Aktum 2008, nr 8

8/3/2019 Aktum 2008, nr 8

1/24

AktumKrordrande Robert

stberg: Lrarledd tid och kurs-utvrderingar har hgstaprioritet. sid 6

Prorektor sa

Bergenheim:Likriktning viktigt frutbildningskvaliteten.

sid 7

Prolen:

Ingenting r riktigtomjligt. Mt nye fre-stndaren fr polis-utbildningen. sid 14

Aktuellt vidUme universiteDecember 8/200

Rektor Gran Sandberg:

Debatten om kvalitetvlkomnar jag. Den rnyttig och bra.

sid 5

8/3/2019 Aktum 2008, nr 8

2/24

2 Aktum December 8/2008

Kvalitet r temat i detta nummer av Aktum. P alla niver. Vi frsker belysa det svrdeni-

erade begreppet kvalitet ur en rad olika perspektiv. Hr fr bde rektor och studenter komma

till tals.

Som bekant har debatten mellan Hgskoleverket och SUHF, Sveriges universitets- och

hgskolefrbund, om kvalitetskontroll och utvrderingar stundtals varit htsk. I DN Debatt,

tisdagen den 11 november, var rubriken Statens utvrdering av lrostena oduglig. I ingres-

sen kan vi vidare lsa: Universitet och hgskolor angriper Hgskoleverket: Vi kan inte lita p

statens kvalitetskontroll av den hgre utbildningen. Ord och inga visor, som det plgar heta.

Hgskoleverket svarade, fga frvnande, att SUHF:s kritik p era punkter behver kom-

menteras och korrigeras. Universitetskansler Anders Flodstrm, chef fr Hgskoleverket,

skriver: Fr det frsta br det ppekas att Hgskoleverket har ett uttalat uppdrag att skra

kvaliteten i svensk hgre utbildning inte bara utveckla den. Detta borde inte komma som

ngon verraskning fr SUHF.

Ls vad vr egen rektor, Gran Sandberg, tycker p sidan fyra.

Prol och ny webbDecembernumret av Aktum innehller ocks prolen Mikael Sjgren, ny frestndare fr

polisutbildningen, en notis om att UB fyller 40 r och en artikel om vr nya webb. Du kan

ven lsa om en lyckad brandvning vid Designhgskolan en pminnelse till alla oss p

campus som kanske inte rusar ut, nr brandlarmet gr.

Designhgskolan har dessutom i dagarna ftt Hgskoleverkats utmrkelse Framstende

utbildningsmilj. Hr kan vi terknyta till temat kvalitet. Redaktionen lyfter p den imagi-

nra hatten och gratulerar bde till priset och brandvningen.

Jul

Om ngra dagar r det jul. S hr skrev poeten Karin Boye (19001941) om julen i dikten

Jul 1939, som ingr i diktsamlingen De sju ddssynderna. Andra vrldskriget startade

som bekant just ret 1939.

De tomma mbulhimlarna

har kvvt allt skri.

Men andlst lyssnar sjlarna,

de dda och vi.

I ngon bortglmd vr

av vrlden som frdes,

r det ett barn som fdes,

ett lftesbarn p halm och str.

God jul och gott nytt r

Ledaren

Ansvarig utgivaresa Rudehll

Adress

Inormationsenheten

Ume universitet

901 87 Ume

Tel 090-786 50 00 (vx)

Texttel 090-786 59 00

Fax 090-789 99 95

www.umu.se

Redaktr Stean Lybeck

Tel 090-786 78 90

[email protected]

[email protected]

RedaktionCarina Dahlberg, Stean Lybeck

Redaktionsrd

Kristina Sjgren, Barbro Renkel,

Gunnel Grelsson, Dan Frost,

Kjell Grankvist, Jan Mannberg

Layout/produktion/repro

Print & Media, Ume universitet

Tryck

Taberg Media Group AB

Upplaga

5 200

Total koncentration under upptcktsrden

den 23 oktober.

Omslagsbild Samuel Bengtson

Aktuellt vid Ume universitetDecember 8/2008

8/3/2019 Aktum 2008, nr 8

3/24

Aktum December 8/2008 3

[email protected]

Fler notiser och lngre versioner nns p .

Frn Ledningen

Frn OmvrLden

Vxj universitet + Hgskolan i Kalmar =

Linnuniversitetet

Regeringen har gett en kommitt i upp-

drag att rbereda och genomra sam-

manslagningen av Vxj universitet och

Hgskolan i Kalmar. Universiteten har

anskt om att g samman den 1 januari

2010 och bilda ett nytt lroste kallat

Linnuniversitetet. I budgetpropositionen

r 2009 har regeringen reslagit att

riksdagen ska godknna begran och

avstta 60 mnkr r arbetet med usionen.

Klla: Utbildningsdepartementet

Fortsatt kratig kning avutlndska studenter

De senaste ren har antalet utlndska stu-

denter kat kratigt vid svenska universitet

och hgskolor. kningen verkar inte vara

p vg att mattas av jmrt med rra

hstterminen har antalet utlndska studen-

ter bland nybrjarna kat med 17 procent.

Det visar ny statistik rn Hgskoleverket.

Klla: Hgskoleverket

Protester och kaos p

italienska universitet

Regeringen Berlusconi vill spara 1 500 mil-

jarder euro p de italienska universiteten

och den ansvariga ministern, Mariastella

Gelmini r hrt ansatt av protesterande

studenter och lrare.

Klla: Hgskoleverkets internationella nyhetsbrev

Japanska toppuniversitet

drabbas av nanskrisenKeio University som har producerat en

lng rad japanska politiker meddelar att

manrvntas ett minus p 1,9 miljarder

kronor i rvntade rluster. Waseda

University som ocks har mnga politiker

bland sina alumner, rvntar sig r sin

del att de rluster om 42 mnkr som r-

utsgs redan i vras kommer att ka

avsevrt. Komaza University har tt ett

bankln p 900 mnkr r att tcka rlus-

ter i derivat som hanterats av ranska och

tyska banker.


Elva lnder i Sydostasien

ska kopiera Bolognaprocessen

Planer p att kopiera den europeiska

Bolognaprocessen smids av en rad lnder

i Sydostasien. Tanken r att samordna ut-

bildningen vid regionens 6 500 lrosten.

Det hoppas man kunna uppn inom sju r.Samordningen r tnkt att liksom Bologna-

processen leda till kad mobilitet r stu-

denter och lrare och att gra lndernas

kurser och examina likstllda.


Ume School o Education, USE

Universitetsstyrelsen beslutade vid sitt

sammantrde om en orsknings- och

kompetenssatsning r USE som omattar

totalt 150,6 mnkr under perioden 2009

2016.

Styrelsen utsg restndaren och rre

rektorn Eskil Franck, Forum r levande his-

toria, proessorn Ingrid Pramling Samuels-

son, Gteborgs universitet och barn- och

utbildningscheen Anders Bergstrm, Mal

kommun, som externa ledamter i USE:s

styrelse. Franck utsgs till styrelsens ord-

rande. USE:s rektor Bjrn strand ingr

styrelsen med nrvarande- och yttrandertt.

Valda ledamter r: Agneta Hult, Lars

Hbinette, Martin Hrdstedt, Signild Lemar,

samtliga universitetslektorer samt proessor

Johan Lithner, universitetsadjunkt AnnicaNylander och docent Karin Sporre.

36 miljoner kronor till

humanistisk oensiv

Universitetsstyrelsen beslutade att satsa 36

mnkr p att rstrka humanistisk orskning

vid Ume universitet. Tillsammans med

bidraget rn Baltics donationsstitelse

tilldelas det humanistiska omrdet totalt

46,5 mnkr.

Tio miljoner kronor till

registerdataorskning

Ume universitets styrelse beslutade att

avstta totalt 10 mnkr till registerdataorsk-

ning vid Ume universitet. De beolknings-

data som blir tillgngliga kommer att ver-

trfa den resurs som gs av vlknda

DeCode Genetics p Island.

Trygghetsnummer

Ume universitet arbetar rebyggande

med tgrder inom skerhetsomrdet

r att ka tryggheten r studenter

och anstllda. Som ett led i detta nnsnu ett gemensamt teleonnummer

090-786 76 00 dit man kan vnda sig

om man t.ex. vill komma i kontakt med

vktare, rapportera hndelser, iakttagelser

eller behver eskort till parkeringen sent

p kvllen.

Nytt reserkningssystem

Den 1 januari 2009 inr Ume universitet

ett nytt reserkningssystem och nuvarande

reserkningssystem Tur och Retur kommer

att avvecklas r.o.m. den 9 december 2008.

Nya ramavtal

Konerensmklare: Fr konerenser p

campusomrdet har avtal slutits med

Ume Kongress AB och r konerenser

utanr campusomrdet har avtal slutits

med Ume Folkets Hus.

Ergonomi: Ett nytt ramavtal inom omrdet

ergonomi har trfats med Supplies Team,

Olsonic och Kontorsvaruhuset Ermaco.

Ergonomiprodukter bestlls som vanligt

hos Kontorsbutiken.

