7585 316 1

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00

www.skl.se

Kostnad per patient i den

somatiska slutenvården år 2014 MED FÖRDJUPNING INOM CIRKULATIONSORGANENS SJUKDOMAR

1(68)

2(68)

Kostnad per patient (KPP) är en metod för att beräkna sjukvårdsproducentens

kostnad för varje enskild diagnostiserad vårdkontakt. KPP-data förvaltas och

utvecklas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i samverkan med lands-

ting/regioner och Socialstyrelsen. Databasen innehåller information om vilken

vård som har getts och vilka resurser som utnyttjats vid varje vårdtillfälle. Kost-

naden redovisas i löpande priser och kan användas som underlag för ledning

och styrning av hälso- och sjukvården. Många landsting och regioner använder

sig av KPP-data som underlag för till exempel fördelning av resurser, produkt-

ionsplanering och prognoser.

Drygt 70 procent av den slutna somatiska vårdens vårdtillfällen rapporterades in

till KPP-databasen år 2014. Databasen innehåller även ungefär 55 procent av

den öppna somatiska specialiserade vården och cirka 30 procent av den psykia-

triska vården.

Rapporten beskriver KPP-data i den somatiska slutenvården år 2014 för de 48

sjukhus/organisationer som rapporterat in data. Den hälso- och sjukvård som

utförts beskrivs utifrån Major Diagnostic Categories (MDC) som grupperar

enskilda patienters vårdhändelser i större grupper utifrån medicinsk synvinkel.

Huvuddiagnosen hos patienten bestämmer vilket MDC, i rapporten kallat

diagnoskategori, som vårdhändelsen kommer att tillhöra. Varje diagnoskategori

motsvarar sjukdomar i ett visst organsystem eller sjukdomar utifrån en viss

orsak. Ofta motsvarar en kategori också en medicinsk specialitet.

En fördjupning görs inom cirkulationsorganens sjukdomar (MDC5) som stod

för 15 procent av de totala kostnaderna på 57 miljarder för KPP-data i sluten-

vården. Vårdtillfällena utgjorde också 15 procent av de närmare 1,1 miljoner

vårdtillfällena inom cirkulationsorganens sjukdomar.

Stockholm i december 2015

Peter Fitger

Statistiksektionen

Avdelningen för ekonomi och styrning

Förord

3(68)

Inledning ............................................................................................................. 5

Kostnad per patient (KPP) år 2014 ................................................................... 6

Landsting med KPP – på sjukhus-/landstings-/regionnivå ................................... 7

Regionsjukhus, länssjukhus och länsdelssjukhus ............................................... 8

Diagnosrelaterade grupper (DRG) .................................................................... 9

Major Diagnostic Categories (MDC) ............................................................... 10

Kostnader och vårdtillfällen per sjukhusgrupp ............................................ 12

Andel av kostnader för innerfall och ytterfall per sjukhusgrupp ......................... 13

Hur fördelar sig kostnaderna per diagnoskategori av den totala kostnaden?.... 14

Vårdtillfällenas fördelning per diagnoskategori och sjukhusgrupp ..................... 14

Kostnader för ytterfall per diagnoskategori ........................................................ 15

Andel ytterfall för vårdtillfällena .......................................................................... 15

Kostnad fördelat på diagnoskategori och åldersklass ........................................ 16

Vårdtillfällen per diagnoskategori och åldersklass ............................................. 16

Kostnader per diagnoskategori på olika sjukhusgrupper ................................... 17

Cirkulationsorganens sjukdomar ................................................................... 18

Kostnadernas fördelning på kvinnor och män per DRG .................................... 20

Vårdtillfällenas fördelning på kvinnor och män per DRG ................................... 21

Regionsjukhus .................................................................................................. 22

Kostnader per diagnoskategori för regionsjukhusen .......................................... 22

Vårdtillfällen per diagnoskategori ....................................................................... 22

Kostnader för ytterfall och innerfall inom diagnoskategorierna .......................... 23


Cirkulationsorganens kostnader och vårdtillfällen per sjukhus .......................... 25

Kostnader per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar ............................... 26



Kostnader för operation av hjärtklaff per sjukhus ............................................... 29

Kostnad per DRG/poäng för operation av hjärtklaff per sjukhus ....................... 29

Länssjukhus ..................................................................................................... 30

Kostnader per diagnoskategori för länssjukhusen ............................................. 30








Kostnader för hjärtsvikt och chock per sjukhus .................................................. 37

Innehåll

4(68)

Kostnader per DRG/poäng för hjärtsvikt och chock per sjukhus ....................... 37

Länsdelssjukhus .............................................................................................. 38

Kostnader per diagnoskategori för länsdelssjukhusen ...................................... 38



Kostnad fördelad på diagnoskategori och åldersklass ....................................... 40





Kostnader för hjärtsvikt och chock per sjukhus .................................................. 45

Kostnader per DRG/poäng för hjärtsvikt och chock per sjukhus ....................... 46

Specifika DRG för sjukhusgrupperna ............................................................ 47

65 år och äldre .................................................................................................. 48

KPP-läget oktober 2015 ..................................................................................... 50

Tabeller .............................................................................................................. 51

Totalt................................................................................................................... 51

Regionsjukhus .................................................................................................... 55

Länsjukhus ......................................................................................................... 59

Länsdelssjukhus ................................................................................................. 63

5(68)

Inledning Kostnad per patient (KPP) är en metod för att beräkna sjukvårdsproducentens

kostnad för varje enskild diagnostiserad vårdkontakt. KPP-data förvaltas och

utvecklas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i samverkan med

regioner/landsting och Socialstyrelsen. KPP-data ligger till grund för framtagan-

det av den årliga nationella diagnosrelaterade viktlistan för den somatiska spe-

cialistvården. Viktlistan utgör ett underlag för ersättning, budget och uppfölj-

ning av hälso- och sjukvården av ett flertal landsting. KPP-data utgör därmed

grunden för delar av styrningen av hälso- och sjukvården.

Den somatiska slutenvårdens produktionskostnader i KPP-databasen var 57 mil-

jarder år 2014 för de 15 landsting och regioner som lämnade KPP-data. I dessa

kostnader ingår alla vårdtillfällen som finns i KPP-databasen.

Rapporten beskriver kostnadsfördelningen i KPP-databasen år 2014 i den slutna

somatiska specialistvården utifrån diagnoskategorier (Major Diagnostic Catego-

ries, som förkortas MDC) för sjukhusgrupper och sjukhus/organisationer. En

fördjupning görs inom cirkulationsorganens sjukdomar som utgör den största

kostnaden inom diagnoskategorierna.

Landsting och regioner som använder sig av KPP gör det på olika sätt. Allt fler

använder KPP som analysredskap för ledning och styrning t.ex. för prognoser,

produktionsplanering och fördelning av resurser. Med hjälp av KPP-data kan

exempelvis följande frågor besvaras:

• Vilken hälso- och sjukvård som utförs

• Vad kostar hälso- och sjukvården

• Vilka patientgrupper får hälso- och sjukvård

• Hur fördelas resurserna inom hälso- och sjukvården

• Vilka ekonomiska konsekvenser uppstår vid förändrad vårdprocess eller

vid nya behandlingsmetoder

6(68)

Kostnad per patient (KPP) år

2014 Den nationella KPP-databasen förvaltas och utvecklas av SKL i samverkan med

landsting/regioner och Socialstyrelsen. Databasen innehåller information om

vilken vård som har getts och vilka resurser som utnyttjats vid varje vårdtill-

fälle. Kostnaden redovisas i löpande priser. KPP-data visar den utförda sjuk-

vårdsproduktionen hos respektive vårdgivare, dvs. även patienter som inte är

invånare i landstinget där vården utförts ingår i underlaget. Den sjukvård som

konsumerats av invånarna i ett landsting/region kan också redovisas. Vårdkon-

takterna för en patient kan slås samman och beskriva vårdprocessen för patien-

ten.

Registreringen av data sker i olika sjukvårdsadministrativa system. För detta

arbete finns fastlagda nationella KPP-principer att utgå ifrån. Jämförelser och

analyser av vårdens kostnader och processer med hjälp av KPP kan ge en dju-

pare kunskap om innehållet i hälso- och sjukvården än vad traditionell kostnads-

redovisning kan göra.

Drygt 70 procent, 1 096 000 vårdtillfällen, av den slutna somatiska vårdens

samtliga vårdtillfällen år 2014 var rapporterade i KPP-databasen. För att ingå i

den sammanställningen krävs att kostnaden för vårdtillfället uppgår till minst

2 000 kronor per vårddag eller 4 000 kronor för ett vårdtillfälle. Detta På så sätt

ökas kvaliteten genom att orimliga värden tas bort. Databasen innehåller också

ungefär 55 procent av den öppna somatiska vården och cirka 30 procent av den

psykiatriska vården.

Tre av dessa landsting/regioner lämnar KPP-data på landstings-/regionnivå

(Halland, Västmanland och Dalarna) övriga på sjukhusnivå. Redovisningen i

rapporten sker utifrån klinikvårdtillfällen (Västra Götalandsregionen har sjuk-

husvårdtillfällen).

Uppgifterna i rapporten är framtagna före uppdateringen av KPP-databasen den

15 november 2015.

7(68)

Landsting med KPP – på sjukhus-/landstings-/regionnivå

Följande landsting 15 landsting och regioner rapporterar in KPP-data till SKL

för den somatiska specialistvården. I KPP för den specialiserade somatiska vår-

den ingår alla regionsjukhus, men inte alla läns- och länsdelssjukhus.

Tabell 1. Landsting och regioners sjukhus/organisationer med KPP i den somatiska vården

Stockholms läns landsting

Karolinska Universitetssjukhuset

Södersjukhuset AB

Danderyds sjukhus AB

Södertälje sjukhus AB

Norrtälje sjukhus AB

Capio St:Görans sjukhus AB

Ersta sjukhus

S:t Eriks Ögonsjukhus AB

BB Stockholm AB

Nackageriatriken

Brommageriatriken

Ryggkliniken I Strängnäs

Region Örebro län

Universitetssjukhuset i Örebro

Karlskoga lasarett

Lindesbergs lasarett

Landstinget i Uppsala län

Akademiska sjukhuset

Lasarettet i Enköping

Landstinget Västmanland

Västmanlands sjukhus i Västerås, Köping och Sala

Region Östergötland

Universitetssjukhuset i Linköping

Motala lasarett

Vrinnevisjukhuset

Finspångs lasarett

Region Gävleborg

Gävle sjukhus

Hudiksvalls sjukhus

Landstinget i Kalmar

Länssjukhuset Kalmar

Västerviks sjukhus

Oskarshamns sjukhus

Landstinget i Västernorrland

Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand

Örnsköldsviks sjukhus

Sollefteå sjukhus

Region Skåne

Skånes Universitetssjukhus

Region Jämtland Härjedalen

Östersunds sjukhus

Region Halland

Hallands sjukhus - Halmstad - Varberg - Kungsbacka - Falkenberg

Västerbottens läns landsting

Norrlands Universitetssjukhus

Lycksele lasarett

Skellefteå lasarett

Västra Götalandsregionen

Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kungälvs sjukhus

Skaraborgs sjukhus

NU-sjukvården

Södra Älvsborgs sjukhus

Alingsås lasarett

Norrbottens läns landsting

Gällivare sjukhus

Piteå-Älvdals sjukhus

Kalix sjukhus

Kiruna sjukhus

Sunderby sjukhus

Landstinget Dalarna

Dalarnas sjukhus - Falun - Ludvika - Mora - Avesta

8(68)

Regionsjukhus, länssjukhus och länsdelssjukhus

Det finns ingen definition på vad som är ett sjukhus. Till exempel är Skånes

universitetssjukhus en sammanslagning av Universitetssjukhuset i Lund och

Universitetssjukhuset Mas i Malmö. Sjukhusen brukar grupperas in efter specia-

liseringsgraden på den vård som utförs.

Tabell 2. Fördelning av sjukhusen/organisationerna på regionsjukhus, länssjukhus och länsdelssjuk-hus

Regionsjukhus

Karolinska Universitetssjukhuset



Skåne Universitetssjukhus

Sahlgrenska Universitetssjukhuset


Norrlands Universitetssjukhus Länssjukhus

S:t Görans sjukhus AB

Södersjukhuset AB

Danderyds sjukhus AB

S:t Eriks Ögonsjukhus AB

Vrinnevisjukhuset


Hallands sjukhus

NU-sjukvården


Skaraborgs sjukhus

Västmanlands sjukhus

Gävle sjukhus

Hudiksvalls sjukhus

Sundsvalls sjukhus

Östersunds sjukhus

Sunderby sjukhus

Dalarnas sjukhus

Länsdelssjukhus

Ersta sjukhus

Södertälje sjukhus AB

Norrtälje sjukhus AB

BB Stockholm AB


Finspångs lasarett

Motala lasarett

Västervikssjukhus

Oskarshamns sjukhus

Kungälvs sjukhus

Alingsås lasarett

Karlskoga lasarett



Sollefteå sjukhus


Lycksele lasarett

Gällivare lasarett

Piteå Älvdals sjukhus

Kalix lasarett

Kiruna lasarett

Nackageriatriken

Brommageriatriken

Ryggkliniken i Strängnäs

I KPP-databasen finns 48 sjukhus/organisationer som lämnar KPP. Dalarna,

Västmanland och Halland lämnar KPP för hela sin respektive somatiska specia-

liserade vård. Alla regionsjukhus använder sig av KPP. Bland sjukhus på läns-

nivå ingår S:t Eriks Ögonsjukhus som enbart utför ögonsjukvård. På länsdels-

sjukhusnivån finns några kliniker som enbart bedriver geriatrik samt en ryggkli-

nik. BB Stockholm finns också som drivs i samarbete mellan Danderyds sjuk-

hus och Praktikertjänst AB.

