Biblioteken i Östergötland 2009:3

nr 3 2009

10plus5 saker i Östergötland och Läskonster

Ansvarig utgivare: Kerstin Olsson, lä[email protected]

Redaktör: Claes [email protected]

Layout: Okidoki [email protected]

Innehåll nummer 3:2009

Manusstopp för nr 4 av Biblioteken i Östergötland är den 18 dec 2009.

Välkomna med artiklar från biblioteken i länet!

Skicka artiklar på högst 500 ord till ansvarig utgivare per e-post. Innehållet i varje artikel svarar insändaren själv för.

Omslagsbilder:

Framsida:Cecilia Gustavsson, 2008 års skrivarkursstipendiat

10plus5 saker

i Östergötland 4Sociala medier

– något mer än för

de närmast sörjande5

Dela dokument

utan nätverk 6LibraryThing 7Nytta och nöje med

Blondinbella

och Doktor Dahlqvist8

Public Service

på webben 8Fem dagar med

skrivkramp och magi 9Läskonster livade upp

Almedalsveckan 10

Språkpiller

– läsning på recept 12 Nya grepp krävs för skönlitteraturen 13Kreativa möten mellan ungdomar och böcker 14Linköpings stadsbibliotek lägst bemannat i landet 16Kinda satsar i Horn 17Vadstena satsar på

lokalhistoria och

släktforskning17

Helena Agnemar ny chef i Motala 18På gång i Boxholm 19

Äntligen Tid för bibliotek Text: Kerstin Olsson, länsbibliotekarie

November är grått och trist som vanligt.

Försöker liva upp med lite skönlittera-

tur och läser Herta Müllers ”Idag skulle

jag helst inte velat träffa mig själv”.

Även eländeslitteratur kan liva upp.

Annars är väl höstens kulturproposition

ett ovanligt positivt inslag. Den heter

Tid för kultur. Efter många års lobby-

och förankringsarbete från flera håll, så

verkar vi äntligen få en nationell biblio-

teksmyndighet även för folkbiblioteks-

sektorn. KB kommer att få ett utvidgat

uppdrag (ska beslutas i december) att

ansvara för nationell överblick, främja

samverkan och driva på utvecklingen

inom folk-, läns- och skolbiblioteken.

Det är bra. Uppdraget har ju varit ledigt

några år sedan Kulturrådet avvecklade

sin bibliotekssektion och hävdade att

de inte hade något uppdrag att vara

folkbiblioteksmyndighet.

Medan det nationellt, och på många

håll också regionalt, ser ut att gå mot

ökad samordning och en mera jämlik

biblioteksservice, så går Linköping åt

motsatt håll. Där ska man splittra upp

verksamheten och lämna ut närbiblio-

teken på entreprenad. Medan huvud-

biblioteket och bokbussen ska spara 5

miljoner. I en stad som påstår att de har

god ekonomi. Ingen Tid för kultur där

inte.

Den digitala klyftan minskar enligt

en ny rapport, men fortfarande är

det 1,7 miljoner människor som inte

är delaktiga i det digitala samhället.

Bibliotekens internetguidningar har

varit populära i höstens e-kampanj (bra

jobbat!) och bibliotekspersonalen har

förkovrat sig i digitala sociala medier

och har bloggat och twittrat som aldrig

förr. Jobbar man med medier och in-

formation måste man känna sig hemma

även i de nya sociala medierna. 10plus5

saker i Östergötland är till för det.

Under e-kampanjen har alla kunnat

hämta material på den gemensamma

wikin och sprida sina erfarenheter

via kampanjbloggen: internetforalla.

blogspot.com.

För den som vill gräva ner sig lite till

i höstrusket kan jag rekommendera

bibliotekens Långa svans. I Linköpings

bibliotek till exempel, så är fyra böcker

av fem, ca 200 000, äldre än 10 år.

Finns förmodligen inte att köpa i bok-

handeln. Tips kan du få genom att följa

en twittrande bibliotekarie i Stockholm

i http://twitter.com/langasvansen.

Dagens twittertips låter så här: ”Hela

förmiddagen hade han slagits med en

fluga”. Gissa vilken stor svensk förfat-

tare som börjar en bok på detta viset för

48 år sedan?

Och för den som vill bli lite uppiggad

rekommenderar jag förstås Östgötabib-

liotekens www.ostgotabibliotek.se med

alla bok-, musik-, film- och tidskrifts-

tips där man också kan få personliga

boktips genom tjänsten ”Ge mig ett

boktips tack!”

Snart kommer snön. Då blir det ljust.

God läsning så länge!

LEDARE

3BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 3: 2009

10plus5 saker i Östergötland – webb 2.0 för biblioteken i Östergötland 2009Text: Rolf Holm, bibliotekskonsulent

Att prova på femton olika ”saker” på internet är målet för utbildningsprojektet 10plus5, som under året pågått på biblioteken i Östergötland. Det handlar dels om att hitta egna nyttor med olika tjänster på nätet, och dels att förmedla dessa till andra och nå nya målgrupper.

Det som kallas webb 2.0 innebär

nya sätt att använda och själv bidra

till det som finns på internet.

Det handlar mycket om nya tek-

niker och nya platser för socialt

nätverkande där ungdomar och

vuxna redan befinner sig, m.a.o. de

människor som besöker våra biblio-

tek. Det handlar också om dem som

ännu inte hittat till biblioteket, men

som vi skulle vilja nå. Ett sätt är

genom webb 2.0.

Upprinnelsen till utbildningen 2.0

står alltså att finna i vår omvärld.

Rent konkret brukar man i de här

sammanhangen lyfta fram Helene

Blowers, verksam på The Public

Library of Charlotte & Mecklenburg

County, USA. Helene formulerade

23 saker, som baserar sig på en

artikel som publicerades i februari

2006. Författaren till den artikeln

43 Things I (or you) might want to

do this year var Stephen Abram.

Tre mål för projektet Helen Blowers har med hjälp av

kolleger skapat en utbildning som

helt bygger på webb 2.0-lösningar.

