Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Vårdvetenskap

Bedömningsinstrument användbara för arbetsterapeuter vid

bedömning av bostadsanpassning för vuxna med främst fysisk

funktionsnedsättning - en litteraturstudie

Författare: Handledare:

Ingegerd Näsström Kerstin Kullberg

Helene Stenlund

Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Examinator:

C-uppsatskurs 3CO002 Karin Sonnander

VT 2011

Sammanfattning

Syftet: Att sammanställa vad som fanns beskrivet i vetenskaplig litteratur om

bedömningsinstrument som kan användas av arbetsterapeuter för bedömning av behov av

bostadsanpassning för vuxna med främst fysiskt funktionsnedsättning.

Metod: Systematisk litteraturstudie med sökning på fyra sökord i sju databaser. För att få

ytterligare information om de funna bedömningsinstrumenten gjordes en manuell sökning via

artiklarnas referenslistor för att kunna besvara frågeställningarna.

Resultat: Författarna fann sju bedömningsinstrument som bedömde olika aspekter av miljön i

relation till person och/eller aktivitet. Inget av bedömningsinstrumenten var avsett att enbart

bedöma behovet av bostadsanpassning. Resultatet styrker behovet av bedömningsinstrument

som innehåller både observation och självskattningsmoment för att få en helhetsbild av

miljöns tillgänglighet och användbarhet.

Konklusion: Arbetsterapeuter som bedömer behovet av bostadsanpassning behöver

bedömningsinstrument som mäter både subjektiva och objektiva aspekter av hemmiljö. Fem

av bedömningsinstrumenten innehöll antingen självskattnings- eller observationsmoment och

om de kombineras med varandra får arbetsterapeuten en helhetsbild. Två av

bedömningsinstrumenten innehöll båda aspekterna.

Nyckelord: arbetsterapi, aktivitetsutförande, bostadsanpassning, miljöhinder,

bedömningsinstrument,

Summary

Purpose: To compile what was described in scientific literature on assessment instruments

that can be used by occupational therapists to assess the need for home modifications for

adults with primarily physical disabilities.

Method: Systematic literature search with four keywords in seven databases. To obtain

additional information about the assessment instruments a manual search of article reference

lists was carried out in order to answer the specific study questions of the study.

Results: The authors found seven assessment instruments which assessed various aspects of

the environment in relation to person and / or activity. None of the assessment instruments

were designed to only assess the need for home modifications. The results proved the need for

assessment instruments that contain both observation and self-assessment elements to obtain a

complete picture of environmental accessibility and usability.

Conclusion: Occupational therapists who assess the need for housing modification needs

assessment instrument that measures both subjective and objective aspects of the home

environment. Five of the assessment instruments contained either self-estimation or

observation moments and when combined, the occupational therapist gets an complete

picture. Two of the assessment instruments included both aspects.

Keywords: occupational therapy, occupational performance, home modification, environmental barriers, assessment instrument

Innehållsförteckning

Bakgrund ................................................................................................................................... 1

Aktiviteters betydelse inom arbetsterapi .................................................................................... 1

Samspelet person, miljö och aktivitet ........................................................................................ 1

Bostadsanpassning ..................................................................................................................... 2

Hemmets betydelse .................................................................................................................... 3

Bedömningsinstrument ............................................................................................................... 3

Bedömningsinstrumentens validitet och reliabilitet ................................................................... 4

Problemformulering ................................................................................................................... 5

Syfte ........................................................................................................................................... 6

Metod ......................................................................................................................................... 6

Design ......................................................................................................................................... 6

Urval ........................................................................................................................................... 6

Datainsamlingsmetod ................................................................................................................. 7

Tillvägagångssätt ........................................................................................................................ 7

Resultat .................................................................................................................................... 10

Presentation av bedömningsinstrumenten ................................................................................ 11

Bedömningsinstrumentens syfte .............................................................................................. 13

Bedömningsinstrumentens teoretiska grund ............................................................................ 14

Psykometriska egenskaper avseende validitet och reliabilitet ................................................. 14

Patientgrupper och åldrar bedömningsinstrumenten är testade för .......................................... 15

Hur bedömningen genomförs ................................................................................................... 15

Diskussion ............................................................................................................................... 16

Resultatdiskussion .................................................................................................................... 16

Metoddiskussion ....................................................................................................................... 19

Slutsats ..................................................................................................................................... 20

Referenser ............................................................................................................................... 21

Bilagor

Bilaga 1 Tabell 2, Granskning av funna bedömningsinstrument ............................................ 26

1

Person

Aktivitet Miljö

Bakgrund

Aktiviteters betydelse inom arbetsterapi

Målet med arbetsterapi är att främja människors möjligheter att leva ett värdefullt liv i

enlighet med sina önskemål och behov och i förhållande till omgivningens krav (FSA, 2005;

CAOT, 1997). Arbetsterapi utgår från att människan har ett grundläggande behov av aktivitet

och att meningsfulla aktiviteter är viktiga för hälsa och välbefinnande. Förmågan att utföra

aktiviteter påverkar känslan av identitet och kompetens (FSA, 2005, Kielhofner, 2008).

Vidare menar Kielhofner (2008) att aktiviteter människor utför är beroende av den miljö de

utförs i och påverkar i sin tur miljön. Arbetsterapeuten bedömer människors

aktivitetsutförande i relation till miljön, något som kan ligga till grund för åtgärder av olika

slag såsom bostadsanpassning.

Samspelet mellan person, miljö och aktivitet

Aktivitet är ett samspel mellan människa och miljö och finns beskrivet i flertalet arbetsterapi-

modeller t.ex. The Person Environment Occupation Model (P-E-O) (Law et al.,1996).

Modellen består av tre komponenter person, miljö och aktivitet som samspelar med varandra i

en dynamisk relation. Aktivitetsutförande är ett resultat av samspelet och om någon av

komponenterna förändras påverkas relationen.

Figur1. The Person Environment Occupation Model (P-E-O). Baserad på Law et al.,1996.

Aktivitetsutförande

2

Lawton och Nahemows ekologiska modell om åldrandet, ”environmental competence-press-

model” beskriver förhållandet mellan personens egen kompetens och miljöns krav. En person

med låg funktionell kapacitet är mer känslig för miljöns krav och förändringar (Lawton &

Nahemow,1973). Skillnaden mellan modellerna är att P-E-O modellen ser människan som

aktiv och med möjlighet att påverka sin situation medan rollen i ”environmental competence-

press-model” är mer passiv. I senare studier har Lawton dock börjat se människan som mer

aktiv med möjlighet att påverka sin situation (Lawton, 1998).

Lawton och Nahemows modell kan användas för att förstå begreppet tillgänglighet ett

begrepp inom planering och anpassning av boendemiljöer. Tillgänglighet definieras som

relationen mellan individens funktionella kapacitet och den fysiska miljöns krav och

utformning. Vidare kan tillgänglighet även beskrivas som ett objektivt begrepp som beskriver

miljön utifrån fastställda normer och mäts med tillförlitliga mät- och bedömningsmetoder

(Iwarsson & Ståhl, 2003). Begreppet användbarhet används ofta tillsammans med

tillgänglighet och kan förklaras utifrån P-E-O modellen. Användbarhet är ett subjektivt

begrepp som förutom person och miljöaspekten även innefattar en aktivitetskomponent.

Användbarheten är den enskildes egen uppfattning om sina möjligheter att utföra aktiviteter i

sin miljö (Iwarsson & Ståhl, 2003).

Forskning visar på samband mellan tillgänglighetsproblem i boendemiljö och beroende av

hjälp i vardagliga aktiviteter samt mellan tillgänglighetsproblem och subjektivt välbefinnande

(Iwarsson, Isacsson & Lanke, 1998; Oswald, Wahl, Shilling& Iwarsson, 2007). Forskning

visar även att tillgänglighetsproblem får en allt större betydelse med stigande ålder

(Werngren- Elgström, 2008). Nygren (et al., 2007) konstaterar att det inte är miljöhindret i sig

som har betydelse utan relationen människa och miljö.

Bostadsanpassning

Funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell

funktionsförmåga. Funktionshinder är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär

för en person i relation till omgivningen (Socialstyrelsen, 2010).

Den som har ett funktionshinder kan ansöka hos kommunen om bostadsanpassningsbidrag för

borttagning av hindren för tillgänglighet. Det kan exempelvis handla om att ersätta badkaret

med dusch, ta bort trösklar eller lägga en ramp vid entrén (Boverket, 2010a).

3

Vid ansökan krävs ett intyg från en sakkunnig person ofta en arbetsterapeut. Arbetsterapeuten

gör en bedömning av de resurser och hinder som finns hos individen och i miljön och som

påverkar aktivitetsförmågan, intygar sedan behovet av anpassning av miljön och ger förslag

på åtgärd. Syftet med bostadsanpassningsbidraget är att ge personer med funktionshinder

förbättrat aktivitetsutförande vilket innebär ökad självständighet i boendemiljön. Den första

formen av bidrag kom på försök 1959 och var då ett statligt bidrag till specialinredda

lägenheter för personer som använde käpp eller rullstol. Kungörelsen om

bostadsanpassningsbidrag tillkom 1973 och då omfattades i princip alla långvariga eller

bestående funktionsnedsättningar som krävde anpassning av bostaden. Sedan 1984 är det

kommunerna som har beslutanderätt och bidraget har utvecklats och kan nu ges i större

omfattning än tidigare. Lagen om bostadsanpassningsbidrag tillkom 1992 (Boverket, 2010a).

