Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Vårdvetenskap

”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp”En utvärdering av Akademiska Sjukhusets projekt för cancerpatienter

Författare: Handledare:

Camilla Carlson Cecilia Arving

Hanna Eriksson Romell

Examinator:

Maria Carlsson

Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

2012

SAMMANFATTNING

Syfte: Syftet med studien var att undersöka effekterna av projektet ”Rehabilitering med

samtal och yoga i grupp” hos cancersjuka patienter, med avseende på fysiskt, socialt,

känslomässigt och funktionellt välbefinnande. Därutöver studerades effekten på deltagarnas

hälsa samt deras tillfredsställelse med projektet. Metod: Utvärderingen utfördes med

kvantitativ metod och deskriptiv, longitudinell forskningsdesign. Konsekutivt ombads

deltagarna i nybörjarkurserna att delta, under perioden 20 oktober 2010 till 18 augusti 2011.

Enkäterna delades ut före och efter genomförd kurs (n=25). Data analyserades genom

beroende t-test och deskriptiv analys. Resultat: Inga signifikanta skillnader kunde ses

gällande fysiskt välbefinnande, socialt välbefinnande, känslomässigt välbefinnande eller

funktionellt välbefinnande, inte heller gällande fysisk funktion, rollfunktion eller andfåddhet. I

patientutvärderingen framkom det att n=16 (64 %) uppskattade att få träffa andra i en

liknande situation. Deltagarna hade mycket nytta av yogans kroppsövningar (n=15, 60 %),

yogans avslappning (n=19, 76 %) och för att minska oro i samband med sjukdomen (n=10,

41,7 %) och minska stelhet i kroppen (n=12, 48 %). Slutsats: Inga signifikanta skillnader

kunde ses i undersökningen. Deltagarna uppgav att de varit nöjda med kursen och att de haft

nytta av dess olika delar. Vidare forskning och utvärdering bör utföras då underlaget varit

bristfälligt.

Nyckelord: Cancer, Yoga, Samtalsterapi/gruppterapi, Patientutvärdering, Välbefinnande.

ABSTRACT

Aim: The aim of the study was to examine the effects of “Rehabilitation with psychotherapy

and yoga in group” with cancer patients, regarding physical, social, emotional and functional

wellbeing. The participants’ health and satisfaction with the project were also evaluated.

Method: The evaluation was made with quantitative method and descriptive, longitudinal

design. The participants’ in the new beginners’ class were consecutively asked to participate,

from October 20th 2010 until August 18th 2011. The questionnaires’ were given before and

after a completed course (n=25). Data were analyzed with dependent t-test and descriptive

statistics. Result: No significant differences were seen regarding physical wellbeing, social

wellbeing, emotional wellbeing and functional wellbeing, or regarding physical function, role

function and breathlessness. The participants (n=16, 64 %) appreciated the opportunity to

meet others in a similar situation. The participants’ had a lot of use of physical exercises

(n=15, 60 %), the relaxation in yoga (n=19, 76 %), to minimize anxiety in connection with the

disease (n=10, 41,7 %) and to minimize the body’s stiffness (n=12, 48 %). Conclusion: No

significant differences were seen in the study. The participants’ were satisfied with the project

and thought it was useful. Further research and evaluation is needed related to the shortages of

data.

Keywords: Cancer, Yoga, Psychotherapy, Patient satisfaction, Wellbeing.

INTRODUKTION Det finns cirka 200 olika cancersjukdomar, varav de i Sverige vanligaste är prostatacancer,

bröstcancer, lungcancer, hudcancer och tjock- och ändtarmscancer. Faktorer som kan leda till

att en individ utvecklar cancer är ärftlighet, livsstilsfaktorer som mat, solning och tobak

liksom virus, radioaktiv strålning och föroreningar i miljön. Ett cancerbesked leder i många

fall till att vardagen för den drabbade förändras och en cancerbehandling är ofta lång och

krävande med många olika biverkningar så som trötthet, håravfall, illamående och

nedstämdhet (Cancerfonden, 2010). Att få en cancerdiagnos drabbar individen hårt och leder

till känslor som rädsla, chock och ångest inför framtiden. En individ i chock har ofta sämre

förmåga att hantera sin situation och copingförmågan sänks. Den huvudsakliga omvårdnaden

som då krävs bör fokuseras på att hjälpa den drabbade individen att på bästa sätt hantera sin

situation (Valand & Fodstad, 2002).

Ett cancerbesked blir för de flesta drabbade, oberoende prognos, en påminnelse om livets

skörhet. Reaktionen på ett cancerbesked varierar med individen och vissa faser tar längre tid

än andra att gå igenom. Reaktionen vid ett cancerbesked kan för de allra flesta dock beskrivas

som en krissituation. Kriser kan vara svåra att ta sig ur och det är många tankar och känslor

som måste bearbetas. Det är ofta lättare om den drabbade kan dela det han/hon upplever och

känner med någon annan, samt att ta emot stöd från omgivningen. Familj och närstående samt

vänner och sjukvårdspersonal kan utgöra en viktig del i rehabiliteringen liksom under

sjukdomsprocessen. Individer som har drabbats av cancer kan även känna sig hjälpta av att

prata med andra som gått igenom samma sak. Detta kan ske genom deltagande i en

patientförening alternativt i en samtalsgrupp. En del patienter känner sig hjälpta av

komplementär behandling så som healing eller yoga (Cancerfonden, 2009).

Individer med en cancerdiagnos har ofta funktionella problem. Patienterna måste hantera

konsekvenser av både sjukdomen i sig och den behandling som ges. Detta är mycket

påfrestande och ofta kräver patienter med en cancerdiagnos rehabilitering och stöd av olika

slag. Behovet av rehabilitering och stöd beror på hur lång tid patienten haft vetskap om

diagnosen, vilken typ av behandling som är den aktuella, förekomsten av metastaser samt hur

långt sjukdomen framskridit. Behovet och önskan av att få rehabilitering varierar även

beroende på vilka symtom som patienten upplever. Patienter som lider av en eller flera

symtom så som trötthet, ångest och oro relaterat till en cancerdiagnos, önskar i större

utsträckning rehabilitering och stöd (Kim et al., 2011).

Välbefinnande

Ett cancerbesked påverkar en patients välbefinnande, vilket är ett flerdimensionellt och

subjektivt begrepp. Vissa definitioner likställer välbefinnande med upplevelsen av livskvalitet,

andra definierar ett upplevt välbefinnande som ett tillstånd som uppstår när en individ slipper

ifrån ett tillstånd av obehag. Katie Eriksson visar på att välbefinnande är något subjektivt,

vilket gör att två personer med samma symtom och diagnos inte behöver känna sig lika sjuka

(Bjørk & Breievne, 2005). Enligt Eriksson kan man vara sjuk och samtidigt ha god hälsa, då

hälsa ses som ett samspel mellan välbefinnande, friskhet och sundhet. Något som är viktigt är

att livet är målinriktat och meningsfullt. Varje individ har ett ansvar för sitt liv, sin hälsa och

sin inställning kring sin eventuella sjukdom. Trots att personen har en allvarlig kronisk

sjukdom så kan livet fortfarande vara meningsfullt (Kristoffersen, 2005).

En definition på god hälsa är att ett totalt psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande

föreligger. Det psykiska välbefinnandet står för människans subjektiva känslor och tankar,

medan det sociala välbefinnandet står för relationen med andra i vår omgivning. Det fysiska

välbefinnandet syftar till kroppens funktioner och det funktionella välbefinnandet syftar till

människans funktion i samhället och i sin omgivning (Kristoffersen, 2005).