Man är hela tiden uppkopplad på

Internet. Det handlar om

tjänster som är fritt

tillgängliga på nä-

tet t.ex. Blogger,

Flickr, Youtube,

Wiki och Bloglines. Utbildningen

bygger på självstudier och samar-

bete mellan kolleger som arbetar

med samma uppgifter. På webbsi-

dan Learning 2.0 formulerar Helen

Blowers tre mål med projektet:

n Det ursprungliga syftet med

utbildningen har varit att upp-

muntra till att utforska webb 2.0

och ny teknologi.

n Att förse personal med nya verktyg

som finns fria på Internet för att

än bättre uppnå de mål som finns

för den egna verksamheten.

n Belöna de kolleger som deltagit

och fullföljt utbildningen.

I vårt upplägg 10plus5 saker för

Biblioteken i Östergötland vände

vi oss till all bibliotekspersonal på

kommunbiblioteken i Östergötland

och till all personal på Regionför-

bundet Östsams kansli. Intresset

och engagemanget har varit stort.

Mycket ny kunskap har erövrats av

många deltagare.

Exempel på innehåll: Bloggar,

RSS, Sociala bokmärkestjänster,

LibraryThing, Wiki, Bild och Video

(Flickr och Youtube), Dela doku-

ment (Google Docs eller Zoho.com),

4 BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 3 : 2009

10plus5 saker i Östergötland

Allt fler bibliotek har börjat använda

sig av olika sociala nätverkstjänster

på Internet för att få ut sina tjänster,

göra biblioteken närvarande utan-

för det fysiska rummet. Biblioteken

bloggar, twittrar, facebookar och är

med på MySpace. En ganska naturlig

väg då många bibliotekarier är IT-

intresserade och eftersom vi vet att

runt 60 procent av svenskarna som är

mellan 12-35 år regelbundet besöker

en mötesplats på nätet (community

på engelska).

Än så länge har

nog inte biblio-

tekens närvaro i

olika nätsamman-

hang blivit särskilt

uppmärksammade. För de flesta

som bloggar eller är med i Facebook

intresserar sig först och främst för

sin närmaste omgivning. Sin egen

bekantskapskrets. Något som också

gäller biblioteken; biblioteksbloggar-

na och biblioteks-twittrarna läses nog

först och främst av andra bibliotek.

Men, att läget är så idag utesluter inte

att nätnärvaron fyller en funktion.

Våga prova nyttAtt prova sig fram, se hur com-

munities fungerar, testa att blogga

som marknadsföringsmedel; det ger

erfarenheter och en förståelse för hur

internet alltmer används. Det kan tas

med i arbetet med bibliotekens ofta

ganska traditionella hemsidor, i syfte

att prova nya metoder och vägar utan

att helt säkert veta nyttan av det.

Biblioteken har också en uppgift i

att visa hur tjänsterna fungerar, för

intresserade bland de 40 procent som

inte använder dessa medier. På Norr-

köpings stadsbibliotek är kurserna i

bloggande och sociala nätverk full-

bokade, vilket visar att det finns ett

intresse. Utan

nyfikenhet på

ny teknik och

nya mötesfor-

mer kommer

biblioteken och

bibliotekarierna att bekräfta bilden av

en dammig plats och en lika dammig

yrkeskår. Vi är mer än så.

Sociala nätverkstjänster, Micro-

bloggning och Google Booksearch.

Egna bloggarUtbildningen genomfördes i sam-

arbete med Linköpings universitets-

bibliotek, som under hösten 2008

dragit igång 10 SAKER-utbildning

för sin personal. LiUB delade frikos-

tigt med sig av sitt material! Också

Regionbibliotek Stockholm har

generöst ställt sitt material till vårt

förfogande!

De första 10 sakerna bygger på

LiUB:s utbildning. Varje deltagare

i vår utbildning har som sin första

uppgift fått starta en egen blogg där

uppgifterna sedan har redovisats.

Bloggarna har fungerat som ett bra

sätt att dela med sig till kolleger av

sina erfarenheter. Vi har i utbild-

ningen använt oss av Ning som är

ett verktyg för att skapa en social

mötesplats (community) på nätet.

Utbildningen har gått till så att en

ny sak har presenterats varannan

vecka på Ning. I dagsläget finns det

104 medlemmar på 10plus5 saker.

Det är många! Sak 15 läggs ut i bör-

jan av december.

Fina vinsterI mitten av januari 2010 kom-

mer denna utbildning att avslutas.

På allmän begäran kommer några

fina vinster att lottas ut bland dem

som hunnit klart med alla 15 saker

i tid! Priserna som lottas ut är två

och kommer att bestå av en LÄS-

PLATTA och en IPOD NANO (5:e

generationen).

Avslutningen så sent som i mitten

av januari 2010 ger också fler chan-

sen att hinna klart och vara med i

den utlovade utlottningen.

Sociala medier – något mer än för de närmast sörjandeTommy Jansson, Norrköpings Stadsbibliotek

Under året har debatten inom biblioteksvärlden rasat om vad biblioteken egentligen ska ägna sig åt. Vad är kärnan i vår verksamhet? Hur ska vi bäst möta våra besökare och vad vill de ha egentligen?



RSS

Fördelen med en tjänst som

Google docs är att man inte är

bunden till ett visst nätverk, så man

kan använda det hemifrån eller när

man samarbetar över kommungrän-

serna. Det är smidigare att arbeta

med dokumenten på detta sätt än

om man ska mejla fram och tillbaka.

Om man använder sig av möjlighe-

ten att lägga kommentarer blir det

tydligt vad som lagts till och av vem.

Nackdelen är att eftersom vi inte

använder gmail som arbetsmejl blir

det ett extra steg att gå in där. Ändå

är det bra att veta att möjligheten

att dela dokument i Google docs

finns. Kanske kan vi ha nytta av det

någon gång i framtiden.

Den största fördelen med Google

docs som jag ser är att det är ett

bra, gratis alternativ till exempelvis

Microsoft Office. Det har de flesta

funktioner jag behöver. Privat an-

vänder jag Open Office och saknar

ingenting från Microsoft Office.

Google docs använder jag ibland för

att öppna dokument.

Det som jag tycker bäst om i både

Google docs och Open Office är att

det är så enket att öppna och spara

om dokument i olika format, samt

att det är så enkelt att skapa pdf.