AV-produkter: Ett nytt avtal inom omrdet

AV-produkter har trfats. De leverantrersom r antagna r ONOFF r kamera,

DVD, radio och TV. Fr vrig media; band,

kassetter och CD/DVD/ROM-skivor r det

Siba som upphandlats. Det innebr bl.a. att

Cyber Photo AB inte lngre har ngot av-

tal med Ume universitet.

8/3/2019 Aktum 2008, nr 8

4/24


Tema: kvaLiTeT

Hgskoleverket utvrderar kontinuerligt kva-

liteten p alla Sveriges hgskoleutbildningar.

I granskningarna ingr utbildningar p bde

grundniv, avancerad niv och forskarniv.

Hgskoleverkets granskningar har tre hu-

vudsyften kontroll, utveckling och information.

Granskar i sexrscykler

I sexrsperioder granskar Hgskoleverket kva-

liteten i alla utbildningar som leder fram till

lgst kandidatexamen, konstnrlig kandidat-

examen eller yrkesexamen p grundniv. Hg-skoleverket granskar ocks hgskolornas kva-

litetsarbete och anskningar om att f ge en

viss examen eller att f inrtta ett vetenskaps-

omrde.

Kvalitetsskring p alla niver

Hgskoleverkets kvalitetsarbete

Infr sexrsperioden 20072012 lanserade

Hgskoleverket ett nytt kvalitetsskringssystem.

Systemet r anpassat efter de frndringar som

infrdes i utbildnings- och examensstrukturen

under 2007. Frndringarna i strukturen r en

del i Sveriges arbete med att anpassa den hgre

utbildningen till Bolognamodellen.

Kvalitetsutvrdering 2007-2012

Kvalitetsskringssystemet fr perioden 2007-

2012 frenar erfarenheterna frn tidigare

system med nya tankar kring kvalitetsskringoch kvalitetsutveckling. Hgskoleverket har

ocks lyssnat och tagit till sig synpunkter frn

departement, lrosten, studentorganisatio-

ner och andra intressenter.

Kvalitetsskringssystemet, som nu anvnds, r

uppbyggt av fem olika komponenter:

utbildningsutvrderingar

granskningar av lrostenas

kvalitetsarbete

examensrttsprvningar

tematiska studier

utmrkelsen Framstende

utbildningsmilj

Text Stefan Lybeck

Bild Gsta Wendelius

8/3/2019 Aktum 2008, nr 8

5/24


Rektor Gran Sandberg har sjlv aktivt bidra-git

i debatten, bl.a. genom en mycket uppmrksam-

mad artikel i DN Debatt i mitten av november.

Sjlv r han paradoxalt nog aktiv inom bda

organisationerna och benner sig drfr i det

klassiska lget att sitta p tv stolar samtidigt.

Hgskoleverket har ansvaret att utvr-

dera kvaliteten inom hgre utbildning i vrt

land. Hgskoleverket har varit drivande i detta

kvalitetsarbete inom hgre utbildning och

gjort detta bra. Tack vare Hgskoleverket hl-

ler landets hgskoleutbildningar hg kvalitet.

Detta har jag aldrig ifrgasatt. Hgskoleverket

ska strva efter hgsta mjliga kvalitet. Debat-ten handlar egentligen om praktiska saker: vad

ska vi mta och hur ska vi mta?

Olika perspektiv

Rektor Sandberg menar att de svrdenierad

begreppet kvalitet betyder olika i olika sam-

manhang och kontext. Begreppet kvalitet ms-

te ses ur olika aspeker nr det gller universi-

tetets verksamheter, hr gller olika kriterier

fr kvalitet inom utbildning, forskning och ad-

ministration.

Rektor Gran Sandberg Debatten om kvalitet r bra Debatten i riksmedia mellan Sveriges universitets- och hgskolerbund

(SUHF) och Hgskoleverket om kvalitet, kvalitetsskring och utvrdering

r av godo och den vlkomnar jag.

Utbildning

Inom grundutbildningen mste vi leva upp

till de krav studenterna stller p oss. De ms-

te f bsta mjliga utbildning. Resultatet av

deras utbildning, slutprodukten, mste hlla

hgsta kvalitet. Detta ska vi flja upp och mta.

Tidigare har Hgskoleverket mtt sjlv proces-

sen, vilket studenter har varit mttligt intres-

serade av. Givetvis stdjer jag studenternas

krav p mer lrarledd tid och kontinuerliga

utvrderingar. Nr det gller lrarkapacitet

menar jag att universitet och hgskolor nstan

r kriminellt undernansierade.

Nr Gran Sandberg talar om studentper-spektivet och studentinytande, inser han na-

turligtvis kursutvrderingarnas centrala bety-

delse.

Alla kurser mste gra detta bra. Alla

studenter ska verkligen fylla i sina utvrde-

ringar. terkoppling och uppfljning mste

bli bttre. Hr hoppas jag mycket p projektet

KVUL som leds av min kollega prorektor

sa Bergenheim.(KVUL str fr kvalitetsut-

veckling av utbildningar vid Ume universitet.

Se sidan 7.)

Tema: kvaLiTeT

Debatten om kvalitet inom svensk hgre

utbildning r bara bra, den leder till kat

kvalitetsmedvetande, sger Gran Sandberg,

rektor vid Ume universitet.

Forskning

Inom naturvetenskaplig, teknisk och medi-

cinsk forskning kan man faktiskt sga att det

r relativt ltt att mta kvalitet. Hr nns det

internationellt gllande regler som omfattar

antal publicerade vetenskapliga artiklar och

hur mnga gnger en forskare eller forskargrupp

blivit citerade, fortstter Gran Sandberg.

Vrre och svrare r det inom den huma-

nistiska och samhllsvetenskapliga forskning-

en. Hr vill Gran Sandberg dela ut en stor

eloge till humanistiska fakulteten vid Ume

universitet, som sjlv utarbetat ett kvalitets-

system fr forskningen.

Administration

Avslutningsvis menar Gran Sandberg att kva-

liteten inom universitetets administration ska

denieras i termer av hur professionellt stdet

r till lrostets tv stora uppgifter: utbildning

och forskning.

Text Stefan Lybeck

Bild Mattias Pettersson

8/3/2019 Aktum 2008, nr 8

6/24


Tema: kvaLiTeT

Ume studentkrs ordfrande Robert stberg svvar inte p mlet, nr

han diskuterar kvalitet ur ett student- och studentkrsperspektiv, ven

om han inleder med att konstatera att antalet denitioner av begreppet

kvalitet frmodligen r lika stort som antalet mnniskor.

Fr en student r det mest centrala och det allra viktigaste att ut-bildningen hller hg kvalitet. Detta r naturligtvis ett axiom och kan

givetvis innehlla en mngd aspekter. Den viktigaste aspekten r dock

att den lrarledda tiden och kursutvrderingarna har hgsta prioritet,

det borgar fr den pedagogiska kvaliteten. Vi vet att vra medlemmar

och i princip alla studenter vid Sveriges akademiska lrsten hller med

om detta.

terkoppling och resultat

Studenternas kvalitetskrav omfattar ocks, enligt Robert stberg, infor-

mationen om kurser och program. Detta inkluderar ocks ett reellt stu-

dentinytande, tydligast manifesterat i fungerande kursutvrderingar.

Dessa kursutvrderingar r bde obligatoriska och reglerade i lag.

Genomfrandet av kursutvrderingar fungerar oftast bra. Smrer det med terkoppling och uppfljning av resultaten. Hr nns det

dock stora variationer mellan universitetets institutioner. Vi studenter

ser studentinytandet som en kvalitetsskring och vill givetvis ka det-

ta, fortstter Robert stberg.

KVUL

Ordfrande stberg har stora frhoppningar, fr att inte sga krav,

p det pgende KVUL-projektet (KVUL str fr kvalitetsutveckling

av utbildningar vid Ume universitet. Se intervju med prorektor sa

Bergenheim p nsta sida.)

KVUL ringar otvivelaktigt in de centrala delarna i kvalitetsbegrep-

pet. Sjlvklart hoppas jag att vi genom det hr projektet ska f bttre

terkoppling och bttre sammanstllningar av utvrderingarnas resultat.

Vi hoppas ocks att de tgrder som implementeras via KVUL, fljs upp

och utvrderas kontinuerligt.

Rtt niv

Robert stberg betonar att kvalitetsarbete och utvrdering ska ske p rtt

niv. Det handlar om hur system ska fungera, hur brister ska tgrdas,

Hg kvalitet r oss studenter innebr mer lrarledd tid och bttre

terkoppling p vra kursutvrderingar, konstaterar Robert stberg,

ordrande r Ume studentkr.

Lrarledd tid och kursutvrderingarhar hgsta prioritet

om att generella tgrdsplaner ska nnas och fungera p bde universi-

tets- och fakultetsniv inte att kritisera enskilda lrare eller personer.

Kvalitet r ocks att lyfta fram de goda exemplen. Institutionen fr

id- och samhllsstudier och Designhgskolan, som bda ftt Hgsko-

leverkets utmrkelse Framstende utbildningsmilj, r tv sdana attvara stolta ver vid Ume universitet.

