Aktum 2008, nr 1

8/3/2019 Aktum 2008, nr 1

1/20

a k t u e l l t v i d u m e u n i v e r s i t e t F e b r u a r i 1 / 2 0 0

a um

Lindellhallen invigd Profilen Jakob Nyheter frn Campus Skellefte Nrkontak

8/3/2019 Aktum 2008, nr 1

2/20

2 aktum februari 1/2008

Lnellhallen str klar fr

invigning.

biLd SAMUEL bENGTSON

aktum

Tipsa grna redaktionen!

L

Lindellhallen r invigd, eller terinvigd. En majesttisk och mktig mtesplats mitt p campus.Lage Lindells mrkliga och omdebatterade muralmlning ramtrder nu p ett allt tydligare ochmrkligare stt. Hr p vggen nns lngdhoppare, skridskokare, jazzmusiker, svarta knutnanvar, konstnren och dennes verktyg. Bara att begrunda och undera ver vad Lage Lindell villesga till oss, de dr ren 1970 till 1972 d han mlade sitt runderliga verk under protester rnvra studenter.

Med detta vill jag mer lakoniskt sga: Se vggen!Studenterna har gldjande nog redan hittat till nya Lindellhallen. Ovanr hrsalarna kan

250 studenter ka och plugga samtidigt. En ramgngsrik och beprvad kombination.rets rsta nummer av Aktum bjuder rhoppningsvis p intressant och varierande lsning.

Hr kan du lsa om arbetet med ett nytt pedagogiskt handlingsprogram, om vad som hnder pUme universitet i Skellete, vad som rr sig i huvudet p en relativt nyanstlld projektledarevid Print & media, hur man skapar nrkontakt och samverkan med nringslivet.

Nr jag, r att bli en smula personlig och nostalgisk, ortstter att undera ver vad jag sjlv

gjorde vid tiden r Lage Lindells gstspel i Ume, d blir svaret: Jo, jag var student och lstesvenska, grubblade ver sprkets makt och mjligheter. Nu minns jag pltsligt en dikt rn dentiden:

r 1972, samma r som Humanisthuset byggdes och Lage Lindell avslutade sin muralml-ning mellan Samhllsvetarhuset och Universitetsbiblioteket (UB), skrev poeten Gran Sonnevidiktsamlingen Det oavslutade sprket. Hr ett citat:

Det oavslutade sprket

fds oavbrutet p nytt,

krossas, och fds p nytt

Serier p serier av vgor

i det vidppna fltet

Mellan serierna

nya serier, i mellanrummenmellan mellanrummen

Mellan tid och tid Mellan tiden

och all annan tid

Ondliga spektrum av tider!

Av rum utanfr, i varandra

Stefan Leck, vk reaktr

[email protected]

l e d a r e n

a k t u e L L t V i Du m e u N i V e r S i t e t

f e b 1 / 2 0 0 8

Ansvarg utgvare

Ulrika Bergfors Kristrm

ReaktrStefan Lybeck

Tel 090-786 78 90

[email protected]

[email protected]

AressInformationsenheten

Ume universitet

901 87 Ume

www.umu.se

Tel 090-786 50 00 (vx)

Fax 090-789 99 95

ReaktonCarina Dahlberg

Stefan Lybeck

ReaktonsrKristina Sjgren

Barbro Renkel

Gunnel Grelsson

Dan Frost

Kjell Grankvist

Jan Mannberg

Laout/proukton/reproPrint & Media, Ume universitet

TrckTryckeri City Ume AB

Upplaga5 200

8/3/2019 Aktum 2008, nr 1

3/20

aktum februari 1/2008 3

[email protected]

F h g p .

n LdnngnKoae tentorr h g u

h 15 2008.

PbK lr PlanerngsenhetenFgh Pbk, pg, g h , y

pgh.

Humfaks na nsttutoner och prefekterInstitutionen fr id- och samhllsstudier

Arkeologi och Miljarkeologiska laboratoriet Filoso och ve-tenskapsteori Historia Idhistoria Religionsvetenskap

P: l e, p: P s

Institutionen fr kultur- och medievetenskaper

Etnologi Litteraturvetenskap och Drama-teater-lm Medie-

och kommunikationsvetenskap Museologi Konstvetenskap

Prefekt: Karin Ljuslinder, bitrdande prefekt: Bo Nilsson

Institutionen fr sprkstudier

Engelska Finska Franska Lingvistik, Allmn sprkveten-

skap och Fonetik Nordiska sprk Rska Samiska Spanska

Tska Sprkcentrum (Arabiska, Kinesiska, Italienska, Latin)

Prefekt: Grel Sandstrm, bitrdande prefekt: Heidi Hansson

Konsthgskolan Fri konst Estetik

P: r sp, p: P n

frn Omvrlden

hg -

. r g gg h h p g yg.

a g d g ,

ug -

nings- och forskningsmiljer, tillgnglighet till utbildning och

gg pg. d g

p fx g

.

Klla: Hgskoleverkets internationella nyhetsbrev

Mentorer skes

Projektet Ntverk fr kunskap och framtidstro r ett sam-

u , u h -

ningen Kulturstorm. Projektet startades fr att ge de ung-

g u gy h h hrkomst mjlighet till en vuxen mentor som kan hjlpa till

g . Fhppg f

p gpp g h

hg.

Vill du veta mer, kontakta d Sverre Dahlstedt, projektsam-

, 090-16 10 29, .h@.

Rektor leamot Lnsstrelsens na nsnsr

rgg h ly y -y. p g h hg pp-

p h g . r

y h g .

e ly ghygh

y. d y hg

g gg.

Fokus p forsknng rksagen

Fgg y g. d

g P Wg h h-

h g a, r-

gens framtidsdag torsdag 24 januari.

rg g g pg

g y g- h -g h y p g h y

hg.

To unverstet Norge?

e g hg g ng

. dg 38 -

8/3/2019 Aktum 2008, nr 1

4/20


Den pedagogiska skickligheten har hit-tills inte premierats p samma stt somden vetenskapliga ven om den r nog sviktig. Vi vill att det pedagogiska hand-lingsprogram som nns ska bli levandeoch vi rsker ven utveckla ett stt attbelna goda pedagoger, sger sa Ber-genheim, prorektor och uppdragsansva-rig r projektet.