Dela dokument utan nätverkText: Helena Bengtsson, Mjölby Bibliotek

”Twitter är en nätverkssida & mikroblogg som gör att man kan uppdatera sin

mikroblogg & läsa andras uppdateringar/tweets om max 140 tecken.”

Tweet från Thomas, Kinda Bibliotek

RSS bevakar omvärldenText: Ola Ekström, Mjölby Bibliotek

RSS är enligt Wikipedia en akronym som ursprungligen stod för Real Simple Syndication. Det är ett utmärkt verktyg för omvärldsbevakning då man slipper gå in på 20 olika sidor för att se om någonting har ändrats sedan man var där sist.

Jag kan tänka mig att RSS fyller en

funktion på biblioteken när man vill

hålla sig informerad om nya böcker

eller vetenskapliga artiklar inom

ett ämnesområde. RSS kommer jag

troligen att använda i framtiden,

eftersom jag delvis redan använder

det privat. Om det blir just Bloglines

jag använder återstår att se. Jag har

prövat ett tillägg till webbläsaren

Firefox som heter NewsFox, som jag

tycker är smidigare.

Det finns även fördelar med att

ha läsaren på sin egen dator istället

för en webbtjänst, då slipper man ju

registrera sig och logga in.

I vanliga fall när vi är flera som ska samarbeta om ett dokument på jobbet brukar vi lägga det på (G:) i vårt nätverk. Då kommer man åt det från vilken dator som helst i kommunens nätverk. Att mejla dokument fram och tillbaka brukar också vara ett alternativ.



RSS LibraryThing Text: Jenny Aspling, Bergska skolan Finspång

Recensioner LibraryThing lanserades i augusti

2005, av skaparen Tim Spalding,

och har sedan starten utvecklats

hela tiden och nu, 2009, finns

850 000 användare som lagt upp

över 44 miljoner böcker världen

över. Bokintresserade människor

lägger upp böcker de gillar och ogil-

lar, de skriver recensioner, skapar

”moln”, taggar böcker och hittar

bokvänner i andra användare.

En fin sak med LibraryThing är

att bibliotek som vill göra sin OPAC

lite mer webb 2.0 kan göra det på

ett enkelt sätt utan att byta publi-

ceringssystem. Med betaltjänsten

LibraryThing/forlibraries kan

bibliotek återkoppla sitt bestånd

med funktioner i LibraryThing.

Användarnas taggar, Similar Books

och Other translations är en del av

de LibraryThing-funktioner som

synliggörs i OPAC. (I Sverige

använder bl.a. Malmö Stads-

bibliotek och Halmstad Högskole-

bibliotek denna tjänst.)

MötasAlla användare i LibraryThing är

säkert inte biblioteksbesökare och

kommer kanske inte heller att bli

det, men jag tror att det är ett lyft

för både bibliotekspersonal och

biblioteksbesökare att personalen

har kunskap om och reflekterar

kring hur vi kan mötas, oavsett var

vi möts – på LibraryThing eller

i biblioteket.

Mer information hittar du på nedanstående länkarhttp://se.librarything.com/forlibraries

http://se.librarything.com/

http://www.librarything.com/wiki/index.php/LTFL:Libraries_using_LibraryThing_for_Libraries (bibliotek som använder LibraryThing/forlibraries)

http://www.malmo.stadsbibliotek.org/search*swe/?searchtype=i&searcharg=3810506338(exempel från Malmö Stadsbibliotek)

I mitt arbete som gymnasiebibliotekarie använder jag mig av webb 2.0-saker dagligen. Det kan handla om att guida lärare i Google docs och dela dokument med lärare, visa elever hur en blogg fungerar, undervisa i informationssökning där många diskussioner kretsar kring t.ex. Wikipedia, Google och Google Booksearch.


Public Service på webbenText: Lisa Ekman, Norrköpings Stadsbibliotek

Både SR och SVT

har ett stort utbud

på sina webbsi-

dor. Dels artiklar

och information om bl.a. nyheter

och program och dels TV- och ra-

dioprogram att lyssna på via datorn.

Det finns särskilda webbkanaler/

program, möjlighet att lyssna/titta

på sådant man t.ex. missat när det

sändes samt ett stort arkiv med

både TV och radio sen långt tillbaka,

SR Minnen och SVT Öppet arkiv.

Jag lyssnade på en intervju med

Moa Martinson från 1962, där hon

bl.a. ondgjorde sig över matlag-

ningsprogrammen i radio och TV

– riktigt roligt att lyssna på, och in-

tressant ur ett historiskt perspektiv.

OmvärldsbevakningVisst kan det vara värdefullt att

känna till dessa tjänster för att

kunna vägleda och tipsa våra bib-

lioteksbesökare som använder sig

av bibliotekets datorer. Och visst

skulle vi kunna ha fortbildning för

allmänheten, men jag tror snarare

att kännedom om SR och SVT och

andra mediers webbar kan vara till

nytta för vår egen skull. Jag tänker

på referensarbete och omvärldsbe-

vakning, via webben kan man titta/

lyssna på program när som helst,

t.ex. radioprogrammet biblioteket

som kan ge en bibliotekarie matnyt-

tig information och inspiration.

Ett annat användningsområde är

att det kan finnas program om äm-

nen biblioteksbesökarna är intresse-

rade av, där det saknas böcker, och

då blir SR och SVT ytterligare en

källa till information, och därmed

bra för oss att ha kunskap om.

Bloggar är endemiska, det verkar som varenda tidning, politiker eller or-ganisation har en. Bloggar kan dessutom få stor genomslagskraft, se på Blondinbella eller Doktor Dahlqvist.

Ta Doktor Dahlqvist till exempel,

hon blev känd för att gå emot soci-

alstyrelsen med hjälp av sin blogg.

Vilket resulterade i den märkliga

skapelsen att man gav ut bloggen

i bokform. Och det antagligen på

grund av att många som tillhör hen-

nes läsekrets inte har dator, inte vet

hur man hittar och läser en blogg,

eller kanske inte har en aning om

vad en blogg är. Och istället för att

behöva köpa in och ha en drös som

står i kö på bloggboken borde vi

kunna hänvisa och visa hur man tar

del av bloggen via nätet.