Samtalsterapi

Samtalsterapi syftar till att stärka självtilliten hos patienten och lära ut

problemlösningsstrategier (Onkologkliniken, 2011). Samtalsterapi eller psykoterapi, en form

av behandling vid psykiska och psykosomatiska sjukdomar, kan vara till hjälp för en individ

som mottagit ett cancerbesked samt för dennes anhöriga. Psykoterapi kan erbjuda patienten en

möjlighet att på ett strukturerat sätt genom samtal, hantera och bearbeta sina känslor, tankar

och sitt beteende. Psykoterapin ska anpassas efter individens behov och förutsättningar och

målet är ofta att individen ska utveckla en förmåga att sammankoppla det som händer inom

personen med yttre händelser, samt att se och hantera symtom samt kognitiva problem. Det

finns olika former av psykoterapi; psykodynamisk psykoterapi, kognitiv beteendeterapi,

kognitiv terapi, psykosocial rådgivning samt interpersonell psykoterapi. Behandlingen kan ske

i grupp eller individuellt och målet är att individens symtom ska bearbetas, förmildras eller

avlägsnas. Målet är även att ohälsosamma relationer och beteendemönster ska förbättras samt

att individen ska utvecklas i en positiv riktning. Den idag rådande behandlingsformen är

kognitiv beteendeterapi, vilken har starkast evidens både i grupp och individuellt. Kognitiv

psykoterapi som samtalsterapi syftar till att patienten genom kunskap och förståelse ska lära

sig att hantera sina symtom och kognitiva störningar. Kognitiv psykoterapi lär patienten att

kontrollera sina tankar och förändra negativa reaktionsmönster (Mattsson, 2010).

Effekter av samtalsterapi

Simpson, Carlson och Trew (2001) visar i en studie gjord på patienter med bröstcancer att

samtalsterapi i grupp bidrar till att patienterna upplever en förbättrad livskvalitet, har färre

psykiska symtom, känner sig mindre deprimerade och får ett jämnare humör än den

kontrollgrupp man jämförde med. Andersen et al. (2008) har studerat överlevnaden hos

kvinnor med bröstcancer som gått i gruppterapi en gång per vecka under ett år. Ämnen som

diskuterades under samtalen var hur individerna kunde minska sin upplevda stress, hur de

kunde förbättra sitt humör samt hur viktigt det var att patienten följde sin cancerbehandling. I

studien följdes deltagarna upp efter sju till 13 år och en signifikant skillnad visade att

kvinnorna som deltagit i samtalsterapin hade en reducerad risk att drabbas av återfall i sin

cancersjukdom. Studien bestod av 212 individer och av de totalt 62 individerna som

återinsjuknade var det 29 i interventionsgruppen och 33 i kontrollgruppen. Det visade sig

även att kvinnorna som deltagit i terapin hade en reducerad risk att avlida på grund av sin

cancer. Totalt 54 individer avled, 24 i interventionsgruppen och 30 i kontrollgruppen.

I en studie gjord av Classen et al. (2001) bland kvinnor med metastaserande bröstcancer,

visade det sig att individerna som deltagit i någon form av samtalsterapi och stödjande

gruppterapi hade minskade humörsvängningar och traumatiska stressymtom. Detta i

jämförelse med kvinnor i en kontrollgrupp som istället fått ett skriftligt inlärningsmaterial om

bröstcancer som stöd vid sin cancersjukdom. Slutsatsen som drogs var att stödjande

samtalsterapi i grupp kan hjälpa individer med metastaserande bröstcancer att hantera upplevd

stress liksom det minskar den oro patienten upplever.

I en studie gjord av Goodwin (2005) framkom det att ett deltagande i samtalsterapi har

betydelse för och påverkar patientens humör liksom det leder till minskad maladaptiv

stresshantering, minskad oro, ångest och ilska samt färre rädslor och fobier. Detta i en

jämförelse med en kontrollgrupp. Patientens upplevelse av smärta korrelerade starkt med

individens humör. Ett gladare och jämnare humör visade på bättre kontroll av, samt mindre

upplevd, smärta. Störst blev skillnaden bland de kvinnor som från början var rädda, oroliga

och pessimistiska.

Yoga

På Sanskrit betyder ordet yoga harmoni, helhet och förening, där harmonin avser samspelet

mellan sinne, själ och kropp. Yoga är en tusenårig tradition från Indien som anses kunna

minska stress, spänningar och stelhet. Den anses även kunna förbättra hälsan och

välbefinnandet samt göra så att man kommer till insikt om sig själv och sitt högre

medvetande. Yoga består av olika tekniker och inkluderar både fysiska rörelser, avslappning,

meditation samt koncentrations- och andningsövningar. De fysiska övningarna, så kallade

asanas, utförs i takt med personens andning och avser att stärka kroppens funktioner, som till

exempel matsmältningen och blodcirkulationen. Tanken med andningsövningarna,

pranayama, är att de ska öka energin, lugna sinnet och minska stressen. Avslappningen, yoga

nidra, löser upp spänningar både mentalt, fysiskt och emotionellt. Dessa olika steg leder sedan

till meditationen där harmoni skapas och förmågan att utföra olika vardagliga uppgifter

förbättras (Satyananda Yoga Sverige [SYS], 2008).

Det finns många olika sorters yoga, till exempel iyengar- och ashtangayoga, som alla har olika

specialiseringar och är mer eller mindre lik den traditionella yogan (Bower,Woolery, Sternlieb

& Garet, 2005). Satyananda yoga, som är den form av yoga som används vid Akademiska

sjukhusets grupp ”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp” för cancerpatienter, grundas i

den klassiska yogan. Denna form av yoga lägger tyngdpunkten på att acceptera tankar,

känslor och sin kropp så som den är i nuet (Satyananda Yoga Sverige [SYS], 2008).

Effekter av yoga

Effekterna av yoga har undersökts i olika sammanhang, bland annat har dess inverkan på

astma, depression samt olika hjärt- och smärttillstånd studerats. Då en stor del av

cancerpatienterna lider av kraftig orkeslöshet och trötthet, fatigue, flera månader efter

avslutad behandling valde Bower, Garet & Sternlieb (2011) att studera om yoga kunde

förbättra detta tillstånd. Elva patienter fick under tolv veckor utöva iyengar yoga två gånger i

veckan och mätningar utfördes före och efter interventionen. Även deltagarnas fysiska

förmåga mättes genom att deltagarna fick gå en viss sträcka på tid, samt resa sig upp och ner

från en stol fem gånger på tid. En minskad fatigue kunde ses efter interventionen och en

förbättrad livskvalitet samt minskad nedstämdhet kunde mätas. En förbättring kunde även ses

gällande stoltestet efter interventionen, dock kunde ingen tydlig förbättring ses gällande

gångtestet.

Lin, Hu, Chang, Lin & Tsauo (2011) utförde en metaanalys där tio utvalda artiklar granskades

för att studera vad yoga har för effekt på livskvaliteten, samt på psykisk och fysisk hälsa hos

cancerpatienter. Studien visade på att yoga kan förbättra patienternas psykiska hälsa och

upplevda livskvalitet, samt att det kan minska patienternas stress och humörsvängningar.

Dock kunde ingen signifikant skillnad ses mellan grupperna gällande yogans effekt på den

fysiska hälsan.