Som jämförelse kan nämnas att år 2014 fanns 78 sjukhus med vårdplatser för

specialiserad somatisk vård, varav sju är regionsjukhus, 23 länssjukhus och 38

länsdelssjukhus samt nio privata sjukhus. Av de privata är Capio S:t Görans

sjukhus ett länssjukhus övriga 8 länsdelssjukhus. Uppgifterna kommer från den

verksamhetsstatistik som SKL samlar in årligen.

9(68)

Diagnosrelaterade grupper (DRG)

DRG är ett patientklassificeringssystem som delar in vårdtillfällen med likartad

diagnos och resursförbrukning i samma grupp. Totalt finns ca 1 200 DRG-grup-

per. I den somatiska slutenvården används 776 DRG-grupper och i den öppna

somatiska vården 427 stycken. KPP-data utgör underlag vid beräkning av nat-

ionella vikter för DRG. DRG-vikten är ett mått på vårdtyngd och resursförbruk-

ning för ett genomsnittligt vårdtillfälle i respektive DRG-grupp. DRG-vikten

relaterar till den genomsnittliga kostnaden för ett vårdtillfälle i databasen avse-

ende ett år. Vid beräkning av DRG-vikten rensas för ytterfall (de dyraste vård-

tillfällena per DRG). Detta för att inte enstaka dyra vårdtillfällen ska få inverkan

på vikterna. För varje DRG beräknas en kostnadsgräns som anger när vårdtill-

fället blir ett ytterfall. Fem procent av vårdtillfällena ”trimmas” bort vilket mot-

svarar 21 procent av den totala kostnaden.

DRG används för verksamhetsbeskrivning i den somatiska specialistsjukvården.

Det är ett sätt att beskriva patientsammansättningen på olika sjukhus och i olika

landsting och regioner. DRG visar hur svårt sjuka eller resurskrävande patien-

terna är vid ett sjukhus i förhållande till ett annat. Ett genomsnittligt vårdtillfälle

för den somatiska slutenvården har DRG-vikten 1, vikt större än 1 visar på mer

resurskrävande patienter än genomsnittet. Resultatet kan användas i jämförelse

av kvaliteten på vården och för jämförelse av kostnadseffektiviteten. DRG kan

även användas i budgetarbetet, i ersättningssystem och för fakturering.

Genomsnittskostnaden per DRG kan förändras över tiden beroende på:

förändringar i medicinsk praxis och omhändertagande (exempelvis

operationer som flyttas till dagkirurgi eller nya behandlings- eller

omvårdnadsmetoder)

förändringar av sjukhusens uppdrag och andra organisationsföränd-

ringar

förändringar av produktiviteten och effektiviteten

förbättringar i DRG-systemet

Den genomsnittliga kostnaden per vårdtillfälle för alla kostnader i slutenvården

för DRG-poäng med vikten 1,0 var 52 456 kronor år 2014, för innerfallen var

kostnaden 43 706 kronor.

Då komplikationsnivån inom DRG:na inte är av intresse i den här rapporten har

kostnaderna tagits fram utifrån DRG på en 3-ställig nivå.

10(68)

Major Diagnostic Categories

(MDC)

Det finns olika sätt att dela in den hälso- och sjukvård som utförs. Diagnoser

sätts med hjälp av ICD-10-SE (Internationell statistisk klassifikation av sjukdo-

mar och relaterade hälsoproblem) som ges ut av Socialstyrelsen. ICD-10-SE är

ett primärt klassificeringssystem. Diagnosrelaterade grupper (DRG) består av

1 200 grupper vilka delas in i kapitel som kallas Major Diagnostic Categories

(MDC), i rapporten används begreppet diagnoskategori.

För den somatiska slutenvården är 26 MDC relevanta. Huvuddiagnosen som

patienten har bestämmer vilket kapitel i MDC, DRG-grupperna ska tillhöra.

Varje MDC motsvarar sjukdomar i ett visst organsystem eller sjukdomar utifrån

en viss orsak. Ofta motsvaras ett MDC också av en medicinsk specialitet.

Tabell 3. För rapporten aktuella diagnoskategorier (MDC)

MDC Definition

1 Sjukdomar I nervsystemet

2 Sjukdomar I öga och närliggande organ

3 Sjukdomar I öra, näsa, mun och hals

4 Andningsorganens sjukdomar

5 Cirkulationsorganens sjukdomar

6 Matsmältningsorganens sjukdomar

7 Sjukdomar I lever, gallväggar och bukspottkörtel

8 Sjukdomar I muskler, skelett och bindväv

9 Sjukdomar i hud och underhud

30 Bröstkörtelsjukdomar

10 Hormonella sjukdomar, ämnesomsättnings- och näringssjukdomar

11 Sjukdomar I njure och urinvägar

12 Sjukdomar I manliga könsorgan

13 Sjukdomar I kvinnliga könsorgan

14 Graviditet, förlossning och barnsäng

15 Nyfödda och visa perinatala tillstånd

16 Blodsjukdomar och andra immunologiska sjukdomar

17 Sjukdomar i blodbildande organ och icke specificerade tumörer

18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV

19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- och drogberoende

21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter

22 Brännskador

23 Andra ospecificerade hälsoproblem

24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador

30 Bröstkörtelsjukdomar

98 Sjukdomar I manliga/kvinnliga könsorgan

99 Ospecifik eller felaktig information

11(68)

Förklaringar till vissa diagnoskategorier

I diagnoskategorin andra ospecificerade hälsoproblem ingår t.ex. eftervård och

rehabilitering.

I ospecifik eller felaktig information hamnar i huvudsak felaktiga registreringar

där huvuddiagnosen inte är korrekt.

I diagnoskategorin psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- och

drogberoende registreras patienter som kommit in i den somatiska vården, men

får en psykisk- eller beroendediagnos.

Sammanslagning av vissa diagnoskategorier

I rapporten har vi valt att slå ihop följande diagnoskategorier till en övrig

diagnoskategori då de var för sig innehåller relativt lite kostnader och få vård-

tillfällen:

Brännskador

Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador

Bröstkörtelsjukdomar

Ospecifik eller felaktig information (felaktiga och bristande registre-

ringar)

12(68)

Kostnader och vårdtillfällen

per sjukhusgrupp Rapporten beskriver den somatiska slutenvården. År 2014 uppgick kostnaderna

och vårdtillfällena för den somatiska slutenvården som rapporterats som KPP

till 57 miljarder, respektive 1 096 000 vårdtillfällen. Här ingår alla kostnader

och alla vårdtillfällen, dvs. även vårdtillfällen med mycket höga kostnader.

Diagram 1. Fördelning av totala kostnader och vårdtillfällen på sjukhusgrupper, i procent

De 7 regionsjukhusens andel av de totala kostnaderna uppgick till 53 procent,

de 17 länssjukhusens andel uppgick till 36 procent och för de 24 länsdelssjuk-

husen var andelen 11 procent.

Störst andel vårdtillfällen, 46 procent, hade länssjukhusen, följt av regionsjuk-

husens 41 procent. Länsdelssjukhusens andel var 14 procent.

0

10

20

30

40

50

60

Regionsjukhus Länssjukhus Länsdelssjukhus

Pro

cen

t

Andel Vårdtillfällen Andel Vårdkostnad

13(68)

Andel av kostnader för innerfall och ytterfall per sjukhusgrupp

Vårdtillfällen med extremt höga kostnader i respektive DRG-grupp, som i sin

tur bildar diagnoskategorier, tas bort vid beräkning av DRG-vikterna. Ytterfal-

len bestäms av kostnadsgränser där fem procent av vårdtillfällena tas bort vilket

motsvarar 21 procent av de totala kostnaderna.

Diagram 2. Total kostnad som andel av innerfall och ytterfall

Av de totala kostnaderna utgjorde kostnaderna för ytterfallen (de vårdtillfällen

med väldigt höga kostnader) 21 procent. För regionsjukhusen som har den

högspecialiserade vården utgjorde ytterfallskostnaderna 26 procent, för läns-

sjukhusen 16 procent och för länsdelssjukhusen 15 procent.

Uttryckt i andel av vårdtillfällen utgjorde ytterfallen sju procent för regionsjuk-

husen, närmare fyra procent för länssjukhusen och fyra procent för länsdelssjuk-

husen.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Regionsjukhus Länssjukhus Länsdelssjukhus

Pro

cen

t

Innerfall Ytterfall

14(68)

Hur fördelar sig kostnaderna per diagnoskategori av den totala

kostnaden? Diagram 3. Total kostnad per kategori i miljoner kronor

Den största kostnaden hade Cirkulationsorganens sjukdomar med drygt 8 mil-

jarder. Det motsvarar 15 procent av de drygt totalt 57 miljarderna. Kostnaderna

för Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv uppgick till drygt 7 miljarder.

Kostnaderna för Matsmältningsorganens sjukdomar var närmare 6 miljarder och

för Sjukdomar i nervsystemet uppgick kostnaderna till drygt 5 miljarder kronor.

Därefter kom kostnaderna för Andningsorganens sjukdomar med drygt 4 miljar-

der och sedan Barnsäng, graviditet och förlossning med drygt 3 miljarder kro-

nor.

Vårdtillfällenas fördelning per diagnoskategori och

sjukhusgrupp

Flest antal vårdtillfällen hade Cirkulationsorganens sjukdomar. De utgjorde

15 procent av alla de 1 096 000 vårdtillfällena och störst andel återfanns hos

länssjukhusen. Vårdtillfällena i Matsmältningsorganens sjukdomar och sjukdo-

mar i Lever, gallväggar och bukspottkörtel uppgick till 11 procent vardera av

alla vårdtillfällen.

Sjukdomar i Blodbildande organ och icke specificerade tumörer utgjorde 2 pro-

cent av alla vårdtillfällen och den största andelen behandlades på regionsjukhu-

sen. Vårdtillfällen för sjukdomar i Öga och närliggande organ samt Nyfödda

och perinatala tillstånd fanns också till största delen hos regionsjukhusen. Bland

kategorin Övriga (brännskador, multipelt trauma utom ytliga skador och sårska-

dor samt ospecifik eller felaktig information) fanns också störst andel vårdtill-

fällen hos regionsjukhusen.

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000

Cirkulationsorganen

Muskler, skelett och bindväv

Matsmältningsorganen

Nervsystemet

Andningsorganen

Ospecificerade hälsoproblem

Graviditet och förlossning

Njure och urinvägar

Lever, gallvägar och bukspottkörtel

Nyfödda och vissa perinatala tillstånd

Blodbildande organ och icke specificerade tumörer

Infektions- och parasit, inklusive HIV

Öra, näsa, mun och hals

Endokrina, metabola och nutrition

Övriga*

Hud och underhud

Kvinnliga könsorgan

Skador och förgiftningar

Manliga könsorgan

Blod och immunologiska rubbningar

Psykiska-, beteendestörn, alkohol- eller drogberoende

Sjukdomar i öga och närliggande organ

Miljoner kronor

15(68)

Kostnader för ytterfall per diagnoskategori Diagram 4. Andel av total kostnad för ytterfall per diagnoskategori, i procent

Störst andel kostnader för ytterfall, 32 procent, finns i diagnoskategorin Övriga

som innehåller Brännskador, Multipelt trauma, Bröstkörtelsjukdomar samt

Ospecifik eller felaktig information. Sedan kommer Skador, förgiftningar och

toxiska effekter samt Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar med 30

procent. Sjukdomar i Nervsystemet har också en stor andel kostnader för ytter-

fall med 28 procent.

För Cirkulationsorganens sjukdomar som utgör den största kostnaden av

diagnoskategorierna uppgår ytterfallskostnaderna till 19 procent.

Andel ytterfall för vårdtillfällena

Ytterfallens andel av vårdtillfällena är inte så stor och spridningen är liten.

Störst andel ytterfall, sju procent, fanns i diagnoskategorierna Blodsjukdomar

och immunologiska rubbningar, Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och

alkohol- och drogberoende samt Skador, förgiftningar och toxiska effekter.

Inom Cirkulationsorganens sjukdomar, Andningsorganens sjukdomar, Mat-

smältningsorganens sjukdomar, Infektions- och parasitsjukdomar, inklusive

HIV, Andra och ospecificerade sjukdomar och Blodbildande sjukdomar och

immunologiska rubbningar utgör ytterfallen för vårdtillfällena sex procent.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Innerfall Ytterfall

16(68)

Kostnad fördelat på diagnoskategori och åldersklass Diagram 5. Total kostnad per diagnoskategori och åldersklass, i procent

När kostnaderna delas upp på ålder per diagnoskategori så kan vi förstås se att

kostnader för Nyfödda och vissa perinatala tillstånd endast finns i den yngsta

åldersgruppen. Likaså finns kostnaderna för Graviditet, förlossning och barn-

sängstid i åldrarna 15-44 år.

