RENA FAKTA 1

RENA FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER

RENA FAKTA 2

RENA FAKTA 3

Det finns många föreställningar och uppfattningar om kommuner, landsting och

regioner och den verksamhet som de ansvarar för. Det är som det ska vara. Vår

gemensamma välfärd är allas vår angelägenhet. Vi både röstar fram den och

betalar för den. På så sätt är vi alla beställare av det välfärdssystem vi har.

Många gånger är uppfattningarna korrekta och relevanta och bidrar till att för-

bättra våra välfärdstjänster. Andra gånger baseras de på bristfällig fakta, onyan-

serade resonemang och oproportionerliga slutsatser. Orsaker och verkan, resul-

tat och resursfördelning – det är inte alltid det låter sig förklaras i korta, slag-

kraftiga rubriker.

Ibland saknas den andra bilden, den som visar att svensk välfärd är bland de

bästa i världen: att vi i Sverige satsar mycket resurser, använder dem effektivt

och har mycket nöjda medborgare.

Diskussionen om vårt gemensamma är viktig och välkommen. Men den

behöver baseras på korrekta antaganden och fakta.

I den här skriften har SKL samlat fakta om kommuner, landsting och regioner i

ett försök att för en gångs skull ge hela bilden – eller i alla fall visa den bild som

vi i vår sektor tycker visas alldeles för sällan.

Stockholm i juni 2015

Lena Micko

Ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting

Förord

RENA FAKTA 4

Inledning ............................................................................................................. 7

Ekonomin ............................................................................................................ 8

Skatten är den största inkomstkällan ................................................................... 8

Utjämningssystemet ger likvärdiga förutsättningar .............................................. 8

Finansieringsprincipen ....................................................................................... 10

Vart tar pengarna vägen? .................................................................................. 10

Diagram 1. Fördelning av kommunernas kostnader för verksamheten 2013 (546 miljarder kronor). ...................................................................................... 11

Diagram 2. Fördelning av landstingens kostnader för verksamheten 2013 (280 miljarder kronor). .............................................................................................. 11

Diagram 3. Fördelning av kommunernas intäkter för verksamheten 2013 (565 miljarder kronor). .............................................................................................. 12

Diagram 4. Fördelning av landstingens intäkter för verksamheten 2013 (288 miljarder kronor). .............................................................................................. 12

Allt mer pengar satsas på välfärden ................................................................... 13

Tabell 1. Kommunsektorns kostnader relativt demografiskt betingade krav. .. 14

Det dagsaktuella ekonomiska läget ................................................................... 14

De har Sveriges Viktigaste Jobb ................................................................... 16

Framtidsbransch ................................................................................................. 16

Tabell 2. Det framtida rekryteringsbehovet inom vård och omsorg 2013-2022........................................................................................................................... 17

Tabell 3. Det framtida rekryteringsbehovet inom skola och förskola. .............. 17

Lön...................................................................................................................... 19

Tabell 4. Genomsnittlig grundlön i Sverige 2013 i kr/mån. .............................. 19

Tabell 5. Genomsnittlig grundlön per månad efter yrke och sektor 2013. ....... 20

Karriär ................................................................................................................. 20

Arbetsmiljö .......................................................................................................... 21

Heltidsfrågan ...................................................................................................... 21

Diagram 5. Fördelning av hel- och deltidsanställda resp. hel- och deltidsarbetande i kommuner, 2014. ................................................................ 22

Nio arbetsgivarstrategier .................................................................................... 22

Verksamheten ................................................................................................... 24

Hälso- och sjukvård ............................................................................................ 24

Mycket vård för pengarna ................................................................................ 26

Kvalitet och resultat .......................................................................................... 27

Attityder och kundnöjdhet ................................................................................. 28

Tillgänglighet .................................................................................................... 28

Överbeläggningar ............................................................................................. 28

Patientsäkerheten ............................................................................................ 29

Äldreomsorgen ................................................................................................... 30

Innehåll

RENA FAKTA 5

Attityder och kundnöjdhet ................................................................................. 30

Diagram 8 ......................................................................................................... 31

Förskolan ............................................................................................................ 32

Barngruppernas storlek .................................................................................... 32

Diagram 9. Antal inskrivna barn, personaltäthet och barngruppsstorlek i förskolan. .......................................................................................................... 33

Skolan ................................................................................................................ 33

Lärare, politiker och ökat samarbete ................................................................ 33

Fokus på lösningar ........................................................................................... 34

Mer samarbete är systemskiftet ....................................................................... 34

Kundnöjdheten ................................................................................................. 34

Klasstorleken har inte ökat ............................................................................... 35

Elevhälsa .......................................................................................................... 35

Resultat grundskolan ....................................................................................... 36

Resultat gymnasieskolan ............................ Fel! Bokmärket är inte definierat.

Diagram 11. Resultatutveckling i PISA jämfört med nationella prov och betyg i matematik. ........................................................................................................ 37

Diagram 12. Resultatutveckling i PISA jämfört med nationella prov och betyg i svenska. ........................................................................................................... 38

Socialtjänst och ekonomiskt bistånd .................................................................. 38

Asylmottagande, flyktingmottagande och integration ........................................ 39

De flesta kommuner tar emot flyktingar ........................................................... 40

En investering för framtiden ............................................................................. 40

Samhällsbyggnad ............................................................................................... 40

Boende och byggande ..................................................................................... 41

Nybyggda bostäder ............................................................................................ 41

Miljö/energi ....................................................................................................... 42

Gator, vägar och kollektivtrafik ......................................................................... 42

Övrig kommunalteknik ...................................................................................... 43

Räddningstjänst................................................................................................ 44

Företagande och arbetsmarknad ..................................................................... 45

Övriga arbetsmarknadsinsatser ....................................................................... 45

Kultur och fritid ................................................................................................. 46

Så funkar det ..................................................................................................... 47

Kommuner .......................................................................................................... 47

Landsting och regioner ....................................................................................... 47

Lång tradition av självstyrelse ............................................................................ 49

Kommunerna .................................................................................................... 49

Landstingen ...................................................................................................... 50

Så fungerar den kommunala självstyrelsen ....................................................... 50

Möjlighet till påverkan ....................................................................................... 51

Bättre överblick och helhetssyn ....................................................................... 51

Lokala förutsättningar får styra ......................................................................... 52

RENA FAKTA 6

Man kan lära av varandra ................................................................................ 52

Politiken och politikerna ..................................................................................... 52

Fullmäktige styr och beslutar ........................................................................... 53

Kontroll och tillsyn ............................................................................................ 53

Att överklaga beslut .......................................................................................... 53

Kommunikation med medborgarna .................................................................. 54

Källhänvisningar .............................................................................................. 55

RENA FAKTA 7

Inledning

Kommuner, landsting och regioner står för merparten av den vardagsnära

service som vi medborgare behöver – vården, skolan, omsorgen. Stads-

planeringen, lokaltrafiken och renhållningen. Bland annat.

Sammantaget är sektorn dessutom den största arbetsgivaren i Sverige.

Kommuner, landsting och regioner sysselsätter en fjärdedel av alla yrkes-

arbetande i Sverige, totalt ungefär en miljon människor.

Det innebär att alla svenskar på något sätt kommer i kontakt med kommun-

sektorn varje dag – och därmed självklart är både intresserade av och har

synpunkter på vår gemensamma välfärdssektor.

Intresset har olika perspektiv:

Det ekonomiska: vi vill att våra gemensamma skattepengar ska gå till

rätt saker.

Det verksamhetsrelaterade: vi vill att våra välfärdstjänster ska fungera

väl.

Det demokratiska: vi vill att våra valda politiker ska sköta sig bra.

I den här rapporten har SKL samlat fakta och statistik för att ge en helhetsbild

av det arbete som pågår i våra kommuner, landsting och regioner. På så sätt

hoppas vi kunna komplettera den mer fragmentariska bild som vi annars ofta tar

del av i samhällsdebatten.

RENA FAKTA 8

Ekonomin

Totalt utgör de offentliga utgifterna ungefär 25 procent av svensk BNP.

Eftersom kommuner, landsting och regioner står för större delen av

välfärdstjänsterna står de också för merparten av dessa utgifter – 20 procent.

Det är högre än i något annat land.

Skatten är den största inkomstkällan

Kommunalskatten och landstingsskatten står för ungefär 70 procent av kommu-

nernas och landstingens/regionernas respektive inkomster. Staten bestämmer

vad man får ta ut skatt på. Sedan bestämmer varje kommun och landsting/region

själv hur stor skatten ska vara lokalt och hur pengarna ska fördelas.

Kommunerna, landstingen och regionerna får också statsbidrag från staten.

Vissa statsbidrag är allmänna, andra får bara användas inom särskilda områden

som staten pekar ut. Kommunerna, landstingen och regionerna tar också betalt

för en del tjänster, till exempel äldreomsorg och sjukhusbesök.

Utjämningssystemet ger likvärdiga förutsättningar

För att skapa förutsättningar för alla kommuner och landsting/regioner att kunna

erbjuda sina invånare likvärdig service finns ett skatteutjämningssystem i

Sverige. De lokala skillnaderna i effektivitet samt i service- och avgiftsnivå ska

vara kopplade till den skattenivå man valt att ha lokalt, och inte till strukturella

förhållanden som skillnader i kommuninvånarnas förvärvsinkomster, andel för-

värvsarbetande eller åldersstruktur. Utjämningssystemet har setts över och

reviderats många gånger. Det nuvarande skatteutjämningssystemet gäller från

och med 2014.1

Utjämningssystemet består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning,

strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift.

I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan

kommuner och mellan landsting/regioner. De vars skattekraft överstiger

en viss nivå betalar till dem med en skattekraft som är lägre än den fast-

ställda nivån. Staten skjuter också till statsbidrag i inkomstutjämningen

så att alla kommuner ska komma upp till minst 115 procent av rikets

skattekraft.

I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader. De

kan bero på olika behov eller på olika kostnader. Kostnadsutjämningen

består av tio delmodeller beroende på verksamhet, där exempelvis

äldreomsorg är en delmodell. De kommuner som har gynnsam struktur

inom ett område får betala i kostnadsutjämningssystemet och de

kommuner som har ogynnsam struktur får ersättning från systemet.

Behovet av kommunal verksamhet kan skilja sig åt beroende på den

1 SKL samt Statskontorets skrift ”Det kommunala

utjämningssystemet – en beskrivning av systemet från 2014.”

RENA FAKTA 9

demografiska sammansättningen – fler äldre innebär till exempel mer

äldreomsorg. Även kostnaden för att producera service varierar över

landet. En skola i en glesbygdskommun är ofta relativt dyr i drift,

eftersom klasserna är mindre och eleverna oftare behöver skolskjuts.

Sedan 2008 räknas även lönenivåer in i de strukturella kostnads-

skillnaderna.

Det så kallade strukturbidraget är till för att mildra omställnings-

effekterna av att vissa delmodeller i det tidigare kostnadsutjämnings-

systemet togs bort.

Det särskilda införandebidraget bidrar till att fördela intäktsbortfallet

på grund av det nya systemet, över flera år.

Inom ramen för utjämningssystemet finns också ett statligt

regleringsbidrag och en regleringsavgift för att underlätta statens

kontroll över systemet. Dessa används även för andra ekonomiska

regleringar mellan staten och kommunsektorn, som till exempel

finansieringsprincipen (se nedan).

FAKTA

Kommunen med högst skattekraft i Sverige ligger på 176 procent av medel-

skattekraften i landet. Det motsvarar 71 310 kronor per invånare och år.

Kommunen med lägst skattekraft ligger på 74 procent av medelskattekraften,

vilket motsvarar 29 933 kronor per invånare och år.

Utan utjämningssystem skulle det för kommunen med högst skattekraft räcka med

12 procent i kommunalskatt för att nå den genomsnittliga kommunala skatte-

intäkten. De invånare som bor i kommunen med lägst skattekraft skulle tvingas

betala 28 procent av sina inkomster för att nå upp till samma nivå. Lägger man till

landstingsskatten, skulle skillnaden i skatteuttag hamna på 35 000 kronor per år för

en medelinkomsttagare.

Källa: SKL

RENA FAKTA 10

FAKTA

I Knivsta är 118 av 1 000 invånare över 65 år och i Pajala är 307 av 1 000

invånare över 65 år. Utan skatteutjämningen skulle vissa kommuner ha

svårt att erbjuda äldreomsorg utan att ta ut en mycket hög kommunalskatt.

Källa: SKL

Finansieringsprincipen

Finansieringsprincipen är en central princip i kommunernas och landsting-

ens/regionernas ekonomi. Principen omfattar statligt beslutade obligatoriska

åtgärder som direkt tar sikte på kommunal verksamhet. Innebörden är att

kommuner, landsting och regioner inte ska behöva höja skatten eller prioritera

om annan verksamhet för att finansiera nya statliga uppgifter. Finansierings-

principen är grundläggande för de ekonomiska relationerna mellan staten och

kommunsektorn, och gäller i båda riktningarna.

Finansieringsprincipen är ingen lag men är godkänd av riksdagen och tillämpas

sedan 1993. Sedan den 1 augusti 2014 gäller också att statliga myndigheter

måste ha regeringens godkännande för att besluta om föreskrifter som kan få

kännbara ekonomiska effekter för kommuner, landsting och regioner.

Vart tar pengarna vägen?

Kommunernas, landstingens och regionernas kärnuppgifter vård, skola och

omsorg utgör en betydande del av den totala kostnaden, 80 procent för kommu-

nerna och 88 procent för landstingen. Åldersstrukturen påverkar kostnaderna,

särskilt för kommunerna. Möjligheter att minska kostnaderna när skatteun-

derlaget viker är dessutom små, eftersom mycket av verksamheten regleras

genom lag. Det enskilt största kostnadsslaget är personalkostnader, som utgör

54 respektive 45 procent.2

På följande sidor redovisas fördelningen av kommunernas och

landstingens/regionernas intäkter respektive kostnader för 2013.

2 SKL, 2014

RENA FAKTA 11

Diagram 1. Fördelning av kommunernas kostnader för verksamheten

2013 (546 miljarder kronor).