Bostadsanpassningar görs bland både barn, vuxna och äldre men Boverket redovisar att

gruppen äldre dominerar. Någon statistik över ålder på sökande förs inte (Boverket, 2010b).

Hemmets betydelse

Forskning kring hemmets betydelse (Rowles & Chaudhury, 2005) har främst rört äldres

upplevelser av hemmet. Det har framkommit att hemmet har en centralplats i äldre

människors liv eftersom det är en plats där man tillbringar mycket tid. Oswald, Wahl, Martin

och Mollenkopf (2003) beskriver den psykologiska betydelsen av hemmet som en symbol för

personens identitet, personlighet och minnen. Hemmet kan även symbolisera trygghet,

kontroll och personliga uttryck (Hawkins & Stewart, 2002).

Forskare menar att trygghet skapas genom att hemmet är funktionellt och anpassat och

planerat utifrån de egna behoven, men också genom att man kan komma och gå som man vill

och kan göra saker på sitt eget sätt (Dahlin-Ivanoff, Haak, Fänge, Iwarsson, 2007).

Känslan av att känna sig hemma är förknippad med aktiviteter man tycker om och utför i

hemmet skriver Larsson Lund och Nygård (2004). Hemmet är också starkt förknippat med

självständighet och den värderas mycket högt (Haak, Fänge, Iwarsson, Dahlin-Ivanoff, 2007).

Dahlin-Ivanoff et al (2007) betonar vikten av att arbetsterapeuter som föreslår förändringar i

någons hem tar hänsyn till vilken mening äldre personer tillskriver sina hem.

4

Bedömningsinstrument

Bedömningsinstrument bygger på observation, intervju och/eller självskattning och används

för att beskriva förmåga, sätta mål, utvärdera effekt eller predicera framtida förmåga. Det är

viktigt att bedömningsinstrumentet är standardiserat vilket betyder att det är granskat

vetenskapligt. Detta innebär att det finns ett teoretiskt resonemang med koppling till klinisk

verksamhet, kvalitet och användbarhet i praktiken. Ett standardiserat instrument har en

manual där det tydligt framgår hur bedömningen ska göras och hur resultatet sedan ska tolkas.

(FSA, 2010; Fischer 1992; Blesedell Crepeau, Cohn & Boyt Schell, 2009). Arbetsterapeuters

bedömningar rör områdena aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer. Historiskt sett har

arbetsterapeuter bedömt person, aktivitet och miljö (P-E-O) var för sig. Nu är professionen på

väg att använda bedömningsinstrument som bedömer alla P-E-O komponenterna (Law, Baum

& Dunn, 2005). Problem noteras dock att hitta ett bedömningsinstrument som mäter något så

komplext som miljön och dess dynamiska påverkan på beteenden (Law et al, 2005). Gitlin

(1999) menar att bristen på bedömningsinstrument för att bedöma behovet bostads-

anpassningar är ett grundläggande problem.

Ett flertal studier visar att bedömning enbart genom observation ger begränsad information

om aktivitetsförmåga i hemmiljö och rekommenderar en kombination av objektiv och

subjektivbedömning för att få en helhetsbild (Reuben, Seeman, Keeler, Hayes, Bowman &

Sewall, 2004; Nygren et al., 2007; Fänge & Iwarsson, 2005)

Ett subjektivt bedömningsinstrument har ett klientcentrerat förhållningssätt vilket innebär att

klientens egen erfarenhet och kunskap tas till vara. Ett klientcentrerat förhållningssätt innebär

också att klienten stöds i att själv uttrycka sina mål i kontakten med arbetsterapeuten. På så

sätt görs klienten delaktig i den beslutsfattande processen (Townsend & Polatajko, 2007).

När det gäller bostadsanpassningar betonar Letts, Rigby och Stewart (2003) att det är viktigt

med ett klientcentrerat förhållningssätt när det rör sig om förändringar i någons hem.

Bedömningsinstrumentens validitet och reliabilitet

Validitet och reliabilitet handlar om hur tillförlitligt ett bedömningsinstrument är. Det ska

finnas en överensstämmelse mellan det som ska undersökas och det som faktiskt undersöks.

5

Ett bedömningsinstrument måste vara reliabelt för att också kunna uppnå validitet (Polit &

Beck, 2006). Om bedömningsinstrumentet har god validitet så mäts det som instrumentet

avser att mäta, bedömaren kan dra slutsatser och fatta beslut utifrån bedömningens resultat.

Innehållsvaliditet innebär att instrumentets variabler täcker alla aspekter av det man avser att

mäta. Begreppsvaliditet handlar om att instrumentet ska passa in i ett teoretiskt sammanhang.

Resultatet från mätningen ska spegla de underliggande teoretiska begrepp som det är tänkt att

instrumentet ska mäta (Polit & Beck, 2006). Konvergerande validitet är ett begrepp relaterat

till begreppsvaliditet och innebär att olika sätt att mäta samma begrepp också ger likartat

resultat. Ett annat begrepp även det relaterat till begreppsvaliditet är diskriminerande validitet

som innebär att bedömningsinstrumentet kan särskilja ett specifikt begrepp från andra

begrepp. Kriterierelaterad validitet innebär att påvisa ett samband mellan instrumentet och ett

annat kriterie eller ett validerat instrument (Polit & Beck, 2006). Enligt doktorn i arbetsterapi,

Ingela Petersson (mailkontakt, 21 december 2010) handlar begreppet ”internal scale validity”

om huruvida alla frågor/aktiviteter i ett bedömningsinstrument mäter samma sak. Vidare

menar Petersson att ”person response validity” föreligger om bedömningsinstrumentet kan

användas på en grupp av patienter på ett tillförlitligt sätt.

Reliabilitet handlar om bedömningsinstrumentets mätsäkerhet, hur pålitligt det är. Om två

olika bedömare använder bedömningsinstrumentet så ska resultaten överensstämma. Detta

reliabilitetsmått kallas mellanbedömarreliabilitet. Test-retest är ett annat mått på reliabilitet

och betyder att om samma person gör samma mätning eller bedömning vid flera tillfällen ska

resultaten överensstämma. Ett annat mått på reliabilitet är intern överenstämmelse som

handlar om mätskalans homogenitet och huruvida alla frågor i ett bedömningsinstrument

samvarierar (Patel & Davidson, 2003; Forsberg & Wengström, 2008). Enligt Ingela Petersson

(mailkontakt, 21 december 2010) innebär ”person separation reliability” att

bedömningsinstrumentet kan separera mellan personer av olika förmåga dvs. är känsligt för

att mäta förändringar.

Vid mätning av validitet och reliabilitet används olika statistiska analysmetoder beroende på

hur bedömningsinstrumentens skala ser ut. Resultatet av mätningen bör inte understiga 0.80.

(Polit & Beck, 2006). Stöd för ”internal scale validity” och ”person response validy” finns när

95 % av frågorna uppfyller ”goodnes-of –fit” mätt med Raschanlys enligt Ingela Petersson

(mailkontakt, 21 december 2010).

6

Problemformulering

Aktivitetsutförandet är ett resultat av samspelet mellan person, aktivitet och miljö. Många

faktorer inverkar och behöver bedömas när aktivitetshinder uppstått. Vid aktivitetshinder kan

arbetsterapeuter arbeta med förbättringar av miljöns tillgänglighet och användbarhet genom

bostadsanpassning. Behov finns av bedömningsinstrument som omfattar båda aspekterna för

att få en helhetsbild. Bedömningsinstrument bör vara vetenskapligt prövade och ha stöd i en

teoretisk referensram. Delaktigheten ökar om bedömningsinstrumentet är klientcentrerat.

Författarna är arbetsterapeuter med erfarenhet av bostadsanpassning. Hittills har bedömningen

skett utifrån egna referensramar och utbildning. Författarna upplever därför ett behov av att

göra en sammanställning över vilka bedömningsinstrument som kan användas vid bedömning

av behovet av bostadsanpassning.

Syfte

Syftet är att sammanställa vad som finns beskrivet i litteraturen om bedömningsinstrument

användbara för arbetsterapeuter för bedömning av behovet av bostadsanpassning för vuxna

med främst fysisk funktionsnedsättning.

Frågor till litteraturen:

Vilka bedömningsinstrument finns beskrivna?

Vilket syfte har bedömningsinstrumentet?

Vilken teoretisk grund har bedömningsinstrumentet?

Är bedömningsinstrumentet testat avseende reliabilitet och validitet?

Vilka åldrar och diagnoser är bedömningsinstrumentet avsett för?

Vilken datainsamlingsmetod används vid användning av bedömningsinstrumentet?