För Cirkulationsorganens sjukdomar är kostnaderna låga i åldrarna 0-44 år,

sedan blir de ganska jämt fördelade, med 22 procent i åldersklassen 45-64,

28 procent i för åldersklassen 65-74 och 26 procent för de som är 75-84. För de

äldsta, 85 – och äldre utgör kostnadsandelen 15 procent.

Vårdtillfällen per diagnoskategori och åldersklass

Störst andel av alla vårdtillfällen hade Cirkulationsorganens sjukdomar med

drygt 15 procent, 166 000 vårdtillfällen, varav de stora flertalet finns i åldrarna

45-84 år. Sjukdomar i Muskler, skelett och bindväv samt Matsmältningsorga-

nens sjukdomar utgjorde var för sig 11 procent av alla vårdtillfällen.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

0- 14 15-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85+

17(68)

Kostnader per diagnoskategori på olika sjukhusgrupper Diagram 6. Total kostnad per diagnoskategori och sjukhusgrupp, i procent

För svåra sjukdomar som Sjukdomar i blodbildande organ och icke specifice-

rade tumörer och Behandling av nyfödda barn och perinatala tillstånd (tiden

kring födelsen) har regionsjukhusen den absolut största andelen av kostnaderna.

Regionsjukhusen har också en stor andel av kostnaderna för sjukdomar i Öga

och närliggande organ, sjukdomar i Öra, näsa, mun och hals och Cirkulationsor-

ganens sjukdomar.

Länssjukhusen har störst andel av kostnaderna för Graviditet och förlossning.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Nervsystemet

Öga och närliggande organ


Andningsorganen

Cirkulationsorganen




Hud och underhud



Manliga könsorgan




Blodsjd o immunologiska rubbningar

Myeloproliferativ o icke spec. tumörer

Infektions- och parasitsjd inkl HIV

Psyk. sjd, beteendestörn. o alkohol-/drogberoende

Skador, förgiftningar o toxiska effekter

Andra och ospec. hälsoproblem

Övriga* (se nedan)

Länsdelssjukhus Länssjukhus Regionssjukhus

18(68)

Cirkulationsorganens

sjukdomar Kostnaderna för Cirkulationsorganens sjukdomar uppgick till drygt 8 miljarder

och utgjorde 15 procent av de totala kostnaderna på 57 miljarder i KPP-data-

basen och även 15 procent av de närmare 1,1 miljoner vårdtillfällena. Cirkula-

tionsorganens sjukdomar är en av de stora folksjukdomarna och är fortfarande

den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor trots kraftigt minskad

mortalitet.

I det här kapitlet tittar vi närmare på hur kostnaderna och vårdtillfällena fördelar

sig inom Cirkulationsorganens sjukdomar. Till Cirkulationsorganens sjukdomar

räknas kroniska reumatiska hjärtsjukdomar, hypertonisjukdomar (högt blod-

tryck och sammanhängande sjukdomar till detta), sjukdomar orsakade av otill-

räcklig blodtillförsel till hjärtat, sjukdomar kopplade till lungcirkulationen, sjuk-

domar i hjärnans kärl, i artärer, vener och lymfkörtlar och akut reumatisk feber.

19(68)

Diagram 7. Total kostnad per DRG för cirkulationsorganens sjukdomar

I diagnoskategorin Cirkulationsorganens sjukdomar finns 39 DRG registrerade.

Den största kostnaden, nästan 960 miljoner finns för Hjärtsvikt och chock, följt

av Operation av hjärtklaff med närmare 660 miljoner kronor. Kostnaden för PCI

vid infarkt (”ballongvidgning”) uppgick till närmare 640 miljoner.

0 200 400 600 800 1 000

Amputation cirksjd arm/tå

Invasiv åtg perifer veninsuff

Hjärtinfarkt död inom 3 d

Uttag av pacemaker/defibrill

Koronar bypass med hjärtkatet

Tromboflebit djup ven

Klaffsjd/kongen hjärtsjd <18

Annan perkutan kardiovask åtgärd

Aterosklerotisk hjärtsjd

Hjärtstillestånd oförklarat

Andra op vid cirkulationssjd

Hypertoni

Klaffsjd/kongen hjärtsjd >17

Angina pectoris

Perkutan implant hjärtklaff

Akut & subakut endokardit

Amputation cirksjd ej arm/tå

Op torakalt aortaaneurysm

Cirksjd m hjärtkat u komp diag

Hjärttranspl & assist cirk

Andra cirkulationssjd

Andra kardiotorakala op

Insättning/byte av defibrill

Hjärtinf u kard kompl

Hjärtinf m kard kompl

Perkutan ablatio för hjärtarytmi

Synkope & kollaps

Sjd perifera kärl

PCI ej infarkt

Insätt/byte av pacemaker/ILR

Cirksjd m hjärtkat m komp diag

Bröstsmärtor u angina pectoris

Större kardiovask op

Koronar bypass

Övriga kärlop

Arytmi & överlednstörn

PCI vid infarkt

Op hjärtklaff

Hjärtsvikt & chock

Vårdkostnad, mkr

20(68)

Kostnadernas fördelning på kvinnor och män per DRG Diagram 8. Total kostnad per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar uppdelat på kvinnor och män, i procent.

Männens vårdkostnader utgjorde 62 procent av cirkulationsorganens drygt

8 miljarder.

0 20 40 60 80 100

Andra cirkulationssjdBröstsmärtor u angina pectoris

Synkope & kollapsAngina pectoris

Arytmi & överlednstörnKlaffsjd/kongen hjärtsjd <18Klaffsjd/kongen hjärtsjd >17

HypertoniAterosklerotisk hjärtsjd

Sjd perifera kärlTromboflebit djup ven

Hjärtstillestånd oförklaratHjärtsvikt & chock

Akut & subakut endokarditCirksjd m hjärtkat u komp diag

Cirksjd m hjärtkat m komp diagHjärtinfarkt död inom 3 d

Hjärtinf u kard komplHjärtinf m kard kompl

Andra op vid cirkulationssjdÖvriga kärlop

Invasiv åtg perifer veninsuffUttag av pacemaker/defibrill

Insätt/byte av pacemaker/ILRInsättning/byte av defibrillAmputation cirksjd arm/tå

Amputation cirksjd ej arm/tåPCI ej infarkt

PCI vid infarktPerkutan ablatio för hjärtarytmi

Annan perkutan kardiovask åtgärdAndra kardiotorakala op

Större kardiovask opKoronar bypass

Koronar bypass med hjärtkatetOp hjärtklaff

Perkutan implant hjärtklaffOp torakalt aortaaneurysm


%

Andel män Andel kvinnor

21(68)

Vårdtillfällenas fördelning på kvinnor och män per DRG Diagram 9. Alla vårdtillfällen per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar uppdelat på kvinnor och män, i procent.

Av de drygt totalt 166 000 vårdtillfällen som fanns för Cirkulationsorganens

sjukdomar utgjorde männens andel 57 procent.

0 20 40 60 80 100



Synkope & kollaps

Angina pectoris




Hypertoni


Sjd perifera kärl



Hjärtsvikt & chock








Övriga kärlop







PCI ej infarkt

PCI vid infarkt





Koronar bypass


Op hjärtklaff




%


22(68)

Regionsjukhus

Kostnader per diagnoskategori för regionsjukhusen Diagram 10. Regionsjukhusens kostnader per diagnoskategori

De totala kostnaderna för regionsjukhusens slutenvård i KPP var drygt 38 mil-

jarder, motsvarande 67 procent. Kostnaderna för Cirkulationsorganens sjukdo-

mar uppgick till nästan 5 miljarder för regionsjukhusen. Kostnaderna för sjuk-

domar i Nervsystemet och sjukdomar i Muskler, skelett och bindväv uppgick

till lite drygt 3 miljarder för vardera diagnoskategori.

Vårdtillfällen per diagnoskategori

I diagnoskategorin Övriga finns flest antal vårdtillfällen registrerade, närmare

440 000. I den posten finns brännskador, multipelt trauma utom ytliga skador

och sårskador och bröstkörtelsjukdomar vilka alla utgör relativt få vårdtillfällen.

Här finns också en diagnoskategori som innehåller ospecifik eller felaktig

information.

Därefter kommer Cirkulationsorganens sjukdomar med drygt 63 100 vårdtill-

fällen fördelade på 16 000 vårdtillfällen i åldern 45-64 år, närmare 17 000 vård-

tillfällen i åldersklassen 65-74 år och 15 000 vårdtillfällen i åldrarna 75-84 år. I

den äldsta åldersklassen fanns 8 500 vårdtillfällen. I de två yngsta åldersklas-

serna fanns nästan 3 000 vårdtillfällen.

Vårdtillfällen för Graviditeter och förlossningar kommer därefter med nästan

46 000 vårdtillfällen och sedan kommer vårdtillfällen inom Matsmältningsorga-

nens sjukdomar med drygt 44 000 stycken.

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000

Cirkulationsorganen

Nervsystemet



Andningsorganen




Myeloproliferativa och icke spec. tumörer


Lever, gallvägar o bukspottkörtel


Övriga*

Infektions- och parasit inkl HIV


Hud och underhud



Manliga könsorgan

Blod o immunologiska rubbningar


Psyk.sjd, beteendestörn. o alkohol-/drogber.

Miljoner kronor

23(68)

Kostnader för ytterfall och innerfall inom diagnoskategorierna Diagram 11. Kostnadsfördelningen på regionsjukhusen av ytterfall och innerfall på de olika diagnos-kategorierna, i procent

Störst andel av kostnaderna för ytterfall fanns i diagnoskategorin Blodsjukdo-

mar och immunologiska rubbningar där 43 procent utgjordes av ytterfall.

Diagnoskategorin Övriga hade också en stor andel av kostnaderna i ytterfall, 37

procent. Det beror till stor del på att trauma, brännskador och infektionssjukdo-

mar finns här och många av dessa vårdtillfällen kan ha höga kostnader. Lägst

andel av ytterfallskostnader hade sjukdomar i Manliga könsorgan, 11 procent

och Graviditet, förlossningar och barnsäng med 12 procent av kostnaderna som

ytterfall.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Innerfall Ytterfall

24(68)

Kostnad fördelat på diagnoskategori och åldersklass Diagram 12. Kostnad fördelad på diagnoskategori och åldersklass för regionsjukhusen, i procent

Här är kostnaderna för vården uppdelad som andel av diagnoskategorierna på

åldersklasser. Sjukdomspanoramat och kostnadsfördelningen förändras bero-

ende på ålder. Vi ser att Graviditet, förlossning och barnsäng har kostnader i

åldern 25-44 år. Kostnaderna för Cirkulationsorganens sjukdomar ökar i takt

med stigande ålder, men minskar i åldersklassen 85 år och äldre. Som andel av

de totala kostnaderna för 85 år och äldre utgör Cirkulationssjukdomarna den

största kostnaden. Den absolut största kostnaden fördelad på åldersklass finns

för Cirkulationsorganens sjukdomar i åldersklassen 65-74 år med 1,4 miljarder.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

0- 14 15-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85+

25(68)

Cirkulationsorganens kostnader och vårdtillfällen per sjukhus Diagram 13. Cirkulationsorganens sjukdomar som andel av kostnader och vårdtillfällen för regionsjukhusen per regionsjukhus

Sahlgrenska Universitetsjukhuset hade störst andel av de totala kostnaderna för

Cirkulationsorganens sjukdomar på regionsjukhusen med 22 procent,

motsvarande en dryg miljard. På Skånes Universitetsjukhus uppgick

kostnaderna också till 22 procent, även här en dryg miljard. Karolinska

Universitetsjukhusets kostnader uppgick till 19 procent, nästan en miljard.

Akademiska sjukhusets kostnader utgjorde 12 procent, när-mare 600 miljoner

och kostnaderna på Universitetssjukhuset i Linköping 12 procent, vilket

motsvarar drygt 500 miljoner. Norrlands Universitetssjukhus kostnader uppgick

till 9 procent, drygt 400 miljoner. Universitetssjukhuset i Örebros kostnader

motsvarade 6 procent, nästan 300 miljoner.

Av alla drygt 63 000 vårdtillfällen på regionsjukhusen inom Cirkulations-

organens sjukdomar utgjorde vårdtillfällena på Skånes Universitetssjukhus

23 procent, motsvarande 15 000 vårdtillfällen och Sahlgrenska Universitets-

sjukhuset drygt 22 procent, 14 000 vårdtillfällen. Karolinskas andel uppgick till

18 procent, närmare 12 000 vårdtillfällen och Akademiska 11 procent, nästan

7 000. Linköpings och Norrlands vårdtillfällen utgjorde 10 procent, drygt 6 000

för respektive sjukhus och Örebro 5 procent, drygt 3 000 vårdtillfällen.