Ulger och Yagli (2010) studerade vilken effekt yoga har på upplevd livskvalitet hos patienter

med bröstcancer. I studien framkom det att yoga leder till minskad oro och stress, att det

bidrar till att patienterna på ett bättre sätt klarar av vardagliga sysslor samt att den upplevda

livskvaliteten förbättras. Likaså visade Hosakote et al. (2009) på minskade psykiska symtom,

minskade sömnsvårigheter, smärta och fatigue hos de patienter som utövat yoga jämfört med

kontrollgruppen. Det visade även på att humöret, aptiten och den upplevda livskvaliteten hos

patienterna förbättrades, samt att aktivitetsnivån ökade.

I Cohen, Warneke, Fouladi, Rodriguez & Chaoul-Reich (2004) studie fick en grupp patienter

med lymfkörtelcancer utöva tibetansk yoga under en sjuveckorsperiod. Syftet var att studera

hur deras sömn, oro och fatigue påverkades. De som utövade yoga fick en förbättrad sömn i

avseende på sömnkvaliteten, tiden till insomning samt hur länge de fick sova, jämfört med

kontrollgruppen. Även sömnstörningarna och användandet av sömntabletter minskade. Någon

signifikant skillnad kunde dock inte ses angående oro, depression och fatigue mellan

grupperna.

I väntan på en operation är det vanligt förekommande att patienter med cancer upplever ökade

psykiska symtom, vilket senare kan komma att påverka resultatet postoperativt. Rao et al.

(2008a) studerade bröstcancerpatienters humör, livskvalitet och behandlingsrelaterade

symtom före, samt en månad efter, genomgången operation. Halva undersökningsgruppen

fick utöva yoga, medan kontrollgruppen fick rådgivning och träning. Patienterna som utövade

yoga var mindre deprimerade och oroliga, samt hade mildare psykiska symtom. De hade

dessutom en ökad livskvalitet jämfört med kontrollgruppen. En viss skillnad kunde ses i

immunförsvaret då deltagarna i undersökningsgruppen hade färre antikroppar av typen IgA än

deltagarna i kontrollgruppen. Rao et al. (2008b) utförde även en annan studie med samma

urvalsgrupp, där de studerade yogans inverkan på det postoperativa resultatet och på

läkningen av operationssåret. Interventionsgruppen hade en förkortad vårdtid och en

förbättrad sårläkning. Detta relaterat till att dränage och suturer kunde tas bort tidigare från

patienterna i denna grupp.

Samtalsterapi och yoga i kombination

Effekten av en intervention bestående av yoga och samtalsterapi i grupp har utvärderats av

Carson et al. (2007). Studien som gjordes granskade effekten av ett program bestående av

yoga samt efterföljande samtalsterapi i grupp. Programmet pågick i åtta veckor som en del i

en palliativ behandling av kvinnor med metastaserande bröstcancer. En signifikant skillnad

visade sig gällande patienternas acceptans av sin situation samt deras sätt att hantera denna.

Deltagarna i behandlingen med samtalsterapi och yoga visade även en minskad oro samt

minskad daglig smärta och trötthet än de patienter som inte deltog i behandlingen. Det visade

sig även att kvinnorna som deltog i rehabilitering med samtalsterapi och yoga i grupp var

mindre uppgivna, mer avslappnade och mer benägna att förnya sig och att acceptera

framtiden. Dagen efter att yogan genomförts upplevde deltagarna även en ökad ork och

mindre upplevd smärta.

Rehabilitering med samtal och yoga i grupp

”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp” är ett rehabiliteringsprogram som sedan år

2006 bedrivs på onkologkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Inom projektets ram

erbjuds individer med en cancersjukdom, som antingen är under medicinsk behandling eller

färdigbehandlade, kurser i samtalsterapi och yoga. Det finns tre typer av kurser; nybörjarkurs,

nybörjar-/fortsättningskurs samt fortsättningskurs. Onkologkliniken erbjuder även en kurs

enbart för manliga deltagare. Alla kurser består av fem tillfällen där deltagarna under två

timmar får utöva Satyananda yoga, samt medverka i samtalsterapi i grupp under 45 minuter.

Yogan består av uppmjukande och avslappnande övningar som är anpassade efter varje

deltagares behov och förutsättningar. Den består även av andningsövningar för att frigöra

spänningar i andningsorganen och öka syresättningen i kroppen samt meditationsövningar för

att åter lära känna sin kropp. Samtalsterapin syftar till att stärka individens självtillit samt till

att ge individen redskap för problemlösning. Inom ramen för samtalet tas olika tekniker upp

baserade på acceptans och mindfulness, vilket innebär att vara närvarande i den situation man

befinner sig. Målet är att hjälpa patienterna att hantera sina känslor och sitt beteende i olika

svåra situationer. Samtalen har ett kognitivt perspektiv och leds av en sjuksköterska eller en

kognitiv terapeut, alternativt av en kurator. Inom ramen för kurserna erbjuds deltagarna även

samtal med läkare, specialistsjuksköterskor, dietister och andra specialister inom onkologi.

Patienterna får hjälp med att besvara frågor kring diagnos, behandling, kost, biverkningar och

framtiden. Deltagarna kan även själva ta upp olika teman för diskussion (Onkologkliniken,

2011).

Programmet syftar till att ge patienten möjlighet att lära sig hantera tankar och känslor, att

hitta olika tekniker för att kunna hantera vardagen samt att klara av och minska vanliga

biverkningar till följd av den behandling som ges. Viktigt är även att patienterna får träffa

andra individer som befinner sin i en likande livssituation och målet är att sprida kunskap om

hur livsstilsförändringar kan ge nya strategier för att bearbeta livsfrågor och ge en förbättrad

livskvalitet. Kurserna finansieras av bidrag från CURO Riksföreningen för cancersjuka och

Föreningen Cancerhjälpen (Onkologkliniken, 2011).

Problemformulering

Utifrån ovan nämnd fakta framkommer det att yoga och samtalsterapi i grupp påverkar

upplevd livskvalitet hos patienter med en cancerdiagnos. Interventionen ”Rehabilitering med

cancer och yoga i grupp” är dock otillräckligt utvärderad och då det enligt författarna saknas

studier gällande gruppverksamhet med en kombination av yoga och samtalsterapi, önskar vi

göra en studie av denna art. En utvärdering av ”Rehabilitering med cancer och yoga i grupp”

kan bidra till en ökad kunskap om rehabiliteringens effekter på patienternas hälsa och

livskvalitet samt deltagarnas tillfredsställelse med projektet.

Syfte

Syftet med föreliggande undersökning var att utvärdera effekterna av

interventionen "Rehabilitering med samtal och yoga i grupp" med avseende på upplevt

fysiskt, socialt, känslomässigt och funktionellt välbefinnande. Vidare var syftet att studera

effekten på deltagarnas fysiska funktion, rollfunktion och andfåddhet samt att undersöka

deltagarnas tillfredsställelse med interventionen.

Frågeställningar

• Kan interventionen "Rehabilitering med samtal och yoga i grupp" förbättra

deltagarnas upplevda fysiska, sociala, känslomässiga och funktionella välbefinnande?

• Kan interventionen ”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp” förbättra

deltagarnas fysiska hälsa, med avseende på fysisk funktion, rollfunktion samt

andfåddhet?

• Hur är patienttillfredsställelsen med interventionen ”Rehabilitering med samtal och

yoga i grupp”?

METOD

Design

Studien genomfördes med en kvantitativ metod. Forskningsdesignen var deskriptiv och

longitudinell (Polit & Beck, 2012).

Urval

Undersökningsgrupp

Projektet ”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp” riktar sig till patienter som har en

cancerdiagnos och behandlas/har behandlats, på Onkologkliniken, Akademiska sjukhuset i

Uppsala.

