14
Dalarnas Folkrörelsearkiv (DFA) är en ideell förening. För närvarande är 138 olika föreningar, distrikt eller motsvarande medlemmar i vår arkivförening. Folkrörelserna i Dalarna Industrialismen under 1800-talet medförde nya levnadsvillkor, religiös väckelse, ökade krav på nykterhet, ordning och reda i 1800-talets Sverige. Gruv 1:an i Grängesberg, bildad 1892 som första gruvfackföreningen i landet. Gruv 1:an liksom många andra föreningar kom att ingå i hierarkiska organisationer där man bl.a. såg till att stadgar, protokoll, räkenskaper, och rapporter blev upprättade. Arkivet och arkivbildarna Dokument, fanor, foton, och föremål från mer än 3800 föreningar (arkivbildare) har hittills fått en säkerställd arkivplats hos oss, gjorts tillgängliga för forskning och bidrar därmed till att öka kunskapen om vårt gemensamma historiska kulturarv. Det är politiska, fackliga, frikyrko-, nykterhets-, ekonomiska, kulturella, bildnings-, idrotts- och övriga föreningar och ett 70-tal personarkiv. Det finns föreningshandlingar från 1830- talet fram till dags dato. Den äldsta, Tjärnbygge fjärdings magasinsfond, är stadfäst av Kunglig majestät redan år 1751. Sida 1 av 14

Arkivet och arkivbildarna - dalarnasfolkrorelsearkiv.sedalarnasfolkrorelsearkiv.se/wp/wp-content/uploads/2012/10/...SAP i Mora 100 år 2008 Föreningen bildades redan 1908 och är

  • Upload
    hangoc

  • View
    219

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Dalarnas Folkrörelsearkiv (DFA) är en ideell förening.

För närvarande är 138 olika föreningar, distrikt eller

motsvarande medlemmar i vår arkivförening.

Folkrörelserna i Dalarna

Industrialismen under 1800-talet medförde nya

levnadsvillkor, religiös väckelse, ökade krav på nykterhet,

ordning och reda i 1800-talets Sverige.

Gruv 1:an i Grängesberg, bildad 1892 som första

gruvfackföreningen i landet. Gruv 1:an liksom många

andra föreningar kom att ingå i hierarkiska organisationer

där man bl.a. såg till att stadgar, protokoll, räkenskaper,

och rapporter blev upprättade.

Arkivet och arkivbildarna

Dokument, fanor, foton, och föremål från mer än 3800

föreningar (arkivbildare) har hittills fått en säkerställd

arkivplats hos oss, gjorts tillgängliga för forskning och

bidrar därmed till att öka kunskapen om vårt gemensamma

historiska kulturarv.

Det är politiska, fackliga, frikyrko-, nykterhets-, ekonomiska,

kulturella, bildnings-, idrotts- och övriga föreningar och ett

70-tal personarkiv. Det finns föreningshandlingar från 1830-

talet fram till dags dato. Den äldsta, Tjärnbygge fjärdings

magasinsfond, är stadfäst av Kunglig majestät redan år

1751.

Sida 1 av 14

Offentlighetsprincipen gäller inte på DFA, men trots

det så är nästan alla handlingar ändå tillgängliga för

forskning. Ibland behövs särskilt tillstånd.

Forskarnas studentuppsatser, jubileumsskrifter,

avhandlingar och hembygdsskildringar finns också på

DFA. De kan sedan studeras i sin tur.

Föreningar har även lämnat in litteratur, tidskrifter och

förbundsmaterial och därmed bidragit till att skapa vårt

unika referensbibliotek.

Sida 2 av 14

Arkivet och de fackliga organisationerna

Svenska skogsarbetareförbundet i Dalälvarnas distrikt i

Dalarna har trä- skogs- och flottningsarbetare varit verksamma.

Skogen och vad den gett har också gett upphov till ett flertal

nationella, regionala och lokala föreningar.

Deras organisationer har ombildats, lagts ned och gått ihop. Ett

flertal distrikt har också verkat samtidigt. Dessa har dock inte

alltid följt länsgränserna utan mera skogsbolagens ägor.

