avärde

En studie i teknisk

aktievärdering

– Se in i framtiden och tjäna på den

Södertörns högskola | Institutionen för Ekonomi och företagande

Kandidatuppsats 15 hp | Finansiering | VT 2011

Av: Darwin Rahim & Sina M. Fard

Handledare: Maria Smolander

SAMMANFATTNING Investerare söker ständigt placeringar för sitt kapital. En potentiell placering är aktier där

spekulationer om dess värde kan skapa utrymme för vinst. För att få ett försprång på

aktiemarknaden har det ständigt utvecklats nya aktievärderingsmetoder och teorier som

försöker förklara vad som ligger bakom ett aktievärde. En del värderingsmodeller söker till att

förklara marknaden som ett matematiskt system där det går att se återkommande trender.

Dessa modeller har sina grunder i teorier inom matematiken där olika matematiska samband

har påvisats återupprepa sig i naturen. Med hjälp av beräkningar ska man således kunna

bestämma ett framtida aktiepris redan idag, då mänskligt beteende i allra högsta grad är

naturligt. Dessa beräkningar finns inom den tekniska analysen som är en analys där man ser

till en akties tidigare prisrörelser och bortser ifrån ett företags ekonomiska balans eller

information om marknaden som sådan. Samtidigt är viktigt att ha i åtanke att bakom varje

investeringsbeslut sitter det en människa som valt att riskera sitt kapital till förmån för

chansen till vinst. Rationaliteten hos människan är ständigt ifrågasatt och en irrationell

människa som förlitar sig på en viss typ av aktievärdering helt och hållet kan skapa en

riskfylld situation. Aktievärderare ska alltid ha i åtanke att framtiden är svår att förutsäga, om

inte omöjlig, samt att det till sist och syvende är en människa som bestämmer. Däremot inte

sagt att tekniska analyser är att helt förkasta. Det verkar föreligga ett visst matematiskt

samband i värderingsmodellerna, de är dock inte helt tillförlitliga.

SUMMARY

An investor is always on the hunt for the next placement for his or her capital. A potential

placement is stocks where speculations about its´ value can make room for a profit. In an

effort to gain the advantage on the stock-market there has been a constant development of

theory and models trying to figure out what lies behind a certain stock-price. Some of these

models of valuing try to explain the stock-market as a mathematical system where one can

identify recurring trends. These models are based on theories within the mathematical field

where identification of mathematical recurrences have been proven in nature. With the

assistance of calculations one is supposed to predetermine future stock-prices, based on the

fact that human behavior is a natural phenomenon. The kind of calculations can be found

within the technical analysis which only emphasis on the historical value of a certain stock

and disregards any information about the company’s current financial health or any other

information relevant to the market. At the same time it is important to keep in mind the fact

that behind every decision there is a human being putting his or her capital at stake for the

chance of making a profit. The rationality of the human being is always being questioned; an

irrational person that relies too heavily on a certain pricing model can create a potential risky

situation. A stock-valuator should always keep in mind that predicting the future is difficult

business, if not impossible, and that at the end of the day lays a human being behind every

decision. The technical analysis is however not completely useless. There seems to be some

predictive powers within the mathematical systems, they are however not to be trusted fully.

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING ......................................................................................... 2

SUMMARY .......................................................................................................... 3

1. Inledning ............................................................................................................ 1

1.2 Bakgrund ...................................................................................................... 2

1.3 Problemformulering ..................................................................................... 3

1.4 Syfte ............................................................................................................. 3

1.5 Avgränsning ................................................................................................. 3

1.6 Metod ........................................................................................................... 4

1.7 Tillvägagångssätt ......................................................................................... 5

1.8 Val av modell ............................................................................................... 5

2. Teori .................................................................................................................. 6

2.1 Teoretisk bakgrund ...................................................................................... 6

2.2 Fibonaccis talserie ........................................................................................ 7

2.3 Elliots vågteori ............................................................................................. 8

2.4 The Dow Theory .......................................................................................... 9

2.5 Motstånd och stöd ...................................................................................... 11

2.6 Pivot points ................................................................................................ 13

2.7 Effektiva marknadshypotesen .................................................................... 14

2.8 Traditionella beslutsteorin ......................................................................... 16

2.9 Teorisyntes ................................................................................................. 17

3. Empiriskt resultat ............................................................................................ 18

3.1 Beskrivande data ........................................................................................ 18

3.2 Assa Abloy B ............................................................................................. 19

3.3 Elektrolux B ............................................................................................... 21

3.4 Ratos B ....................................................................................................... 23

3.5 Swedish match ........................................................................................... 25

4. Analys .............................................................................................................. 27

4.1 Assa Abloy B ............................................................................................. 27

4.2 Electrolux B ............................................................................................... 28

4.3 Ratos B ....................................................................................................... 29

4.4 Swedish match ........................................................................................... 30

5. Slutsats ............................................................................................................. 31

6. Förslag till vidare forskning ............................................................................ 32

7. Källförteckning ................................................................................................ 33

Böcker .................................................................................................................. 33

8. Bilagor ............................................................................................................. 35

8.1 Assa Abloy B ............................................................................................. 35

8.2 Elektrolux B ............................................................................................... 39

8.3 Ratos B ....................................................................................................... 43

8.4 Swedish Match ........................................................................................... 47

1

1. Inledning Följande kapitel börjar med en inledning följt av en bakgrund till vårt ämne. Sedan följer en

problemformulering följt av syftet med uppsatsen. Vidare följer vår avgränsning följt av en

metoddiskussion, tillvägagångssätt och till sist val av modell.

Att köpa och sälja varor och tjänster är en naturlig del av vårt samtida ekonomiska system.1

Det är en princip som de flesta mänskliga ekonomiska system har byggt på. En stark

ekonomisk tillväxt är viktig för att kunna överleva i vår tids ekonomiska kultur. Att således

använda sina tillgångar, sitt kapital, för att erhålla större kapital har skett sedan lång tid

tillbaka. Ett sätt att använda detta kapital är att bedriva handel med aktier. Aktiehandeln

baseras på att företag som söker kapital kan välja att göra så via externa finansiärer.2 Genom

att företaget delas in i lika stora andelar, aktier, ställs dessa sedan till förfogande för

intressenter. Vid köp av en aktie erhåller man alltså en viss andel i ett företag som berättigar

en till rösträtt vid olika beslut men även rätten till vinsten i företaget. Ett företag som gör vinst

kan välja att dela ut den vinsten på samtliga aktier. Ju större antal aktier man innehar i ett

företag, desto större andel av vinsten tillfaller en.

Vinsten i ett företag är dock svår att förutsäga, något som leder till spekulation då investerare

vill ha sina pengar i det företag som kan ge mest pengar tillbaka på satsat kapital, så kallad

avkastning. Denna svårighet att bestämma vinster på förhand gör att spekulation sker i

samband med aktiehandel. Information som kommer investerare tillkänna angående olika

företag kan leda till upp- eller nedgångar för ett aktiepris. Denna prisfluktuering är således i

sig också intressant för investerare som söker att använda sitt kapital. Kan man köpa en aktie

när den är lågt värderad och sälja den när den är högt värderad, kan man göra sig en vinst. Det

är även här svårt att veta när man är i rätt läge att köpa eller sälja en aktie. Det finns på detta

område ett flertal teorier och modeller som försöker hitta ett sätt att värdera aktier. En av

dessa metoder är den tekniska analysen som bygger på en akties historiska prismönster,

1 Stolt, P. (2004). Tjäna pengar på teknisk analys - Strategier och verktyg inom modern aktiehandel. Uppsala:

Industrilitteratur AB. Sid 10

2 Externa finansiärer är personer som befinner sig utanför företagets struktur men som investerar sina pengar i

företaget.

2

rörelser och prisdata.3 En teknisk analys baseras på tanken att det finns matematiska samband

på aktiemarknaden och att det därför går att räkna fram framtida potentiella aktiekurser utifrån

tidigare och nuvarande aktiekurser.

Den tekniska analysen är tänkt att ge en investerare ett verktyg med vilken denne kan ta beslut

angående köp- och säljåtgärder av en aktie. Analysen kan dock bara ge resultat i form av

siffror och grafer, själva beslutet att köpa eller sälja en aktie tas av en människa som inte bara

riskerar att förlora sitt eget men även andras kapital.

1.2 Bakgrund

I den här uppsatsen kommer vi att studera om man kan förutsäga framtida aktievärde genom

analysmetoden teknisk analys samt tillämpningen av en modell inom teknisk analys. Sedan

1800 – talet har man analyserat beteendet på marknaden och än idag analyserar man

marknaden4. En viktig grund till detta är att man som investerare oftast söker råd om när det

är som lämpligast tidpunkt att handla med till exempel aktier5. Genom att använda sig av

teknisk analys samt modeller inom teknisk analys kan man med små marginaler förutsäga

framtida aktievärdet6. Självklart kan man inte förutsäga exakt hur en aktiekurs kommer att

agera på marknaden, men genom uträkningar av tidigare utdelningshistorik och prognoser kan

man finna trender och mönster som tillåter oss att prognostisera en aktie och ge ett tydligare

beslutsunderlag för investeraren. Den tekniska analysen bygger på uppfattningen att framtida

värden går att räkna fram med någorlunda precision. Den förutsätter vidare att trender och

prisrörelser är upprepande på en aktiemarknad. Kontra denna uppfattning finns teorier som

hävdar att ett aktiepris är resultaten av all tillgänglig information på en marknad. Det går inte

att finna under- eller övervärderade aktier då de i sig vid en given tidpunkt är helt korrekt

värderade utifrån den information som finn tillgänglig. Vidare finns teorier som säger att just

denna osäkerhet runt framtida information gör nästa prisnivå på en aktie helt slumpmässig.


Industrilitteratur AB. Sid 10

4 Gitman, L. & Joehnk, M. (2010). Fundementals of Investing (Vol. X). Boston: Pearson International Edition

Sid 389

5 Hansson, S. (2009). Aktier, Optioner, Obligationer - En introduktion (Vol. X). Lund: Studentlitteratur. Sid 14

och 49

6 Gitman, L. & Joehnk, M. (2010). Fundementals of Investing (Vol. X). Boston: Pearson International Edition

Sid 389 – 391

3

Det intressanta finns i hur pass pålitlig en teknisk analys är i praktiken och hur mycket man

vågar förlita sig på den vid ett handelsbeslut.

1.3 Problemformulering

Kan man förutsäga framtida aktievärde utifrån en teknisk analys som bygger på tidigare

trender? Går det att kvantifiera7 aktiekurser för att förutsäga framtida aktiekurs?

1.4 Syfte Aktievärdering är ett ständigt diskussionsämne där det finns oändligt många praktiker. Syftet

med denna studie är att undersöka om det går att förutse framtida aktieutveckling med hjälp

av en utvald aktievärderingsmodell inom den tekniska analysmetoden mer specifikt pivot

points – analysen.

1.5 Avgränsning

Vi har valt att avgränsa denna uppsats till den svenska aktiebörsen, OMX Nordic Stockholm.8

Utifrån detta index kommer vi att avgränsa oss till fyra aktier som vi ska titta närmare på

under vecko- samt en månadsperiod. Aktier finns oftast i två olika former A- och B-aktier, en

A-aktie ger oftast en starkare rösträtt i samband med bolagsstämman.9 Vi har valt att inrikta

oss endast på B-aktier. De fyra aktierna kommer att slumpas fram utifrån Large Cap-listan på

OMX Nordic Stockholm. De fyra aktierna är Assa Abloy B, Elektrolux B, Ratos B samt

Swedish Match. De aktiekurser vi samlat våra data ifrån har varit aktuella under perioden

2011-01-31 till 2011-02-25.

