreation 2009. Denna uppföljning är den andra i ord-ningen.
Bedömningen av måluppfyllelsen för respek-tive övergripande mål görs med hjälp av indikatorer. Dessa bedömningar aggregeras sedan till en sammanfattande bedömning för respektive målområde. Det är viktigt att be-tona att för vissa av de övergripande målen baseras bedömningarna främst på kvalitativa expertutlåtanden.
Arbetet med uppföljningen av de övergri-pande målen har inriktats på att, om möjligt, utnyttja befintliga indikatorer/nyckeltal som stadens förvaltningar och bolag redan använ-
der. En grundprincip har varit att inte föreslå indikatorer där det är osäkert om det går att mäta utvecklingen. Tillgången på data har därför i hög grad styrt arbetet med framta-gande av indikatorer.
För några indikatorer saknas data för de sen-aste åren. I vissa fall kan data endast redovi-sas från ett undersökningstillfälle, vilket in-nebär att någon trend inte kan bedömas. Ofta beror detta på resursbrist. Miljöövervakning av vattenområden är som regel kostsamt, t.ex. grundvattenprovtagningar och analyser av miljögifter. Vissa data kommer från externa aktörer, t.ex. fiskeklubbar där arbetet bedrivs på ideell basis, vilket innebär att kontinuite-ten inte alltid kan garanteras.
På webbplatsen Stockholms miljöbarometer, miljobarometern.stockholm.se/vatten redovisas vattenprogrammets
mål, indikatorer, tillståndet i varje enskilt vattenområde samt vilka åtgärder som genomförts, pågår eller föreslås.
Stockholms vattenprogram – Lägesrapport till kommunfullmäktige Målområde 1. Miljökvalitet
- 14 -
Målområde 1. Miljökvalitet
Stockholm ska ha en god vattenstatus
Senast 2021 ska Stockholms vattenområden uppnå den status som föreskrivs i EG:s ramdirektiv för vatten.
Sammanfattning
Vattenkvaliteten i de flesta sjöarna i Stock-holm har förbättrats de senaste 10-20 åren. Det tillrinnande vattnet har blivit renare ge-nom att avloppsutsläpp har renats eller förts över till de stora reningsverken. Restaure-ringsåtgärder har också vidtagits i sjöarna vilket varit av stort värde för att åstadkomma en bättre vattenkvalitet. Den förbättring som fortfarande sker i många sjöar beror delvis på att tillförseln av föroreningar minskar. Idag renas t.ex. ca 45 % av vattnet från högtrafike-rade vägar, eftersom avrinningen från vägar betraktas som kraftigt förorenad.
Avledning av vatten från bostadsområden, gator och andra områden i staden har medfört att tillrinningen till många sjöar och vatten-drag har blivit mindre än den ursprungliga. Minskad tillrinning gör att vattenomsättning-en försämras och sjöarnas förmåga att tåla föroreningar blir mindre.
Staden har genomfört flera fysiska åtgärder för att förbättra förutsättningarna för ett rikt växt- och djurliv. Ett övervakningsprogram för ekologisk status har tagits fram och mät-ningar har påbörjats under 2012. Övervak-ningen utgör en grund för statusklassning av kommunens samtliga vattenområden, och utgör ett viktigt underlag för framtagande av åtgärder.
Grundvattnet i Stockholm är tydligt påverkat av stadsmiljön. Kvaliteten på Stockholms
grundvatten varierar geografiskt men är gene-rellt sett dålig. Kvaliteten bedöms komma att förbättras, men eftersom Stockholms grund-vatten generellt har låg omsättning tar det lång tid innan förbättringar syns.
Den naturliga grundvattenbildningen begrän-sas av hårdgjorda ytor och vattnet leds bort i ledningssystem, tunnlar och ledningsgravar. Grundvattennivåerna i Stockholm har mätts under en längre tid och mäts nu i ca 300 rör över hela staden.
Många mark- och sedimentområden i Stock-holm är förorenade på grund av de verksam-heter som tidigare har bedrivits där, eller fortfarande pågår. Länsstyrelsen arbetar med att inventera och riskbedöma misstänkt föro-renade områden i länet.
Mälaren försörjer ca 2,5 miljoner människor med dricksvatten. Det är den enda dricksvat-tentäkten för Stockholmsområdet, med un-dantag av Bornsjön som är reservtäkt. Av det totala utflödet, normalt 4-5 miljarder kubik-meter per år, tas ungefär 5 % (räknat som ett årsgenomsnitt) ut av vattenverken i Stock-holm – Norsborg, Lovö och Görväln. Vatten-kvaliteten vid vattenverken är god. Kvaliteten på det vatten som tas in till vattenverken kontrolleras regelbundet. Ett stort antal äm-nen analyseras upp till tre gånger per vecka. 2008 fattade Länsstyrelsen beslut om vatten-skyddsområde för Östra Mälaren.
Stockholms vattenprogram – Lägesrapport till kommunfullmäktige Målområde 1. Miljökvalitet
- 15 -
Kvaliteten på tillrinnande vatten
Övergripande mål 1.1 Kvaliteten på tillrinnande vatten ska vara sådan att en god vat-tenstatus uppnås i stadens vattenområden.
Alla stadens vattenområden påverkas mer eller mindre av att de ligger i ett storstadsom-råde. De två största miljöproblemen i Stock-holms sjöar, kustvatten och vattendrag är övergödning och miljögifter. Sjöarnas till-stånd uppvisar en stor variation. Tillrinningen till sjöarna i Stockholm utgörs till stor del av dagvatten, dvs. vatten som kommer från tät-bebyggelse, gator, parkeringsplatser m.m. Dagvattnet kan innehålla höga halter av både näringsämnen och skadliga ämnen som me-taller och organiska ämnen – olja, förbrän-ningsrester m.m. Det mest förorenade vattnet bedöms komma från högtrafikerade vägar.
Sjöbottnarna innehåller också gamla, upplag-rade föroreningar från industrier och av-loppsutsläpp som nu har upphört. Tungmetal-ler och miljögifter förekommer även i grund-vattnet i marken. Grundvattnet strömmar ut i sjöar och vattendrag och bidrar därigenom till föroreningsbelastningen.
Det effektivaste sättet att minska förorening-arna i dagvattnet är att använda bättre materi-al och produkter vilket kan göras i nypro-duktion, men det är ett långsiktigt arbete att förändra den befintliga infrastrukturen. Istäl-let används olika metoder för att rena dag-vattnet, främst genom sedimentering i dam-mar, underjordiska sedimentationsmagasin och skärmbassänger som byggs i sjöarna vid dagvattenutlopp.
Förorenat avloppsvatten tillförs också sjöarna genom bräddningar, dvs. utsläpp av en blandning av dagvatten och orenat spillvatten vid stora flöden från ledningssystemet. Höga flöden uppstår oftast i samband med inten-siva regnoväder. De största bräddmängderna under ett normalår släpps ut i Saltsjön och Mälaren och endast en liten del (knappt 1 %) i de mindre sjöarna. Årsnederbörden 2012 var nära det högsta värdet under hela 1900-talet (801 mm). Det kan konstateras att Stockholm Vatten inte klarar att uppnå rikt-värdet för bräddning enligt gällande mil-jödom, som är 325 000 m3 räknat som 10-årsmedelvärde.
Bedömning av måluppfyllelse
Vattenkvaliteten i de flesta sjöarna i Stock-holm har förbättrats de senaste 10-20 åren. I ett längre tidsperspektiv, sedan början av 1970-talet, har förbättringen i många sjöar varit mycket stor. Orsaken är främst att det tillrinnande vattnet blivit renare, bl.a. genom att avloppsutsläpp har renats eller förts över till de stora reningsverken. Ett mått på den förbättrade vattenkvaliteten är att totalfosfor-halten är lägre eller oförändrade i alla sjöar som undersöks regelbundet jämfört med me-delvärdet för respektive sjö för perioden 1990-1999.
Åtgärder i sjöarna, som vegetationsröjning, muddring, fastläggning av fosfor och tillsätt-ning av dricksvatten, har också varit av stort värde för att åstadkomma en bättre vatten-kvalitet. Den förbättring som fortfarande sker i många sjöar beror delvis på att tillförseln av föroreningar minskar.
Idag renas ca 45 % av vattnet från högtrafike-rade vägar, d.v.s. där trafikintensiteten övers-tiger 15 000 fordon per dygn. När den mängd föroreningar som kommer med tillrinningen blir mindre, ökar betydelsen av föroreningar som finns lagrade i sjöarna, framförallt i se-dimenten.
När det gäller siktdjupet är utvecklingen inte lika positiv. Mer än hälften av sjöarna uppvi-sar en negativ trend. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Orsakerna till denna s.k. brunifiering är inte klarlagda.
Bottnarna i många sjöar och i Mälaren och Saltsjön innehåller höga halter av metaller och organiska miljögifter. Sedimentens för-oreningsinnehåll minskar troligen långsamt och vattenkvaliteten blir även av det skälet gradvis bättre. Ett enstaka år kan dock vat-tenkvaliteten, som bara bedöms med prover tagna i augusti, ofta bero på tillfälligheter som temperatur, nederbörd och vindförhål-landen.
StockhMålom
INDIK
Ande
Datakä
INDIK
Bräddtenomårsm
Alla Mäla
Datakä
INDIK
Andefosfor
Datakä
holms vattenprmråde 1. Miljökva
KATOR 1.1.1
el högtrafikera
älla: Stockholm V
KATOR 1.1.2
dat avloppsvmråden, årsvedelvärde.
vattenområdearen småsjöa
älla: Stockholm V
KATOR 1.1.3
el sjöar med mrhalt
älla: Stockholm V
rogram – Lägesalitet
ade vägytor
Vatten AB
2
vatten till Stovärden samt
n, 10-årsmedel ar
Vatten AB
3
minskad elle
Vatten AB
srapport till ko
med rening.
ckholms vat-rullande 10-
Saltsjön
er bibehållen
ommunfullmäkt
- 16 -
Högtrafiktensitetedagvattnleds orenlen vägyreningsaringsmag
Inga dagdes unde
-
Bräddnorenatsker frta emo
Bräddmmen hnätet f395 00
Enligt cessivtill högRiktväuppnå
Under under till Mäldrygt 2parten
Indikatminskajämförmedelvsjö. I udens gTre smkärret,augus
Sedanna, tydaluminbinda fminskaast i Bom fosstatuseen sva2012 hjämförtalet.
tige
kerade vägytoen överstiger 1net leds till avlonat ut i sjöar o
ytor där trafikdaanläggningar ägasin och skä
gvattenanlägger 2011-2012
ning innebär at spillvatten slärämst vid kraftot allt vatten.
mängderna vaar gradvis minfrån över 600 000 m3/år 2012
villkor från Mivt minskas för gst 325 000 m3
rdet (grönmartts.
2012 var årsnhela 1900-talelaren som till S200 bräddpunn av de brädda
torn visar andat eller är bibers senaste treåvärdet under p
urvalet ingår bgränser och sjmåsjöar/damm Lappkärret oti.
n 2007 har fosdligast är trendniumbehandladfosfor i bottenat i Råcksta Tällstaviken oc
sforhalten fortfen förbättras u
ag ökning av fohade alla sjöart med medelv
or är vägar och5 000 fordon
oppsreningsveoch vattendragagvattnet rena
är dagvattendarmbassänger.
ningar för trafi
att en blandninäpps ut från leiga regn då le
arierar till stor nskat genom f000 m3/år i bö.
ljödomstolen satt senast 2013/år räknat somrkerat i diagram
nederbörden net. Det bräddaSaltsjön. Ett fåkter som rappade volymerna
elen sjöar därehållen sedan årsmedelvärdeperioden 1990åde sjöar somöar som angrä
mar på Djurgårch Spegeldam
forhalterna miden i Långsjöndes år 2006 resedimenten. Hräsk och i delah Karlbergskafarande är myunder senare osforhalten unr lägre eller ofärden för resp
h trafikleder däper dygn. Traerk, renas lokag. Indikatorn vas lokalt. Exemammar, sedim.
ikdagvatten fä
ng av dagvatteedningsnätet. edningsnätet in
del med nedeförbättringar i örjan av 1990-
ska bräddning10 som riktvärm 10-årsmedemmet) har där
nära det högstades lika storaåtal bräddutlopporterats står fa.
r totalfosforhal90-talet. I ber
et för 18 sjöar0-1999 för resm ligger helt inänsar till Stocrden ingår intemmen. Mätnin
inskat i de flesn och Trekanteespektive 201Halterna har oar av Mälarenanalen-Klara Sycket hög i Lillsår. Kyrksjön v
nder de senasförändrade fospektive sjö und
är trafikin-afik-alt eller isar ande-mpel på
mente-
ärdigställ-
en och Bräddning nte hinner
erbörden lednings-
-talet till ca
gen suc-rde uppgå elvärde. rmed inte
ta värdet a volymer pp av de för mer-
lten har räkningen r med pektive om sta-kholm.
e: Isblads-gen sker i
sta sjöar-en som 1 för att
också – tydlig-
Sjö. Även sjön har visar dock ste åren. sforhalter der 1990-
StockhMålom
INDIK
Andedjup.