Text Stefan Lybeck


Fr oss studenter r lrarledd tid och terkoppling av

utvrderingarna de tv viktigaste kvalitetsrgorna.

Ume studentkrs ordrande Robert stberg:

8/3/2019 Aktum 2008, nr 8

7/24


Tema: kvaLiTeT

I den situation som vi benner oss r det oer-

hrt viktigt att vi tnker lroste, r enade och

gr t samma hll om vi ska kunna strka kva-liteten p all utbildning, konstaterar prorektor

sa Bergenheim.

Enligt hgskolefrordningen ligger ansvaret

fr kvalitetsskringen av utbildning p respek-

tive fakultet inom den ram som universitets-

ledningen stter.

Det r vldigt viktigt att det nns en balans

mellan universitetsledning och fakultet. S

mycket som mjligt mste vara jmfrbart och

lika, s att vi kan vara skra p att studenterna

fr en utbildning som hller en hg och jmn

niv oavsett organisatorisk tillhrighet samti-

digt som det nns plats fr specika frgor,

menar sa Bergenheim.

Ett kursvrderingssystem som uppfyller de

kriterierna r inte bara ett nskeml frn stu-

denterna utan universitetsstyrelsen har ocks

lyft frgan era gnger.

Underlttar r lrarna

Vi mste kunna flja upp kvaliteten p alla

niver. Vi har, liksom vriga lrosten, arbetat

hrt med att kvalitetsskra forskningen. Det

har varit ett komplicerat men kvalitetsdrivande

arbete. Nu r det utbildningens tur.Projektet kvalitetsutveckling av utbildning-

ar vid Ume universitet, KVUL, r ett led i det

arbetet. Syftet r att strka kvaliteten p alla

utbildningar, underltta planering, uppfljning

och utvrdering p alla niver samt att effekti-

visera och rationalisera arbetet fr bttre re-

sursanvndning.

Konkret handlar det bland annat om att

alla programutvrderingar ska innehlla tre

niver; en gemensam, en fakultetsspecik och

en p kurs- och programniv. P s vis fngar

vi ocks upp det som kan fungera bra p en niv

och mindre bra p en annan.

Ume universitet har ftt kritik bde vid Hg-

skoleverkets tillsyn och av internrevisionen fr

brister i kurs- och programutvrderingarna.

Studentkrerna har i era r uppmrk-sammat frgan men den har inte varit helt ltt

att f ordning p eftersom era faktorer spelar

in. Det frslag som en arbetsgrupp nu tagit fram

tycker jag r mycket bra. Det underlttar ocks

fr lrarna som inte behver sitta och gra egna

utvrderingar och garanterar studenterna en

terkoppling.

Uppljning av studenterna

Inom projektet ska ocks en universitetsge-

mensam student njdhets-barometer liksom en

Likriktning viktigt r

utbildningskvalitetenKonormitet r alltid en kontroversiell rga p ett universitet. Men i vissa all r det

en ndvndighet ven inom akademin. Universitetsledningen och dekaner r nu verens

om att det krvs en samsyn p mnga rgor som rr universitetets utbildningar.

mall fr individuella studieplaner p forskar-

niv tas fram.

Ett annat resultat r en plan fr hur resul-

taten av Hgskoleverkets kvalitetsgranskning-

ar ska fljas upp. Dessutom ska ett universi-

tetsvergripande system fr att kontinuerligtflja kvaliteten i utbildningarna utarbetas.

Vi ska ocks utveckla ett system fr att

flja upp vra studenter efter examen. Som jag

ser det handlar alla tgrder om att skra kva-

liteten och samtidigt underltta fr lrarna och

minska arbetet p institutionerna, sger sa

Bergenheim.

Text Anja Hansen


8/3/2019 Aktum 2008, nr 8

8/24


Tema: kvaLiTeT

Man mste fundera ver vad i just vr verk-

samhet som r kvalitet, sger Lena Eskilsson.

Nr man utvrderas av Hgskoleverket r

det nmligen till stor del i form av formella

kvantitativa mtt, men p institutionen fr

historiska studier har man ven resonerat kring

vad som r kvalitet just fr dem.

Det nns inga enkla knep fr att uppn

kvalitet, sger Lena Eskilsson.

Kvalitet i grunden

Historiska studier ck utmrkelsen primrt fr

grundutbildning. Institutionens lrare r vl-

utbildade; de esta r disputerade och mnga

har ven lrarutbildning. De uppmuntras till

pedagogisk utveckling p kompetenstid, men

ven till att ha levande kontakt med forsknings-

verksamhet, som enligt Lena Eskilsson r en

viktig stimulans i lrarnas arbete.

Det r viktigt att det nns en balans mel-

lan lrarnas olika aktiviteter.

Hon betonar ven vikten av vlfungerandeadministration och ledning, bde p institu-

tions- och fakultetsniv.

Det r som en infrastruktur som ger l-

rarna stabilitet, sger hon.

Historiska studier har f programstudenter

och de esta lser fristende kurser under en

eller tv terminer, och det r inte s ltt att f

studenterna att engagera sig. Det viktiga stu-

dentinytandet kan vara svrt nr det handlar

om formella grupperingar, och drfr satsar

man ocks p andra sorters mten.

Vr studierektor har ofta samtal och rd-

gr med studenterna. Det leder till ett student-

inytande som r mer n bara formellt.

Ett erknnande som gett nya mjligheter

Fr historiska studier var utmrkelsen ett vl-

frtjnt erknnande, och fr lrarna en bekrf-

telse p att de utfr ett bra arbete.

Detta visar att det inte bara r forskare

och forskning som kan f uppmrksamhet, utan

ven grundutbildning och undervisningsar-

bete, sger Lena Eskilsson, och tillgger att det

ven varit bra fr sjlvknslan.

Det nns inga enkla knepr att uppn kvalitetAtt ge grundutbildning hgre status och balansera undervisning med orskning r en nyckel till

en Framstende utbildningsmilj. Det menar Lena Eskilsson, preekt vid institutionen r id-

och samhllstudier, tidigare vid historiska studier som ck utmrkelsen av Hgskoleverket i jol.

Utmrkelsen gav ocks ett ekonomiskt tillskott

i och med de pengar man tilldelades frn uni-

versitetsstyrelsen.

Det har gjort att vi kunnat gra kvalitets-

satsningar som frut inte varit mjliga, frkla-

rar Lena Eskilsson.

Precis som fr andra mnen inom huma-

niora r pengar ofta en bristvara. Som exempel

nmner Lena att man nu har mjlighet att lta

alla historiestudenter se ett arkiv, och anordna

uppskattade studiesociala aktiviteter.

Dessutom har vra lrare erbjudits kurser

i Academic teaching, som ett led i kompetens-utvecklingen.

Institutionen har anvnt utmrkelsen i mark-

nadsfringssyfte, men man har inte kunnat se

ngot kat skantal bland studenter. ven Ume

universitet har anvnt det p hemsidan, och Lena

Eskilsson tror att det kan ha verkat bra fr hela

universitetet. Mnga har hrt av sig och velat

veta hur man jobbar fr att uppn kvalitet. Lena

har bland annat blivit inbjuden av Finlands mot-

svarighet till Hgskoleverket att i februari delta

i ett seminarium kring Centres of Excellence in

University Education i Finland, dr man ocks

utsett framstende utbildningsmiljer. Till andra

institutioner och hgskolor vid Ume universi-

tet har Lena ngra grundlggande tips.

Man mste rikta in sig p att ha vlutbil-

dade och vlmeriterade lrare, och en kvali-

cerad studierektor. Bland lrarna mste under-

visning ha hg status det mste nnas en

balans mellan lrarnas forsknings- och under-

visningsaktivitet.

Framtidsoro trots ramgng

Lena Eskilsson r dock orolig fr att man grn-

sar till att inte kunna upprtthlla kvaliteten

d studentpengen till grundutbildning urholkas.

Man fr mindre timmar till kurser och har inte

rd till de mest lmpliga lokalerna. Anledning-

en till detta r att fr mnga onansierade re-

former lggs p institutionernas bord.

Fr att nansiera dessa mste man ta frn

grundutbildningspengar och det fr frdande

konsekvenser, sger Lena.

Text Anja Hansen

Bild Alexander Florencio

Prorektor sa Bergenheim hller i utmrkelsen och Lena Eskilsson, representant r

institutionen r historiska studier, tar emot diplom av Anders Flodstrm.

8/3/2019 Aktum 2008, nr 8

9/24


Tema: kvaLiTeT

Utmrkelsen r en bekrftelse p att vr pe-

dagogiska grundsyn, som delas av bde perso-

nal och studenter, och vra undervisningsme-

toder r ngot vi lyckats utveckla vl under de

20 r Designhgskolan funnits. Lrare och stu-

denter strvar p ett medvetet och mycket en-

gagerat stt tillsammans efter att uppn hgsta

mjliga kvalitet i utbildningen, sger TapioAlakrkk, prefekt p Designhgskolan, efter

att man utsetts till en Framstende utbildnings-

milj.