Projektet bestr av tre delprojekt ochleds av Katarina Winka p universitetspe-

Goa peagoger r nvnga

fr unverstetets utvecklng

i n b l i c k iH A N D L I N G S P L A N E N

bra lrare lrare me hg peagogsk kompetens

r en kvaltetsskrng och ett stt att ka lrostets

attraktonskraft nr et gller att rekrtera e

stuenter och lrare. En sjlvklarhet kan tckas,

men hur nr v t?

Projekt 10 Vra lrare ska ha en hg pedagogisk kompetens

dagogiskt centrum, UPC. Det rsta del-projektet handlar om att utka den hg-skolepedagogiska utbildningen r lraretill tio veckor, erbjuda er kurser p eng-elska och ge pedagogiskt och sprkligt stdtill lrare som undervisar p engelska.

Ingen kan bli orskare utan att hagtt en orskarutbildning. Lika sjlvklartska det vara att man inte kan undervisautan pedagogisk kompetens, konstaterarKatarina Winka.

I hgskolerordningen str det att hg-skolepedagogisk utbildning krvs ratt bli anstlld eller beordrad till en l-rartjnst. Sveriges universitets- och hg-skolerbund, SUHF, har utrdat en re-kommendation om att utbildningensomattning br vara tio veckor.

Vi kommer ven att inkludera kur-ser p engelska och ge bde sprkligt och

pedagogiskt std till lrare som undervi-sar p engelska, berttar Katarina Winka.Den sistnmnda kursen samt en eng-

elsk sprkkurs nns redan. Vi planerar ocks en introduktions-

kurs r dem som har vldigt lite under-visningserarenhet, det gller exempelvismnga nya doktorander.

Generellt sett r vljan bland universi-tetets lrare stor nr det gller att utveck-la sina pedagogiska kunskaper.

Katarina Winka, universitetspedagogiskt centrum.

8/3/2019 Aktum 2008, nr 1

5/20


i n b l i c k iH A N D L I N G S P L A N E N

i en uppfljnng som gjorts gav UPC fljane frslag tlltgrer fr fortsatt mplementerng av hanlngsprogrammet

Fullflj e mlsttnngar hanlngsprogrammet som nte nnu uppntts,

framfr allt e som err lrarnas peagogska kompetensutvecklng och

peagogkens mertvre, tll eempel:

prefekten vid varje institution ska ansvara fr att det, i samrd

med varje lrare, utarbetas en individuell pedagogisk kompetens-utvecklingsplan som fortlpande fljs upp och utvrderas

fakultets- och institutionsledningarna utarbetar en plan fr att ertalet

h gg ggg pgg

g g y

fakultetsnmnderna ser ver och utarbetar riktlinjer fr hur den

pgg g g h

g

fortsatt kompetensutveckling av ledamter inom anstllningskommitter

dessutom r

uppfljning av pedagogiska handlingsprogrammet ske kontinuerligt hp h h

befattningsbeskrivningar tas fram fr personer eller funktioner med

pgg

institutionerna utveckla en beredskap (plan) fr att ta vara p, och

utveckla, lrarnas pedagogiska ider och utvecklingsprojekt som

g pgg

chefs- och ledarskapsutbildningen utvecklas s det pedagogiska ledar-

p h yg

Utlsnng av projektmeel fr

peagogsk utvecklng 2008

u 2008 h 2009 600 000

pedagogiska utvecklingsprojekt.

i p-

jektanskan skall mednansiera

projektet med motsvarande kost-

h .

a 2008

31

2008.

l : .

De som kommer r vldigt motivera-

de. Vi har k till vra kurser medan manp andra lrosten r stlla in kurser. Nrdet gller exempelvis orskarhandledar-kurserna s har 70 procent av alla hand-ledare gtt kursen, vilket r en mycketbra sira, menar Winka.

En utvrdering av vilka eekter denpedagogiska utbildningen r r bdestudenter och lrare kommer ocks attgenomras.

Det andra delprojektet handlar omatt implementera det pedagogiska hand-

lingsprogrammet. Universitetsstyrelsen r mycket an-gelgen om att handlingsprogrammet rett levande och naturligt inslag i verk-samheten. Den uppljning som jag hargjort visar att programmet r unktio-nellt, dremot brister det i inormation

och genomrande. Uppljningen visa-

de ocks att mnga preekter inte r med-vetna om att de ven har ett pedagogisktansvar och en skyldighet att utse en pe-dagogiskt ansvarig, ett outtalat ansvar lig-ger mnga gnger p studierektorerna.

Att se till att handlingsprogrammet e-terlevs p hela universitetet r en uppgitr planeringsenheten.

En semnaresere och en interaktiv webb-plats med goda exempel r ngot av detsom planeras r att ka knnedomen

om handlingsplanen. Ngot som vi tycker r roligt r attUPC tillsammans med kommittn rkvalitetsrgor ocks tt en mjlighet attutlysa projektmedel r pedagogiska ut-vecklingsprojekt under 2008 och 2009p sammanlagt 600 000 kronor. Kanske

kan det leda till att utnmningen ram-

stende utbildningsmilj gr till er avvra institutioner. Fr det som krvs rpedagogisk utveckling r tid och tid kos-tar pengar, konstaterar Winka.

Det tredje delprojektet handlar omatt underska mjligheten att ka det pe-dagogiska meritvrdet genom premieringav pedagogisk excellens.

Vi vill hja lrarnas status och venhitta ett stt att premiera goda lrare. Attlja det pedagogiska handlingsprogram-met r ett stt men vi tittar ven p andra

mjligheter.P Lunds tekniska hgskola och M-lardalens hgskola i Vsters prvar mantv olika modeller. I Lund har man bil-dat en pedagogisk akademi dit duktigalrare r ska. De som klarar kraven rett lnepslag samtidigt som institutio-nen r ett resurstillskott. I Vsters harman skapat en karrirtrappa i tv steg,de som uppyller kraven r ett lnep-slag och yttas upp ett steg.

Vi har bildat en arbetsgrupp medrepresentanter rn alla akulteter och

ngra anstllningskommitter som tittarbde p nationella och internationellasystem. Vi hoppas kunna utorma ett sys-tem som vi kan testa i strre skala underdetta och det kommande ret, rklararKatarina Winka.