Datakä
INDIK
Metatetsno
Alla Kad
Datakä
holms vattenprmråde 1. Miljökva
KATOR 1.1.4
el sjöar med ö
älla: Stockholm V
KATOR 1.1.5
llhalter i ytvaorm/gränsvä
a metaller Kodmium Krom
älla: Miljöförvaltn
rogram – Lägesalitet
4
ökat eller bib
Vatten
5
atten i relatioärde
oppar Zink Bly
ningen, Miljögifts
srapport till ko
behållet sikt-
n till miljökva
Nickel
sövervakning ytva
ommunfullmäkt
- 17 -
Siktdjusjöar m
I beräkmedelvsjö. I udens gTre smkärret,august
Ökadesenastvattenett ökaväxter sannoav Sto
ali-
atten
j
j
tige
upet ska öka i med tillfredsstä
kningen jämfövärdet under p
urvalet ingår bgränser och sjmåsjöar/damm Lappkärret oti.
e halter av löstte två decenndrag i landet. at flöde av nedpå land. Brun
likt är en orsaockholms sjöar
Provtagning i Årstaviken, Saårligen. Indikaprovpunkternagränsvärde.
Den genomsnjämförs med eett mätindex. jämförs med gav koppar, krovårdsverkets 100 innebär avärdet, 50 innvärdet.
Mätserien "Alindexet för derar att halternDet är för tidigkanta.
Stockholms sällande siktdju
rs senaste treperioden 1990åde sjöar somöar som angrä
mar på Djurgårch Spegeldam
t organiskt maierna noteratsDenna s.k. br
dbrytningsprodnifieringen påvk till att siktdjur under senare
ytvatten inledaltsjön och Dratorn visar mea i relation till
nittliga halten fett relevant jämHalterna av bgällande miljökom och zink jäförslag till grän
att halterna liggebär att halten
la metaller" äre redovisade ma totalt sett hagt att avgöra o
sjöar eller bibeup.
eårsmedelvärd0-1999 för resm ligger helt inänsar till Stocrden ingår intemmen. Mätning
aterial har unds för många sjörunifiering orsadukter från fraverkar siktdjupupet har minske år.
ddes hösten 20revviken och getallhalter för dmiljökvalitetsn
för alla mätpumförvärde för
bly, kadmium okvalitetsnorm
ämförs med Nnsvärde. Ett vger i nivå medn är hälften av
r ett medelvärdmetallerna. Dear ökat lite sedom trenderna ä
ehållas i
det med pektive om sta-kholm.
e: Isblads-gen sker i
er de öar och akas av amför allt pet, vilket kat i flera
009 i genomförs de tre norm eller
nkter att skapa
och nickel . Halterna atur-
värde på d jämför-v jämför-
de av etta indike-dan 2010. är signifi-
StockhMålom
Voly
Överbibeh
Månghar bystadsostadesjöar urspr
Minsen förföroredrag hoch toovanlskyddgällervästrasjöarn
Bällsbebygklassaklassalikt atningaflera att go
Igelbsenaskväveskydddömsling ihar dtydligbyberinsatsmed Fmen enatur
Forsåsjön Mtillrinandraråde. höga vattenlåga t
holms vattenprmråde 1. Miljökva
ymen til
rgripande mhållas eller ö
ga vattendragyggts ut. Avområden, gan har medföroch vattendr
rungliga.
kad tillrinninrsämras och eningar blir mhar också föorrläggning. liga i Stockhda de vattendr detta Bällsta Stockholmna Magelung
taån är starkggelse och dad som dåligad som god (tt omklassasar i mynningmiljögifter f
od kemisk sta
äckens vatteste decenniete där halterndsvärda fiskas som fortsattinom Stockhock noteratsg uppgång virg, där mer oser har gjortsForsån det ben stor del avrliga tillrinnin
åns vattenkvaMagelungennningsområda hälften utgöHalterna av och något hö
n. Metallhalttill måttliga.
rogram – Lägesalitet
lrinnand
mål 1.2 Volymökas.
g har försvunvledning av vator och andrrt att tillrinnirag har blivit
ng gör att vatsjöarnas förmmindre. Sjöarsvunnit genStrömmand
holm och det drag som finntaån och Igel
m samt Forsången och Drev
kt påverkad aden ekologiskg. Den kemis(2009) men k 2015 med sen som visar
förekommer atus inte upp
enkvalitet hart, förutom för
na har ökat. Tarten grönlint god. En nedolms stads d, vilket kontrid lokaler i Somfattande bs. Igelbäckenäst bevaradev vattnet harngsområdet
alitet påverka. Ungefär hä
de utgörs av nörs av Larsbofosfor och kögre än i Materna i bottne
srapport till ko
e vatten
men tillrinn
nnit när stadevatten från boa områden i ingen till måt mindre än d
ttenomsättnimåga att tålaar och vattennom utdiknine vatten är idär viktigt attns kvar. Särslbäcken i norn som förbinvviken.
v dagvatten ka statusen ärska statusen äkommer sanntöd av provtar att halter avi så höga hal
pnås.
r förbättrats dr kadmium o
Tätheten av dng i bäcken bdgång för gröel av bäckenrasterar mot
Solna och Suniotopvårdand
n är tillsamme vattendrager avletts från
as i hög gradälften av åns naturmark, doda industrio
kväve är måttagelungens yen är i allmän
ommunfullmäkt
- 18 -
ande vatten
en o-
ånga den
ing-a n-ng dag t skilt rd-
nder
från r är no-ag-v lter
det och den be-ön-
n en nd-de
mans et, det
d av
den om-tligt
yt-nhet
tige
n till staden
Bedömning
Det är i allmnågonting åtrinningsomrdens utvecklvara fråga omdet är bättre vattenområddock så långlokalt och inavrinningsomvatten i störregna tomtenvattennätet.balansen i Stkan lokalt va
s sjöar och
g av måluppf
mänhet inte mt de stora förådena, som gling. I några m vatten somatt leda bort
den. Vid nybygt som möjlignte avleda detmrådet. I villre utsträckninistället för a
Betydelsen ftockholm är ara stora och
vattendrag
fyllelse
möjligt att görrändringarna genomförts ffall kan det
m är så föroret det från känyggnation bögt hantera daet från det natlaområden bng hanteras iatt det leds tiför den totalaliten, men e
h positiva.
ska
ra av till-
för sta-också enat att nsliga ör man agvatten turliga ör dag-inom den ll dag-a vatten-ffekterna
StockhMålom
INDIK
Anderad d
Boe
Datakä
holms vattenprmråde 1. Miljökva
KATOR 1.2.1
el boenheter agvattentaxa
enheter Fastig
älla: Stockholm V
rogram – Lägesalitet
och fastighea.
gheter
Vatten
srapport till ko
ter med redu
ommunfullmäkt
- 19 -
uce-
tige
Indikatorn visaradhus) och fam.m.) där dagfördröjning, sjnom inte tillfö
Det har i stortsenaste åren.med reducerafastigheter uphela Stockholockså Huddin
ar andelen boastigheter (flergvatten omhänälvrening och rs och belasta
sett inte skett 2012 utgjorde
ad dagvattentappgick till 15,2 m Vattens verge kommun in
oenheter (villorrbostadshus, ndertas lokalt infiltration oc
ar ledningsnät
t någon förände andelen boeaxa 48,7 %. A%. Uppgifternrksamhetsomngår.
r och industrier genom h därige-et.
dring de enheter
Andelen na avser råde, där
StockhMålom
Bio
Överfald.
Stadeinklumarksom soch i kärnatack vsprickMälabesöksom tgråsä
Den bsystemion gflera både med pfaktoteringbortleämneorganhöjdaden krektivflera gångeter påträda
INDIK
AntalEgge
Datakäriska R
holms vattenprmråde 1. Miljökva
logisk m
rgripande m
ens mångfaldusive naturstrker, är en viktstockholmarnvatten, till o
an. Mångfaldvare stadens kdalslandska
aren. Det erbjkare möten mtypiska marin
äl på besök i
biologiska mmtjänster, t.eenom friluftsförhållandenpågående ocpåverkan på rer är medveg av främmanedande av vaen och miljögniska miljögia koncentratikan tas upp avets 45 priorii koncentratier högre än då vattenlevan.
KATOR 1.3.1
grönlingar veby.
älla: SLU, elfiskeRiksmuseet
rogram – Lägesalitet
ångfald
mål 1.3 Mark
d av akvatiskränder, vattentig grund förna kan upple
och med mycden av naturtnaturgeogra
ap och mellanjuder stadensmed såväl sötna arter, t.exSaltsjöns ham
mångfalden oex. möjlighetsbad och fiskn och aktivitech tidigare vemiljön. Någ
eten eller omnde växt- ocatten, tillförsgifter. Flertalifter som föreioner i stadenav organismeiterade ämneioner som ärden koncentrnde organism
vid provfiske
edatabasen SER
srapport till ko
k och vatten
ka naturtyperndrag och vår den artrikedeva både på lcket nära stadtyper finns blafiska läge, i n Östersjön os invånare octvattensarter
x. havstrut ocmnbassäng.
ch dess eko-ten till rekreake, påverkas eter. Hit hör erksamheter
gra påverkansmedveten inpl
h djurarter, el av näringslet metaller oekommer i föns vattenomrr. Av vattend
en förekommr minst 10 ration där eff
mer börjar upp
i Igelbäcken
RS samt Naturh
ommunfullmäkt
- 20 -
n ska ge för
r, åt-dom land ds-l.a. ett och ch
ch
-at-av
s-lan-
s-och för-rå-di-
mer
fek-p-
j
n vid
histo-
tige
rutsättninga
Bedömning
Tio vattenföholms kommmiljökvalitetvattendirektiuppnår idag ren/Norrströende orsakeninte når god
Staden har gför att förbätväxt- och djufortgå, men miljöövervakoch djurlivetDen ger ockmiljömål, til
Ett övervakntogs fram unjades under 2Stockholm VkomplementvattenprovtaÖvervakningklassning avråden, och utagande av å
Igelbäcken ärSverige ovanltidigare rödlis1999 vid Ulrikandra lokaler
En minskninguppmätts på sdetta bedömssatt god. Inte Eggeby, efter 2011, ha godarekryteringslorestaureringe
ar för en rik
g av måluppf
rekomster bemun, och omftsnormer fasiv. Av dessa tre god ekolm). Övergödn till att sju vekologisk st
genomfört flettra förutsättnurliv. Detta adet behövs okning av det t för att följaså underlag fllsynsarbete o
ningsprogramnder 2011, oc2012 av milj
Vatten. Provtt till Stockhoagningar (recgen utgör en
v kommunensutgör ett viktiåtgärder.
r känd för sin figa fiskarten gtad. Provfiske
ksdal och Eggetillkommit.
av mängden samtliga provfs förekomsten minst bedömsgenomförda r
a förutsättningkal för grönlinn kan ännu int
biologisk m
fyllelse
erör i nulägefattas därme
stställda enligvattenföreko
logisk status dningen är gevattenförekomtatus eller po
era fysiska åtningarna för arbete behövockså en utvet vattenlevana tillstånd ochför uppföljnioch fysisk pl
m för ekologich mätningarjöförvaltningtagningarna u
olm Vattens ocipientkontro
grund för sts samtliga vaigt underlag
förekomst av dgrönling. Gröne har genomföeby gård, sen
(tätheten) gröfiskade lokalerav grönling va
s provfiskelokrestaureringsågar att åter bli ng. Några effekte märkas.
mång-
et Stock-d av gt EU:s omster (Mäla-enomgå-mster
otential.
tgärder ett rikt
ver ecklad de växt- h trender. ing av lanering.
isk status r påbör-gen och utgör ett ordinarie oll). atus-attenom-för fram-
den i nlingen var rts sedan are har
önling har r. Trots ara fort-alen vid åtgärder en god kter av
StockhMålom
INDIK
Antalårligt och Ä
DatakäFVO, Ä
INDIK
Andepåträ
Minpadda
Datakäna
INDIK
Strändelat
Myc Ej b
DatakäMiljöfö
holms vattenprmråde 1. Miljökva
KATOR 1.3.2
naturligt föreprovfiske i F
Ältasjön.
älla: FiskeriverkeÄltens fiskeklubb.
KATOR 1.3.3
el av inventeräffats.
dre vattensalam Större vatte
älla: Groddjursinv
KATOR 1.3.4
ndernas natui naturvärde
cket högt värdeedömd
älla: Inventering örvaltningen.
rogram – Lägesalitet
2
ekommandeFlaten, Långs
et, databas för sjö.