Diagram 2. Fördelning av landstingens kostnader för verksamheten 2013

(280 miljarder kronor).

RENA FAKTA 12

Diagram 3. Fördelning av kommunernas intäkter för verksamheten 2013

(565 miljarder kronor).

Diagram 4. Fördelning av landstingens intäkter för verksamheten 2013

(288 miljarder kronor).

Källa: SKL

RENA FAKTA 13

Allt mer pengar satsas på välfärden

Det är en spridd uppfattning att det satsas mindre resurser på välfärden i dag än

tidigare. Sanningen är den motsatta. Det har aldrig lagts så mycket resurser på

vård, skola och omsorg som idag.

När man frågar allmänheten är det bara en av tio som gissar rätt. De allra flesta

tror att höjdpunkten ligger en bit tillbaka i tiden och många tror att de största

satsningarna gjordes för flera decennier sedan.

Mellan 1980 och 2012 har kommunsektorns kostnader ökat med bortemot 60

procent i reala termer. Det motsvarar en tillväxt på i genomsnitt 1,5 procent per

år. Detta beror både på ökad ambitionsnivå och dyrare service när det gäller

såväl barn och unga som äldre och människor med funktionshinder.

Kommunsektorns kostnader inte bara växer över tiden. De växer också snabbare

än vad utvecklingen kräver till följd av förändringar i befolkningens storlek och

ålderssammansättning, framför allt ökningen av antalet barn och äldre. I

genomsnitt och på en övergripande nivå växer kostnaderna årligen ungefär en

procentenhet snabbare än vad de demografiska förändringarna kräver.

Antalet utförda välfärdstjänster riktade till barn och unga har mellan 1980 och

2012 sammantaget ökat med 48 procent. Samma iakttagelse kan göras när det

gäller reformerna för funktionshindrade. När det gäller äldreomsorgen är för-

hållandena mer oklara. Här har kostnaderna ökat utan att någon motsvarande

ökning skett i antal utförda tjänster, i form av till exempel hemtjänsttimmar och

boendedygn inom äldreomsorgen. 3

Kommunsektorns kostnader har inte bara ökat snabbare än befolkningstillväx-

ten. De har också ökat snabbare än skattebasen. Detta har hittills varit möjligt

genom höjda skatter och ökat statligt stöd. Statens bidrag har dock ofta varit

kopplat till motprestationer, vilket i sin tur lett till att kommunsektorns

kostnader över tid vuxit ännu mer. Övergången till en allmän treårig gymnasie-

skola, rätten till förskola och förskoleklass, LSS (lagen om stöd och service till

funktionshindrade) och LASS (lagen om assistansersättning) är alla statliga

reformer som rest ökade krav på kommunsektorn och därmed varaktigt höjt

kostnaderna.

På nästa sida redovisas sektorns kostnader i relation till de demografiska

kraven.

3 SKL, ”Välfärdstjänsternas utveckling 1980–2012 – ökande resurser och

växande behov”, 2013.

RENA FAKTA 14

Tabell 1. Kommunsektorns kostnader relativt demografiskt betingade

krav.

Årlig procentuell förändring 1980-2005 2005-2012

Förskoleverksamhet/skolbarnsomsorg 2,1 0,9

Grundskola 0,4 1,1

Gymnasieskola 1,2 0,9

Särskola 3,0 1,1

Kommunal vuxenutbildning 0,5 – 3,3

Övrig utbildning – 1,5 – 2,9

Individ- och familjeomsorg 4,1 2,7

Insatser för funktionshindrade 4,6 3,5

Äldreomsorg 0,1 – 0,3

Färdtjänst 2,2 – 0,1

Hälso- och sjukvård 1,0 1,1

Tandvård 0,4 – 1,0

Övrig verksamhet – 0,3 0,9

Totalt 1,0 1,0

Exklusive äldreomsorg 1,1 1,3

Källa: SKL

Det dagsaktuella ekonomiska läget

Kommunernas och landstingens resultat 2014 blev knappt 14 miljarder, varav

drygt 10 miljarder avser kommunerna. Detta är ett något starkare resultat än de

prognoser som gjordes under året. Skillnaden gäller främst kommunerna. En

orsak till detta är stora intäkter för försäljning och särskild ersättning för

kommunal infrastruktur i ett fåtal kommuner.

Även i år (2015) kommer kommunerna och landstingen att få engångsintäkter,

för sista gången kommer AFA Försäkring att återbetala premier. Det är 2004 års

inbetalda premier, cirka 5 miljarder, som kommunerna och landstingen nu får

tillbaka. I år och nästa år kommer skatteunderlaget dessutom att växa starkt.

Totalt sett innebär det att resultatet i framför allt kommunerna fortsatt blir

relativt starkt 2015, SKL räknar med att det blir 11 miljarder kronor, varav 9

miljarder avser kommunerna.

Noteras kan att skattesatsen till kommunsektorn successivt kryper uppåt.

Medelskattesatsen har ökat med 1,61 kronor under 2000-talet, och sedan 2013

RENA FAKTA 15

har medelskattesatsen i kommuner och landsting ökat med 26 öre, främst som

en följd av att landstingen tvingats höja skatten.

SKL räknar även framåt med att kommuner och landsting måste ta till

skattehöjningar för att klara sin ekonomi. Trots antaganden om ökade

statsbidrag med två procent i reala termer per år från och med 2017 måste

kommunerna sannolikt höja skatten med 40 öre och landstingen med 48 öre

fram till år 2018 för att klara ett resultat som motsvarar en procent av skatter

och statsbidrag. Antagandet om ökade statsbidrag kräver nya beslut av

riksdagen. Ändå antas en ökning av statsbidragen eftersom oförändrad

statsbidragsnivå är ohållbart på sikt. Ett resultat på nivån en procent som andel

av skatter och statsbidrag är betydligt lägre än det mål för god ekonomisk

hushållning som sektorn bör ha. Detta innebär att soliditeten minskar och att

kommunsektorns låneskuld ökar. Utan ökat statsbidrag skulle resultatet falla

och bli negativt (– 1 miljard), trots skattehöjningar motsvarande 88 öre jämfört

med 2015.

RENA FAKTA 16

De har Sveriges

Viktigaste Jobb Kommuner, landsting och regioner sysselsätter en fjärdedel av alla yrkesverk-

samma i Sverige, ungefär en miljon personer. Det gör sektorn till den största

arbetsgivaren i Sverige.

Det finns cirka 400 olika yrken i sektorn. De största yrkesgrupperna är under-

sköterskor, sjuksköterskor samt lärare och förskollärare.

Sektorn är kvinnodominerad, 80 procent av de anställda är kvinnor och majori-

teten är högskoleutbildade. Andel anställda med högskoleutbildning är 52

procent i kommunerna och 70 procent i landstingen. I landet som helhet är det

40 procent av arbetstagarna som är högskoleutbildade.

Framtidsbransch

Under den närmaste tioårsperioden kommer kommuner, landsting och regioner

att behöva anställa en halv miljon nya medarbetare om inga förändringar görs i

organisation, arbetssätt och bemanning. Pensionsavgångar, den demografiska

utvecklingen och ökad efterfrågan på välfärdstjänster gör kommunsektorn till en

framtidsbransch.4

Förskollärare, undersköterskor och tekniker är några yrkesgrupper med särskilt

goda framtidsutsikter.

4 Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden. Hur möter vi

rekryteringsutmaningen? SKL 2015

RENA FAKTA 17

Tabell 2. Det framtida rekryteringsbehovet inom vård och omsorg 2013-

2022.5

Rekryteringsbehov

vård och omsorg

2013-2022 oavsett

huvudman

Anställda

2013

Anställda

2022

Pensioneringar

2013-2022

Rekryteringsbehov

2013-2022

Totalt 520 000 607 000 146 000 233 000

Kommuner 299 000 360 000 83 000 144 000

Landsting 221 000 247 000 63 000 89 000

Källa: SKL, 2014

Tabell 3. Det framtida rekryteringsbehovet inom skola och förskola.

Rekryteringsbehov

skola/förskola

oavsett huvudman

Anställda

2013

Anställda

2022

Pensioneringar

2013-2022

Rekryteringsbehov

2013-2022

Totalt 309 000 370 000 92 000 149 000

Förskollärare 69 000 82 000 18 000 30 000

Barnskötare 52 000 61 000 13 000 22 000

Grundskollärare 75 000 91 000 20 000 36 000

Gymnasielärare 35 000 40 000 13 000 18 000

Fritidspedagoger6 16 000 19 000 4 000 7 000

Övrigt

lärararbete7

35 000 42 000 15 000 22 000

Källa: SKL, 2014

I den rekryteringsrapport som SKL publicerade 2015 konstaterades också att

vård och omsorg i kommuner samt socialtjänst behöver rekrytera många nya

medarbetare framöver: 144 000 mellan 2013 och 2022. Detsamma gäller

tandvården (11 000), kultur och fritid (9 000), teknik och samhällsbyggnad

(14 000) samt övrig service (42 000).

Intresset för välfärdsjobben är också stort. En undersökning som Ungdoms-

barometern gjort på uppdrag av SKL visar att unga tycker att jobben i välfärds-

sektorn är meningsfulla och att de gör skillnad. Man tycker att jobben verkar

roliga och spännande med goda framtidsutsikter och schyssta arbetsvillkor. Här

5 I kommuner, landsting/regioner och privata utförare. 6 Med fritidspedagog avses fritidspedagoger och grundlärare mot fritidshem. 7 Specialpedagoger, speciallärare, lärare i praktiska och estetiska ämnen, SFI-

lärare, hemspråkslärare.

RENA FAKTA 18

verkar det, tycker de unga, också finnas trevliga kollegor och möjlighet att

träffa mycket människor.8

Undersökningen visar att det finns ett stort intresse hos unga för att jobba i

välfärdssektorn. Intresset täcker väl det beräknade framtida behovet av

arbetskraft – om sektorn förmår att fånga upp ungdomarnas intresse. Närmare

hälften av de tillfrågade ungdomarna kan tänka sig att arbeta som lärare eller

förskollärare och en tredjedel som sjuksköterska. Läraryrkena anses vara de

absolut roligaste och mest utvecklande, medan jobben inom vården anses vara

viktigast.

Totalt är det 60 procent av de tillfrågade som vill ha eller kan tänka sig en

framtid i välfärdssektorn.

Ungdomarnas bild av sektorn är dock också att det saknas karriärmöjligheter,

god arbetsmiljö och bra lön. I nästa avsnitt tittar vi lite närmare på dessa tre

parametrar.

FAKTA

Unga förknippar sektorn med:

Möjlighet att få ”göra skillnad” och hjälpa andra.

Möjlighet att få träffa mycket människor i arbetet.

Trevliga kollegor och bra stämning på arbetsplatsen.

Trygg och säker anställning.

Jämställdhet och mångfald.

Schyssta arbetsvillkor och andra förmåner.

Balans mellan arbete och fritid/familj.

Unga förknippar INTE sektorn med:

Arbetsgivare som har hög status.

Flexibla arbetstider/möjlighet att arbeta hemifrån.

Möjlighet att känna sig stolt över sin arbetsgivare.

Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter.

Bra chefer och ledarskap.

Möjligheter till internutbildning/kompetensutveckling.

Hög lön. Källa: SKL

FAKTA

Hälften av alla unga mellan 15 och 24 år kan tänka sig att jobba som lärare eller förskollärare. De ser lärarjobbet som det mest utvecklande av alla yrken inom kommuner och landsting. Ännu fler tycker att jobben är viktiga. Läraryrket är till och med det yrke som enligt ungdomarna verkar roligast och mest utveck- lande av yrkena i kommuner och landsting. Antalet sökande till lärarutbildningen har ökat med 20 procent sedan 2012.

Källa: SKL

8 SKL, ”Jobb som gör skillnad – vad tycker unga om välfärdens yrken?”, 2013.

RENA FAKTA 19

Lön

Bilden av lönerna i kommuner och landsting/regioner stämmer inte alltid

överens med verkligheten. Flera undersökningar visar att många tror att de

anställda tjänar mindre än de faktiskt gör.

Den genomsnittliga grundlönen i Sverige ligger på 30 100 kronor i månaden

(2014). Genomsnittslönen i kommuner och landsting/regioner är 26 200

respektive 32 300 kronor. Då har ingen hänsyn tagits till åldersstruktur,

befattning eller extra tillägg. Jobben i kommuner och landsting har ofta

oregelbundna arbetstider varför grundlönen ofta kompletteras med extra tillägg.

I de stora yrkesgrupperna i kommuner, landsting och regioner finns ofta många

yngre, vilket påverkar lönestrukturen.9

Tabell 4. Genomsnittlig grundlön i Sverige 2014 kr/mån.

Alla sektorer 30 100

Offentlig sektor 28 800

Kommun 26 200

Landsting 32 300

Stat 34 000

Privat sektor 30 800

Arbetare privat sektor 24 500

Tjänstemän privat sektor 38 200

Källa: SCB, 2014

En mer rättvis jämförelse är kanske att jämföra samma yrkesgrupper som jobbar

i kommun/landsting med dem som jobbar privat. Man ska då komma ihåg att

AT-läkare, det vill säga de yngre nyutbildade, främst finns i landstingen

(eftersom AT:n är en del av utbildningen) medan äldre erfarna läkare i större

utsträckning jobbar privat.

Kommuner och landsting/regioner har de mest moderna kollektivavtalen på

arbetsmarknaden med en uttalad ambition att ha individuella och differentierade

löner. Ändå är det ett problem att lönerna i många verksamheter fortfarande är

allt för hoppressade, vilket kan påverka möjligheterna till individuell löne-

utveckling och lön efter måluppfyllelse och prestation.

Lönerna i kommunsektorn är de mest jämställda på svensk arbetsmarknad. Med

hänsyn tagen till yrke, sektor, utbildning, arbetstid och ålder är kvinnors löner i

kommunerna 99,4 procent av männens. I landstingen och regionerna tjänar

kvinnorna 95,6 procent av vad männen tjänar. Det är en högre andel än i både

statlig och privat sektor.10

9 SKL ”Jobbet och lönen – hur ser det ut i kommuner, landsting och regioner?”,

2013. 10 Medlingsinstitutet, 2013

RENA FAKTA 20

Tabell 5. Genomsnittlig grundlön per månad efter yrke och sektor 2013.