Metod

Design

Systematisk litteraturstudie (utan metaanalys/metasyntes)

7

Urval

Sökord valdes och delades in i grupper enligt nedan:

1) occupational therapy

2) home modification med synonynym: home adaptation

3) assessment med synonymer: clinical assessment och clinical assessment tool,

4) environment eller environmental barriers eller environmental modification.

Inklusionskriterier:

Studier som omfattar vuxna med främst fysisk funktionsnedsättning som upplever

aktivitetshinder i sin boendemiljö.

Vetenskapliga artiklar på svenska och engelska.

Bedömningsinstrument där bedömningen sker i hemmiljö.

Exklusionskriterier:

Studier som berör synskadade, barn och närstående.

Studier med fallproblematik, utskrivningsprocess samt där hjälpmedelsförskrivning är

en del av åtgärden.

Inga begränsningar avseende publiceringsår gjordes.

Datainsamlingsmetod

Data har samlats in med hjälp av databaserna Cinahl, Scopus, OTD Base, PubMed, Psychinfo

och ISI Web of Science perioden maj – augusti 2010. Genom att granska artiklarnas

referenslistor har ytterligare artiklar hittats. Datainsamlingen har skett utifrån Forsberg och

Wengströms modell (Forsberg & Wengström, 2008).

Tillvägagångssätt

Datainsamlingen gjordes i sex steg. För att få en uppfattning om vilka databaser som kunde

vara aktuella gjordes först en inledande sökning med funktionen samsökning under Medicin

and Health, Nursing and Rehabilitation och Psychiatry and Psychology. Sökorden

8

occupational therapy, home modification och assessment användes. Sökningen gav flest utfall

på Scopus, PubMed, Cinahl, Psychinfo, ISI Web of Science samt Cochrane.

I steg två gjordes en sökning i devalda databaserna, förutom Cochrane, med sökorden var för

sig och i kombinationer. I Pub Med fanns “occupational therapy home modification” som

MeSH term. I ISI Web of Science sökte författarna även på ”environmental modification”,

eftersom det fanns som sökord i databasen. Sökning gjordes även i två databaser för

arbetsterapi, OT seeker och OTD Base. I OTD Base fanns ämnesförslag med olika

underrubriker, eftersom det inte gick att söka på långa sökordskombinationer. Författarna

sökte under ”aged/environment och under ”ADL/environmental barriers”. Sökningen gav 197

träffar, men författarna saknade vissa studier de hade kännedom om.

I steg tre lades därför sökorden environment eller environmental barriers eller environmental

modification till och sökningen gjordes om. Sökningen gav 366 träffar vilket resulterade i att

de studier författarna saknat kom med. Titlarna till samtliga abstrakt lästes, relevanta träffar

valdes ut och sammanfördes på en lista. Totalt blev det 96 träffar. Studiens syfte, inklusions-

och exklusionskriterier samt författarnas egen förförståelse var vägledande vid valet av

träffar. Träffarna som valdes behandlade bedömningsinstrument, bostadsanpassning utifrån

olika aspekter och miljö relaterat till tillgänglighet och användbarhet. Bedömnings-

instrumentet var antingen en del av datainsamlingen för studien eller så handlade studien om

utvecklingen av bedömningsinstrument för bedömning av bostadsanpassning och/eller

samspelet person, miljö och aktivitet.

I steg fyra gick författarna tillsammans igenom listan över träffarna. Artiklar som var

dubbletter markerades samt vilket bedömningsinstrument som nämndes i de fall det inte

framgått av abstrakt. Många bedömningsinstrument återkom i flera studier. En preliminär lista

med 17 funna bedömningsinstrument upprättades.

I steg fem lästes artiklarna till bedömningsinstrumenten sammanlagt 17 stycken. De

bedömningsinstrument som enligt abstrakt använts som datainsamlingsmetod letade

författarna fram ytterligare artiklar om för att få mer information. Dessa artiklar återfanns i

respektive artikels referenslista. Författarna läste även de artiklar där det i abstrakt inte

framgått vilket bedömningsinstrument som använts. Flera bedömningsinstrument sorterades

bort då de inte uppfyllde inklusionskriterierna som var vuxna personer med främst fysisk

9

funktionsnedsättning, vetenskapliga artiklar på svenska och engelska samt

bedömningsinstrument där bedömningen sker i hemmiljö. Efter genomläsningen återstod åtta

artiklar med sju funna bedömningsinstrument. Slutligen sammanställdes en slutgiltig lista

över artiklar med funna bedömningsinstrument (tabell 1).

Tabell 1. Artiklar med funna bedömningsinstrument

Artikel Bedömnings-

instrument

Syfte Metod Resultat

Fänge & Iwarsson

(1999)

Physical housing

environmnet:

Development of a

self-assessment

instrument.

CJOT,66,250-260.

Användbarheten i min

bostad

AIMB.

Skatta användbarhet

av bostaden för

aktivitetsutförande,

socialt umgänge,

förändringsbehov.

Stegvis process med

bearbetning, analyser

ledde till 23 frågor, 16

skattnings och 7

öppna frågor. 131

personer 24-93 år som

fått bostadsanpassning

följdes. Bedömning

med Housing Enabler

och ADL-trappan.

AIMB mäter

användbarhet i

bostaden. Tydlig

skillnad mellan

användbarhet och

tillgänglighet.

Kan användas för

bedömning,

utvärdering av

bostadsanpassning

tillsammans med

Housing Enabler som

mäter tillgänglighet.

Cup, Scholte op

Reimer, Thijssen &

van Kuyk-Minis

(2003)

Reliability and

validity of the

Canadian

Occupational

Performance Measure

in stroke patients.

Clin.Rehabil. 17, 402-

409

Canadian

Occupational

Performance

Measure

COPM.

Undersökning av test-

retest reliabilitet och

diskriminerande

validitet.

26 patienter

bedömdes med

COPM vid två

tillfällen samt att de

av klienten

identifierade

aktiviteterna

jämfördes med

aktiviteterna i 5

standardiserade

bedömningsinstrumet

Test-retest för COPM

måttlig avseende

problem valda av

klienten men god för

uttförande och

tillfredställelse.

Diskriminerande

validitet bekräftad.

Många klient unika

problem som

identifierades i

COPM återfanns inte i

de 5 bedömningsins-

instrumenten.

Wressle, Marcusson

& Henriksson (2002)

Clinical Utility of the

Canadian

Occupational

Performance

Measure-Swedish

version.

The Canadian

Journal of

Occupational

Therapy,69 (1),40-48

Canadian

Occupational

Performance

Measure

COPM

Svenska versionen

Test av klinisk

användbarhet av den

svenska versionen.

27 arbetsterapeuter i

sex fokusgrupper.

COPM är till hjälp för

att sätta mål och

planera intervention.

Bibehåller ett

klientcentrerat

arbetssätt. Klienter

fick återkoppling på

förbättringar över tid.

Petersson, Fischer,

Hemmingsson & Lilja

(2007).

The Client-Clinician

Assessment

protocol(C-CAP):

Evaluation of It`s

Psychometric

Properties for Use

With People Aging

With Disabilities in

Client-Clinician

Assessment

Protocol-svensk

Version

C-CAP-S.

Undersökning av

olika aspekter av

reliabilitet och

validitet avseende del.

1

103 personer med

funktionsnedsättning i

behov av

bostadsanpassning

analyserades med

hjälp av en

Raschanalys.

C-CAP-S del 1 kan

användas på äldre

med funktions-

nedsättning i eget

boende.

10

Need of Home

Modifications. OTJR:

Occupation,

Participation and

Health(4), 140-148.

Gitlin, Schinfeld,

Winter, Corcoran,

Boyce & Hauck

2002

Evaluating home

environments of

persons with

dementia: interrater

reliability and validity

of the Home

Environmental

Assessment Protocol

(HEAP)

Disability and

Rehabilitation,24(1,2,

3):59-71.

Home Environmental

Assessment

Protocol

HEAP.

Test av

mellanbedömarreliabi

litet och preliminär

validitet.

22 anhörigvårdare och

fyra bedömare ( 2

arbetsterapeuter och 2

forskare med

samhällsvetenskaplig

bakgrund).

HEAP kan användas

för att bedöma de

fysiska dimensionerna

av hemmiljö för

dementa. Både

arbetsterapeuter och

samhällsvetare kan

utföra bedömningen.

Iwarsson

(1999)

The Housing Enabler

: An Objective Tool

for Assessing

Accessibility.

BJOT,62 (11), 491-

497.

Housing Enabler.

Bedömning av

tillgänglighet baserat

på personens funktion

och miljöns

förutsättningar.

77 arbetsterapeuter

från olika delar av

landet prövade

instrumentet.

Innehållsvaliditet och

mellanbedömar

reliabilitet testades.

Housing Enabler är

användbart för att

bedöma tillgänglighet

och pålitligt för

forskning , praktik

och undervisning.

Oswald, Wahl, Martin

& Mollenkopf

(2003)

Toward Measuring

Proactivity in Person-

Environment

Transactions in Late

Adulthood: The

Housing-Related

Control beliefs

Questionaire.