Skaffa trovärdighetBlondinbella har lyckats bli känd

samt tjäna pengar med hjälp av sin

modeblogg. Den följs fram-förallt av

unga tjejer. Men hur ska vi kunna

vara trovärdiga och kunna hänvisa

till ålderdomliga medier som till

exempel böcker, ifall vi inte har

kunskap om de medieformer som

de yngre använder sig av.

Så att skaffa sig kunskap om hur

till exempel bloggar fungerar är dels

ett sätt att kunna sprida kunskap

om hur man inhämtar information

i vissa grupper, och dels att kunna

vinna trovärdighet och ha kunskap

i andra grupper. Ännu en bonus är

att man kan ha både nytta och nöje

av det själv.

Nytta och nöje med Blondinbella och Doktor DahlqvistText: Andreas Pettersson, Valdemarsviks Bibliotek



Unga berättareFem dagar med skrivkramp och magi Text och foto: Cecilia Gustavsson, 2008 års skrivarkursstipendiat

– Skriv om en konflikt, ni har tio minuter på er!Skrivkrampen definierad. Tio minuter är just ingenting ...Men efter fem minuter händer det overkliga. Handen börjar röra sig, pennan börjar skriva. I huvudet massor av tankar och idéer ... Och efter ytterligare några minuter har hjärnan, på ett obegripligt sätt, levererat en text att läsa upp inför resten av gruppen. Som magi!

En veckas skrivarkurs på Biskops-

Arnö – fem dagar med endast ett

ämne på schemat: text. Paus för mat

och sömn. Sedan skriva. Läsa. Analy-

sera. Träffa nya människor att prata

texter med. En fantastisk vecka!

Det är en svindlande känsla, en

aha-upplevelse; att lyckas prestera

under press när det känns fullständigt

omöjligt. Det är för mig helt obe-

gripligt, men ändå helt sant, att det

fem minuter efter en total blackout

finns meningar på det tidigare helt

blanka pappret. En insikt som stärker

självförtroendet; att det faktiskt alltid

går att skriva, hur oinspirerat det än

känns.

Att komma igång har varit ett

ständigt problem i mitt skrivande. Jag

blir rastlös om det inte flyter på och

ger upp för stunden; skriver en annan

gång. På Biskops-Arnö existerar inte

att inte komma igång. Vi är tvungna

att prestera, och jag hatar och

älskar det. Samtidigt.

Jag hatar det för att ångesten över

det tomma pappersarket alltid känns

likadan. Jag älskar det, för att jag lär

mig, att det alltid (!) kommer några

bokstäver till slut. Och sedan

några till.

Vi skriver och skriver. Vi blir sön-

derlästa av varandra. Vi blir analyse-

rade. Vi analyserar tillbaka, ger kritik

och beröm. Hjärtat dunkar hårt av

rädsla och glädje på samma gång. Det

är skrämmande att bli tolkad, under-

bart att få beröm. I slutändan väldigt

utvecklande.

Tack till alla som röstade på min no

vell så att jag fick uppleva allt detta!

Unga berättare n Novelltävling för alla mellan 18 och 35 bosatta i Östergötland

n 2009 års 10 vinnare är: Viktor Andersson Valdemarsvik, Chamilly Evaldsson

Linköping, Anja Gramner Linköping, Cecilia Gustafsson Linköping, Lisa Holm

Rejmyre, Martin Johansson Linköping, Johanna Malm Norrköping, Anna Nygren

Norsholm, Maria Rönndahl Boxholm, Petter Spjut Norrköping.

n Omröstning om vem som blir årets skrivarkursstipendiat pågår på

Unga berättares hemsida tom 31 december.

n Årets jury: Maria Fagerberg författare, Ola Klippvik författare, Kim Ekerstad, Linkö-

pings stadsbibliotek och Lisa Ekman, Norrköpings stadsbibliotek.

Läs mer: www.ungaberattare.se


Läskonster är ett projekt som vill lägga grunden för, tyd-

liggöra och marknadsföra bibliotekens lässtimulerande

roll för barns och ungas läsande.

Projektet drivs av läns- och regionbiblioteken i Mel-

lansverige och deltagare är ett åttiotal personer som

arbetar med barn- och ungdomsverksamhet vid bibliotek i

Dalarna, Gotland, Gävleborg, Stockholm, Uppsala, Värm-

land, Västmanland, Örebro och Östergötland.

Barn och politikerTill Visby och Almedalsveckan åkte 16 personer under två

dagar, för att testa ett nytt sätt att marknadsföra bibliote-

ken. Vi riktade in oss på politiker, beslutsfattare, föräldrar

och barn upp till 8–9 år.

Stockholms stadsbiblioteks marknadsavdelning

hjälpte oss med temat: Trädgård – Avkoppling –

Läslust, kampanjmaterial och passande rekvisita.

Iklädda trädgårdsbyxor och halmhatt eller klut syntes

vi i mängden. Den gula ballongen, stora såpbubblor

och fina trädgårdspallar bidrog ytterligare.

Text: Annika Holmén

Almedalsveckan är arenan för de tunga politiska elefanterna och lobbyisterna. Därför stod de färgglada och lite spralliga bibliotekarierna ute i sina trädgårdskläder på Visbys gator torg. Stadens innevånare och besökare fick sig oväntat till livs bokprat och andra läskonster.

Kan det möjligen vara sagan om den otäcka Lurven? Barnen lyssnar koncentrerat. Team Dalarna

Läståget. Tysta, på rad och med ballongerna i luften vandrade vi på gator

och genom parker. Stannade ibland och läste högt ur varsin barnbok – sam

tidigt! Det väckte uppmärksamhet.

Läskonster livade upp


Under dagarna i Visby delades det ut Läskonster

broschyrer, bokmärken och boktips, 500 armband med

texten ”Jag är en bokkramare”, 1000 Pixiböcker, badbol

lar, Bu och Bä och Bokslukarknappar.

Morgonsamling utanför biblioteket. Lena Lindgren, Anne Myllylä,

Lena Lundgren, Helena Klingberg, Irene Kulneff, Susanne Gunnarsson,

Jenny Pettersén.