3
rade lokaler d
mander Vanligensalamander
ventering 2008,
4
rvärden i vatesklasser.
e Högt värde
av stränder i Sto
srapport till ko
e fiskarter vidsjön, Trekant
öprovfiske. Ältasj
där groddjur
g groda Vanl Åkergroda
Södertörnsekolo
ttenmiljön up
Visst värde
ockholms stad 20
ommunfullmäkt
- 21 -
d ten
sjöns
ig
oger-
pp-
010,
j
tige
I Stockholms och gärs vanllagt antal fiskaregelbundet. 2Flaten är den regelbundet. VFlaten.
Indikatorn är g
Groddjuren ärter är fridlystamander är meskyddade artehabitatdirektiv
År 2008 genogroddjursinverades varav 5dessa var 23 söktes särskil
Inventeringenav nya småvasalamandrar mOm staden pågroddjurspopuder genomför
Stockholms snaturvärden gklippor, badstder. Bedömniventering 200i vattnet från s
Omkring 57 %mycket höga Det är framförmiljöer för känhar mer eller förekomst av jöer och träd s% är vattenmpåverkad ochostört växt- ocför vattenorganingsvägar. Mrelse har gjort
sjöar är abboriga arter. Indikarter i de fyra 2011 fångadeartrikaste av d
Vid provfisket
gemensam för
r globalt hotada i Sverige. Arted på Bernkoner samt är uppv.
mfördes en läntering. Total
50 lokaler i Stoanlagda småvt platser med
visade bland atten har gett rmen också förå sikt vill behåulationerna böas.
tads inventeringäller hela straränder och veng av naturvä
08-2010 och gästrandlinjen.
% av stränderneller höga natr allt dessa strnsligare växtermindre naturlidöd ved, vattesom skuggar viljön invid strahar dåliga för
ch djurliv. Docanismer uppräMätmetoden ärts med tidigare
rre, mört, rudakatorn visar sasjöar som pro
es det 11 olika de sjöar som 2011 fångade
r målen 1.3 oc
de och alla groten större vattnventionens lisptagen i EU:s
änsgemensamlt 151 platser
ockholms stadvatten. I Stockvattensalama
annat att anläresultat, i synnr grodor och p
ålla de undersöör olika typer a
ng av strändeandlinjen d.v.segetationsklädärde har gjortsäller strandzo
na har bedömtturvärden i vaträckor som hyr och djur. Strg vattenmiljö envegetation, vattnet. I reste
anden betydligrutsättningar fck kan vissa fuätthållas, t ex sr ny och ingene strandinvent
a, gädda amman-ovfiskas
fiskarter. provfiskas es 9 arter i
ch 2.5.
oddjursar-ensala-sta över art- och
m invente-. Av
kholm ander.
äggandet nerhet för paddor. ökta av åtgär-
ernas s. kajer, da strän- vid fältin-nen 5m ut
ts ha ttenmiljön.
yser livs-ränderna med småmil-
erande 41 t mer
för ett unktioner sprid-n jämfö-teringar.
StockhMålom
INDIK
Stränlat i n
Myc Viss
DatakäMiljöfö
holms vattenprmråde 1. Miljökva
KATOR 1.3.5
ndernas natunaturvärdesk
cket högt värdest värde Litet
älla: Inventering örvaltningen.
rogram – Lägesalitet
5
rvärden i lanlasser.
e Högt värde t värde Inget
av stränder i Sto
srapport till ko
ndmiljön uppd
Måttligt värdvärde
ockholms stad 20
ommunfullmäkt
- 22 -
de-
de
010,
tige
Som om en den har strändeningen gäller kajer, klippor, stränder. Bedfältinventering10 m upp från
Omkring 41 %mycket höga 2). Det är framlivsmiljöer för derna har meKlass 3 (måttlpåverkad ochgenerella krav40 % (klass 4den för floran stranden mer utgöra en barrörelser.
Mätmetoden ämed tidigare s
el av den senaernas naturvähela strandlinjbadstränder oömning av na
g 2008-2010 on strandlinjen.
% av stränderneller höga nat
mför allt dessakänsligare vär eller mindre iga värden, 19har främst ett
v på strandmilj-6) har strandoch faunan. I eller mindre hriär för arterna
är ny och ingestrandinventer
aste strandinvärden inventerjen i staden, doch vegetation
aturvärde har goch gäller stra
na har bedömtturvärden (klaa sträckor somäxter och djur.
naturlig veget9 %) är något t värde för artljön. Inom rest
den låga eller i dessa områd
hårdgjord och as spridning o
en jämförelse ringar.
ventering-ats. Mät-d.v.s. nsklädda gjorts vid ndzonen
ts ha ss 1 resp.
m hyser Strän-
tation. mer
er med terande nga vär-
den är kan bitvis
och andra
har gjorts
StockhMålom
Gru
Över
Grunningafik, uavfallutgörstadeförsöMälaskyddsjöarnlångsningamarkverka
För ariskervärdeen getenkemäts och dmätta
Det bför atmiskasökni
INDIK
Andemed
Datakämed pu
holms vattenprmråde 1. Miljökva
undvattn
rgripande m
ndvattenkvaliar från tidigautläckande avlsupplag, olyr den största n. Den saknarjningen efte
aren. Det är ädas från ytterna kommer dsam utströmnar som inte bken transportear växt- och d
att bedöma omrar att inte upen för ett antaenomför ca vemisk undersjämförs dels
dels med tidiga medianhalt
behövs fler gtt kunna beska utvecklingeing är planer
KATOR 1.4.1
el mätpunkterhöga eller m
älla: Miljöförvaltnubliceringsår:199
rogram – Lägesalitet
ets kvalit
mål 1.4 Grun
iteten påverkare markanvävloppsvatten,yckor m.m. Sgrundvattentar idag betydersom dricksändå viktigt arligare föroredelvis från käning av grundbryts ner ellereras ut i ytvadjurliv.
m en grundvppnå god staal ämnen. M
vart sjunde årsökning. Halts med angivngare undersöer för ett ant
rundvattenunkriva den lånen. Nästa gru
rad till ca år 2
r för grundvamycket höga h
ningen, Grundvat97, 2006 och 20
srapport till ko
tet
ndvattnets k
kas av förore-ändning, av tr, lakvatten fr
Stockholmsåstillgången i delse för vattvattnet tas fr
att grundvattnening. Vattneällflöden ochdvatten. Föror fastläggs i attnet och på-
vattenförekomatus finns rikt
Miljöförvaltninr en grundvatterna som upna riktvärdenöknings upp-tal ämnen.
ndersökningangsiktiga ke-undvattenund2019.
attenkvalitet halter.
tten i Stockholm013
ommunfullmäkt
- 23 -
kvalitet ska
-ra-rån sen
ten-rån net et i h ore-
-
mst t-ng-t-pp-n -
ar
der-
j
m,
tige
bevaras elle
Bedömning
Kvaliteten prar geografisMånga grunjämfört medfinns för gruför grundvatet höga haltetvå senaste u1997. Det kaandra sidan hdesamma vidgår inte att umest förorenprovtas sena
Det finns allheter som släoch grundvateten bedömlade diffusa ning av varoämnen, är svbetydelse nätersom Stocklåg omsättniinnan reella
Indikatorn visahög eller mycningsgrunder
Ämnen som innium, arsenikkrom, nickel, zningsmedel (e
Utvecklingen skillnaderna ä
Nästa grundv2019.
er förbättra
g av måluppf
å Stockholmskt men är gedvattenprov de bedömni
undvatten. Anttenkvalitet mer har sjunkitundersökningan vara ett pohar själva mäd de olika un
utesluta att trenade platsernare.
lt färre industäpper ut föro
atten i stadenms komma att
källor, som tor som innehåvårare att åtgär det gäller vkholms grunng kommer dförbättringar
ar andelen gruket hög halt eför grundvatte
ngår i indikato, bly, kadmiumzink och aktivaej 2003).
för indikatorn är små mellan
attenundersök
as.
fyllelse
ms grundvatteenerellt sett dvisar höga h
ingsgrunder ndelen mätpumed höga ellt om man jämgarna med deositivt teckenätpunkterna ndersökningarenden beror na 1997 inte k
strier och veroreningar tilln, vilket gör at förbättras. Strafik och anåller miljöfa
gärda men kavissa ämnen.
ndvatten genedet att ta lånr syns.
undvattenprovenligt SGU:s ben.
orn är: klorid, am, kvicksilver, a ämnen i bek
ser positiv ut,åren.
kning planeras
en varie-dålig. halter, som unkter er myck-mför de en från n. Å inte varit arna. Det på att de kunnat
rksam-l mark att kvali-Så kal-nvänd-rliga
an ha stor Ef-
erellt har ng tid
ver med edöm-
ammo-koppar,
kämp-
men
s ske
StockhMålom
Gru
Över
Grunav stabildnvattneoch levattenför bykens Ändrär dirten, t
Grununderöver hmätninär grfram ar skamätniutifråning
INDIK
Andeöver
Datakä
holms vattenprmråde 1. Miljökva
undvatte
rgripande m
ndvattnet i Stadsmiljön. D
ningen begränet leds bort iedningsgravannivåerna i syggnaders grstabilitet, sär
ringar kan ocrekt beroende.ex. våtmark
ndvattennivåer en längre tihela staden. ingarna har irundvattenniliksom nivåeall göras, utiingar. Dessa
ån intilligganoch området
KATOR 1.5.1
elen grundvatlarmnivån.
älla: Exploatering
rogram – Lägesalitet
nnivåer
mål 1.5 Grun
ockholm är tDen naturliga nsas av hårdgi ledningssysar. Att upprästaden är av srundläggningrskilt i bebyg
ckså påverka e av grundva
ker och bäcka
erna i Stockhid och mäts nNågra djupainte gjorts. Livån är för låer för när förfrån tidigare
a nivåer kan snde byggnadets geologi.
ttenrör där n
gskontoret, Geoa
srapport till ko
ndvattennivå
tydligt påvergrundvatten
gjorda ytor ostem, tunnlarätthålla grundstor betydelsg och för marggda områdeekosystem s
attenförekomar.
holm har mätnu i ca 300 röare analyser aLarmnivåer föåg har tagits rtätade mätnigrundvatten
senare förfiners grundlägg
ivåerna lega
arkivet
ommunfullmäkt
- 24 -
åerna ska u
rkat n-och r d-se ar-en. som
ms-
tts ör av ör
ing-n-nas g-
j
at
tige
upprätthålla
Bedömning
Planeringsingrundvattennvattensänknijödom och fden finns kogrundvattennansvarar för de löpande mden. Sammakan därefter krav på åtgä
Några trendmdöms inte pågrande utförs. tennivåerna le
Mätningar görnat år (vår - här att kontrolleinträffar. Larmidentifiera evesänkningar, sningar samt sanläggningar.
Historiskt har vissa områderåden eller till ningar och tunder där pumpatt grundvatte
as.
g av måluppf
nriktningen i nivåer inte fåing krävs vat
för större pågontrollprogramnivåer. Exploanalys och s
mätningarna anställningarn
utgöra underder vid nyby
mässiga grundvgå i de rör där Endast i enstaegat under grä
rs två gånger öst) i ca 300 gera om grundv
mnivån är bestentuella trendmom riskerar atättningsskado
grundvattensän, t.ex. vid expföljd av utbyg
nnlar samt ävegropar ibland
ensänkningar r
fyllelse
Stockholm äår sänkas. Föttendom elle
gående projekm för mätninoateringskonsammanställnsom utförs ana som görs
erlag för tydlibyggnation.
vattensänkninr mätningar föraka fall har gruänsen för larm
per år eller pegrundvattenrövattenförändritämd med avsmässiga grundtt medföra maor på byggnad
änkningar intrploatering av
ggnad av vägaen i vissa fall butförs på sådriskeras.
är att ör grund-r mil-kt i sta-ng av ntoret ning av av sta-årligen, igare
ngar be-r närva-undvat-
mnivå.
er vartan-r. Syftet ngar
sikt att dvatten-
arksätt-der och
räffat inom nya om-
ar, led-byggna-an nivå
StockhMålom
För
Överpå yt
Mångholmsom trandeationelänet och rden, eför In1 gruplatsbFas 1som gbedrisamhrevs. markbostäen höråde.
Explooch erådenokändrisk foreniteras sökniav för
INDIK
Antalstad e
Myc Lite
Datakä
holms vattenprmråde 1. Miljökva
rorenade
rgripande mt- och grund
ga mark- ochm är förorenad
tidigare har be pågår. För aen och hur starbetar Läns
riskbedöma menligt den s.knventering avundar sig på abesök, i fas 2 uttrycker engrundar sig pvits på platse
heten var ochI riskklassni
kanvändning äder eller medögre riskklass
Även spridn
oateringskonexploaterar stn. Markmiljöda varför detfinns för att mngar görs enproblem göring och en haroreningarna
KATOR 1.6.1
riskklassadeenligt MIFO-
cket stor risk en risk
älla: Länsstyrelse
rogram – Lägesalitet
e mark- o
mål 1.6 Förodvatten ska
h sedimentomde pga. de vebedrivits däratt bedöma ftort saneringsstyrelsen memisstänkt förk. MIFO-mov Förorenadearkivstudier, 2 ingår även ndast en risk på typ av veren, hur omfa
h under hur låingen vägs ävin, så att ett d skyddsvärds än ett inhägningsrisken v
ntoret förvalttadens mark-
öförhållandentta bedöms amarken är pån djupare utrers alltid en föandlingsplana tas fram.
e områden i -modellen.