Föreliggande studie bedrevs mellan den 20 oktober 2010 och den 30 oktober 2011. Totalt 94

deltagare anmälde sig konsekutivt till kursen. Deltagarna tillfrågades vid kursstart om de

önskade deltaga i studien och tilldelades en förmätningsenkät. Av dessa var det 75 deltagare

(80 %) som tackade ja till ett deltagande i studien och besvarade förmätningsenkäten, varav

34 (45 %) även lämnade in eftermätningsenkäten. Av de deltagare som lämnade in både för-

och eftermätningsenkäten var det nio deltagare som deltagit vid färre än fem kurstillfällen.

Utav de 94 deltagare som tilldelades en förmätningsenkät var det sju deltagare som inte

påbörjade kursen, 22 deltagare som valde att avsluta sitt deltagande i kursen och en deltagare

som avled under kursens gång. En deltagare lämnade bara in eftermätningsenkäten Totalt var

det 25 deltagare som gick minst en kurs á fem kurstillfällen och lämnade in både för- och

eftermätningsenkäten.

Inklusionskriterier

För att inkluderas i studien skulle deltagarna vid ifyllandet av eftermätningsenkäterna ha

fullföljt minst en kurs; fem kurstillfällen utspridda på fem veckor samt ha svarat på både för-

och eftermätningsenkäten.

Exklusionskriterier

De deltagare som inte hade skickat in både för- och eftermätningsenkäterna vid

projektarbetets start vecka 44, 2011, samt de deltagare som deltagit vid färre än fem

kurstillfällen, exkluderades i syfte att få en korrekt statistisk analys av insamlad data.

Datainsamlingsmetod

De mätinstrument som använts i studien avser att mäta individernas behov och upplevda

problem inom projektet med rehabilitering, samtalsterapi och yoga i grupp. Följande

mätinstrument inkluderades i studien:

FACT-G (The Funktional Assessment of Cancer Therapy scale)

Instrumentet FACT-G utreder cancerbehandlade patienters hälsorelaterade livskvalitet.

Instrumentet mäter fysiskt, känslomässigt och funktionellt välbefinnande liksom välbefinnande

inom familj och umgänge (vilket i studien benämns i termen socialt välbefinnande)(se Bilaga

4). Enkäten består av 27 frågor vilka besvaras på en femgradig skala: 0 = Inte alls, 1 = En

aning, 2 = Något, 3 = Ganska mycket och 4 = Väldigt mycket. Deltagarna kryssar för det

alternativ som de anser passar bäst (Cella et al., 1993).

EORTC (European Orginasation of research and Treatment of Cancer), (lungcancermodulen)

- Frågor om din hälsa

Enkäten består av tio frågor som rör patientens upplevda fysiska hälsa, varav fem fokuserar på

patientens upplevda möjlighet att utföra vardagliga sysslor och fem fokuserar på patientens

hälsa under den senaste veckan. Av dessa fokuserar två på patientens upplevda rollfunktion

(förmåga att utföra dagliga aktiviteter, jobb och fritidssysselsättningar) och tre på patientens

upplevda hälsa med fokus på andfåddhet (se Bilaga 4). Frågorna besvaras på en fyrgradig

skala: 1 = Inte alls, 2 = Lite, 3 = En hel del och 4 = Mycket. Deltagarna kryssar för det

alternativ som de anser passar bäst. (EORTC, 2011). EORTC´s modul för lungcancer används

relaterat till att frågorna här specifikt utvärderar patientens andning, någonting som är

huvudinriktningen även inom projektets yogadel.

Patienttillfredsställelse

Enkäten var specifik för projektet och mätte deltagarnas tillfredsställelse med ”Rehabilitering

med samtal och yoga i grupp” inom ramen för projektet (se Bilaga 4). Enkäten består av 15

frågor som handlade om antalet kurstillfällen som deltagarna varit närvarande, deltagarnas

uppfattning om yoga i grupp, samtalsterapi i grupp, kursens innehåll samt vad deltagarna fått

ut av att deltaga i kursen och vilken nytta deltagarna haft av kunskaper i yoga samt samtal i

grupp. I studien analyserades frågorna sju och 13 liksom diskussionsfrågorna 14 och 15.

Tillvägagångssätt

Patienterna som anmälde sig till projektets nybörjarkurs mellan den 20 oktober 2010 och den

18 augusti 2011 tillfrågades om de ville deltaga i studien. Då patienterna, via telefon, anmälde

sig till kursen delgavs de muntligen information om studien liksom de tillfrågades om de

önskade deltaga. En kallelse till kursen skickades ut till deltagarna tillsammans med ett

informationsbrev (se Bilaga 2), enkäterna The Functional Assessment of Cancer Therapy

scale (FACT-G) och EORTC (lungcancermodulen) (se Bilaga 4) samt ett frankerat

svarskuvert. Enkäterna delades i undantagsfall, då deltagaren inte hunnit få enkäten

hemskickad, även ut i samband med det första kurstillfället. Även då ihop med ett frankerat

svarskuvert och ovan nämnda informationsbrev. Vid det första kurstillfället fick deltagarna

även möjligheten att muntligen ställa frågor kring studien. När deltagarna valde att avsluta sin

medverkan i rehabiliteringsgruppen, alternativt efter ett deltagande i maximalt tre kurser, 15

veckor, skickades likadana enkäter ut igen, kompletterad med en enkät som behandlade

patienttillfredsställelse med genomgången rehabilitering (se Bilaga 4). Enkäterna skickades

även denna gång ut tillsammans med ett informationsbrev (se Bilaga 3) och ett frankerat

svarskuvert.

Att delta i enkätstudien var frivilligt och enkäterna kodades konsekutivt. Detta för att

säkerställa deltagarnas anonymitet. Deltagarna fick inledningsvis information om rätten att

när som helst avstå från ett deltagande i studien. Enkäten fylldes i av deltagarna på valfri plats

och skickades sedan in till en i studien oberoende forskare, Cecilia Arving, vid institutionen

för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet. Insamlade uppgifter och data

behandlades konfidentiellt, insamlade enkäter förvarades och bearbetades på Cecilia Arvings

låsta kontor. Personuppgifter förvarades i ett låst brandsäkert skåp i anslutning till kontoret.

Bearbetning och analys

Erhållen data matades in i Excel, varefter analys av insamlad data utfördes i det statistiska

programmet SPSS. Den statistiska analys som användes vid bearbetningen av insamlad data

var beroende t-test liksom deskriptiv analys.

För skalan som behandlade välbefinnande, FACT-G, skedde analysen i SPSS genom att svaren

på varje enskild fråga från för- och eftermätning jämfördes med beroende t-test. Vidare

analyserades insamlad data inom de fyra kategorierna; fysiskt välbefinnande, socialt

välbefinnande, känslomässigt välbefinnande och funktionellt välbefinnande, vid för- och

eftermätning, med beroende statistik då de olika frågorna under varje kategori lades ihop.

Analysen enligt ovan gjordes då resultatet från för- och eftermätning skulle jämföras, och

eventuella skillnader kunna utläsas. I kategorierna socialt- och funktionellt välbefinnande

tyder ett högre medelvärde på ett ökat välbefinnande, för kategorierna fysiskt- och

känslomässigt välbefinnande tyder ett lägre medelvärde på ett ökat välbefinnande.

Även gällande EORTC, Frågor om din hälsa, skedde analysen av insamlad data med

beroende t-test då data för de olika frågorna initialt analyserades separat. Data inom de tre

olika kategorierna; fysisk funktion, rollfunktion och andfåddhet analyserades sedan var för sig.