TExT CARiNA dAHLbERG

biLd MATTiAS PETTERSSON OCH KARL idbERG

8/3/2019 Aktum 2008, nr 1

6/20


Susanne Vikstrm, losoe doktor i kemi och anstlld vid tek-nisk-naturvetenskapliga akulteten vid Ume universitet, rprojektledare r Nrkontakt.

Nrkontakt r ett projekt r samverkan mellan nrings-livet i regionen och tekniska hgskolan vid Ume universitet.Vi arbetar med yra krnomrden, som vi kallar adderre-tagsverksamheten, lrare och orskare i retag, retagsbasera-de studentprojekt och retag i undervisningen.

Verksamheten me faerfretag har som ml att alla ingen-jrsstudenter under rskurs tv, cirka 300 studenter, ska ha ettadderretag inom ramen r kursen Introduktion till ingen-

jrsarbete. Under kursen gr studenterna tre retagsbesk

under hsten och ett miniprojekt under vren. I nulget nnscirka 50 adderretag inom Nrkontakt, men mlet r cirka300 inom regionerna kring Ume, rnskldsvik, Lycksele ochSkellete.

Inom Nrkontakt r studenterna chans till insyn i sinaramtida arbeten som ingenjr och de r mjlighet att byggaupp ett kontaktnt r ramtiden. Fretagen i sin tur r tr-a sina, rhoppningsvis, ramtida medarbetare och p s sttbehller vi hg och god kompetens i regionen, ortstter Su-sanne Vikstrm.

Kompetensutvecklng r et ocks i hgsta grad rgan omnr det gller krnomrdet lrare och orskare i retag (se ar-

tikel nsta sida). Examensjobb r studenterna ute i retagoch gstrelsningar rn nringslivet r givna komponenteri de tv sistnmnda krnomrdena.

Inom Ume kommun r vi givetvis mycket angelgna omatt samarbetet mellan Ume universitet och regionens nrings-liv utvecklas. Studenterna r en viktig resurs som vi grna villbehlla kvar i kommunen, sger Roland Carlsson, nringslivs-che vid Ume kommun och sjlv aktivt engagerad i Nrkon-takt.

TExT STEFAN LybECK

biLd MATTiAS PETTERSSON

V vll ge Teknska hgskolans stuenter en stark kopplng

tll aretslvet. drfr nns projektet Nrkontakt.

Teknska hgskolansker Nrkontakt

Aretsgrupp: Projektledare Susanne Vikstrm, Ume

universitet, Jan Bergmark, Vsterbottens Handelskam-

, k W, y, l

n, h , h a Jq, p.

Referensgrupp: P ly, ix, th P,

Volvo Lastvagnar och Vsterbottens Handelskammare,

r c, u , a mq,

Enheten fr nringsliv och samhlle (ENS), Lennart

n, h

, a l, t hg, m

s, y, h a Jq, -

p.

Samverkan mellan Ume unverstet, Ume kommun och regonens

fretag och nrngslv r en stor gemensam utmanng fr oss alla, sger

Rolan Carlsson, nrngslvschef v Ume kommun tll Susanne

Vkstrm, projektleare fr Nrkontakt och anstll v kanslet fr en

teknsk-naturvetenskaplga fakulteten v Ume unverstet.

t e m as a m v e r k a n

8/3/2019 Aktum 2008, nr 1

7/20


Frerk Hggstrm r ett konkret

och levane eempel p sam-

arete mellan Ume unverstet

och aretslvet.

Frerk frn TFE ute verklgheten

Samhllsggnaskontoret h g y y u

g:

bggnasnmnen

Mlj- och hlsosksnmnen

Organsatonsnmnen

Teknska nmnen

m h p , ygg

och lngsiktigt hllbart samhlle med goda livsmiljer.

t e m as a m v e r k a n

Fredrik Hggstrm, universitetsadjunkt vid institutionen rtillmpad ysik och elektronik (FE) sedan dryga tio r, hararbetat en mnad vid samhllsbyggnadskontoret vid Umekommun.

Frnmligt med denna typ av kompetensutveckling ut-anr universitetets ramar. Hr ck jag p plats insikt om hurrendehantering, som bygglov och detaljplaner, gr till i verk-ligheten. Med andra ord hade jag mjligheten att se hur minateoretiska kunskaper stmde med den konkreta vardagen. Jagck vara med p byggsamrd tillsammans med kommunensbyggnadsinspektrer och lra mig hur rutiner kring kontroll-planer, kvalitetsansvar och annat ungerar i realiteten, berttar

en njd Fredrik Hggstrm.

Samarbetet mellan Fredrik och samhllsbyggnadskontoretstartade nr kontoret inrde ett nytt dataprogram r energi-berkning, E-norm. I stllet r att kpa dyra konsulter rnkungliga huvudstaden, vnde man sig till Fredrik p FE. Denkontakten ledde s smningom ram till Fredriks praktik port och stlle.

Personligen blev jag mycket vl bemtt p min nya ochtilllliga arbetsplats. Dessbttre kunde jag ven gra en delnytta, nu nr Boverket har ndrat reglerna och kraven r en-ergi och energihushllning.

Nu ska detta samarbete utvrderas. Fortsttning planeras,

bland annat hoppas de inblandade p en dialog mellan kom-munens personal och universitetets lrare och orskare. Vida-re kan bda parter tnka sig utbyte av kurser och gstrels-ningar p grundutbildningen.

Fr egen del skulle jag grna arbeta er perioder hos sam-hllsbyggnadskontoret eller se att ngon kollega rn min in-stitutionen r tilllle att gra detta, etersom detta utbyte varmycket givande, avslutar Fredrik Hggstrm.

TExT STEFAN LybECK


Fr mn egen el r jag mcket nj me mn kompetensutvecklng

och praktk hos samhllsggnaskontoret v Ume kommun, sger

Frerk Hggstrm, unverstetsajunkt v nsttutonen fr tllmpa

fsk och elektronk, TFE.

8/3/2019 Aktum 2008, nr 1

8/20


t e m aN y H E T E R P C A M P U S S K E L L E F T E

Hgskoleingenjrsprogrammet i maskinteknik:

Faerfretagen str p k13 faerfretag p 7 stuenter.