Stor risk
en i Stockholm, M
srapport till ko
och sedim
renade mar saneras.
mråden i Stocerksamheter , eller fortfa-
föroreningssigsbehovet är ed att inventrorenade omrodellen (Metoe Områden). intervjuer ocprovtagningför förorenin
rksamhet somattande verk-ång tid den bven dagens område närad natur kan fgnat industriovägs in.
ar, utvecklar- och vattenona är oftast lla projekt. O
åverkad av föedning. Konsördjupad undn för hanterin
Stockholms
Måttlig risk
MIFO-databasen
ommunfullmäkt
- 25 -
mentomr
rk- och sedim
ck-
-itu-i
tera rå-odik Fas ch . ng
m
bed-
a få om-
r om-
Om ör-sta-der-ng
tige
råden
mentområd
Bedömning
Länsstyrelse186 riskklashar 77 myck77 områden och sanering
Den stora ökantalet riskkytterligare ostyrelsen. Degörs av nedlbekämpningvudsakligen
I Exploaterinsäkerställa hexploateringen bedömninMiljöförvaltvid konstateringsprojekt
För metallhanomförda unkvicksilver ovårdsverketsmetaller ligghöga halter.
Länsstyrelsenoreningsnivå, förutsättning sskyddsvärde.
Totalt finns 18områden i Stodöms 77 områrisk för negatimiljön (riskkla
Sedan 2011 hriskklassat ytttidigare har lestora ökningeden har huvud
den som med
g av måluppf
ens MIFO-invsade område
ket stor eller shade 2012 tr
g pågår i sex
kningen mellklassade områmråden har iessa tillkommagda plantsk
gsmedel har aliten eller m
ngskontoretshanteringen agsprojekt. Geng av markmningen ställerad markföro.
alter i sedimendersökningaoch koppar lis bedömningger betydligt
n riskklassar okemikaliernas
samt områdets
86 inventeradeockholms komåden utgöra eva effekter på
ass 1 och 2).
har Länsstyrelerligare ett 70
egat plantskolon 2012. Dessadsakligen liten
dför stor på
fyllelse
nventering visen i Stockholstor risk. Avre stycken saområden.
lan 2011 ochåden beror pinventerats amande områdkolor där kemanvänts, och
måttlig risk.
s ansvar ingåav markförorenom experte
miljön i alla per krav på sanorening i exp
ent visar hittiar att halternigger över N
gsgrunder. Övunder gräns
områdena utifrs farlighet, sprs känslighet o
e och riskklasmmun. Av dessen mycket storå människors h
sen inventera0-tal områden or, vilket förklaa tillkommand
n eller måttlig
åverkan
sar att av lms stad v dessa anerats,
h 2012 av å att
av Läns-den ut-
miska har hu-
år att reningar i er görs projekt. nering ploate-
ills ge-a av
Natur-vriga en för
rån för-ridnings-
och
sade sa be-r eller stor hälsa och
at och där det
arar den de områ-risk.
StockhMålom
INDIK
Åtgärmyckklass
Invegenom
Datakä
INDIK
Metanings
Alla Kad
Datakäment
holms vattenprmråde 1. Miljökva
KATOR 1.6.2
rdsstatus för ket stor eller ssningen.
enterad Förstmförd Pågåen
älla: Länsstyrelse
KATOR 1.6.3
llhalter i sedsgrunder
metaller Kvdmium Bly
älla: Miljöförvaltn
rogram – Lägesalitet
2
förorenade ostor risk enlig
tudie genomförde åtgärd Åt
en i Stockholm, M
3
iment i relatio
icksilver Kop
ningen, Miljögifts
srapport till ko
områden megt MIFO-
rd Huvudstudgärdad
MIFO-databasen
on till bedöm
ppar Zink
sövervakning sed
ommunfullmäkt
- 26 -
ed
die
m-
di-
tige
Länsstyrelsennade områdeinventering avmodellen görsdie. För prioritvudstudie.
Totalt finns 18områden i Stodöms 77 områrisk för negatimiljön (riskklahar 3 saneratsen förbättring
Åtta provpunkutvecklingen aoch nära komfjärden, KyrkfjVärtan, Saltsj
Den genomsnförs med gränvårdsverkets mätindex. 100med gränsen,gränsen för hö
För kvicksilvegränsen för höbedömningsgterna har dessOrsaken till debetydligt undeminskat seda
Mätserien "Alindexet för derar att halternde två provtagavgöra om tregenomförs enmer data som
n inventerar ocna utifrån en gv förorenade os först en inveterade område
86 inventeradeockholms komåden utgöra eva effekter på
ass 1 och 2). As och saneringsedan 2008.
kter har valts uav metaller i smungränsen; järden, Käppaön och Östra
nittliga halten fnsen för höga bedömningsg0 innebär att h, 50 innebär atöga halter.
r och koppar löga halter enlrunder (index sutom ökat seetta är oklar. Öer gränsen för n 2000.
la metaller" äre redovisade ma totalt sett hagningarna, meenden är signifn ny sedimentu
m underlag för
ch riskklassar gemensam meområden – MIentering och enen görs sedan
e och riskklasmmun. Av dessen mycket storå människors hAv dessa 77 og pågår i 6 om
ut för att utvärsediment över Brunnsviken,
ala, LidingöbroMälaren.
för mätpunktehalter enligt Nrunder för att
halterna liggeratt halten är hä
ligger halternaigt Naturvårds 100). Kvicksi
edan mätningeÖvriga metaller höga halter o
r ett medelvärdmetallerna. Dear minskat någen det är för tidfikant. Under undersökning trendanalys.
förore-etodik för FO. Enligt n förstu-n en hu-
sade sa be-r eller stor hälsa och mråden
mråden,
dera tid, inom Fiskar-
on, Lilla
erna jäm-Natur-skapa ett
r i nivå älften av
a över sverkets lverhal-en 2000. er ligger och har
de av etta indike-got mellan digt att 2013 vilket ger
StockhMålom
Mäl
Över
Mälamed dtentäkdantatotalameterbikmNorsbrar ensom estyrelMälabåde heter
MälabörjaningsgåendEkeröutsläp
holms vattenprmråde 1. Miljökva
laren som
rgripande m
aren försörjerdricksvattenkten för Stocag av Bornsjöa utflödet, nor per år, tas u
meter ut av vaborg, Lovö ondast ca 5 % ett årsgenomlsen om vatte
aren med bestbefintliga oc.
arens vattenkan av 1970-tasverken runt de rening. Avö är det endapp till Östra
För i
rogram – Lägesalitet
m dricksv
mål 1.7 Mäla
r ca 2,5 miljo. Det är den ckholmsområön som är resormalt 4-5 mungefär 200 mattenverken i och Görväln.av det totala
msnitt. 2008 benskyddsomtämmelser soch tillkomma
valitet har föalet genom atMälaren då ivloppsrening
a återstående Mälaren.
indikatorer h
srapport till ko
vattentäk
aren ska sky
oner människenda dricksvådet, med unservtäkt. Av iljarder kubimiljoner ku-Stockholm – Detta motsv
a flödet, räknbeslutade Länråde för Östrom reglerar ande verksam
örbättrats sedtt avloppsre-införde långtgsverket på verket med
hänvisas till m
ommunfullmäkt
- 27 -
kt
yddas som d
kor vat-n-
det ik-
– va-nat ns-ra
m-
dan -t
målet 1.1 Kv
tige
dricksvatten
Bedömning
VattenkvalitLivsmedelsvteten på det vken kontrollämnen analyvecka. Utvid30 bekämpnaromatiska kämnen, görs tenverk på inSamtliga ämligger t.o.m. lighet.
Analyser görkan produceterier). Ävenmycket låga todernas känvattnet.
valiteten på
täkt.
g av måluppf
teten är god overkets krav pvatten som taeras regelbun
yseras upp tildgade analysingsmedel sa
kolväten och två gånger p
nkommande mnen har låga
under analy
rs också av gras av blågrö
n halterna av i råvattnet o
nslighet i det
tillrinnande
fyllelse
och uppfyllepå råvatten. as in till vattndet. Ett storll tre gånger ser, som omfaamt tungmet
h andra organper år vid varoch utgåend
a halter, de flysmetodernas
giftiga ämnenöna alger (cy dessa ämnen
och under anaproducerade
e vatten.
r väl Kvali-tenver-rt antal per
fattar nära taller, niska rje vat-
de vatten. lesta s käns-
n som yanobak-n är alysme-e dricks-
StockhMålom
Kom
Överkvali
ExploningeenligtDet äionsåpensativ koion. Mparkmbollptor infölja riod, genom
INDIK
Andegiska
Datakä
holms vattenprmråde 1. Miljökva
mpensati
rgripande mteter inom s
oateringskonen av intrångt Stockholms
är inte möjligåtgärder i vatationsåtgärdeompensation Med grönyta mark, rekreatlaner m.m. Ä
ngår. Exploatupp detta mådvs. var fjärmförts 2006
KATOR 1.8.2
el grönkompea åtgärder
älla: Exploatering
rogram – Lägesalitet
ion vid ex
mål 1.8 Explosamma vatt
ntoret ansvarag i mark- ochs miljöprogr
gt att redovisttenområden erna är uppde och ekologiavses gräsyt
tionsytor somÄven ianspråteringskontorål en gång pede år. Uppföoch 2010.
2
ensation som
gskontoret
srapport till ko
xploater
oatering av tenområde.
ar för uppfölh vattenområdam 2012-201a kompensatseparat. Komelade på rekrisk kompensator, naturmarm lekplatser, åktagna vatteret planerar aer mandatpe-öljningar har
m avser ekolo
ommunfullmäkt
- 28 -
ring
v vattenomr
lj-den 15. t-m-rea-at-rk,
eny-att -
o-
j
tige
åden ska ko
Bedömning
Exploateringrer för att redsärskilt värduppfylls:
Andkom
Andekol
Andsprå
Genom indikgrad som kogrönytor skelogiska värd
Under senarpå före dettamedfört att vspråktas.
Indikatorn visadär exploateraserats med ekavses gräsytoytor som lekpspråktagna va
Under periodejekt där stadeherrar i sambaprojekt var dei anspråk för ekompensation
Andelen projeation och biolo100 % enligt udelen av dennekologisk åtgä
ompenseras
g av måluppf
gskontoret andovisa hur m
defulla mark-
del ianspråktampenseras.
del grönkomplogiska åtgär
del värdefull åktas.
katorerna kanmpensation
er samt i någoden ersätts.
e år har expla industrimarvärdefull natu
ar andelen koad grönyta hekologiska åtgäor, naturmark, latser, bollplanattenytor ingår
en 2006-2010 n upplåter elleand med explo
et 207 som togexploatering. En har gjorts för
ekt med höga vogisk mångfaluppföljning förna grönkompeärd har uppgå
s med likvär
fyllelse
nvänder tre imålet om att v- och vatteno
agen grönyta
pensation somrder.
grönyta som
n man visa i av ianspråkton mån visa
loatering främrk vilket såleturmark behö
ompensationsåelt eller delvis kärder. Med gröparkmark, rek
ner m.m. Ävenr.
0 pågick totalt 4er säljer mark oateringen. Av
g någon form aEn utvärderingr dessa projek
värden för båld har kompenr åren 2006-20ensation som aått till 92 %.
rdiga
ndikato-värna
områden
a som
m avser
m ian-
vilken tagna om eko-
mst skett edes inte övt ian-
åtgärder kompen-önyta kreations-n ian-
433 pro-till bygg-v dessa av grönyta g av grön-kt.
de rekre-nserats till 010. An-avsett
Stockholms vattenprogram – Lägesrapport till kommunfullmäktige
- 29 -
Målområde 2. Rekreation
Stockholms vattenområden ska vara attraktiva rekreationsområ-den för alla
Vattenvägar och upplevelsevärden ska bibehållas och utvecklas. Vid naturreservatsbild-ning ska friluftsintressen vägas mot naturvärden. Funktionshindrades behov av rekreation ska beaktas.
Sammanfattning
Stockholms långa strandpartier är en stor tillgång för stadens invånare och en viktig del av stadens identitet. I takt med Stockholms tillväxt har också de mindre sjöarna och vat-tendragen fått en ökad betydelse för såväl stadslandskapet som för rekreation och fri-luftsliv. Under 2013 har Länsstyrelsen ge-nomfört en översyn av vilka områden som utpekas som riksintresse för friluftsliv. För Stockholms del tillförs Järvafältet, Nacka-reservatet och Flatenområdet som riksintres-sen.