7 Kvantifiera = att sätta siffror i beräkning, fasställa kvantiteten av enheten

8 http://www.nasdaqomxnordic.com/shares?languageId=3

9 Wilke, B. (2000). Aktiehandboken - Lär dig spara i aktier. Kristianstad: Aktiespararnas Förlag Sid 14 – 15

http://www.nasdaqomxnordic.com/shares?languageId=3

4

1.6 Metod

En studie kan utföras på olika sätt genom olika metoder och beroende på vilka metoder och på

vilka sätt man använder dessa metoder så kan resultatet variera. En vanlig metod inom

forskningssammanhang är den kvantitativa. Kvantitativ metod omfattar ett antal matematiska

tillvägagångssätt för att analysera siffror samtidigt som kvantitativa metoder omfattar olika

sätt att samla in kvantitativa data där enkät- och intervjuundersökningar är de vanligaste10

.

Metoden syftar till att mäta olika egenskaper och fenomen genom att sätta siffror på dessa11

.

Vår undersökning syftar till att förklara ett reellt fenomen som idag finns i praktiken. Vi har

därför valt en kvantitativ metod med en deskriptiv ansats som försöker hitta riktiga fenomen

och förklara dessa. Den deskriptiva metoden, som är en del i en vetenskaplig metod, försöker

förklara verkligheten genom att identifiera de olika processer som verkar i praktiken. Vi

kommer att jämföra våra resultat med förväntade och faktiska resultat för att lättare kunna

binda samman resultat och teori. Vi kommer att titta tillbaka och jämföra historiska data med

utfallet av vår analysmetod.

För att binda samman teori och empiri med varandra finns det två olika angreppssätt,

induktion och deduktion. Vid ett induktivt angreppssätt utgår man från empirin till teori det

vill säga att man utgår ifrån resultatet för att sedan dra slutgiltiga slutsatser med teori. Ett

deduktivt angreppssätt utgår ifrån teorin till empiri det vill säga att man utgår ifrån sina

teorietiska tillämpningar för att sedan dra slutsatser med tolkningen av de empiriska

resultaten. Denna studie utgår från ett deduktivt angreppssätt, då vi tillämpar befintliga teorier

som vi sedan använder för att binda samman och jämför med de empiriska slutsatserna.

10

Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början (Vol. 2). Lund: Studentlitteratur Sid 28 – 30

11 Ibid

5

1.7 Tillvägagångssätt

Vid datainsamling finns det två sätt att samla in fakta, primär samt sekundär datainsamling.

Med primärdata syftas att data har samlats in direkt utifrån datakällan. Inga andra insamlingar

av källmaterial har skett innan data hämtats. Den sekundära datainsamlingen sker vid

informationssökning av material som redan inhämtats och presenterats tidigare.12

Primärdatan

vi har använt oss av består av aktiekurser som vi konverterat till tabeller för att få en bättre

överblick samt göra den processbar. Vi utgår ifrån sekundärdata för våra teoretiska studier. Vi

har huvudsakligen hämtat våra sekundärdata från litteratur som behandlar ämnet. Vi har även

hämtat data och information från Internet genom olika hemsidor som är inriktade i ämnet

samt olika vetenskapliga artiklar.

En undersökning kretsar även runt två olika begrepp, reliabilitet samt validitet, för att

analysera dess trovärdighet samt relevans. Reliabilitet syftar till om data som finns

presenterad i uppsatsen är tillförlitlig. Reliabilitet är ett mått på att undersökningen ger samma

resultat, om vi upprepar den under så likartade förhållanden som möjligt.13

Vi anser att de

data vi presenterar har hög reliabilitet då siffrorna finns till allmänt förfogande samt att vi har

presenterat de olika matematiska formlerna som ingår i vår undersökta modell. Med validitet

menas hur pass relevant den presenterade datan är för undersökningens syfte. Den insamlade

datan bör kunna leda till grund för eventuella slutsatser av undersökningen. Vi anser våra

insamlade data har god validitet då de är ett direkt resultat av vår tillämpade modell.

1.8 Val av modell

Den tekniska analysen är ett teoriavsnitt med flertalet modeller som grund. Vi har förklarat

dessa närmare under vår teoridel för att ge en förståelse för de olika elementen som verkar

bakom en teknisk analys. Den modell vi huvudsakligen kommer att testa är pivot points –

modellen, vilken vi bearbetar våra data igenom. Pivot points – modellen är således en del som

ligger inom den tekniska analysen.

12

Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början (Vol. 2). Lund: Studentlitteratur Sid 24, 53 – 56

13 Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början (Vol. 2). Lund: Studentlitteratur Sid 14

6

2. Teori I detta kapitel tar vi upp bakgrunden till vår teori. Vidare följer sedan de olika teorier som vi använt

oss av i uppsatsen. Kapitlet avslutas med en teorisyntes där vi tagit fram de delar vi ansett relevanta

för vår studie.

2.1 Teoretisk bakgrund

Att försöka förutsäga framtida aktievärde med olika modeller och verktyg är något som

utvecklats genom åren. Med teknisk analys avses bedömning av aktiekursen på grundval av

aktiens tidigare utveckling och man kan med denna analys prognostisera aktiens framtida

utveckling14

. I denna studie kommer vi endast att fokusera och använda oss av teknisk analys

och modellerna som används inom denna analysmetod. Valet till detta är att vi kan göra en

bedömning och analys utan att ta del av företaget som avses utan vi behöver endast ta del av

information om aktiekursens utveckling.

Vår undersökning ska testa pivot points – modellen som bygger sina uträkningar och

antaganden på andra teorier och modeller inom teknisk analys. Modellen är ett resultat av

flertalet olika matematiska samband som belyses närmare i olika teorier. Modellen hämtar

sina matematiska antaganden ifrån Fibonaccis talserie och Elliotvågor, två teorier som

tillämpats på ekonomin men som hämtar sin grund i generella matematiska samband. Dessa

samband har sedan undersökt olika index15

Det första indexet som skapades aktivt just för en

applicering av teknisk analys anses vara ”Dow Jones Industrial”.16

I motsatt relation anser den

effektiva marknadshypotesen att en marknad är summan av all den kunskap och fakta som

redan finns tillgänglig. Det finns därför inget rum för stora vinster att göra då aktiepriser anses

vara ganska solida och fundamentalt korrekt prissatta. Flertalet modeller inom den tekniska

analysen bygger dock på antagandet att priser på aktier går i vågor och att det går att urskönja

tendenser på en aktiemarknad oavsett vad priset på aktien är just nu. Slutligen är pivot points

ett resultat av en tro på att marknaden kan kvantifieras och att olika cykler går att hitta på

marknaden. Vilken metod man än använder sig av handlar det till slut om beslutet som ska

tas. Vad det är för person bakom en beslutssituation kan spela in på om beslutet tas eller inte.

Detta fenomen behandlas bland annat inom traditionell beslutsteori.

14

Nilsson, P. &. (2007). Boken om teknisk analys - Teori, grunder och tillämpning (Vol. II). Stockholm:

Intellecta Docusys AB Sid 10

15 Ett värde som korrelerar olika aktiekurser för att få fram ett viktat tal i jämförelsesyfte.


Industrilitteratur AB Sid 11

7

2.2 Fibonaccis talserie

Matematikern Leonardo de Pisa Fibonacci krediteras för sin upptäckt av en talserie som skulle

komma att kallas Fibonaccis talserie.17

Formeln bakom talserien, som börjar på noll och ett,

ger att ett tal adderat med det föregående talet i talserien utgör nästa tal. Detta tal kan sedan

adderas med föregående tal och bilda det nästa tal och så vidare till evighet.

Ett exempel kan vara:

1+2 = 3, 2+3 = 5, 3+5 = 8, 5+8 = 13 osv.

Riktigt intressant blir det dock när man kommer förbi de första talen och då studerar de

matematiska sambanden mellan talen. En konstant går att finna i denna talserie på 1,618 som

utgör det som ska kallas det gyllene snittet. Fibonacci menade att det gyllene snittet är en kvot

som appliceras i naturen. Naturliga processer upprepar sig i en takt som direkt kan härledas

till Fibonaccis talserie samt det gyllene snittet och det ingår i naturliga processer. Detta tal får

man utav att multipliceras ett tal med 1,618 och då få det efterföljande talet i talserien. Ett

exempel här kan vara 8+13 = 21 samtidigt som 13*1,618 = 21.18

Det föreligger, utöver denna

konstant, även flera andra konstanter som alla har ett matematiskt samband mellan varandra:

i. 1 – 0,618 = 0,382 vi. Roten ur 1,618 = 1,272

ii. 0,618 * 0,618 = 0,382 vii. 0,618 – 0,382 = 0,236

iii. 1/2 = 0.5 viii. 0,382* 0,618 = 0,236

iv. Roten ur 0,618 = 0,786 ix. 1,618 * 1,618 = 2,618

v. Inversfunktionen av 1,618 är 0,618 x. 2,618 * 1,618 = 4,236

Dessa samband kan sedan sätta ut i en graf för att identifiera intressant nivåer där aktien kan

tänkas befinna sig.

17

Boroden, C. (2008). Fibonacci Trading: How to Master the Time and Price Advantage. Blacklick, Ohio, Ohio,

USA: McGraw-Hill Professional Publishing Sid 1-5

18 Boroden, C. (2008). Fibonacci Trading: How to Master the Time and Price Advantage. Blacklick, Ohio, Ohio,

USA: McGraw-Hill Professional Publishing Sid 3-4

8

2.3 Elliots vågteori

Ralph Elliot Nelson är grundaren bakom Elliotts vågteorier vilket är väldigt omtalad världen

över19

. Elliots teori utgår ifrån hur börsen rör sig och Elliot själv menade att börsens

vågrörelser är i särdrag med naturens vågrörelser, därav titeln på Elliots första bok om Elliots

vågteori, ”Natures Law – The Secret of the Universe”20

. Även Elliot menade att det

förekommer vågrörelser i naturen och att dessa upprepas med jämna mellanrum.21

. Trender

som Elliot kallade för vågor. Elliots vågteori är mångsidig i det avseende att det finns många

formationer och kombinationer. En av de viktigaste grundprinciperna som Elliots vågteori

utgår ifrån är att i varje uppgång delas marknadsrörelsen in i fem vågor, varav tre stigande och

två rekyler. Positiva vågor kallas för impulsvågor och negativa kallas för rekylvågor, vilket

illustreras i figur 1.

Figur 1 – Egen konstruktion

19

Bernhardsson, J. (2002). Tradingguiden - Allt du behöver veta om finansmarknaden (Vol. II). Stockholm:

Fischer & Co Sid 294 – 296

20 Nilsson, P. &. (2007). Boken om teknisk analys - Teori, grunder och tillämpning (Vol. II). Stockholm:


21 Bernhardsson, J. (2002). Tradingguiden - Allt du behöver veta om finansmarknaden (Vol. II). Stockholm:


9

Det finns tre grundregler inom Elliots vågteori efter vilka vågorna måste följa:22

1) Våg 2:s botten får aldrig ligga under våg 1:s början.

2) Våg 3 är aldrig den kortaste vågen. Det är oftast den längsta men dock inte

nödvändigtvis.

3) Den sista regeln säger att våg 4:s botten aldrig får gå under våg 1:s topp

Förutom de tre grundreglerna så finns det även tre viktiga riktlinjer som är en del av grunden

för Elliots vågteori. De tre reglerna är ”lagar” för hur marknaden och börsen ska agera. Medan

riktlinjerna är vad som ska förväntas av prognoserna.