Yrke Kommun Landsting Privat

Ekonomichefer och

administrativa chefer

52 800 62 400 60 400

Arkitekter och stads-

planerare

35 600 40 400 38 300

Läkare 60 400 55 700 69 900

Distriktssjuksköterska 31 000 31 100 31 800

Gymnasielärare all-

männa ämnen

30 800 29 900 29 000

Gymnasielärare yrkes-

ämnen

30 900 31 000 29 900

Förskollärare och

fritidspedagoger

25 900 27 500 26 000

Kockar och kokerskor 23 200 23 300 23 200

Undersköterskor, sjuk-

vårdsbiträden

22 500 22 800 22 600

Vaktmästare 22 300 22 600 20 700

Källa: SCB, lönestrukturstatistiken, hela arbetsmarknaden, 2013.

Karriär

Kommuner, landsting och regioner är stora men ändå relativt platta

organisationer. Det finns fördelar med platta organisationer, de anställda har ett

kortare avstånd till chefen. Problemet kan dock vara att personalgrupperna blir

alltför stora. Just detta jobbar kommuner och landsting/regioner en hel del med

just nu.

Framöver kommer det att finnas stora möjligheter att göra traditionell karriär,

att klättra uppåt i hierarkin, i sektorn eftersom många chefer går i pension de

närmsta tio åren.

Men att göra karriär behöver inte alltid betyda att man ska bli chef. Att gå

vidare i karriären kan betyda flera saker. Man kan till exempel fördjupa sig och

bli expert, vidga kompetensen och bredda sig genom att byta yrkesområde eller

byta arbetsuppgifter helt för att prova på något nytt.

Att skapa alternativa karriärvägar är ett bra sätt att utveckla karriärmöjligheterna

i kommuner och landsting, och även här pågår mycket arbete11. Bland annat

införs just nu två nya karriärsteg i skolan, förstelärare och lektor, som förutom

mer ansvar också innebär ett extra lönepåslag. Staten har avsatt 880 miljoner

kronor för reformen, och inför läsåret 2014/2015 sökte 281 av 290 kommuner

statsbidrag för att inrätta karriärtjänster i skolan.

11 SKL, ”Jobbet och karriären – Hur ser det ut i kommuner, landsting och

regioner?”, 2013.

RENA FAKTA 21

Arbetsmiljö

Anställda i kommuner och landsting/regioner ligger i topp när det gäller att se

fram emot att gå till jobbet och känna att det man gör är betydelsefullt.

Samtidigt känner sig offentliganställda ofta mer stressade på jobbet än

privatanställda och tycker att det är svårt att hinna med sitt jobb under arbetstid.

Det som många anser vara fördelen med att jobba i kommuner och landsting –

att jobba med människor – kan också vara det som ibland gör arbetet stressigt

och tungt. Det är krävande att ha ansvar för andra människors välmående.

Därför krävs ett systematiskt och kontinuerligt arbetsmiljöarbete i kommuner

och landsting. Enligt de kollektivavtal som finns i sektorn, har detta också hög

prioritet och det finns en uttalad ordning för hur arbetsmiljöproblem ska

hanteras och prioriteras.12

Heltidsfrågan

Välfärdsverksamheterna handlar om att med god kvalitet tillgodose

medborgarnas behov av stöd och service på ett kostnadseffektivt sätt. Det är

brukarnas, patienternas och elevernas behov som styr när servicen ska ges. En

del verksamheter pågår dygnet runt, med arbetstoppar på de tider då servicen

behövs som mest. I äldreomsorgen är det till exempel på morgnar och kvällar.

Det kan finnas utrymme för att organisera arbetet på andra sätt. Vissa

arbetsuppgifter som av tradition utförs vissa tider på dygnet skulle egentligen

kunna utföras på andra tider för att jämna ut arbetstoppar.

Att skapa en bra verksamhet för brukarna när de efterfrågar den kan ibland

krocka med ambitionen att erbjuda medarbetarna attraktiva arbetstider. Även

om det kan låta som en enkel ekvation att bemanna en verksamhet med få

heltider i stället för många deltider så är det en utmaning. Skiftet från

traditionell bemanning till en heltidsorganisation är komplext och det är svårt att

på förhand förutse alla konsekvenser. Så gott som alla medarbetare påverkas av

förändringarna och måste anpassa sitt livspussel efter nya förutsättningar, vilket

kan skapa motstånd. Det finns heller ingen universallösning på heltidsfrågan.

Däremot finns andras erfarenheter som kan inspirera till lokala lösningar och

skapa realistiska förväntningar.

Det finns cirka en miljon anställda i kommuner och landsting/regioner. Av

dessa är 741 000 heltidsanställda. Ungefär 216 000 är deltidsanställda. I

kommunerna är 75 procent heltidsanställda men andelen som faktiskt arbetar

heltid är 64 procent.

Både andelen heltidsanställda och andelen heltidsarbetande i kommunerna har

ökat med fem procentenheter sedan 2008. Ökningen har skett bland kvinnor.

Det innebär att det var 30 000 fler heltidsarbetande 2014 än 2008.

I landstingen är andelen heltidsanställda högre, 85 procent år 2014.

12 SKL, rapporten ”Jobbet och arbetsmiljön – hur ser det ut i kommuner,

landsting och regioner?”, 2013.

RENA FAKTA 22

Diagram 5. Fördelning av hel- och deltidsanställda resp. hel- och

deltidsarbetande i kommuner, 2014.

Källa: Om fler jobbar mer. Heltidsfrågan i välfärden, SKL 2015

Nio arbetsgivarstrategier

För att möta de framtida rekryteringsbehoven måste kommuner, landsting och

regioner jobba bredare än bara med rekrytering. SKL har tagit fram nio olika

arbetsgivarstrategier för att möta utmaningarna. Det handlar inte om att välja en

av strategierna, utan kommuner, landsting och regioner behöver använda en

palett av åtgärder, förhållningssätt och nytänkande som tillsammans påverkar

rekryteringsbehoven och utvecklar välfärden.

1. Använda kompetensen rätt

Vem ska göra vad och på vilket sätt? Det gäller att ta tillvara och utveckla den

kompetens som finns på bästa sätt – alla ska inte göra samma sak. När

verksamheten utvecklas måste yrkesrollerna hänga med. Nya eller breddade

välfärdsjobb skapas.

2. Bredda rekryteringen

Såväl män som kvinnor, inrikes som utrikes födda, måste få bidra inom

välfärden. I dag är 80 procent av de anställda i välfärdssektorn kvinnor. Genom

breddad rekryteringsbas kan fler bidra till en väl fungerande välfärd.

3. Låt fler jobba mer

Inom välfärden varierar andelen heltidsanställda stort mellan olika

verksamheter. Det är viktigt att de som vill ska kunna jobba heltid – och att de

som frivilligt jobbar deltid uppmuntras att gå upp i tid.

4. Förläng arbetslivet

Tiden i arbetslivet behöver bli längre. I dag är etableringsåldern på

arbetsmarknaden 26 år och medellivslängden 82 år. Vi lever i genomsnitt 25 år

längre än för hundra år sedan. Med fler år i yrkeslivet kan vi lättare klara

välfärdens uppdrag.

RENA FAKTA 23

5. Visa på karriärmöjligheter

Går det att göra karriär inom välfärden? Självklart – och då inte bara genom

chefskap. En bredare syn på karriär och fler typer av karriärtjänster ger

medarbetare chansen att utveckla både sig själva och verksamheten, vilket gör

yrkena mer attraktiva.

6. Skapa engagemang

Engagerade medarbetare som får ta ansvar på jobbet kommer bättre till sin rätt

och bidrar mer på arbetsplatsen. De blir också bättre ambassadörer för sitt jobb.

Ju större engagemang och inflytande, desto större är chansen att medarbetare

vill stanna och utvecklas på sin arbetsplats. Detta kan i förlängningen påverka

både rekryteringsbehovet och möjligheten att rekrytera.

7. Utnyttja tekniken

Tänk nytt, tekniksmart och digitalt. Med nya metoder kan digitaliseringen bidra

till utvecklingen av hela välfärden – skolan, vården och omsorgen. Spännande

tekniska och digitala lösningar kan också bidra till att göra välfärdens

arbetsplatser ännu mer attraktiva.

8. Marknadsför jobben

Tala väl om välfärden! Visa hur intressant, utvecklande och betydelsefullt

arbetet med människor är. Ge unga chansen att prova på jobben. Goda

erfarenheter av praktik och feriejobb lockar fler unga att vilja jobba i välfärdens

verksamheter.

9. Underlätta lönekarriär

Med en tydlig koppling mellan resultatförbättringar och löneutveckling

uppmuntras de skickliga till att utveckla verksamheten. Lönerna ska sättas

lokalt och individuellt.

Kommuner, landsting och regioner sysselsätter en fjärdedel av alla yrkesverk-

samma i Sverige, ungefär en miljon personer. Det gör sektorn till den största

arbetsgivaren i Sverige.

Det finns cirka 400 olika yrken i sektorn. De största yrkesgrupperna är under-

sköterskor, sjuksköterskor samt lärare och förskollärare. Medarbetare i

kommuner och landsting/regioner är de mest engagerade och motiverade på

arbetsmarknaden. De anser sig ha meningsfulla arbeten och ser fram emot att gå

till jobbet. Trots detta anser de anställda att deras arbetsgivare har ett rykte om

sig att vara sämre än exempelvis privata sektorn.13

Sektorn är kvinnodominerad, 80 procent av de anställda är kvinnor och majori-

teten är högskoleutbildade. Andel anställda med högskoleutbildning är 52

procent i kommunerna och 70 procent i landstingen. I landet som helhet är det

40 procent av arbetstagarna som är högskoleutbildade.

13 Svenskt Kvalitetsindex, 2011.

RENA FAKTA 24

Verksamheten

Överlag ligger kommuners, landstings och regioners verksamheter bra till hos

sina kunder: brukarna, patienterna, eleverna. Jämfört med många andra

servicebranscher får vården, skolan och omsorgen högt betyg. Det gäller även

de tekniska delarna av kommunernas ansvar. Kommuner och landsting/regioner

ligger i snitt på 69,1 i det nöjdhetsindex som SKI, Svenskt Kvalitetsindex,

använder. Det kan jämföras med statliga myndigheter som ligger på i

genomsnitt 63,2. Arbetsförmedlingen får bottenbetyg på 43,4 och

Försäkringskassans index ligger på 58,5 i den senaste undersökningen. 14

Brukarundersökningar görs regelbundet i alla verksamheter. Avsändarna kan

variera, förutom Svenskt Kvalitetsindex och den enskilda kommunen,

landstinget eller regionen, kan det även vara Socialstyrelsen, Skolverket,

Nationella patientenkäten eller Sveriges Kommuner och Landsting som vill veta

hur det ligger till med servicen till våra medborgare. Generellt finns det en

diskrepans mellan nöjdheten hos dem som använder sig av tjänsterna i

kommuner och landsting och dem som har en ”allmän bild” av hur tjänsterna

fungerar. Till exempel är föräldrar vars barn går i skolan mycket nöjdare med

skolan än dem som inte har barn där. Detsamma gäller sjukvården och

äldreomsorgen. Sannolikt handlar det mycket om vad som är fokus i den

allmänna debatten.

Nedan återfinns en sammanställning av alla de undersökningar och studier som

gjorts inom respektive område.

Hälso- och sjukvård

I den allmänna debatten får vi ibland bilden av att svensk sjukvård är på väg

utför. Men det stämmer inte. Svensk sjukvård är bland den bästa i världen på

många områden. SKL genomför regelbundet internationella jämförelser. Den

första gjordes 2005 och upprepades 2008. I båda dessa presterade Sverige bra

jämfört med andra länder.

I 2015 års jämförelse15 ingår Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien,

Irland, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien,

Tyskland, USA och Österrike. Dessa länder är samtliga relativt rika och med

goda förutsättningar för att tillhandahålla bra sjukvård.

Sverige kommer på första plats i det kvalitetsindex som skapats utifrån olika

kvalitetsindikatorer. Där ingår bland annat överlevnad efter hjärtinfarkt, stroke,

bröst- och kolorektalcancer, samt spädbarnsdödlighet.

Kvalitetsindexet är uppbyggt av tretton olika kvalitetsindikatorer som i

huvudsak hämtats från OECD Health Data 2014. Dessa data finns tillgängliga

14 SKI, november 2014. 15 Svensk sjukvård i internationell jämförelse 2015.

RENA FAKTA 25

för allmänheten på oecd.org. I SKL:s jämförelser använts dessutom två

indikatorer från WHO och en indikator på antibiotikakonsumtion från EU.

Indikatorerna är följande:

Indikator Medelvärde Sveriges värde

Trettiodagarsmortalitet

vid hjärtinfarkt (procent) 6,68 4,5

Trettiodagarsmortalitet

vid ichemisk stroke

(procent)

7,49 6,4

Andelen patienter som

opereras för höftledsbrott

inom 48 timmar (procent)

75,1 93,4

Femårsöverlevnad vid

bröstcancer (procent) 84,6 84,7

Femårsöverlevnad vid

kolorektalcancer 61,4 63,9

Amputation av nedre

extremiteter p g a

komplikationer vid

diabetes per 100 000

9,92 3,3

Neonatal mortalitet, andel

av levande födda

(procent)

2,25 1,7

MPC-vaccinering, andel

av barn som är

vaccinerade (procent)

96,1 98

Mässlingsvaccinering,

andel av barn som är

vaccinerade (procent)

93,1 97

Antalet förlorade

levnadsår per 100 000

innan 70 år

3011 2421

Andel med förhöjt

blodsocker (procent) 8,0 7,1

Andel med högt blodtryck

(obehandlat) (procent) 25,1 24,5

Antibiotikakonsumtion

(DDD per 100 000, ATC

J01)

21,3 14,1

RENA FAKTA 26

Mycket vård för pengarna

För att göra en värdering av effektiviteten i ländernas sjukvårdssystem behöver

kvaliteten sättas i relation till resursförbrukningen. När det mäts som

sjukvårdsutgifter per invånare i förhållande till BNP blir resultatet som nedan:

Land Utgifter/BNP

Belgien 10,61

Danmark 10,87

Finland 8,95

Frankrike 11,52

Irland 8,71

Italien 9,25

Luxemburg 7,29

Nederländerna 12,10

Norge 9,28

Portugal 10,23

Spanien 9,44

Storbritannien 9,23

Sverige 9,49

Tyskland 11,25

USA 17,02

Österrike 10,87

Totala sjukvårdsutgifter i relation till

ländernas bruttonationalprodukt.