AlmedalsveckanHellsingverser Vi hade förberett oss på att förmedla boktips och lusten till

läsning på olika sätt. Det blev tablåer, 30-sekundersbokprat,

tre P:n (som utgår från berättelsens dramaturgi och arbetar

med person plats och problem), Hellsingverser och mycket

mer. Kampanjmaterialet var också tacksamt att dela ut.

Gensvaret var fantastiskt! Biblioteken står högt i kurs och

sällan har det pratats så mycket böcker, läsning och litteratur.

Det gav mersmak för framtiden.

Läs mer på Läskonsters blogg:

http://laskonster.blogspot.com

Våra gula ballonger syntes övera

llt och på långt håll. I. På onsdagskvällen samlades vi i Almedalsparken och släppte

upp

alla

bal

lon

ger

i den

blå

som

mar

him

len.

Läskonster livade upp29 juni – 1 juli 2009


Språkpiller – läsning på recept Text: Annika Holmén

Under 2009 har förberedelser gjorts

för att kunna genomföra Språkpil-

ler i Östergötland. Upptakten var

en studiedag i april. Till denna dag

bjöds bib-

liotekspersonal,

barnlogopeder,

BVC-personal,

tal- och speci-

alpedagoger i

Östergötland in.

På programmet

fanns bl.a. Christine Wennerholm,

Bibliotek Gävleborg och Karin

Langesten, logoped, som berättade

om hur man arbetar med Språkpil-

ler i Gävleborgs län.

Dagen avslutades med grupp-

diskussioner som utmynnade i ett

rungande bifall på frågan om vi

skulle gå vidare med ett östgötskt

Språkpiller. Därefter har en ar-

betsgrupp bestående av logopeder,

representanter från länets bibliotek

och länsbiblioteket jobbat vidare

med projektet. Startklara hoppas vi

kunna vara någon gång våren 2010.

Rekommendera böckerSpråkpillers idé går ut på att logo-

peder behandlar barn med försenad

språkutveckling, rekommenderar

böcker som språklig stimulering och

träning i hemmet. Böckerna lånas

på biblioteket och föräldrarna läser

för och med barnen.

En grundförutsättning

är att alla logopedmot-

tagningar och att alla

kommuners huvudbib-

liotek (åtminstone) är

med på tåget.

Från BVC remitteras

barn med svårare språk-

störningar till logoped.

Logopeden utreder och

skriver ut Språkpiller =

recept på en lämplig bok

att läsa. För att kunna

rekommendera rätt bok

har logopederna till sin

hjälp en Språkpillerlista.

Föräldrarna tar med sig

receptet till biblioteket

och lånar boken där. Böckerna är

märkta med speciella Språkpiller-

klisterlappar för att bli lättare att

hitta. Bibliotekets roll är att stötta

föräldrarna och tillhandahålla böck-

erna.

Noggrant urvalDet är logopederna som gör

urvalet av böcker till Språkpiller-

listan. Just nu pågår en intensiv

inläsning av pek- och bilderböcker.

Vilka böcker kan passa? Har de en

enkel meningsbyggnad och tydliga

bilder? Hur många böcker skall

finnas med på listan? Vi räknar med

att de flesta titlar redan finns på

biblioteken, men vid urvalet är det

viktigt att böckerna finns att köpa,

om de saknas i bokbeståndet.

Bettina Johansson i Ödeshög har

gjort en rolig och inspirerande bild

till receptet. Receptet i sig kommer

att finnas i logopedernas datorer

och skrivas ut när det behövs. Bet-

tina har också tagit fram ett förslag

på en detalj från Språkpillerbilden,

som kan användas till klistermärket.

I slutet av november träffas

Språkpillergruppen nästa gång.

Då skall vi förhoppningsvis

äntligen kunna arbeta fram och

därefter presentera den östgötska

Språkpillerlistan.

Barn med försenad språk utveckling ska behandlas med språkpiller. Det handlar dock inte om medicinering, utan ett projekt där logopeder och bibliotekarier samarbetar. Nästa år börjar det i Östergötland.


Läsprojekt

Nya grepp krävs för skönlitteraturenText: Annika Holmén, läslustkonsulent

De nya medierna gör sitt intåg på biblioteken, men skönlitteraturens ställning är stark. Nya böcker av kända författare lånas snabbt ut, men för att nå ut med okända författare och nå nya målgrupper krävs kanske nya grepp.

Vilken är den vanligaste bilden av

vad man kan göra på ett bibliotek?

Jo, att man kan låna böcker, vilket

för många är synonymt med skönlit-

teratur.

Biblioteken lägger ner omfat-

tande resurser på mediainköp. Det

skall väljas, beställas och utrustas.

Pappersboken har dessutom fått

sällskap av ljudböcker, e-böcker,

strömmande ljudböcker, Medie-

jukeboxen, Google Book Search…

Allt genastMen vad händer sedan? När böck-

erna är på plats på biblioteken och

e-medierna finns sökbara i katalo-

ger och på hemsidor! Hur berättar

vi om vad som finns, hur inspirerar

vi till läsning och bjuder vi in till

samtal om det lästa? Under mina år

som ansvarig för skönlitteraturen på

Söderköpings stadsbibliotek ägnade

jag åtskillig tid åt att fundera över

dessa frågor. Och gör det fortfaran-

de här på länsbiblioteket.

Nya populära titlar är ju inget

problem; mer än möjligen att alla

vill ha samma böcker samtidigt.

I dagstidningar, tidskrifter och i

TVs boksoffor får många tips på de

senaste heta titlarna.

Vad kan vi göra för alla de andra

goda romanerna, novellerna och

berättelserna som inte sitter i

boksofforna? Skylta och åter skylta

är naturligtvis ett sätt. Kräver då

att man ständigt fyller på och att

inte samma böcker blir stående i en

evighet. Bokprat och författarbesök

är andra beprövade förmedlande

grepp.

Skapa tillsammansBehöver vi tänka nytt och interak-

tivt (modeordet för dagen)? Allt

tyder på att dagens kulturkonsu-

menter vill vara med och skapa

upplevelser tillsammans. Det räcker

kanske inte enbart med att tipsa och

tillhandahålla för att vi skall behålla

attraktionskraften i framtiden. Det

kan så många andra också göra. Vad

kan alltså folkbiblioteken specifikt

erbjuda, för att allmänheten skall

komma just till oss?