0 5 10 15 20 25





Karolinska universitetssjukhuset

Skåne universitetssjukhus

Sahlgrenska universitetssjukhuset

%

Vårdkostnad Vårdtillfälle

26(68)

Kostnader per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar Diagram 14. Kostnader per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar på regionsjukhusen

Den största kostnaden fanns för DRG Operation av hjärtklaff med 678 miljoner,

följt av Koronar bypass (kranskärlsoperation) med 431 miljoner. Därefter kom

kostnaderna för Hjärtsvikt och chock med 346 miljoner och PCI vid infarkt

(”ballongvidgning”) med 341 miljoner.

0 100 200 300 400 500 600 700








Hypertoni


Angina pectoris









Synkope & kollaps




Sjd perifera kärl


PCI ej infarkt









Övriga kärlop


PCI vid infarkt

Hjärtsvikt & chock

Koronar bypass

Op hjärtklaff

27(68)

Kostnadernas fördelning på kvinnor och män per DRG Diagram 15. Kostnad per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar på regionsjukhusen uppdelat på kvinnor och män, i procent.

Männens andel av regionsjukhusens kostnader för Cirkulationsorganens sjukdo-

mar på fem miljarder uppgick till 64 procent.

0 20 40 60 80 100



Synkope & kollaps

Angina pectoris




Hypertoni


Sjd perifera kärl



Hjärtsvikt & chock








Övriga kärlop







PCI ej infarkt

PCI vid infarkt





Koronar bypass


Op hjärtklaff




%


28(68)

Vårdtillfällenas fördelning på kvinnor och män per DRG Diagram 16. Vårdtillfällen per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar på regionsjukhusen uppdelat på kvinnor och män, i procent.

Männens andel av de 63 100 vårdtillfällena uppgick till 60 procent.

0 20 40 60 80 100

Andra cirkulationssjdBröstsmärtor u angina pectoris

Synkope & kollapsAngina pectoris

Arytmi & överlednstörnKlaffsjd/kongen hjärtsjd <18Klaffsjd/kongen hjärtsjd >17

HypertoniAterosklerotisk hjärtsjd

Sjd perifera kärlTromboflebit djup ven

Hjärtstillestånd oförklaratHjärtsvikt & chock

Akut & subakut endokarditCirksjd m hjärtkat u komp diag

Cirksjd m hjärtkat m komp diagHjärtinfarkt död inom 3 d

Hjärtinf u kard komplHjärtinf m kard kompl

Andra op vid cirkulationssjdÖvriga kärlop

Invasiv åtg perifer veninsuffUttag av pacemaker/defibrill

Insätt/byte av pacemaker/ILRInsättning/byte av defibrillAmputation cirksjd arm/tå

Amputation cirksjd ej arm/tåPCI ej infarkt

PCI vid infarktPerkutan ablatio för hjärtarytmi

Annan perkutan kardiovask åtgärdAndra kardiotorakala op

Större kardiovask opKoronar bypass

Koronar bypass med hjärtkatetOp hjärtklaff

Perkutan implant hjärtklaffOp torakalt aortaaneurysm


%


29(68)

Kostnader för operation av hjärtklaff per sjukhus Diagram 17. Kostnader för operation av hjärtklaff, E04; på regionsjukhusen, miljoner kronor

Av de 678 miljoner för Operation av hjärtklaff i KPP-kostnader upgick Sahl-

grenskas kostnader till 149 miljoner, varav 101 miljoner för operation av män.

Skånes kostnader uppgick till 122 miljoner och männens operationer kostade 81

miljoner. Karolinskas kostnader var 107 miljoner och där uppgick männens

kostnader till 78 miljoner. Örebros kostnader för hjärtklaffoperation uppgick till

41 miljoner varav männens operationer kostade 29 miljoner.

Kostnad per DRG/poäng för operation av hjärtklaff per

sjukhus Diagram 18. Kostnad per DRG/poäng för operation av hjärtklaff, E04, på regionsjukhusen

Kostnaden per DRG-poäng för en Operation av hjärtklaff på regionsjukhusen

var nästan 44 000 kronor. Akademiska har högst kostnad per DRG-poäng med

nästan 51 000 kronor, följt av Sahlgrenska med drygt 46 000 kronor. Lägst kost-

nad per DRG-poäng har Skåne med 40 000 kronor.

0 20 40 60 80 100 120 140 160








0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000








30(68)

Länssjukhus

Kostnader per diagnoskategori för länssjukhusen Diagram 19. Länssjukhusens kostnader per diagnoskategori

De totala kostnaderna för länssjukhusens slutenvård i KPP var 21 miljarder,

dvs. 36 procent av de totala kostnaderna för den somatiska slutenvården i KPP.

De största kostnaderna fanns för sjukdomar i Muskler, skelett och bindväv med

3 miljarder. Cirkulationsorganens kostnader uppgick till närmare 3 miljarder

och för sjukdomar i Matsmältningsorganen uppgick kostnaderna till 2,5 miljar-

der.


Totalt antal vårdtillfällen på länssjukhusen var drygt 565 000. Flest antal vård-

tillfällen, 78 500 hade Cirkulationsorganens sjukdomar, 63 700 vårdtillfällen

hade matsmältningsorganens sjukdomar. Graviditeter och förlossningar hade

53 700 vårdtillfällen.

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000


Cirkulationsorganen


Nervsystemet

Andningsorganen









Hud och underhud

Övriga*



Myeloproliferativa o icke spec. tumörer

Manliga könsorgan




Miljoner kronor

31(68)

Kostnader för ytterfall och innerfall inom diagnoskategorierna Diagram 20. Kostnadsfördelningen på länssjukhusen av ytterfall och innerfall på de olika diagnoska-tegorierna, i procent

På länssjukhusen fanns den största kostnadsandelen, 38 procent, för ytterfallen

hos sjukdomar i Nervsystemet. Ospecificerade hälsoproblems ytterfallskostna-

der utgjorde 32 procent och kostnaderna för Skador och förgiftningar 29 pro-

cent. Den minsta kostnadsandelen för ytterfallen fanns hos Graviditeter och för-

lossningar med 6 procent.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Innerfall Ytterfall

32(68)

Kostnad fördelat på diagnoskategori och åldersklass Diagram 21. Kostnad fördelad på diagnoskategori och åldersklass för länssjukhusen

De största kostnaderna för sjukdomar i Skelett och bindväv fanns i åldersklas-

sen 75-84 år med 750 miljoner av de totala 3 miljarderna. Kostnaderna för Cir-

kulationsorganens sjukdomar i åldersklassen 65-74 år uppgick till 822 miljoner

kronor av totalt 2,8 miljarder. Graviditet och förlossning för åldrarna 15-44 år

uppgick till 362 miljoner.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

0- 14 15-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85+

33(68)

Cirkulationsorganens kostnader och vårdtillfällen per sjukhus Diagram 22. Cirkulationsorganens sjukdomar som andel av kostnader och vårdtillfällen för länssjukhusen per länssjukhusen.

Av de totala kostnaderna för Cirkulationsorganens sjukdomar som uppgick till

2,8 miljarder för länssjukhusen utgjorde Södersjukhusets kostnader 11 procent,

drygt 300 miljoner. NU-sjukvårdens (Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan

och Uddevalla sjukhus) kostnader motsvarade 9 procent, nästan 300 miljoner

och Skaraborgs sjukhus nästan 9 procent, drygt 200 miljoner. S:t Eriks sjukhus

som är ett ögonsjukhus har registrerat en kostnad om nästan 16 000 kronor för

Cirkulationsorganens sjukdomar.

Av alla vårdtillfällen inom Cirkulationsorganens sjukdomar på länssjukhusen

hade Danderyds sjukhus störst andel, drygt 10 procent, motsvarande 8 000 vård-

tillfällen. Södersjukhuset hade också 10 procent, vilket var 7 900 vårdtillfällen.

0 2 4 6 8 10 12

S:t Eriks sjukhus

Östersunds sjukhus

Vrinnevisjukhuset



Gävle sjukhus

Sundsvalls sjukhus

S:t Görans sjukhus

Sunderbyns sjukhus

Dalarnas sjukhus

Hallands sjukhus


Danderyds sjukhus

Skaraborgs sjukhus

NU-sjukvården

Södersjukhuset

%


34(68)

Kostnader per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar Diagram 23. Kostnader per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar för länssjukhusen

Den största kostnaden fanns för DRG Hjärtsvikt och chock med 441 miljoner,

följt av PCI vid infarkt (”ballongvidgning”) med 287 miljoner. Därefter kom

kostnaderna för Arytmi och överledningsstörningar med 267 miljoner och PCI,

ej infarkt med 157 miljoner.

0 100 200 300 400 500


Koronar bypass

Op hjärtklaff













Hypertoni


Angina pectoris








Sjd perifera kärl


Synkope & kollaps


Övriga kärlop



PCI ej infarkt


PCI vid infarkt

Hjärtsvikt & chock

Miljoner kronor

35(68)

Kostnadernas fördelning på kvinnor och män per DRG Diagram 24. Kostnad per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar på länssjukhusen uppdelat på kvinnor och män, i procent.

Männens kostnader utgjorde 60 procent av de totala kostnaderna på länssjukhu-

sen om 2,8 miljarder för Cirkulationsorganens sjukdomar.

0 20 40 60 80 100



Synkope & kollaps

Angina pectoris




Hypertoni


Sjd perifera kärl



Hjärtsvikt & chock








Övriga kärlop







PCI ej infarkt

PCI vid infarkt





Koronar bypass


Op hjärtklaff

%


36(68)

Vårdtillfällenas fördelning på kvinnor och män per DRG Diagram 25. Vårdtillfällen per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar på länssjukhusen uppdelat på kvinnor och män, i procent.

Männens andel av de 63 700 vårdtillfällena uppgick till 56 procent.

0 20 40 60 80 100



Synkope & kollaps

Angina pectoris




Hypertoni


Sjd perifera kärl



Hjärtsvikt & chock








Övriga kärlop







PCI ej infarkt

PCI vid infarkt





Koronar bypass


Op hjärtklaff

%


37(68)

Kostnader för hjärtsvikt och chock per sjukhus Diagram 26. Kostnad för hjärtsvikt och chock, E47, på länssjukhusen

Kostnaderna för Hjärtsvikt och chock uppgick till 441 miljoner kronor. På

Skaraborgs sjukhus uppgick kostnaderna till 48 miljoner, varav männens

kostnader var 27 miljoner. För NU-sjukvården uppgick kostnaderna till 47

miljoner, männens kostnader 24 miljoner. Lägst kostnad för Hjärtsvikt och

chock hade Sunderby sjukhus med 13 miljoner, männens kostnader uppgick till

6 miljoner.

Kostnader per DRG/poäng för hjärtsvikt och chock per sjuk-

hus Diagram 27. Kostnad per DRG/poäng för hjärtsvikt, E47, och chock på länssjukhusen

Den genomsnittliga kostnaden per DRG-poäng för länssjukhusen var 41 833

kronor. Högst kostnader per DRG-poäng för Hjärtsvikt och chock hade

Östersunds sjukhus med 52 400 kronor, lägst kostnad hade Södersjukhuset med

34 400 kronor per DRG-poäng.

0 10 20 30 40 50 60

Sunderbyns sjukhus


Östersunds sjukhus

Vrinnevisjukhuset

Gävle sjukhus

Sundsvalls sjukhus


Södersjukhuset

Hallands sjukhus

Danderyds sjukhus

Dalarnas sjukhus

S:t Görans sjukhus


NU-sjukvården

Skaraborgs sjukhus

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000

Södersjukhuset


Dalarnas sjukhus

Hallands sjukhus

Vrinnevisjukhuset

Danderyds sjukhus

Gävle sjukhus

S:t Görans sjukhus

Sundsvalls sjukhus



Sunderbyns sjukhus

NU-sjukvården

Skaraborgs sjukhus

Östersunds sjukhus

38(68)

Länsdelssjukhus

Kostnader per diagnoskategori för länsdelssjukhusen Diagram 28. Länsdelssjukhusens kostnader per diagnoskategori

De totala kostnaderna på länsdelsjukhusen uppgick till 6,3 miljarder, 11 procent

av de totala kostnaderna för alla sjukhus. 1,1 miljard kostade sjukdomar i

Skelett och bindväv. Cirkulationsorganens sjukdomar kostnader uppgick till 756

mil-joner och sjukdomar i Matsmältningsorganen 693 miljoner. Ospecificerade

hälsoproblems kostnader var hela 630 miljoner. Sjukdomar i Öga och när-

liggande organ stod för de minsta kostnaderna, 7 miljoner.


Totalt fanns 150 300 vårdtillfällen på länsdelssjukhusen. Flest antal vårdtill-

fällen fanns inom Cirkulationsorganens sjukdomar med drygt 24 700 stycken.

Drygt 20 300 fanns för sjukdomar i Muskler, skelett och bindväv. Minst antal

vårdtillfällen, nästan 260 stycken hade sjukdomar i Öga och närliggande organ.

Men även sjukdomar hos Nyfödda och vissa perinatala tillstånd hade få vårdtill-

fällen, 670 stycken.