Senast tillgängliga siffror.

I de tre jämförelser gjorda av andra organisationer som ingår i 2015 års rapport

har Sverige positionen 3 av 11 länder (The Commonwealth Fund), 6 av 17

länder (The Conference Board of Canada) och 13 av 30 länder (Health

Consumer Powerhouse).

I dessa tre jämförelser, som även beaktar andra aspekter av vården än

hälsoutfallet, är bilden mer splittrad. Även i dessa står Sverige starkt så länge

jämförelserna avser resultaten av vården. Men när jämförelserna också

innefattar andra aspekter, som patienternas delaktighet, information och

väntetider, hamnar Sverige längre ned i totalrankingen.

Landstingens och regionernas nettokostnader för hälso- och sjukvård 2014

uppgick till 230,6 miljarder kronor.

För primärvården var nettokostnaden (exklusive läkemedelsförmånen) 39,4

miljarder kronor. Köp från privata företag uppgick till 35,7 procent.

Det gjordes totalt 28,4 miljoner läkarbesök och 38,7 miljoner besök hos annan

vårdpersonal. Det fanns 24 600 genomsnittligt disponibla vårdplatser.

RENA FAKTA 27

Kvalitet och resultat

En omfattande studie av mer än 400 000 patienter publicerades i januari 2014 i

den ansedda medicinska tidskriften The Lancet. Studien visar att möjligheten att

överleva en hjärtinfarkt är nästan 30 procent högre i Sverige än i Storbritannien.

I ett pressmeddelande från The Lancet säger en av författarna till studien att ny

teknik och nya behandlingsmetoder mycket snabbare tas i rutinmässigt kliniskt

bruk i Sverige. Studien visar att över 11 000 liv kunde ha räddats om

patienterna fått samma vård i Storbritannien som de skulle ha fått i Sverige.16

Den svenska cancervården har bland de bästa överlevnadsresultaten i världen.

Femårsöverlevnaden i bröstcancer har ökat 5 procent under 2000-talet och är nu

nära 90 procent. Andelen män med prostatacancer av högrisktyp som behandlas

i botande syfte har ökat från 30 till 58 procent mellan 2000 och 2012. Också

femårsöverlevnaden i tjocktarmscancer har ökat med mer än 10 procent sedan

90-talet.17

Även medellivslängden, som är ett vanligt mått på god folkhälsa, är hög i

Sverige. Svenska män lever längst av alla efter Island, Schweiz, Japan och

Australien. Svenska kvinnor har också lång medellivslängd, men här ligger

några länder i Sydeuropa före Sverige. För svenskar födda år 2009–2013 är

medellivslängden beräknad till 83,6 för kvinnor och 79,7 år för män.18

De skillnader som finns i medicinska resultat mellan olika landsting redovisas

löpande i SKL:s Öppna jämförelser. Det är ett sätt att tydligt redovisa hur olika

huvudmän hanterar vården och ett sätt att underlätta förbättringar. Enligt den

senaste rapporten19 har resultaten för de största sjukdomsgrupperna förbättrats

över tid på övergripande nationell nivå. Det finns dock variationer mellan

landsting och mellan sjukhus, som tyder på förbättringsmöjligheter för de flesta

indikatorer. En annan generell iakttagelse är att kostnaderna för hälso- och

sjukvården varierar mellan landstingen.

FAKTA

Dödligheten efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt har minskat med 11 procent sedan

2008 och med över 35 procent under hela 2000-talet.

Femårsöverlevnaden i bröstcancer har förbättrats med 5 procent under 2000-talet,

och cirka 90 procent av kvinnorna som drabbas av bröstcancer lever minst 5 år

efter att ha fått sin cancerdiagnos.

Dödlighet efter förstagångsstroke minskar.

Antibiotikabehandlingen utvecklas åt rätt håll (minskar).

Ökad medvetenhet om olämpliga läkemedel. 20 000 färre äldre personer använder

olämpliga läkemedel idag, en minskning med 23 procent från 2012.

Källa: SKL:s Öppna jämförelser hälso- och sjukvård, Folkhälsa, Läkemedel 2014.

16 Tidskriften The Lancet 2014-01-23. 17 SKL, ”Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård”, 2014. 18 SKL, ”Öppna jämförelser Folkhälsa”, 2014. 19 SKL, ”Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård”, 2014.

RENA FAKTA 28

Attityder och kundnöjdhet

Undersökningar visar också att svenskarna har ett stort förtroende för

sjukvården. Enligt den senaste Vårdbarometern20som mäter svenska folkets

attityder till vården, anser 78 procent att de har den tillgång till vård som de

behöver. Andelen som har svarat att de har mycket stort eller ganska stort för-

troende för vården på vårdcentral är 62 procent. Förtroendet för vården på sjuk-

hus ligger på 70 procent, men skillnaderna är stora mellan olika landsting.

Det är personer med dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd som har lägst för-

troende för vårdcentralerna. Skälen som uppges är dålig kompetens hos läkare,

att det är olika läkare varje gång samt att man inte får den hjälp man behöver.

Överlag får dock primärvården gott betyg av dem som gjort ett läkarbesök på en

vårdcentral eller motsvarande, enligt en nationell mätning hösten 2014.21

När patienter på akutmottagningar tillfrågades uppgav närmare sju av tio

patienter att de tillbringat mindre än fyra timmar på akutmottagningen. 15

procent uppgav att de var på akuten sex timmar eller mer.

Äldre personer som besökt en akutmottagning känner sig tryggare och mer

omhändertagna än yngre personer. Mest positiva är de allra äldsta. 22

Andra undersökningar visar till exempel att patienters förtroende för de läkare

och sjuksköterskor som de har mött på landets specialistmottagningar och

avdelningar är stort, och majoriteten anser att de fått ett gott bemötande. 23

Tillgänglighet

Tillgängligheten är också något som brukar diskuteras i vårdsammanhang.

Målen om tillgänglighet brukar beskrivas med sifferserien 0-7-90-90, den

maximala väntetiden enligt vårdgarantin.

När det gäller målet om läkarbesök, som ska ske inom 7 dagar, så

uppfylldes det till 90 procent vid senaste mättillfället.

Målet om att planerat besök i specialiserad vård ska ske inom 90 dagar

uppnåddes för 87 procent av alla patienter.

Målet om planerad operation i specialiserad vård inom 90 dagar

uppnåddes för 84 procent av patienterna. 24

Överbeläggningar

Ett annat aktuellt område inom sjukvården är diskussionen om överbelägg-

ningar, ofta följt av krav på fler vårdplatser. Färre sängplatser i vården betyder

20 Vårdbarometern, 2014. 21 Källa: Nationell Patientenkät 2013, primärvård 22 Källa: Nationell Patientenkät 2015, somatisk öppen- och slutenvård

23 Källa: Nationell Patientenkät 2014, somatisk öppen- och slutenvård

24 Väntetider i vården: http://www.vantetider.se/sv/veta-mer/vardgaranti/

RENA FAKTA 29

dock inte automatiskt att det förekommer fler överbeläggningar. Att sjukhus-

platserna blivit färre handlar främst om ny teknik och bättre behandlings-

metoder. Färre behöver stanna kvar på sjukhuset.

Antalet vårdplatser har minskat från 25 862 år 2008 till 24 600 år 2014, det vill

säga en minskning med 1 262 platser i hela riket på sex år (från 2,8 platser per

1 000 invånare till 2,6 platser)25.

Mätningar visar att det sällan finns en koppling mellan antalet överbeläggningar

och de tidpunkter då antalet vårdplatser är som minst. Snarare tvärtom, när

sjukvården som helhet har minst antal disponibla vårdplatser har sjukhusen ofta

färre överbeläggningar. Enligt SKL:s nationella mätningar 26 klarar sjukhusen

väl av att anpassa vårdplatserna efter helger och ledigheter utan att antalet

överbeläggningar ökar.

Man räknar med tre normalnivåer av disponibla vårdplatser under året:

Vardagar under terminer

Helger

Sommar- och julledigheter

Under helgerna är platserna 7–8 procent färre än under vardagar och under

långa ledigheter är de upp till 25 procent färre. Julafton är den dag på året då det

finns allra minst antal disponibla vårdplatser. Men det är också den dag på året

då antalet överbeläggningar och utlokaliserade patienter, det vill säga inskrivna

patienter som vårdas på annan vårdenhet än den som har medicinskt ansvar för

patienten, är som allra minst. Det här pekar på att problemet med

överbeläggningar inte enbart handlar om vårdens prioriteringar. Det återspeglar

också i vilka lägen som människor söker sig till vården.

Det finns regelbundna svängningar även för överbeläggningarna. Topparna

återfinns generellt i mitten av veckorna.

Patientsäkerheten

Sedan 2008 pågår ett särskilt arbete för att öka patientsäkerheten i vården. Det

har inneburit att landstingen förbättrat sitt långsiktiga och systematiska patient-

säkerhetsarbete. Resultatet är bland annat minskad antibiotikaförskrivning.

Sexton landsting har också minskat andelen trycksår, och följsamhet till basala

hygienrutiner och klädregler har ökat i tolv landsting.27

I den allmänna debatten görs ofta kopplingen mellan patientsäkerhet

och brist på personal. Brist på personal finns inom vissa specialiteter

och inom vissa geografiska områden, men Sverige tillhör de länder som

har flest sjuksköterskor och läkare per 1 000 invånare.

25 SKL, Nationella resultat från mätningar av överbeläggningar, utlokaliserade

patienter och disponibla vårdplatser, 2014. 26 SKL, Nationella mätningar av överbeläggningar, utlokaliserade patienter och

disponibla vårdplatser. 2014. 27 SKL, rapporten ”Bedömning – landstingens och regionernas systematiska

patientsäkerhetsarbete”, 2014.

RENA FAKTA 30

I Sverige finns det 11,1 sjuksköterskor per 1 000 invånare jämfört med

OECD där snittet är 8,7. Mellan 1995 och 2010 ökade andelen

sjuksköterskor i Sverige med 15 procent. Sverige har 3,9 läkare per

1000 invånare jämfört med 3,2 för OECD. Mellan 1995 och 2010 ökade

andelen läkare med 33 procent. Mellan 2005 och 2010 ökade andelen

med ytterligare 10 procent.28

Samtidigt har Sverige minst antal läkarbesök per capita och år (3,0 i

Sverige jämfört med 6,6 för OECD). Antalet patientmöten per läkare

har konstant sjunkit under perioden 2006-2010.29

Kostnaden för inhyrd personal från bemanningsföretag 2014 var 3,41

miljarder (ca 85 procent läkare) totalt 2,6 procent av landstingens

samlade lönekostnader.

Äldreomsorgen

Sedan 2011 har mycket hänt. Läkemedelsbehandlingen har förbättrats betydligt.

Bättre koll på trycksår, undernäring och fall har lett till färre allvarliga trycksår.

Undernäring minskar och fallen förebyggs i allt högre grad. Omvårdnad ersätter

sömnmedel. Vård i livets slut förbättras hela tiden. Fler personer med

demenssjukdom får tidig och korrekt diagnos, och god omvårdnad ersätter tung

medicinering. Fysisk aktivitet på dagtid och ett näringsrikt kvällsmål gör att

färre sömnmedel skrivs ut. Smärtskattningar i livets slut ökar möjligheten att få

smärtbehandling och ett värdigt avslut på livet. 30

Enligt en OECD-rapport31 som presenterades i december 2013 står sig svensk

vård och omsorg mycket väl i jämförelse med övriga OECD-länders. OECD:s

slutsats är att Sveriges generösa hälso- och sjukvård samt äldreomsorg presterar

väl inom de flesta kvalitetsindikatorer och framstår som förebild för de flesta

andra OECD-länder. Man konstaterar dock att Sverige, liksom övriga OECD-

länder, står inför stora utmaningar på grund av ändrad demografi. Det mest

angelägna för Sverige är att förbättra koordinationen mellan primärvård,

sjukhusvård och kommunal vård.

Attityder och kundnöjdhet

Den absoluta majoriteten av dem som tar del av svensk äldreomsorg är mycket

nöjd med sin service.32

89 procent av de äldre med hemtjänst är nöjda eller mycket nöjda med

sin hemtjänst.

83 procent av de svarande på särskilda boenden är nöjda eller mycket

nöjda.

28 OECD, “Health at a glance”, 2013. 29 OECD, “Health at a glance”, 2013 30 SKL, ” Bättre liv för sjuka äldre – stora förbättringar på kort tid”, mars

2015.

31 OECD, “Health Care Quality Review of Sweden”, 2013. 32 Socialstyrelsen, ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?” 2014.

RENA FAKTA 31

Även om majoriteten är nöjda, visar dock siffrorna också att:

En femtedel äldre med hemtjänst eller som bor på särskilda boenden

tycker inte att de kan påverka när de ska få hjälp. Av dem som bor på

särskilda boenden har dock andelen som upplever att de kan påverka

när de ska få hjälp, ökat något sedan i fjol.

Tre av fyra som bor i särskilt boende tycker att maten smakar bra och

att måltiderna på äldreboendet är en trevlig stund på dagen.

Många äldre känner sig ensamma och två av tre på särskilda boenden

svarar att de då och då besväras av ensamhet, 18 procent känner sig ofta

ensamma. Bland äldre med hemtjänst uppger 14 procent att de ofta

besväras av ensamhet. Fler än hälften gör det då och då.