S frnmlga r frutsttnngarna fr em

som lser p hgskolengenjrsprogrammet

masknteknk Skellefte.

i trappan stter lvane masknngenjrer me goa framtsutskter:

Frerk Marklun, Nklas Ceerhll, Johan bjrke, Olov bgn, Chan

Laung Joeph Wu och Smon bergstrm.Dock lser dessa sju manliga ingenjrsstudenter utan lrare.

Vi ljer utbildningen via dator och DVD. De rels-ningar som ges i Ume, r vi p DVD dagen eter. Frdelenmed detta, r att vi kan backa bandet, nr vi inte rstr rsta

gngen. Frgor till lrarna vid Ume universitet stller vi viamejl eller teleon, rklarar Fredrik Marklund, som tillsammansmed sina sex kompisar lser andra terminen vid hgskolepro-grammet i maskinteknik.

Just nu lser grabbarna tv kurser parallellt: tillmpad me-kanik (7,5 hp) och tillverkningsteknik (7,5 hp). De har allagoda kontakter med sina adderretag, men knner ingen str-re samhrighet med Ume universitet. Ngot studentliv r detinte tal om. Dremot knner grabbarna gemenskap med var-andra och hjlper varandra med studierna.

Stafan Schedin, universitetslektor vid institutionen r till-lmpad ysik och elektronik (FE), r programansvarig:

Pojkarna Skellefte skter sg ra. De verkar motiverade

och arbetar bra tillsammans i gruppen. Sammanhllningen rgod och gruppen ungerar, vilket r viktig etersom de inte hardagliga kontakter med lrarna hr i Ume.

Staan Schedin berttar vidare: Kurswebben heter Moodle. Dr lgger vi upp inspela-

de lektioner och relsningar, s att studenterna i Skelletekan sitta vid sina datorer och g igenom kursmaterialet. De rdrr inte bundna tidsmssigt till lektionerna som vra cam-pusstudenter hr i Ume, utan kan vara lite mer exibla ochplanera sina studier. Denna rihet krver dock lite mer an-svar.

TExT STEFAN LybECK biLd MATTiAS PETTERSSON

8/3/2019 Aktum 2008, nr 1

9/20


Lisa Nordin och Ronny edestedt r studenter p det unikaretagarprogrammet i Skellete. Bda uppskattar den inten-siva kontakten under studierna med sina mentorretag; Sni-dex i Ronnys all och Stigs Konditori i Lisas all.

Just nu rbereder vi en hemtentamen, dr vi ska skrivaom avtal, inkp och upphandling hos vra mentorretag. Mitt

mentorretag, Stigs Konditori, har 17 anstllda och omstterrligen cirka 9 miljoner kronor, rklarar Lisa Nordin, som ti-digare lst till arbetsterapeut vid Lule tekniska universiet. Men

jag vill inte arbeta inom vrden, s detta med arer och re-tagande passar mig mycket bttre.

Rutinerade Owe R. Hedstrm, re detta studierektor ochlrare vid Handelshgskolan vid Ume universitet, r en av demycket uppskattade lrarna:

Vi rsker utveckla den entreprenriella rmgan hosstudenterna och dem att inse vad rollen som retagare inne-br.

Fretagarprogrammet startade hstterminen 2007 ochhar ingen motsvarighet i Sverige. Hr pluggar idag 14 studen-

ter rn hela landet.Jrgen Markgren, platsche r Ume universitet i Skelle-

te, r njd:Fretagarprogrammet, som handlar om afrsutveckling och

innehller praktisk retagskunskap, har mycket god kontaktmed det lokala nringslivet i Skellete. Vi samarbetar ocksmed Ung retagsamhet p gymnasiet. Nu ska vi dessutom dri-va ett SIFE-projekt (Student in Free Entreprise) vid Handels-hgskolan i Ume som ska hjlpa oss att marknadsra pro-grammet.

TExT STEFAN LybECK


t e m aN y H E T E R P C A M P U S S K E L L E F T E

Fgpg:

blvane fretagare aretarme fretagare

Varje kursmoment nner konkreta

kontakter me vra mentorfretag.

Fretagarprogrammet r e

praktskt och teoretskt, et

tlltalar mg, sger Lsa Norn,

som penlar mellan hemmet

Pte och stuerna Skellefte.

8/3/2019 Aktum 2008, nr 1

10/20


Att mingla bland gratisnudlar, rglada ballonger och rekryteringsvil-liga retag brukar teknologer och ekonomer skta med glans, medande humanistiska sektionerna traditionellt sett visat en mer blygsam sidanr det gller att rta med nringslivet.

Kulturanalytikerna utgr emellertid ett undantag. I r gr den andrarskullen ut och i samband med det anordnar studenterna ocks enkonerens r inbjudna retag, ngot som verkar uppskattas.

Fler och er inser rdelarna med diversiering och mngald i verk-samheten, menar Bo Nilsson, programrestndare r kulturanalys-programmet.

Omkring 50 representanter rn nringsliv och ofentlig sektor spen-derade dagen lyssnandes p relsningar kring mngald, kommuni-kation och kat vlmende. Dreter anordnades workshops dr del-tagarna ck behandla exempel p hur teorierna kan appliceras prak-tiskt i verksamheten. Sytet med konerensen r att skapa kontaktytormellan akademi, nringsliv och kultur, berttar Jenny Forslund, en avde elever som i juni tar steget ut i arbetslivet.

Kulturanalsprogrammets stuenter vsae framftternanr e en 17 januar hll konferens Coronas lokaler fr

njuna fretag och elar av offentlga sektorn.

Frsk tratonskapar kontakter

rskullen r allts den andra att examineras rn kulturanalysutbildning-en, en utbildning som r den enda i sitt slag p svenska universitet.

De studenter som utexaminerades r tv r sedan har hat godramgng p arbetsmarknaden, sger Jenny Forslund.

Vad kan en kulturanalytiker jobba med?I stora drag handlar det dels om arbete i den traditionella kultursek-

torn, vi har en tidigare student som jobbar som producent p Norrlands-

operan och en som arbetar med dockteater. Den andra marknaden nnshos retag och oentlig sektor dr en kulturanalytiker kan hjlpa tillmed exempelvis jmstlldhets- och mngkulturrgor, sger Bo Nils-son.

Riitta Parpala, praktiksamordnare rn socialtjnsten p Ume kom-mun var en av de inbjudna som gillade vad hon ck ta del av.