För att enklare kunna överblicka resultaten inkluderades i denna analys fråga 1-5 från skalan

EORTC i kategorin fysisk funktion, fråga 6-7 i rollfunktion och fråga 8-10 inkluderades i

kategorin andfåddhet. Under samtliga kategorier och frågor tyder ett lägre medelvärde på en

bättre hälsa. För en mer utförlig redovisning av resultatet redovisas även samtliga frågor var

för sig i en separat tabell (se Tabell 2b).

Analysen av Patienttillfredsställelse skedde med deskriptiv statistik, både gällande

tillfredsställelse med yoga och Rehabgruppen. Resultatet för deltagarnas tillfredsställelse med

Rehabgruppen presenteras enligt enkätens utformning, varje fråga för sig, då en tydlig och

lättöverskådlig sammanställning av resultatet eftersträvades.

Etiska överväganden Då forskning sker på människor är det viktigt att noggrant genomföra ett antal etiska

överväganden i samband med planeringen av studien. Forskning där enskilda människor

deltar kräver, för att skydda den enskilde och hennes människovärde, en rättslig etisk

prövning (Svensk Författningssamling [SFS], 2003:460). Denna studie, vilket utförs inom

ramen för en högskoleutbildning på grundnivå, kräver dock inte denna granskning. Ett

godkännande av studien, liksom en granskning av denna, har gjorts av verksamhetschef

Gunilla Enblad vid onkologkliniken, Akademiska Sjukhuset i Uppsala (se Bilaga 1). Inför ett

deltagande i studien mottog deltagarna ett informationsbrev där information gavs om kursen,

hantering av personuppgifter enligt personuppgiftslagen samt bearbetning av insamlad data.

Deltagarna fick även information muntligen om att ett deltagande i studien var frivilligt och

att det när som helst kan avbrytas.

RESULTAT

Av de 25 deltagare som inkluderades i studien hade 12 personer gått en kurs á fem

kurstillfällen och 13 hade gått mellan sex och tio kurstillfällen. Deltagarna var mellan 25 och

78 år, med en medelålder på 57,32 år. Det var 80 % kvinnor och 20 % män som deltog i

studien.

Effekt på deltagarnas upplevda fysiska, sociala, känslomässiga och funktionella

välbefinnande

Ingen signifikant skillnad kunde ses gällande det fysiska, sociala, känslomässiga eller

funktionella välbefinnandet mellan för- och eftermätningen (se Tabell 1).

Påståendet Jag kan arbeta (innefattar även arbete i hemmet) under funktionellt välbefinnande

visade på en viss skillnad mellan för- och eftermätningstillfället (p=0,058). Deltagarna kunde

arbeta i en högre utsträckning efter ”Rehabilitering med yoga och samtalsterapi i grupp”.

En viss förbättring kunde ses för skalorna fysiskt-, känslomässigt- och funktionellt

välbefinnande. På skalan socialt välbefinnande kunde däremot en viss försämring ses.

Tabell 1: FACT-G

TE M NFysiskt välbefinnande Fs

Ea1,21431,1429

1818

Socialt välbefinnande FsEa

2,46252,3750

1010

Känslomässigt välbefinnande FsEa

1,54001,5267

2525

Funktionellt välbefinnande FsEa

2,36902,4881

2424

TE= tidpunkt för enkät, Fs= före start, Ea= efter avslut, M= medelvärde, N=antal, SD= standardavvikelse. För

signifikant skillnad (p<0,05).

Påståendet Jag kan arbeta (innefattar även arbete i hemmet) under funktionellt välbefinnande

visade på en viss skillnad mellan för- och eftermätningstillfället (p=0,058). Deltagarna kunde

arbeta i en högre utsträckning efter ”Rehabilitering med yoga och samtalsterapi i grupp”.

En viss förbättring kunde ses för skalorna fysiskt-, känslomässigt- och funktionellt

välbefinnande. På skalan socialt välbefinnande kunde däremot en viss försämring ses.

Deltagarnas upplevda fysiska hälsa

Inga signifikanta skillnader kunde ses gällande deltagarnas upplevda hälsa. För frågorna kring

fysisk funktion kunde dock en viss förbättring ses mellan för- och eftermätningen (p=0,080).

En minimal förbättring kunde även ses för skalorna rollfunktion och andfåddhet (se Tabell

2a).

Tabell 2a: Frågor om din hälsa

TE M N SD PFysisk funktion Fs

Ea1,63201,5040

2525

0,505570,40464

0,080

Rollfunktion FsEa

2,06001,9800

2525

0,833170,80984

0,597

Andfåddhet FsEa

1,66671,5067

2525

0,630990,37417

0,173

TE= tidpunkt för enkät, Fs= före start, Ea= efter avslut, M= medelvärde, N=antal, SD= standardavvikelse. För

signifikant skillnad (p<0,05).

För en tydligare redogörelse av enkäten EORTC, Frågor om din hälsa, redovisas nedan

frågorna var för sig (se Tabell 2b).

Tabell 2b: Frågor om din hälsaTE M N SD P

Har du svårt att göra ansträngande saker, so matt bära en tung kasse eller väska?

FsEa

2,322,08

2525

0,9880,759

0,185

Har du svårt att ta en lång promenad? FsEa

1,841,56

2525

0,9430,712

0,110

Har du svårt att ta en kort promenad utomhus? FsEa

1,201,12

2525

0,5000,600

0,327

Måste du sitta eller ligga på dagarna? FsEa

1,801,76

2525

0,7070,663

0,746

Behöver du hjälp med att äta, klä dig, tvätta dig eller gå på toaletten?

FsEa

1,001,00

2525

0,0000,000

Under veckan som gått: Har du varit begränsad i dina möjligheter att utföra ditt förvärvsarbete eller andra dagliga aktiviteter?

FsEa

2,041,96

2525

0,8890,889

0,664

Under veckan som gått: Har du varit begränsad i dina möjligheter att utöva dina hobbys eller andra fritidssysselsättningar?

FsEa

2,082,00

2525

0,8620,816

0,603

Under veckan som gått: Har du varit andfådd även när du vilat?

FsEa

1,121,08

2525

0,3320,277

0,664

Under veckan som gått: Har du blivit andfådd när du tagit en promenad?

FsEa

1,801,64

2525

0,8160,490

0,327

Under veckan som gått: Har du blivit andfådd när du gått i trappor?

FsEa

2,081,80

2525

0,9540,645

0,090

TE= tidpunkt för enkät, Fs= före start, Ea= efter avslut, M= medelvärde, N=antal, SD= standardavvikelse. För

signifikant skillnad (p<0,05).

Deltagarnas tillfredsställelse med ”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp”

Yogans olika delar hjälpte deltagarna att hantera sina behov och problem. Enligt Tabell 3

ansåg n= 15 (60 %) av deltagarna att de haft mycket nytta av yogans kroppsövningar och n=

19 (76 %) att de haft mycket nytta av avslappningen i yogan. Endast en deltagare ansåg att

kroppsövningar, andningsövningar, avslappning och meditation inte varit nyttig alls.

Tabell 3: Patienttillfredsställelse yogaIngen nytta alls Lite nytta Ganska mycket

nyttaMycket nytta

Kroppsövningar 1 (4) 2 (8) 7 (28) 15 (60)Andningsövningar 1 (4) 3 (12) 7 (28) 14 (56)Avslappning 1 (4) 1 (4) 4 (16) 19 (76)Meditation 1 (4,2) 3 (12,5) 7 (29,2) 13 (54,2)Antal deltagare (%)

Deltagarna i studien var sammantaget tillfredsställda med ”Rehabilitering med samtal och

yoga i grupp” (se Tabell 4).