Journal of Housing

For the Elderly,

17(1),135-152.

The Housing-Related

Control Beliefs

Questionnaire

HCQ.

Bedöma den

psykometriska

kvalitén hos

instrumentet.

Två grupper äldre; 66-

69 år och 65-91 år

bedömdes. Test-retest

reliabilitet bedömdes

efter 4 veckor med en

subgrupp.

Studien visar att HCQ

har potential att mäta

” environmental

proactivity ”bland

äldre äldre.

Stark , Somerville &

Morris

(2010)

In-Home

Occupational

Performance

Evaluation

(I-HOPE).

AJOT,64 (4), 580-

589.

In Home

Occupational

Performance

Evaluation

I-HOPE.

Beskriva utvecklingen

av och de preliminära

psykometriska

egenskaperna hos

bedömningsinstrumen

tet.

77 äldre bedömdes

före och efter arbets-

terapiintervention

med fokus på att

undanröja hinder i

miljön.

Den preliminära

studien visar att I-

HOPE är

psykometriskt pålitligt

och kan användas för

att bedöma” person-

environment fit” i

hemmiljö.

I steg sex lästes de åtta artiklarna noggrant och information om bedömningsinstrumenten

sammanställdes i en tabell, tabell 2 (bilaga 1). Genom att läsa tabellen horisontellt fick

författarna en översikt över bedömningsinstrumenten och genom att avläsa den vertikalt

kunde frågeställningarna besvaras för vart och ett av dem.

11

Resultat

Inledningsvis beskrivs bedömningsinstrumenten var för sig i löpande text. Därefter beskrivs

bedömningsinstrumenten sammantaget utifrån respektive frågeställning, vilket även finns

beskrivet i tabell 2 (bilaga 1).

Presentation av bedömningsinstrumenten

Användbarheten i min bostad (AIMB)

AIMB (Fänge & Iwarsson, 1999) är ett arbetsterapeutiskt bedömningsinstrument som

utvecklades i Sverige och publicerades 2004 i samband med forskning om utvärdering av

bostadsanpassningar. Bedömningsinstrumentet är utformat som en självskattning och gäller

tre aspekter av bostadens användbarhet: utformning för dagliga aktiviteter, socialt umgänge

och möjlighet till förändring vid ändrade behov. AIMB omfattar 23 frågor, varav 16 frågor

där svaren skattas på en sjugradig skala och sju är öppna frågor. AIMB har använts

tillsammans med andra instrument som bedömer tillgänglighet och ADL-förmåga för att få en

helhetsbild.

Canadian Occupational Performance Measure (COPM)

COPM (Law, Baptiste, McColl, Opzoomer & Polatajko, 2005) publicerades första gången

1990 i Kanada. Bedömningsinstrumentet bygger på självskattning och bedömer en klients

egen uppfattning av problem vid aktivitetsutförande. Skattningen görs före och efter en åtgärd

och ger ett mått på resultat. Bedömningen genomförs med hjälp av en semistrukturerad

intervju i fyra steg. Först identifieras vilka aktiviteter som klienten upplever sig ha problem att

utföra. Därefter skattar klienten med hjälp av skattningskort på en skala mellan 1 och 10 hur

viktig varje aktivitet är. I steg 3 bekräftas de fem viktigaste problemen och med hjälp av

skattningskorten får klienten skatta utförande och tillfredställelse med varje aktivitet. I steg 4

görs en poängberäkning. Vid uppföljning poängsätter klienten åter utförande och

tillfredställelse och ny poängberäkning görs. COPM har översatts till 24 språk, däribland

svenska (Law, Baptiste, McColl, Opzoomer & Polatajko, 2006) och används kliniskt och i

forskning av arbetsterapeuter i många länder i hela världen. COPM s validitet och reliabilitet

har studerats i flera artiklar bland annat i en nederländsk studie av strokepatienter (Cup,

Scholte op Reimer, Tjijssen & van Kuyk-Minis, 2003). Det har även gjorts studier där

12

användbarheten av den svenska versionen granskats bl.a.med hjälp av fokusgruppsintervjuer

med arbetsterapeuter (Wressle, Marcusson & Henriksson, 2002)

Client-Clinician Assessment Protocol svensk version (C-CAP-S)

C-CAP (Petersson, Fisher, Hemmingsson & Lilja, 2007) utvecklades 2000 av forskare inom

arbetsterapi i USA som saknade ett klientcentrerat bedömningsinstrument som mätte

aktivitetsförmåga i hemmiljö. C-CAP utgår från de dagliga aktiviteter en person gör i sin

bostad och närmiljö. C-CAP har översatts till svenska och kallas då C-CAP-S och består av

tre delar. Del I består av klientens självskattning av sitt aktivitetsutförande i 18 vardagliga

aktiviteter. Klienten skattar graden av upplevd svårighet, självständighet och säkerhet i

aktivitetsutförandet. Del II och III består av observation av klientens aktivitetsutförande och

av miljöfaktorer som påverkar. Del I har genomgått psykometrisk testning (Petersson et al.,

2007). Psykometrisk testning av del II och III av C-CAP-S pågår och instrumentet beräknas

vara färdigt under hösten 2010 enligt kontakt som författarna haft med Petersson.

Home Environmental Assessment Protocol, (HEAP)

HEAP (Gitlin et al., 2002) utvecklades i USA i början av 2000-talet som ett objektivt

utvärderingsinstrument att användas både i forskning och klinisk praktik. Bedömning gäller

hemmiljöns fysiska dimension för personer med demenssjukdom utifrån fyra aspekter av

miljön som identifierats att bidra till välmående: säkerhet, anpassningar av fysisk miljö för att

stötta aktivitetsutförande, stöd för att orientera sig i miljön och trivsel genom saker som är

betydelsefulla för personen. Anhöriga tillfrågas om något ändrats för att underlätta aktiviteter

eller omvårdnad, efter det görs en observation av miljöfaktorer. De fyra olika aspekterna:

säkerhet, anpassningar, orienteringsstöd och trivsel har i sin tur flera aspekter som är viktiga

för personer med demenssjukdom. Bedömningsinstrumentet är testat och anges ha vissa goda

kvaliteter men ytterligare studier behövs enligt författaren (Gitlin et al., 2002). Författaren

uppger att HEAP används i olika forskningsstudier för närvarande, men inte i klinisk praktik.

HEAP kan användas av fler än arbetsterapeuter.

Housing Enabler

Housing Enabler (Iwarsson, 1999) bygger på Enablerkonceptet som publicerades 1979 i USA

med syftet underlätta byggandet av tillgängliga bostäder och offentliga miljöer (Steinfeld et

al.,1979). Upphovsmannen bakom Enabler gav 1991 sitt tillstånd till att lämpliga delar

översattes till svenska och utvecklingen av ett instrument för bedömning och analys av

13

tillgänglighets-problem. Med hjälp av Housing Enabler kan man bedöma och analysera

tillgänglighet i fysisk miljö och visa på hinder i miljön i förhållande till funktionsnedsättning.

Steg 1 består av intervju och observation av funktionella begränsningar och personens

beroende av förflyttningshjälpmedel. Frågorna besvaras med ja eller nej. Steg 2 är bedömning

av miljöhinder i bostaden och den närmaste utemiljön med hjälp av 161 bedömningspunkter.

Steg 3 innebär poängberäkning för att få ett mått på tillgängligheten. Housing Enabler kräver

utbildning och erfarenhet. Housing Enabler är ursprungligen utvecklat för att användas främst

inom arbetsterapi men kan även användas av andra yrkesgrupper (Iwarsson, 1999).

Housing-related Control beliefs Questionnaire (HCQ)

HCQ ( Oswald, Wahl, Martin & Mollenkopf, 2003) utvecklades i Tyskland 2003. Generell

grund finns inom gerontologi och i psykologisk teoribildning om kontroll, men detta

instrument är speciellt riktat mot en persons hemmiljö. HCQ har använts i samband med

studier om äldres uppfattning om sin känsla av kontroll i hemmiljön och uppfattning om att

kunna påverka sin situation vid kommande förändringar (Oswald et al., 2003). Bedömnings-

instrumentet består av självskattningsfrågor om hur personerna upplever att de själva kan

påverka, om de måste lita på andra betydelsefulla personer eller vara beroende av slumpen

eller ödet. HCQ har också använts tillsammans med bedömningsinstrument som mäter

miljöns tillgänglighet för att komplettera bilden av vad som påverkar upplevelsen av hemmet

och möjligheten att utföra dagliga aktiviteter (Oswald et al., 2003).

In-Home Occupational Performance Evaluation (I-HOPE)

I-HOPE (Stark, Somerville & Morris, 2010) publicerades 2010 i USA och är ett

bedömningsinstrument för både aktivitetsutförande och aktivitetshinder i hemmiljö. Det kan

användas för bedömning i klinisk praktik och som utvärderingsinstrument. Inledningsvis får

personen välja ut aktuella aktiviteter med stöd av fotografier, sedan görs en självskattning av

hur viktiga dessa aktiviteter är, aktivitetsutförandet av de valda aktiviteterna och

tillfredsställelsen med utförandet. Sedan görs en observation i de valda aktiviteterna och av

miljöhinder som påverkar utförandet. Avslutningsvis kan en poängberäkning göras som

kvantifierar hur hinder i miljön påverkar en persons aktivitetsutförande (Stark et al.,2010).