Den senaste Öppna jämförelse-rapporten om äldreomsorgen från januari 2015,

visar i stort sett samma sak. Merparten av de äldre är nöjda både med hem-

tjänsten och med sitt särskilda boende, och generellt sett är omdömen om

äldreomsorgen lika bra som året innan.

Detsamma gäller möjligheten att komma ut, och upplevelsen av utomhusmiljön

i särskilda boenden. De förebyggande åtgärderna för att minska fall,

undernäring och trycksår har förbättrats.

Resultatet i Öppna jämförelser visar på stora skillnader i kommunernas resultat,

något som behöver analyseras närmare utifrån lokal och regional kunskap om

verksamheten. Däremot är det inga stora skillnader i upplevd kvalitet mellan

offentliga och enskilda utförare inom äldreomsorgen. Utförarna har överlag

blivit bättre på att informera i förväg om förändringar och att ge äldre möjlighet

att påverka tiderna när hjälpen ska utföras. Även vården i livets slutskede har

förbättrats jämfört med tidigare år, bland annat genom mer effektiv smärt-

lindring och delaktighet i planeringen av vården.

Diagram 8. Resurser som läggs på äldreomsorgen i respektive land

Källa: OECD

RENA FAKTA 32

Förskolan

Antalet barn i förskolan fortsätter att öka. Trots det visar Skolverkets statistik

personaltätheten är stabil och den genomsnittliga barngruppen har inte blivit

större. När andra länder vill utveckla sina förskolor har de ofta Sverige som

förebild. Förskolan ligger i topp i Svenskt kvalitetsindex (SKI) mätningar av

kundnöjdhet.

Skolverkets stora föräldraenkät33 som publicerades 2013 visar att:

Fler än nio av tio föräldrar är nöjda med förskolan och nästan lika

många är nöjda med fritidshemmen. Personalen och verksamheten får

mycket högt betyg.

Nästan 90 procent tycker att personalen på förskolan gör ett bra jobb,

att barnen är trygga och att pedagogiken är bra.

Nöjdheten över barngruppernas storlek är större i fristående förskolor

där grupperna är något mindre. Samtidigt har personalen på de

kommunala förskolorna högre utbildning. Andelen av personalen med

förskollärarutbildning uppgår till 56 procent i de kommunala mot cirka

41 procent i de fristående.

Barngruppernas storlek

I den allmänna debatten diskuteras ofta barngruppernas ökande storlek och

bilden är att grupperna har blivit större. Men det stämmer inte. Trots att antalet

inskrivna barn ökat med 138 000 de tio senaste åren har den genomsnittliga

barngruppens storlek varit konstant. På vissa håll har det blivit fler större

grupper men det är ändå vanligare med allt fler grupper med färre barn. Även

personaltätheten per barn är i stort oförändrad. Snittgruppen har 16,8 barn, och

det går 5,3 barn på varje personal.

Några andra fakta34:

Den allra vanligaste barngruppen har färre än 15 barn, nästan 40

procent av alla barn går i en sådan grupp.

Småbarnsavdelningarna (barn 1-3 år) är generellt mindre och

personaltätheten är högre än genomsnittet i förskolan som helhet.

Nästan hälften av småbarnsgrupperna har mellan 14 och 16 barn.

Andelen småbarnsgrupper ökar.

82 procent av alla förskolebarn går i en grupp med max 20 barn.

4 procent av förskolebarnen går i grupper med 26 barn eller fler.

33 Skolverket, rapporten ”Föräldrars val och inställning till förskola och

fritidshem”, 2013. 34 Skolverket 2015, rapport 420, Beskrivande data 2014, förskola, skola och

vuxenutbildning..

RENA FAKTA 33

Diagram 9. Antal inskrivna barn, personaltäthet och barngruppsstorlek i

förskolan.

Källa: Skolverket

Av Skolverkets allmänna råd för förskolan framgår att det inte finns någon

optimal gruppstorlek som passar alla barngrupper. Gruppstorleken kan variera

utifrån barnens behov och verksamhetens förutsättningar. Det finns en rad

faktorer att ta hänsyn till, som bland annat personalens kompetens,

personaltäthet, lokalernas storlek, miljöns utformning samt barnens bakgrund

och ålder.35

Skolan

Skoldebatten ger ibland sken av att inget händer i skolorna. Inget kunde vara

mer felaktigt. Många kommuner och skolor arbetar redan med mycket av det

som OECD föreslår i sin utvärdering av den svenska skolan - att utveckla

lärarrollen och att stärka skolans styrning och ledning.

Bilden av skolan, både bland medier och bland allmänhet, är ofta onyanserat

negativ. Det finns brister och utmaningar. Men det finns också mycket positivt

att lyfta upp, som att de flesta – både lärare, elever och föräldrar är nöjda med

skolan. Eller att Sverige tillhör de länder i världen som satsar mest på skolan

och att vi har relativt små klasser – vilket visar att det är hur resurserna används

som är det väsentliga. Att lärarna tillhör den grupp vars löner ökar mest är också

viktigt att lyfta upp.

Lärare, politiker och ökat samarbete

För att stärka elevers och lärares förutsättningar behöver Sveriges

skolutveckling ta ytterligare fart. För att det ska ske behövs framför allt tre

saker:

35 Skolverket, Allmänna råd förskola, 2013

RENA FAKTA 34

1. Bra lärare är avgörande för elevernas resultat. Som arbetsgivare kan

huvudmännen påverka arbetsmiljö, kompetensutveckling och lön.

Lärare ska få vara just lärare och också tillåtas växa i yrket.

2. Engagerade lokala politiker som arbetar för att nå de nationella

kunskapskraven för skolan och som tillsammans med sin

skolförvaltning följer upp verksamheten.

3. Staten och huvudmännen behöver ett närmare och konkret samarbete,

liksom mellan lärarkåren och ledningen. Och inom lärarkåren.

Skolutveckling och frågor om lärares kompetensutveckling behöver

vara fokus för samarbetet.

Fokus på lösningar

Diskussionen om skolan bör i större utsträckning handla om lösningar på

problem och lära att av verksamhet som fungerar bra. SKL:s ambition är att

med fakta i grunden lyfta vägar framåt för den svenska skolan.

Att visa på det som fungerar betyder inte att man blundar för svårigheter.

Tvärtom, SKL:s förslag på lösningar handlar om att förebygga och möta

skolans utmaningar.

Mer samarbete är systemskiftet

Vi behöver inga statliga superreformer för att vända utvecklingen i den svenska

skolan. Det systemskifte som krävs handlar inte om ökad centralisering utan om

samarbete, gemensamt ansvarstagande och långsiktigt hårt arbete. SKL tar en

aktiv del i det arbetet.

Kundnöjdheten

Skolverkets Attityder till skolan visar att föräldrarnas förtroende för skolan och

lärarkåren har ökat. De flesta föräldrar är nöjda med det barnet får lära sig i

skolan.36

Sju av tio föräldrar är nöjda med sitt barns skola37.

Fler är åtta av tio elever bedömer att de får den hjälp de behöver av

lärarna i sin skola.

Nio av tio elever känner sig trygga i skolan

Åtta av tio elever uppger att de vet vad som krävs för att nå målen i de

olika ämnena. Åtta av tio elever anser också att de får återkoppling på

sitt skolarbete.38

Åtta av tio elever känner arbetsro.

Nio av tio elever trivs med sina lärare. Åtta av tio har förtroende för

lärarna. Åtta av tio elever upplever höga förväntningar från lärarna.

Nio av tio elever trivs bra i sin skola och med sina skolkamrater.

Nio av tio lärare tycker att det är meningsfullt att gå till jobbet.

36 Skolverket, Attityder till skolan 2012. 37 Svenskt kvalitetsindex 2014. 38 Punkt 2-4 är hämtade från SKL Öppna Jämförelser grundskola 2015

(elevenkät)

RENA FAKTA 35

Åtta av tio lärare känner arbetsro. Nio av tio trivs med eleverna. Nästan

tio av tio lärare anser att de oftast möts med respekt från eleverna.39

Klasstorleken har inte ökat

Resurserna i grundskolan har ökat. I snitt satsar kommunerna omkring 40

procent av sin budget på skolan och förskolan. Många länder med bättre resultat

satsar mindre än Sverige. Utmaningen är att använda resurserna på bästa sätt.40

Det finns ingen statistik som pekar på att klasserna har blivit större. Mindre

klasser kan ha betydelse, framför allt för yngre barn. Men det viktigaste för

elevernas resultat är inte hur stor klassen är, utan hur skickliga och engagerade

lärarna är. Det visar forskningen.41

Sverige satsar totalt 6,8 procent av BNP på utbildning medan OECD-

ländernas genomsnitt är 5,6 procent.42

Lärartätheten i grundskolan har ökat under 2000-talet. År 2014 var det

12 elever per lärare. Det är bland det högsta i hela EU, särskilt för de

yngre åldrarna43.

Det var länge sedan uppgifter om klasstorlek samlades in på ett

systematiskt sätt. År 2014 presenterade dock Skolverket sådana data,

som visar att den genomsnittliga klassen i grundskolan idag har 19

elever.44

Elevhälsa

Statistiken över elevhälsopersonalen i kommunala grund- och gymnasieskolor

visar att antalet anställda inom elevhälsans yrkesgrupper har ökat sedan år 2000,

med undantag av speciallärarna vars utbildning återinfördes 2008. Till exempel

ökade antalet skolkuratorer med 75 procent, skolpsykologer med 36 procent och

skolsköterskor med 35 procent mellan år 2000 och 2014. Antalet

specialpedagoger ökade med 363 procent under motsvarande tidsperiod.

Trots att det flesta av elevhälsans yrkesgrupper har ökat finns fortsatta

rekryteringsbehov45. Omfattningen varierar dock mellan kommunerna, fyra av

tio kommuner har flera vakanser. Bland kommuner med rekryteringsbehov har

sex av tio brist på specialpedagoger och nästan hälften på skolpsykologer. De

vanligaste orsakerna till bristen uppges vara för få utbildade och konkurrens

med andra kommuner. En del kommuner uppger också att de har andra

39 Punkt 5-10 är hämtade från Skolverket, Attityder till skolan 2012 40 Improving Schools in Sweden: An OECD Perspective, OECD (2015) 41 Håkansson, Jan och Sundberg, Daniel. Utmärkt undervisning -

framgångsfaktorer i internationell och svensk belysning, 2012 42 Improving Schools in Sweden: An OECD Perspective, OECD (2015) 43 OECD, Education at a Glance 2014 44 Skolverket. Promemoria: Elever i grundskolan läsår 2013/14, Skolverket

(2014) 45 SKL, Nuläge och utmaningar i elevhälsan, 2015

RENA FAKTA 36

yrkesgrupper anställda utöver dem som regleras i skollagen. De vanligaste är

talpedagoger och logopeder.

De största utmaningarna inom elevhälsan är enligt kommunerna att möta

behoven hos nyanlända elever, behoven hos elever som behöver extra

anpassningar och särskilt stöd, att utveckla inkludering och att möta ökande

psykisk ohälsa hos eleverna. Att finna lösningar för att bryta elevers långvariga

skolfrånvaro uppges också vara en relativt stor utmaning.

Resultat grundskolan

Resultaten i grundskolan visar:

Att 77 procent av alla elever når målen i alla ämnen46.

Att det genomsnittliga meritvärdet har ökat sedan 2004/05, med

undantag för 2009/10, och är nu 214,8.47

Att en stor majoritet av eleverna har en positiv syn på skolan och

undervisningen.48

Att andelen elever i PISA-mätningen som inte klarade godkänd nivå i

matematik har ökat från 17 till 27 procent på tio år.49

Att i de nationella proven i årskurs nio i matematik har 87,5 procent av

eleverna godkänt. Motsvarande siffror för svenska är 96 procent och för

engelska 97 procent.50

Att den negativa trenden som vi ser i PISA inte återspeglas i betyg och

resultat på de nationella proven, vilket syns i diagram 11 och 12 nedan.

Det finns andra internationella undersökningar där Sverige presterar bra.

Svenska elever ligger i topp i engelska och har jämförelsevis goda

medborgarkunskaper och demokratisk kompetens.51

Sverige presterar bra i OECD:s undersökning av vuxnas färdigheter, PIAAC,

som presenterades 201352. I den undersökningen dras slutsatsen att vuxna i

Sverige har de färdigheter som krävs för aktivt kunna delta i samhället och på

arbetsmarknaden. I Sverige klarade nio av tio vuxna datortestet, vilket är det

högsta resultaten av alla som deltog.

Resultat gymnasieskolan

Eleverna som påbörjade sin gymnasieutbildning hösten 2011 var den första

kullen som följt den reformerade gymnasieskolan (Gy 2011). Den totala

46 SKL Öppna jämförelser - grundskola 2015 47 Skolverkets officiella statistik om resultat i grundskolan. (Observera att den

förändrade betygsskalan kan påverka jämförbarheten över tid.) 48 SKL, Öppna jämförelser grundskolan, 2015. 49 Skolverket (2013) PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik,

läsförståelse och naturvetenskap. Rapport 398. 50 Skolverket, Siris 51 Se undersökningarna ESLC 2011 samt ICCS 2009 52 OECD, Programme for the International Assessment of Adult Competencies

(PIAAC), 2013

RENA FAKTA 37

andelen elever som fullföljde gymnasieskolan inom tre år var 70 procent. Det

ligger i nivå med tidigare år.

Elever som börjat på ett högskoleförberedande program fullföljer sin

utbildning inom tre år i större utsträckning än de som läst ett

yrkesprogram.

Kvinnor når i högre grad än män examen inom tre år och har också

högre genomsnittlig betygspoäng.

Av de elever som påbörjade ett yrkesprogram hösten 2011 och som

tagit en examen inom tre år var andelen som fått grundläggande

behörighet till högskola och universitet 29 procent.

Examen från ett högskoleförberedande program medför grundläggande

behörighet till högskola och universitet. Elever som läser yrkesprogram behöver

komplettera med behörighetsgivande kurser för att få sådan behörighet.53

Diagram 11. Resultatutveckling i PISA jämfört med nationella prov och

betyg i matematik.