Utbildningen p Designhgskolan r unik,

och man arbetar mlmedvetet fr att hlla hg

kvalitet. Inte sllan r lrandet horisontellt

studenter och lrare lr sig av varandra.

De erfarenheter studenterna har innan de

kommer hit fr de anvnda i sin utbildning,

sger Tapio Alakrkk.

Kontinuerlig kompetensutveckling fr lrare

pgr med kurser, seminarier och konferenser,

men ven i form av projekt med nringslivet.

Vi har kompetent personal som r hn-

given sitt arbete, sger Tapio.

Branschsamarbete viktigt

Man tar dessutom in externa frelsare frn

industrin och nringslivet, som ger utbildning-

en hg och rtt kvalitet.

P det sttet lyssnar man till marknaden

och hller utbildningen aktuell, frklarar Ta-

pio.

Frelsningar r dock inte det enda sttet p

vilket man samarbetar med industrin; alla pro-jekt genomfrs med externa samarbetspartner.

Studenterna fr drfr tidigt frankra sina

teoretiska kunskaper i praktiken och lra sig

prata industrins sprk.

Designhgskolan har allts ett mycket bra

samarbete med nringslivet. I vras beskte

era storfretag, bland annat Toyota, Philips

och Ericsson, skolan fr att rekrytera studenter

fr bde praktik och anstllning. Studenterna

r attraktiva p arbetsmarknaden och under-

skningar man har gjort visar att 95 procent av

Vrldsledande Designhgskolannu ven Framstende utbildningsmiljDesignhgskolan i Ume tilldelades den 24 november utmrkelsen Framstende utbildningsmiljav Hgskoleverket. Tv r i rad har man dessutom varit med p tidningen Business Weeks lista

ver vrldens bsta designskolor. Genom att ha kvalitet som ledstjrna och en stndig strvan att

bli bttre har Designhgskolan i Ume blivit vrldsledande inom sitt omrde.

de examinerade studenterna fr jobb i bran-

schen inom ett halvr.

Studentinfytandet tas p allvar

Studentinytandet r viktigt p Designhgsko-

lan, och man har studentrepresentanter i alla

grupper frn institutionsstyrelsen till jmstlld-

hetsgruppen. Dessutom hlls ett skolmtevarje mnad dr studenterna kan ta upp vilka

frgor som helst, samt ett mndagsmte varje

vecka dr man informerar om vad som hnder

p Designhgskolan.

Sen har vi frdel av att ha sm grupper,

det r max 15 studenter per klass och ungefr

125 p hela skolan, sger Tapio.

Internationell prol

Utmrkelserna anvnder man frmst i student-

rekrytering och Tapio Alakrkk tror att pla-

ceringarna p Business Weeks lista ver vrl-

dens bsta designskolor kan ha betytt en del

fr mastersprogrammen.

Men vi r kanske fr svenskt blygsamma

och skulle kunna anvnda det mer, sger han.

Det r ett hgt, jmt sktryck till Designhg-

skolans utbildningar; man har ungefr tio an-

skningar per plats till kandidatprogrammet

och tta till masterprogrammen.

Nr masterprogrammen startades 1996 gavs

de direkt p engelska och man ppnade d fr

internationella skande. Kandidatprogrammet

utbildar ocks fr en internationell marknad,ven om undervisningen mestadels sker p

svenska.

Vi har skanden frn hela vrlden till mas-

terprogrammen och frn hela norden till kan-

didatprogrammet, sger Tapio.

Designhgskolan har ett mycket gott rykte

inom nringslivet, yrkeskren och bland skolor

och studenter bde i Sverige och internationellt.

Designhgskolan i Ume har lyckats etablera

sig som en vrldsledande designskola, och man

fr stndigt nya bevis p den hga kvalitet ut-

bildningen hller.

Vi efterstrvar hgsta mjliga kvalitet i

alla lgen, sger Tapio Alakrkk.

Text Anja Hansen

Bild Samuel Bengtson

8/3/2019 Aktum 2008, nr 8

10/24


Tema: kvaLiTeT

P bde Designhgskolan och historia/idhistoria nns ett stort en-

gagemang frn ledningen fr bde personal och studenter, sger Maria

Gransdotter.

En likhet mellan stllena r att man arbetar medvetet med peda-

gogiskt arbete och ser undervisning som ngot viktigt.Hon frklarar att det r mjligt genom bra std frn ledningen, men

ven frn administration och vrig personal.

Dessutom nns en vertygelse om att man gr ngot bra som r

viktigt att dela med sig av till studenterna.

Olika rutsttningar, men samma ml

Det nns ocks tydliga skillnader mellan Designhgskolan och histo-

riska studier.

P Historiska studier lser de esta fristende kurser, och studenten

nns inte vid institutionen dagligen under hela studietiden. Idhistoria

och historia r klassiska akademiska mnen, i hg grad textbaserade,

och ofta r det oklart vilket yrke studenterna kommer att ha i framtiden.

Kvalitetsarbeten ptv hll har gett utdelningMaria Gransdotter r doktorand i idhistoria och var tidigare aktiv vid institutionen

r historiska studier som lrare och studievgledare. Sedan 1995 har hon undervisat

p Designhgskolan och r sedan januari i r anstlld dr p heltid som lrare och

utbildningsansvarig r ristende kurser. Nr bda institutionerna blivit utsedda till

ramstende utbildningsmiljer har Maria Gransdotter varit dr.

Design r dremot ett mne som vuxit fram ur praktiken och yrkesin-

riktningen r tydlig under studietiden. Vid Designhgskolan r ocks

studenterna nrvarande i princip dagligen under alla studieren utbild-

ningarna omfattar.

Platserna r liksom tv ytterligheter som nrmar sig det pedago-giska kvalitetsarbetet frn olika hll, med mycket olika frutsttningar.

De ekonomiska skillnaderna mellan Designhgskolan och historiska

studier r stora.

P Designhgskolan nns gott om resurser fr undervisningstim-

mar, handledning och studiebesk, medan man p historiska studier

ftt lov att hitta lsningar som gr att genomfra med lite pengar.

Maria r vldigt glad och stolt ver att bda institutionerna ftt ut-

mrkelsen.

Det visar att bde nytnkande pedagogik och det oftast osynliga

vardagsarbetet med undervisning och administration ses som vrdefullt

inom akademin, sger hon.Text och bild Anja Hansen

Maria Gransdotter, universitetslektor,

har arbetat vid de tv institutioner

institutionen r id och samhlls-

studier och Designhgskolan vid

Ume universitet som tt Hgskole-

verkets utmrkelse Framstende

utbildningsmilj. Hr ses hon tillsam-

mans med Tapio Alakrkk, preekt

vid Designhgskolan.

8/3/2019 Aktum 2008, nr 8

11/24


Ett av de viktigaste dokumenten fr dokto-

rander och handledare p utbildningen p fors-

karniv r den individuella studieplanen. Den

r ett std fr bde doktorand och handledare

under hela utbildningen och mnga problem

som uppstr under studietiden kan undvikas

med en tydligt utformad individuell studieplan.

Med en tydlig och mer fullstndig individu-

ell studieplan kan studierna planeras bttre,

bli effektivare och mnga problem avvrjas.I Aktum nr 6/2007 benmns den fr vrigt som

doktorandens och handledarens bsta vn,

frklarar Lena Holm, strategisk planerare fr

forskarutbildningsfrgor

Uppljning

Hgskolefrordningens 6 kap. 36 sger att

det ska upprttas en individuell studieplan fr

varje doktorand. Studieplanen ska frutom en

plan fr hur studierna ska bedrivas, ven inne-

hlla en tidsplan och en nansieringsplan. Fr

att den ska bli ett bra verktyg i utbildningen r

det viktigt att den fljs upp. Hgskolefrord-ningen freskriver att det ska ske minst en gng

per r. Men det r inget som hindrar att man

har ttare uppfljningar, det kan tvrtom vara

bttre att gra uppfljningar oftare.

Upptcktsrdenter igen har nra 800 skolelever rn lg- och mellanstadiet

svmmat ver campus, i syte att upptcka vad hgre akade-

misk utbildning och orskning egentligen innebr. Eleverna

hade mjligheten att gna sig t 18 olika, pedagogiska och

yndiga aktiviteter.

Frhoppningsvis ser vi mnga av de unga, entusiastiska

beskarna som ambitisa studenter om tio, emton r, sger

en njd Ejvr Falck, projektledare r Upptcktsrden.

Text Stefan Lybeck

Bild Samuel Bengtson

BiLdruTan

Nyhet r doktorander och handledare: Nu nns en individuellstudieplan r utbildning p orskarniv vid Ume universitet.

Individuell studie- ochnansieringsplan med uppljning

Levande dokument

Fr att ka mjligheterna till uppfljning och

kvalitetsskring av utbildningen har rektor fat-

tat beslut om att en gemensam blankett skaanvndas vid Ume universitet. I Individuell

studie- och nansieringsplan med uppfljning

samlas studieplan, nansieringsplan och upp-

fljning i ett enda dokument. Planen tydliggr

vilka rttigheter, skyldigheter och frvntning-

ar som nns mellan doktorand och handledare.