Planeringsinriktningen i Stockholms över-siktsplan är att skapa attraktiva stråk och bättre möjligheter till rekreation vid stadens vatten. Strandmiljöerna har ett stort värde för stockholmarna samt för växt- och djurlivet. En inventering av Stockholms stränder ge-nomfördes 2010, som en uppföljning av en liknande inventering från 1993. Uppföljning-en visade att fria vattenspeglar och obe-byggda stränder har bevarats. Nästan alla naturvårdsobjekt som identifierades 1993 har idag strandskydd eller ingår i natur- eller kulturreservat. 39 % av samtliga stränder och 67 % av de strandsträckor som har högsta naturvärdesklass är idag skyddade. Tillgäng-ligheten till stränderna för fotgängare har ökat från 78 till 82 % under samma period.
I Stockholms stad finns det 30 officiella strandbad. 18 av strandbaden har över 200
badande per dag i genomsnitt och klassas därför som EU-strandbad. Badvattenkvali-teten vid Stockholms strandbad är överlag god. En del avvikelser förekommer från år till år bland annat beroende på vädret under badsäsongen.
I nuläget finns det ca 80 båtklubbar belägna inom Stockholms stad, med ca 8000 båtplat-ser totalt. Båtklubbarna arrenderar marken av Idrottsförvaltningen. Vissa båtklubbar och marinor arrenderar mark av Kungl. Djurgår-dens Förvaltning.
Idrottsförvaltningen upplåter också allmänna fritidsbåtsplatser i Stockholms stad vid några hamnar där möjlighet till bildande av båt-klubbar inte finns. I dagsläget finns 429 all-männa båtplatser fördelade på tio hamnar.
I och runt Stockholm finns rika förutsättning-ar för ett omväxlande fritidsfiske och sport-fiske. Sportfisket och kräftfisket i de mindre sjöarna runt Stockholm har varit bra eller mycket bra de senaste 10 åren. I Strömmen finns ett unikt lax- och havsöringsfiske base-rat på fiskutsättning. I skärgården och längre in i Mälaren finns ytterligare fiskemöjlighet-er, bl.a. med fritt trollingfiske och ett fritt begränsat nätfiske. I skärgården har fisket varit mycket dåligt under en längre tid pga. reproduktionsstörningar för många fiskarter, främst gädda, gös och abborre. Sikfisket har dock inte drabbats på samma vis. 2009 kom torskfisket tillbaka på allvar i skärgården.
StockhMålom
Vat
Över
Stockdelseandrafiske Stockmed udet nästadegångsoch ulängsder. Dter ocdas.
I samindusligt bmot vav attvattenför fo
INDIK
Stränverka
Inge Viss
DatakäMiljöfö
holms vattenprmråde 2. Rekreatio
ttenspegl
rgripande m
kholms strän för stadens k
a storstäder koch skridsko
kholms uppskutblickar öveät av gröna pn. Stockholmsrikt värnat s
utvecklat långs större delenDet är angeläch att bristan
mband med omstriområden sbreda offentlivatten ska tilt utveckla fönrum, strändortsatt planer
KATOR 2.1.1
ndernas markansklasser.
en påverkan Ps påverkan Ej
älla: Inventering örvaltningen
rogram – Lägeson
lar och st
mål 2.1 Fria v
der och vattekaraktär och
kan bjuda på oåkning i stakattade straner vattnet är vpromenader sm har genomsträndernas tga obrutna p
n av stadens käget att utbygnde länkar om
mvandling aska nya levaniga stråk skaplvaratas. Detrhållningssät
der och kajer ring.
kanvändning
Påverkad, ej nat bedömd
av stränder i Sto
srapport till ko
tränder
vattenspegl
en har stor beh identitet. Få
bad- och båtadens centrumndpromenadeviktiga delarsom utveckla
m åren fram-illgänglighetromenader kajer och sträggnaden fortm möjligt åtg
v hamn- ochnde och tillräpas. Utblickat finns ett behtt till stadenssom underla
g uppdelat i p
turlik
ockholms stad 20
ommunfullmäkt
- 30 -
lar och obeb
ety-å tliv, m. er r i as i
t
än-tsät-gär-
h äck-ar hov s ag
på-
010,
tige
byggda strä
Bedömning
Planeringsinsiktsplan Protiva stråk ocion vid stadestaden är en holms parketill översiktsmål, strategiutveckling oBeslut om Dmer att tas unämnden.
En inventerinomfördes 2liknande inven, som rör tområdesskydd.v.s. fria vastränder har objekt som istrandskydd servat. 39 %av de strandsvärdesklass äen till stränd78 till 82 %
Strandinventeden, d.v.s. kajionsklädda strgjorts vid fältinstrandzonen 1
Omkring 36 %opåverkade. Dsom strandekrelativt naturligpåverkan" (27nande strukturande 35 % ("lad av bebygg
Stockholms stvärdessynpunmetodik, varfögare strandinv
nder ska be
g av måluppf
nriktningen i omenadstadeh bättre möjlens vatten. Dstrategi för ur och natur i
splanen. Doker och vägle
och skötsel avDen gröna pro
nder 2014 av
ng av Stockh2010, som enventering fråntillgänglighedd, visade attattenspeglar obevarats. Nädentifieradeseller ingår i
% av samtliga sträckor somär idag skydd
derna för fotgunder samm
eringen gäller jer, klippor, baränder. Bedömnventering 20010 m upp från
% av strändernDet är framför osystemet är g vegetation. S
7 %) har kvar brer och funktioPåverkad") är
gelse och ofta
tränder har hänkt med en nyör ingen jämföventeringar.
evaras.
fyllelse
Stockholms en är att skapligheter till r
Den gröna prutveckling av form av ett
kumentet inneedning för plav park och nomenadstadev stadsbyggn
holms strändn uppföljningn 1993. Uppfet, naturvärdett målet uppfyoch obebyggästan alla nats 1993 har idnatur- eller k
a stränder ochm har högsta n
dade. Tillgängängare har ö
ma period.
hela strandlinjadstränder ochmning av påve08-2010 och g strandlinjen.
na har bedömtr allt i dessa stväl fungerandSträckor med begränsade, noner. Inom der strandmiljön hårdgjord.
är undersökts y, speciellt anpörelse gjorts m
över-pa attrak-rekreat-omenad-v Stock-tillägg ehåller anering, atur. en kom-nads-
der ge-g av en följning-en och fyllts helt, gda turvårds-dag kulturre-h 67 % natur-nglighet-ökat från
jen i sta-h vegetat-erkan har gäller
ts vara träckor de med
"viss naturlik-e reste-
omvand-
ur natur-passad
med tidi-
StockhMålom
INDIK
Stränlat i n
Myc Viss
DatakäMiljöfö
holms vattenprmråde 2. Rekreatio
KATOR 2.1.2
ndernas natunaturvärdesk
cket högt värdest värde Litet
älla: Inventering örvaltningen.
rogram – Lägeson
2
rvärden i lanlasser.
e Högt värde t värde Inget
av stränder i Sto
srapport till ko
ndmiljön uppd
Måttligt värdvärde
ockholms stad 20
ommunfullmäkt
- 31 -
de-
de
010,
tige
Mätningen gäkajer, klippor, stränder. Bedfältinventering10 m upp från
Omkring 41 %mycket höga e2). Det är framlivsmiljöer för derna har meKlass 3 (måttlpåverkad ochgenerella kravrande 40 % (kinga värden föden är strandekan bitvis utgöoch andra rör
Stockholms stvärdessynpunmetodik, varfögare strandinv
ller hela stranbadstränder oömning av na
g 2008-2010 on strandlinjen.
% av stränderneller höga nat
mför allt dessakänsligare vär eller mindre iga värden, 19har främst ett
v på strandmiljklass 4-6) har ör floran och faen mer eller möra en barriär elser.
tränder har hänkt med en nyör ingen jämföventeringar.
ndlinjen i stadeoch vegetation
aturvärde har goch gäller stra
na har bedömtturvärden (klasa sträckor somäxter och djur.
naturlig veget9 %) är något t värde för arteljön. Inom de rstranden lågaaunan. I dess
mindre hårdgjoför arternas s
är undersökts y, speciellt anpörelse gjorts m
en, dvs nsklädda gjorts vid ndzonen
ts ha ss 1 resp.
m hyser Strän-
tation. mer
er med reste-a eller a områ-
ord och spridning
ur natur-passad
med tidi-
StockhMålom
Stra
ÖverÖnsk
I Stocstrand2009Årstaöver klassa
StrangåendDet äsom aMiljöanlitasom oav vaäven bakte
INDIK
Andevärde
Datakä
holms vattenprmråde 2. Rekreatio
andbad
rgripande mkemål om n
ckholms staddbad. Fyra n. Under 2010
aviken tillkom200 badandeas därför som
ndbaden är i ade och cyklisär i huvudsakansvarar för öförvaltningeas för provtagomfattar bakattentemperatförekomsten
erier), som i v
KATOR 2.2.1
el badvattenpen).
älla: Miljöförvaltn
rogram – Lägeson
mål 2.2 Befinya strandba
d finns det 30nya badplatse0 har Tanto smmit. 18 av e per dag i gem EU-strandb
allmänhet lätster och medk stadsdelsförbadens drift
en eller en prgning av vatt
kterieanalysertur. I vissa sjn av blågrönavissa fall kan
prov utan anm
ningen
srapport till ko
ntliga strandad ska beak
0 officiella er tillkom undstrandbad vidstrandbaden enomsnitt ocbad.
tta att nå för d kollektivtrarvaltningarnaoch skötsel.
rivat konsult tenkvalitetenr och mätninjöar kontrollea alger (cyann vara giftiga
märkning (år
ommunfullmäkt
- 32 -
dbad ska unktas.
der d har
ch
afik. a
n ng eras
no-a.
rs-
tige
nderhållas o
Bedömning
Badvattenkvbad var undeDetta beror tunder årets boch undermånomförts vilbättrade resutes endast videts två provuppvisat en atidigare år.
Algprovtagnplatser 2012blågrönalgblliga halter av
Beroende på vattnet antingning eller otjäStockholms ofrån hygienisk
Badvattenkvaunder 2012 bätroligen på väsong. En överloppslösningagit till det förbä
Inga farligt höbakterier), uppår 2012.
och ha en go
g av måluppf
valiteten vid er 2012 bättrtroligen på vbadsäsong. Eåliga avloppsket kan ha bi
ultatet. Otjänd ett tillfälle
vtagningspunavsevärd förb
ning genomföoch visade i
lomning, detv cyanobakte
hur hög bakteen som tjänlignligt. Generellfficiella strand
k synpunkt.
liteten vid Stoättre än föregåderförhållandersyn av oklara
ar har genomföättrade resulta
ga halter av bpmättes vid de
od vattenkv
fyllelse
Stockholms re än föregåeväderförhållaEn översyn avslösningar haidragit till de
nliga prover ue på Smedsudnkter. Sätrabrbättring jäm
ördes vid feminga indikatit vill säga häerier.
eriehalten är bgt, tjänligt medlt är badvattne
dbad av god kv
ockholms stranående år. Detena under åre
a och undermåörts vilket kan atet.
blågröna algere besökta bad
valitet.
strand-ende år. ndena v oklara ar ge-et för-uppmät-ddsba-adet har fört med
m bad-ioner på lsofar-
edöms d anmärk-et vid valitet
ndbad var ta beror
ets badsä-åliga av-ha bidra-
r (cyano-dplatserna
StockhMålom
INDIK
Andevid Stmarh
DatakäStockh
INDIK
Andeindike
Datakätagning
%
holms vattenprmråde 2. Rekreatio
KATOR 2.2.3
el invånare sotockholms stalvåret.
älla: Medborgarholm, Miljöförva
KATOR 2.2.4
el provtagningerats.
älla: Miljöförvaltng vid Stockholms
rogram – Lägeson
3
om ofta eller tads strandb
renkäten Miljö altningen
4
gsplatser dä
ningens årsrappos strandbad".
srapport till ko
ibland badaad under som
och miljövanor
r algblomnin
orter "Vattenpro
ommunfullmäkt
- 33 -
ar m-
r i
j
g
v-
tige
Indikatorn visabesök på straråde.
Drygt 3 av 10 eller ofta. Tillgför hur ofta bainvånare är nöden stadsdel jas mest.