Min roll som praktiksamordnare gr ut p att hitta kandidatersom speglar samhllet i stort. Ett mngaldsperspektiv r extra viktigti den verksamheten.

TExT OCH biLd HANNES FORSSELL

Frhanlngsnformatonr g

(RALS, Ramavtal fr lner m.m. inom sta-

ten) r klart fr perioden frn 1/10 2007 till

30/9 2010 (se www.sulf.se/templates/Page.

aspx?id=4531). En viktig del av avtaleth g. P

rals-gg h s-

. d

att procentpslaget frhandlas p varje

ygh g. d h s -

g p-

pg

g. d g -

g -

h hg-

. d g h

Ss a c o / s u l FS

g g g g s

.

Vid Ume universitet pbrjades de lo-

hg . F p-

den 1/10 200731/12 2007 utbetalades ett

ggpp . F- h y

1/1 2008.

b g g

g g -

: pg

p 2,3 p 2,5

procent av utbetald ln; Kpan tjnste tillgo-

dorknas frn 23 r (istllet fr 28); fr att

tyggh

h h g ,

h p

g gg yp-

. m 1/1 2008

Trgghetsavtalet i hgst sju r efter att an-

g .

s- hg g-

p g - . e g

g g

, 30/9 2009. l

,

p .

F g

Sacomedlem s bra som mjligt vid de

hg

g g

-p.

Per Lungrenoch Ingmare Mellenus, SULF

8/3/2019 Aktum 2008, nr 1

11/20


Skratten tumlar om varandra nr studenterna LinnLundstrm, Soa Johansson och Jenny Brant Holmtrar sina lrare Per Kvarnbrink och Karin Fahl-quist igen. Frra veckan avslutade de en drygt tv

veckor lng vistelse i teknikhusets labbmilj, drde slutrt den praktiska delen av ett projekt depbrjade terminen innan p Handelshgskolan.

Vad gr d humaniorastudenter i salar dr van-ligtvis tekniska ysiker svettas ver matriser?

MKV-mnets ristende kurser r av tradi-tion mest teoretiska. Nu nr vi har startat yrkes-inriktade utbildningsprogram r det viktigt medpraktiska verktyg, vilka de r prova p hr, sgerPer Kvarnbrink.

Medie- och kommunikationsprogrammet rsedan tv och ett halvt r tillbaka en korsberukt-ning av teori, estetik, teknik och marknadsring.

Studenterna pbrjade i vras ett projekt pHandelshgskolan dr teorier rn mediekommu-nikation parades med marknadsring under ettparaply av projektledning. Projektet har sedan ta-git konkret orm genom skapandet av webbsidorhos Per Kvarnbrink och Karin Fahlquist vid insti-tutionen r tillmpad ysik och elektronik.

Enlgt Wkpeda nnebr korsberuktning ett kor-sande av olika plantor r att ram en vxt medde egenskaper man nskar. Etersom de rsta stu-denterna examineras till vren nns inget acit p

Svara snat p fljane frga:

Va har Hanelshgskolan, tllm-

pa fsk och elektronk och nsttu-

tonen fr kultur- och meeveten-

skaper gemensamt?

det fga lttfunna svaret ler

mee- och kommunkatonsveten-

skapsprogrammet.

Aktum gjore ett esk Teknkhu-

set, r tre MKV-stuenter tllsam-

mans me programfrestnaren

Kerstn Engstrm och representan-

ter frn en teknska fakulteten

ree ut egreppen.

Fruktsam krleksaffrmellan humanora och teknk

hur vxtligheten ter sig i arbetslivet r den hr or-men av MKV-studenter. De studenter som tar ex-amen i vr har emellertid inte hat ngra problematt hitta platser att utra praktik p. De tio veck-orna praktik, vilka de esta av studenterna utrp inormationsavdelningar, r ocks de ett nyttinslag i utbildningen.

Hur utbildningen nu n str sig p arbets-marknaden r konceptet minst sagt uppskattatbde bland studenter och lrare.

Nr ni kommer hit r ni ulla av kunskapersom vi inte alls har hr men som vi ska hjlpa eratt uttrycka rent praktiskt, vilket ger en ytterliga-re dimension till det jag gr, menar Karin Fahl-quist, lrare i tillmpad ysik, till sina studenter.

Per Kvarnbrink instmmer: Jag r ramrallt imponerad av den niv av

kreativitet och variation som ni visat prov p i un-dervisningen. Jag ser grna att utbytet blir strre.

De tre studenterna r ocks de vldigt njda

med praktikmomentet. Vi r ju en roll som multikompetenta genom

att vi r bde teoretisk och praktisk kunskap, me-nar Jenny Brant Holm.

Bda hjrnhalvorna har blivit anvnda, me-nar Linn Lundstrm.

ermin yra vntar ytterligare besk bland da-torerna i eknikhuset. Frgan om de ser ram emotdetta r lika verdig som snabbheten svaret kom-mer med.

Absolut! TExT OCH biLd HANNES FORSSELL

Rs r u t aUPC

inte LiKT ngot annat

y p h

IKT fr att stdja studenternas lran-

? e ppg-

h g

p ? o

p p h

ntbaserade kurser har vi gldjande

yh!

uPc y l

av IKT (LIKT) hller p att ta form och

23-24 p. k g

p h p

p u x hg

g p g

. d

g, p -

ment och ett eget projektarbete.

i g -

g .. pgg

h ikt-yg

idag, juridiska och etiska frgor kring

ikt g,

g ikt h ..

d p pg -

h h g p p

serat material. Du har mjlighet att

vlja minst tre olika aktiviteter frn

ljud & bild, lrplattformar, podsnd-

g, -, , gg

W, p h -

p .

Under kursen grs ett projektar-

bete som ger dig mjlighet att tillmp

p h p

g -g.

l ikt

g g p h

av lrande i en virtuell milj och en

p. F -

h h

, uPc h -

g: c eg,

.g@p..

v!


8/3/2019 Aktum 2008, nr 1

12/20


8/3/2019 Aktum 2008, nr 1

13/20


Pm n a d e n s P r o F i lMNamn: Jakob Mjbring

: 40

yrke: Projektledare vid Print & Media

a: m u

i: a , g,

h h v

Dr har alla vi som arbetar och studerar p universitetet envldigt viktig roll att spela, sger han, vi mste alla vara ambas-sadrer r vrt varumrke och verkligen p allvar visa att vivill lyta vrt universitet till att bli ett av landets bsta.