Ett av distrikten var Dalälvarnas, bildat 1923 i Orsa, upphört

1966, ett distrikt som lämnat efter sig en fana och 32 volymer

fulla med avtal, medlemsförteckningar, brev och historiker och

en historia fullt värd att berätta för eftervärlden.

Av alla föreningskategorier är det de fackliga organisationerna som har

lämnat in mest material, 400 hyllmeter hittills, varav den övervägande delen är från

LO-anslutna fackföreningar. På Folkrörelsearkivet kan man hitta det mesta om hur

föreningarna bildats, splittrats, nybildats, gått isär eller ihop, vilka som varit

medlemmar och vad det motionerats om, för att nämna några exempel.

Sida 3 av 14

Metallavdelning 113 i Smedjebacken har varit verksamt ända sedan1902. Sammaår sökte man medlemskap i Svenska Jern- Metallarbetareförbundet som ändradenamn till svenska Metallindustiarbetare-förbundet år 1913. Från år 2006 är namnetIF metall. Inom avdelningen märks t.ex. järnbruksklubben och götverksklubben.

Bland arkivmaterialet kan avdelningens 100-årsskift nämnas. Uppgifterna i denbygger i mångt och mycket på efterforskningar i det material som då redan lämnatsin till Dalarnas Folkrörelsearkiv.

Sida 4 av 14

Arkivet och religionen

De inomkyrkliga och frireligiösa sammanslutningarna var tidiga i Dalarna. På folkrörelsearkivet kan man studera

deras gamla församlingsprotokoll, brev, räkenskaper m.m. Svenska Bibelsällskapet Västerås stift fanns redan år 1841. På

1850-talet började baptisterna i norra Dalarna att organisera sig trots risken för fängelse och förföljelse. Fristående

missionsföreningar bildades över hela länet. Bibeltrogna vänner, Nybygget-Kristen Gemenskap, Örebromissionen,

Missionsförbundet och Frälsningsarmén med sina junior-, och ungdoms- och scoutföreningar har sedan under årens lopp

kommit till, gått ihop eller försvunnit, men bevarats i arkivet.

Inom frikyrkoprojekt som bedrivits på Folkrörelsearkivet fann vi inte mindre än 403 församlingar/föreningar mellan

1850- 2007 i Dalarna.

Sida 5 av 14

Hansjö Baptistförsamling bildades år 1854. År 1860 splittrades denna förening i tre föreningar varav

Hansjö Baptistförsamling var en.

Denna baptistförsamling bytte år 1880 samfund till Fribaptisterna och övertog ett bönhus från år 1858. Detta

bönhus förstördes i en brand år 1913. Den ursprungliga församlingen byggde ytterligare ett kapell, se foto nedan.

Kapellet från 1854, vilket är det äldsta bevarade i Sverige, togs sedan över av Skattungbyns Baptistförsamling.

Sida 6 av 14

Arkivet och nykterheten

Verdandi-Arbetarnas nykterhetsförbund

har utgjort det sekulära alternativet inom

nykterhetsrörelsen, men har även de sina rötter

inom IOGT. Islingby lokalavdelning 12100

”Gnistan” bildade redan 1907. En av medlemmarna

var Axel Öhrner, DFA:s första ordförande.

Verksamheten var redan från början livlig, inte minst

i studiecirkelbiblioteket där medlemmarna kunde

läsa uppbyggliga texter om alkoholens

skadeverkningar.

IOGT, TO, NGT, NTO och LOGT-NTO är några av alla

nykterhetsorganisationer vars material från 1880-talet och framåt finns

arkiverat på Folkrörelsearkivet. Vita och Blå bandet, Verdandi och NLF är

några andra. Lägg därtill alla ungdomar som samlats i SGU, UNF m.fl.

organisationer. Tillsammans ror det sig om ca 170 hyllmeter arkivmaterial.