14

Bedömningsinstrumentens syfte

COPM (Law et al., 2005; Cup et al., 2003; Wressle., et al 2002) har som syfte att mäta och

bedöma aktivitetsförmåga medan C-CAP-S (Petersson et al., 2007) och I-HOPE (Stark et al.,

2010) mäter aktivitetsförmåga i relation till miljön. Syftet med AIMB (Fänge & Iwarsson,

1999) är även den att mäta aktivitetsförmåga i relation till miljön, men här är fokus på

upplevelsen av bostadens utformning och aktiviteter kopplade till detta. Housing Enabler

(Iwarsson, 1999) har som syfte att bedöma och kartlägga tillgänglighetsproblem i boendet.

Syftet med HEAP (Gitlin et al., 2002) är att mäta och observera miljöfaktorer som påverkar

en demenssjuk persons aktivitetsutförande i hemmiljö medan HCQ (Oswald et al., 2003) har

som syfte att identifiera klientens upplevelse av psykologisk kontroll i hemmiljön.

Bedömningsinstrumentens teoretiska grund

För sex bedömningsinstrument anges att de har grund i någon eller några teoretiska modeller.

COPM (Law et al., 2005; Cup et al., 2003; Wressle., et al 2002) och C-CAP-S (Petersson et

al., 2007) har arbetsterapimodeller som beskriver samspelet person, miljö och aktivitet som

grund: COPM (Law et al., 2005; Cup et al., 2003; Wressle., et al 2002) anger The Canadian

Model of Occupational Perfor-mance (CAOT, 1997) och C-CAP-S bland annat Model of

Human Occupation (Kielhofner, 2008). AIMB (Fänge & Iwarsson, 1999), HEAP (Gitlin et

al., 2002) och Housing Enabler (Iwarsson, 1999) anger Lawton och Nahemows ekologiska

modell, environmental competence-press (Lawton & Nahemow, 1973) som grund. HCQ

(Oswald et al., 2003) och C-CAP-S (Peterson et al., 2007) anger också Lawton och

Nahemows ekologiska modell men anger även fler teorier som grund. För både HCQ (Oswald

et al., 2003) och C-CAP-S (Petersson et al., 2007) anges Personal Control Theory (Schulz &

Heckhausen, 1999). För I- HOPE (Stark et al., 2010) däremot anges inga teorier eller

modeller som grund.

Psykometriska egenskaper avseende validitet och reliabilitet

Alla sju bedömningsinstrument är testade avseende någon eller några aspekter av validitet och

reliabilitet. Bedömningsinstrument som Housing Enabler (Iwarsson, 1999) och COPM (Law

et al., 2005; Cup et al., 2003; Wressle., et al 2002 ) har använts under längre tid inom olika

forskningsprojekt och i klinisk verksamhet och flertalet studier är gjorda där validitet och

15

reliabilitet undersökts. Studier av mellanbedömarreliabilitet för Housing Enabler (Iwarsson,

1999) visade på 0, 87 för steg 1 och 0,68 för steg 2. Författaren skriver att innehållsvaliditeten

förbättrats men anger inga siffror. COPM (Law et al., 2005; Cup et al., 2003; Wressle., et al

2002) är prövat och konstaterats kunna användas i olika sammanhang och för alla åldrar och

diagnoser vilket innebär att det kan användas vid aktivitetshinder i miljön även om det inte är

enbart fokuserat på det. Reliabilitetstudier har visat på 0.89-0.88 för test-retest (Cup., 2003).

Wressle et al (2002)har studerat användbarheten av den svenska versionen med hjälp av

fokusgrupper och funnit att COPM är till hjälp för att sätta mål och planera intervention.

COPM bibehåller ett klientcentrerat arbetssätt samt att klienter fick återkoppling på

förbättringar över tid. Studier av test-retest för bedömningsinstrumentet AIMB (Fänge &

Iwarsson, 1999) har visat 0,71. Innehållsvaliditeten har också studerat men några siffror anges

inte. Intern överensstämmelse för AIMB anges med 0,96.

Två av bedömningsinstrumenten, C-CAP-S (Petersson et al., 2007) och I-HOPE (Stark et al.,

2010) är under utveckling. Del I av C-CAP-S (Peterson et al., 2007) är översatt och validerad

för svenska förhållanden. Processen pågår med del II och III. För del 1 finns stöd för ”internal

scale validity” och ”person response validity” då 95% av frågorna uppvisade ”goodnes-of-

fit”. Resultat för ”person separation reliability” var 1,5. Studie på I-HOPE (Stark et al., 2010)

har gett 0,94-1,0 i resultat för mellanbedömarreliabilitet och 0,59-0,83 för intern

överenstämmelse samt 0,43-0,53 för konvergerande validitet. Stark (2010) anger att

bedömningsinstrument ännu bara är prövat bland vita amerikanska kvinnor. HEAP (Gitlin et

al., 2002) är prövat både på arbetsterapeuter och andra yrkeskategorier där test av

mellanbedömarreliabilitet visat 0,01-0,95. Enligt Gitlin et al styrks preliminärt konvergerande

validitet genom resultatet 0,76-0,80 men anger samtidigt att mer studier av validiteten behövs.

Beträffande HCQ (Oswald et al., 2003) har studier av test-retest visat 0,50-0,78, intern

överensstämmelse 0,59-0,83 samt begreppsvaliditet 0,0-0,24. Fyra av

bedömningsinstrumenten, AIMB, (Fänge & Iwarsson, 1999), C-CAP-S (Petersson et al.,

2007), COPM (Law et al., 2005; Cup et al., 2003; Wressle, et al 2002 ) och Housing Enabler

(Iwarsson, 1999) var validerade för svenska förhållanden.

Patientgrupper och åldrar som bedömningsinstrumenten är prövade på

COPM (Law et al., 2005; Cup et al., 2003; Wressle., et al 2002 ) är det enda bedömnings-

instrumentet som beskrivs kunna användas på alla åldrar och alla diagnoser. Housing Enabler

16

( Iwarsson, 1999) och AIMB ((Fänge & Iwarsson, 1999) är avsedda för både vuxna och äldre

medan C-CAP-S (Petersson et al., 2007), HCQ (Oswald et al., 2003) och I-HOPE (Stark et

al., 2010) alla är testade på äldre. HEAP (Gitlin et al., 2002) är även den testad på vuxna och

äldre men i det här fallet äldre med demensdiagnos.

Hur genomförs bedömningen?

För AIMB (Fänge & Iwarsson, 1999), HCQ (Oswald et al.,2003) och C-CAP (Petersson et al.,

2007) används ett frågeformulär som personen själv fyller i. COPM (Law et al., 2005; Cup et

al., 2003; Wressle., et al 2002) genomförs med hjälp av en semistrukturerad intervju. Under

intervjun sammanställer arbetsterapeuten svaren i ett COPM-formulär och gör en

poängberäkning.

HEAP (Gitlin et al., 2002) samlar in data med hjälp av en objektiv bedömning genom

observation samt information från närstående där manual och frågeformulär används. Med

Housing Enabler (Iwarsson, 1999) samlas data in med hjälp av en manual. Först görs en

inledande intervju och observation av personen, därefter görs en bedömning av miljön med

hjälp av fastställda miljöpunkter. Efter det görs poängberäkning som ger ett mått på

tillgängligheten.

I-HOPE (Stark et al., 2010) använder sig av både självskattning genom frågeformulär,

observation av aktivitetsutförande och bedömning av miljöns inflytande.

Diskussion

Resultatdiskussion

Syftet var att sammanställa vad som fanns beskrivet i litteraturen om bedömningsinstrument

som kan användas av arbetsterapeuter vid bedömning av behovet av bostadsanpassning för

vuxna med främst fysisk funktionsnedsättning. Författarna fann sju bedömningsinstrument

AIMB, (Fänge & Iwarsson, 1999), C-CAP-S (Petersson et al., 2007), COPM (Law et al.,

2005; Cup et al., 2003; Wressle., et al 2002), HEAP (Gitlin et al., 2002), Housing Enabler

(Iwarsson, 1999), HCQ (Oswald et al., 2003) och I-HOPE (Stark et al., 2010). Fyra av dessa,

AIMB, (Fänge & Iwarsson, 1999), C-CAP-S (Petersson et al., 2007), COPM (Law et al.,

2005; Cup et al., 2003; Wressle., et al 2002) samt Housing Enabler (Iwarsson, 1999) var

17

validerade för svenska förhållanden. Inget av de funna bedömningsinstrumenten var utvecklat

enbart för att bedöma behovet av bostadsanpassning men alla återfanns i artiklar som berörde

bostadsanpassning och miljö relaterat till tillgänglighet och användbarhet.