Under hösten åker jag runt till

biblioteken i länet för att diskutera

skönlitteratur och lyssna på vad

som görs. Man ska naturligtvis inte

underskatta det personliga samtalet

vid infodisken eller mellan bokhyl-

lorna. Några bibliotek ordnar också

bokcirklar och något är på gång att

starta.

SlagkraftHittills har alla varit positiva till

att jobba mer kring berättande och

skönlitteratur för vuxna. Någon

har t.o.m. föreslagit en gemensam

kampanj för att få större genom-

slagskraft. Kanske skall vi bilda ett

eget nätverk, liksom vi har nätverk

för barn, fjärrlån och lokalhistoria

m.m.? Intressant är också att ta

med arbetet mot riktade målgrup-

per vad gäller tillgänglighet och

mångfald i tankarna.

Till chefsmötet i november har vi

bjudit in bibliotekarien och littera-

turforskaren Gunnel Furuland från

NÄFS. Mötet gäller en förutsätt-

ningslös diskussion om skönlittera-

turens ställning på biblioteken, men

med en vinkling mot hur bibliotek

och forskning kan samverka.

Med avstamp i detta får vi väva

vidare på den skönlitterära väven

i Östergötland.

Nätverk för skönlitteratur på

biblioteken bildades 2006 för att

stärka skönlitteraturens ställning

för vuxna på folkbiblioteken i

landet. Driver framför allt tre

frågor: Litteraturförmedling i

grundutbildning och fortbildning

av bibliotekarier. Litterära

träffar för yrkesutövande inom

litteraturområdet. Folkbibliotekens

bokbestånd – skapa diskussioner

kring folkbibliotekens skönlitterära

bestånd och urvalsprinciper.

Läs mer: www.nafs.nu


Läsprojekt

Bokens Alla Sidor Kreativa möten mellan ungdomar och böckerText: Maria Linderström, projektledare

En bok läser man. Men kan man

höra en bok? Det finns ljudböcker

som man kan lyssna på, kanske du

svarar. Kan man då lukta en bok?

Och känna den? Hm, där blev det

möjligen lite svårare, och här kom-

mer fler frågor innan vi närmar oss

en förklaring.

Varför sitter 75 stycken Ödeshögs-

elever i årskurs 8 med förbundna

ögon och gör lerfigurer i en gymnas-

tikhall? Varför skriver elever i en

skolklass i Boxholm, på alla sätt de

kan, att personen på bilden de ser

är den fulaste de sett. Bara för att

sedan beskriva samma person som

den snyggaste de någonsin mött?

Jo, under ett så kallat bok-event

med boken ”FUL” av Scott Wester-

feld i fokus kan sådant hända.

Och mer därtill kan ske när biblio-

tekarie, museipedagog och skrivar-

pedagog tar fram sina favoritrecept

och bakar en gemensam kaka. Eller

när en konstnär får ungdomar att gå

loss med ståltråd, tejp och papper

för att gestalta kärlek. Då ges boken

”Kabinettets hemlighet” av Martin

Widmark en ny dimension. Liksom

när danspedagogen träder in och

lyfter Lene Kaaberböls ”Skämmer-

skans dotter” från marken.

Uppleva böckerProjektet ”Bokens Alla Sidor” hand-

lar om att uppleva böcker på ett an-

norlunda sätt jämfört med vad vi är

vana vid. Det handlar om att tränga

in i bokens berättelse med olika

sinnen och egen aktivitet. Olika pe-

dagogiska kompetenser tas tillvara

för att kunna få med alla aspekter

av boken och för att deltagarna ska

kunna upptäcka sin kreativitet och

sitt skapande. Läslust och nycklar

som möjliggör förståelsen av en text

kan komma med på köpet.

”Bokens Alla Sidor” är ett samarbete

mellan Länsbibliotek Östergötland

och Östergötlands länsmuseum med

medel från Kulturrådet för ett tre-

årigt projekt. Inspirationen kommer

från verksamheten ”LesArt” i Berlin.

”LesArt” blir ”Läskonster” om man

översätter det till svenska. Det kan

enkelt beskrivas som litteraturhus

där man arbetar med utställningar

om böcker och pedagogiska aktivi-

teter runt litteratur och berättande.

Mestadels är verksamheten förlagd

i de fem litteraturhus som finns i

staden. Men man har också en del

Vampyren Edward har så svårt att motstå Bellas doft. Det är ett av flera möjliga teman som kan dyka upp i projektet ”Bokens Alla Sidor”. Där får ungdomar både uppleva och gestalta innehållet i böcker.

Här är processen och delaktigheten det viktiga! Böcker kan upplevas med hela kroppen.


Läsprojekt


uppsökande verksamhet för t ex

förskolan.

Berlin och RimforsaNär ”LesArt” blir en turnerande öst-

götsk produktion spelar det ingen

roll om man bor i staden eller på

landsbygden, om man är berlinare

eller Rimforsabo. Alla intresserade

kommuner erbjuds två bok-event

var, oavsett geografiskt avstånd till

bibliotek eller museum.

Därigenom får ungdomarna på

bland annat fritidsgården i Kisa till-

gång till en rejäl ”kulturdos” inom

ramen för projektet.

I den amerikanska författaren

Stephanie Meyers Twilight-serie

kämpar den snälla vampyren

Edward för att motstå huvudper-

sonen Bellas doft. Vad är då inte

naturligare än att undersöka hur

dofter påverkar oss människor i

form av en ”lukt-workshop”? Vad

som kommer att hända då drama

och konstnärligt gestaltande står för

dörren i Kisa vet vi ännu inte. Inte

heller vad som sker efter de 15 träf-

farna med högstadieungdomar som

fritidsledarna ordnar i anslutning

till bok-eventen. Därför kan våren

komma att överraska Kisa- och

Rimforsaborna med en ”luktbio”

eller en ”doft-utställning” med tema

”Omöjlig Kärlek”. Eller så blir det

något helt annat i kärlekens eller

vampyrvärldars tecken.