0 200 400 600 800 1 000 1 200


Cirkulationsorganen



Andningsorganen

Nervsystemet



Lever, gallvägar o bukspottkörtel



Hud och underhud



Övriga*



Manliga könsorgan



Myeloproliferativa o icke spec. tumörer


Miljoner kronor

39(68)

Kostnader för ytterfall och innerfall inom diagnoskategorierna Diagram 29. Kostnadsfördelningen på länsdelssjukhusen av ytterfall och innerfall på de olika kate-gorierna, i procent

Länsdelssjukhusens största andel av kostnader för ytterfall hade diagnos-

kategorin Övriga (brännskador, multipelt trauma utom ytliga skador och

sårskador, bröstkörtel-sjukdomar, ospecifik eller felaktig information) med 34

procent av kostnaderna för ytterfall. Därefter kom Skador och förgiftningar med

25 procent i ytterfallskostnader. Minst andel ytterfallskostnader hade sjukdomar

i Muskler, skelett och bindväv med 6 procent.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Innerfall Ytterfall

40(68)

Kostnad fördelad på diagnoskategori och åldersklass Diagram 30. Kostnad fördelad per diagnoskategori och åldersklass för länsdelssjukhusen, i procent

Uppdelat på åldersklasser fanns den största kostnadsposten för sjukdomar i Ske-

lett och bindväv för 65-74 år om 303 miljoner, men även i åldersklassen 75-84

år var kostnaden stor, 298 miljoner. Cirkulationsorganens sjukdomar i ålders-

klassen 75-84 år var också stor, 242 miljoner.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

0- 14 15-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85+

41(68)

Cirkulationsorganens kostnader och vårdtillfällen per sjukhus Diagram 31. Cirkulationsorganens sjukdomar som andel av kostnader och vårdtillfällen för länsdelssjukhusen per regionsjukhus

Störst andel av de totala kostnaderna för Cirkulationsorganens sjukdomar på

länsdelssjukhusen hade Kungälvs sjukhus med en andel på 9 procent vilket mot-

svarade 67 miljoner. Hudiksvalls sjukhus hade nästan 8 procent, motsvarande

57 miljoner.

Av alla vårdtillfällen inom Cirkulationsorganens sjukdomar på länsdelssjukhu-

sen hade Kungälvs sjukhus också störst andel vårdtillfällen, nästan 10 procent

vilket motsvarade drygt 2 400 vårdtillfällen. Södertälje sjukhus hade också en

stor andel vårdtillfällen avseende Cirkulationsorganens sjukdomar, drygt 7 pro-

cent nästan 1 800 vårdtillfällen.

0 2 4 6 8 10 12

BB Stockholm

Ersta sjukhus

Nacka Geriatriken

Finspångs lasarett

Bromma geritriken

Lycksele lasarett

Kiruna lasarett

Gällivare lasarett

Kalix lasarett

Oskarshamns sjukhus

Norrtälje sjukhus

Sollefteå sjukhus


Karlskoga lasarett



Alingsås lasarett


Västerviks sjukhus

Motala lasarett

Södertälje sjukhus


Hudiksvalls sjukhus

Kungälvs sjukhus

%


42(68)

Kostnader per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar Diagram 32. Kostnader per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar på länsdelssjukhusen

Av de 756 miljoner som Cirkulationsorganens sjukdomar stod för på länsdels-

sjukhusen var kostnaden för DRG Hjärtsvikt och chock 170 miljoner. Arytmi

och överledningsstörningar hade en kostand på 115 miljoner och Hjärtinfarkt

utan kardiologisk komplikation 76 miljoner.

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180



Op hjärtklaff

Koronar bypass










PCI ej infarkt





PCI vid infarkt

Övriga kärlop




Hypertoni



Sjd perifera kärl


Angina pectoris

Synkope & kollaps





Hjärtsvikt & chock

Kostnad, mkr

43(68)

Kostnadernas fördelning på kvinnor och män per DRG Diagram 33. Kostnad per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar på länsdelssjukhusen uppdelat på kvinnor och män, i procent.

Männens andel av de 756 miljonerna uppgick till 55 procent.

0 20 40 60 80 100



Synkope & kollaps

Angina pectoris




Hypertoni


Sjd perifera kärl



Hjärtsvikt & chock








Övriga kärlop







PCI ej infarkt

PCI vid infarkt





Koronar bypass

Op hjärtklaff

%


44(68)

Vårdtillfällenas fördelning på kvinnor och män per DRG Diagram 34. Vårdtillfällen per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar på länsdelssjukhusen uppdelat på kvinnor och män, i procent.

Männens andel av de drygt 24 700 vårdtillfällena uppgick till 55 procent.

0 20 40 60 80 100



Synkope & kollaps

Angina pectoris




Hypertoni


Sjd perifera kärl



Hjärtsvikt & chock








Övriga kärlop







PCI ej infarkt

PCI vid infarkt





Koronar bypass

Op hjärtklaff

%


45(68)

Kostnader för hjärtsvikt och chock per sjukhus Diagram 35. Kostnader för hjärtsvikt och chock, E47, på länsdelssjukhusen

Södertälje sjukhus hade de högsta kostnaderna inom DRG Hjärtsvikt och chock

med 15 miljoner, varav 9 miljoner i kostnader för kvinnorna. Sedan kom Lasa-

rettet i Enköping med 14 miljoner, ingen skillnad mellan könen. Den minsta

kostnaden hade Finspångs lasarett med 1 miljon, 700 000 var kostnaderna för

männen.

0 2 4 6 8 10 12 14 16

Finspångs lasarett

Nacka Geriatriken

Lycksele lasarett

Gällivare lasarett

Kiruna lasarett

Bromma geritriken

Sollefteå sjukhus

Kalix lasarett

Alingsås lasarett




Norrtälje sjukhus

Motala lasarett

Västerviks sjukhus


Oskarshamns sjukhus

Hudiksvalls sjukhus

Karlskoga lasarett

Kungälvs sjukhus



46(68)

Kostnader per DRG/poäng för hjärtsvikt och chock per

sjukhus Diagram 36. Kostnad per DRG/poäng för hjärtsvikt och chock, E47, på länsdelssjukhusen

Den genomsnittliga kostnaden per DRG-poäng för länsdelssjukhusen 42 333

kronor för Hjärtsvikt och chock. För Lasarettet i Enköping var kostnaden 6 083

kronor och för Kiruna Lasarett var kostnaden 51 750 kronor. Nacka Geriatriken

hade den lägsta kostnaden med 28 307 kronor.

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000

Nacka Geriatriken

Norrtälje sjukhus

Västerviks sjukhus

Kalix lasarett

Oskarshamns sjukhus

Sollefteå sjukhus

Hudiksvalls sjukhus

Kungälvs sjukhus

Karlskoga lasarett


Gällivare lasarett


Alingsås lasarett


Lycksele lasarett

Bromma geritriken



Finspångs lasarett

Motala lasarett

Kiruna lasarett


47(68)

Specifika DRG för

sjukhusgrupperna Bild 1. Specifika DRG för de olika sjukhusgrupperna

De 10 unika DRG som bara regionsjukhusen har utfört är:

Kirurgi för ej rupturerade intrakraniella aneurysm och kärlmiss-

bildningar

Insättning av kokleaimplantat (tekniskt hjälpmedel som ger döva och

personer med grav hörselnedsättning möjlighet att höra)

Operation av kluven läpp och gom

Hjärttransplantation och assisterad cirkulation

Operation av torakalt aortaaneurysm (här ingår inte bukaortaneurysm)

Perkutan (genom huden) implantation av hjärtklaff

Levertransplantation

Njurtransplantation, komplicerat

Njurtransplantation, okomplicerat

Allogen (stamceller från en annan person) stamcellstransplantation, >18

år

Dessa 10 DRG utgjorde 2 752 vårdtillfällen, till en kostnad av drygt en miljard.

Det unika DRG som bara utförts på länssjukhus och på S:t Eriks ögonsjukhus

är:

Lokal strålbehandling öga

Det finns 77 vårdtillfällen med detta DRG och kostnaden uppgick till nästan 6

miljoner.

Bara på länsdelssjukhusen fanns DRG

Inpassning av annan yttre protes

Här var det fyra vårdtillfällen och kostnaden uppgick till närmare 113 000 kro-

nor.

Region-sjukhus

(10)

Läns-sjukhus

(1)

Länsdels-sjukhus

(1)

48(68)

65 år och äldre Hur påverkar den demografiska utvecklingen hälso- och sjukvården? Befolk-

ningen ökar och det är främst de äldre som ökar i antal. År 2014 utgjorde de 65

år och äldre nästan 20 procent av befolkningen. Vi har valt att titta på den

åldersgruppen utifrån detta.

Diagram 37. De fem huvudkategorier som står för den största andelen av alla vårdtillfällen för 65år och äldre, samt an delen kostnader för dessa, per sjukhusgrupp

De fem huvudkategorier som står för den största andelen av vårdtillfällena för

65 år och äldre

En av de stora folksjukdomarna är Cirkulationsorganens sjukdomar (hjärt- och

kärlsjukdomar) och vi ser att deras andel av alla vårdtillfällen för 65 år och äldre

för respektive sjukhusgrupp ligger på 20 procent eller mer. Hos länssjukhusen

utgör de större andel av vårdtillfällena än hos region- och länsdelssjukhusen.

Kostnadsandelarna utgör en större andel hos regionsjukhusen.

Hos regionsjukhusen utgör Andningsorganens sjukdomar den nästa största

andelen av alla vårdtillfällen men för läns- och länsdelssjukhusen utgör sjukdo-

mar i Muskler, skelett och bindväv den näst största andelen för vårdtillfällena.

0

5

10

15

20

25

30

Pro

cen

t

Stapel = vårdtillfälle (%) Linje = vårdkostnad (%)

Länsdelssjukhus Länssjukhus Regionsjukhus

49(68)

Diagram 38. De fem DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar som står för den största andelen av alla vårdtillfällen för 65 och äldre, samt andelen kostnader för dessa, per sjukhusgrupp

De fem DRG som står för den största andelen av de totala antalet vårdtillfällen

på respektive sjukhusgrupp fördelar sig lite olika. På läns- och länsdelssjukhu-

sen utgjorde DRG Hjärtsvikt och chock den största andelen av vårdtillfällena

för Cirkulationsorganens sjukdomar och även den största andelen av kostna-

derna. För regionsjukhusen var det Arytmi och överledningsstörningar som

utgjorde den största andelen av vårdtillfällena, men inte största andelen av kost-

naderna vilket var Hjärtsvikt och chock.

0

5

10

15

20

25

30P

roce

nt

Stapel = vårdtillfälle (%) Linje = vårdkostnad (%)

Länsdelssjukhus Länssjukhus Regionsjukhus

50(68)

KPP-läget oktober 2015

Landsting/region Somatik Psykiatri Primärvård

Norrbotten Klart I alla enheter Klart I alla enheter Klart I alla enheter

Västernorrland Klart I alla enheter Klart I alla enheter Klart I alla enheter

Gävleborg Klart I alla enheter Klart I alla enheter Klart I alla enheter

Östergötland Klart i alla enheter Klart i alla enheter Klart i alla enheter

Västra Götaland Klart i alla enheter Klart i alla enheter Klart i alla enheter

Västerbotten Klart I alla enheter Klart i alla enheter Under införande

Västmanland Klart I alla enheter Klart I alla enheter Under införande

Kalmar Klart i alla enheter Klart i alla enheter Ingen aktivitet

Halland Klart i alla enheter Klart i alla enheter Ingen aktivitet

Uppsala Klart I alla enheter Klart I alla enheter Ingen aktivitet

Jämtland Klart I alla enheter Under införande Under införande

Dalarna Klart I alla enheter Under införande Ingen aktivitet

Stockholm Klart I alla enheter Ingen aktivitet Ingen aktivitet

Värmland Under införande Klart i alla enheter Under införande

Skåne Under införande Under införande Under införande

Kronoberg Under införande Under införande Under införande

Blekinge Under införande Under införande Under införande

Örebro Under införande Under införande Ingen aktivitet

Sörmland Under införande Under införande Ingen aktivitet

Jönköping Under införande Ingen aktivitet Ingen aktivitet

Gotland Ingen aktivitet Ingen aktivitet Ingen aktivitet

51(68)