Bedömningsinstrumentens datainsamling byggde på observation, intervju och/eller

självskattning. Bedömningsinstrumenten fokuserade på olika aspekter av hemmiljön förutom,

COPM (Law et al., 2005; Cup et al., 2003; Wressle., et al 2002) som byggde på vad personen

själv identifierade som aktivitetsproblem.

Bedömningsinstrumenten avsågs mäta antingen miljöns tillgänglighet, som Housing Enabler

(Iwarsson, 1999) och HEAP (Gitlin et al., 2002), eller dess användbarhet som AIMB (Fänge

& Iwarsson, 1999). Två av bedömningsinstrumenten, I-HOPE (Stark et al., 2010) och C-CAP-

S (Petersson et al., 2007) bedömde båda aspekterna. I enlighet med flera studier på området

(Reuben et al., 2004; Nygren 2007; Fänge & Iwarsson, 2005) anser författarna att det behövs

både en subjektiv och en objektiv bedömning för att få en helhetsbild. Författarna anser även

att det är viktigt att vara klar över behovet och syftet med bedömningen för att välja rätt

bedömningsinstrument (FSA, 2010; Fischer 1992; Blesedell et al., 2009).

För sex av bedömningsinstrumenten angavs en eller flera teoretiska modeller som grund.

Modellerna representerade olika vetenskapliga discipliner som gerontologi, psykologi och

arbetsterapi. Bara två av bedömningsinstrumenten, C-CAP-S (Petersson et al., 2007) och

COPM (Law et al., 2005; Cup et al., 2003; Wressle., et al 2002) hade teoretiskgrund i

arbetsterapeutiska modeller som beskrev samspelet, person, miljö och aktivitet. Författarna

har erfarit att det är viktigt att känna till vilken teoretisk modell som ligger till grund för

bedömningsinstrumentet eftersom synen på person, miljö och aktivitet kan se olika ut. I

enlighet med Law et al. (1996) menar författarna att det dynamiska samspelet person, miljö

och aktivitet är en viktig teoretisk grund vid valet av bedömningsinstrument. För I-HOPE

(Stark et al., 2010) namngavs inga teorier eller modeller men författarnas förförståelse som

arbetsterapeuter gjorde att det gick att se samspelet mellan person, miljö och aktivitet i

bedömningsinstrumentets utformning. Författarna ställer sig dock undrande till varför inte

Stark (et al, 2010) anger några teoretiska referensramar som grund för sitt

bedömningsinstrument.

Samtliga bedömningsinstrument förutom Housing Enabler (Iwarsson, 1999) och HEAP

(Gitlin et al., 2002) hade ett klientcentrerat förhållningssätt och använde självskattning eller

18

intervju som datainsamlingsmetod. Författarna menar att bedömningsinstrument som har ett

klientcentrerat förhållningssätt bör användas eftersom de stöder personen att själv uttrycka sin

uppfattning och att aktivt ta del i den beslutsfattande processen i enlighet med Townsend och

Polatajko, (2007). Författarna kan ändå se att objektiva bedömningar som Housing Enabler

(Iwarsson, 1999) behövs men att de bör kompletteras med ett subjektivt bedömnings-

instrument för att få en helhetsbild. Detsamma gäller även de klientcentrerade bedömnings-

instrumenten som behöver kompletteras med ett objektivt bedömningsinstrument för helheten.

Författarna ser av denna anledning fram emot utvecklandet av C-CAP-S (Petersson et al.,

2007) och I-HOPE (Stark et al., 2010) som innehåller både objektiv och subjektivbedömning.

COPM (Law et al., 2005; Cup et al., 2003; Wressle., et al 2002) var det enda av

bedömningsinstrumenten som kunde användas för alla åldrar och även diagnoser. Housing

Enabler (Iwarsson, 1999) och AIMB (Fänge & Iwarsson, 1999) var avsedda för vuxna och

äldre. De övriga bedömnings-instrumenten C-CAP-S (Peterson et al., 2007), HEAP (Gitlin et

al., 2002), HCQ (Oswald et al., 2003) och I-HOPE (Stark et al., 2010) var testade på äldre.

Författarna förmodar att det kan bero på att mycket av forskningen kring hemmiljö och

bostadsanpassning fokuserat på gruppen äldre och deras behov (Rowles & Chaudhury, 2005;

Oswald & Wahl, 2007).

Vad hemmet betyder är en viktig aspekt i människors liv. Det kan ses som symbol för många

olika saker, tex identitet, personlighet, minnen men också trygghet och kontroll (Lewin, 2005,

Oswald et al, 2007; Hawkins & Stewart 2002). Utifrån egna erfarenheter och i enlighet med

Dahlin-Ivanoff et al, (2007) anser författarna att det är viktigt att arbetsterapeuter som gör

insatser i någons hem är medvetna om vad hemmet betyder för den enskilde. Erfarenheter av

att det är känsligt med förändringar i hemmet finns särskilt när det gäller personer med

demensdiagnoser. Där har också anhöriga och närstående en stor roll vilket bör beaktas vid

bedömningen. Bedömningsinstrumentet HEAP ( Gitlin et al, 2002) omfattar aspekter både

vad gäller tillgänglighet i den fysiska miljön men också andra viktiga aspekter just för

demenssjuka.

Äldre som får funktionsnedsättningar blir allt mer känsliga för miljöns krav (Lawton &

Nahemow, 1973) och när allt mer tid tillbringas i hemmet spelar hemmiljön allt större roll

(Werngren-Elgström, 2008). Författarna har erfarit att det kan gälla alla med (främst) fysisk

funktionsnedsättning som tillbringar mycket tid i hemmet, oavsett ålder.

19

Att hemmiljön omfattar många perspektiv visas även i en studie om äldres erfarenheter efter

bostadsanpassningar (Petersson, Lilja, Borell, 2009). Vissa grundläggande villkor som

upplevd hälsa, ha någon att lita på och att känna sig hemma hade betydelse för upplevelsen av

nyttan av bostadsanpassningen. Petersson et al (2009) betonar att arbetsterapeuter bör

uppmärksamma detta vidare perspektiv vid bedömning av behovet av bostadsanpassning.

Den uppfattning en person har om sin förmåga att kunna påverka sin situation i hemmet anser

författarna också vara en viktig faktor. Ett bedömningsinstrument som HCQ (Oswald et al.,

2003) kan fånga om personen uppfattar om hon själv har kontroll över sin hemsituation eller

om hon förlitar sig på andra. Som arbetsterapeut kan det vara svårt att göra en sådan

bedömning som rör sig inom psykologins område men det kan ändå bidra till en ökad

förståelse för personens förutsättningar att hantera förändringar i sin hemmiljö och till att

kunna ge rätt stöd.

Allt för ofta anpassar sig äldre personer sitt beteende efter miljön i stället för att ändra i

miljöns förutsättningar (Pynoos, Nishita & Perelman, 2003). Stark (2004) beskriver

erfarenheter från en pilotstudie rörande bostadsanpassningar att när äldre personer ger upp en

aktivitet pga. hinder i miljön så slutar de också att tro att det går att göra något åt det.

Aktivitetskorten i I-HOPE (Stark et al., 2010) kan vara ett stöd för att identifiera meningsfulla

aktiviteter som personen slutat utföra pga miljöhinder eller glömt bort.

Beträffande bedömningsinstrumentens användbarhet var AIMB (Fänge & Iwarsson, 1999), C-

CAP-S del 1 (Petersson et al., 2007) COPM (Law et al., 2005; Cup et al., 2003; Wressle., et al

2002) och Housing Enabler. (Iwarsson, 1999) validerade för svenska förhållanden medan

HEAP (Gitlin et al., 2002), HCQ (Oswald et al., 2003) och I-HOPE (Stark et al., 2010) inte

var det. AIMB (Fänge & Iwarsson, 1999) och Housing Enabler (Iwarsson, 1999) gav var för

sig inte tillräcklig information utan behövde användas tillsammans och C-CAP-S (Petersson

et al., 2007) är endast testat psykometriskt avseende del 1. COPM (Law et al., 2005; Cup et

al., 2003; Wressle., et al 2002) kan ge värdefull information om vilka aktiviteter personen

själv anser viktiga att klara men behöver även det kombineras med något annat

bedömningsinstrument för att få en helhetsbild. Författarna konstaterar i enlighet med Gitlin

(1999) att det behövs fortsatt utveckling av bedömningsinstrument för bedömning av behovet

av bostadsanpassning.

20

Sammanfattningsvis kan sägas att författarna fann sju bedömningsinstrument men att inget av

dem var utvecklat enbart för att bedöma behovet av bostadsanpassning. Alla återfanns dock i

artiklar som berörde bostadsanpassning och miljö. Bedömningsinstrumenten mätte miljöns

tillgänglighet eller användbarhet och byggde på självskattning och/ eller observation. Olika

aspekter av hemmiljö mättes förutom COPM (Law et al., 2005; Cup et al., 2003; Wressle., et

al 2002) som utgick ifrån vilka aktiviteter personen själv upplevde svåra att klara.