Nästa mätningsas under 201
Potentiellt toxger), kontrolleoch fältobservutfördes algprBrunnsviksbaHökarängsba
Algblomning aförekom vid enämligen Trekförekom ingensökta strandb
ar omfattningendbad i närhe
nyttjar stadengänglighet ochaden besöks. Höjda med tillgådär man bor. B
g genomförs u14.
iska cyanobakeras årligen gevationer. Underovtagning vid det, Långsjöbdet och Treka
av cyanobaktett av fem provkantsbadet. Un algblomning aden.
en av stockhoeten av sitt bos
ns strandbad ih avstånd är aHälften av staången på stranBostadsnära b
under 2013 oc
kterier (blå-gröenom planktoner sommaren 2d följande stranbadet, Farsta santsbadet.
erier (blå-grönvtagna strandbnder de följan
g vid något av
lmarnas stadsom-
bland vgörande
adens ndbad i bad nytt-
ch redovi-
öna al-nprover 2012 ndbad: strandbad,
a alger) bad 2009, nde åren de under-
StockhMålom
Stra
Övermed
Stocktillgåav staför attendromvastriomIdag myckder bstaderekre
INDIK
Tillgä
Tillg
DatakäInventeMiljöfö
holms vattenprmråde 2. Rekreatio
andprom
rgripande m hänsyn till
kholms långaång för stadenadens identittt öka tillgänrag genom nyandlingen av mråden till nyär det till exe
ket långa sträåde i västerons mest uppsationsområd
KATOR 2.3.1
änglighet till S
gänglig eller fram
älla: Inventering ering av stränderörvaltningen.
rogram – Lägeson
menader
mål 2.3 Sammnaturvårdsi
a strandpartiens invånare otet. Staden hagligheten tillya strandpromtidigare ham
ya vattennärempel möjligäckor utmed ort och i södeskattade möt
den ligger ock
Stockholms s
mkomlig Otil
av Stockholms sr i Stockholms st
srapport till ko
manhänganintressen.
er är en stor och en viktigar länge arbel sjöar och vamenader och
mn- och indua stadsdelar.gt att promenMälarens str
erort. Flera avtesplatser ochkså nära vatt
strandområd
llgänglig
tränder, SBK 19tad 2010,
ommunfullmäkt
- 34 -
nde promen
g del etat at-
h vid u-
nera rän-av h ten.
den.
993;
tige
adstråk ska
Bedömning
Planeringsinsiktsplan Protiva stråk ocion vid stadestrandpromelänkar ska ommed omvandden ska nya offentliga strska tillvarata
Stockholms ststrandinventegänglighet. Mstaden, d.v.s.getationskläddman kan gå lämedan "Framkan vara lätt evattenkontakttyder att stran
82 % av Stockidag tillgängligSedan 1993 hmed ca 4 procförbättringen sklassen "Tillgäbyggnad av st
a utvecklas d
g av måluppf
nriktningen i omenadstadeh bättre möjlens vatten. Uenader ska fom möjligt åtgdling av hamlevande och råk skapas. Uas.
tad har som eringen inventeätningen gällekajer, klippor,
da stränder. ”Tängs vattnet pkomligt" inneb
eller svår att taen är begräns
nden är blocke
kholms 180 kmg eller framkomhar den totala centenheter. Dskedde mellanänglig eller fratrandpromena
där så är mö
fyllelse
Stockholms en är att skapligheter till r
Utbyggnaden ortsätta och bgärdas. I sam
mn- och indush tillräckligt bUtblickar mo
en del av den serat stränderner hela strandl, badstränder Tillgängligt" in
på stig eller pabär obanad tea sig fram i, elsad. "Otillgängerad för fotgän
m långa strandmlig för allmäntillgänglighete
Den största kvn 1973 och 19amkomlig" p.gader.
öjligt
över-pa attrak-rekreat-av
bristande mband striområ-breda ot vatten
senaste as till-linjen i och ve-
nnebär att rkväg. rräng som ler att
gligt" be-ngare.
dlinje är nheten. en ökat valitativa 993 inom .a. ut-
StockhMålom
Båt
Över
I nuläinomser toIdrottmarindens rustniägs av
IdrottfritidhamnklubbmännBåtplmeternivåegrinden de
INDIK
Antalstad.
Datakä
holms vattenprmråde 2. Rekreatio
tliv
rgripande m
äget finns dem Stockholmsotalt. Båtklubtsförvaltningnor arrenderaFörvaltning.ing, förutomv staden.
tsförvaltningsbåtsplatser
nar där möjligbar inte finnsna båtplatser latserna är avrs längd. Båter; för en del dar för att komel är helt öpp
KATOR 2.4.1
allmänna bå
älla: Idrottsförval
rogram – Lägeson
mål 2.4 Ett le
et ca 80 båtkls stad, med cbbarna arrendgen. Vissa båar mark av K. Båtklubbarn
m en del ponto
gen upplåter oi Stockholmghet till bilds. I dagslägetfördelade på
vsedda för båtplatserna haingår boj i p
mma ut på brna.
åtplatser inom
ltningen
srapport till ko
evande fritid
lubbar belägna 8000 båtplderar markenåtklubbar ochKungl. Djurgåna äger all utonbryggor so
också allmäns stad vid nåande av båt-t finns 429 alå tio hamnar.åtar upp till 1r olika servic
priset, en del ryggan meda
m Stockholm
ommunfullmäkt
- 35 -
dsbåtliv.
na lat-n av h år-t-om
nna ågra
ll-. 10 ce-har
an
ms
tige
Bedömning
Efterfrågan poch tillgånge2000 och 20nar med cirk200 platser i
2008 fanns ddan dess harGrönvik, Sictillkom 70 pdalshamnen,det idag finnStockholms
Idrottsförvaltnplatser i Stockmöjlighet till b
I dagsläget finfördelade på tHammarby Sjplatser tillkom2012.
g av måluppf
på båtplatseren har succes02 fanns det
ka 110 platse Hammarby
det 320 platser allmänna båckla Kaj och latser i den n, vilket sammns 429 platserstad.
ingen upplåtekholms stad viildande av bå
nns det 429 altio hamnar. Fleöstad, 208 sty
mmit i Henriksd
fyllelse
r i Stockholmsivt ökat. Met sex allmänner. 2003 tillko
Sjöstad.
er i nio hamnåtplatser tillkSmedslätten
nybyggda Hemanlagt innebr i tio hamna
er allmänna fritid några hamn
åtklubbar inte f
lmänna båtplaest platser finycken, varav 7dalshamnen u
m är stor ellan år na ham-om drygt
nar. Se-kommit i n. 2012 enriks-bär att ar i
tidsbåts-nar där finns.
atser ns i 70 nya nder
StockhMålom
Fisk
Över
I och ar förfiske.husbefrämsupp mnumefiske.
Fisk-lanstokort. nyttjaTDA
I Ströringsftvå-århandrin i Mer, blbegräsportfoch eteter.
INDIK
Årlig
Spo
Datakä
holms vattenprmråde 2. Rekreatio
ke
rgripande m
runt Stockhr ett omväxla. Fritidsfiskeehov på egetst avser spöfimedan den stera släpps till.
och kräftbesora sjöarna äFisket i Mäl
as via det friaA-fiskekort (T
ömmen finnsfiske baseratrig smolt, spredskapsfisk
Mälaren finnsl.a. med fritt änsat nätfiskefiskets och f
entusiasmerar
KATOR 2.5.1
försäljning a
rtfiskekortet
älla: Sportfiskarn
rogram – Lägeson
mål 2.5 Fiske
olm finns rikande fritidsfie innefattar bt vatten, medfiske där ensttörsta delen albaka, s.k. ca
stånden i de är bra och upplaren är ocksa handredska
Trolling-Drag
s ett unikt laxt på årliga ut
portfisket rymket. I skärgårds ytterligare ftrollingfiskee. Stadens fisföreningsliver innevånare
av TDA- och
TDA-fiskekort
na, Idrottsförvaltn
srapport till ko
emöjligheter
ka förutsättniske och sporl.a. nätfiske
dan sportfisketaka fiskar taav fångsten atch and rele
stora och meplåts via fiskå bra och kanapsfisket ochgrodd-Angel
x- och havsö-sättningar av
ms inom det fden och längfiskemöjligh
e och ett fritt skevård gynnts verksamhe
e till fiskeakti
Sportfiskeko
tet
ningen
ommunfullmäkt
- 36 -
r ska bevara
ing-rt-för e as
ase-
el-ke-n
h via l).
-v fria
gre het-
nar eter ivi-
ort.
tige
as och förbä
Bedömning
I skärgårdenunder en länningar för moch abborre.och ytterskärinte drabbatsfisket tillbakTrollingfiskevare återuppbud mot drivna av havsörsedan 2009.
Kräftfisket i med toppår 2svann stora dminskande kellt på ett allresultat av umycket glestren, dock rapvattnen vid UEkoln.
Försäljningenomfattningen fiske i Mälareni fyra olika nivTDA-1, som ugäller i totalt 4Stockholms in
Försäljningentillgången på fverkar dock s
Försäljning avsas från 2009bara uppgifterning, inte antafiskekort för s
.
ättras.
g av måluppf
n har fisket vangre tid pga. rmånga fiskarte
Värst drabbrgården varits på samma vka på allvar i et efter lax htagna laxutsä
vgarnsfiske i ringen ökar i
Mälaren var2001 och 200delar av kräfkräftbestånd. lt mer storvuxtsättningar avt mellan kräfpporteras fånUpplands-Br
av TDA-fiskeav trolling, dran och Saltsjön
våer, här redovutgör en basniv43 sjöar i Stocnsjöar ingår.
av fiskekort afisk. Marknadspela mer roll ä
v Sportfiskeko. För tidigare år över intäkter al försålda korenior/familj.
fyllelse
arit mycket dreproduktioner, främst gä
bad har södrat. Sikfisket hvis. 2009 komskärgården.
har förbättratsättningar sam
i Östersjön. Figen efter en
r bra runt sek02. Kring 20ftfisket till fö Detta beror
uxet ålbeståndav ål. Numeraftfångsterna ingster främstro, Sigtuna o
ekortet ger ett agrodd, och an. TDA-fiskekovisas försäljninvå. Sportfiske
ckholms län. 1
avspeglar till vsföringen av kän fiskets kval
ortet kan endasår har Sportfis
r från fiskekortrt. Här redovis
dåligt nsstör-ädda, gös a mellan- har dock m torsk-
s tack mt för-Fångster-nedgång
kelskiftet 003 för-öljd av
eventu-d, som är a är det i Mäla-t från ch
mått på ngeldons-
ortet finns ng av
ekortet 0 av
viss del kortet lité.
st redovi-skarna tsförsälj-as Sport-
StockhMålom
INDIK
Årligaben S
Hav
Datakä
INDIK
Årligaben S
Hav
Datakä
INDIK
Antalårligt och Ä
DatakäFVO, Ä
holms vattenprmråde 2. Rekreatio
KATOR 2.5.2
a inrapporterStrömstararn
vsöring Lax
älla: FK Strömsta
KATOR 2.5.3
a inrapporterStrömstararn
vsöring Lax
älla: FK Strömsta
KATOR 2.5.4
naturligt föreprovfiske i F
Ältasjön.
älla: FiskeriverkeÄltens fiskeklubb.
rogram – Lägeson
2
rade fångsterna, antal fiska
ararna
3
rade fångsterna, medelvikt
ararna
4
ekommandeFlaten, Långs
et, databas för sjö.
srapport till ko
r till fiskeklubar.
r till fiskeklubt.
e fiskarter vidsjön, Trekant
öprovfiske. Ältasj
ommunfullmäkt
- 37 -
b-
b-
d ten
sjöns
tige
Sedan havsör1973 har drygutplanterats. Cung fisk, vikt csatt fisk är ca bättre underlaoch laxutsättnStrömmen inföStrömstararna
Enligt FK Ströfångstrapporteverkliga fångsmed omnejd..
Sedan havsör1973 har drygutplanterats. A
Havsöringensmellan åren. Dten ökat mark
Laxens mededock delvis pålaxar, vilket ka2012 var med
I Stockholms och gärs vanllagt antal fiskaregelbundet. 2Flaten är den regelbundet. VFlaten.
Indikatorn är
ring återintrodgt en miljon haCa 30.000 smca 130 gram) s90 % havsöri
ag och ökad kuningarnas inveördes fångstraa hösten 1995
ömstararnas beringen endassterna som årl
ring återintrodgt en miljon haAv utsatt fisk ä
s medelvikt haDe senaste årkant, 2012 var
lvikt varierar bå att det vissa an påverka medelvikten för la
sjöar är abboriga arter. Indikarter i de fyra 2011 fångadesartrikaste av d
Vid provfisket
r gemensam f
ducerades i Stavsöringar och
molt (utvandringsätts ut per årng. För att erhunskap på hav
erkan på sportapportering i r5.
bedömning omst ca 30-40 % ligen görs i Str
ducerades i Stavsöringar ochär ca 90 % hav
ar varierar ganren har dock mden 3,9 kg.
betydligt mer, år fångas relaedelvärdet my
ax 9,0 kg.
rre, mört, rudakatorn visar sasjöar som pros det 11 olika de sjöar som 2011 fångade
för målen 1.3
römmen h laxar gsfärdig r. Av ut-hålla ett vsörings- tfisket i regi av FK
mfattar av de
römmen
römmen h laxar vsöring.
ska lite medelvik-
det beror ativt få ycket.
a, gädda amman-ovfiskas
fiskarter. provfiskas es 9 arter i
3 och 2.5.