GränslöstOsäkerheten kring ”slutproduk-

ten” ligger i sakens natur. Här är

processen och delaktigheten det

viktiga! Det finns inga gränser, bara

våra vanföreställningar och kanske

en övertro på omöjligheter. Något

som det inom projektet ”Bokens

alla sidor” inte tas någon som helst

hänsyn till. Alla nyfikna inbjuds

härmed att hålla sinnena öppna för

kommande äventyr.

Läs mer: www.lansbibliotek.oster

gotland.se/Projekt/bokensallasidor

www.ostergotlandslansmuseum.

se/bild/visn/bokevent.pdf

”Tvåordslexikon” för Bokens Alla Sidor:Bokevent = en utvald bok behandlas med hjälp av olika pedagogiska metoder och konstnärliga gestaltningssätt i sam-verkan med projektledare, bibliotekarie och kulturaktör.

Bokevent Light = enklare variant av bok-event, med mindre resurser (utan projektledare och kulturaktör) för att uppleva en utvald bok.


Läsprojekt

LinköpingLinköpings stadsbiblioteklägst bemannat i landetText: Claes Lundkvist

Linköpings stadsbibliotek riskerar att bli ett mycket glest bemannat bibliotek 2010. Bemanningen blir ungefär hälften av andra jämförbara stadsbibliotek. Det blir följden av kommunens sparkrav inför 2010.– Vi kanske ska bli en utlåningscentral som skickar ut böckerna med post. Något drastiskt måste vi alla fall göra, säger bibliotekschefen Peter Åström.

Kultur- och fritidsnämnden har

redan beslutat om sparkrav på

huvudbibliotek och bokbuss på 3,3

miljoner 2010 (helårseffekt 4,2 mil-

joner 2011 och framåt). Närbibliote-

ken är undantagna från sparkravet,

eftersom kommunen samtidigt

håller på med en upphandling om

driften av närbiblioteken.

– På så sätt har nämnden bak-

bundit sig själv och oss. Vi kan inte

fördela nedskärningarna eller lägga

ned ett närbibliotek, säger Peter

Åström.

Lägst bemanningBland kommuner med 100 000

innevånare eller fler har Linköpings

stadsbibliotek lägst bemanning av

alla. Bland kommuner med 40 000

innevånare eller fler ligger det på

51:a plats av 53. Huvudbiblioteket

på Östgötagatan 5 har idag c:a 30

anställda.

– Redan idag skulle vi behöva

rekrytera ytterligare tjugo personer

för att komma upp till genomsnittet

i Sverige avseende bemanning. Och

detta är på ett bibliotek i en univer-

sitetsstad.

Bibliotek som Umeå, Borås,

Örebro och Norrköping kommer att

ha dubbelt så hög bemanning per

innevånare, om sparkraven för 2010

genomförs. Med ett bibliotek som

redan har en personalbemanning

som ligger bland de lägsta i Sverige,

så behövs ett helt nytt tänkande,

anser Peter Åström:

– Vi får ifrågasätta allt vi levere-

rar idag; öppettider, programverk-

samhet, visningar för skolklasser,

sagostunder, lärhjälp till studenter

och vuxenstuderande. Allt.

”Jättebra”Peter Åström redogjorde redan

i februari 2008 för politikerna i

nämnden att Linköping ligger lägst i

landet vad gäller bemanning.

– Det tyckte de var jättebra, för

det bevisade att vi var så effektiva,

ansåg de då. Nu börjar de låta

tveksamma, men nu är ju besluten

redan tagna. Fast vi talar om det

och någonstans hoppas jag väl på

ett mirakel.


Länet runt

HornKinda satsar i Horn Text: Thomas Ericsson

– Äntligen säger Mona Ljungkvist,

filialföreståndare i Horn. Nu ham-

nar vi mitt i centrum av Horn där

det varit lite ”dött” sedan ”Horn-

bon” lades ner. Det kommer att bli

ett stort lyft för biblioteket som får

mer ändamålsenliga lokaler. Det

blir mer öppna ytor vilket bl.a. ökar

tillgängligheten för rörelsehindrade

och föräldrar med barnvagnar.

– Vi får också bättre möjligheter

att ta emot klassbesök för bokprat

m.m. Horns skola ligger ju bara ett

par hundra meter från biblioteket.

Det blir också mer plats för utställ-

ningar och mindre programkvällar,

vilket kommer att leda till utökat

samarbete med Södra Kinda

Bygdegille och andra föreningar.

Öppen tidningshörnaI entrén till biblioteket kommer det

att bli en tidningshörna där man

kan läsa dagstidningar även när inte

biblioteket är öppet. I anslutning

till entrén kommer det att finnas ett

studie- och lokalhistoriskt rum

för släkt- och hembygdsforskare.

Detta rum kommer att kunna hyras

för möten och sammanträden.

Det nya biblioteket ska bli en

naturlig mötesplats för alla hornbor

i alla åldrar.

VadstenaVadstena satsar på lokalhistoria och släktforskningText: Åsa Andersson

Vadstena bibliotek har ett projekt

där lokalsamlingen flyttas om.

Syftet är att fokusera på kombina-

tionen lokalhistoria och släktforsk-

ning. Mer fokus kommer att hamna

på vår egen historia. Längre fram

under vintern kommer vi att nyin-

viga vår lokalsamling.

När det gäller släktforskning

kommer undertecknad 2 december,

kl 17-18, att hålla en information

om hur man kommer igång med

släktforskning på Internet, hur man

kan använda olika Internetsidor

samt vilka andra hjälpmedel som

finns för släktforskning. En tidigare

informationsträff var välbesökt. Alla

är givetvis välkomna!

Under våren kommer under-

tecknad troligtvis även att vara

cirkelledare för en släktforsknings-

cirkel. Mer information om den

kommer att finnas hos oss.

Filialföreståndare Mona Ljungkvist har

haft det trångt på Horns bibliotek. Till

våren väntar nyrenoverade lokaler som

passar bättre för biblioteksverksamhet.

Till våren flyttar Horns bibliotek till nya lokaler. Efter att biblioteket har huserat i samma hus i närmare 150 år så är det nu dags att ta klivet över gatan. Stiftelsen Kindahus är i full gång att bygga om lokalerna till ett modernt bibliotek. Inflyttningen beräknas äga rum i mars 2010.


