Embed Size (px)
Citation preview
MACRO-DBRiskbedömningsverktyg för tillståndsprövning av
växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde
Mikaela GöncziSLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB)
Växtskyddsrådet 1 juni 2021
Bakgrund
• 1997 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd– Tillstånd från kommunen krävs för yrkesmässig spridning av kemiska
bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde – Hänsyn bör tas till hydrologi, marktyp, ämnets rörlighet etc. när kommunen fattar
beslut
• Kemikalieinspektionens ”Lättrörlig-lista” användes - Togs bort 2011
• Väldigt rörigt ett tag!– Kommuner gjorde olika– Mycket konflikter– Flera rättsfall– Osäkert och olika starkt skydd för dricksvattnet
MACRO-modellen: historik• 1991: MACRO-modellen utvecklas (forskningsverktyg)
– Vattenflöden och ämnestransport i en markprofil
• 1997-2001: FOCUS-grupper (EU direktiv 91/414)– Registreringsverktyg MACRO in FOCUS (2001)– Bestämda scenarier
• 2004: MACRO-GV utvecklas (SLF finansierad)– Flexibla platsspecifika riskbedömningar– Tillståndsprövning i dricksvattentäkter
• 2007-2013: CKB– Ny version av MACRO-GV utvecklas (omdöpt till MACRO-DB)
• 2013 lanserades MACRO-DB för tillståndsprövning
Riskbedömningsmodeller
• Modeller integrerar de faktorer som styr pesticiders uppträdande i miljön• Sammanfogar ”dagens bästa kunskap” på olika områden i ett verktyg
Tillståndsprövning med MACRO-DB - en två-stegs process
Indata i MACRO-DB Steg 2
• Markförhållanden på plats– mätningar och/eller kartor från SGU och SLU
• Klimatzon– Karta och underlag från SMHI
• Gröda
• Substans– Egenskaper inkluderat i MACRO-DB
• Applicering (metod, tidsfönster, dos)
20 årTid
Koncentration (g/L)
0,1
Resultat från MACRO-DB Steg 2
• 20 års tidserier– samma metodik som i godkännandeprocessen
• Utlakning till grundvatten och förluster till ytvatten (via dränering)
• Medelkoncentration i vatten som lämnar fältet
• Enkel beräkning av utspädning är möjlig– Appliceringsfrekvensen och andel åkermark i tillrinningsområdet – Ger medelkoncentration i vattenmagasinet
• Jmf. med gränsvärdet för dricksvatten (0,1 g/l)– Dricksvattenfokus, INTE ekotoxikologiska aspekter
Alla spridningsvägar inte inkluderade
• Vindavdrift– Hjälpredan från Säkert växtskydd finns
• Ytavrinning och erosion– Inte de viktigaste spridningsvägarna i
Sverige
• Punktkällor, slarv, spill– Lagreglerat– Viktigt med tillsyn
Figur: Bearbetad efter Lennart Torstensson
Steg 1: Upplägg
• Redan körda ”värsta-falls”-simuleringar– Elva olika typjordar– Kemiska egenskaper som motsvarar alla godkända produkter
• Webb-applikation (omedelbara svar)
• Enkla indata– Behöver inte ange markegenskaper
• Simuleringarna visar att risken för att produkten ska kunna transporteras till grundvatten och/eller ytvatten i halter över 0,1 µg/l är försumbar.
Eller
• Resultaten från simuleringarna visar att det skulle kunna finnas tillfällen då produkten kan transporteras till grundvatten och/eller ytvatten i halter över 0,1 µg/l. Gå vidare till Steg 2 (MACRO-DB 4).
Steg 1: Resultat
Grönt ljus endast om alla substanser i en produkt är underdricksvattengränsvärdet på 0,1 µg/lpå alla jordar.
Ny MACRO-DB Steg 2 utvecklas
• Flerårigt arbete (2015 – 2021) finansierat av CKB och Havs- och vattenmyndigheten
• Metamodell som Steg 1 men inte ”värsta-fall”
• Webb-applikation (omedelbara svar)
• Behöver inte ladda ner program eller uppdateringar
• Mindre tidsåtgång och enklare för användare och SLU
• I princip samma indata som i MACRO-DB Steg 2, några förenklingar– Vår, sommar, höst (baserat på utvecklingsstadier) istället för 2-veckorsperioder– Bara relevanta jordarter
• Kommer bolla med testanvändare samt jämföra mot nuvarande modell
• Lanseras hösten 2021/våren 2022
• Generellt bra!
• Får mycket frågor– CKB avsätter mycket tid till stödfunktion– Behövs!
Utvecklingsområden
• Vattenskyddsområdets utformning ofta inte relevant– Inte relevanta områden som får/inte får restriktioner
- ex 50 m runt sjöar/vattendrag- ex ej genomsläppliga jordar i skyddsområde för grundvattentäkt
– Svårt veta vilken % åkermark i tillrinningsområdet att ange - Vore bra om det kunde tas fram centralt
• Stora ytvattentäkter möjligen onödigt restriktiv bedömning
• Behövs mycket kunskap hos kommunerna – ibland saknas den– leder till extra försiktighetsprincip
Gärna fler mätningar i råvatten - främst ytvatten där koppling till användning är relativt snabb
Hur funkar det då?
Tack för uppmärksamheten!
Mikaela Gö[email protected]
CKB:s hemsida:slu.se/ckbslu.se/ckb/macro-db
KONTAKTUPPGIFTER