Stockh
INDIK
Provfkräfto
Datakä
holms vattenpr
KATOR 2.5.5
fiske av signaor per mjärde
älla: Ältasjöns FV
rogram – Läges
5
alkräfta i Ältae.
VO, Ältens fiskek
srapport till ko
asjön, antal
lubb.
ommunfullmäkt
- 38 -
tige
Kräftpesten slSjön friskförklkräfta pågick 000 kräftor ut.
Från 2003 hade senaste årmellan de olik
log ut flodkräftarades 1988. perioden 1989.
r fångsterna gren har fångsteka åren.
tan i Ältasjön Utsättningar a
9-1998, totalt
gradvis förbätterna varierat k
1984. av signal-sattes 16
rats, men kraftigt
Stockholms vattenprogram – Lägesrapport till kommunfullmäktige
- 39 -
Genomförda åtgärder 2006-2012 Under perioden 2006-2012 har en lång rad åtgärder genomförts i Stockholms vattenområden. Nedanstående lista innefattar även sådana åtgärder som genomförs kontinuerligt, t.ex. vattenprov-tagning och dricksvattentillsättning. Vissa åtgärder är kopplade till flera mål, och redovisas då un-der respektive målrubrik.
Till och med år 2012 har totalt 133 åtgärder genomförts (inkl. åtgärder som görs kontinuerligt). 35 åtgärder är påbörjade, medan det i nuläget finns 78 föreslagna åtgärder som ännu inte påbörjats. Samtliga åtgärder beskrivs utförligt på Stockholms miljöbarometer: miljobarometern.stockholm.se/vatten.
Mål för miljökvalitet
KVALITETEN PÅ TILLRINNANDE VATTEN
Genomförd år Åtgärd Ansvar
2012 Miljöövervakningsprogram för Bällstaån Bällstaågruppen
Miljöövervakningsprogram för Igelbäcken Igelbäcksgruppen
Undersökning av kiselalger i Bällstaån Miljöförvaltningen
Undersökning av kiselalger i Forsån Miljöförvaltningen
Undersökning av kiselalger i Igelbäcken Miljöförvaltningen
2011 Aluminiumbehandling av Trekantens sediment Stockholm Vatten
Ansluta Lambarö till kommunalt VA-nät Stockholm Vatten
Miljökvalitetsnormer i fysisk planering Lst i Stockholms län
Minskad bräddning från Södermalm Stockholm Vatten
Rening av trafikdagvatten från Essingebron Trafikverket
Tillsynskampanj Bromstens industriområde Miljöförvaltningen
Tillsynskampanj Larsboda industriområde Miljöförvaltningen
2010 EU-projekt ScorePP - miljögifter Miljöförvaltningen
Läkemedelsrester i Stockholms avloppsvatten Stockholm Vatten
Reningsanläggning för trafikdagvatten i Kristineberg Stockholm Vatten
2009 Avloppsrening från Skansens djurbassänger Skansen
Brunnsviken, förbättrad utpumpning av bottenvatten Stockholm Vatten
Dag- och spolvattenrening i Klara- och Blekholmstunneln Trafikkontoret
Dagvattenrening från Centralbron till Norrström Trafikkontoret
Drevviken, rening av dagvatten Stockholm Vatten
Filter i dagvattenbrunnar Stockholm Vatten
Inventering av kiselalger i Bällstaån Lst i Stockholms län
Kartera deltillrinningsområden Stockholm Vatten
Laduviken, dagvattenstråk och vattenpark Stockholm Vatten
Lillsjön, förbättrat vattenutbyte Stockholm Vatten
Lövsta våtmark och dammsystem Hässelby-Vällingby sdf
Minskad bräddning från Västberga Stockholm Vatten
Stockholms vattenprogram – Lägesrapport till kommunfullmäktige Genomförda åtgärder 2006-2012
- 40 -
Genomförd år Åtgärd Ansvar
Rening av trafikdagvatten från Essingeleden I Trafikverket
Rening av dagvatten i Flatendiket Stockholm Vatten
Råcksta Träsk, reningsanläggning för dagvatten Stockholm Vatten
Tillsynskampanj i Snösätra upplagsområde Miljöförvaltningen
Trehörningen, rening av dagvatten Stockholm Vatten
Trekanten, rening av dagvatten från Essingeleden Stockholm Vatten
Undersökning av filter för reduktion av koppar Stockholm Vatten
Undersökning av vattendirektivets prioriterade ämnen Miljöförvaltningen
Utvärdering av VEKLIP dagvattendike Stockholm Vatten
Årstaviken, fördjupad undersökning av vattenkvalitet Stockholm Vatten
Åtgärda takbeläggning i Nybohovsområdet Berörda fastighetsägare
2008 Dagvattenrening från Centralbron till Söderström Trafikkontoret
Informationskampanj Vinsta industriområde Miljöförvaltningen
Program för miljögiftsövervakning Miljöförvaltningen
Rening av trafikdagvatten vid Lugnet Stockholm Vatten
Riktlinjer för dagvattenutsläpp Det regionala dagvatten-nätverket
Tillsynskampanj trafikdagvatten Miljöförvaltningen
Ältasjön, rening av trafikdagvatten från Tyresövägen Stockholm Vatten
2007 Alternativa avloppslösningar i Listuddens koloniområde Skarpnäcks sdf
Hydrologisk beräkningsmodell för Bällstaån Stockholm Vatten
Hydrologisk beräkningsmodell för Igelbäcken Stockholm Vatten
Informationsprojekt Trekanten Hägersten-Liljeholmens sdf
Organiska miljögifter i dagvatten Miljöförvaltningen
Rening av dagvatten från Södermalm Stockholm Vatten
Rening av dagvatten till Årstaviken Stockholm Vatten
Utreda alternativa platser för snötippning Trafikkontoret
VA-utredning på Lambarö Miljöförvaltningen
Verktyg för att minska övergödningen i Tyresåns sjösystem Miljöförvaltningen
Åtgärder i Kräppladiket Stockholm Vatten
2006 Informationsprojekt om Magelungen och Drevviken Farsta sdf
Informera boende runt Långsjön Älvsjö sdf
Långsjön, reduktion av intern fosforbelastning Stockholm Vatten
2005 Bygge av utjämningsmagasin Stockholm Vatten
Kontinuerlig Kiselalger i vattendrag Miljöförvaltningen
Miljögiftsövervakning i Stockholms sjöar Miljöförvaltningen
Miljögiftsövervakning i Stockholms sjöar Miljöförvaltningen
Dricksvattentillsättning i Trekanten Stockholm Vatten
Vattenprovtagning - recipientkontroll Stockholm Vatten
Vattenprovtagning i Forsån Stockholm Vatten
Vattenprovtagning i Igelbäcken Stockholm Vatten
Dricksvattentillsättning i Långsjön Stockholm Vatten
Vattenprovtagning i Bällstaån Lst i Stockholms län
Stockholms vattenprogram – Lägesrapport till kommunfullmäktige Genomförda åtgärder 2006-2012
- 41 -
VOLYMEN TILLRINNANDE VATTEN
Genomförd år Åtgärd Ansvar
2009 Leda utloppet från Kyrksjön till Råcksta Träsk Stockholm Vatten
2008 Riktlinjer för dagvattenutsläpp Det regionala dagvatten-nätverket
2007 Lappkärret, nytt utlopp Stockholm Vatten
Omledning av vatten till Årstabäcken Stockholm Vatten
Restaurering av Årstabäcken Exploateringskontoret
Kontinuerlig Dricksvattentillsättning i Sätraån Skärholmens sdf
Dricksvattentillsättning i Trekanten Stockholm Vatten
Dricksvattentillsättning i Igelbäcken Stockholm Vatten
Dricksvattentillsättning i Långsjön Stockholm Vatten
BIOLOGISK MÅNGFALD
Genomförd år Åtgärd Ansvar
2012 Miljöövervakningsprogram för Igelbäcken Igelbäcksgruppen
Återintroduktion av större vattensalamander vid Judarn Lst i Stockholms län
2011 Restaurering av Igelbäcken i Solna Solna stad
Restaurering av Igelbäcken vid Eggeby Trafikkontoret
Skötselplan för Råcksta Träsk Hässelby-Vällingby sdf
2009 Groddjursinventering Miljöförvaltningen
Inventering av undervattensväxter i Tyresån Tyresåns vattenvårdsför-bund
Lövsta våtmark och dammsystem Hässelby-Vällingby sdf
2008 Fördjupning av översiktsplanen för Nationalstadsparken Stadsbyggnadskontoret
2007 Anläggande av groddammar Idrottsförvaltningen
Anläggande av våtmark - Hästa damm Exploateringskontoret
Anläggande av våtmark - Skogvaktarkärret Exploateringskontoret
Lappkärret, nytt utlopp Stockholm Vatten
Omledning av vatten till Årstabäcken Stockholm Vatten
Restaurering av Igelbäcken vid Kymlinge Sundbybergs stad
Restaurering av Årstabäcken Exploateringskontoret
Utreda groddjurspassager vid Långsjön Långsjö fastighetsägareför-ening
2006 Anlägga fisktrappa i Laduviken Kungl. Djurgårdens För-valtning (KDF)
Naturreservatbildning för Nackareservatet Stadsbyggnadskontoret
Naturreservatbildning för Sätraskogen Stadsbyggnadskontoret
Reservatsbildning för Igelbäcken Stadsbyggnadskontoret
2005 Översyn av skötselplan för Trekanten Hägersten-Liljeholmens sdf
Kontinuerlig Dricksvattentillsättning i Sätraån Skärholmens sdf
Fågelmatning vintertid vid Strömmen Trafikkontoret
Provfiske i Stockholms sjöar Miljöförvaltningen
Dricksvattentillsättning i Igelbäcken Stockholm Vatten
Provfiske i Igelbäcken Lst i Stockholms län
Stockholms vattenprogram – Lägesrapport till kommunfullmäktige Genomförda åtgärder 2006-2012
- 42 -
GRUNDVATTNETS KVALITET
Genomförd år Åtgärd Ansvar
2012 Grundvattenkvalitetsundersökning Miljöförvaltningen
2011 Sluttäckning av Lövstatippen Trafikkontoret
2008 Minskat läckage från Skrubbatippen Exploateringskontoret
2007 Markundersökningar av strandnära platser Miljöförvaltningen
FÖRORENADE MARK- OCH SEDIMENTOMRÅDEN
Genomförd år Åtgärd Ansvar
2011 Sluttäckning av Lövstatippen Trafikkontoret
2009 Muddring vid Annedal Exploateringskontoret
2008 Minskat läckage från Skrubbatippen Exploateringskontoret
Program för miljögiftsövervakning Miljöförvaltningen
2007 Markundersökningar av strandnära platser Miljöförvaltningen
Provtagning av kvicksilver i fisk Miljöförvaltningen
Provtagning av miljögifter i kräftor Miljöförvaltningen
Kontinuerlig Miljögiftsövervakning i Stockholms sjöar Miljöförvaltningen
Miljögiftsövervakning i Stockholms sjöar Miljöförvaltningen
MÄLAREN SOM DRICKSVATTENTÄKT
Genomförd år Åtgärd Ansvar
2011 Ansluta Lambarö till kommunalt VA-nät Stockholm Vatten
2008 Vattenskyddsområde för Östra Mälaren Lst i Stockholms län
Mål för rekreation
VATTENSPEGLAR OCH STRÄNDER
Genomförd år Åtgärd Ansvar
2006 Naturreservatsbildning för Nackareservatet Stadsbyggnadskontoret
Naturreservatsbildning för Sätraskogen Stadsbyggnadskontoret
STRANDBAD
Genomförd år Åtgärd Ansvar
2011 Nytt strandbad vid Tanto Södermalms sdf
2010 Nytt strandbad vid Skrubba Exploateringskontoret
Åtgärder vid Solviksbadet Bromma sdf
2009 Nytt strandbad vid Fredhäll Exploateringskontoret
Nytt strandbad vid Gröndal Exploateringskontoret
Nytt strandbad vid Hägerstenshamnen Exploateringskontoret
Årstaviken, fördjupad undersökning av vattenkvalitet Stockholm Vatten
2008 Badvattenprovtagning vid nya strandbad Miljöförvaltningen
Stockholms vattenprogram – Lägesrapport till kommunfullmäktige Genomförda åtgärder 2006-2012
- 43 -
Förlängning av dagvattenledning vid Trekantsbadet Stockholm Vatten
Sedimentprovtagning vid Trekantsbadet Hägersten-Liljeholmens sdf
Utreda möjligheten till klippbad i Gröndal Miljöförvaltningen
Utreda möjligheter till bad vid Fagersjö Miljöförvaltningen
Utreda möjligheter till fler bad i Ulvsundasjön Miljöförvaltningen
2007 Handlingsplan Badvatten Miljöförvaltningen
Utreda dålig badvattenkvalitet i Trekanten Miljöförvaltningen
2006 Förhindra avloppspåverkan vid Ängbybadet Miljöförvaltningen
Kontinuerlig Vegetationsklippning vid Flatenbadet Skarpnäcks sdf
Vattenprovtagning vid Stockholms strandbad Miljöförvaltningen
STRANDPROMENADER
Genomförd år Åtgärd Ansvar
2011 Strandpromenad vid Drevviken Farsta sdf
Upprustning av strandpromenad vid Långsjön Älvsjö sdf
2008 Förbättra framkomligheten vid Flatenbadet Skarpnäcks sdf
Upprustning av gångväg runt Judarn Bromma sdf
2007 Anlägga ny strandpromenad vid Margretelundsviken Exploateringskontoret
Upprustning och underhåll av bryggor Trafikkontoret
Kontinuerlig Siktröjning av vass vid Lillsjön Bromma sdf
Vegetationsröjning vid Magelungens stränder Farsta sdf
BÅTLIV
Genomförd år Åtgärd Ansvar
2008 Båtlivets miljöproblem - informationsprojekt Miljöförvaltningen
Kontinuerlig Vegetationsröjning i Lillsjökanalen Bromma sdf
FISKE
Genomförd år Åtgärd Ansvar
2007 Anlägga risvase Idrottsförvaltningen
Provtagning av kvicksilver i fisk Miljöförvaltningen
Provtagning av miljögifter i kräftor Miljöförvaltningen
Skötselavtal för fiskväg vid Sickla Idrottsförvaltningen
2006 Anlägga fisktrappa i Laduviken Kungl. Djurgårdens För-valtning (KDF)
Kontinuerlig Utsättning av havsöring och lax i Strömmen Idrottsförvaltningen
Vegetationsröjning vid Magelungens stränder Farsta sdf
Provfiske i Stockholms sjöar Miljöförvaltningen
Utsättning av havsöring i Sickla kanal Idrottsförvaltningen
Utsättning av regnbåge i Trekanten Sportfiskarna
Provfiske i Igelbäcken Lst i Stockholms län
Stockholms vattenprogram – Lägesrapport till kommunfullmäktige Ordlista
- 44 -
Ordlista Acceptabel belastning Den tillförsel av näringsämnen, främst fosfor, som ger ett måttligt näringsrikt tillstånd i en sjö. För fosfor beräknas den undre gränsen med följande formel: L (mg/m2 sjöyta) = (100 + 10 x Dm/Tw) där L = acceptabel belastning, Dm = medeldjup (m) och Tw = uppehållstid (år). Den övre gränsen är 2 gånger högre.