Den r ett levande dokument, vilket innebr att

den kontinuerligt ndras fr att spegla faktiska

frhllanden. Den ska upprttas och fljas upp

av doktorand och handledare gemensamt, fort-

stter Lena Holm.

Verktyg

Lena Holm tillgger: Vikten av uppfljning kan inte nog betonas.

De individuella studieplanerna som anvnds idag

r i mnga fall fr ofullstndiga och otydliga. Fr

att uppfljningen ska bli verksam och vara till

nytta behvs frtydliganden och en uppfljnings-

del jmfrt med innehllet i mnga studieplaner

som anvnds idag. Rtt anvnd r den individu-

ella studieplanen ett verktyg fr planeringen av

studierna, att skerstlla nansieringen och att

undvika missfrstnd och konikter.

Individuell studie- och nansieringsplan

med uppfljning gller frn 2009-01-01 fr

redan antagna och frn 2008-10-15 fr de somantas frn det datumet.

Text Lena Holm och Stefan Lybeck


Nu nns en universitetsgemensam, individuell

studieplan r utbildning p orskarniv vid Ume

universitet, sger Lena Holm, strategisk planerare

r orskarutbildningsrgor.

Tema: kvaLiTeT

8/3/2019 Aktum 2008, nr 8

12/24


mnadens prOFiL Namn: Mikael Sjgrenlder: 47Aktuell: ny restndarer polisutbildningen rn1:a oktoberIntressen: Resor, katter,mat och vin

Det r positivt p era stt om det blir en universitetsutbildning. Attvara polis r ett kvalicerat yrke som krver en kvalicerad utbildning.

En frlngd grundutbildning r rimligt utifrn kraven p dagens poliser

och dessutom underlttas forskning av typiskt polisira omrden vilket

kan gagna hela polisorganisationen, sger Mikael Sjgren.

Han betonar vikten av att de praktiska inslagen som exempelvis bil-

krning och vapen blir kvar i en universitetsutbildning ven om dessa

mnen inte r akademiska. Blandningen av teori och praktik r styrkan

i utbildningen.

Mikael Sjgren skte jobbet delvis fr att han sjlv haft positiva upp-

levelser av att undervisa p polisutbildningen. Och han rds inte frnd-

ringar, tiden som utbildningsledare p humanistiska fakulteten var

Ingenting rriktigt omjligt

Sedan oktober r Mikael Sjgren nyrestndare r polisutbildningen

i Ume, en uppdragsutbildning vrd

unger emtio miljoner kronor. P hans

skrivbord ligger en utredning som re-

slr att den ramtida polisutbildningen

blir en universitetsutbildning.

mt Mikael Sjgren,restndare r polisutbildningen

8/3/2019 Aktum 2008, nr 8

13/24


8/3/2019 Aktum 2008, nr 8

14/24


mnadens prOFiL

stundtals mycket tuff, era mnen kmpade fr att verhuvudtaget ver-

leva och strukturella frndringar var ndvndiga. Han har ocks arbe-

tat med ett socionomprogram i stark expansion.

I jmfrelse med dessa tv ytterligheter s r det vldigt enkelt attdriva polisutbildningen, hr vet vi precis hur mnga studenter vi har

frn r till r, ngot de esta institutioner bara kan drmma om.

Hans roll liknar prefektens, med budgetansvar och personalansvar

men Mikael ocks r mer eller mindre ansvarig fr de mnniskor som

har sin anstllning p andra enheter n just polisutbildningen.

Vi r ett tiotal som r anstllda p sjlva enheten fr polisutbild-

ningen, sedan r det ju universitetslrarna som r anstllda p sina in-

stitutioner och polislrarna som r anstllda av Polishgskolan i Stock-

holm och arbetar hr.

Fungerande organisation

Mikael anser att han kommit in i en vl fungerande organisation dr all

personal tar stort ansvar fr att driva utbildningen framt. Polisutbild-ningens 13 teorimoment och 11 praktiska frdighetsmnen vvs samman

av schemalggare, studierektorer och samordningsansvariga.

Mikael Sjgren r en relativt vlknd person p universitetet men det

mnga kanske inte vet r att han har ett stort intresse fr katter. r det

kattutstllning p hemmaplan kan man nstan rkna med att nna

honom dr. Jag har nstan alltid haft katt, just nu r det en Russian Blue men

det behver inte vara raskatter, jag gillar alla katter. Jag har nog ett l ite

sjukt intresse fr katter.

Samtalet glider s smningom ver p att vara chef och ledare. Han

betraktar organisationen som mycket platt, p gott och ont. Han fre-

sprkar frihet under ansvar och menar att r man bara tydlig s kommer

individen att bde kunna och vilja ta ansvar fr sitt arbete. Att arbeta

med beting utifrn sitt kompetensomrde anser han motivera medar-

betarna.

Det rder dock inga tveksamheter om vad han betraktar som ledarens

huvuduppgift, verksamheten ska komma frst ven om det innebr kon-

sekvenser fr den enskilde individen. Friheten r inte bara ett privile-

gium utan ett arbetsstt, en metod fr att n ml.Det hr r en intellektuell milj dr vi arbetar mycket med huvudet

s att sga. D mste det nnas frutsttningar fr det. Men det r verk-

samhetsperspektivet som ska styra, mitt ansvar r i slutnden verksam-

hetens bsta.

Ledarloso byggd p rtroende

Mikaels ledarskapsloso hrstammar till strsta delen frn de tidigare

chefer han sjlv haft. Att f frtroende och p eget stt lsa uppgifter har

varit positiva upplevelser som han nu frsker frmedla vidare.

Jag har haft frmnen att ha chefer som trott p mig och ltit mig

prova nya saker. Jag har hoppat mellan olika fakulteter p ett ganska

ovanligt stt tror jag och det har ju handlat mycket om tillflligheter ochmjligheter som dykt upp fr att chefer eller prefekter gett mig chansen

att prova. Ibland knns allt som en slump men det r klart att det har

handlat om att vara p rtt plats vid rtt tid och ha mnniskor som tror

p en omkring sig.

Han denierar sig sjlv som en sn dr som rcker upp handen och

tar p sig uppgifter. Att hoppa p nya projekt verkar nstan vara ett per-

sonlighetsdrag. Men ibland har han nstan ngrat att han rckt upp

handen, som den dr gngen han tillsammans med en kollega tog ver

projektledningen fr samverkan med ett ryskt universitet.

Taxi till Finland

Det var ju helt andra typer av problem n man var van vid, det kunde

handla om att man blev avstjlpt p fel ygplats och ck ta taxi till Fin-land fr att komma hem. Och oroa sig fr om grnsen skulle ha ppet

nr man kom fram! Men ingenting r riktigt omjligt och det r nog ett

av de projekt som lrt mig mest.

Att lra sig mer om polisarbete blir frsts en del av det nya jobbet.

Det faller sig naturligt att frga en fullblodsakademiker som Mikael om

erfarenheterna av polisvsendet. Inte s verraskande verkar dessa be-

grnsa sig till en slkting som var polis samt en och annan blteskontroll.

Fr ngot brottsligt har han inte gjort frklarar han leende

Text Anna Renstrm


8/3/2019 Aktum 2008, nr 8

15/24


Ume universitet strvar efter

att bli ett av landets bsta ut-

bildningsuniversitet. Att vi r

p god vg visas av att vi fr

andra ret i rad tilldelas en av

Hgskoleverkets utmrkelse

fr bsta utbildningsmilj.

I fjol gick utmrkelsen till

institutionen fr id- och

samhllsstudier, i r gr den

till Designhgskolan. Att

Designhgskolan fr utmrkel-

sen r inte frvnande, denna

internationella utbildningsmilj

r ett fredme fr hur utbild-

ning kan internationaliseras

och integreras med utbildning-

ens avnmare.

Det r runt Designhgskolanoch Konsthgskolan som vi

nu bygger vrt konstnrliga

campus. Hr kommer frhopp-

ningsvis den nya Arkitekthg-

skolan att kunna vxa sig stark,

fr att ven den i framtiden

konkurrera om utmrkelsen

framstende utbildningsmilj.

Vi blir dock inte Sveriges bsta

utbildningsuniversitet genom

att bara prata, utan det blir vi

genom att satsa hrt p vrt

kvalitetsarbete. Prorektor

sa Bergenheim leder ett

kvalitetsprojekt, KVUL, dr vi

tillsammans med universitetets

lrare och studenter kommer

att gra allt fr att uppn hg-

sta mjliga utbildningskvalitet.

Jag r vertygad om att vi

kommer att lyckas.

Gran Sandberg, Rektor

rekTOrns ruTaaktuellt i bildmuseet

The Map:Navigating the Present

12.10 2008 - 8.2 2009

Programverksamhet: se Bildmuseets hemsida

8/3/2019 Aktum 2008, nr 8

16/24


Hr r nya www.umu.seDen 8 november slpptes rsta delen av Ume universitets nyawebbplats den centrala webben, p svl svenska som engelska.