2.4 The Dow Theory

Mönster och upprepningar är en viktig del i den tekniska analysmetoden och Charles H Dow

som även var en av grundarna av aktieindexet Dow Jones23

, var en av de första att lägga

märke till att den moderna börsmarknaden konturnerligt upprepar sig24

. Det Charles H Dow

gjorde var att kombinera två marknadsindex i sin teori, Dow Jones Industrial average25

och

Dow Jones Transportation average.26

Dow Jones Industrial Average (DJIA) och Dow Jones

Transportation average (DJTA) är de nästäldsta respektive äldsta indexen på den amerikanska

börsen Dow Jones. De har i nuläget 30 (DJIA)27

samt 20 (DJTA)28

företag vilka indexet

bygger på. Dow – teorin ger att en nedgång på det ena indexet inte betyder en allmän nedgång

på börsen. För att man ska kunna dra generella slutsatser om var börsen är på väg måste man

hitta en bekräftelsepunkt där båda indexen är på väg ner. I figur 2 illustreras detta närmare där

man ser en nedåttrend på Industrial indexet men ingen nedåttrend på transportation indexet.

Man har därmed inte fått någon bekräftelse på nedgången, marknaden antas fortfarande

22



23 http://www.dowjones.com/history.asp

24 Bernhardsson, J. (2002). Tradingguiden - Allt du behöver veta om finansmarknaden (Vol. II). Stockholm:


25 http://www.djaverages.com/?go=industrial-overview

26 http://www.djaverages.com/?go=transportation-overview

27 DJIA = Dow Jones Industrial Average

28 DJTA = Dow Jones Transportation Average

http://www.dowjones.com/history.asp

http://www.djaverages.com/?go=industrial-overview

http://www.djaverages.com/?go=transportation-overview

10

befinna sig i en uppåttrend. När sedan båda indexen är på väg nedåt har man fått sin

bekräftelse och man kan då se en nedåt trend.


Detta ledde vidare till att Charles utvecklade sin teori om de grundläggande beteendena på

aktiemarknaden. Dows teorier som senare kom att utvecklas till dagens tekniska analys

bygger till mestadels på tillämpningen av index och hur index förhåller sig i förhållande till

varandra för att i slutändan kunna tillämpas för att förutse framtida aktiekurser. Charles H

Dows teori består av sex grundprinciper29

.

Dows teori har som utgångspunkt att varje aktie prissätts från alla aktiva aktörer på

marknaden och vilket är en reflektion av aktörernas syn på marknaden vilket i sin tur

är en reflektion av all tillgänglig information och man korrigerar ny information direkt

i aktiepriset.

Dow menade att marknaden alltid befinner sig i tre olika trender:

i. En primärtrend

ii. En sekundärtrend

iii. En mindre trend

Primärtrenden är en trend som är aktiv mellan ett- och flera år framåt medan

sekundärtrenden varar mellan en- till tre månader, samtidigt som sekundärtrenden

29



11

reglerar mot primärtrenden och den mindre trenden pågår mellan en dag framåt tre

veckor. Dock kan de större aktörerna på marknaden påverka den mindre trenden och

enligt Charles H Dow saknar den mindre trenden betydelse.

Primärtrenden består även den av tre faser: Den första fasen är då aktörer på

marknaden med rätt information handlar aktier i antagande om bättre tider. Den andra

fasen består av ökade företagsvinster och en förbättrad ekonomisk situation. Den

tredje och sista fasen består av en uppgång där förhållanden är goda. Aktörer som då

investerade i den första fasen fördelar sina aktier till allmänheten då de tror på att

aktiemarknaden stiger konstant.

De båda indexen DJIA och DJTA:s utvecklingen ska bekräfta varandra för att

trenderna ska uppstiga i värde och för att det ska fungera så måste de båda indexens

nya toppar och bottnar ligga parallellt med varandra.

Enligt Dow finns det ett samband mellan kurs och omsättning och detta samband är

väldigt viktig.

Dows teori utgår ifrån att trender är stigande tills kursen visar minst en lägre topp och

minst en lägre botten, endast då faller trenden och trenden blir i detta läge fallande.

2.5 Motstånd och stöd

Ett vanligt begrepp när man tittar på den tekniska analysen är stöd- och motståndsnivåer.

Sådana metoder baseras på tanken att prissättningen övervakas av investerare som reagerar på

prisfluktuationer. När en aktie når en nivå som av investerare anses vara på gränsen till

övervärderad avbryts värde ökningen för att istället vända neråt; aktien har då nått sitt

motstånd, vilket illustreras i figur 3. När priset sedan faller lockas investerare av det allt

mindre värdet på aktien, förutsatt att en tro finns på framtida börsuppgång och aktien avbryter

sitt fall; en stödnivå har nåtts. 30

30



12


En motståndsnivå är endast en nivå, det är inte något exakt tal eller pris på en aktiekurs och

genom diagram så kan lättare identifiera motståndsnivåer när aktiekursen vänder ner från

ungefär samma pris. Genom att kunna identifiera nivåerna så kan man även identifiera när ett

stöd eller motståndsnivå bryts31

. En stödnivå är bruten när kursen stängs under markerade

stödnivån och vice versa är en motståndsnivå bruten när kursen stänger ovanför markerade

motståndsnivån32

. Under denna process så kan motstånd bli stöd och stöd bli motstånd. Ett

scenario är när motståndsnivån bryts upp av kursen så kommer detta att resultera till att

motståndet blir ett sekundärt stöd och vice versa då en stödnivå bryts av kursen kommer det

att bli ett sekundärt motstånd33

. Var man ska placera sina stöd- och motståndsnivåer är en

fråga om vilken matematisk tillämpning man valt för att beräkna nivåerna. Använder man sig

av Fibonaccis talserie får man sina stöd och motståndsnivåer ur kvoterna mellan talen. En

stöd- och motståndsnivå visar egentligen bara prisnivåer i relation till det nuvarande priset.

Använder man sig däremot av pivot points – modellen får man sina nivåer genom en direkt

tillämpning av den matematiska formel som gäller för pivot points.

31



32 Ibid

33 http://winningtrading.vinnarbyran.se/teknisk-analys-stod-och-motstand

http://winningtrading.vinnarbyran.se/teknisk-analys-stod-och-motstand

13

2.6 Pivot points

Pivot points är en uträkning där den tidigare periodens högsta-, lägsta-, samt stängningsnivå

utgör den nya periodens riktkurs. Uträkningen ger förutom en bestämd riktnivå även olika

intervaller där handeln beräknas befinna sig mellan. Dessa intervaller utgörs i sin tur av stöd-

och motståndsnivåer.34

Stödnivåer visas som en linje, vilken man applicerar på den nuvarande

aktiekursutvecklingen, vilket fungera som en indikator på var den lägsta kursnivån kommer

att befinna sig. Stödnivåer anses vara nivåer där värdet på en aktie når sin lägsta nivå och

således antas påbörja en uppåttrend. För motstånd nivåer gäller det motsatta, motståndet utgör

ett tak där det antas att aktiekursen stött mot sin högsta nivå och en nedåttrend antas initieras.

Pivot points – analysen tar hänsyn till dessa nivåer som ska hjälpa till att fatta beslut vid köp-

och säljbeslut.35

Grundprincipen för pivot points är att beräkna stöd- och motståndsområden

baserat på föregående periods högstanivå, lägstanivå och stängningskurs. De matematiska

formlerna för att beräkna de olika stöd- och motståndsnivåerna är följande:36

( )

Nivåerna ger i sin tur information som man använder sig av för att förutsäga marknadens

nästa steg. Om en aktie stiger över tidigare periods primära motståndsnivå, anses den stigande

trenden vara intakt och en allmän regel med dessa nivåer är att ju fler gånger dessa nivåer

stöd- och motståndsnivåer analyseras desto mindre pålitliga blir de vilket i sin tur omvandlar

motståndsnivå till en stödnivå.

34

John L. Pearson, Complete Guide to Technical Trading Tactics: How to Profit Using Pivot Points,

Candlesticks and Other Indicators, Jun 2004, Sid. 96

35 John L. Pearson, Complete Guide to Technical Trading Tactics: How to Profit Using Pivot Points,


36 John L. Pearson, Complete Guide to Technical Trading Tactics: How to Profit Using Pivot Points,


14

2.7 Effektiva marknadshypotesen

Den effektiva marknadshypotesen anger att priserna på en marknad reflekterar all tillgänglig

information som finns på marknaden.37

Skulle man kvantifiera förväntad värdeförändring

skulle den matematiska formeln vara beroende av en informationskonstant. Denna

informationskonstant utgör den information som finns tillgänglig och som samtliga aktörer

antas ha tillgång till. Vid olika tidpunkter antas olika information vara tillgänglig och denna

konstant ter sig alltså olika för vid vilken tid man tittar på värdet på aktier.38

Alltså är priset på

en marknad beroende av faktorn, kunskap. Det går inte att förutsäga framtida aktiekurser utan

tillgången på framtida kunskap, något som är omöjligt att få tag på.39

Den effektiva

marknadshypotesen delas in i tre olika former, svag, semi – stark och stark form. Dessa

former anger olika kriterier för marknaden och dess effektivitet.

Svag form

Den svaga formen säger att all tillgänglig information om en aktie återspeglas i prisrörelsen

på den aktien. Denna form är närmast random walk – teorin som säger att nästa dags värde

inte kan förutses utifrån tidigare dags värde. Eftersom ny information är omöjlig att

tillförskansa sig i förtid går det således inte att bestämma framtida värden idag.40

Random walk är en företeelse som har sin grund i den forskning som gjordes vid början av

1900 – talet främst inom kvantfysiken. Teorin sökte att förklara atomära och subatomära

rörelser som ännu stod oförklarade. Teorin säger i sin renaste form att en partikel, eller ett

värde, rör sig oberoende av dess historia. Nästa steg är alltid lika svårt att förutsäga och att ha

tillgång till dess föregående värden är av ingen betydelse. Man kan jämföra detta med att

singla en slant, oavsett om man vet hur många gånger krona eller klave har visat sig är

sannolikheten inför nästa händelse fortfarande ½. Kunskapen om tidigare resultat påverkar

inte framtida sannolikheter.41

37

Fama, E. (1970). Efficient Capital Markets: A Review of Theory and Empirical Work. Journal Of Finance , II

(25) Sid. 383

38 Fama, E. (1970). Efficient Capital Markets: A Review of Theory and Empirical Work. Journal Of Finance , II

(25) Sid. 384

39 Ibid.

40 Barnes, P. (2009). Stock Market Efficiency - Insider Dealing and Market Abuse. Farnham, Surrey, GBR :

Ashgate Publishing Group Sid 45

41Rudnick, Joseph Gaspari, George, (2004) Elements of the Random Walk: An Introduction for Advanced

Students and Researchers, West Nyack, NY, USA: Cambridge University Press Sid 1-3

15

Inom aktievärdering använder man två hypoteser för att applicera random walk – teorin; (1)

ett aktievärde är oberoende av dess historiska värde samt (2) en händelse inordnar sig någon

form av sannolikhet. Den första hypotesen anspelar på definitionen av oberoende. Medan en

statistiker kan nöja sig med att beräkna sannolikheten för framtida, ännu icke existerande,

värden genom att titta på historiska data för att finna ett samband räcker detta inte för en

ekonom. En statistiker kan i sin hypotesprövning finna ett samband men då den inte klarar av

kraven som är ställda på den blir den således förkastad. För en ekonom skapar detta dock ett

praktiskt problem då ett samband, må det vara svagt, kan ha monetär betydelse. Kan man

härleda att samband till en fördel vid investering är det sambandet av signifikans, även om det

enligt statistikern bör förkastas. Likaledes fungerar det åt andra hållet; en statistiker kan

behålla en hypotes ifall den möter kraven, medan det i sambandet inte finns tillräckligt med

ekonomisk marginal för att vara aktuellt. Den andra hypotesen anger att en distribution av ett

värde komma att likna sig vid någon form av samband. Antar man att en handel sker med en

aktie flera gånger under en dag, kanske hundratals gånger, kommer det att uppstå en gaussisk

normalfördelningskurva, se figur 4. Denna ansats applicerades på ekonomi genom Bachilier –

Osborne modellen.42

Bilden illustrerar en Gaussisk normalfördelningskurva. Typiskt för en sådan är att de flesta värdena uppmätts i

mitten av mätområdet.