Metoddiskussion

Någon tidsavgränsning har inte använts i databassökningen då författarna ville få så många

träffar som möjligt. De valda databaserna var relevanta för ämnet och ytterligare databas-

sökningar hade enligt författarnas uppfattning inte tillfört något nytt (Forsberg & Wengström,

2008).

Studier som berörde fallproblematik och hjälpmedel exkluderades vilket kan ha begränsat

antalet träffar. Författarna menar dock att med fallproblematik blir fokus på säkerhet istället

för aktivitetsutförande vilket var utgångspunkten för studien. Flertalet studier exkluderades

också då de omfattade en kombination av hjälpmedel och bostadsanpassningsåtgärder och det

var svårt att särskilja vad som var relaterat till anpassningen av miljön i bostaden. Inklusions-

kriteriet främst fysisk funktionsnedsättning kan även det varit för avgränsande men valdes

utifrån författarnas egen förförståelse att det oftast är vid fysiska funktionshinder som

arbetsterapeuter bedömer behovet av bostadsanpassning. Vid hög ålder kan funktionshindret

även vara kombinerat med en demenssjukdom vilket gjorde att författarna valde

inklusionskriteriet främst fysisk funktionsnedsättning.

De ursprungliga sökorden occupational therapy, home modification och assessment upplevde

författarna inte gav tillräckligt många intressanta träffar eftersom home modification bara

täckte en del av aspekten bostadsanpassning. Synonymerna environmental barriers eller

environmental modification lades till som sökord vilket breddade sökningen. Environment

fanns också med som sökord men var för omfattande för att vara användbart.

Det har varit svårt att beskriva bedömningsinstrumentens psykometriska kvalitet då resultaten

ibland varit preliminära samt att det inte alltid framgått hur validiteten och reliabiliteten mätts.

21

Författarna fann även svårigheter med att översätta olika begrepp för validitet och reliabilitet

från engelska till svenska. Vissa arbetsterapeutiska begrepp var svåra att översätta från

engelska till svenska och en del av dem hade inte, utifrån författarnas kännedom, några

vedertagna motsvarigheter inom svensk arbetsterapi.

Författarna valde att inte göra någon avgränsning att bedömningsinstrumenten skulle vara

validerade för svenska förhållanden. Detta gör att även bedömningsinstrument som inte är

testade för svenska förhållanden togs med (Polit & Beck, 2006). Anledningen till det var att

författarna förutom att sammanställa vilka bedömningsinstrument som fanns även ville få ta

del av pågående forskning kring utveckling av bedömningsinstrument. Av denna anledning

fanns det inte någon frågeställning som tog upp om bedömningsinstrumenten var användbara

eller användes i Sverige.

Slutsats

Litteraturstudien har sammanställt vilka bedömningsinstrument som kan användas vid

bedömning av behovet av bostadsanpassning. Författarna fann sju bedömningsinstrument

som bedömde olika aspekter av miljö i relation till person och/eller aktivitet. För att få en

helhetsbild av miljöns tillgänglighet och användbarhet för aktivitetsutförande behöver både

subjektiva och objektiva aspekter bedömas. Fem av bedömningsinstrumenten innehöll

antingen självskattnings- eller observationsmoment och om de kombineras med varandra får

arbetsterapeuten en helhetsbild. Två av bedömningsinstrumenten innehöll båda aspekterna.

Författarna tror att studien kan vara användbar för arbetsterapeuter som i sitt arbete har som

uppgift att bedöma behovet av bostadsanpassning

22

Referenslista

Blesedell Crepeau, E., Cohn, E S., & Boyt Schell, B.A.(Red.).(2009) Willard & Spackman´s

Occupational Therapy. Philadelphia: Wolter Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.

Boverket. (2010a). Handbok för bostadsanpassningsbidraget. Hämtat 13 mars, 2010, från

Boverket: http:// www.boverket.se.

Boverket. (2010b). Bostadsanpassningsbidragen 2009. Hämtat 20 oktober, 2010, från

Boverket: http://www.boverket.se.

Bring, J., & Taube, A.(2006). Introduktion till medicinsk statistik. Lund: Studentlitteratur.

Canadian Association of Occupational Therapists (CAOT). (1997). Enabling Occupation: An

Occupational Therapy Perspective. Ottawa, ON: CAOT publications ACE.

Cup, Ehc.,Scholte op Reimer, Wjm.,Tjijssen, Mce., & van Kuyk-Minis,Mah.(2003).

Reliability and validity of the Canadian Occupational Performance Measure in stroke patients.

Clinical Rehabilitation, 17, 402-409.

Dahlin-Ivanoff, S.,Haak,S.,Fänge, A.,& Iwarsson, S.(2007).The multiple meaning of home as

experienced by very old Swedish people. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 14,

25-32.

Fischer, A.G. (1992. The Foundation-Functional Measures, part 2: Selecting the right test,

minimizing the limitations, The American Journal of Occupational Therapy, March, Vol

46(3): 278-291.

Forsberg, C.,& Wengström,Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur &

Kultur..

Fänge, A., & Iwarsson, S. (1999). Physical housing environment: Development of a self-

assessment instrument. Canadian Journal of Occupational Therapy, 66, 250-260.

Fänge, A., & Iwarsson, S.(2005). Changes in accessibility and usability in housing: an ex-

ploration of the housing adaptation process. Occupational Therapy International, 12(1) 44-59.

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (FSA).(2005). Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka:

FSA förlag.

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.(2010). Hämtat 19 mars från FSAs hemsida. http://

www.akademikerhuset.se/fsa.

Gitlin, L. N. (1999). Testing home modification interventions. Issues of theory, measurement,

design, and implementation. . In R.Schulz, G. Maddox & M.P. Lawton (red), Focus on

interventions research with older adults (vol 18, pp.190-24). New York: Springer

Gitlin, L.N.,Schindfeld, S., Winter, L., Corcoran, M., Boyces, A.A., & Hauck, W.(2002).

Evaluating home environments of persons with dementia: interrater reliability and validity of

23

the Home Environmental Assessment protocol (HEAP). Disability and Rehabilitation. Vol.

24(1,2,3): 59-71.

Haak, M.,Fänge, A., Iwarsson, S., Ivanoff Dahlin, S.(2007). Home as a signification of

independence and autonomy: experiences among very old Swedish people. Scandinavian

Journal of Occupational Therapy. Vol. 14 (1): 16-24.

Hawkins, R.& Stewart, S. (2002). Changing rooms: the impact of adaptations on the meaning

of home for a disabled person and the role of occupational therapists in the process. British

journal of occupational therapy, 65(2), 81-87.

Iwarsson, S., Isacsson, Å., & Lanke, J. (1998). ADL dependence in the elderly: The influence

of functional limitations and physical environmental demand. Occupational Therapy

International, 5 (3). 173-193

Iwarsson.S.(1999) .The Housing Enabler: An Objective Tool for Assessing Accessibility.

British Journal of Occupational Therapy..62(11), 491-497.

Iwarsson, S., & Ståhl, A. (2003). Accessibility, usability and universal design-positioning and

definition of concepts describing person-environment relationships. Disability &

Rehabilitation, 25 (2), 57-67.

Kielhofner,G. (2008). A model of human occupation theory and application (4th ed.).

Baltimore:Williams & Wilkins.

Larsson Lund, M.& Nygård, L. (2004).Occupational life in the home environment: The

experiences of people with disabilities. Canadian Journal of Occupational Therapy, vol 71

(4), 243-521.

Law,M., Baptiste,S., McColl, MA., Opzoomer,A., Polatajko, H.,& N.(2005). Canadian

Occupational Performance Measure (COPM). ( 4th

ed.).Ottawa: CAOT Publications ACE.

Law,M., Baptiste,S., McColl, MA., Opzoomer,A., Polatajko, H.,& N.(2006). Canadian

Occupational Performance Measure (COPM). ( 4 uppl.). Nacka: FSA förlag.

Law, M., Cooper, B.A., Strong, S., Stewart, D., Rigby, P., & Letts, L.(1996) The person

environment occupation model: A transactive approach to occupational performance.

Canadian journal of Occupational Therapy, 63(1), 9-23.

Law, M., Baum, C., & Dunn, W., (Eds). (2005) Measuring Occupational Performance:

Supporting Best Practice in Occupational Therapy, Thorofare,N.J., Slack Incorporated.

Lawton, M.P. & Nahemow, L.(1973). Ecology and the aging process. In Eisdorfer, C., &

Lawton, M.P.(Eds). The psychology of adult development and aging. Washington DC,

American Psychological Association.

Lawton, M.P. (1998) i Oswald, F., Wahl, H-W., Shilling, O. & Iwarsson, S.(2007). Housing-

related control beliefs and independence in activities of daily living in very old age,

Scandinavian journal of occupational therapy, 14, 33-43.

24

Letts, L.,Rigby, R.,& Stewart, D. ( Eds.).(2003). Using Environments to Enable Occupational

Performance.Thorofare, NJ: SLACK incorporated

Lewin, F.A.(2005). Elderly Migrant and the Concept of Home: A Swedish Perspective, in

Rowles & Chaudhury, (eds) Home and Identity in late life: international perspectives. New

York: Springer publishing company.