ArtArken Stockholms artdataarkiv, en databas med observat-ioner i Stockholm av särskilt skyddsvärda arter, bl.a. sådana som är medtagna på den svenska rödlistan eller av regionalt/lokalt intresse enligt ArtArken.
Atmosfärisk deposition Nedfall av fosfor och kväve direkt på vattenytan, uppskattas till 0,01 resp. 7,7 kg/ha och år.
Alkalinitet (Buffertförmåga) Vattnets innehåll av neutraliserande ämnen, främst bikarbonat (HCO3-). Vatten med hög alkalinitet har god förmåga att motstå sura ämnen.
Ammoniumkväve Växtnäringsämne, som förekommer i höga halter främst i förorenat vatten.
Avrinning Vattenflöde från ett område orsakat av regn eller snösmältning. Avrinning kan ske som ytavrinning på markytan, som grundvattenavrinning och som avrin-ning i vattendrag.
Bakterier Används som mått på vattnets tjänlighet för bad. Diagrammen för respektive sjö visar termotoleranta koliforma bakterier (E. coli.)
Belastning från mänskliga aktiviteter Skillnaden mellan nuvarande näringstillförsel och den som skulle komma från enbart naturmark.
Biologisk mångfald Med biologisk mångfald avses variationen av naturligt förekomamnde arter, naturtyper och ekologiska funktioner och procersser, amt genetisk variation. Viktiga ekologiska processer och genetisk mångfald, ska bevaras enligt FN:s konvention om biologisk mångfald (1992).
Biotop Ett landskapsavsnitt med relativt enhetlig karaktär, struktur och organismsammansättning; exempelvis ett öppet kärr eller en strandäng. En och samma biotop kan innefatta många olika habitat för växter och djur. Den kan samtidigt utgöra endast en del av ett habitat för en annan art.
Blågröna alger (Cyanobakterier) Bakterier med algliknande utseende. Många arter kan utnyttja luftkväve och vissa är giftiga.
Bräddning Utsläpp av orenat avloppsvatten från kombinerade avloppssystem där dagvatten och avloppsvatten transporteras i samma ledningar. Kan förekomma vid häftiga regn eller kraftig snösmältning. Bräddvatten släpps främst ut i Mälaren och Saltsjön och bara undantagsvis i mindre sjöar. Nödbrädd inträffar vid haverier i avloppspumpstationer.
Dagvatten Tillfälligt ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor, eller på genomsläpplig mark via diken eller ledningar till sjöar och vattendrag eller reningsverk.
Ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO) – med fokus på akvatiska miljöer ESKO-områden är enligt miljöbalken, 3 kap 3§, sådana naturområden som så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Exempel på akva-tiska ESKO är områden med naturstrand, våtmarker, vattendrag och/eller hyser hotklassade arter.
Eutrof Näringsrik (se Trofinivåer)
Fosfatfosfor Viktigt näringsämne och den fosforförening som är mest lättillgänglig för planktonalger och andra växter.
Fotosyntes Uppbyggnad av kolhydrater ur koldioxid och vatten i närvaro av klorofyll och med utnyttjande av solenergi.
Habitat Livsmiljö för en enskild växt- eller djurart, eller mer precist artens levnadsplats under en viss del av dess livscykel. Habitatet för en viss art kan bestå av flera biotoper eller endast av en del av en biotop.
Hypertrof Mycket näringsrik (se Trofinivåer).
Internbelastning Frigöring av fosfor från sedimenten, främst vid låga syre-halter.
Kisel Näringsämne för främst kiselalger, men behövs även för många andra växter.
Klorofyll De gröna växternas färgämne, som tar hand om ljusen-ergi och överför den till kemiskt bunden energi. Halten av Klorofyll a är ett grovt mått på mängden växtplank-ton.
Konduktivitet (Ledningsförmåga) Mått på vattnets totala innehåll av lösta salter, anges vanligen i millisiemens per meter, mS/m. Näringsfattiga sjöar har låg salthalt och ofta en konduktivitet under 10 mS/m.
Mesotrof Måttligt näringsrik (se Trofinivåer).
Natura 2000-områden Områden som i enlighet med EG:s habitat- respektive fågeldirektiv är utpekade som Europaintresse för beva-randet av livsmiljöer samt vilda djur och växter respek-tive vilda fåglar. I dessa områden krävs tillstånd från länsstyrelsen eller regeringen för åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i området.
Nitrit- och nitratkväve Vattenlösliga näringsämnen som lätt tas upp av plankton och andra växter.
Omsättningstid (Uppehållstid) Den tid det teoretiskt tar för tillrinnande vatten att helt byta ut volymen i en sjö. I avsnörda vikar och isolerade
Stockholms vattenprogram – Lägesrapport till kommunfullmäktige Ordlista
- 45 -
bottenvatten kan omsättningstiden vara betydligt längre än den teoretiska.
PAH Polycykliska aromatiska kolväten, organiska förening-ar som är miljöfarliga.
pH
Mått på vattnets surhetsgrad. Vid pH 7 är vattnet neutralt, surt vid lägre och basiskt vid högre pH-värden. Värden under 5,5 och över 9 ger i allmänhet bestående skador på växt- och djurliv om de före-kommer under lång tid.
Plankton Mikroskopiskt små organismer - växter, djur och bakterier - i det fria vattnet. Vissa former driver passivt med vattnets strömmar medan andra har en relativt stor rörlighet. Växtplankton är den viktigaste födan för djurplankton, som i sin tur äts av fisk.
Population Samtliga individer av en art som förekommer inom ett område och som kan reproducera sig med varandra.
Reningsverk I ett modernt reningsverk renas avloppsvattnet vanligen i tre steg, mekanisk rening (stora/tunga och flytande föroreningar avlägsnas), biologisk rening (mikroorganismer bryter ner organiskt material) och kemisk rening (utfällning av fosfor, ett viktigt näringsämne). Vid större kustnära renings-verk söder om Åland krävs dessutom kväverening.
Rödlistad art Art som är hotad till sin långsiktiga överlevnad som art, och som är upptagen på en, av Naturvårdsverket fastställd, lista. Listan är indelad i kategorierna: För-svunnen (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Missgynnad (NT) eller Kunskapsbrist (DD), (Gärdenfors 2005). Listan följer IUCN (2001) och samma kriterier används över hela världen. I Sverige revideras den vart 5:e år.
Siktdjup Mått på vattnets genomskinlighet som påverkas av vattenfärg och partikelinnehåll. Ökad näringshalt ger oftast ökad planktonproduktion och minskat siktdjup. Mäts med vit skiva och (oftast) vattenkikare.
Spolvatten I vägtunnlar spolas både vägbanan och tunnlarnas väggar och tak. Föroreningsinnehållet i spolvatten är stort.
Svavelväte (Vätesulfid) Mycket giftig gas med lukt av ruttna ägg. Den bildas under syrefria förhållanden, t.ex. i bottenvattnet på en skiktad sjö eller havsvik. Svavelvätet finns naturligt i många sjöar, men bildningen påskyndas av ökat näringsinnehåll som är en vanlig effekt av mänsklig påverkan.
Syre Tillförs vattnet genom växternas fotosyntes och från atmosfären genom diffusion. Syret är nödvändigt för de flesta vattenlevande organismernas andning, för vissa kemiska processer och är viktigt för nedbryt-ning av organiskt material.
TDA Trolling-Dragrodd-Angeldonsfiske (se Trollingfiske).
Temperaturskiktning Uppdelningen i ett lätt ytvatten och tungt bottenvatten pga. temperaturskillnader. Skiktningen förekommer i djupa sjöar både sommar och vinter och bryts vår och höst. Grunda sjöar kan vara skiktade under perioder med varmt och stilla väder.
Tillrinningsområde Det landområde från vilket yt- och grundvatten rinner till en sjö. I naturen bestäms utsträckningen av höjdförhål-landena; i staden kan de tekniska lösningarna spela väl så stor roll. Tillrinningsområdet består ofta av flera deltill-rinningsområden. Från det primära tillrinningsområ-det kommer vattnet direkt till sjön. Vattnet från det sekundära tillrinningsområdet passerar via en eller flera sjöar högre upp i systemet.
Tillståndsbedömning Tillståndet anges med ett värde på en skala 1 – 5 enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet där 1 är bäst. Klassificeringen av sjöar görs med utgångs-punkt från siktdjupet och vattnets halt av fosfor, kväve, syre och klorofyll.
Totalfosfor Innehållet av fosfor i såväl oorganisk som organisk form. Tillgången på fosfor sätter en definitiv gräns för växter-nas produktion medan vissa bakterier kan utnyttja luft-kväve när kvävet i vattnet tagit slut.
Totalkväve Summan av oorganiskt och organiskt kväve.
Trofinivå Anger hur näringsrikt ett vatten är. Det finns fyra grader: oligotrof (näringsfattig), mesotrof (måttligt näringsrik), eutrof (näringsrik) och hypertrof (mycket näringsrik).
Trollingfiske Trolling/dragrodd innebär att bete framförs med båt och dessa metoder ingår inte i det fria handredskapsfisket.
Turbiditet (Grumlighet) Mått på vattnets partikelinnehåll. Mäts genom bestämning av ljusspridningen i en s.k. nephelometer och anges som FNU (Formazine Nephelometric Units).
Vattendirektivet EU:s vattendirektiv omfattar ytvatten (sjöar och vatten-drag), grundvatten och kustvatten. Det antogs av med-lemsländerna 2000. Vattendirektivet styr all vattenplane-ring och vattenvård inom EU. I Sverige har direktivet begränsats till att gälla sjöar >1 km2 och vattendrag med ett avrinningsområde >10 km2.
Vattenfärg Bestäms med en brungul färgskala av platinaklorid och anges i mg Pt/l. Vattenfärgen orsakas till stor del av humusämnen och är vanligen stark i skogssjöar.
Vattenförekomst Enligt definitionen i Vattendirektivet är en ytvattenfö-rekomst "en avgränsad och betydande ytvattenföre-komst som till exempel en sjö, ett magasin, en å, flod eller kanal, ett vatten i övergångszon eller en kustvatten-sträcka." Enligt direktivet är en grundvattenföre-komst "en avgränsad volym grundvatten i en eller flera akviferer"