Jakob r dd i Laholm i sdra Halland och utbildad tilljournalist i Gteborg. Innan krleken rde honom till Ume jobbade han vid lokalradion p Gotland och i Gvle. Hr i

Ume blev han den rsta killen att jobba med det eministis-ka radiomagasinet Freja p P1 och vid sidan av det gjorde hanlokala nyheter. Eter en tid brjade han p reklambyrn Pla-kat, rst som copywriter och sedan som projektledare.

P Plakat aretae jag me kuner rn hela Sverige ochmed projekt av varierande slag, rn V-reklamlmer, till kund-tidningar, stora event och kampanjer, vanliga oldrar och bro-schyrer och radioreklam.

I en av de reklamlmer som Jakob har varit engagerad i spe-lar vr nuvarande kulturche i Ume en rskringstjnstemansom tycker att rskringar r s trkiga att han somnar nr

Jako projektleare me uppragatt marknasfra unverstetetJako Mjrng r n projektleare p Prnt och Mea, aretsuppgfterna ngr

utvecklng av enheten och arete me marknasfrngen av Ume unverstet.

han ska rklara hur bra de r. Jakob hann ven i sin byrkar-rir med att vinna silver i Stora Reklamradiopriset r en kam-panj han gjort r Norrmejerier.

Det var roligt att arbeta p en mindre reklambyr somPlakat dr man ck mjlighet att arbeta med alla olika typerav reklam, det var en bra skola! Jag hade ven rmnen att vara med och dra igng ett stockholmskontor, vilket jag ocks

har nytta av nu nr vi ska utveckla Print och Media.Eter tio r p Plakat var dock tiden kommen r nya ut-

maningar och Jakob skte jobbet som projektledare p Printoch Media.

det knns rktgt spnnane! Jobbet hr har ju era utma-nande delar, en del r att tillsammans med vr andra nyaprojektledare, Annica Erixon, utveckla Print och Media motatt bli mer utav en ullservicebyr som spnner ver allt rntrycksaker till webbproduktioner och rrlig bild. Den andradelen r att vara en brygga mellan institutioner och inorma-tionsenhet, s att institutionerna p ett bttre stt ska kunna

8/3/2019 Aktum 2008, nr 1

14/20

8/3/2019 Aktum 2008, nr 1

15/20


R

r e k t o r s r u t aR

t h gg gg

gpp. i

, p, s g

h g

p

d pp gh sg

1 p bnP p -

g h g. Fg g g- h

pp

gg . Gg

h p g h

p

h pp p-

m

g p 15 p

i

14,5 miljarder 2012 relativt 2008. Det

g ! Fg

kommer man frn politiskt hll att vi

g h g gg p

g g

p-. i g

4

jarder vilket innebr att frstrkning

till slut skulle bli cirka 10 miljarder ti

2012. r

y pg, h

troligare d.v.s. 5 miljarder till 2012. O

g g

h hg

det 2,5 miljarder direkt till lrostena

P h y y

. o u

h

de 2,5 miljarder som jag tror man ko

h h

g

h p,

g 2008!

Gran San

R

Roland Spolander, proessor i konstvetenskap vidUme universitet, hll inte igen nr han invig-ningstalade vid den hgtidliga ppningen av Lin-dellhallen, som ligger mellan Samhllsvetarhusetoch Universitetsbiblioteket.

Betydelsen av Lage Lindells mlning kan inteverskattas. Vi ska vara oerhrt stolta ver att vihar det hr unika konstverket hr vid Ume uni-versitet.

Lindellhallen har hjts elva meter, rn en tillyra vningar. En antastisk glasasad p totalt 700kvadratmeter ser till att ljuset dar ver hela hal-len. Lage Lindells muralmlning, ibland kalladUme-vggen, lper 95 meter runt yra hrsalar.Ovanr hrsalarna nns nu ett ca med 250 plat-ser. Hela projektet har kostat cirka 37 miljonerkronor.

Hr skapar vi nu en makals mtesplats rvra studenter, konstaterar en njd Gran Sand-berg, rektor vid Ume universitet.

r 1970 prjae konstnren Lage Lindell sin

minst sagt kontroversiella och omdebatteradevggmlning vid Ume universitet. Mlningen rUmes strsta konstverk och en av Sveriges mestomattande och omtalade ofentliga utsmyckning-ar. Muralmlningen var rn rsta brjan remlr intensiv debatt rn de mycket politiskt intres-serade och engagerade studenterna i Ume. En-

Ett av Sverges vktgaste konstverk har ftt enmponerae och vrg nramnng.

Majesttsk och mktg

Lindellhallen invigd

ligt ryktena ville mnga skicka hem konstnren tillkungliga huvudstaden, skicka honoraret till FNLi Vietnam och gra vggen till en klotterplank

idrotten spelar en central roll i Lindells vgg. Hrnns bde skridskokare och riidrottare. Den min-nesgoda lsaren minns att Sverige vid vinterolym-piaden 1968 i Grenoble i Frankrike tog bde guldoch brons i skridskons 10000 meter. Vann guldet

gjorde Johnny Hglin och rjan Sandler tog bron-set. Frn sommarolympiaden samma r, 1968 iMexico City, minns vi alla Bo Beamons osannoli-ka och orglmliga lngdhopp p 8,90 meter.Natutligtvis nner vi en lngdhoppare p vggen.Likas de tv amerikanska 200-meterslparna om-mie Smith och John Carlos, etta och tva, som vidprisceremonin chockade en hel vrld genom atthja sina svarta handsbekldda knytnvar i luteni en Black-Power-demonstration, en hndelse somck hela vrlden att hlla andan och som r debda svarta lparna ck desdigra konsekvensernr de tervnde till amerikansk mark.

Avslutningsvis ett stycke kuriosa: Vid invigning-en av den nya Lindellhallen anns Lage Lindellsson Johan Lindell p plats och var mycket njdmed aderns verk. Johan Lindell r musiker ochskdespelare. (illggas kan att Lage Lindell gickbort r 1980.)

TExT STEFAN LybECK biLd SAMUEL bENGTSSON

den hgtlga anklppnngen utfres unsont av rektor, Gran Sanerg,

Thomas Norell, v fr Akaemska hus, och Tomas Olsson frn GN-caterng.