Den nya webben har en ny modern grask

design och en struktur som underlttar fr vra beskare att hitta den information de

sker. Den fljer ocks i mjligaste mn rikt-

linjerna fr 24-timmarswebben, vilket gr att

den hller god standard vad gller tillgnglighet

och anvndbarhet. Den uppmrksamme har

kanske ocks noterat att vi har anpassat utbild-

ningskatalogen p webben till den nya desig-

nen.

Bde den nya webben och webbpublicerings-

systemet kommer att vidareutvecklas framver.

Bland annat jobbar vi nu vidare med att fr-

bttra mjligheterna att visa lm och skrd-

darsydda nyheter.

Nytt webbpubliceringssystem

Vi har ocks infrt och behovsanpassat ett

webbpubliceringssystem, Infoglue. Detta sys-

tem gr det lttare fr anstllda vid Ume uni-

versitet att skapa och bibehlla en enhetlig

webb, teranvnda material p era stllen

samt underhlla intressanta och mer dyna-

miska webbsidor.

Dessutom har en strre integration med

centrala system efterstrvats. Detta gller in-

ledningsvis en utkad anvndningen av koncern-

katalogen, inloggning via CAS samt presentationav RSS-den frn vrt nyhetssystemet, t.ex.

kalendarium, lediga befattningar eller andra

RSS-tjnster. Lngre fram nns ocks planer

p automatgenererade publikationslistor frn

Diva och presentation av information frn

forskningsdatabasen.

Det nya webbpubliceringssystemet r ett

nytt administrativt system gemensamt fr hela

universitetet. Det kommer allts bara att nnas

ett webbpubliceringssystem fr att presentera

grundlggande information om verksamheter

8/3/2019 Aktum 2008, nr 8

17/24


Han har utbildning bland annat frn Konstfack och bor och arbetar idag i

Stockholm. Mnga av hans verk r klockor eller p annat stt frknippade

med tid. Aktum stllde ngra frgor fr att ta reda p vad Albin gr idag.

Vad har du gjort eter Mirror Digital Clock?

Jag har frmst varit med p ngra samlingsutstllningar, bland annat

p ett galleri i Turin, ett i London samt Gustavsbergs konsthall, galleri

Crystal Palave och Frgfabriken Norr. Hsten 2007 kte jag med ett litet

svenskt gng till Kaliningrad fr att medverka p en brnstensworkshop

det var mrkligt och roligt p samma gng. P Eskilstuna konstmu-

seum har jag haft en liten separatutstllning. Nationalmuseum kpte en

mindre klocka som de visade p utstllningen Tidens Form frn april

till oktober i r.

Vilka projekt har du p gng nu?

Just nu arbetar jag med Henrik Brandt och Lola arkitektur & landskap.

Vi skissar p en ny lekplats som kommer att ligga vid Telefonplan strax

sder om Stockholm. Jag r ocks med och tvlar om ett offentligt konst-

verk intill Kristineberg. Till vren blir det nya samarbeten tillsammans

med Bjrn Renner som r grask formgivare och lmare. Projektet gr

under arbetsnamnet Fragmented Dance.

Frn vad r du inspiration till dina verk?

Ofta kommer inspirationen frn gamla verk man gjort. Medan man

hller p och bygger kommer mngder av ider som senare kan vara

anvndbara.

Varr r tiden en s stor del av mnga av dina verk

och vad tycker du r s ascinerande med tid?

Tid r helt enkelt en s central del av livet, mnga bekymmer handlar

om tidsbrist och fr alla tar tiden en dag slut. ven hur vi handskas med

vr tid, vad vi gr med den enorma produktivitetskningen vrt industria-

liserade samhlle har givit oss r intressant. Tiden r ocks ett stort mys-

terium. Text Anja Hansen Bild Akademiska Hus

Ume universitets nya engelska webb har

ocks tt ett ansiktslyt och en ny struktur.

Den nya engelska webben r lttare att navi-

gera och ska ramr allt gra det enklare r

blivande utlndska studenter att intressera sig

r studier i Ume. Helt nytt med den engelska

webben r att Ume som studiedestination

proleras srskilt med en egen igng.

vid Ume universitet, p samma stt som det

bara nns ett ekonomisystem o.s.v. De som

redan har egna webbpubliceringssystem ska

successivt slussas in i det nya.

Kommande etapper

I nstkommande etapp ska institutioner, hg-

skolor och fakulteter producera och publicera

sina webbplatser och det arbetet planeras ochfrbereds fr fullt. Just nu genomfrs fakul-

tetsvisa informationstrffar fr berrda vid

dessa enheter. Mlet r att kunna utbilda och

slppa in personer vid dessa enheter under

brjan av 2009.

Drefter planeras det fr att slppa in fr-

valtningen, enheter, centrumbildningar och

vriga campusorter.

Vad innebr nya webben r vra bes-

kare p webben?

Vi r vertygade om att den nya webben ger en

hel del frdelar fr vra beskare. Under en

vergngsperiod kommer man dock att stta

p en del brutna lnkar och man kommer ock-

s att lnkas mellan gamla och nya webben som

har helt olika struktur och design, vilket kan

verka frvirrande. Tyvrr kan vi inte komma

ifrn detta det besvret fr vi ta fr att gra

Norrlands och en av Sveriges absolut strsta

och mest komplexa webbplatser bttre och mer

exibel fr framtiden!

Text Anna Arvidsson

Albin alltid aktivAlbin Karlsson s heter konstnren bakom

Mirror Digital Clock som pryder taket i nya delen

av studiesalen i universitetsbiblioteket.

8/3/2019 Aktum 2008, nr 8

18/24


ens

Smrtsamt sprkminne blevtillgng r Anita Salomonsson

Det var vid skolstarten det skedde. Anita Salomonsson och de andra

barnen som vxte upp i Hjoggble pratade inte samma sprk som lra-

rinnan som kom frn staden. Barnens skelleftebondska skulle d erst-

tas av skolans rikssvenska.

Oskerheten infr detta var stor och frgorna mnga. Men steg fr

steg hnde det, och fr varje skoldag togs ngra kra ord bort och ersat-

tes med nya som skljdes ner med skleverolja. Under en period blev

barnen, som Anita uttrycker det, tvetungade. Processen var lika smrt-sam som att dra ut mjlktnder utan bedvning, men det var skonsam-

mare ju fortare det gick. Dialekten frn barndomens dagar frsvann

liksom ett skal man msade.

Att man lt dialekten g frlorad nstan srjer Anita Salomonsson

idag. Mellan ord och uttryck nns s mycket mer i en dialekt; uttryck

och nyanser, kroppssprk och tystnad sdant som inte kan ersttas.

I sitt fredrag, som var en hyllning till sprklig mngfald, pratade hon

sjlv lika mycket skelleftebondska som rikssvenska. ven i sitt frfat-

tarskap blandar hon ord och uttryck p dialekt med rikssvenska fr att

berika sina texter. Anitas barndom och dialekt r idag en av hennes

strsta tillgngar i skrivandet; hon har mycket att bertta och ytterli-

gare ett sprk att bertta allt p.Text Anja Hansen


Anita Salomonsson stod r rets rattarbesk nr Sprkestivalen

vid Ume universitet gde rum den 28 oktober. Under ett redragmed titeln Da ve skuull jra deill oss prata nt delade hon med sig

av sin berttelse om hur hennes barndomsdialekt togs irn henne.

ENS bjd tillsammans med Uminova

Innovation in nringslivet p rmingel

i Samverkanshuset timmen re Ume-

galan den 13 november. Etersom galans

Akt I i r gde rum i Aula Nordica pas-

sade vi p att bjuda in Umes nringslivdr vi bjd p tilltugg, guidade visningar

i Samverkanshuset samt inormation om

hur nringslivet och universitetet kan

nrma sig varandra genom olika typer

av samverkan.

Ume universitet r en av sju ar-

rangrer bakom Umegalan och r

ocks prisutdelare tillsammans med

Connect Norr, Uminova Invest och

Uminova Innovation av priset rets

Avknoppningsretag. Ume universitet

som en stark aktr i regionen vill genom

sitt engagemang bidra till att utveckla

och uppmrksamma det lokala nrings-

livet. Det r ocks ett utmrkt tilllle att

prolera och marknadsra Ume univer-

sitet mot nringslivet liksom att skapa

nya och underhlla vra kontaktnt.

Universitetsstyrelsen gav nyligen in-

ternrevisionen i uppgit att granska huruppdragsutbildningen genomrs vid

Ume universitet. Bland revisionens slut-

satser kan nmnas att Ume universitet,

med ca 100 miljoner kronor i intkter

rn uppdragsutbildning, r strst i det

avseendet av alla universitet och hg-

skolor i landet.

Under hsten genomr samordnare

vid ENS ett hundratal retagsbesk i

era kommuner i regionen. Sytet med

turnn r dels att beska retag och

nga upp deras utvecklingsider och

behov, r att visa p mjligheterna att

nyttja universitetet som resurs i utveck-

lingsarbetet. Ett annat syte r att trfa

kommunernas nringslivsenheter/mot-

svarande, tillsammans med lrcentra

Ume, r att diskutera hur vi bst kan

samarbeta r att tillgodose behovet

av kontakter mellan nringsliv ochuniversitet.