Länet runt

MotalaHelena Agnemar ny chef i Motala Text: Claes Lundkvist

Helena Agnemar blir ny bibliotekschef i Motala efter årsskiftet, men har redan börjat praktisera lite på sitt nya jobb.– Det ska blir roligt och det känns som att hela Motala är på gång att utvecklas, såväl biblioteket, kommunen som orten. Och så är det lagom stort, säger hon.

Helena Agnemar kommer senast från Regionförbundet Östsam, där hon arbetat med

utveckling av scenkonsten i regionen. Även dessförinnan har hon arbetat med kultur-

frågor i olika former, bland annat som tillförordnad kulturchef i Vadstena.

– Vi hade ju många möten ihop med biblioteket, så jag tycker att jag känner till

biblioteksvärlden. Dessutom är jag en stor biblioteksvän privat, säger Helena Agnemar.

Spännande utvecklingHon uppfattar det som att mycket händer i biblioteksvärlden nu och att det är spän-

nande.

– Jag ser biblioteket som en mötesplats för medborgarna i kommunen. Inom bib-

lioteket finns plats för aktiviteter kring både litteratur och samhällsfrågor. Dessutom

fungerar biblioteket som en informationscentral för många.

I skrivande stund läser hon Helena von Zweigbergks ”Sånt man bara säger”.

Och så har hon tagit steget ut i de sociala medierna på nätet och använder Facebook.

””

... hela Motala är på gång att utvecklas, såväl biblioteket, kommunen som orten.


Länet runt

”

BoxholmPå gång i BoxholmText: Gen Larsson

Snart kan vi summera året som gått

och vi kan än en gång konstatera

att vi haft mycket för oss i Boxholm.

Ibland bestämmer vi oss för att dra

ner på våra aktiviteter men det dyker

oftast upp saker som vi har svårt att

säga nej till. Folk har vant sig vid att

vi hittar på mycket och vi trivs också

med det, för det mesta. Vi får nya

besökare och biblioteket får god PR.

Fast ibland blir vi trötta. Men snart

är det jul och då får vi lite andrum.

BokklubbenVi har tjugotre med-

lemmar i vår relativt

nystartade bokklubb på

biblioteket. Den skulle

också kunna kallas bok-

tipsarklubb. Romaner,

deckare eller biogra-

fier – det är valfritt.

Bokklubben startade i

år och när vi träffades i

februari var det böcker

från 2008 som presenterades. Det

är kul och inspirerande att prata om

böcker och att höra andra prata om

böcker. Vi gör en utställning och en

presentation av de böcker som disku-

teras, så att också andra låntagare får

glädje av detta.

DatacirklarVåra datacirklar för nybörjare har

blivit hur populära som helst. När

året är slut har 72 ovana dataanvän-

dare deltagit i våra kurser och fler

står på tur. Kurserna är fulltecknade

till långt in på våren. Tre gånger i

veckan har vi datakurser i Boxholm

med sex deltagare varje gång.

Två personer ur biblioteksperso-

nalen är ledare tillsammans med

några trevliga pensionärer.

Ett lyckat koncept minst sagt.

Vi tackar länsbiblioteket och

Medborgarskolan för stöttning!

Föreläsningar från Linköpings universitetVi är tacksamma för de intressanta

föreläsningar Linköpings universi-

tet bjuder oss på. I höst har vi haft

”Sjuka män – hypokondriker eller

hjältar” med universi-

tetslektor Stina Back-

man och ”Struntprat

- viktigare än du tror”

med professor Viveca

Adelswärd samt ”Kok-

böckernas märkliga

värld” med professor

Bengt Erik Eriksson.

Prova-på-lördagarTre lördagar i höst har

vi erbjudit folk att komma och prova

på: Decoupage, tvåändstickning och

silversmide. Tyvärr blev Decoupage-

aktiviteten inställd, men till

tvåändstickningen och silversmidet

kom det många. Detta är ett

samarbete med Medborgarskolan.

Boxholm OK 75 årVi samarbetar gärna med andra, t.ex.

olika föreningar i Boxholm. Box-

holms orienteringsklubb firar 75-års-

jubileum i år och den 25 november

blir det en berättarkväll med musik

och servering på biblioteket.

En tre veckors utställning med foton

och information om klubbens verk-

samhet startade i november.

Emma – Årets framtidslöfteYtterligare en programkväll har vi

den 7 december. Då kommer Emma

Erlandsson till oss och hon ska bland

annat prata om sin bok – ”Mer smak

av ost”. Emma gjorde boken som

sitt projektarbete i våras och den är

sponsrad av Boxholms Ost (förstås).

Emma tog studenten i juni vid

Hotell- och restaurangprogrammet

på Dackeskolan i Mjölby och hon kan

se tillbaka på ett otroligt framgångs-

rikt år. Hon har vunnit flera priser

under året, bland annat tävlingen

Årets kockelev. Den 2 november blev

Emma vald till Årets framtidslöfte

på Restauranggalan i Stockholm.

Imponerande! Emma arbetar på res-

taurang PM & Vänner i Växjö, en s.k.

”fine dining”-restaurang. Vi är stolta

över Emma i Boxholm och vi är glada

över att hon tar sig tid att komma till

biblioteket för att berätta om sin pas-

sion för matlagning, sitt framgångs-

rika år och om sin bok. Boken finns

till försäljning hos oss.

Vi önskar alla kolleger i Öster-

götland en skön avslutning på hösten

och en riktigt God Jul och ett

Gott Nytt År (när den tiden är inne).

Tore Nilsson är hand ledare vid

datakurserna för nybörjare i

Boxholm. Britten Bolling från

Malexander får hjälp.

Emma – Årets framtidslöfte – kommer från Boxholm. Den 7

december kommer hon till Boxholms bibliotek för att tala om sin

passion för matlagning, sitt framgångsrika år och sin bok.


Länet runt

www.ostgotabibliotek.se

Pedagogiska aktiviteter

i Ödeshög.

Hela länets novelltävling

www.ungaberattare.se

Sista röstdatum 31/12

LÄS & RÖSTA

PÅ DIN FAVORIT!Tio vinnare - Tio starka läsupplevelser

Documents

Biblioteken i Östergötland 2009:3