Gällande oro i samband med sjukdomen ansåg n=10 (41,7%) att de haft mycket nytta av

Rehabgruppen. Vad gäller nedstämdhet var det n=11 (45,8 %) som ansåg att de haft ganska

mycket nytta av Rehabgruppen för att motverka och bearbeta detta. I patientens egna

kommentarer framkom det att n=12 (48 %) av deltagarna ansåg att det haft mycket nytta av

Rehabgruppen för att minska stelhet i kroppen. Vidare ansåg n=12 (48 %) att de haft ganska

mycket nytta av Rehabgruppen för att minska upplevd stress.

I patienternas egna kommentarer framkom det att n= 16 (64 %) ansåg att deltagandet i

”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp” gav dem en uppskattad möjlighet att få träffa

andra människor i en liknande situation och att få diskutera sin sjukdom med individer som

upplevt samma sak. Deltagarna uppskattade även det stöd och den förståelse de upplevde sig

få.

Vidare framkom det att deltagarna n= 9 (36 %) upplevt att tiden för samtalsterapin i grupp

varit för kort för att hinna med fördjupade diskussioner, samt att deltagarna önskade mindre

samtalsgrupper för att samtliga deltagare skulle hinna vara delaktiga.

Tabell 4: Patienttillfredsställelse RehabgruppenIngen nytta alls

Lite nytta Ganska mycket nytta Mycket nytta Hade inget problem med detta

Oro i samband med sjukdom 1 (4,2) 6 (25) 6 (25) 10 (41,7) 1 (4,2)Oro i samband med provresultat och behandling

5 (20,8) 3 (12,5) 4 (16,7) 4 (16,7) 8 (33,3)

Nedstämdhet 1 (4,2) 4 (16,7) 11 (45,8) 6 (25) 2 (8,3)Att klara av negativa tankar 1 (4,2) 6 (25) 9 (37,5) 6 (25) 2 (8,3)Sömn 5 (20,8) 4 (16,7) 6 (25) 3 (12,5) 6 (25)Praktiska problem 4 (16,7) 6 (25) 5 (20,8) 2 (8,3) 7 (29,2)Problem i kontakten med anhöriga 5 (20,8) 5 (20,8) 1 (4,2) 2 (8,3) 11 (45,8)Problem i kontakten med vänner 5 (20,8) 5 (20,8) 1 (4,2) 1 (4,2) 12 (50)Problem i kontakten med andra 7 (29,2) 3 (12,5) 1 (4,2) 2 (8,3) 11 (45,8)Kontakten med sjukvården 4 (16,7) 3 (12,5) 8 (33,3) 3 (12,5) 6 (25)Att få bearbeta information om sjukdom och behandling

2 (8) 7 (28) 8 (32) 8 (32) 0 (0)

Trygghet i vården 4 (16,7) 7 (29,2) 7 (29,2) 2 (8,3) 4 (16,7)Planering av dagliga aktiviteter 9 (37,5) 3 (12,5) 5 (20,8) 1 (4,2) 6 (25)Förbättra min kroppsuppfattning 3 (12) 4 (16) 9 (36) 6 (24) 3 (12)Förbättra min balans 2 (8) 7 (28) 6 (24) 8 (32) 2 (8)Minska stelhet i kroppen 2 (8) 5 (20) 5 (20) 12 (48) 1 (4)Minska min stress 0 (0) 5 (20) 12 (48) 8 (32) 0 (0)Acceptera min situation 2 (8) 6 (24) 8 (32) 7 (28) 2 (8)Antal deltagare (%)

DISKUSSION

Sammanfattning

Inga signifikanta skillnader kunde ses gällande det fysiska, sociala, känslomässiga eller

funktionella välbefinnandet mellan för- och eftermätningen. Inte heller mätningen vad gäller

deltagarnas upplevda hälsa visade på någon signifikant skillnad. Gällande

patienttillfredsställelsen visade det sig att deltagarna i stort upplevde att de haft mycket nytta

av yogan och dess olika avslappningsövningar, kroppsövningar och andningsövningar.

Deltagarna var i stort nöjda med ”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp” och upplevde

att behandlingen resulterade i att de kände sig mindre stela och blev hjälpta i sin hantering av

oro i samband med sjukdomen. Dessutom minskades upplevd nedstämdhet och stress. Vidare

upplevde deltagarna att Rehabgruppen gav dem en uppskattad möjlighet att träffa andra

individer i en liknande situation, diskutera sin sjukdom och få stöd. En del av deltagarna

önskade dock att tiden för samtal varit längre för att möjliggöra längre och mer fördjupade

diskussioner.

Resultatdiskussion Effekt på deltagarnas upplevda fysiska, sociala, känslomässiga och funktionella

välbefinnande (FACT-G)

Resultatet av ”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp” visade inte på någon signifikant

skillnad gällande FACT-G, vilket skulle kunna förklaras med det låga antalet kurstillfällen

som deltagarna genomgått. Psykoterapi och samtal i grupp ska enligt Mattson (2010) anpassas

efter individens behov och förutsättningar. Målet är att individen ska lära sig att

sammankoppla det som händer inom personen med yttre händelser samt att hantera kognitiva

problem. Utifrån detta kan det tänkas att ett kursdeltagande som varar längre än fem

kurstillfällen kan vara nödvändigt för att en effekt ska kunna ses. I studierna gjorda av Cohen

et al. (2004) och Carson et al. (2007) studerades interventioner med yoga, respektive med

samtal och yoga i grupp, under en sju- respektive åttaveckorsperiod. I studien av samtalsterapi

och yoga i grupp blev en signifikant skillnad tydlig gällande patienternas acceptans av sin

situation och sätt att hantera den. Deltagarna visade bland annat en minskad oro och trötthet

(Carson et al., 2007). Deltagare i studien där interventionen var yoga fick en förbättrad sömn,

men ingen signifikant skillnad kunde ses gällande oro (Cohen et al, 2004).

Enligt enkäten FACT-G studerades patienternas acceptans av sin sjukdom och livssituation

under funktionellt välbefinnande, en parameter som inte visade på någon signifikant skillnad

mellan för- och eftermätningen. Deltagarnas upplevda livskvalitet visades under

känslomässigt välbefinnande, en parameter som inte heller den visade på någon signifikant

skillnad, men där en viss förbättring kunde ses vid eftermätningen. Studierna gjorda av Lin et

al. (2011) och Hosakote et al. (2009) visade på att yoga förbättrade deltagarnas psykiska hälsa

och upplevda livskvalitet. Att detta inte överrensstämmer med resultaten i granskningen av

”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp”, liksom att ingen signifikans kunde utläsas

gällande funktionellt välbefinnande skulle kunna förklaras med det låga deltagarantalet.

I skalan socialt välbefinnande, visades en viss försämring vid eftermätningen. Detta skulle

kunna förklaras av det låga antalet svarande på dessa frågor (n=10), jämfört med de andra

delarna i enkäten där n=18-25 svarade. Det låga antalet svarande skulle kunna förklaras av att

frågornas innehåll, vilket skulle kunna upplevas vara av mer privat karaktär då de behandlar

sexualitet och samlevnad.

Deltagarnas upplevda fysiska hälsa

Bower, Garet & Sternlieb (2011) har studerat huruvida behandling med yoga kan förbättra

cancerpatienters upplevda tillstånd av trötthet och orkeslöshet. Det framkom att deltagarna

upplevde en minskad trötthet efter interventionen. I analysen av ”Rehabilitering med samtal

och yoga i grupp” kunde inga signifikanta skillnader ses gällande deltagarnas upplevda hälsa.