42

Fama, E. (1965). The Journal of Business. The behavior of stock-market prices , I (38) Sid 41

16

Semi – stark form

Den semi – starka formen anger att det inte går att göra större vinster på en marknad än vad

den genomsnittliga vinsten på marknaden är. Det går alltså inte att hitta väldigt

undervärderade aktier och sedan göra sig en vinst på dessa om inte hela marknaden i sig är

undervärderad. Det som skiljer denna form från den svaga formen är att den erkänner icke-

publik information. Med detta menas att det finns information som inte når alla på börsen och

är del av insiderhandel. Det finns här stora vinster att göra då man undanhåller information för

allmänheten samtidigt som dessa aktörer själva utnyttjar kunskapen.43

Stark form

Den starka formen gör ingen skillnad på publik och privat information. Ett aktiepris avspeglar

information som finns om företaget vare sig det är publikt eller i händerna på ett fåtal.

Eftersom handeln ändå kommer att ske av de som äger information som är privat så avspeglas

det ändå i priset. Denna form är svårast att få belägg för då det är svårt att få fram exakt vad

som är privat information. Det skulle anses som insiderhandel, något som är olagligt.44

2.8 Traditionella beslutsteorin

När en analys har gjorts av en marknad måste slutligen ett beslut tas angående köp eller sälj.

Traditionella beslutsteorin utgår ifrån att hur varje människa som står inför ett beslut fattar det

beslutet så rationellt som möjligt45

. På en marknad står aktörer inför svåra beslut dagligen och

enligt beslutsteorin är hela beslutsprocessen indelad i tre olika moment. Första momentet är

själva problemet för en aktör på börsen och i detta fall är problemet valet av aktie. Andra

steget består av de olika handlingsalternativen man har till förfogande för att lösa problemet.

Moment tre består av en vägning av alla olika handlingsalternativ som finns tillgängliga.

Dessa måste jämföras för att tyda ut konsekvenserna. Beslutsfattaren tar sedan det beslut som

anses vara den bästa möjliga handlingen till den bästa möjliga konsekvensen.46

Den

43

Barnes, P. (2009). Stock Market Efficiency - Insider Dealing and Market Abuse. Farnham, Surrey, GBR :


44 Barnes, P. (2009). Stock Market Efficiency - Insider Dealing and Market Abuse. Farnham, Surrey, GBR :


45 Bakka, F. J. (1999). Organisationsteori (Vol. 3). Malmö: Liber Ekonomi AB Sid 180

46 Bakka, F. J. (1999). Organisationsteori (Vol. 3). Malmö: Liber Ekonomi AB Sid 180

17

traditionella beslutsteorin är ett verktyg som används för en marknadsanalys, där det finns

fem riktlinjer som måste uppfyllas.

Traditionella beslutsteorins fem riktlinjer gällande rationellt beteende47

:

1) Ett beslut får fattas endast då det finns fler än ett alternativ

2) Beslutsfattaren rangordnar alternativens konsekvenser genom hjälp av hennes

preferensskala.

3) Beslutsfattaren har transitiva preferenser.

4) Beslutsfattaren väljer alltid det alternativ som maximerar nyttan.

5) Beslutsfattaren skulle välja samma alternativ igen om samma situation skulle upprepa

sig.

Den traditionella beslutsteorin består av transitiva preferenser där dessa riktlinjer kräver att

beslutsfattaren förutom att ha ett rationellt tänkande även ska ha total kunskap och

information tillänglig om alla alternativ för att kunna jämföra de olika alternativen mot

varandra48

. Den traditionella beslutsteorin menar att varje beslutsfattaren inte påverkas av

några externa faktorer som, psykologiska eller sociologiska, samt att hur varje individ tolkar

information är densamma49

.

2.9 Teorisyntes

Modellen vi valt att tillämpa i vår studie, pivot points, baseras på de olika matematiska

sambanden som funnits i Fibonaccis talserie samt Elliots vågteori. Genom Dow Teorin har

dessa siffror fått en ekonomisk tillämpning via aktiemarknaden. Pivot points används för att

matematiskt beräkna framtida aktienivåer. Dessa värden ska ge ett beslutsunderlag vid

investering av aktier. Tillförlitligheten av dessa modeller är viktig i den aspekten att ett beslut

eventuellt ska baseras på dem. Slutligen kan en modell bara visa resultatet av uträkningar,

själva beslutet måste fattas av den mänskliga faktorn. Besluttagaren har således sina risker

och förväntningar att ta hänsyn till vid beslut.

47

Bakka, F. J. (1999). Organisationsteori (Vol. 3). Malmö: Liber Ekonomi AB Sid 180 – 181

48 Ibid

49 Ibid

18

3. Empiriskt resultat I följande kapital listar vi det empiriska data vi samlat in. De presenteras i veckotabeller och i

månadsgrafer. Efter varje aktie följer sedan en analys av samtliga tabeller och grafer som gäller

för aktien.

3.1 Beskrivande data

Följande avsnitt är en dataredovisning för de fyra olika aktierna med deras vecko- samt

månadspivot inlagda under respektive aktie. Pivot point kommer att i fortsättningen under

detta avsnitt att skrivas som PP, primär motståndsnivå och sekundär motståndsnivå som R1

respektive R2 samt primär stödnivå och sekundär stödnivå som S1 respektive S2. Tabellerna

presenteras för varje vecka i dataframställningen och under vardera tabellen kommer ett kort

textavsnitt som förklarar tabellerna vidare och tar upp väsentliga nyckeltal. För respektive

tabell finns det även grafer vilket är satta som bilagor. Samtliga värde i tabellerna är i svenska

kronor, SEK. Handeln på Stockholmsbörsen, Nordic OMX Stockholm, sker mellan måndag-

fredag. Därav är det fem olika värden i vardera veckotabellen samt 22 olika värden i

månadstabellerna. Samtliga aktiepriser är genomsnittspriser för den specifika dagen som

gäller.

19

3.2 Assa Abloy B

Vecka 1

Datum Genomsnittspris Vecko Pivot R1 S1 R2 S2

2011-01-31 175,44 180,3 184,3 173,6 191 169,6

2011-02-01 175,11 180,3 184,3 173,6 191 169,6

2011-02-02 172,52 180,3 184,3 173,6 191 169,6

2011-02-03 174,02 180,3 184,3 173,6 191 169,6

2011-02-04 178,13 180,3 184,3 173,6 191 169,6

Vecka 2


2011-02-07 181,08 176,0333333 182,6667 171,4667 187,2333 164,8333

2011-02-08 180,25 176,0333333 182,6667 171,4667 187,2333 164,8333

2011-02-09 183,72 176,0333333 182,6667 171,4667 187,2333 164,8333

2011-02-10 183,58 176,0333333 182,6667 171,4667 187,2333 164,8333

2011-02-11 183,84 176,0333333 182,6667 171,4667 187,2333 164,8333

Vecka 3


2011-02-14 185,31 182,5 189,4 178,8 193,1 171,9

2011-02-15 182,34 182,5 189,4 178,8 193,1 171,9

2011-02-16 180,81 182,5 189,4 178,8 193,1 171,9

2011-02-17 177,69 182,5 189,4 178,8 193,1 171,9

2011-02-18 179,55 182,5 189,4 178,8 193,1 171,9

Vecka 4


2011-02-21 179,76 180,8333333 186,5667 177,6667 192,6333 169,0333

2011-02-22 176,45 180,8333333 186,5667 177,6667 192,6333 169,0333

2011-02-23 173,68 180,8333333 186,5667 177,6667 192,6333 169,0333

2011-02-24 173,54 180,8333333 186,5667 177,6667 192,6333 169,0333

2011-02-25 176,34 180,8333333 186,5667 177,6667 192,6333 169,0333

20

Utifrån denna tabell går det att se att priset befann sig under PP för perioden fram till 2011-

02-03 då det började stiga igen. Sista dagen i vecka ett, 2011-02-04 befann sig priset 2,17

SEK från PP. Genomsnittspriset var aldrig över eller lika med PP och befann sig som mest

7,78 SEK från den. Aktiepriset för andra veckan började över PP - nivån och höll sig över den

veckan ut. Från och med 2011-02-09 till 2011-02-11 befann sig priset dessutom över första

motståndsnivån (R1). Vid slutet av perioden befann sig aktiepriset 7,8067 SEK över PP.

Priset var då strax över R1. Vecka tre debuterade priset mellan R1 och PP för att sedan

sjunka under PP. Den fjärde dagen, 2011-02-17, befann sig priset under den första stödnivån

(S1). Den sista dagen i veckan tre letade sig priset upp över S1. Vid slutet av perioden befann

sig aktiepriset 2,947 SEK under PP. Priset befann sig då strax över S1. Vecka fyra började

priset på 1,073 SEK under PP för att sedan bryta genom S1-nivån under dag två. Priset låg

sedan under S1-nivån för att börja röra sig uppåt mot PP igen. Vid slutet av perioden befann

sig aktiepriset 4,4933 SEK under PP. Priset närmade sig då S1.