8/3/2019 Aktum 2008, nr 1

16/20


Servicecentret kan liknas vid re-ceptionen p ett hotell, det skavara ltt att den hjlp och deninormation man behver.

Genom att samla det service-utbud som nns i dag samt er-bjuda nya eterrgade tjnsterkommer vardagen att renklasr studenter, anstllda och bes-kare vid Ume universitet. Medett besk p servicecenter kan manenkelt hjlp och support inomett ertal omrden och behver

inte uppska verksamheter p oli-ka platser.

Servicecentren ska nnas pcentrala platser p universitetet.

Servcecenter p campusPlanerngen av fra servcecenter p campus harprjats. Sftet r att ka servcen tll stuenter,anstlla och eskare.

Det r tnkt att det rsta centretska ppna i slutet av 2008 i an-slutning till Lindellhallen ochatt en tidsplan r servicecenter iUniversum, KBC och Medicin-ska biblioteket ska vara klar vren2008.

Med ett gott bemtande videntrn i servicecenter-husen skastudenter och beskare knna sigmer hemma i universitetsmiljn,sger Karin Lundstrm som r pro-

jektledare r servicecenterprojek-

tet. Hr r de en enkel ingng tillservicecenterverksamheten medbde digital sjlvservice och kun-nig serviceinriktad personal.

Servicecenter ska vara en plats ditman alltid kan vnda sig med r-gor. Personalen ska kunna engel-ska, och grna fer sprk, s attven internationella studenter ochorskare och andra som inte talar

svenska kan hjlp hr. Personalen vid servicecentrenblir mycket viktiga ansikten utt,understryker Siv Olosson, enhets-che p Universitetsservice.

Siv Olosson och Karin Lund-strm har i projektets inledandearbete trat olika reerensgrup-per, bland annat representanterrn studentkren och akulteter-na samt medarbetare rn Univer-sitetsservice, r att deras syn-punkter p hur servicecentren ska

se ut. Jag r verraskad ver den

positiva respons som vi har mtt,sger Karin Lundstrm. Mnga

ser med spnning ram emot denya servicecentren och r rv-nade ver att man inte har tnkts hr tidigare. De grupper somvi trat hittills har varit vldigtverens om hur de tycker att ser-

vicecentren br utormas.

TExT FRidA FJELLSTRM


8/3/2019 Aktum 2008, nr 1

17/20


aktuellt i bildmuseet

Rosa Barba

3.2 - 27.4 2008

19.1 - 2.3 20083.2 - 27.4 2008

Hus eller lgenhet nskashra anra hanHus eller lgenhet i Ume nskas

hra i andra hand av lkarfamilj frn

h 1 g 2008 h

ett r framt. Familjen har smbarn

h x. G nus, g

. Rng tel 0660-984 10 eller070-257 20 82.

Hlsoag p campusMnagen en 7 aprl anornarStuenthlsan en hlsoagp Ume unverstets campus.

Hlsodagen vnder sig till vra

h g

sh,p h -

. s -

bjudas ett smrgsbord med

hlsofrmjande och frebggande

, J l-

g, h s-

h. sy

pp g

hlsosamma beslut fr att frmja

g h.

Hlsodagen, som frhoppnings-

g -mande, utgr i r frn fljande

teman: kropp och sjl, kost, motionh , , x h -

, , h h

.

a

.

STEFAN LybECK

boka Rotunan Unversum frfrelsnngarNu kan u oka Rotunan Unversum fr frelsnngaroch konferenser.

r g

h -

, , g h

g.

ug p h

. r h p

120 p.

Bokning: Elin Posin, tel 070-232 89 92,

-p: g@g.

8/3/2019 Aktum 2008, nr 1

18/20


tumn term in a biomining lab project courseand is quite pleased with the academic systemin Sweden. It was so unique to spend ourmonths o work on a single project. In ai-

wan, we can have seven to eight subject cour-ses simultaneously which makes it very dif-cult to study or tests and retain knowledge,she says.

Atonall, He has been impressed withthe teachers, acilities and work efciency atUme University, including the exceptionalEnglish language skills o the aculty and staf.Te teachers here are so approachable and

willing to discuss things with you, adds Hei-di, who is also studying Swedish. It has beena challenge to learn a new language but Hei-di ondly shared her true breakthrough in, oall places, a museum in Paris. I overheard

P

E N G L I S H PA G EE

In act, she is also somewhat o a pioneer asone o the rst o three exchange students romaiwan to study at Ume University.

She arrived in August 2007 to study lie

sciences or a ull academic year at the Depart-ment o Molecular Biology. When asked whather rst impressions were she quickly respon-ded in near awless English about the beau-tiul surrounding nature. It was so wonder-ul to pick wild berries and go biking throughthe orest, since those things are not possibleto do in aiwan, she explains with a beaminggrin.

Heidi Yang is currently pursuing a doublemajor in lie sciences and nance at Nationalaiwan University. Her career aspirations in-clude employment in the biotechnology in-dustry, and she also has sights on pursuing anadvanced degree. Heidi spent most o the au-

Meet He yang

an acaemc aventurerHe yang can est e escre as an acaemc

aventurer. After all, not everone s wllng to travel

8000 klometres to stu aroa.

some small children and recognised that theywere indeed speaking Swedish and I evenspoke to them! she says with laugh.

As or a social lie apart rom the labs and

books, the International Ofce has played avital role in organising activities or exchangestudents such as Heidi Yang. Te mentor pro-gramme has allowed or a great mix with theSwedish students, according to Heidi, wholives in a student housing corridor in Marie-hem. She oten attends the Friday night pubgatherings at the SLU student union building,better known as Skogis on campus. Heidi

was also eager to share her excitement abouther upcoming travel plans which included theIce Hotel in Jukkasjrvi and Santa Claus Vil-lage in Finnish Lapland.