Fr Ume universitet r ett ortsatt

samarbete mellan universitetet och

nringslivet i regionen av strsta vikt.

Ett sdant samarbete ger vinn-vinn-

efekter r alla parter och vi r ver-

tygade om att det bidrar till en positiv

utveckling r hela regionen.

Ingrid Fngmark, enhetschef

Enheten fr nringsliv och samhlle

8/3/2019 Aktum 2008, nr 8

19/24


Bibliotekarierna Gerd

Forsgren (till vnster)

och Helen Hed visar upp

tidstypiska klder rn

det klassiska ret 1968.

Vi ser de legendariska

nbbstvlarna, en

palestinasjal, Mahjong-

jacka, lngkjol, vst

med rskinn och en

Singoalla-blus.

Universitetsbiblioteket, UB, har befunnit sig

i nuvarande byggnad sedan 40 r tillbaka.

Mndagen den 2 december 1968 yttades

de frsta bckerna i dvarande Forskarsa-

len.

Under frsta veckan i december upp-

mrksammade vi drfr detta jubileum med

utstllningar och aktiviteter i form av fre-

lsningar och upptrdanden. Allt i akt och

mening att spegla den bermda och omta-

lade 1968-rsandan, berttar Gunni berg,

bitrdande verbibliotekarie vid UB.

Vid samtalet om det magiska ret 1968

deltog bland annat Ronny Ambjrnsson, sa

Bergenheim, Bosse Sundin, Kerstin Thrn

och nuvarande verbibliotekarie Kjell Jons-

son. Fr musiken svarade Frida Selander ochMagic Connection.

Vision 1968

ven ett universitetsbibliotek kunde ha en

vision 1968. P stt och vis var den helt i ti-

SACO/SULF

SULF:s nionde ordinarie kongress

gde rum den 19-20 november p

Djurnset. Frn Ume deltog de

6 delegater (av totalt 100) som vr

medlemsandel ger rtt till, men ock-

s ytterligare 4 personer med olikauppdrag inom rbundet. Kongressen

behandlade 47 motioner, och antog

ett program r universitetslrares

pedagogiska utveckling och merite-

ring.

Gst den rsta kongressdagen

var Bjrn von Sydow, i egenskap av

ordrande r Vetenskapsrdets

styrelse. Lite utanr sitt egentliga

mne, som handlade om tendenser

i instllningen till orskning, kommen-

terade han orskningspropositionen.

Han gratulerade hgskolesren till

att ha lyckats ut s mycket resurs-rstrkning precis innan nanskrisen

hunnit sl till ordentligt.

Den andra dagen gstades vi av

universitetskanslern, Anders Flod-

strm. Han berrde i sitt tal ngra

av de mnga rndringar som han

rutser r hgskolesektorn de nr-

maste ren. Bland annat uttryckte

han en arhga r att kommersiella

ntuniversitet kan komma att verta

en stor del av den hgre utbildning-

en i vrlden, och drmed starkt redu-

cera antalet utbildningsanordnare.Aprop sin egen rutsgelse att an-

talet universitet i Sverige kommer att

reduceras till em, ppekade han att

en mjlighet att behlla er hgsko-

lor r att ge gemensamma examina.

Universitetskanslern rknar ocks

med att vi snart r se avgiter r

den hgre utbildningen, till att brja

med r vissa grupper av utlndska

studenter.

Kongressen valde ny styrelse r

perioden ram till nsta kongress,

om tv r. Ny ordrande r Anna

Gtlind, proessor i historia rn Hg-skolan Dalarna. Frn Ume universi-

tet nns tv personer med ordinarie

plats i den nya styrelsen. Som tredje

vice ordrande, och drmed ingen-

de i styrelsens arbetsutskott, ter-

nns Barbro Bistrm. I rbundssty-

relsen sitter ocks numera vr

SACO-ordrande, Hkan Lindkvist.

Ingmarie Mellenius,

vice ordfrande SULF/Ume

UB rar 40 r p campusUniversitetsbiblioteket, UB, rar 40-rsjubileum.

dens anda och kan sammanfattas i ett ord:

ppenhet. Redan d talades om open ac-

cess. Litteratur och annan information

skulle kunna ns direkt av anvndarna. Det

har nu gtt 40 r sedan UB yttade in p

campus och blev ett kunskapscentrum i uni-

versitetets hjrta. Det r ngot som vi vill

uppmrksamma, sger UB:s verbiblioteka-

rie, Kjell Jonsson.

Tidsepoken 1968 skdliggjordes under

jubileumsveckan dels i en utstllning om

mode, litteratur, musik och tidningsurklipp

dels genom veckans programverksamhet som

illustrerade tiden vid Universitetsbibliotekets

inyttning p campus och fram till idag. Bland

annat visades en SVT-lm frn 1968 som

handlade om det d nyppnade Universitets-bibliotekets lokaler i Samhllsvetarhuset.

Text Stefan Lybeck


Knnetecken r

Ume universitets r

1968: nbbstvlar.

8/3/2019 Aktum 2008, nr 8

20/24


Uminova Innovation ABTel 090-15 48 40

[email protected]

Iddrop-inBrja ett nytt liv p torsdag kl 15

Har du en affrsid som vuxit fram ur universi-

tetsstudier eller forskning? Kom till Iddrop-in

p Uminova Innovation och testa idn under full

sekretess.

Vi vet att visioner kan bli verklighet. Hos oss

hnder det dagligen. Vi vet ocks att du och din

drivkraft r minst lika viktiga som din affrsid.

Drfr har vi skapat en inspirerande innova-

tionsmilj, dr du kan utveckla din id med std

av vra affrscoacher. Vi ger dig frutsttningar

fr att n rtt ntverk, skaffa kompetens och

skapa affrer.

Vlkommen till Iddrop-in torsdagar kl 15-17

p Uminova Innovation, Tvistevgen 47

pOu

Ume universitet och de ackliga organi-

sationerna har slutit ett lokalt kollektiv-

avtal Samverkan r utveckling. Avtalet

sytar till att vra arbetsplatser ska prg-las av dialog, delaktighet och en god

arbetsmilj och ska ge rutsttningar

r kat engagemang och ansvarstagan-

de r alla anstllda. Vrt universitet ska

bli en nnu attraktivare arbetsplats!

Grundbultar r en vl ungerande sam-

verkan r den dagliga dialogen mellan

medarbetare och che, individuella med-

arbetarsamtal och arbetsplatstrfar. Ar-

betsplatstrfen r en utvecklad orm av

personalmte, ett orum r medarbetar-

nas direkta inytande p verksamhet

och arbetsrhllanden. Hr ska alla

medverka rn id till beslut och bidra till

rbttring och utveckling. P institutio-

nen ska nnas en lokal samverkansgrupp

dr bland annat arbetsmiljombud ochackliga retrdare ingr. Nr rgor be-

handlats rdigt i enlighet med avtalet

kan preekten atta sina beslut.

Samverkan i anstllningsrgor ska

ven ortsttningsvis ske p akultetsniv

eller motsvarande. Typiska partsrgor

som inte omattas av avtalet r rhand-

lingar om anstllningsvillkor, lner, tviste-

rhandlingar, verlggningar och r-

handlingar i individrenden och rgor

rrande en enskild medarbetares per-

sonliga rhllanden. Mer inormation

om innehll, utbildning, implementering

m.m. kommer i chesmeddelanden, vid

srskilda mten och via andra kanaler.

Sammanstllningen och analysen

av medarbetarenkten har nu pbrjats.Svarsrekvensen, 63 procent, blev bttre

n rra gngen men med rtt stora

variationer mellan olika arbetsenheter.

Den totala njdheten ligger p samma

niv som 2006. Resultaten har verlm-

nats till arbetsplatserna r egna analy-

ser och tgrder. Styrelsen kommer

vid sitt ebruarimte att inormeras om

svl resultat som de rbttringsarbe-

ten som initierats med medarbetarenk-

ten som grund.

Johnny Karlsson

Personalchef

Samverkan r utveckling

8/3/2019 Aktum 2008, nr 8

21/24


Perekt brandvningvid DesignhgskolanKlockan 09:58 gick brandlarmet vid Designhgskolan. Tv minuter

senare var byggnaden utrymd och alla mnniskor utom ara.

Dockan Rol rddades och togs om hand omedelbart av initiativrika studenter.

Fantastiskt, perfekt genomfrd brandvning

p alla punkter, sammanfattar vningsledare

Thomas Berggren frn fretaget Skerhetspart-

ner.

Brandvningen vid Designhgskolan var na-

turligtvis oannonserad och s realistisk som mj-

ligt. Nr larmet gick, befann sig cirka 120 perso-

ner i byggnaden. Frutom personal och studenter

fanns ven konsulter, gstlrare och en bes-

kande gymnasieklass p plats. Alla reagerade p

korrekt stt och ingen blev kvar i byggnaden.

vningen visar att vr information har gtt

fram. Vi mste komma ihg att vi har studenter

hr frn 25 olika nationer. De talar givetvis inte

svenska och knner inte till vra svenska frhl-

landen, drfr r det mycket gldjande att s-

kerheten fungerar, sger Karl-Gustav Kalle

Bergstedt, brandskyddsombud vid Designhg-

skolan.