Sida 7 av 14

Arkivet och politiken

Alla nuvarande riksdagspartier med

sidoorganisationer har lämnat in material. Bland dessa är

Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (SAP), Dalarnas

distrikt, den största arkivbildaren med över 400 volymer. På

arkivet finns också handlingar från nedlagda föreningar som

t ex Borlänge-Domnarvets Kvinnoklubb av Sveriges Social-

demokratiska Vänsterparti SSV, Borlänge Kommunistiska

Arbetarekommun 1921-1941 av Socialistiska Partiet SP och

Ludvikaavdelningen av Frihetliga Kommunfolkets

Riksorganisation.

Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund SKU

Höglundfalangen i Borlänge 1904-1926 har också

upphört. Bevarade protokoll m.m. berättar om en tid

präglad av omvälvningar.

År 1929 bildas en ny SKU-klubb i Borlänge, nu av

Kilbomfalangen, vilken också upphörde efter några år.

SKU i Dalarna bildas 1921. År 1958 går distriktet som på

riksplanet samman med Demokratisk Ungdom, för att år

1967 byta namn till Vänsterns Ungdomsförbund. 1970

skedde åter en splittring på riksplanet, där några bildade

Marxistleninistiska kampförbundet och några andra

Förbundet Kommunist. De partitrogna blev dock kvar och

namnändrade till Kommunistisk Ungdom. Det nuvarande

namnet Ung Vänster togs 1991.Kristdemokraterna - 45 år 2009

Partiet och distriktet bildades år 1964 i Leksand. Material

från KD, Daladistrikten för vuxna och ungdomar och från

avdelningarna i Falun och Svärdsjö har till stora delar

sparats till eftervärlden.

Miljöpartiet i Borlänge bildades år 1971.

Miljöpartiet bildades 1980 på riksplanet och Daladistriktet

1982. Avdelningen har engagerat sig i en rad frågor och

gärna debatterat dem i pressen, som exempelvis i Borlänge

tidning 1989, där de vill stoppa kommunens planer på

använda jordbruksmark till en utbyggnad av sop- och

avfallshanteringen.

Sida 8 av 14

SAP i Mora 100 år 2008

Föreningen bildades redan 1908 och är därmed en

av länets äldsta arbetarekommuner. Numera drivs

verksamheten som en S-förening och ingår i Mora

utvidgade arbetarekommun.

Moderaterna i Falun

År 1910 bildades Faluföreningen. På den tiden kallades

föreningen Faluavdelningen av Kopparbergs läns

borgerliga valmanskår.

Som andra politiska partibundna organisationer har

falumoderaterna bildat kommun-, kyrko- och

landstingsfullmäktigegrupper. En kvinnokommitté och

en ungdomsdito har också ingått i konceptet.

Folkpartiet i Särna har tillsammans med avdelningarna i

Älvdalen och Idre drivit många frågor som handlat om norra

Västerdalarna, men också själva varit aktiva och motionerat.

Det har varit allt från bostadsfrågor, brandstationen,

sysselsättning för ungdomen till pensionärernas situation.

Föreningen upphörde i slutet av 1990-talet, men Älvdalens

folkpartiavdelning är fortfarande verksam.

Sida 9 av 14

Fredriksbergskommittén av ABF avdelning 164

Ludvika verksam från år 1971, är en fortsättning på den

lokalavdelning av studieförbundet Arbetarnas

Bildningsförbund ABF som varit verksam på orten sedan

24.11 1928.

Bland protokoll, brev och räkenskaper finns på

Folkrörelsearkivet även böcker från deras bibliotek. Ett

tidstypiskt studieprogram för säsongen 1963-64 doftar hopp

och samhällstro för arbetarklassen när folkhemmet

står i blom.

Dalarnas Bildningsförbund hör till de större arkivbildarna i

vårt arkiv med sina 183 volymer. Föregångaren Dalarnas

Folkhögskoleförening bildades 1917. Arkivhandlingar t.o.m.

1997 berättar om studiecirklar, kurser, länsfilmotek,

föreläsningar, folkbildningsminnen, konserter.