Tabeller

Totalt

Åldersgrupp Vårdkostnad Vårdtillfällen

0- 14 289 419 151 2 121

15-24 121 377 708 2 754

25-44 361 210 534 8 490

45-64 1 873 382 996 38 082

65-74 2 328 133 733 43 217

75-84 2 203 679 716 43 191

85+ 1 234 690 896 28 433

Totalsumma 8 411 894 734 166 288

MDC Vårdkostnad Vårdtillfällen

01 - Sjukdomar i nervsystemet 5 473 080 819 96 521

02 - Sjukdomar i öga och närliggande organ 388 819 843 10 278

03 - Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 1 363 073 068 38 620

04 - Andningsorganens sjukdomar 4 463 420 116 87 027

05 - Cirkulationsorganens sjukdomar 8 411 894 734 166 288

06 - Matsmältningsorganens sjukdomar 5 725 537 615 123 949

07 - Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel 2 363 937 426 35 697

08 - Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv 7 204 869 762 116 522

09 - Sjukdomar i hud och underhud 1 078 454 029 27 102

10 - Endokrina, metabola och nutritionssjukdomar 1 299 753 076 27 371

11 - Sjukdomar i njure och urinvägar 2 768 992 235 58 029

12 - Sjukdomar i manliga könsorgan 624 223 664 12 155

13 - Sjukdomar i kvinnliga könsorgan 974 257 827 19 151

14 - Graviditet, förlossning och barnsängstid 3 421 864 031 111 435

15 - Nyfödda och vissa perinatala tillstånd 1 906 036 768 13 046

16 - Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar 504 749 765 12 121

17 - Myeloproliferativa sjukdomar och icke

specificerade tumörer 1 764 550 789 21 285

18 - Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV 1 518 650 197 27 678

19 - Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och

alkohol- eller drogberoende 453 157 683 13 652

21 - Skador, förgiftningar och toxiska effekter 814 388 174 23 385

23 - Andra och ospecificerade hälsoproblem 3 670 931 324 36 923

Övriga * 1 295 406 166 17 739

Totalsumma 57 490 049 111 1 095 974

52(68)

MD

C - vårdkostnad/åldersgrupp0- 14

15-2425-44

45-6465-74

75-8485+

Totalsumm

a

01 - Sjukdomar i nervsystem

et436 469 162

259 205 990592 022 756

1 395 972 3741 171 888 339

1 003 126 238614 395 960

5 473 080 819

02 - Sjukdomar i öga och närliggande organ

23 599 39614 954 858

38 663 911117 899 095

91 301 95966 482 116

35 918 508388 819 843

03 - Sjukdomar i öra, näsa, m

un och hals263 980 653

110 023 252175 453 622

309 106 920227 584 568

182 710 13594 213 918

1 363 073 068

04 - Andningsorganens sjukdom

ar367 191 181

110 379 617235 593 703

814 662 7111 133 768 190

1 102 235 328699 589 386

4 463 420 116

05 - Cirkulationsorganens sjukdomar

289 419 151121 377 708

361 210 5341 873 382 996

2 328 133 7332 203 679 716

1 234 690 8968 411 894 734

06 - Matsm

ältningsorganens sjukdomar

429 812 224290 347 354

687 940 2441 340 429 883

1 274 882 1571 109 165 605

592 960 1485 725 537 615

07 - Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel

61 436 95460 492 061

296 338 724750 672 202

625 656 149401 557 966

167 783 3702 363 937 426

08 - Sjukdomar i m

uskler, skelett och bindväv365 520 739

288 329 348598 743 045

1 582 410 8871 594 770 812

1 614 983 8311 160 111 100

7 204 869 762

09 - Sjukdomar i hud och underhud

63 784 01743 422 956

109 893 177216 600 369

204 876 896227 583 421

212 293 1931 078 454 029

10 - Endokrina, metabola och nutritionssjukdom

ar150 347 322

75 506 909215 247 475

341 220 902214 634 272

187 846 106114 950 090

1 299 753 076

11 - Sjukdomar i njure och urinvägar

142 683 96871 000 933

209 374 729559 981 405

698 875 464652 025 832

435 049 9042 768 992 235

12 - Sjukdomar i m

anliga könsorgan46 553 640

14 972 07323 108 242

151 909 280238 700 374

106 319 91642 660 139

624 223 664

13 - Sjukdomar i kvinnliga könsorgan

7 824 51738 056 252

239 343 463345 997 570

195 302 624111 451 388

36 282 013974 257 827

14 - Graviditet, förlossning och barnsängstid

618 864476 886 804

2 930 449 95013 908 413

3 421 864 031

15 - Nyfödda och vissa perinatala tillstånd

1 905 744 52195 105

177 92019 222

1 906 036 768

16 - Blodsjukdomar och im

munologiska rubbningar

75 200 91327 405 468

48 231 46587 908 919

93 168 34699 099 471

73 735 183504 749 765

17 - Myeloproliferativa sjukdom

ar och icke

specificerade tumörer

222 390 76187 303 576

175 714 659508 058 885

453 417 369242 757 178

74 908 3611 764 550 789

18 - Infektions- och parasitsjukdomar inklusive H

IV146 947 800

55 982 280150 897 442

323 891 246372 921 425

292 793 550175 216 454

1 518 650 19719 - Psykiska sjukdom

ar, beteendestörningar och

alkohol- eller drogberoende33 681 155

47 091 53272 978 207

84 153 88061 564 584

82 559 72771 128 598

453 157 683

21 - Skador, förgiftningar och toxiska effekter62 001 520

94 751 781179 185 140

196 042 612134 438 231

96 284 42451 684 466

814 388 174

23 - Andra och ospecificerade hälsoproblem

150 571 092123 905 446

339 992 331911 077 894

885 880 391752 320 881

507 183 2893 670 931 324

Övrigt *

115 853 20097 061 447

202 203 092376 356 375

258 052 243170 121 655

75 758 1541 295 406 166

Totalsumm

a5 361 632 750

2 508 457 6457 882 681 016

12 301 822 73812 259 837 348

10 705 104 4846 470 513 130

57 490 049 111

53(68)

DRG DRG kod Vårdkostnad Vårdtillfällen

Hjärttranspl & assist cirk E01 21 178 167 18

Op torakalt aortaaneurysm E02 81 979 183 196

Perkutan implant hjärtklaff E03 135 282 148 410

Op hjärtklaff E04 408 574 617 1 479

Koronar bypass med hjärtkatet E06 12 905 591 63

Koronar bypass E07 297 748 502 1 463

Större kardiovask op E10 321 033 785 1 324

Andra kardiotorakala op E15 46 408 726 402

Annan perkutan kardiovask åtgärd E16 12 453 980 83

Perkutan ablatio för hjärtarytmi E17 86 361 771 1 210

PCI vid infarkt E18 415 668 905 5 924

PCI ej infarkt E19 180 699 515 3 313

Amputation cirksjd ej arm/tå E20 129 427 066 987

Amputation cirksjd arm/tå E21 7 353 688 93

Insättning/byte av defibrill E25 102 024 450 813

Insätt/byte av pacemaker/ILR E26 247 908 058 4 104

Uttag av pacemaker/defibrill E27 11 726 867 184

Invasiv åtg perifer veninsuff E30 3 998 822 76

Övriga kärlop E35 342 238 688 3 615

Andra op vid cirkulationssjd E39 30 567 341 469

Hjärtinf m kard kompl E40 185 343 948 3 667

Hjärtinf u kard kompl E41 160 821 562 4 690

Hjärtinfarkt död inom 3 d E42 9 571 955 471

Cirksjd m hjärtkat m komp diag E43 188 307 591 3 886

Cirksjd m hjärtkat u komp diag E44 75 481 633 2 455

Akut & subakut endokardit E46 79 255 181 531

Hjärtsvikt & chock E47 854 389 252 19 839

Hjärtstillestånd oförklarat E48 28 126 514 422

Tromboflebit djup ven E50 31 138 806 861

Sjd perifera kärl E51 173 530 564 3 672

Aterosklerotisk hjärtsjd E52 36 528 097 1 298

Hypertoni E53 42 857 775 1 733

Klaffsjd/kongen hjärtsjd >17 E60 64 480 162 1 467

Arytmi & överlednstörn E65 436 319 848 19 492

Angina pectoris E66 86 975 567 3 873

Synkope & kollaps E67 164 241 438 7 247

Bröstsmärtor u angina pectoris E68 178 154 431 10 996

Andra cirkulationssjd E69 75 440 151 2 015

Totalsumma 5 766 504 345 114 841

54(68)

DRG Man Kvinna Totalt * Man Kvinna Totalt *

Totalt sträckad 5 188 676 687 3 223 209 705 8 411 886 392 95 214 71 073 166 287

Andra cirkulationssjd 99 181 772 70 953 090 170 134 862 2 596 1 776 4 372

Bröstsmärtor u angina pectoris 164 660 306 152 910 393 317 570 699 10 827 9 876 20 703

Synkope & kollaps 116 779 384 114 314 657 231 094 041 5 621 5 623 11 244

Angina pectoris 68 331 812 41 895 542 110 227 354 2 979 1 948 4 927Arytmi & överlednstörn 298 399 480 295 097 519 593 496 999 14 727 13 605 28 332

Klaffsjd/kongen hjärtsjd <18 24 648 975 16 618 583 41 267 558 279 218 497

Klaffsjd/kongen hjärtsjd >17 46 550 286 37 207 886 83 758 172 1 049 858 1 907

Hypertoni 25 928 980 39 369 223 65 298 203 1 084 1 668 2 752

Aterosklerotisk hjärtsjd 32 141 144 16 139 099 48 280 243 1 256 497 1 753

Sjd perifera kärl 130 907 629 112 590 139 243 497 768 2 659 2 432 5 091

Tromboflebit djup ven 16 641 738 23 963 477 40 605 215 543 635 1 178

Hjärtstillestånd oförklarat 28 967 011 19 530 576 48 497 587 345 232 577

Hjärtsvikt & chock 519 828 851 436 810 829 956 639 680 12 225 9 856 22 081

Akut & subakut endokardit 94 449 995 44 487 670 138 937 665 652 311 963

Cirksjd m hjärtkat u komp diag 92 937 112 66 454 564 159 391 676 2 671 1 937 4 608

Cirksjd m hjärtkat m komp diag 184 530 078 105 882 265 290 412 343 3 589 2 185 5 774

Hjärtinfarkt död inom 3 d 4 963 910 5 121 458 10 085 368 236 251 487

Hjärtinf u kard kompl 117 309 543 81 969 688 199 279 231 3 781 2 421 6 202

Hjärtinf m kard kompl 117 073 646 88 501 416 205 575 062 2 134 1 849 3 983

Andra op vid cirkulationssjd 26 379 735 26 173 963 52 553 698 371 377 748

Övriga kärlop 243 560 742 189 794 464 433 355 206 2 582 2 029 4 611

Invasiv åtg perifer veninsuff 4 442 855 5 388 664 9 831 519 68 92 160

Uttag av pacemaker/defibrill 10 800 801 6 106 299 16 907 100 164 101 265

Insätt/byte av pacemaker/ILR 166 026 559 121 024 006 287 050 565 2 718 2 001 4 719

Insättning/byte av defibrill 145 223 949 35 001 277 180 225 226 1 110 259 1 369

Amputation cirksjd arm/tå 6 131 285 2 463 920 8 595 205 76 31 107

Amputation cirksjd ej arm/tå 77 840 199 66 443 160 144 283 359 549 518 1 067

PCI ej infarkt 203 886 347 66 001 542 269 887 889 3 827 1 202 5 029

PCI vid infarkt 447 163 445 190 417 581 637 581 026 6 615 2 679 9 294

Perkutan ablatio för hjärtarytmi 135 345 987 76 000 612 211 346 599 1 796 1 085 2 881

Annan perkutan kardiovask åtgärd 24 146 533 22 924 140 47 070 673 212 234 446

Andra kardiotorakala op 116 262 041 61 823 249 178 085 290 644 286 930

Större kardiovask op 310 707 328 108 979 131 419 686 459 1 268 421 1 689

Koronar bypass 348 689 427 81 990 218 430 679 645 1 803 388 2 191

Koronar bypass med hjärtkatet 14 830 768 5 504 957 20 335 725 75 27 102

Op hjärtklaff 441 671 810 216 119 305 657 791 115 1 555 786 2 341

Perkutan implant hjärtklaff 68 686 299 69 836 877 138 523 176 210 210 420

Op torakalt aortaaneurysm 96 275 421 57 235 668 153 511 089 244 139 383

Hjärttranspl & assist cirk 116 373 504 44 162 598 160 536 102 74 30 104

* För ett vårdtillfälle till en kostnad av 8342kr var kön ej redovisat och har exkluderats.