En viss förbättring (p=0,080) kunde dock ses mellan för- och eftermätningen gällande

frågorna kring fysisk funktion, vilket kan tyda på att deltagarna fått mer ork av ett deltagande i

Rehabgruppen.

I Tabell 2b visade frågan Behöver du hjälp med att äta, klä dig, tvätta dig eller gå på

toaletten? en standardavvikelse på 0,000. Detta kan förklaras med att samtliga 25 deltagare

svarat 1: Inte alls i både för- och eftermätningen, varvid ingen skillnad kunde ses mellan

mätningarna.

Deltagarnas tillfredsställelse med ”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp”

Deltagarna i ”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp” upplevde ett stöd i att få träffa

andra individer i samma situation samt att få diskutera och utbyta erfarenheter i grupp. Att

samtalsterapi i grupp har betydelse för deltagarna visas även i studien gjord av Classen et al.

(2001) där det framkom att deltagarna visade minskade humörsvängningar, oro och

stressymtom. Även i studien gjord av Ulger och Yagli (2010), där interventionen var yoga,

minskades deltagarnas oro och stress, vilket även bidrog till att deltagarna upplevde en

förbättrad förmåga att klara av vardagens sysslor. Simpson, Carlson och Trew (2001) visade i

sin studie att samtalsterapi i grupp bidrog till att deltagarna upplevde en förbättrad

livskvalitet, kände sig mindre deprimerade och var mindre nedstämda. Deltagarna i

”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp” ansåg att de hade mycket nytta av

Rehabgruppen gällande oro i samband med sjukdomen. Då det enligt författarna saknas

studier kring patienttillfredsställelse med samtal och yoga i grupp bör vidare studier

genomföras.

Metoddiskussion

För att kunna generalisera resultatet skedde utvärderingen av projektet med en kvantitativ

metod. Då syftet med studien var att utvärdera vilka effekter projektet hade på deltagarnas

välbefinnande och hälsa, samt att beskriva deltagarnas tillfredsställelse med projektet, valdes

en deskriptiv och longitudinell forskningsdesign. Vald metod anses ha en positiv inverkan på

resultatets tillförlitlighet och validitet. Detta då enkäterna har fasta svarsalternativ, vilket

minskar risken för feltolkningar av frågorna. De frågor som i enkäten patienttillfredsställelse

tillåter deltagarna att ge fria svar lämnar utrymme för tolkning och kan på det viset påverka

resultatets reliabilitet.

Inga signifikanta skillnader kunde ses i resultatet för enkäterna rörande patienternas fysiska,

sociala, känslomässiga och funktionella välbefinnande; FACT-G. Inte heller för enkäterna

gällande patienternas upplevda fysiska hälsa kunde någon signifikant skillnad ses. En

anledning till att ingen signifikans kunde utläsas kan enligt Polit och Beck (2012) vara ett lågt

deltagarantal. Vidare kan avsaknaden av ett signifikant resultat i analysen av projektet vara

tidsaspekten. Då hälften av deltagarna i studien (n=12) endast deltagit under fem kurstillfällen

kan resultatet vara påverkat, detta kan vara för få för tillfällen för att deltagarnas

välbefinnande och fysiska hälsa ska ha hunnit påverkas. Resultatet kan således vara påverkat

av slumpen och ett chansvärde kan vara utläst. Alternativt har ”Rehabilitering med samtal och

yoga i grupp” ingen inverkan på deltagarnas upplevda välbefinnande och fysiska hälsa.

Upplevt välbefinnande och hälsa är subjektiva begrepp som är svåra att generalisera och

jämföra mellan olika individer och resultatet kan även ha påverkas av deltagarnas subjektiva

tolkning av frågorna i enkäterna.

Noteras bör dock att en del av enkäterna saknade en sida från enkäten FACT-G, vilket kan ha

påverkat resultatet. I analysen togs dock ingen hänsyn till detta bortfall, vilket kan förklaras

av en praktisk miss vid utskicket av enkäterna, alternativt av att deltagarna själva tagit bort

denna sida.

Bortfallsanalys Av de totalt 94 deltagare som inkluderades i studien var det 34 som lämnade in både för- och

eftermätningsenkäten. Relaterat till inklusionskriterierna inkluderades endast de deltagare som

deltagit i minst en kursomgång á fem kurstillfällen. Detta gav ett slutgiltigt antal på 25

deltagare vars svar analyserades i studien. Det låga antalet deltagare kan förklaras med att

deltagandet i utvärderingen var frivilligt. Bortfallet kan förklaras med att deltagarna i studien

hade, alternativt hade haft, någon form av malign cancersjukdom, vilket enligt Cancerfonden

(2010) påverkar patienten på många sätt relaterat till olika biverkningar. Detta kan eventuellt

ha bidragit till att deltagarna inte upplevde att de fortsättningsvis orkade delta i studien och

kursen. Vidare kan bortfallet vara påverkat av att en del deltagare inte hunnit få

föremätningsenkäten hemskickad före kursstart och då istället fått den tilldelad vid det första

kurstillfället. Detta kan ha gjort det svårare för deltagarna att tacka nej till ett deltagande, då

de inte hunnit ta ställning till om de önskar deltaga eller inte, samt till att de senare valde att

avsluta sitt deltagande.

Vid analysen av enkäterna framkom det att ett internt bortfall förekom då en del frågor

saknade svar. Detta kan förklaras av en ovilja att svara på frågan, alternativt en upplevd

svårighet i att tolka frågan och veta vilket svar som önskas. Inga enkäter var komplett ifyllda.

Till detta bortfall kunde dock ingen hänsyn tas, då det skulle ha inneburit att det inte funnits

några enkäter kvar att analysera, dock kan det ha betydelse för resultatets reliabilitet.

Relaterat till det stora bortfallet blir resultatet svårt att generalisera.

Kliniska implikationer

Deltagarna i ”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp” var i stort nöjda med gruppen.

Flera önskade dock att mer tid avsattes för samtalsterapi så att alla deltagare skulle få tid att

ventilera det man önskade, samt för att djupare diskussioner skulle möjliggöras. En förändring

som skulle kunna förbättra verksamheten är därför att tiden för samtalsterapi utökas till minst

60 minuter.

Författarna anser att det, relaterat till det låga antalet deltagare i utförd studie, skulle vara av

värde att utföra ytterligare en granskning av projektet ”Rehabilitering med samtal och yoga i

grupp”. Denna gång med ett högre antal deltagande, vilket skulle möjliggöra att slutsatser

kring resultatet lättare skulle kunna dras. Då en del av de insamlade enkäter inte var kompletta

bör det vid en eventuell ytterligare studie ske en kontroll av enkäterna som skickas ut så att

alla enkätens delar finns med. För att få komplett ifyllda enkäter är det även viktigt att se till

så att deltagarna har fullgoda kunskaper kring enkätens frågor, hur de ska fyllas i samt vikten

av en komplett ifylld enkät. Denna kunskap skulle kunna ges till deltagarna genom muntlig

information vid utdelandet av förmätningsenkäten, förslagsvis vid det första kurstillfället, då

deltagarna även får tid till att fylla i enkäten innan kurstillfället påbörjas. För att deltagarna

ska besvara eftermätningsenkäterna i större utsträckning krävs bättre rutiner kring utskicket av

påminnelser. Fler påminnelser bör skickas ut. Enligt Polit och Beck (2012) bör detta ske cirka

två veckor efter första utskicket, gärna då ihop med en kopia av enkäten utifall att deltagarna

har tappat bort denna.