Siffrorna i grafen har avrundats då det ej fanns utrymme för decimaler i rutorna. Fullständiga tal går att finna i

bilaga 6

För månadspivoten började aktiepriset strax under PP för perioden. Priset hölls sig runt PP för

att sedan sjunka ner mot S1. Mot slutet av perioden skedde dock en återhämtning och aktien

befann sig 1,0367 över PP. Priset hade då återhämtat sig till strax över PP.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Average Price 174 176 175 176 173 174 174 175 179 180 178 175 173 166 168 165 167 172 172 171 175 178

Månads Pivot 177 177 177 177 177 177 177 177 177 177 177 177 177 177 177 177 177 177 177 177 177 177

Månads R1 184 184 184 184 184 184 184 184 184 184 184 184 184 184 184 184 184 184 184 184 184 184

Månads S1 166 166 166 166 166 166 166 166 166 166 166 166 166 166 166 166 166 166 166 166 166 166

Månads R2 194 194 194 194 194 194 194 194 194 194 194 194 194 194 194 194 194 194 194 194 194 194

Månads S2 159 159 159 159 159 159 159 159 159 159 159 159 159 159 159 159 159 159 159 159 159 159

157160163166169172175178181184187190193196

Akt

iep

ris

Assa Abloy B Månadspivot

21

3.3 Elektrolux B

Vecka 1


2011-01-31 184,39 186,93333 190,367 183,567 193,7333 180,1333

2011-02-01 181,38 186,93333 190,367 183,567 193,7333 180,1333

2011-02-02 168,79 186,93333 190,367 183,567 193,7333 180,1333

2011-02-03 167,51 186,93333 190,367 183,567 193,7333 180,1333

2011-02-04 168,81 186,93333 190,367 183,567 193,7333 180,1333

Vecka 2


2011-02-07 167,41 173,66667 181,833 169,833 194,6667 152,6667

2011-02-08 164,71 173,66667 181,833 169,833 194,6667 152,6667

2011-02-09 165,46 173,66667 181,833 169,833 194,6667 152,6667

2011-02-10 164,31 173,66667 181,833 169,833 194,6667 152,6667

2011-02-11 164,01 173,66667 181,833 169,833 194,6667 152,6667

Vecka 3


2011-02-14 166,16 166,4 171,6 161,7 176,3 156,5

2011-02-15 162,18 166,4 171,6 161,7 176,3 156,5

2011-02-16 161,4 166,4 171,6 161,7 176,3 156,5

2011-02-17 160,04 166,4 171,6 161,7 176,3 156,5

2011-02-18 159,86 166,4 171,6 161,7 176,3 156,5

Vecka 4


2011-02-21 160,54 162,1 166,6 155,8 172,9 151,3

2011-02-22 160,07 162,1 166,6 155,8 172,9 151,3

2011-02-23 157,14 162,1 166,6 155,8 172,9 151,3

2011-02-24 154,86 162,1 166,6 155,8 172,9 151,3

2011-02-25 156 162,1 166,6 155,8 172,9 151,3

22

Aktiepriset för vecka ett började initialt vid strax över S1. Sedan sjönk priset och befann sig

under den andra motståndsnivån (S2) under resterande period. Vid slutet av perioden befann

sig aktien 18,12333 SEK under PP. Debuten i vecka två skedde under PP för att sedan under

resterande tid under perioden närma sig S1. Vid periodens slut befann sig priset mellan S1

och PP. Priset var då 9,65667 SEK under PP. Vecka tre kan man se att aktiepriset var initialt

nästan likställt med periodens PP. Sedan sjönk kursen för att slutligen bryta igenom S1. Mot

slutet av perioden befann sig kursen ännu under S1. Priset var vid periodens slut 6,54 SEK

under PP. Dag ett i den fjärde veckan var aktiekursen strax under PP för att sedan sjunka ner

mot S1. Då den bröt igenom S1 2011-02-24 så återhämtade den sig nästa dag och var då 0,2

SEK över S1. Vid slutet av perioden befann sig aktiekursen 6,1 SEK under PP.


bilaga 12

Månadsgrafen för elektrolux b-aktie visar ett aktiepris som befinner sig under PP redan i

periodens början. Priset fluktuerar sedan mellan PP och S1. Vid periodens slut är aktiekursen

5,9733 SEK under PP.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Average Price 155 156 158 159 157 158 159 158 159 162 161 158 156 152 153 155 157 159 158 158 160 161

Månads Pivot 167 167 167 167 167 167 167 167 167 167 167 167 167 167 167 167 167 167 167 167 167 167

Månads R1 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179

Månads S1 144 144 144 144 144 144 144 144 144 144 144 144 144 144 144 144 144 144 144 144 144 144

Månads R2 203 203 203 203 203 203 203 203 203 203 203 203 203 203 203 203 203 203 203 203 203 203

Månads S2 132 132 132 132 132 132 132 132 132 132 132 132 132 132 132 132 132 132 132 132 132 132

130135140145150155160165170175180185190195200205

Akt

iep

ris

Elektrolux B månad 1

23

3.4 Ratos B

Vecka 1


2011-01-31 242,11 251,066667 253,8333 246,2333 258,6667 243,4667

2011-02-01 246,25 251,066667 253,8333 246,2333 258,6667 243,4667

2011-02-02 247,48 251,066667 253,8333 246,2333 258,6667 243,4667

2011-02-03 246,59 251,066667 253,8333 246,2333 258,6667 243,4667

2011-02-04 247,04 251,066667 253,8333 246,2333 258,6667 243,4667

Vecka 2


2011-02-07 248,11 245,633333 251,1667 239,7667 257,0333 234,2333

2011-02-08 247,17 245,633333 251,1667 239,7667 257,0333 234,2333

2011-02-09 250,26 245,633333 251,1667 239,7667 257,0333 234,2333

2011-02-10 249,9 245,633333 251,1667 239,7667 257,0333 234,2333

2011-02-11 247,11 245,633333 251,1667 239,7667 257,0333 234,2333

Vecka 3


2011-02-14 248,46 248,566667 252,8333 242,3333 259,0667 238,0667

2011-02-15 243,78 248,566667 252,8333 242,3333 259,0667 238,0667

2011-02-16 241,6 248,566667 252,8333 242,3333 259,0667 238,0667

2011-02-17 252,35 248,566667 252,8333 242,3333 259,0667 238,0667

2011-02-18 244,09 248,566667 252,8333 242,3333 259,0667 238,0667

Vecka 4


2011-02-21 242,48 244,833333 249,6667 238,9667 255,5333 234,1333

2011-02-22 236,28 244,833333 249,6667 238,9667 255,5333 234,1333

2011-02-23 231,34 244,833333 249,6667 238,9667 255,5333 234,1333

2011-02-24 228,13 244,833333 249,6667 238,9667 255,5333 234,1333

2011-02-25 230,58 244,833333 249,6667 238,9667 255,5333 234,1333

24

Vi kan se att under vecka ett började handeln under S2 för att successivt ta sig över S1 vid

mitten av perioden. Handeln slutade strax över S1 och uppnådde aldrig under perioden PP.

Aktien befann sig vid slutet av perioden 4,02667 SEK under PP. Vid periodens början under

vecka två befann sig aktiepriset mellan PP och R1. Vid mitten av perioden var aktien strax

under R1för att sedan vända neråt mot PP vid periodens slut. Aktiepriset var då 1,89 SEK

över PP. Aktien inledde nästan exakt på PP för att i mitten av perioden i vecka tre befinna sig

strax under S1. Dag fyra var aktien uppe vid R1 för att sedan vända neråt igen mot S1.

Aktiepriset var då 4,47667 SEK under PP. Fjärde veckan var aktiepriset mellan PP och S1

första dagen för att sedan hamna under både S1 och S2. Perioden slutade med att aktien

befann sig under S2 och var 14,2533 SEK under PP.


bilaga 18

Månadsanalysen visar att aktiepriset befann sig mellan R1 och S1 under hela perioden. Priset

korsade PP flera gånger under månaden. Vid periodens sista dag var aktien 10,2067 SEK över

PP.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Average Price 228 231 235 233 230 229 237 237 238 245 244 239 237 229 233 232 235 240 242 243 243 244

Månads Pivot 238 238 238 238 238 238 238 238 238 238 238 238 238 238 238 238 238 238 238 238 238 238

Månads R1 248 248 248 248 248 248 248 248 248 248 248 248 248 248 248 248 248 248 248 248 248 248

Månads S1 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220

Månads R2 266 266 266 266 266 266 266 266 266 266 266 266 266 266 266 266 266 266 266 266 266 266

Månads S2 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210

208212216220224228232236240244248252256260264268

Akt

iep

ris

Ratos B månadsgraf

25

3.5 Swedish match

Vecka 1


2011-01-31 186,26 188,9666667 190,2333 186,9333 192,2667 185,6667

2011-02-01 188,95 188,9666667 190,2333 186,9333 192,2667 185,6667

2011-02-02 189,04 188,9666667 190,2333 186,9333 192,2667 185,6667

2011-02-03 188,75 188,9666667 190,2333 186,9333 192,2667 185,6667

2011-02-04 189,98 188,9666667 190,2333 186,9333 192,2667 185,6667

Vecka 2


2011-02-07 191,53 189,3666667 193,2333 186,8333 195,7667 182,9667

2011-02-08 189,99 189,3666667 193,2333 186,8333 195,7667 182,9667

2011-02-09 189,1 189,3666667 193,2333 186,8333 195,7667 182,9667

2011-02-10 189,01 189,3666667 193,2333 186,8333 195,7667 182,9667

2011-02-11 190,65 189,3666667 193,2333 186,8333 195,7667 182,9667

Vecka 3


2011-02-14 193,22 190,8 194,1 188,9 196 185,45

2011-02-15 191,58 190,8 194,1 188,9 196 185,45

2011-02-16 190,59 190,8 194,1 188,9 196 185,45

2011-02-17 188,59 190,8 194,1 188,9 196 185,45

2011-02-18 190,59 190,8 194,1 188,9 196 185,45

Vecka 4


2011-02-21 191,15 191 194,6 187,1 198,5 183,5

2011-02-22 187,97 191 194,6 187,1 198,5 183,5

2011-02-23 197,08 191 194,6 187,1 198,5 183,5

2011-02-24 196,32 191 194,6 187,1 198,5 183,5

2011-02-25 195,44 191 194,6 187,1 198,5 183,5

26

Första veckan började priset mellan S2 och S1. Priset följde sedan PP till den sista dagen då

den rörde sig uppåt mot R1. Priset var då 1,0133 SEK över PP. Aktien började mellan PP och

R1 under vecka två för att under mitten av perioden befinna sig strax under PP. Den sista

dagen i perioden tog den sig över PP och var 1,2533 över PP. Vecka tre började aktien mellan

PP och R1 för att sedan falla till strax under S1. Den rörde sig sedan under sista dagen mot PP

och var 0,21 SEK under PP. Sista veckan, vecka fyra, var aktiepriset nästan mitt på PP och

rörde sig därefter ner mot S1. Den vände på dag 3 och översteg R1, den låg mellan R1 och

R2. Den rörde sig mot slutet av veckan ner mot R1.


bilaga 24

Handeln för månaden började ungefär 1 SEK över PP för att sedan fluktuera mellan PP och

R1.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Average Price 196 195 199 199 197 197 198 199 202 205 205 204 202 197 197 196 198 201 202 203 205 205

Månads Pivot 195 195 195 195 195 195 195 195 195 195 195 195 195 195 195 195 195 195 195 195 195 195

Månads R1 204 204 204 204 204 204 204 204 204 204 204 204 204 204 204 204 204 204 204 204 204 204

Månads S1 188 188 188 188 188 188 188 188 188 188 188 188 188 188 188 188 188 188 188 188 188 188

Månads R2 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210

Månads S2 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179

177180183186189192195198201204207210213

Akt

iep

ris

Swedish match månad 1

27

4. Analys Följande kapitel kommer att innehålla analyser för respektive aktie samt innehålla en analys för

samtliga aktier sedda som en enhet. Vikt kommer att ligga på att identifiera trender för aktiepriset

samt hur det förhåller sig till motstånd-, stöd- samt pivot point-nivå.

4.1 Assa Abloy B

Första veckan ser man att priset började under PP men vände strax under S1. Här förefaller

det ha skett en vändning vid S1 och aktiepriset började röra sig mot PP. Här höll således

analysen i det att en stödnivå hade identifierats som faktiskt illustrerades under handeln denna

vecka. Andra veckan såg man att priset var högre än det uppmätta PP. Priset föreföll hålla sig

till R1 och höll sig strax över denna nivå. Analysmetoden har här identifierat en

motståndsnivå för aktien som även visades vid den aktuella handelsveckan. Man har således

kunnat identifiera högsta nivån för aktien i förväg och har här som synes kunnat förlita sig på

den. Tredje veckan hittar man en klar rekyl vid S1, den primära stödnivån. Priset tar sig

visserligen under denna nivå men befinner sig endast en dag för att sedan åter stiga tillbaka

mot PP. I detta fall har analysen funnit en stödnivå som aktien hållit sig till under handeln.