Cirkulationsorganens sjukdomar, fördelning

av vårdtillfällen


av vårdkostnadTOTALT

55(68)

Regionsjukhus


0- 14 272 405 547 1 689

15-24 86 797 295 1 296

25-44 241 663 347 3 814

45-64 1 203 097 022 16 045

65-74 1 381 375 561 16 735

75-84 1 139 820 735 15 003

85+ 500 419 123 8 555

Totalsumma 4 825 578 630 63 137

MDC Vårdkostnad Vårdtillfälle



03 - Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 846 040 360 18 675




07 - Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel 1 240 859 917 13 921


09 - Sjukdomar i hud och underhud 532 578 775 10 956

10 - Endokrina, metabola och nutritionssjukdomar 607 820 394 11 182





15 - Nyfödda och vissa perinatala tillstånd 1 313 615 822 7 049



specificerade tumörer 1 427 308 882 15 745

18 - Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV 787 628 963 11 519




23 - Andra och ospecificerade hälsoproblem 2 077 952 419 13 843

Övrigt * 833 968 347 9 334

Totalsumma 30 381 661 515 443 971

56(68)

MD

C - vård

kostn

ad/åld

ersgru

pp

0- 1415-24

25-4445-64

65-7475-84

85+To

talsum

ma

01 - Sjukd

om

ar i ne

rvsystem

et

338 016 622175 406 555

406 411 995876 667 631

682 232 822471 265 758

225 638 0293 175 639 412

02 - Sjukd

om

ar i öga o

ch n

ärliggand

e

organ

18 300 31212 175 427

26 339 57979 181 134

60 918 51844 386 414

19 983 470261 284 854

03 - Sjukd

om

ar i öra, n

äsa, mu

n o

ch h

als180 237 285

65 692 045112 965 437

205 684 468143 970 347

97 678 80139 811 977

846 040 360

04 - An

dn

ingso

rgane

ns sju

kdo

mar

246 177 08076 178 838

140 375 192460 466 657

548 513 479442 492 191

254 797 2062 169 000 643

05 - Cirku

lation

sorgan

en

s sjukd

om

ar272 405 547

86 797 295241 663 347

1 203 097 0221 381 375 561

1 139 820 735500 419 123

4 825 578 630

06 - Matsm

ältnin

gsorgan

en

s sjukd

om

ar293 089 144

131 092 945318 686 374

637 379 555573 546 404

420 058 078204 434 770

2 578 287 270

07 - Sjukd

om

ar i leve

r, gallvägar och

bu

kspo

ttkörte

l57 024 349

37 803 668158 608 480

431 010 575318 679 908

174 136 58563 596 352

1 240 859 917

08 - Sjukd

om

ar i mu

skler, ske

lett o

ch

bin

dväv

275 047 218178 524 522

323 942 348723 450 346

624 173 414567 474 770

411 687 5663 104 300 184

09 - Sjukd

om

ar i hu

d o

ch u

nd

erh

ud

37 110 19422 622 213

61 240 763115 023 898

109 198 797102 066 226

85 316 684532 578 775

10 - End

okrin

a, me

tabo

la och

nu

trition

ssjukd

om

ar100 866 787

34 911 48391 331 661

156 417 392105 973 848

77 039 10241 280 121

607 820 394

11 - Sjukd

om

ar i nju

re o

ch u

rinvägar

115 788 97843 114 337

132 167 149344 748 405

368 675 234278 026 470

149 857 7581 432 378 331

12 - Sjukd

om

ar i man

liga kön

sorgan

35 541 5368 205 751

14 705 04488 656 390

112 923 88227 954 466

11 414 060299 401 129

13 - Sjukd

om

ar i kvinn

liga kön

sorgan

6 154 84216 613 668

125 540 533181 302 033

112 440 36657 149 038

18 129 596517 330 076

14 - Gravid

itet, fö

rlossn

ing o

ch

barn

sängstid

351 351187 458 764

1 283 954 5296 646 864

1 478 411 508

15 - Nyfö

dd

a och

vissa pe

rinatala tillstån

d1 313 423 922

95 10577 573

19 2221 313 615 822

16 - Blo

dsju

kdo

mar o

ch im

mu

no

logiska

rub

bn

ingar

57 805 47620 158 960

30 632 04351 590 444

39 177 54537 733 225

24 326 666261 424 359

17 - Mye

lop

rolife

rativa sjukd

om

ar och

icke sp

ecifice

rade

tum

öre

r209 692 185

82 997 038161 678 178

426 065 920353 537 352

153 121 70440 216 505

1 427 308 882

18 - Infe

ktion

s- och

parasitsju

kdo

mar

inklu

sive H

IV91 247 444

32 172 80594 507 815

177 686 265197 955 407

126 238 76767 820 460

787 628 963

19 - Psykiska sju

kdo

mar,

be

tee

nd

estö

rnin

gar och

alkoh

ol- e

ller

dro

gbe

roe

nd

e19 929 410

21 072 98935 819 618

32 587 33027 661 510

35 092 92735 306 143

207 469 927

21 - Skado

r, förgiftn

ingar o

ch to

xiska

effe

kter

40 250 89544 420 152

88 200 09098 771 487

68 893 13643 768 434

19 077 119403 381 313

23 - An

dra o

ch o

spe

cificerad

e

hälso

pro

ble

m116 467 601

96 961 942241 009 575

574 122 964489 155 449

344 687 690215 547 198

2 077 952 419

Övrigt *

94 575 49377 313 661

147 738 622256 892 033

130 820 67288 714 170

37 913 696833 968 347

Totalsu

mm

a3 919 503 671

1 451 695 0584 237 613 477

7 127 526 3866 449 842 873

4 728 905 5512 466 574 499

30 381 661 515

57(68)


Hjärttranspl & assist cirk E01 21 178 167 18

Op torakalt aortaaneurysm E02 81 979 183 196

Perkutan implant hjärtklaff E03 135 282 148 410

Op hjärtklaff E04 408 385 724 1 475

Koronar bypass med hjärtkatet E06 12 853 304 62

Koronar bypass E07 297 539 136 1 458

Större kardiovask op E10 220 619 326 803


Annan perkutan kardiovask åtgärd E16 12 087 071 78

Perkutan ablatio för hjärtarytmi E17 77 821 265 1 077

PCI vid infarkt E18 220 434 371 2 885

PCI ej infarkt E19 71 851 099 1 134







Övriga kärlop E35 217 600 050 1 943


Hjärtinf m kard kompl E40 41 676 324 776

Hjärtinf u kard kompl E41 30 758 948 795









Aterosklerotisk hjärtsjd E52 11 704 435 390

Hypertoni E53 12 534 706 423

Klaffsjd/kongen hjärtsjd >17 E60 25 025 471 589


Angina pectoris E66 20 682 481 868



Andra cirkulationssjd E69 33 604 432 793

Totalsumma 3 021 615 419 40 293

58(68)

DRG Man Kvinna Totalt Man Kvinna Totalt

Totalt 3 101 582 261 1 723 996 369 4 825 578 630 37 676 25 461 63 137

Andra cirkulationssjd 50 771 177 39 448 166 90 219 343 1 169 846 2 015


Synkope & kollaps 36 090 469 35 346 080 71 436 549 1 515 1 547 3 062

Angina pectoris 16 696 912 9 009 492 25 706 404 719 405 1 124Arytmi & överlednstörn 107 540 080 104 122 913 211 662 993 5 115 4 489 9 604


Klaffsjd/kongen hjärtsjd >17 20 636 065 14 293 037 34 929 102 458 349 807

Hypertoni 8 781 695 11 774 998 20 556 693 318 430 748

Aterosklerotisk hjärtsjd 11 904 634 4 722 410 16 627 044 409 135 544

Sjd perifera kärl 56 370 120 51 051 985 107 422 105 1 053 940 1 993

Tromboflebit djup ven 6 330 577 10 889 668 17 220 245 173 218 391




Cirksjd m hjärtkat u komp diag 52 940 572 39 324 224 92 264 796 1 233 908 2 141



Hjärtinf u kard kompl 20 119 979 16 452 886 36 572 865 549 433 982

Hjärtinf m kard kompl 28 532 093 20 432 781 48 964 874 452 388 840


Övriga kärlop 166 433 319 117 501 989 283 935 308 1 491 1 087 2 578



Insätt/byte av pacemaker/ILR 68 429 167 45 824 214 114 253 381 957 679 1 636

Insättning/byte av defibrill 85 742 173 22 361 632 108 103 805 626 164 790


Amputation cirksjd ej arm/tå 34 754 428 25 441 333 60 195 761 192 174 366

PCI ej infarkt 81 833 226 27 663 366 109 496 592 1 339 436 1 775

PCI vid infarkt 240 024 326 101 678 296 341 702 622 3 315 1 319 4 634

Perkutan ablatio för hjärtarytmi 125 647 934 69 128 017 194 775 951 1 644 977 2 621

Annan perkutan kardiovask åtgärd 23 696 035 22 776 219 46 472 254 207 231 438


Större kardiovask op 217 286 270 83 751 720 301 037 990 787 281 1 068

Koronar bypass 348 553 425 81 916 854 430 470 279 1 799 387 2 186

Koronar bypass med hjärtkatet 14 778 481 5 504 957 20 283 438 74 27 101

Op hjärtklaff 441 446 015 216 020 612 657 466 627 1 550 783 2 333

Perkutan implant hjärtklaff 68 686 299 69 836 877 138 523 176 210 210 420

Op torakalt aortaaneurysm 96 275 421 57 235 668 153 511 089 244 139 383

Hjärttranspl & assist cirk 116 373 504 44 162 598 160 536 102 74 30 104

RegionsjukhusCirkulationsorganens sjukdomar, fördelning

av vårdkostnad


av vårdtillfällen

59(68)

Länsjukhus


0- 14 15 719 493 394

15-24 29 671 614 1 196

25-44 100 052 914 3 696

45-64 551 283 531 17 087

65-74 757 211 411 20 262

75-84 822 206 605 20 991

85+ 554 347 130 14 801

Totalsumma 2 830 492 698 78 427








07 - Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel 864 928 968 16 555








15 - Nyfödda och vissa perinatala tillstånd 540 449 719 5 326



specificerade tumörer 291 380 481 4 740





23 - Andra och ospecificerade hälsoproblem 962 565 738 12 848

Övrigt * 385 595 914 7 149

Totalsumma 20 803 756 850 501 738

60(68)

MD

C - vård

kostn

ad/åld

ersgru

pp

0- 1415-24

25-4445-64

65-7475-84

85+To

talsum

ma

01 - Sjukd

om

ar i ne

rvsystem

et

86 482 46269 781 422

156 718 735427 521 850

373 958 223394 405 456

295 598 4021 804 466 550

02 - Sjukd

om

ar i öga o

ch n

ärliggand

e

organ

5 188 6652 428 561

11 732 37337 734 226

28 835 56420 308 295

14 372 688120 600 372

03 - Sjukd

om

ar i öra, n

äsa, mu

n o

ch h

als72 407 931

38 662 46153 336 115

86 462 61866 193 214

64 777 20440 069 047

421 908 590

04 - An

dn

ingso

rgane

ns sju

kdo

mar

109 126 55127 800 612

74 710 482273 333 025

428 149 719475 732 778

326 152 6391 715 005 806

05 - Cirku

lation

sorgan

en

s sjukd

om

ar15 719 493

29 671 614100 052 914

551 283 531757 211 411

822 206 605554 347 130

2 830 492 698

06 - Matsm

ältnin

gsorgan

en

s sjukd

om

ar115 526 365

126 709 224297 252 789

556 956 477545 779 678

519 559 709292 845 195

2 454 629 437

07 - Sjukd

om

ar i leve

r, gallvägar och

bu

kspo

ttkörte

l3 416 502

17 153 925106 656 761

243 737 752242 071 016

170 442 71181 450 301

864 928 968

08 - Sjukd

om

ar i mu

skler, ske

lett o

ch

bin

dväv

78 835 64188 882 177

216 722 216619 327 376

667 893 714749 936 399

565 103 6372 986 701 160

09 - Sjukd

om

ar i hu

d o

ch u

nd

erh

ud

23 599 94317 395 184

36 533 14376 151 687

70 488 02292 502 757

95 449 152412 119 888

10 - End

okrin

a, me

tabo

la och

nu

trition

ssjukd

om

ar41 865 573

30 633 13694 484 546

139 425 96479 669 261

83 079 55456 228 000

525 386 034

11 - Sjukd

om

ar i nju

re o

ch u

rinvägar

23 603 80423 359 958

66 874 655175 273 929

265 761 152279 477 156

216 421 4431 050 772 097

12 - Sjukd

om

ar i man

liga kön

sorgan

8 830 4265 774 141

7 149 44055 734 109

104 266 62960 666 708

23 055 957265 477 410

13 - Sjukd

om

ar i kvinn

liga kön

sorgan

1 405 31919 171 118

98 385 203136 592 621

70 203 73244 819 392

14 995 592385 572 977

14 - Gravid

itet, fö

rlossn

ing o

ch

barn

sängstid

267 513230 208 918

1 323 550 3005 938 667

1 559 965 398

15 - Nyfö

dd

a och

vissa pe

rinatala tillstån

d540 360 756

88 963540 449 719

16 - Blo

dsju

kdo

mar o

ch im

mu

no

logiska

16 158 7605 933 305

15 348 67727 434 755

39 124 68845 538 624

38 269 772187 808 581

17 - Mye

lop

rolife

rativa sjukd

om

ar och

12 360 262

3 934 30313 278 022

74 036 09384 389 988

75 786 99127 594 822

291 380 481

18 - Infe

ktion

s- och

parasitsju

kdo

mar

inklu

sive H

IV48 929 211

20 249 06445 313 915

110 986 072127 841 463

119 411 68280 384 044

553 115 451

19 - Psykiska sju

kdo

mar,

11 442 90120 310 183

26 973 03536 754 839

23 528 40929 273 714

22 619 333170 902 414

21 - Skado

r, förgiftn

ingar o

ch to

xiska

effe

kter

17 268 73538 722 296

70 153 76576 422 842

50 742 70736 982 665

23 618 157313 911 167

23 - An

dra o

ch o

spe

cificerad

e

hälso

pro

ble

m27 230 136

24 549 57687 007 764

261 692 774249 364 272

203 753 436108 967 780

962 565 738

Övrigt *

19 951 75815 947 159

47 201 198104 802 658

99 022 13267 974 254

30 696 755385 595 914

Totalsu

mm

a1 279 978 707

857 278 3372 949 436 048

4 077 692 8284 374 494 994

4 356 636 0902 908 239 846

20 803 756 850

61(68)