Källa: Öppna jämförelser grundskola 2014, SKL.

53 Skolverket (2014) PM: Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2013/14

RENA FAKTA 38

Diagram 12. Resultatutveckling i PISA jämfört med nationella prov och

betyg i svenska.

Källa: Öppna jämförelser grundskola 2014, SKL.

Socialtjänst och ekonomiskt bistånd

Socialbidraget består av försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd.

Förenklat kan man säga att försörjningsstödet är bistånd till försörjning under

vissa villkor. Det finns en nationellt beslutad riksnorm för att öka likabe-

handlingen. Försörjningsstödet inbegriper de kostnader som är någorlunda lika

för alla, till exempel kostnader för mat, kläder och hygien. Kostnader för

boende och en del andra behov, där variationen kan vara stor, ligger utanför.

Det ekonomiska biståndet kan dock omfatta annat än det som anges i riks-

normen, exempelvis arbetsrehabiliterande åtgärder eller annat som ingår i

begreppet ”skälig levnadsnivå”. Det regelverk som i första hand reglerar det

ekonomiska biståndet är socialtjänstlagen (SoL).

Utöver riksnormen har flertalet kommuner egna riktlinjer och/eller

tillämpningsanvisningar inom det ekonomiska biståndet. Syftet är både att säkra

likvärdiga bedömningar och att ge stöd och vägledning i arbetet.

Kommunernas frihet vad gäller riktlinjerna begränsas dock av regelverket. Det

måste alltid göras en individuell behovsprövning, även när det gäller kraven

som kan ställas på den biståndssökande. De ska anpassas efter personens egen

förmåga och förutsättningar.

RENA FAKTA 39

Från att ursprungligen ha fungerat som samhällets yttersta skyddsnät har rollen

genomgått en tydlig förändring. Socialtjänsten ansvarar numera för alltmer av

rent arbetsrehabiliterande insatser och åtgärder.

Denna utveckling tog fart i samband med och efter den ekonomiska krisen i

början av 1990-talet. Under och efter krisåren har allt fler individer fastnat i ett

långvarigt bidragsberoende och haft svårt att komma ut på arbetsmarknaden. De

personer som Arbetsförmedlingen och andra myndigheter inte kunnat hjälpa,

har varit hänvisade till socialtjänsten.

Många kommuner har idag ett stort antal egna insatser och åtgärder av arbets-

rehabiliterande karaktär. Socialtjänsten har också fått ökade möjligheter att

ställa krav på den enskildes medverkan.

Under 2013 fick 228 056 hushåll ekonomiskt bistånd, vilket innebär 5,7

procent av alla hushåll i landet.

Totalt utbetalades 10,8 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd.

Ekonomiskt bistånd är vanligast bland ensamstående kvinnor med barn.

Under 2013 fick 22 procent av de ensamstående mödrarna ekonomiskt

bistånd, jämfört med 4,3 procent av hela befolkningen.

39 procent av biståndsmottagarna är mellan 18 och 29 år.

Under 2013 bodde 7 procent av Sveriges barn i hushåll som fick

ekonomiskt bistånd, varav 2,7 procent levde i familjer som fick

långvarigt bistånd, det vill säga i minst tio månader under en

tolvmånadersperiod.

Den genomsnittliga bidragstiden per hushåll var förra året 6,6 månader,

och det genomsnittliga biståndsbeloppet var 47 369 kronor.

Antalet hushåll som har långvarigt bistånd har fördubblats sedan 1990,

från 14 till 31 procent.54

Asylmottagande, flyktingmottagande och integration

Kommun och stat har olika ansvar i asyl- och flyktingmottagandet. Staten har

det ekonomiska ansvaret och ska ersätta kommunerna för de uppdrag som staten

ålägger dem. Statens ekonomiska ansvar omfattar insatser under asyltiden och

de första 3,5 åren efter uppehållstillstånd och mottagning i en kommun.

Under år 2015 beräknas mellan 80 000 och 105 000 personer söka asyl i

Sverige55. Asylsökande kan välja att ordna eget boende (ebo) under tiden för

asylprövningen eller att få plats i ett av Migrationsverkets anläggningsboenden

(abo). Cirka 70 procent väljer abo. Kommunen ansvarar för att erbjuda

asylsökande till exempel förskola, grundskola och gymnasium. Utöver abo

ansvarar Migrationsverket för ett ekonomiskt stöd, dagersättning, och viss

sysselsättning för vuxna.

54 SKL, ”Kartläggning av utvecklingsbehov inom verksamhetsområdet

ekonomiskt bistånd”, 2013. 55 Verksamhets- och kostnadsprognos 2014-11-04, Migrationsverket

RENA FAKTA 40

Av de asylsökande 2015 beräknas omkring 8 000 vara ensamkommande barn56.

För dessa ansvarar kommunen genom socialtjänstlagen för placering i ett hem

för vård och boende eller i familjehem. Samtliga kommuner kan sedan den 1

januari 2014 anvisas att ta emot ensamkommande barn. 288 kommuner har en

överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn57. 40

De flesta kommuner tar emot flyktingar

De asylsökande som fått uppehållstillstånd och deras anhöriga samt

kvotflyktingar som redan har uppehållstillstånd vid ankomsten till Sverige ingår

i flyktingmottagandet. De nyanlända inom flyktingmottagandet kan få hjälp

med anvisning till en kommun som ordnar ett boende. För 2014 hade 278

kommuner en överenskommelse med länsstyrelsen om sådana

anvisningsplatser.58 De flesta, cirka fyra av fem, inom flyktingmottagandet

ordnar dock boende själva. Det innebär att i stort sett samtliga kommuner har ett

mottagande av nyanlända flyktingar.

I flyktingmottagandet har kommuner särskilt ansvar för praktiskt stöd i

samband med mottagandet, svenskundervisning för invandrare (sfi),

vuxenutbildning och samhällsorientering. Arbetsförmedlingen ansvarar för

nyanländas övriga etableringsinsatser och deras försörjning,

etableringsersättning, under 24 månader.59

En investering för framtiden

Att Sverige och landets kommuner tar emot asylsökande och nyanlända

flyktingar är både en viktig humanitär insats och en investering för framtiden. I

integrationsarbetet finns både möjligheter och utmaningar. För att integrationen

ska bli framgångsrik måste de statliga ersättningarna utformas på ett bättre sätt

så att kommuner får förutsättningar att ge nyanlända rätt insatser. Dessutom

behövs mer flexibla regler som gör att arbetsförmedling och kommun

tillsammans kan anpassa etableringsinsatserna efter de nyanländas behov och

efter den lokala arbetsmarknaden. Vidare behöver Migrationsverkets etablering

av anläggningsboenden och regelverket för ebo förändras för att bidra till en

jämnare fördelning och bättre boendesituation för asylsökande och nyanlända. 60

Samhällsbyggnad

Under begreppet samhällsbyggnad ingår en rad olika verksamheter, som utförs

av våra kommuner. Här byggs det bostäder, här planeras och underhålls VA-

system, gator, vägar och torg. Här ligger också ansvaret för trygghet och

säkerhet i kommunen samt för företagsklimat, kultur och fritid.

56 Verksamhets- och kostnadsprognos 2014-11-04, Migrationsverket 57 Aktuellt om ensamkommande barn och ungdomar januari 2015,

Migrationsverket. 58 Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2013 och 2014,

2015-01-07 uppd. 2015-01-20, Migrationsverket 59 Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. 60 35 åtgärdsförslag för ett hållbart asyl- och flyktingmottagande, SKL 2013-07-

01.

RENA FAKTA 41

Boende och byggande

Det förs ibland fram kritik om att kommunerna hindrar byggandet av nya

bostäder. Det finns dock mycket detaljplanerad mark som inte är bebyggd.

En studie som SKL har låtit göra visar att 25 av Sveriges tillväxtkommuner har

färdiga planer för närmare 72 000 bostäder, samtidigt som antalet bostäder som

börjar byggas varje år i dessa kommuner inte är fler än knappt 14 000. Studien

genomfördes i kommuner med en sammanlagd befolkning på 3,7 miljoner

invånare (bland annat Stockholm, Göteborg och Malmö). Så även om analysen

inte ger en bild av situationen i Sveriges samtliga 290 kommuner, indikerar

resultatet att det finns en ambition och målsättning bland kommunerna att

upprätthålla en hög planreserv för att möjliggöra för bostadsbyggande.61

Orsakerna till bristande byggande kan vara flera:

Marknaden och den ekonomiska konjunkturen.

Läget. Det är inte alla lägen som byggherrarna efterfrågar även om

kommunerna anser att de byggklara planer som finns möjliggör

bostadsbyggande i attraktiva lägen.

Myndighetskrav. Regler om buller och riksintressen, liksom risker för

överklaganden.

Byggherrarna är inte benägna att betala det pris som begärs, eftersom de

bedömer viss mark som mindre attraktiv för byggande oavsett vad

marken egentligen är ”värd” med hänsyn till gjorda markförvärv,

investeringar och så vidare.

Byggherrarna avvaktar tills det finns en konkret plan för finansiering

och genomförande av infrastrukturprojekt för det planerade

bostadsområdet. Sådana oklarheter kan förhindra en byggstart.

Även om kommunerna har ansvaret för den fysiska planeringen är andra aktörer

nog så viktiga för att bostadsbyggandet ska öka. Marknadsförutsättningarna för

bostadsbyggande är till exempel beroende av skatteregler och finanspolitiska

regelverk. Ett omfattande regelverk kring nationella och allmänna intressen har

gjort planprocesserna mer komplicerade och beroende av länsstyrelsernas

bedömning. Många gånger beror långa planprocesser på att länsstyrelsernas

handläggning tar tid eller att länsstyrelsen kommer med motstridiga besked i

olika faser av planarbetet.

Även om det som byggs inte möter behovet, visar statistik från SCB att

bostadsbyggandet nu ökar.

Nybyggda bostäder

Påbörjade lägenheter

Q1–4 Alla hus Förändr. Småhus Förändr.

Flerbostads-

hus

Förändr.

2012 21 360 -20 % 5 544 -33 % 15 816 -14 %

2013 30 402 42 % 6 605 19 % 23 797 50 %

2014* 38 500 27 % 8 400 27 % 30 100 26 %

61 SKL/SWECO, ”Hänger det ihop?”, 2014.

RENA FAKTA 42

Färdigställda lägenheter

Q1-4 Alla

hus

Förändr. Småhus Förändr. Flerbostads-

hus

Förändr.

2012 25 993 30 % 9 336 25 % 16 657 32 %

2013 29 225 12 % 8 562 -8 % 20 663 24 %

2014 29 800 2 % 9 000 5 % 20 800 1 %

Källa: SCB

Miljö/energi

Kommuner, landsting och regioner är bra på att effektivisera sin energi-

användning. Det visar en sammanställning som SKL har gjort i samarbete med

Energimyndigheten.62 Mellan 2009 och 2013 har kommuner och

landsting/regioner bland annat minskat energianvändningen i sina byggnader

med runt fem procent. Under samma period har det blivit betydligt vanligare att

kollektivtrafiken körs med förnybara drivmedel, och användandet av miljöbilar

har ökat kraftigt. Här ligger sektorn klart före samhället i övrigt.

Energianvändning i lokaler

(kWh/m2)

2009 2013

Kommuner 202 187

Landsting 230 219

Energianvändning i bostäder

(kWh/m2)

Kommun- och landstingsägda

bostäder

160 151

Andel förnybar energi i

lokaler och bostäder

Kommuner och landsting 72 % 79 %

Andel förnybara drivmedel i

kollektivtrafiken

Kommuner och landsting 38 % 66 %

Andel miljöbilar inkl. lätta

lastbilar (äldre def.. inom

parentes 2013)

Kommuner 35 % 44 % (47 %)

Landsting 69 % (2010) 71 % ( 77 %)

Källa: SKL och Energimyndigheten, 2014

Gator, vägar och kollektivtrafik

Allt färre personer omkommer i olyckor i tätortstrafik. Statistik visar att

utvecklingen på de kommunala vägnäten har varit mycket positiv sedan

62 SKL och Energimyndigheten, rapporten ”Nyckeltal energi och klimat 2014”.

RENA FAKTA 43

millennieskiftet. År 2001 omkom 139 personer i tätortstrafiken. År 2003

omkom 86 personer. Åren 2010–2012 sjönk antalet till mellan 55 och 75

omkomna per år och 2013 förolyckades 46 personer. 63

När det gäller kollektivtrafiken är drygt hälften av svenskarna nöjda med de

som ansvarar för kollektivtrafik i länet. Bland kunderna, de som reser minst en

gång i månaden, är något fler, 61 procent, nöjda. Åtta av tio kunder är nöjda

med sin senaste resa och ger den högt betyg. Man är mindre nöjd med dem som

ansvarar för kollektivtrafiken, vilket tyder på ett image- eller statusproblem.64

Övrig kommunalteknik

Kommunerna satsar allt mer resurser på att rusta upp sina va-system. Sedan

1990 har anslagen till vatten- och avloppssystemen ökat med 40 procent i realt

penningvärde. Underhållet möter generellt sett de behov som finns.65 Rörbrotten

i huvudvattenledningarna har blivit färre det senaste decenniet. Antalet stopp i

huvudvattenledningar har minskat sedan år 2000.

En studie som SKL har gjort visar att nästan nio av tio kommuninvånare är

nöjda med kvaliteten på sitt kranvatten.66 Antalet klagomål på dricksvatten har

minskat sedan år 2000. Antalet vattenburna sjukdomsutbrott har minskat under

flera decennier.67

Våren 2013 gjorde SKL en undersökning i 100 kommuner om hur medborgarna

uppfattar kommunens service när det gäller gator, parker, vatten/avlopp samt

sophämtning och avfallshantering68. Nedan redovisas några av svaren:

35 procent tycker att standarden är bra på kommunens gator, vägar och

cykelvägar. I 2010 års undersökning ansåg 40 procent att standarden

var bra.

79 procent av invånarna tycker att det är rent och snyggt på gator och

vägar. I de kommuner som deltog i undersökningen 2010 tyckte

75 procent att det var rent och snyggt.