TExT ANd PHOTO dAVid MEyERS

Den nu pbrjade lnerevisionen handlar om svl traditionella gg p g. s h

tv eller tre revisionstidpunkter? Hur mcket tid och arbete ska vigg p hg? v h ? sett avtal vara fram- el ler baktungt, d.v.s. ska lnekningarna varastrre i brjan eller i slutet av RALS-perioden? Hur klarar vi kompe-tensfrsrjningen samtidigt som vi vrnar om vr ekonomi? Finns gpp p? k y

g g p g?v ? v h ?v y h g g?Hur skrar vi saklig grund fr lnesttningen? Hur ska bedmning-en av olika arbetens svrighetsgrad ske? Hur ska den individuella

gh ? d h f g h -

Rs r u t aPOU

handlingarna. Samtidigt har lnebildningsprojektet, som jag tidi-gare skrivit om, tagit fart. Hr fokuseras intresset p de tre sista

g. n h hppg hg p .

lpg, p, pph. e g g h -g p g h p p - y g p .

ug g pg g. v p g y, g g g pg g .

Henrik Johansson r n vikarie p POU. Vlkommen till oss.

Johnn Karlsson, Personalchef

8/3/2019 Aktum 2008, nr 1

19/20


Vinnare av korsordtvlingen i Aktum nummer 9/2007 blev Gunnel Grelsson, institutionen fr beteendevetenskapliga mtningar. Ditt

p ah p g. lg h 29 ./

s g a h !

d pp g p p 250 ah.

n s t a n s i s tNS

n _____________________________________________________ ap __________________________________________________

HF -08

KUSTKOMMUN FRBRUKNING

SJUNKA

FRNM

BYGGLEKSAK HUSRUM

LODAR

E

HUDOJ

MNA

STORPREFIX

VERDRIVNA

LJUDM

TT

TERKALLA

FRN I ROM

HUVUDMNEN

VISKAD

VERKSCHEF

STRANDTYP

STIL

LHE

T

BANKTRD R JASGARE

MEJDON

OB

-PAS

S

SALUP

LATS

FRE CHI KERDELAR

V

ER

42"?

BESITTA

FODERTYP

KR

EA

TUR

FNGSTPSE FRMERA

MATV

XT

SEGELH

RN

BIFALL

L

TT

BEDD

KONVERSATION

GRA SAMS FALLIT VERRASKA

F

RE

TIDEN

PLATTSTTA

KLARTECKEN

ST

TIMOR

KLLARKYRKA ORDNING

F

R

AKUTSJUK

FA

TTAS KORTKANSKE

FRAMPARTI FRLORAR OM

FRR

PILFIXERAD? TILLPLATTARESILVER

BA

NDY

BOLL

SITTPLATS

OS

TYRE

STFELA

8/3/2019 Aktum 2008, nr 1

20/20

Avsndare:

Ume universitet

901 87 u

MK

m n a d e n s k s e r i

B

Vill du ocks ksera i Aktum? Kontakta redaktionen p telefon 786 99 45 eller via e-post

Ingen svarar. Ingen rr sig. ystnaden r to-tal. Alla tittar ner i golvet. Man kan skra iluten, s kompakt r stmningen. Sekunder-na tickar lngsamt, lngsamt under detta r-sta rldramte om otboll i klubben.

Okej, jag blir vl trnare d, ingen annantyckas ju vilja stlla upp. Dock har jag aldrigvarit trnare, men jag har ju spelat otboll hela

livet.Klungotbollen i sexldern r underbar.

Alla rr sig p samma ck p planen. Alla l-jer alla. En liten st katt lockar alla spelare di-rekt till diket. Om en spelare springer till sko-gen r att kissa, ljer alla med oavsett omspelet r i ull gng eller inte.

Fantastisk tid, nr allt r gullig lek. Dre-ter blir det snabbt vrre. Helt pltsligt vaknartvlingsinstinkten och man vill vinna match-erna (mot andra trnare som man sjlv spelatmot).

Hur gra?Innerst inne vill man toppa, spela med debsta r att vinna. Men reningen har en po-licy som sger att alla ska spela, dessutom villman hlla sig vl med (rmst) alla mdrarsom vrna det sociala. Olsligt dilemma, s rdet bara.

Furuns-Bullmark, Ungdomscupen, Kvan-tum Cup i Vnns, Pite Summer Games.Ume Fotbollsestival. Bilkningens rlova-

de tid. Cuperna mste i hemlighet arrangerasav ngot multinationellt bensinbolag. Otro-ligt smart. Ett r krde jag i skytteltrak mel-lan Bullmark och Nydala, barnen var med varsin cup. Ingen rast och ingen ro. Dessutomblev jag p kuppen (!) miljbov.

Stmningen r p topp under cuperna. Allatrivs. Fr ungarna r det en upplevelse att sova

borta, p en lutmadras i ett klassrum p enskola lngt hemirn. Som trnare r det intelika kul att ligga smnls p ett liggunderlagoch inte en blund i gonen.

v skiljelinjer, tv grnser, utvecklar sigsuccessivt.

vergngen till spel med elva spelare pplan gr att en del ungdomar slutar. Frkla-ringen r inte enkel att nna. Fr mnga rGothia Cup i Gteborg, denna gigantiskavrldsturnering, en sorts nal och avslutningp otbollsspelande. Synd, mycket synd, r

otboll kan man i motsats till andra sporter hlla p med ett helt liv, p alla mjliga ni-ver, rn korpen till prosspel i italienska Se-rie A.

Kort tillbakablick rn en incident nr jagsjlv var trnare och lagledare. Vid en hem-mamatch mot HS dk inte domaren upp.

Vad gra? Skulle motstndarna ka hemtill Hllns, skilje, Slipstensjn utan att hatt spela?

Vem vll l trnarefr vra serngar?

Jh b fy , g - p p h ppp.

Nej, jag hoppade in som domare. Och givet-vis utan linjemn, vilket gr att bedmning-en av o side i princip r omjlig. En rld-er rn HS brjade d hgljutt gnlla pvarje domslut. Jag blev ursinnig men bet ihop.Fr spelarnas skull ville jag hlla masken.

Under halvtidsvilan gick jag ram till denskrikande pappan rn inlandet, som intet ontanande stod och drack kae.

Hr har du pipan, s dmer du nsta halv-lek. Sjlv kan jag st vid sidan, skrika och skl-

la p domaren.Han rsvann och sg tigande andra halv-lek gmd i skogen.

Hur var det den elegante brittiske trnarenuttryckte det hela?

Fotboll r inte livsviktigt. Det r mycketviktigare n s.

TExT JOHAN bERLiN


Documents

Aktum 2008, nr 1