Nygren, C., Oswald, F., Iwarsson, S., Fänge, A., Sixsmith, J., Schilling, et al (2007)

Relationsships between objective and perceived housing in very old age: Results from the

ENABLE-AGE Project, Gerontologist, 47, 85-95

Oswald, F., Wahl, H-W., Martin, M., & Mollenkopf, H. (2003). Toward Measuring

Proactivity in Person-Environment Transactions in Late Adulthood: The Housing-Related

Control Beliefs Questionnaire. Journal of Housing For the Elderly, 17(1), 135-152.

Oswald, F., Wahl, H-W., Schilling, O., & Iwarsson, S.(2007). Housing-related control beliefs

and independence in activities of daily living in very old age, Scandinavian journal of

occupational therapy, 14, 33-43.

Patel.,R & Davidson.,B.(2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Petersson, I.,Fischer, A.,Hemingsson,H.,Lilja, M.(2007).The Client-Clinician Assessment

Protocol (C-CAP) Part I: Evaluation of its psychometric properties for use with people aging

with disabilities in need for home modifications. OTJR: Occupation, Participation and Health

(4), 140-148.

Peterson, I., Lilja, M., Borell, L.(2009). Everyday life and home modification for older adults:

Impacts, concepts and instrument development. Doktorsavhandling, Karolinska Institutet,

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

Polit, D F., & Beck, C T.(2006). Essentials of Nursing Research: Methods, Appraisal, and

Utilization. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Pynoos, J., Nishita, C. & Perelman, P.(2003). Advancements in the Home Modification Field:

A Tribute to M. Powell Lawton. Journal of housing for the elderly, vol 17(1/2),105-116.

Reuben, D.B., Seeman,T. E.,Keeler,E.,Hayes, R.P., Bowman, L., & Sewall,A.

(2004).Refining the categorization of physical functional status: The added value of

combining self-reported and performance-based measures. The Journals of Gerontology

Series A: Biological Sciences & Medical Sciences,59,M1056-M 1061.

Rowles, G.,& D.,Chaudhury, H.(Red.).(2005). Home and identity in late life: international

perspectives. New York: Springer publishing Company.

Schulz, R.,& Heckhausen, J. (1999). Aging, Culture and Control, Setting a New Research

Agenda. Journal of Gerontology, Psychological sciencis, vol 54B(3), 139-145.

Socialstyrelsen.(2010). Socialstyrelsens termbank. Hämtat 13 mars, 2010, från

Socialstyrelsen: http://www.socialstyrelsen.se

25

Stark, S.(2004). Removing environmental barriers in the homes of older adults with

disabilities improves occupational performance. OTJR: Occupation, Participation and

Health, 24,32-39.

Stark, S., Landsbaum, A., Palmer, J L., Somerville, E K., & Morris, J C. Client-centred home

modifications improve daily activity performance of older adults. (2009).Canadian Journal of

Occupational Therapy, 76, 235-245.

Stark, S.L, Somerville, E.K., & Morris, J.C. (2010). In-Home Occupational Performance

Evaluation (I-HOPE). The American Journal of Occupational Therapy 64(4), 580-589.

Steinfeld, E., Schroeder, S., Duncan, J., Faste, R., Bishop, M., Wirth, P., & Cardell, P. (1979)

Access to the built environments: A review of the literature. Washington, DC:Government

Printing Office.

Townsend, E., & Polatajko, H.(2007). Enabling Occupation II: advancing an occupational

therapy vision for health, well-being & justice through occupation. Ottawa: Canadian

Association of Occupational Therapy.

Werngren-Elgström, M., Carlsson, G., & Iwarsson, S.(2008). Changes in person-environment

fit and ADL dependence among older Swedish adults – A 10-year follow-up. Aging Clinical

and Experimental Research, under tryckning

Wressle, E., Marcusson, J., & Henriksson, C.(2002). Clinical Utility of the Canadian

Occupational Performance Measure- Swedish Version. Canadian Journal of Occupational

Therapy, 69 (1), 40-48.

26

Tabell 2 .Granskning av funna bedömningsinstrument Bilaga 1

Bedömnings-

instrument.

Författare

Artikel

Bedömnings-

instrumentets

syfte

Teoretisk grund Reliabilitet Validitet Klientgrupp

Åldrar

Insamlings-

metod

AIMB

Fänge & Iwarsson

(1999)

Physical housing

environmnet:

Development of a self-

assessment instrument.

Skatta

användbarhet av

bostaden för

aktivitets-

utförande, socialt

umgänge,

förändringsbehov

Environmental

Competence-Press

Model

Test-retest reliabilitet:

0,71. Tillfredsställande

innehållvaliditet enligt

artikelförfattarna (inga

siffror anges). Intern

överenstämmelse: 0,96.

Vuxna, äldre Självskattning

COPM

Cup et al.

(2003)

Reliability and validity

of the Canadian

Occupational

Performance Measure in

stroke Patients.

Identifiera

aktivitetsproblem

Canadian Model of

Occupational

Performance.

Test-retestreliabilitet:

0,89-0.88.

Diskriminerande validitet

bekräftad genom att

många patient unika

problem identifierades i

COPM men inte i de

jämförda bedömnings-

instrumenten.

Barn, vuxna,

Äldre.

Semi-

strukturerad

intervju

COPM

Svenska versionen

Wressle, Marcusson &

Henriksson (2002)

Clinical Utility of the

Canadian

Occupational

Performance Measure-

Swedish version.

Identifiera

aktivitetsproblem

Canadian Model of

Occupational

Performance

Bedömningsnstrumentet

är kliniskt användbart

enligt artikelförfattarna.

Barn, vuxna

äldre

Semi-

strukturerad

intervju

C-CAP-S

Peterson et al.

(2007

Petersson, Fischer,

Hemmingsson & Lilja

(2007).

The Client-Clinician

Assessment protocol(C-

CAP):

Evaluation of It`s

Psychometric Properties

for Use With People

Aging With Disabilities

in Need of Home

Modifications.

Identifiera

aktivitetsproblem i

vardagen

Model of Human

Occupation,

Environmental

Competence-Press

Model,

Personal Control

Theory

Stöd för ” internal scale

validity” och ”person

response validity” då 95%

av frågorna uppvisar

”goodnes-of fit” .”Person

separation reliability”:

1,5, även om kvalitén

mellan de tre skalorna

varierar enligt

artikelförfattarna.

Äldre med

funktions-

nedsättning

Självskattning

HEAP

Gitlin, Schinfeld,

Winter, Corcoran,

Boyce & Hauck

2002

Evaluating home

environments of persons

with dementia: interrater

reliability and validity of

the Home

Environmental

Assessment Protocol

(HEAP)

Objektiv

utvärdering av

fysisk hemmiljö

för personer med

demens

Environmental

Competence-Press

Model

Mellanbedömar

reliabilitet: 0,01-0, 95 för

frågorna. Mininal skillnad

mellan experter och icke-

experter. Preliminär

konvergerande validitet:

0,76-0,80 enligt

artikelförfattarna. Anges

att mer studier behövs

Vuxna, äldre

med

demenssjukdo

m

Strukturerad

observation

samt

självskattning

Housing Enabler

Iwarsson

(1999)

The Housing Enabler:

An Objective Tool for

Assessing Accessibility.

Bedömning av

tillgänglighet

baserat på per-

sonens funktion

och miljöns

förutsättningar

Environmental

Competence-Press

Model

Mellanbedömar

relialibilitet för steg 1:

0,87.

Mellanbedömar

relialibilitet för steg 2:

0,68..

Artikelförfattaren skriver

att innehållsvaliditeten

Vuxna, äldre Strukturerad,

objektiv

bedömning

27

förbättrats genom de

medverkande

arbetsterapeuternas

synpunkter. Inga siffror

nämns.

HCQ

Oswald et al (2003)

Toward Measuring

Proactivity in Person-

Environment

Transactions in Late

Adulthood: The

Housing-Related

Control beliefs

Questionaire.

Bedömning av

upplevd

psykologisk

kontroll relaterat

till hemmiljö

Environmental

Competence-Press

Model,

Psychological

Control Theory

Test- retest reliabilitet:

0,50-0,70. Intern

överenstämmelse. 0,59-

0,83. Begreppsvaliditet:

0,0 -0,24. Författarna

anger att fler studier

behövs

Äldre Frågeformulär

I-HOPE

Stark, Somerville &

Morris (2010)

In-Home Occupational

Performance Evaluation

(I-HOPE).

Identifiera

aktivitetsproblem

skattning av vikt,

och utförande

Ingen teori eller

modell nämns som

grund.

Mellanbedömar

Relialibilitet: 0,94-1,0,

Intern överenstämmelse:

0,77-0,85. Konvergerande

validitet: 0,43-0, 53.

Författarna anger att fler

studier behövs

Äldre Val av

aktiviteter från

foton, själv-

skattning,

observation