58 procent tycker att snöröjningen och halkbekämpningen sköts bra.

Det är ungefär samma resultat som 2010, då 54 procent var nöjda.

23 procent tycker att den nuvarande trafiksäkerheten är bra som den är.

I de kommuner som deltog i undersökningen 2010 var siffran 25

procent.

30 procent vill att man ska öka resurserna för belysning och 6 procent

vill att man ska spara på resurserna. 62 procent tycker att det är bra som

det är. Det är ungefär samma resultat som år 2010.

62 procent svarar att parkerna sköts mycket eller ganska bra. Det är

samma resultat som i undersökningen 2010, då 63 procent var nöjda.

Uppfattningar om lekparker kommer mest från barnfamiljer med barn

upp till och med 13 år. I den gruppen är 47 procent nöjda och 23

63 Transportstyrelsen, rapporten ”Trafiksäkerheten i Sverige 2013”. 64 Svensk Kollektivtrafik, ”Kollektivtrafikbarometern, årsrapport 2013”. 65 SKL, ”Dramatisk ökning av VA-taxan åren 1991–2013, 2013. 66 SKL, rapporten ”Kritik på teknik 2013”. 67 WSP på uppdrag av Maskinentreprenörerna, ”VA-skulden – sanning eller

myt?”, 2013. 68 SKL, rapporten ”Kritik på teknik 2013”.

RENA FAKTA 44

procent missnöjda. I de kommuner som deltog i undersökningen 2010

var 40 procent nöjda och 28 procent missnöjda.

87 procent tycker att kvaliteten på kranvattnet är bra. Enbart 3 procent

är missnöjda. I de kommuner som deltog i undersökningen 2010 var 90

procent nöjda och 3 procent missnöjda.

81 procent är nöjda med avfallshanteringen och 5 procent är missnöjda.

Boende i småhus är mer nöjda än boende i flerbostadshus. De över 59

år är mer nöjda än de under 60 år.

50 procent av de som haft kontakt med sin kommun är nöjda och 26

procent missnöjda. Det är samma svarsmönster som i undersökningen

2010. Boende i småhus är mer nöjda med sina kontakter än de som bor i

flerbostadshus. De som bor mer centralt är inte lika nöjda som de som

bor utanför en tätort.

Räddningstjänst

Olyckor kräver nästan 3 000 liv varje år i Sverige. Det totala antalet döda till

följd av olyckor har legat på ungefär samma nivå de senaste tio åren men

varierar mellan olika olyckstyper. Under ett år läggs 100 000 personer in på

sjukhus och cirka 700 000 uppsöker en akutmottagning till följd av en

olyckshändelse.

Kommunerna är skyldiga att se till att det finns förutsättningar för att skapa ett

godtagbart skydd mot olyckor i samhället. Därför utförs både förebyggande

insatser, tillsyn och räddningsinsatser.

Kommunal räddningstjänst rycker ut över 90 000 gånger varje år,och över

hälften av dessa utryckningar orsakas av en inträffad olycka. Bränder är orsaken

till cirka 20 000 av räddningsinsatserna och ungefär hälften av dessa, drygt

10 000, sker i byggnader. Den största andelen byggnadsbränder inträffar i bostä-

der. Av byggnadsbränderna är knappt 6 000 så kallade utvecklade bränder,

vilket är en svag nedgång jämfört med de senaste två åren.

Det pågår en ständig utveckling i kommunernas arbete med skydd mot olyckor.

Utvecklingen bygger i allt högre grad på en bred samverkan mellan olika

aktörer inom trygghets- och säkerhetsområdet.69

En studie som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap gjorde under

2014 visar att nio av tio invånare har ganska eller mycket stort förtroende för

räddningstjänsten. För ambulansen är andelen åtta av tio. Samma studie visar

också att både räddningstjänsten och ambulansen är snabbare på plats än vad

många invånare förväntar sig (se tabell nedan).70

69 SKL och MSB, ”Öppna jämförelser trygghet och säkerhet 2013”. 70 SKL och MSB, ”Öppna jämförelser trygghet och säkerhet 2014”.

RENA FAKTA 45

Företagande och arbetsmarknad

Sveriges innovationsförmåga är hög jämfört med många andra länders. I The

Innovation Union Scoreboard 2015, där EU-ländernas nationella

innovationsförmåga jämförs utifrån flera olika parametrar, ligger Sverige i

topp.71. Sommaren 2014 presenterades Global Innovation Index, och här är

bilden densamma. Sverige kommer trea. Detta index omfattar 143 länder.72.

Fyra av fem kommuner får bra betyg när det gäller kommunernas service

gentemot företag. Det visar den senaste rapporten Öppna jämförelser

Företagsklimat som kom 2013.73 Det totala betyget har ökat något sedan förra

mätningen, vilket främst beror på att företagarna tycker att bemötandet och

informationen till företagen har blivit bättre.

Övriga arbetsmarknadsinsatser

Kommunerna har en rad aktiviteter på arbetsmarknadsområdet. Fler än 200

kommuner har någon form av arbetsmarknadspolitisk verksamhet, och totalt ar-

betar 4 000 personer med arbetsmarknadspolitiska insatser (att jämföra med

Arbetsförmedlingens 12 000 anställda). Inriktningen på verksamheterna skiljer

sig till viss del åt beroende på lokala behov, men generellt riktar sig kommu-

nernas insatser mot grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden74.

Många kommuner satsar också särskilt på kommunala ungdomsanställningar.

En enkät till landets alla kommuner sommaren 2013 visar att var tredje

kommun erbjuder kommunala ungdomsanställningar75. I hälften av

kommunerna får ungdomarna söka dessa tjänster, i andra kommuner ger man

71 Europeiska kommissionen, ”The Innovation Union Scoreboard 2015”. 72 WIPO, INSEAD och Cornell University, ”Global Innovation Index 2013”. 73 SKL, ”Öppna jämförelser Företagsklimat 2013”. 74 SKL, ”Kommunernas arbetsmarknadsinsatser”, 2012. 75 SKL, enkätstudie ”Kommunala tidsbegränsade anställningar för

arbetssökande ungdomar” 2013.

RENA FAKTA 46

förtur till ungdomar som av olika skäl anses ha stort behov av en

ungdomsanställning.

Dessutom erbjuder kommuner och landsting en möjlighet för ungdomar att

prova på arbetsmarknaden via de feriejobb som utlyses varje år. En ny rapport 76visar att en klar majoritet av de 83 000 ungdomar som under sommaren 2013

haft ett feriejobb i kommunen eller landstinget är nöjda med sina feriejobbs-

veckor. Cirka 40 procent kunde tänka sig ett liknande jobb i framtiden. Framför

allt gäller det dem som feriearbetat inom förskolan. Tre av fyra tillfrågade

kunde tänka sig att arbeta inom förskoleverksamheten.

Kultur och fritid

Sedan år 2000 har det tillkommit mer än 200 anläggningar för kultur i

kommunerna, och främst har det byggts bibliotek. Men även konsthallar,

museer och kulturhus har uppförts. Konserthus utgör en mindre del medan det

knappt har byggts några nya teaterhus under det senaste decenniet. Det finns

bibliotek i alla kommuner och i genomsnitt fler än fyra folkbibliotek per

kommun. Minst sex procent av dem har byggts efter år 2000.77

I nästan sju av tio kommuner finns det museer, som utgör den näst

största kategorin, varav minst sju procent uppförts efter år 2000.

Konsthallar finns i nästan hälften av samtliga kommuner. Nästan två av

tio konsthallar har uppförts efter år 2000.

Konserthus finns endast i 15 procent av landets kommuner samtidigt

som det finns ett relativt stort antal, nästan var tionde har byggts efter år

2000. Teaterhus finns i nästan fyra av tio kommuner varav de flesta är

byggda före år 2000. Det finns kulturhus i nästan fyra av tio kommuner,

varav mer än två av tio byggts efter år 2000.

De flesta kommunala fritidsanläggningar är fotbollsplaner, idrottshallar

och fritidsgårdar. Det byggs även allt fler avancerade anläggningar i

kommunerna. Antalet konstgräsplaner har ökat i stor utsträckning

samtidigt som det exempelvis har tillkommit fler stora idrottshallar och

ishallar.

Simhallar, ishallar, konstgräsplaner och evenemangsarenor är också

exempel på anläggningar förknippade med relativt stora driftskostnader

där kommuner tar ett stort ansvar.

Det finns relativt många anläggningar för spontanidrott, vilket sannolikt

är ett sätt för kommunerna att försöka möta medborgarnas förändrade

motionsvanor.

Antalet fritidsgårdar har minskat över tid, samtidigt som kostnaderna

har ökat. Mellan 2001 och 2012 har den kommunala driftsbudgeten för

fritidsgårdar ökat från 1 564 miljarder till 2 204 miljarder kronor. Det

motsvarar en ökning i fasta priser på 5,6 procent.

76 SKL, rapporten ”En erfarenhet rikare: ungdomars syn på feriejobben

sommaren 2013”. 77 SKL, rapporten ”Anläggningar för kultur, idrott och fritid 2010”, 2011.

RENA FAKTA 47

Så funkar det

Det finns 290 kommuner och 20 landsting/regioner i Sverige. Skåne, Halland

och Västra Götaland är formellt landsting men med ett utvidgat ansvar för reg-

ional utveckling och med rätt att betecknas som regioner. Gotland är kommun

med landstingsuppgifter och regionalt utvecklingsansvar och har också rätt att

kalla sig region.

Kommuner

Kommunerna ansvarar för en stor del av den samhällsservice som finns där vi

bor. Bland de viktigaste uppgifterna är förskola, skola, socialtjänst och äldre-

omsorg. Kommunerna är enligt lag skyldiga att ha vissa verksamheter. Andra

verksamheter är frivilliga och beslutas av lokalpolitikerna.

Landsting och regioner

Landstingen och regionerna ansvarar för uppgifter som är gemensamma för

stora geografiska områden och som ofta kräver stora ekonomiska resurser. Till

exempel hälso- och sjukvården och att stärka regionernas tillväxt och

utveckling.

RENA FAKTA 48

FAKTA

Obligatoriska åtaganden för kommuner:

Förskoleverksamhet och fritidshem.

Förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och särskola.

Kommunal vuxenutbildning.

Svenska för invandrare.

Socialtjänst, inklusive individ- och familjeomsorg.

Omsorg om äldre och funktionshindrade.

Hälso- och viss sjukvård i särskilt boende.

Stadsplanering och byggfrågor.

Hälso- och miljöskydd.

Renhållning och avfallshantering.

Räddningstjänst.

Vatten och avlopp.

Bibliotek.

Krisberedskap.

Kollektivtrafik (tillsammans med landstingen).

Bostadsförsörjning.

Exempel på kommunernas frivilliga åtaganden:

Öppen förskola.

Fritidsverksamhet.

Bygga bostäder.

Energi.

Hälso- och viss sjukvård i hemmet.

Sysselsättning.

Näringslivsutveckling.

Kultur.

Källa: SKL

RENA FAKTA 49

Obligatoriska åtaganden för landsting och regioner:

Hälso- och sjukvård.

Tandvård fram till 20 års ålder.

Kollektivtrafik (i några län sköts detta tillsammans med kommunerna).

Exempel på frivilliga åtaganden för landsting och regioner:

Kultur.

Utbildning.

Turism.

Regional utveckling.

Källa: SKL

Lång tradition av självstyrelse

Den kommunala självstyrelsen har en viktig roll i dagens svenska samhälle.

Kommuner, landsting och regioner ansvarar för en stor del av den svenska väl-

färden och för frågor som står högt på medborgarnas politiska dagordning.

Kommunsektorn svarar för ungefär en fjärdedel av BNP, hälften av den offent-

liga sektorns utgifter och en fjärdedel av sysselsättningen. Regeringsformen slår

fast att den svenska folkstyrelsen förverkligas genom kommunal självstyrelse.

De främsta motiven för denna decentraliserade samhällsorganisation är demo-

krati och effektivitet. Självstyrelsen ger människor möjlighet att få insyn i och

påverka politiska beslut i deras vardag. Och den ger lokal frihet att anpassa

verksamheterna efter varierande förutsättningar och behov.

De första svenska kommunalförordningarna trädde i kraft 1863. Då hade

Sverige redan flera seklers erfarenhet av lokalt ansvar och beslutsfattande vid

sockenstämmor och rådstugor. Men i den liberala våg som svepte fram över

Europa under tidigt 1800-tal uppstod en renässans för idén om staden som en

politiskt självstyrande enhet, och krav restes på kommunala reformer. Nya

administrativa enheter utformades lokalt, med varierande grader av autonomi.78

Kommunerna

Till en början gällde kommunalförordningarna främst landsbygden. Sverige fick

vänta till 1862 på sina första kommunala förordningar som gällde både stad och

landsbygd. Förordningarna upphöjdes 1866 till lagar, i samband med att stånds-

riksdagen avskaffades och ersattes av en tvåkammarriksdag.

78 Hela kapitlet bygger på boken ”150 år av självstyrelse”, skriven av Lars

Nilsson, publicerad av Sveriges Kommuner och Landsting 2013.

RENA FAKTA 50

I dag är kommunernas kärnuppdrag desamma överallt – vården, skolan och

omsorgen. Historiskt sett har dock svenska kommuners uppdrag mer präglats av

mångfald och variationsrikedom. Det har funnits betydande olikheter mellan

både landskommuner, municipalsamhällen, köpingar och städer.

För städerna var det inledningsvis uppbyggandet av en nödvändig fysisk infra-

struktur som var det primära uppdraget. Samtidigt skulle landskommunerna i

första hand vårda sina fattiga.

Med folkhemmet fick kommunerna en central roll för att skapa och utveckla

välfärdstjänster. Skola, vård och omsorg blev centrala områden för alla kommu-

ner. På samma gång krävde urbaniseringen och moderniseringen mer av ny

infrastruktur, vilket blev påtagligt inte minst för landskommunerna. Efter hand

har dessa utmaningar kompletterats med och övergått i krav på en ekologiskt

och socialt hållbar utveckling.