Analysens första stödnivå har hållit för denna vecka. Fjärde veckan visar ett genombrott på

S1. Aktiepriset återvänder senare tillbaka mot S1 och den S2, den sekundära stödnivån, har

hållit. Man kan däremot inte anse att varken PP eller S1 har hållit för denna vecka.

Månadsanalysen visar ett aktiepris som håller sig nära PP. Priset är nere på S1 två gånger men

båda gångerna håller S1 och priset stiger mot PP igen. Månadsanalysen stämmer vad gäller S1

samtidigt som priset rör sig runt PP. Analysen är att se som tillförlitlig då den finner ett stöd

för aktiepriset som håller i praktiken.

De tre första veckorna samt månadsanalysen visar ett flertal gånger hur stöd- och

motståndsnivåerna håller. Handeln håller sig runt PP och en aktieinvesterare har i dessa fall

kunnat lita på de olika nivåerna. Analysen för vecka fyra visar dock att det inte alltid går att

lita på att nivåerna håller. Även om S2-nivån håller så befinner sig inte handelspriset runt PP

samtidigt som S1-nivån brutits utan någon efterföljande rekyl. Sammantaget kan man dock

konstatera att pivot point – analysen av Assa Abloy B-aktie visar att tendenser går att

förutsäga samtidigt som stöd- och motståndsnivåer går att identifiera.

28

4.2 Electrolux B

Första veckan bryter sig priset tidigt genom S1 och sedan på andra dagen genom S2. Priset

befinner sig sedan långt under S2 och någon egentlig återgång går ej att tyda. Denna vecka är

analysen att anse som felaktig då ingen av nivåerna har hållit. Andra veckan huserar priset

redan från början under PP. Priset håller sig mellan S1 och PP hela veckan och gör inga

genombrott på någon nivå. Sammantaget är priset en bit ifrån PP än dock måste sägas att

stödnivån håller och priset faktiskt aldrig är under denna nivå. Analysen är att anse som till

hjälp för att identifiera en lägsta nivå för priset däremot sker handeln en bit ifrån PP. Tredje

veckan startar priset direkt på PP men dyker sedan mot S1. Här ser man att ett genombrott

successivt sker utan en rekyl uppåt, med andra ord ett trendbrott neråt mot S2 och möjligen en

signal om att priset är etablerat på en ny, lägre nivå. Fjärde veckan startar handeln under PP

för att sedan sjunka ner mot S1. Ett litet genombrott sker på den fjärde dagen men en återgång

sker sedan till en nivå precis över S1. Det är att anse att stödnivån har hållit för denna vecka.

Man har haft nytta av denna analys för att identifiera lägsta prisnivån för veckan.

Månadsanalysen visar ett pris som håller sig mellan S1 och PP. Inga genombrott sker och

handeln sker med små prisskillnader. Prisnivåerna håller för analysen, inga avvikelser sker

från någon av stöd- eller motståndsnivåerna.

Den oväntade börsnedgången under första veckan visar hur analysen kan vara direkt felaktig

ibland. Sammantaget för veckan verkar analysmetoden ge ett pris som är högre än det faktiska

priset. Handeln sker generellt under PP och de nivåer som i vissa håller är främst

stödnivåerna. För Electrolux B har analysen visat vissa svagheter, främst genom oförmågan

att hantera plötsliga börsnedgångar samtidigt som resterande veckor också de lider av

övervärdering.

29

4.3 Ratos B

Första veckan debuterar priset långt under PP. Aktien hamnar under S2 direkt på måndagen.

Under onsdagen visas tendens på att S1 blivit en ny motståndsnivå; aktien kommer att ha

svårt att bryta igenom denna nivå. Detta bekräftas på torsdagen då priset åter går emot S1.

Denna vecka sker handeln långt under PP och att förlita sig på analysen som sitt

beslutsunderlag är inte att rekommendera. Andra veckan börjar priset mellan R1 och PP.

Aktien stöter på motstånd vid R1 på onsdagen och dyker sedan vid slutet av veckan tillbaka

ner mot PP. Denna vecka illustrerar väl hur en motståndsnivå kan påverka aktiepriset. Här har

en analytiker haft chansen att tidigt se var aktien kommer att nå sitt max och således kunnat

lägga upp taktiken därefter. Tredje veckan startar aktien precis på PP, stöter sedan på första

stödnivån för att sedan vända upp mot R1 utan att forcera igenom den. Både stöd- och

motståndsnivå håller för denna vecka och analysen har således gett en ackurat bedömning för

handeln. Fjärde veckan visar att aktiepriset visserligen debuterade mellan PP och S1 men

redan på onsdagen är priset under S2. Stödnivåerna har inte hållit på den verkliga handeln.

Denna vecka har analysen varit direkt felaktig. Månadsanalysen visar att handeln skedde

mellan S1 och R1. Ingen av nivåerna bröts och handeln korsade flera gånger PP. Analysen

gav en riktig prisnivå vad gäller högsta och lägsta prisintervallen.

Veckoanalyserna gav för denna aktie olika resultat. Medan den några veckor var väldigt nära

att återge verkligheten var den andra veckor direkt felaktig med för högt värderade

aktiepriser. Månadsanalysen gav dock en bild där man väl kunnat förutsäga mellan vilka

nivåer handeln skulle skett. Ratos B-analysen visar hur olika oförutsägbara händelser kan leda

till en stark övervärdering inför en ny börsvecka.

30

4.4 Swedish match

Första veckan startar handeln under S1 men når PP redan på tisdag. Priset följer PP fram till

fredagen då priset rör sig mot R1. Tre dagar i veckan befinner priset väldigt när PP. I början

av veckan var dock aktien övervärderad, något som snabbt justerades under tisdagen. Andra

veckan skedde handeln mellan PP och R1. På onsdagen var priset i nivå med PP, något som

även gällde för torsdagen. Inga nivåer bröts under veckan. Aktien var smått undervärderad

men rörde sig sedan ner mot PP. Veckan innehöll inga större avvikelser och analysen håller

således. Tredje veckan är aktien undervärderad till en början men under onsdagen har priset

nått ner till PP. På torsdagen stöter priset på första stödnivån och en återhämtning sker mot

PP. Veckan visar att stödnivån har hållit och aktien avslutar veckan med att vara belägen nära

PP. Analysen har visat sig korrekt för denna vecka speciellt beträffande stödnivån. Fjärde

veckan visar ett aktiepris som startar nästan precis vid PP. En nedgång sker på tisdagen men

den vänder innan S1 över bruten. En större uppgång sker på onsdagen och R1 forceras. Priset

vänder dock innan R2 och rör sig åter mot R1. Det kan antas för denna vecka att stödnivån var

korrekt. Den sekundära motståndsnivån har också visat sig hålla. Med genombrottet av R1

kan diskuteras hur en analytiker väljer att lägga upp taktiken inför ett beslut. Månadsanalysen

visar ett pris som startar nära PP. Aktien stöter på motståndsnivåerna vid två tillfällen och

lyckas bryta igenom dock endast med liten marginal. Motståndsnivåerna är att betrakta som

korrekta då ingen större uppgång sker vid genombrotten.

Sammantaget har priset inte visat stora avvikelser från analyserna. Analyserna har visat ett

förväntat pris som varit nära den verkliga utvecklingen. Flera gånger har stöd- och

motståndsnivåer kunnat identifieras korrekt.

31

5. Slutsats Med anledning till att vi i vår studie endast har använt oss av modellen pivot points med

inslag av stöd och motstånd som tillämpas inom teknisk analys så har vi dragit slutsatsen att

pivot points är en användbar och lätthanterlig metod för att försöka förutse framtida

aktieutveckling. Trots att pivot points är en lätthanterlig modell som i de flesta fallen angett

tydliga signaler när stöd- och motståndsnivåerna ska brytas så kan man inte förlita sig på att

nästa trendlinje når den nivå man vill. Därmed anser vi att metoden pivot points bäst fungerar

när modellen är en del av flera olika tillämpbara metoder. Vi ser i våra analyser flera gånger

hur stöd- och motståndsnivåerna de facto tangerar aktieprisutvecklingen på den reella

marknaden. Det är således att anta att som en del av en större analysportfölj är pivot points

användbar och nyttig.

Vi vill dock flagga för tillförlitligheten i metoden. Flera gånger ser vi hur aktier blir

övervärderade, något som ter sig särskilt utsatt med tanke på eventuella förluster detta skulle

leda till om man investerar med pivot points som riktkurs. En hypotes som vi dra från vår

analys är att en teknisk analys inte tar i beaktning andra, icke tekniska, faktorer. En nyhet eller

information som sker utanför handels tid, såsom under kvällar och helger, kan fundamentalt

ändra en aktiekurs utan att den tekniska analysen har en chans att ändras därefter. Förutom att

få rätt stöd- och motståndsnivåer så krävs det att man i rätt tidpunkt fattar rätt beslut.

Beslutsprocessen är en viktig del av hantering av aktier på en marknad. Beslutsteorin säger att

en investerare som står inför ett beslut måste ha tillgång till all information på en marknad

samtidigt som alla alternativ ligger framför beslutstagaren. Vi anser det dock vara orealistiskt

att en beslutstagare har all information framför sig vid ett beslut. Den effektiva

marknadshypotesens starka form säger att det finns information som inte är publik. Det finns

individer som har kännedom om omständigheter vilka denne inte delar med sig av olika

anledningar.50

En aktiemarknad är en ekonomisk handelsplats som styrs och påverkas av

mänskliga beteenden. Teorierna bakom den tekniska analysen ser mänskligt beteende som ett

värde som kan kvantifieras. Våra analyser visar dock att vissa aktiefluktueringar inte går att

förklara med en teknisk analys. Genom att söka underliggande faktorer som styr en aktie

måste man således lyfta blicken från den tekniska analysen. Vad en teknisk analys än visar så

tas besluten i slutändan av en människa som tar en risk. Riskhanteringen är att anse som ett

mänskligt beteende och något som styrs av beslutstagarens psykiska och sociala

50

Barnes, P. (2009). Stock Market Efficiency - Insider Dealing and Market Abuse. Farnham, Surrey, GBR :


32

förutsättningar51

. Den tekniska analysen kan bara visa hur utvecklingen antas se ut, beslutet

ligger hos den mänskliga faktorn. Utan otillräcklig information kan ett irrationellt beslut

fattas, bygger detta beslut sedan på en felaktig teknisk analys kan det leda till stora risker.

6. Förslag till vidare forskning Vi anser att det skulle vara intressant att genomföra en studie på teknisk analys med en

kvalitativ ansats. Studiens syfte skulle kunna vara att undersöka vilka analyser och modeller

som används i praktiken hos de som implementerar teknisk analys. Vidare kan

undersökningen belysa om beslutstagarna anser att de tar rationella beslut eller om de känner

sig osäkra inför tekniska analyser.

51

Bakka, F. J. (1999). Organisationsteori (Vol. 3). Malmö: Liber Ekonomi AB

33

7. Källförteckning

Böcker

Bakka, F. J. (1999). Organisationsteori (Vol. 3). Malmö: Liber Ekonomi AB.

Barnes, P. (2009). Stock Market Efficiency - Insider Dealing and Market Abuse. Farnham,

Surrey, GBR : Ashgate Publishing Group.

Bernhardsson, J. (2002). Tradingguiden - Allt du behöver veta om finansmarknaden (Vol. II).

Stockholm: Fischer & Co.

Boroden, C. (2008). Fibonacci Trading: How to Master the Time and Price Advantage.

Blacklick, Ohio, Ohio, USA: McGraw-Hill Professional Publishing .

Eklund, K. (2005). Vår ekonomi (Vol. 10). Värnamo: Nordstedts Akademiska Förlag.

Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början (Vol. 2). Lund: Studentlitteratur.

Gitman, L. &. (2010). Fundementals of Investing (Vol. X). Boston: Pearson International

Edition.

Hansson, S. (2009). Aktier, Optioner, Obligationer - En introduktion (Vol. X). Lund:

Studentlitteratur.

Nilsson, P. &. (2007). Boken om teknisk analys - Teori, grunder och tillämpning (Vol. II).

Stockholm: Intellecta Docusys AB.

Person, L. J. (2004). Complete Guide to Technical Trading Tactics: How to Profit Using

Pivot Points, Candlesticks and Other Indicators. Hoboken, NJ: John Wiley & Sons Inc.

Rudnick, Joseph Gaspari, George, (2004) Elements of the Random Walk: An Introduction for

Advanced Students and Researchers, West Nyack, NY, USA: Cambridge University Press

Stolt, P. (2004). Tjäna pengar på teknisk analys - Strategier och verktyg inom modern

aktiehandel. Uppsala: Industrilitteratur AB.

Wilke, B. (2000). Aktiehandboken - Lär dig spara i aktier. Kristianstad: Aktiespararnas

Förlag.

Vetenskapliga artiklar

Fama, E. (1970). Efficient Capital Markets: A Review of Theory and Empirical Work.

Journal Of Finance , II (25).

Fama, E. (1965). The Journal of Business. The behavior of stock-market prices , I (38).

34

Internetkällor

Hämtat från Dow Jones Averages: http://www.djaverages.com/?go=industrial-overview den

2011-05-21

Hämtat från Vinnarbyrån: http://winningtrading.vinnarbyran.se/teknisk-analys-stod-och-

motstand den 2011-05-21

Hämtat från Dow Jones Averages: http://www.djaverages.com/?go=transportation-overview

den 2011-05-21

Hämtat från Dow Jones: http://www.dowjones.com/history.asp den 2011-04-25

Hämtat från OMX Nordic: http://www.nasdaqomxnordic.com/shares?languageId=3 den

2011-05-03

35

8. Bilagor

8.1 Assa Abloy B

Bilaga 1

Bilaga 2

2011-01-31 2011-02-01 2011-02-02 2011-02-03 2011-02-04

Average Price 175,44 175,11 172,52 174,02 178,13

Vecko Pivot 180,3 180,3 180,3 180,3 180,3

Vecko R1 184,3 184,3 184,3 184,3 184,3

Vecko S1 173,6 173,6 173,6 173,6 173,6

Vecko R2 191 191 191 191 191

Vecko S2 169,9 169,9 169,9 169,9 169,9

169171173175177179181183185187189191193

Akt

iep

ris

Assa Abloy B vecka 1

2011-02-07 2011-02-08 2011-02-09 2011-02-10 2011-02-11

Average Price 181,08 180,25 183,72 183,58 183,84

Vecko Pivot 176,0333333 176,0333333 176,0333333 176,0333333 176,0333333

Vecko R1 182,6667 182,6667 182,6667 182,6667 182,6667

Vecko S1 171,4667 171,4667 171,4667 171,4667 171,4667

Vecko R2 187,2333 187,2333 187,2333 187,2333 187,2333

Vecko S2 164,8333 164,8333 164,8333 164,8333 164,8333

163165167169171173175177179181183185187189

Akt

iep

ris

Assa Abloy B Vecka 2

36

Bilaga 3

Bilaga 4

2011-02-14 2011-02-15 2011-02-16 2011-02-17 2011-02-18

Average Price 185,31 182,34 180,81 177,69 179,55

Vecko Pivot 182,5 182,5 182,5 182,5 182,5

Vecko R1 189,4 189,4 189,4 189,4 189,4

Vecko S1 178,8 178,8 178,8 178,8 178,8

Vecko R2 193,1 193,1 193,1 193,1 193,1

Vecko S2 171,9 171,9 171,9 171,9 171,9

170172174176178180182184186188190192194

Akt

iep

ris


2011-02-21 2011-02-22 2011-02-23 2011-02-24 2011-02-25

Average Price 179,76 176,45 173,68 173,54 176,34

Vecko Pivot 180,8333333 180,8333333 180,8333333 180,8333333 180,8333333

Vecko R1 186,5667 186,5667 186,5667 186,5667 186,5667

Vecko S1 177,6667 177,6667 177,6667 177,6667 177,6667

Vecko R2 192,6333 192,6333 192,6333 192,6333 192,6333

Vecko S2 169,0333 169,0333 169,0333 169,0333 169,0333

168170172174176178180182184186188190192194

Akt

iep

ris


37

Bilaga 5

Bilaga 6

Datum Högsta kurs Lägsta kurs Stängn.kurs

2011-01-24 182,7 176,3 180

2011-01-25 182 178,3 182

2011-01-26 187 182 182,6

2011-01-27 184,9 182,1 182,4

2011-01-28 182,8 177,6 177,6

2011-01-31 177,1 174,1 175,5

2011-02-01 177,9 173 174,6

2011-02-02 177,6 169,4 176

2011-02-03 176 172,4 173,5

2011-02-04 180,6 172,8 178,1

2011-02-07 184,7 175,6 181,5

2011-02-08 183 177,8 180,8

2011-02-09 185,1 179,6 183,5

2011-02-10 185,1 181,8 183

2011-02-11 186,2 181,5 185,7

2011-02-14 186,9 184 184

2011-02-15 184,6 181,3 181,7

2011-02-16 184 179,6 180,5

2011-02-17 181,1 175,1 178,8

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Average Price 174 176 175 176 173 174 174 175 179 180 178 175 173 166 168 165 167 172 172 171 175 178

Månads Pivot 177 177 177 177 177 177 177 177 177 177 177 177 177 177 177 177 177 177 177 177 177 177

Månads R1 184 184 184 184 184 184 184 184 184 184 184 184 184 184 184 184 184 184 184 184 184 184

Månads S1 166 166 166 166 166 166 166 166 166 166 166 166 166 166 166 166 166 166 166 166 166 166

Månads R2 194 194 194 194 194 194 194 194 194 194 194 194 194 194 194 194 194 194 194 194 194 194

Månads S2 159 159 159 159 159 159 159 159 159 159 159 159 159 159 159 159 159 159 159 159 159 159

157160163166169172175178181184187190193196

Akt

iep

ris

Assa Abloy Månad

38

2011-02-18 180,6 176,2 180,5

2011-02-21 182,4 178,8 179,8

2011-02-22 179,5 174,7 176,8

2011-02-23 176 171,8 173,5

2011-02-24 175,8 170 174,7

2011-02-25 177,5 173,1 176,2

2011-02-28 178 170,4 177,3

2011-03-01 178,3 174,5 174,5

2011-03-02 173,9 171,4 173

2011-03-03 175 173 173,4

2011-03-04 175,3 172,1 172,5

2011-03-07 177,4 170,8 176

2011-03-08 179,6 176 178,5

2011-03-09 180,6 178,5 180,2

2011-03-10 180,1 176,4 177,7

2011-03-11 176,7 173,3 174,2

2011-03-14 175,5 170,5 170,9

2011-03-15 168 163,1 167,4

2011-03-16 170,5 165,5 165,5

2011-03-17 167,7 163,9 165,1

2011-03-18 168,2 165,3 168,1

2011-03-21 174,1 168,7 173,5

2011-03-22 174,6 170,7 171,5

2011-03-23 172,8 170,5 172,2

2011-03-24 176,4 171,9 176,3

2011-03-25 178,9 176,4 177,4

39

8.2 Elektrolux B

Bilaga 7

Bilaga 8

2011-01-31 2011-02-01 2011-02-02 2011-02-03 2011-02-04

Average Price 184,39 181,38 168,79 167,51 168,81

Vecko Pivot 186,93333 186,93333 186,93333 186,93333 186,93333

Vecko R1 190,367 190,367 190,367 190,367 190,367

Vecko S1 183,567 183,567 183,567 183,567 183,567

Vecko R2 193,7333 193,7333 193,7333 193,7333 193,7333

Vecko S2 180,1333 180,1333 180,1333 180,1333 180,1333

166168170172174176178180182184186188190192194196

Akt

iep

ris

Elektrolux B Vecka 1

2011-02-07 2011-02-08 2011-02-09 2011-02-10 2011-02-11

Average Price 167,41 164,71 165,46 164,31 164,01

Vecko Pivot 173,66667 173,66667 173,66667 173,66667 173,66667

Vecko R1 181,833 181,833 181,833 181,833 181,833

Vecko S1 160,833 160,833 160,833 160,833 160,833

Vecko R2 194,6667 194,6667 194,6667 194,6667 194,6667

Vecko S2 152,6667 152,6667 152,6667 152,6667 152,6667

150154158162166170174178182186190194198

Akt

iep

ris


40

Bilaga 9

Bilaga 10

2011-02-14 2011-02-15 2011-02-16 2011-02-17 2011-02-18

Average Price 166,16 162,18 161,4 160,04 159,86

Vecko Pivot 166,4 166,4 166,4 166,4 166,4

Vecko R1 171,6 171,6 171,6 171,6 171,6

Vecko S1 161,7 161,7 161,7 161,7 161,7

Vecko R2 176,3 176,3 176,3 176,3 176,3

Vecko S2 156,5 156,5 156,5 156,5 156,5

155157159161163165167169171173175177

Akt

iep

ris


2011-02-21 2011-02-22 2011-02-23 2011-02-24 2011-02-25

Average Price 160,54 160,07 157,14 154,86 156

Vecko Pivot 162,1 162,1 162,1 162,1 162,1

Vecko R1 166,6 166,6 166,6 166,6 166,6

Vecko S1 155,8 155,8 155,8 155,8 155,8

Vecko R2 172,9 172,9 172,9 172,9 172,9

Vecko S2 151,3 151,3 151,3 151,3 151,3

150

153

156

159

162

165

168

171

174

Akt

iep

ris


41

Bilaga 11

Bilaga 12


2011-01-24 190,3 186,2 188,6

2011-01-25 186,9 183,5 184,5

2011-01-26 186,6 183,8 185,2

2011-01-27 187,6 184,4 186,6

2011-01-28 189,8 184,8 187

2011-01-31 186,5 183 183,5

2011-02-01 185 179,1 181,9

2011-02-02 173,8 165,5 167,6

2011-02-03 169,6 165,5 169

2011-02-04 172,1 166 169

2011-02-07 171,1 165,3 167,3

2011-02-08 167,2 163,2 165,7

2011-02-09 167,1 163,9 166,4

2011-02-10 166,3 163,5 164

2011-02-11 167,5 161,2 166,9

2011-02-14 168,4 164 164

2011-02-15 164,5 161,5 161,8

2011-02-16 163,7 159,9 159,9

2011-02-17 162,6 157,6 160,1

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Average Price 155 156 158 159 157 158 159 158 159 162 161 158 156 152 153 155 157 159 158 158 160 161

Månads Pivot 167 167 167 167 167 167 167 167 167 167 167 167 167 167 167 167 167 167 167 167 167 167

Månads R1 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179 179

Månads S1 144 144 144 144 144 144 144 144 144 144 144 144 144 144 144 144 144 144 144 144 144 144

Månads R2 203 203 203 203 203 203 203 203 203 203 203 203 203 203 203 203 203 203 203 203 203 203

Månads S2 132 132 132 132 132 132 132 132 132 132 132 132 132 132 132 132 132 132 132 132 132 132