Förbundets egen organisation, från kallelse till protokoll och

rapport, är väl dokumenterad, men mest imponerande är nog

den 80 volymer stora pressklippsamlingen i olika ordningar:

Kommunvis, årsvis, efter ämne (lyrik; utbildning; bibliotek

m.fl.): Här framträder länets kulturliv på sin egen tids språk,

silat genom sin egen tids media.

I serie FVI, ”handlingar rörande bildningsförbundets

musikkommitté”, verksam 1964-1966, hittar man bland

protokoll, musikkursrapporter och tidningsklipp även noter,

kassabok för Kvartetten Kyndels Flickor

samt en unik originalaffisch.

Sida 10 av 14

Falu Pensionärsuniversitet bildades den 14 november 2000,

med syfte att anordna studieverksamhet.

Första mötet avslutades med ett föredrag av Tommy Forss,

som talade om sina 30 år i Falun och vid Stora Kopparbergs

Bergslags AB under rubriken ”Ett evigt lärande”.

Kurser, föreläsningar och studiebesök har sedan dess gett

föreningens medlemmar rika tillfällen till förkovran i konst,

musik, kulturminnesvård, arkivering, entomologi, språk,

medicin, historia och litteratur.

Riksorganisation för denna nya typ av folkbildningsrörelse,

som blommat upp i många svenska städer, är Folkuniversitetet.

Sida 11 av 14

Arkivet och Idrotten

Idrottsrörelsen som växte fram i början av 1900-talet räknas

som den yngsta av de traditionella folkrörelserna.

Sida 12 av 14

Arkivet och ekonomin

De ekonomiska föreningarna är inte lika många som de

idéella. De flesta av dem är Folkets Husföreningar.

IOGT:s och NTO:s byggnadsföreningar är också rikligt

representerade. En och annan vattenlednings- och

tjurförening har också lämnats in.

Innan den allmänna sjukkassan infördes i Sverige fanns

en rad olika sjuk- och begravningskassor som drevs av

fackföreningar.

Flera av dessa har material på Folkrörelsearkivet.

Folkets Hus i Mockfjärd kämpade som många andra mindre

Folketshusföreningar länge men fick till slut lägga ned sin

verksamhet. 1998 såldes byggnaden till en privatperson.

Sida 13 av 14

Arkivet, referensbiblioteket

och de andra källorna

Förutom allt föreningsmaterial har även böcker, tidskrifter, förbundsmaterial, tidningar m.m. lämnats in av föreningar och

enskilda personer. Vi har t.ex. skapat en databas med organisationshistorik, och våra forskare har kunnat komplettera

föreningarnas egna uppgifter. Under årens lopp har vi också fått in fragment – enstaka protokoll, brev m.m. – från olika

föreningar.

Organisationsdatabasen innehåller insamlade

och bearbetade uppgifter om olika organisationer

lokalt, regionalt och centralt.

Det kan vara allt från datum för bildande och

upphörande till olika organisatoriska

förändringar, medlemsantal, lokaler, historiker

och styrelsemedlemmar. Visste ni exempelvis att

det fanns en folkbiograf i Ulfshyttan

och att Metallarbetareförbundet hade en

avdelning i Lyckåkern mellan 1899-1910 eller att

Röda Korset år 2001 organiserade 45 lokala

kretsar i länet?

Referensbiblioteket innehåller

ca 1800 titlar, främst om

folkrörelser och föreningsliv.

Det finns:

• Minnes- och Jubileumsskrifter

• Faktalitteratur och historiker

• Ideologisk litteratur

• Sångböcker

• Biografier m.m.

Tidskrifter och tidningar utges

liksom förbundstryck av

förbunden centralt och utgör en

viktig och ofta använd referens

och kunskapskälla.

Förbundstryck är

årsmöteshandlingar m.m. från

ett flertal verksamma och

nedlagda organisationer.

De har använts flitigt av forskare

under alla år. Här har vi hämtat

mycket material till vår

organisationsdatabas.

Fragment

Här på Folkrörelsearkivet finns för närvarande material från ca

230 olika organisationer som väntar på mera material så att de

kan bilda egna arkiv.

Sida 14 av 14