Landstingen

Genom införandet av landstingen ville man återuppliva de gamla landskaps-

tingen, som helt försvann då lagmansrätten upphörde 1849. Landstingen skulle

vara ett forum för att uttrycka folkviljan, vilket låg i linje med tidens liberala

tankar om självstyrelse. Landstingen skulle ha beslutanderätt och inte bara vara

rådgivande organ till landshövdingen. Det skulle vara en regionalt förankrad

institution som kunde sköta uppgifter som annars lades på staten. Vikten av att

”menigheten” skulle få säga sitt underströks särskilt i riksdagens förslag till

landstingsförordning.

Sockenkommunerna på landsbygden, som bedrev hälso- och fattigvård, var ofta

för små för att lösa vissa kommunala uppgifter, varför det behövdes en länsnivå.

Sedan landstingens verksamhet startade 1863 har fokus legat på tre verksam-

hetsområden – näringar och kommunikation, hälso- och sjukvård samt kultur

och undervisning. Först i landstingslagen 1924 slås fast att hälso- och sjukvård

ska vara ett huvudsakligt ansvar för landstingen.

Sedan dess har landstingens roll som huvudmän för sjukvården renodlats. Men

även om fokus ligger på landstingens hälso- och sjukvårdsuppgifter har insat-

serna för grundläggande regionalpolitiska initiativ varit påfallande kontinuerliga

under 150 år.

Så fungerar den kommunala självstyrelsen

Det kommunala självstyret är inskrivet i regeringsformen, en av grundlagarna.

Kommuner, landsting och regioner måste följa de ramar som riksdag och rege-

ring bestämt, men utöver det ger det kommunala självstyret kommunen rätt att

fatta självständiga beslut och ta ut skatt av invånarna för att kunna sköta sina

uppgifter.

För medborgarna innebär det kommunala självstyret att man – förutom att rösta

i kommun- och landstingsval – kan påverka beslut genom att lämna medborgar-

förslag eller rösta i folkomröstningar samt att man kan överklaga beslut.

RENA FAKTA 51

Främst påverkar dock medborgarna den lokala utvecklingen genom att vart

fjärde år välja lokala representanter till kommun-, landstings- eller region-

fullmäktige.

Dessa valda företrädare styr sedan – på medborgarnas uppdrag – kommunen

eller landstinget/regionen. Genom majoritetsbeslut i fullmäktige beslutar de

vilken politik som ska föras.

Fullmäktige beslutar även nivån på den skatt som medborgarna ska betala, samt

hur skattepengarna och andra intäkter ska användas. Varje fullmäktige fattar

självständigt beslut om den egna kommunen eller landstinget/regionen och är

politiskt ansvarig enbart inför sina egna invånare.

Möjlighet till påverkan

Valen till kommun- och landstingsfullmäktige ger medborgarna möjlighet att

påverka vilken politik som ska föras på lokal och regional nivå. Eftersom kom-

muner, landsting och regioner ansvarar för en stor del av välfärdssektorn, inne-

bär det ett inflytande över vardagsnära tjänster som vård, skola och omsorg.

Närheten gör det också relativt enkelt för medborgarna att påverka beslut även

mellan valen. En begränsad geografisk yta underlättar direktkontakt.

Det är enklare att kontakta den lokala eller regionala företrädaren än riksdags-

politikern för att framföra åsikter och argument. Det gäller även möjligheten att

ta egna initiativ för att bilda opinion i en fråga, som till exempel namnin-

samlingar eller manifestationer.

Den avgränsade geografiska ytan underlättar också överblick. Det gör att media

lättare kan följa och sätta sig in i varje sakområde på lokal nivå, vilket i sin tur

kan leda till fler välinformerade medborgare.

Invånarna har dessutom egna erfarenheter av de lokala förhållandena, och

intresset är vanligtvis större för frågor som rör den egna kommunen eller

regionen.

Bättre överblick och helhetssyn

Det politiska uppdraget innebär att förtroendevalda fattar beslut å medborgarnas

vägnar. De ska värdera olika synpunkter och förslag, göra avvägningar och

prioriteringar och ta ställning till vad som bäst tillgodoser det samlade med-

borgarintresset.

Alla förtroendevalda har olika bakgrund och erfarenheter, och möter varje dag

medborgare från olika samhällsskikt, yrkeskategorier och sociala förhållanden.

Det gäller inte minst den stora majoritet som är fritidspolitiker och alltså har ett

annat arbete vid sidan av politiken. På arbetsplatser, i föreningar och i bostads-

områden möter de förtroendevalda ständigt medborgarnas frågor och åsikter.

Deras gemensamma totalbild över kommunen eller landstinget/regionen är

därför ganska bra.

Närhet till medborgarna och kunskaper om lokala förhållanden underlättar

helhetssyn när de beslutar om vilken mix av insatser som krävs för att olika

behov ska tillgodoses och lokalsamhället ska fungera.

RENA FAKTA 52

Lokala förutsättningar får styra

Svenska kommuner och landsting/regioner ser olika ut. Invånarantal, yta,

tätortsgrad, näringslivsstruktur, befolkningssammansättning, kultur och

politiska preferenser skiljer sig åt mellan olika delar av landet och mellan olika

orter.

Det innebär att förutsättningarna för att kunna erbjuda olika tjänster varierar

över landet. När kommuner och landsting/regioner har frihet att utforma sina

egna verksamheter kan de ta hänsyn till dessa varierande förutsättningar, liksom

till de egna medborgarnas önskemål.

På så sätt kan skattepengarna användas på det mest effektiva sättet. De lokala

och regionala förtroendevalda kan utnyttja sin lokalkännedom och sina

detaljkunskaper om den egna kommunens och landstingets/regionens förut-

sättningar.

Dessutom gör närheten till medborgarna att de kan leverera den service som

faktiskt efterfrågas. En nationellt detaljreglerad verksamhet riskerar att leda till

en betydligt sämre anpassning efter behoven och till mindre kostnadseffektiva

lösningar.

Man kan lära av varandra

Kommuner och landsting/regioner kan själva ta initiativ till förnyelse och för-

bättringar. Vilka tjänster som ska erbjudas, vilka metoder som ska användas,

hur lokalerna disponeras och hur personalen kompetensutvecklas är sådant man

beslutar om lokalt eller regionalt.

Det egna ansvaret ger utrymme för att pröva nya och kreativa lösningar när det

gäller till exempel resursfördelning, organisation och metoder. Det betyder att

kommuner och landsting/regioner kan bidra till varandras utveckling. När ett

utvecklingsarbete visar sig framgångsrikt kan andra dra nytta av den kunskapen,

precis som när ett försök misslyckas.

Utan självstyrelse skulle en dålig idé kunna genomföras i 290 kommuner eller

20 landsting och regioner, innan det står klart att den inte fungerar. Utan själv-

styrelsen och möjligheten att pröva sig fram och välja olika modeller, är också

risken stor att goda idéer misslyckas därför att de bara fungerar i vissa miljöer

eller att man avstår från försök av rädsla för att misslyckas.

Politiken och politikerna

Kommuner, landsting och regioner styrs av direktvalda politiska församlingar,

kommun- och landstingsfullmäktige. Dessutom finns det politiska uppdrag

inom kommun- och landstingsstyrelser samt i olika nämnder och utskott.

Totalt finns det idag cirka 43 000 förtroendevalda ledamöter i kommuner,

landsting och regioner. De flesta av dem, 97 procent, är fritidspolitiker och skö-

ter sina uppdrag vid sidan av sitt vanliga arbete79. Deras ersättning baserar sig

79 SCB, siffror från 2012.

RENA FAKTA 53

endast på de möten som de deltar i. Kommunal-, landstings- och regionråd är

ofta hel- eller deltidsengagerade och har därför månatlig ersättning.

Fullmäktige styr och beslutar

Fullmäktige är det högsta beslutande organet i kommuner och lands-

ting/regioner. Här fattas beslut om budget och hur mycket skatt invånarna ska

betala. Fullmäktige beslutar också vilka nämnder som ska finnas och väljer

ledamöter och ersättare till styrelse, nämnder samt de revisorer som ska granska

verksamheten.

Kommun-, landstings- eller regionstyrelsen leder och samordnar allt arbete

inom kommunen eller landstinget/regionen samt ansvarar för ekonomin. Nämn-

derna ansvarar för det dagliga arbetet och förbereder ärenden inom sina respek-

tive ansvarsområden som ska beslutas av fullmäktige. Här genomförs också

beslut som fattats i fullmäktige.

I praktiken är det inte politiker utan tjänstemän som utför det dagliga arbetet i

nämnderna. Arbetsuppgifterna kan vara att ge byggnadslov, att bevilja

ekonomiskt bistånd eller att organisera äldreomsorgen.

Eftersom kommuner, landsting och regioner själva bestämmer vilka nämnder

som ska finnas, ser det olika ut runt om i Sverige. Men exempel på vanligt före-

kommande nämnder är miljönämnd, socialnämnd, kulturnämnd,

utbildningsnämnd samt hälso- och sjukvårdsnämnd.

Kontroll och tillsyn

Kommunernas, landstingens och regionernas verksamhet styrs i första hand av

kommunallagen, men även av andra lagar som socialtjänstlagen, skollagen,

hälso- och sjukvårdslagen samt plan- och bygglagen.

Tillsynsmyndigheterna granskar och stödjer kommunernas och landstingen/

regionernas arbete. Skolinspektionen och Inspektionen för vård och omsorg

(IVO) är exempel på statliga myndigheter som utövar tillsyn inom skola, hälso-

och sjukvård samt omsorg. Även länsstyrelserna är exempel på

tillsynsmyndigheter.

Revisorer granskar kommunernas och landstingens verksamhet varje år.

Att överklaga beslut

Beslut som kommuner och landsting fattar kan enligt kommunallagen överkla-

gas genom så kallad laglighetsprövning. Den möjligheten står öppen för bland

andra kommuninvånarna. Grund för sådant överklagande kan till exempel vara

att kommunen eller landstinget har överträtt sina befogenheter eller att beslutet

inte har tillkommit i enlighet med lagen. Vissa kommunala beslut kan i stället

överklagas enligt särskilda regler, till exempel byggnadslov eller socialt bistånd.

Att beslut överklagas gör att ärenden ibland tar ganska lång tid.

Det gäller inte minst byggärenden, som kan dra ut på tiden när grannar och

andra har synpunkter på byggplanerna.

RENA FAKTA 54

Handlar det i stället om att man är missnöjd med vården eller över hur man har

blivit bemött, bör man i första hand vända sig till den vårdinrättning eller verk-

samhet som man är missnöjd med. Den som har en fråga eller ett problem som

rör hälso- och sjukvården kan också vända sig till den lokala patientnämnden.

Om någon anser att en kommun eller ett landsting har gjort fel, finns inom vissa

områden även möjlighet att göra en anmälan till statliga tillsynsmyndigheter, till

exempel Inspektionen för vård och omsorg eller Skolinspektionen.

Kommunikation med medborgarna

Kommuner, landsting och regioner arbetar aktivt för att utveckla och förbättra

dialogen med medborgarna. I dag använder sig 82 procent av alla kommuner

och landsting/regioner av någon form av medborgardialog. 201 kommuner och

nio landsting har möjligheten till medborgarförslag, som innebär att enskilda

personer kan lämna egna förslag till fullmäktige.

RENA FAKTA 55

Källhänvisningar

Denna skrift bygger på många olika källor; offentlig statistik samt enkäter och

undersökningar.

Många av de källor som vi hänvisar till uppdateras regelbundet, dock vid olika

tillfällen och med varierande frekvens.

Den offentliga statistiken från SCB och Medlingsinstitutet uppdateras årligen,

liksom SKL:s personalstatistik och förbundets analyser och beräkningar av den

kommunala sektorns ekonomiska utfall. Även Svenskt Kvalitetsindex genomför

sina kundnöjdsundersökningar en gång per år.

Merparten av SKL:s Öppna jämförelser uppdateras också löpande – även om

inte alla genomförs varje år. Ibland förändras också frågeställningarna i dessa

rapporter från år till år för att bättre komma åt och få svar på aktuella och

relevanta frågeställningar. Det gör att siffrorna inte alltid är jämförbara från ett

år till ett annat.

Det senare gäller i allra högsta grad också många av de enstaka undersökningar

som genomförs av statliga myndigheter, forskningsinstitut eller andra aktörer

som intresserar sig för den kommunala sektorn och välfärden. Vissa av dessa

undersökningar upprepas inte.

Den internationella statistiken i denna skrift består till största delen av OECD-

underlag. Även de flesta av dessa rapporter uppdateras regelbundet, dock med

varierande frekvens.

Inom SKL sammanställs och analyseras rapporter, undersökningar och statistik

kontinuerligt inom ramen för det dagliga arbetet. Emellanåt redovisas dessa

slutsatser och sammanställningar i egna rapporter, signerade SKL. I den här

skriften väljer vi att hänvisa till SKL:s egna rapporter – även om de i sin tur

hänvisar till andra källor.

För att kunna vara så aktuella som möjligt trots alla dessa olika källor, har vi

valt att uppdatera den här skriften minst tre gånger per år – höst, vinter och vår.

På baksidan står det när upplagan är reviderad och den senaste versionen finns

alltid på: www.skl.se

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00

www.skl.se

OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER

Svensk välfärd är bland de bästa i världen. Vi satsar mycket resurser, använder

dem effektivt och har mycket nöjda kunder. Det är inte alltid den bilden man får

när man tar del av den allmänna rapporteringen. Orsaker och verkan, resultat

och resursfördelning – det är inte alltid det låter sig förklaras i korta,

slagkraftiga rubriker.

I den här skriften har SKL samlat relevant fakta om kommuner, landsting och

regioner i ett försök att ge hela bilden – eller i alla fall visa den bild som vi i vår

sektor tycker visas alldeles för sällan.

Upplysningar om innehållet:

Charlotta Janson Josephsson, cjj@skl.se

Sveriges Kommuner och Landsting, 2015

Reviderad juni 2015

ISBN: 978-91-7585-101-3

Text: Charlotta Janson Josephsson

RENA FAKTA

Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se.