130135140145150155160165170175180185190195200205

Akt

iep

ris

Elektrolux B Månad

42

2011-02-18 160,8 158,8 160,3

2011-02-21 161,7 159,4 160,3

2011-02-22 161,5 158,2 160,9

2011-02-23 160,6 155 156,4

2011-02-24 156,6 153,1 155,2

2011-02-25 157,1 154,2 156,7

2011-02-28 159,2 156 158,8

2011-03-01 160,3 156,6 157,7

2011-03-02 157,8 156 157,1

2011-03-03 159,5 156,7 158

2011-03-04 160,9 157,8 158,7

2011-03-07 159,4 156,8 157,1

2011-03-08 160,1 157,3 159,1

2011-03-09 164,4 159,7 161,5

2011-03-10 164 160 160

2011-03-11 160 157,1 157,2

2011-03-14 157,9 155,4 156,8

2011-03-15 154,9 149,8 152,8

2011-03-16 156,4 150,7 152,1

2011-03-17 156,9 152,2 155,5

2011-03-18 158 155,5 156,8

2011-03-21 160 158,1 159,6

2011-03-22 160,4 156,5 158,3

2011-03-23 160 156,9 157,9

2011-03-24 162 156,8 161,8

2011-03-25 162,8 160,2 161,1

43

8.3 Ratos B

Bilaga 13

Bilaga 14

2011-01-31 2011-02-01 2011-02-02 2011-02-03 2011-02-04

Average Price 242,11 246,25 247,48 246,59 247,04

Vecko Pivot 251,066667 251,066667 251,066667 251,066667 251,066667

Vecko R1 253,8333 253,8333 253,8333 253,8333 253,8333

Vecko S1 246,2333 246,2333 246,2333 246,2333 246,2333

Vecko R2 258,6667 258,6667 258,6667 258,6667 258,6667

Vecko S2 243,4667 243,4667 243,4667 243,4667 243,4667

241243245247249251253255257259261

Akt

iep

ris

Ratos B vecka 1

2011-02-07 2011-02-08 2011-02-09 2011-02-10 2011-02-11

Average Price 248,11 247,17 250,26 249,9 247,11

Vecko Pivot 245,633333 245,633333 245,633333 245,633333 245,633333

Vecko R1 251,1667 251,1667 251,1667 251,1667 251,1667

Vecko S1 239,7667 239,7667 239,7667 239,7667 239,7667

Vecko R2 257,0333 257,0333 257,0333 257,0333 257,0333

Vecko S2 234,2333 234,2333 234,2333 234,2333 234,2333

233

236

239

242

245

248

251

254

257

260

Akt

iep

ris

Ratos B vecka 2

44

Bilaga 15

Bilaga 16

237

240

243

246

249

252

255

258

261

Akt

iep

ris

2011-02-14 2011-02-15 2011-02-16 2011-02-17 2011-02-18

AveragePrice

248,46 243,78 241,6 252,35 244,09

VeckoPivot

248,566667 248,566667 248,566667 248,566667 248,566667

Vecko R1 252,8333 252,8333 252,8333 252,8333 252,8333

Vecko S1 242,3333 242,3333 242,3333 242,3333 242,3333

Vecko R2 259,0667 259,0667 259,0667 259,0667 259,0667

Vecko S2 238,0667 238,0667 238,0667 238,0667 238,0667

Ratos B vecka 3

2011-02-21 2011-02-22 2011-02-23 2011-02-24 2011-02-25

Average Price 242,48 236,28 231,34 228,13 230,58

Vecko Pivot 244,833333 244,833333 244,833333 244,833333 244,833333

Vecko R1 249,6667 249,6667 249,6667 249,6667 249,6667

Vecko S1 238,9667 238,9667 238,9667 238,9667 238,9667

Vecko R2 255,5333 255,5333 255,5333 255,5333 255,5333

Vecko S2 234,1333 234,1333 234,1333 234,1333 234,1333

227229231233235237239241243245247249251253255257

Akt

iep

ris

Ratos B vecka 4

45

Bilaga 17

Bilaga 18


2011-01-24 255,9 252,3 254,2

2011-01-25 255,2 248,5 249,3

2011-01-26 255,5 251,2 253,5

2011-01-27 255,3 250 250

2011-01-28 252,7 248,3 249

2011-01-31 248 240,1 241,9

2011-02-01 248,9 242,5 247,8

2011-02-02 251,5 243,8 246,6

2011-02-03 248,4 244,6 247,5

2011-02-04 250,7 244,8 245,3

2011-02-07 250,4 245 248,2

2011-02-08 250,1 244,3 246,7

2011-02-09 253,4 247 251,3

2011-02-10 254,8 246,8 248,3

2011-02-11 251,6 244,7 246,6

2011-02-14 250,7 247 247,1

2011-02-15 248,5 241,8 243,3

2011-02-16 244,5 240 242,3

2011-02-17 256 244 251

2011-02-18 250,7 241,6 243,8

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Average Price 228 231 235 233 230 229 237 237 238 245 244 239 237 229 233 232 235 240 242 243 243 244

Månads Pivot 238 238 238 238 238 238 238 238 238 238 238 238 238 238 238 238 238 238 238 238 238 238

Månads R1 248 248 248 248 248 248 248 248 248 248 248 248 248 248 248 248 248 248 248 248 248 248

Månads S1 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220

Månads R2 266 266 266 266 266 266 266 266 266 266 266 266 266 266 266 266 266 266 266 266 266 266

Månads S2 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210

208212216220224228232236240244248252256260264268

Axe

lru

bri

k

Ratos B månadsgraf

46

2011-02-21 244,8 239,6 239,6

2011-02-22 239,5 234,5 236

2011-02-23 235,5 228,3 229,9

2011-02-24 231,1 225,1 229,3

2011-02-25 232,5 229,3 229,7

2011-02-28 236,6 230,3 236,4

2011-03-01 237,5 231,3 231,3

2011-03-02 231,5 228,2 229

2011-03-03 230,9 227,6 228,4

2011-03-04 241,5 230 237,4

2011-03-07 239,8 233,7 236

2011-03-08 239 236 237,7

2011-03-09 247 239,4 246,9

2011-03-10 247,2 240 242

2011-03-11 242,2 237,3 240

2011-03-14 240,4 235,9 236,1

2011-03-15 234,5 225 230,4

2011-03-16 236,9 230 230

2011-03-17 234 229,5 233,9

2011-03-18 238,5 233,3 234,1

2011-03-21 242,8 237,5 241,6

2011-03-22 245 240 241,5

2011-03-23 244,5 240,4 243,3

2011-03-24 244,5 242 243,7

2011-03-25 245,9 243,2 243,2

47

8.4 Swedish Match

Bilaga 19

Bilaga 20

2011-01-31 2011-02-01 2011-02-02 2011-02-03 2011-02-04

Average Price 186,26 188,95 189,04 188,75 189,98

Vecko Pivot 188,9666667 188,9666667 188,9666667 188,9666667 188,9666667

Vecko R1 190,2333 190,2333 190,2333 190,2333 190,2333

Vecko S1 186,9333 186,9333 186,9333 186,9333 186,9333

Vecko R2 192,2667 192,2667 192,2667 192,2667 192,2667

Vecko S2 185,6667 185,6667 185,6667 185,6667 185,6667

185

186

187

188

189

190

191

192

193

Akt

iep

ris

Swedish Match vecka 1

2011-02-07 2011-02-08 2011-02-09 2011-02-10 2011-02-11

Average Price 191,53 189,99 189,1 189,01 190,65

Vecko Pivot 189,3666667 189,3666667 189,3666667 189,3666667 189,3666667

Vecko R1 193,2333 193,2333 193,2333 193,2333 193,2333

Vecko S1 186,8333 186,8333 186,8333 186,8333 186,8333

Vecko R2 195,7667 195,7667 195,7667 195,7667 195,7667

Vecko S2 182,9667 182,9667 182,9667 182,9667 182,9667

182

184

186

188

190

192

194

196

Akt

iep

ris


48

Bilaga 21

Bilaga 22

2011-02-14 2011-02-15 2011-02-16 2011-02-17 2011-02-18

Average Price 193,22 191,58 190,59 188,59 190,59

Vecko Pivot 190,8 190,8 190,8 190,8 190,8

Vecko R1 194,1 194,1 194,1 194,1 194,1

Vecko S1 188,9 188,9 188,9 188,9 188,9

Vecko R2 196 196 196 196 196

Vecko S2 185,45 185,45 185,45 185,45 185,45

185

187

189

191

193

195

197

Akt

iep

ris


2011-02-21 2011-02-22 2011-02-23 2011-02-24 2011-02-25

Average Price 191,15 187,97 197,08 196,32 195,44

Vecko Pivot 191 191 191 191 191

Vecko R1 194,6 194,6 194,6 194,6 194,6

Vecko S1 187,1 187,1 187,1 187,1 187,1

Vecko R2 198,5 198,5 198,5 198,5 198,5

Vecko S2 183,5 183,5 183,5 183,5 183,5

183

185

187

189

191

193

195

197

199

Akt

iep

ris


49

Bilaga 23

Bilaga 24


2011-01-24 190,5 187,9 190,4

2011-01-25 190,4 187,7 188,6

2011-01-26 190 188,2 190

2011-01-27 191 188,7 189,2

2011-01-28 190,3 187,9 188,2

2011-01-31 188,3 185,5 185,7

2011-02-01 190,5 185,8 190,1

2011-02-02 191,9 188,2 188,4

2011-02-03 189,7 187,3 188,6

2011-02-04 190,7 188,7 190,7

2011-02-07 192,2 190,1 191,6

2011-02-08 191,6 188,7 189,7

2011-02-09 190,2 188,3 189,2

2011-02-10 190 188 189,3

2011-02-11 192,7 187,5 192,2

2011-02-14 194,9 191,1 192,5

2011-02-15 192,5 190,1 192,1

2011-02-16 191,8 189,8 190,1

2011-02-17 190,7 187,4 188,8

2011-02-18 191,5 188 190,7

2011-02-21 192,7 190 191

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Average Price 196 195199199197197 198199202205205 204202197197196198201202203205 205

Månads Pivot 195 195195195195195 195195195195195 195195195195195195195195195195 195

Månads R1 204 204204204204204 204204204204204 204204204204204204204204204204 204

Månads S1 188188188188188188188188188188188188188188188188188188188188188188

Månads R2 210 210210210210210 210210210210210 210210210210210210210210210210 210

Månads S2 179 179179179179179 179179179179179 179179179179179179179179179179 179

177180183186189192195198201204207210213

Akt

iep

ris

Swedish match månad 1

50

2011-02-22 189,8 186,8 186,9

2011-02-23 201 188,2 197,4

2011-02-24 198,8 193,3 196,9

2011-02-25 197,3 193,8 195,8

2011-02-28 200 194,1 200

2011-03-01 201 198 198

2011-03-02 198 195,6 195,6

2011-03-03 198,6 195,7 197,4

2011-03-04 199,7 196,4 198,5

2011-03-07 200,6 196,6 199

2011-03-08 204,5 199,4 204,5

2011-03-09 206,4 202,6 204,8

2011-03-10 206,6 203,4 204,6

2011-03-11 204,7 202,9 204,7

2011-03-14 204,7 201,3 202

2011-03-15 200,6 195,4 197,3

2011-03-16 199 195,1 195,3

2011-03-17 197,3 195 196,1

2011-03-18 200,1 195,9 197,7

2011-03-21 202,7 198 202

2011-03-22 203,2 201 202,9

2011-03-23 204,6 201,4 203,8

2011-03-24 207,3 202,9 207,3

2011-03-25 207,9 203,7 204,5

Documents

avärde