Op hjärtklaff E04 126 901 3

Koronar bypass med hjärtkatet E06 52 287 1

Koronar bypass E07 85 248 3



Annan perkutan kardiovask åtgärd E16 366 909 5

Perkutan ablatio för hjärtarytmi E17 8 488 681 132

PCI vid infarkt E18 189 071 367 2 943

PCI ej infarkt E19 106 356 109 2 141







Övriga kärlop E35 116 559 230 1 556


Hjärtinf m kard kompl E40 93 430 640 1 910











Hypertoni E53 21 798 691 990







Totalsumma 2 133 765 146 56 054

62(68)

DRG Man Kvinna Totalt * Man Kvinna Totalt *

Totalt 1 667 745 107 1 162 739 249 2 830 484 356 43 888 34 538 78 426

Andra cirkulationssjd 38 810 674 24 321 144 63 131 818 1 113 698 1 811


Synkope & kollaps 60 361 293 59 802 270 120 163 563 3 076 3 143 6 219

Angina pectoris 26 732 166 19 262 084 45 994 250 1 314 974 2 288Arytmi & överlednstörn 131 360 726 135 612 389 266 973 115 7 127 6 748 13 875



Hypertoni 12 466 389 20 414 780 32 881 169 569 957 1 526


Sjd perifera kärl 58 393 993 48 599 864 106 993 857 1 271 1 193 2 464





Cirksjd m hjärtkat u komp diag 38 802 888 26 321 322 65 124 210 1 405 1 009 2 414



Hjärtinf u kard kompl 49 850 371 37 075 126 86 925 497 1 596 1 138 2 734

Hjärtinf m kard kompl 57 309 435 45 000 099 102 309 534 1 069 1 003 2 072


Övriga kärlop 72 493 779 67 428 381 139 922 160 1 022 873 1 895



Insätt/byte av pacemaker/ILR 80 625 932 62 880 648 143 506 580 1 504 1 135 2 639




PCI ej infarkt 119 639 864 37 545 944 157 185 808 2 450 753 3 203

PCI vid infarkt 201 672 624 85 524 983 287 197 607 3 212 1 308 4 520

Perkutan ablatio för hjärtarytmi 9 698 053 6 820 770 16 518 823 152 107 259

Annan perkutan kardiovask åtgärd 450 498 114 032 564 530 5 2 7


Större kardiovask op 91 967 089 24 530 071 116 497 160 472 134 606

Koronar bypass 85 248 85 248 3 3

Koronar bypass med hjärtkatet 52 287 52 287 1 1

Op hjärtklaff 225 795 36 701 262 496 5 2 7

* För ett vårdtillfälle till en kostnad av 8342kr var kön ej redovisat och har exkluderats.

RegionsjukhusCirkulationsorganens sjukdomar, fördelning av

vårdkostnad


av vårdtillfällen

63(68)

Länsdelssjukhus


0- 14 1 294 111 38

15-24 4 908 799 262

25-44 19 494 273 980

45-64 119 002 443 4 950

65-74 189 546 761 6 220

75-84 241 652 376 7 197

85+ 179 924 643 5 077

Totalsumma 755 823 406 24 724


01 - Sjukdomar i nervsystemet 492 974 857 12 772

02 - Sjukdomar i öga och närliggande organ 6 934 617 256


04 - Andningsorganens sjukdomar 579 413 667 12 645

05 - Cirkulationsorganens sjukdomar 755 823 406 24 724

06 - Matsmältningsorganens sjukdomar 692 620 908 16 863

07 - Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel 258 148 541 5 221




11 - Sjukdomar i njure och urinvägar 285 841 807 7 782



14 - Graviditet, förlossning och barnsängstid 383 487 125 11 881

15 - Nyfödda och vissa perinatala tillstånd 51 971 227 671



specificerade tumörer 45 861 426 800





23 - Andra och ospecificerade hälsoproblem 630 413 167 10 232

Övriga * 75 841 905 1 256

Totalsumma 6 304 630 746 150 265

64(68)

MD

C - vård

kostn

ad/åld

ersgru

pp

0- 1415-24

25-4445-64

65-7475-84

85+To

talsum

ma

01 - Sjukd

om

ar i ne

rvsystem

et

11 970 07814 018 013

28 892 02691 782 893

115 697 294137 455 024

93 159 529492 974 857

02 - Sjukd

om

ar i öga o

ch n

ärliggand

e o

rgan110 419

350 870591 959

983 7351 547 877

1 787 4071 562 350

6 934 617

03 - Sjukd

om

ar i öra, n

äsa, mu

n o

ch h

als11 335 437

5 668 7469 152 070

16 959 83417 421 007

20 254 13014 332 894

95 124 118

04 - An

dn

ingso

rgane

ns sju

kdo

mar

11 887 5506 400 167

20 508 02980 863 029

157 104 992184 010 359

118 639 541579 413 667

05 - Cirku

lation

sorgan

en

s sjukd

om

ar1 294 111

4 908 79919 494 273

119 002 443189 546 761

241 652 376179 924 643

755 823 406

06 - Matsm

ältnin

gsorgan

en

s sjukd

om

ar21 196 715

32 545 18572 001 081

146 093 851155 556 075

169 547 81895 680 183

692 620 908

07 - Sjukd

om

ar i leve

r, gallvägar och

bu

kspo

ttkörte

l996 103

5 534 46831 073 483

75 923 87564 905 225

56 978 67022 736 717

258 148 541

08 - Sjukd

om

ar i mu

skler, ske

lett o

ch

bin

dväv

11 637 88020 922 649

58 078 481239 633 165

302 703 684297 572 662

183 319 8971 113 868 418

09 - Sjukd

om

ar i hu

d o

ch u

nd

erh

ud

3 073 8803 405 559

12 119 27125 424 784

25 190 07733 014 438

31 527 357133 755 366

10 - End

okrin

a, me

tabo

la och

nu

trition

ssjukd

om

ar7 614 962

9 962 29029 431 268

45 377 54628 991 163

27 727 45017 441 969

166 546 648

11 - Sjukd

om

ar i nju

re o

ch u

rinvägar

3 291 1864 526 638

10 332 92539 959 071

64 439 07894 522 206

68 770 703285 841 807

12 - Sjukd

om

ar i man

liga kön

sorgan

2 181 678992 181

1 253 7587 518 781

21 509 86317 698 742

8 190 12259 345 125

13 - Sjukd

om

ar i kvinn

liga kön

sorgan

264 3562 271 466

15 417 72728 102 916

12 658 5269 482 958

3 156 82571 354 774

14 - Gravid

itet, fö

rlossn

ing o

ch

barn

sängstid

59 219 122322 945 121

1 322 882383 487 125

15 - Nyfö

dd

a och

vissa pe

rinatala tillstån

d51 959 843

11 38451 971 227

16 - Blo

dsju

kdo

mar o

ch im

mu

no

logiska

rub

bn

ingar

1 236 6771 313 203

2 250 7458 883 720

14 866 11315 827 622

11 138 74555 516 825

17 - Mye

lop

rolife

rativa sjukd

om

ar och

icke sp

ecifice

rade

tum

öre

r338 314

372 235758 459

7 956 87215 490 029

13 848 4837 097 034

45 861 426

18 - Infe

ktion

s- och

parasitsju

kdo

mar

inklu

sive H

IV6 771 145

3 560 41111 075 712

35 218 90947 124 555

47 143 10127 011 950

177 905 783

19 - Psykiska sju

kdo

mar,

be

tee

nd

estö

rnin

gar och

alkoh

ol- e

ller

dro

gbe

roe

nd

e2 308 844

5 708 36010 185 554

14 811 71110 374 665

18 193 08613 203 122

74 785 342

21 - Skado

r, förgiftn

ingar o

ch to

xiska

effe

kter

4 481 89011 609 333

20 831 28520 848 283

14 802 38815 533 325

8 989 19097 095 694

23 - An

dra o

ch o

spe

cificerad

e

hälso

pro

ble

m6 873 355

2 393 92811 974 992

75 262 156147 360 670

203 879 755182 668 311

630 413 167

Övrigt *

1 325 9493 800 627

7 263 27214 661 684

28 209 43913 433 231

7 147 70375 841 905

Totalsu

mm

a162 150 372

199 484 250695 631 491

1 096 603 5241 435 499 481

1 619 562 8431 095 698 785

6 304 630 746

65(68)


Op hjärtklaff E04 61 992 1

Koronar bypass E07 124 118 2


Andra kardiotorakala op E15 157 437 3

Perkutan ablatio för hjärtarytmi E17 51 825 1

PCI vid infarkt E18 6 163 167 96

PCI ej infarkt E19 2 492 307 38




Insätt/byte av pacemaker/ILR E26 25 653 411 402

Uttag av pacemaker/defibrill E27 490 309 12

Invasiv åtg perifer veninsuff E30 488 791 14

Övriga kärlop E35 8 079 408 116

Andra op vid cirkulationssjd E39 794 904 12

Hjärtinf m kard kompl E40 50 236 984 981



Cirksjd m hjärtkat m komp diag E43 3 957 873 86

Cirksjd m hjärtkat u komp diag E44 1 331 270 33





Sjd perifera kärl E51 23 723 221 508


Hypertoni E53 8 524 378 320







Totalsumma 611 123 780 18 494

66(68)

DRG Man Kvinna Totalt Man Kvinna Totalt

Totalt 419 349 319 336 474 087 755 823 406 13 650 11 074 24 724

Andra cirkulationssjd 9 599 921 7 183 780 16 783 701 314 232 546


Synkope & kollaps 20 327 622 19 166 307 39 493 929 1 030 933 1 963

Angina pectoris 24 902 734 13 623 966 38 526 700 946 569 1 515Arytmi & överlednstörn 59 498 674 55 362 217 114 860 891 2 485 2 368 4 853

Klaffsjd/kongen hjärtsjd <18 488 787 240 785 729 572 8 5 13


Hypertoni 4 680 896 7 179 445 11 860 341 197 281 478


Sjd perifera kärl 16 143 516 12 938 290 29 081 806 335 299 634





Cirksjd m hjärtkat u komp diag 1 193 652 809 018 2 002 670 33 20 53

Cirksjd m hjärtkat m komp diag 3 627 177 1 813 981 5 441 158 76 41 117


Hjärtinf u kard kompl 47 339 193 28 441 676 75 780 869 1 636 850 2 486

Hjärtinf m kard kompl 31 232 118 23 068 536 54 300 654 613 458 1 071

Andra op vid cirkulationssjd 392 766 1 612 314 2 005 080 7 10 17

Övriga kärlop 4 633 644 4 864 094 9 497 738 69 69 138

Invasiv åtg perifer veninsuff 234 198 729 072 963 270 7 18 25

Uttag av pacemaker/defibrill 317 101 198 284 515 385 8 5 13

Insätt/byte av pacemaker/ILR 16 971 460 12 319 144 29 290 604 257 187 444


Amputation cirksjd arm/tå 1 195 013 259 686 1 454 699 17 4 21


PCI ej infarkt 2 413 257 792 232 3 205 489 38 13 51

PCI vid infarkt 5 466 495 3 214 302 8 680 797 88 52 140

Perkutan ablatio för hjärtarytmi 51 825 51 825 1 1

Annan perkutan kardiovask åtgärd 33 889 33 889 1 1

Andra kardiotorakala op 177 541 177 541 4 4

Större kardiovask op 1 453 969 697 340 2 151 309 9 6 15

Koronar bypass 50 754 73 364 124 118 1 1 2

Op hjärtklaff 61 992 61 992 1 1

RegionsjukhusCirkulationsorganens sjukdomar, fördelning

av vårdkostnad


av vårdtillfällen

67(68)

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00

www.skl.se

Kostnad per patient i den somatiska slutenvården år

2014

Med fördjupning inom cirkulationsorganens

sjukdomar

Rapporten beskriver KPP-data i den somatiska slutenvården år 2014 för de 48

sjukhus/organisationer som rapporterat in data. Den hälso- och sjukvård som

utförts beskrivs utifrån Major Diagnostic Categories (MDC). som är ett sekun-

därt sätt att dela in hälso- och sjukvården. Huvuddiagnosen hos patienten

bestämmer vilket MDC, i rapporten kallat diagnoskategori, som vårdhändelsen

kommer att tillhöra. Varje diagnoskategori motsvarar sjukdomar i ett visst

organsystem eller sjukdomar utifrån en viss orsak. Ofta motsvarar en kategori

också en medicinsk specialitet.

En fördjupning görs inom cirkulationsorganens sjukdomar (MDC5) som stod

för 15 procent av de totala kostnaderna på 57 miljarder för KPP-data i sluten-

vården. Vårdtillfällena inom cirkulationsorganens sjukdomar stod också för

15 procent av de närmare 1,1 miljoner vårdtillfällena.

Upplysningar om innehållet Anna Häggqvist, [email protected] Therese Ekdal, [email protected] © Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 ISBN nummer: 978-91-7585-316-1

Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se. ISBN nummer 978-91-7585-316-1

mailto:[email protected]

mailto:[email protected]

Documents

7585 316 1