Slutsats

Projektet ”Rehabilitering med samtal och yoga i grupp” visade inte på någon signifikant

skillnad mellan för- och eftermätningen. Deltagarna uppger dock att de i stort var nöjda med

Rehabgruppen, vilken bland annat bidrog till att deltagarnas upplevda stress, oro, nedstämdhet

och spänningar minskade. Deltagarna ansåg att de haft nytta av yoga och samtalsterapi och

uppskattade möjligheten att träffa andra i en liknande situation, men önskade ytterligare tid

för samtalsterapi i grupp. Vidare forskning och utvärdering av projektet bör ske då antalet

inkluderade deltagare varit lågt.

REFERENSER Andersen, B. L., Yang, H-C., Farrar, W. B., Golden-Kreutz, D. M., Emery, C. F., Thornton, L.

M., et al. (2008). Psychologic intervention improves survival for breastcancer patients: A

randomized controlled trial. Cancer, 113(12), 3450-3458. doi: 10.1002/cncr.23969.

Bjørk, I.T. & Breievne, G. (2005). Kropp och välbefinnande. I N.J. Kristoffersen, F. Nortvedt

& E-A. Skaug (Red.). Grundläggande omvårdnad 1 (ss. 126-129). Stockholm: Liber.

Bower, J.E., Garet, D. & Sternlieb, B. (2011). Yoga for Persistent Fatigue in Breast Cancer

Survivors: Results of a Pilot Study. Evidence-Based Complementary and Alternative

Medicine, 2011(2011). doi:10.1155/2011/623168.

Bower, J.E., Woolery, A., Sternlieb, B. & Garet, D. (2005). Yoga for cancer patients and

survivors. Cancer Control, 12(3), 165-171.

Cancerfonden. (2009). Efter cancerbeskedet. Stockholm: Cancerfonden. Hämtad 20 augusti,

2011, från http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/for-patienter/Vardagen-forandras/Efter-

cancerbeskedet/

Cancerfonden. (2010). Vad orsakar cancer? Stockholm: Cancerfonden. Hämtad 20 augusti,

2011, från http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Vad-ar-cancer/Vad-orsakar-cancer/

Carson, J. W., Carson, K. M., Porter, L. S., Keefe, F. J., Shaw, H. & Miller, J. M. (2007). Yoga

for women with metastatic breast cancer: Results from a pilot study. Journal of Pain and

Symptom Management, 33(3), 331-341. doi:10.1016/j.jpainsymman.2006.08.009.

Cella, D.F., Tulsky, D.S., Gray, G., Sarafian, B., Linn, E., Bonomi, A., et al. (1993). The

functional assessment of cancer therapy scale: Development and validation of the general

measure. Journal of Clinical Oncology, 11(3), 570-579.

Classen , C., Butler, L. D., Koopman, C., Miller, E., DiMiceli, S., Giese-Davis, J., et al.

(2001). Supportive-expressive group therapy and distress in patients with metastatic breast

cancer: A randomized clinical intervention trial. Archives of General Psychiatry, 58(5), 494-

501.

Cohen, L., Warneke, C., Fouladi, R.T., Rodriguez, M.A. & Chaoul-Reich, A. (2004).

Psychological Adjustment and Sleep Quality in a Randomized Trial of the Effects of a Tibetan

Yoga Intervention in Patients with Lymphoma. American Cancer Society, 100(10), 2253-

2260. doi: 10.1002/cncr.20236.

EORTC (European Orginasation for Research and Treatment of Cancer). (2011). EORTC

QLQ – C30. Hämtad 23 april, 2011, från

http://groups.eortc.be/qol/downloads/modules/specimen_20qlq_c30.pdf

Goodwin, P.J. (2005). Support groups in advanced breast cancer - Living better if no longer.

Cancer, 104(11), 2596-2601. doi: 10.1002/cncr.21245.

Hammarén, E. (2006). ABC-skalan: Tilltro till den egna balansfömågan. Hämtad 23 april,

2011, från http://www.fou.nu/is/fyrbodal/document/36711

Hosakote, V.S., Rao, M.R., Nagendra, R.H.,Raghuram, N., Mohan, R., Nanjundiah, V,…

Rao,N.(2009). Effects of yoga on symptom management in breast cancer patients: A

randomized controlled trial. International Journal of Yoga, 2(2), 73-79.

Kim, Y. M., Kim, D-Y., Chun, M. H., Jeon, J-Y., Yun, G. J. & Lee, M. S. (2011). Cancer

rehabilitation: Experience, symptoms and needs. Journal of Korean Medical Science, 26(5),

619-624. doi: 10.3346/jkms.2011.26.5.619.

Kristoffersen, N.J. (2005). Hälsa och sjukdom. I N.J. Kristoffersen, F. Nortvedt & E-A. Skaug

(Red.). Grundläggande omvårdnad 1 (ss. 36-51). Stockholm: Liber.

Lin, K., Hu, Y., Chang, K., Lin, H. & Tsauo, J. (2011). Effects of Yoga on Psychological

Health, Quality of Life, and Physical Health of Patients with Cancer: A Meta-Analysis.

Evidence-Based Complementary and Alternative Medicine, 2011(2011).

doi:10.1155/2011/659876.

Mattsson, M. (2010). Psykoser. I I. Skärsäter (Red.). Omvårdnad vid psykisk ohälsa – på

grundläggande nivå (ss. 95-119). Lund: Studentlitteratur.

Onkologkliniken. (2011). Rehabilitering med samtal och yoga i grupp. Hämtad den 1

november, 2011, från Akademiska sjukhuset:

http://www.akademiska.se/templates/page____38594.aspx

Polit, D. F. & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for

nursing practice. (9.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.

Rao, R.M., Nagendra, R.H., Raghuram, N., Vinay, C., Chandrashekara, S., Gopinath, K.S. &

Srinath, B.S. (2008a). Influence of yoga on mood states, distress, quality of life and immune

outcomes in early stage breast cancer patients undergoing surgery. International Journal of

Yoga, 1(1), 11-20.

Rao, R.M., Nagendra, R.H., Raghuram, N., Vinay, C., Chandrashekara, S., Gopinath, K.S. &

Srinath, B.S. (2008b). Influence of yoga on postoperative outcomes and wound healing in

early operable breast cancer patients undergoing surgery. International Journal of Yoga, 1(1),

33-41.

Satyananda Yoga Sverige [SYS]. (2008). Yoga och meditation. Stockholm: Satyananda Yoga

Sverige. Hämtad 1 november, 2011, från http://www.sys.se/yoga-och-meditation

SFS 2003:460. Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor.

Stockholm: Sveriges riksdag. Hämtad 1 november, 2011, från

http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=2003%3A616

Simpson, J. S. A., Carlson, L. E. & Trew, M. E. (2001). Effect of Group Therapy for Breast

Cancer on Healthcare Utilization. Cancer Practice, 9(1), 19-26. doi: 10.1111/j.1523-

5394.2001.91005.pp.x.

Ulger, Ö. & Yağli N. V . (2010). Effects of yoga on the quality of life in cancer patients.

Complementary Therapies in Clinical Practice, 16(2), 60-63. doi: 10.1016/j.ctcp.2009.10.007.

Valand, E. & Fodstad, G. (2002). Generell onkologisk omvårdnad. I H. Almås (Red.). Klinisk

omvårdnad 1 (ss. 247-270). Stockholm: Liber.

BILAGA 1 Ansökan om tillstånd för att genomföra en studie inom ramen för examensarbete

BILAGA 2Informationsbrev till deltagarna inför förmätningsenkäten

BILAGA 3 Informationsbrev till deltagarna inför eftermätningsenkäten

BILAGA 4 Enkäterna