Rkutveckling

Nr rken sipprade ut frn entrhallen ochlarmet brjade tjuta, agerade alla lugnt och

fredmligt genom att lmna byggnaden. Alla

tog vningen p fullt allvar. Dockan Rolf, 70

kilo tung, togs omedelbart om hand av tre

initiativrika studenter. Allt fungerade: brand-

drrar, larm, utrymningsvgar och tersam-

ling.

Syftet med en brandvning r naturligtvis

att kontrollera att allt fungerar, att hitta svag-

heter, att ppeka felbeteenden och att uppda-

tera ny personal och nya studenter, frklarar

Thomas Berggren, Skerhetspartner.

desdigra konsekvenser

Brandvningen vid Designhgskolan mste

lyftas fram som ett gott exempel. Aktumredak-

tionen r mycket medveten om att larm och

brandvningar p campus inte alltid skts p

detta exemplariska stt och att mnga inte tar

brandvningar p fullt allvar. Ett beteende som

vid ett skarpt, realistiskt lge kan f desdigra

konsekvenser.

Text Stefan Lybeck


Dagens vning gick helt enligt ritningarna

och det knns mycket bra, konstaterar

Karl-Gustav Kalle Bergstedt, brandskydds-ombud vid Designhgskolan.

Rkutveckling i entrhallen.

8/3/2019 Aktum 2008, nr 8

22/24


WOrds FrOm

The vice-chanceLLOr

engLish page

Design and School o Fine Arts are located.

The new School o Architecture also to

be situated here will hopeully develop

and compete to be a Centre o Excellence

in the uture. However, we will not become

Swedens best academic university through

talk only, but rather through an increased

investment in our quality assurance proce-dures. Pro-Vice-Chancellor sa Bergenheim

leads a quality project (KVUL), where we,

together with the universitys teachers and

students, will be doing everything to attain

the highest possible quality o education.

I am convinced that we will succeed.

Gran Sandberg

Vice-Chancellor

News or aculty and staf is available in English online at: .

Professor Peter Slee, Deputy Vice-Chancellor

at Northumbria University in Newcastle, Unit-

ed Kingdom, was a special guest of Ume Uni-

versity on 26-27 November. He is responsible

for assuring the quality of the Northumbria

student experience from recruitment to alum-

ni relations and came share his expertise.

He delivered two inspiring lectures titled:

Student Retention service and support for

student success and Northumbrias Interna-

tional Strategy how marketing, communica-

tion and student support t within the frameof internationalisation to a diverse body of

faculty and staff.

Better student retention

The basic denition of student retention is see-

ing that enrolled students stay to complete a

degree. When a student withdraws from a hig-

her educational institution they will most li-

kely have lower employment prospects, and

there is also a major nancial loss for the insti-

tution itself. Professor Slee shared how the

Northumbria strategies and reforms reduced

withdrawal rates by over 50 % in a two-yearperiod, for both domestic and international

students.

Ume University aims to become one o

the best academic universities in the na-

tion. For the second consecutive year, we

have earned the recognition as a Centre o

Excellence in Higher Education rom the

Swedish National Agency or Higher Educa-

tion. This is clear evidence that we are on

the right track. Last year, the Departmento Historical Studies received the award,

and Ume Institute o Design has won the

distinction this year. It is not surprising that

Ume Institute o Design was selected, as

their international learning environment is

a model o how education can be interna-

tionalised and integrated or its consumers.

We are currently constructing our new Arts

and Design Campus where the Institute o

They initiated an in-depth study in 2002 to help

manage the student journey from the rst-

day on campus to earning a degree and alumni

relations. Northumbria University implemen-

ted several changes in student support services

including: improved internal databases, ethical

marketing strategies, installing a six-week in-

duction period for new students, altered teach-

ing methods and attendance monitoring.

This is about how universities must under-

stand their obligations to customers, said Pe-

ter Slee. Enhancements in service such as sen-ding birthday cards and postcards, improved

web-based enquiry system, and better feedback

from instructors have led to impressive results

in improved student satisfaction.

Emphasis on international recruitment

One out of every six students at Northumbria

University is an international student. A major

national drive to recruit better at home and

abroad has been enacted, as the number of

18-20 year-olds within the UK is projected to

decrease signicantly in the next twelve years.

Northumbria has an International Ofce of 30

staffers and have non-European priority markets

(recruiting over 100 students) in China, India,

Hong Kong, Libya, Thailand, Malaysia and

Pakistan.

Their heavy international recruitment is as-

sisted by 150 commission-based agents statio-

ned all over the world. Furthermore, Northum-

bria has prioritised articulation agreements

with other institutions to allow transfer for the

nal year of study, promotional materials in

other languages, and using the International

Student Barometer survey to help track student

experiences.

Additionally, an international developmentcommittee was formed to ensure a unied stra-

tegy, and Northumbria climbed from 25 th to

9th place in the UK in international student

recruitment. An internationalisation at home

campaign focused on diversity, pedagogy, in-

tegration, cultural training and recruitment

overseas. Exchange agreements, joint research

ventures, business partnerships and alumni

relations were the basis of their internationa-

lisation abroad strategies.

This was Professor Peter Slees third visit

to Ume University. Northumbria University

homepage: .

Text David Meyers

Improving student retentionand international recruitment A success story rom Northumbria University, UK

8/3/2019 Aktum 2008, nr 8

23/24


Vinnare i korsordstvlingen i Aktum Extra blev Marianne Hultmark, medicinska akultetens kansli. Grattis!

Ditt presentkort rn Akademibokhandeln r p vg.

Skicka din korsordslsning till Aktumredaktionen senast redagen den 25 januari r 2009.

Den rst ppnade rtta lsningen vinner ett presentkort p 250 kronor rn Akademibokhandeln.

Namn __________________________________________ Arbetsplats ______________________________________

nsT sisT

8/3/2019 Aktum 2008, nr 8

24/24

Avsndare:Ume universitet901 87 Ume B

mnadens kseri

Posttidning

Trots ngra r p universitetet kan jag knappt tro att det r sant att jag

snart bara har en termin kvar av min journalistutbildning. Hur mycket

jag n har lngtat efter att ntligen ha min examen knns det ocks lite

skrmmande.

Nr man nrmar sig slutet av sina studier stlls man infr ett antal

frgor och val. Ska man ska jobb, och i s fall vilka? Ska man spendera

ytterligare ngra r p universitetet som forskarstuderande eller satsa

p kompetensutvecklande studier inom ett annat omrde? Och slutligen

ngot som r minst lika viktigt: var ska man gra detta?

Inormationsenheten

Sedan i brjan av oktober har jag spenderat mina dagar p informations-enheten. Det har varit en spnnande och lrorik tid, och ett efterlngtat

avbrott frn dagar av frelsningar, seminarier, lsning och skrivande.

Jag har kommit i kontakt med mnniskor och mnen som jag inte skul-

le ha gjort annars.

Fr ett tag sedan satt jag i ett mte dr en man frn Ume C frkla-

rade att till skillnad frn frr, d mnniskor yttade dit jobben fanns

vljer de idag frst var de vill bo och sedan fr jobben liksom komma

dit. Right, tnkte jag, knappast. Det r givetvis karrirmjligheter som

styr var man vljer att bostta sig. Alla jag knner som hller p med

eller nyligen har avslutat sin utbildning r beredda att ytta dit de fr

ett bra jobb.

Men jag fastnar ocks p ordet beredda, fr samtidigt vill alla bo i en

stad dr de trivs. En trevlig och levande stad och bra bostder r givetvis

faktorer som spelar in nr man ska vlja var man ska bostta sig. Ume

har visserligen en del att frbttra dr, men ngot annat kan jag person-

ligen inte klaga p. Hr har jag vuxit upp, hr har jag familj och mnga

vnner kvar, hr hr jag hemma. Sjlvklart vill jag ocks ha ett bra jobb.

Jag frvntar mig inte drmjobbet direkt, utan vill hellre ha utvecklings-

mjligheter. Finns de i Ume? Kan man verkligen f allt i samma stad?

Flytta r att gra karrir?Jag har alltid tnkt att jag mste ytta frn Ume fr att gra karrir, men

jag har brjat tnka om. Ume har vxt p era stt de senaste ren och

har alla frutsttningar att fortstta gra det. Universitet och universitets-

sjukhus, samt mnga sm och stora fretag gr att mjligheterna nns

hr vare sig man vill g vidare inom akademin eller ska jobb.

Dessutom hoppas jag att de kan bli nnu er och strre p ngra rs

sikt, fr jag tror att det r mjligheter som gr en stad attraktiv fr unga.

Det r i alla fall drfr jag vljer att stanna hr.

Anja Hansen

Karrir i Umeknns intelngre omjligtoch otnkbart

BildMattiasPettersson

Documents

Aktum 2008, nr 8