Bladet nr1 2013

BLADET NR 1 # 2013 1

En pErsonaltidning för oss i landstingEt KronobErg

BLADE T01#2013

j Psykosocial resurs j Nya arbetssätt på BUP j Arbete för barnens rätt j Specialist med YH

j Service 2020 j Samverkan – bättre för de äldre j Enkla idéer ger bättre kvalitet j Träna för Vasan

j Runt om j Lönebildning j Mentorskap j Nya chefer j Webbkonferens j Tårtvinnaren

sidan 17sidan 17

Jenö sökte äventyr och utveckling – hittade Landstinget Kronoberg

gör din röst hörd! fyll i vår

undersökning på sidan 8!

BLADET NR 1 # 20132

Behövs den här tidningen? Vill eventuella läsare kanske hellre ha något annat? nu vill vi som planerar landstingets kommunikation veta vad du tycker! Passa på att lämna dina synpunkter, antingen genom att skicka in sidan 8 eller att fylla i formulä-ret på webben. ditt svar blir en vägledning till hur information ska formas i framtiden.

det var en del huvudbry med att ta fram de olika frågorna. Vad vill man och vad kan man skriva om i en personaltidning? arbetsplatsreportage känns givet, forskning och ekonomi hör ju också ett landsting till, men historia – vem vill läsa om det? Minns tråkiga historielektioner i skolan, men inte vad de handlade om. Kungar, krig och annat elände antar jag. Men ju äldre jag blir desto intressantare verkar ”förr i tiden”. då, när det var bättre…

i år firar landstinget som organisa-tion 150 år. Med anledning av det har jag letat i kansliets källare vid några tillfällen och har bland annat hittat en historik skri-ven av Lars J Larsson. det är faktiskt riktigt rolig läsning!

tänk, att på den tiden – 1863 – omfat-tades länet av två delar, Värend i öster och sunnerbo i väster. inget regiontänk direkt. Men Ljungby gick först och där stod lasarettet färdigt redan 1869. Byggnaden liknade ett vanligt boningshus, fast något större, en träbyggnad i två våningar och källare. där nere fanns badrum, matkällare, obduktionsrum och likbod (!). På botten-

våningen låg ett kök och läkarens bostad, på övervåningen fem sjukrum med 27 säng-platser. Vinden inreddes med fyra gavelrum för könssjuka patienter. Oj vad en folkhälso-avdelning skulle haft att göra vid den tiden!

tio år senare, 1879, invigdes Växjö lasarett. i boken kan vi läsa att personal- frågor ansågs viktiga. Här fanns då en läkare, en syssloman, en predikant, fem sköterskor, en maskinist och en dräng.

när lasarettet i växjö slog upp portarna innehöll huvudbyggnaden – utöver sådant som kök, bageri, tvätt, ång-central och badavdelning – sex allmänna och fyra enskilda salar. sammanlagt 65 sängar. i nödfall kunde ytterligare fem till placeras i matsalen. norra flygeln innehöll bostad för lasarettsläkaren. där bodde också portvak-ten och maskinisten.

i södra flygeln bodde syssloman-nen (vår tids ekonom tror jag) på botten-våningen. ”Två obduktionsrum i våningen ökade knappast hans trivsel” skriver Lars-son. Till råga på allt hade han 20 sängar för veneriskt sjuka på övervåningen. Visste de verkligen inte hur sådant där smittade? Mina tankar går återigen till folkhälsa, kondomer och klamydiakit…

Men Boken handlar förstås inte bara om lasarett. Landstinget har under åren intresserat sig för frågor som kräftfiske, brännvinspengar, skog, jakt, vägar, gästgive-rier osv. det berättas om sjukstugor, sanato-rier, provinsialläkare, sss, politiska strider och rena stolligheter under hela 1900-talet. allting förändras och det är kanske inte så dumt med lite historiska perspektiv, även om vi ska blicka framåt…

Kom ihåg att skicka in dina synpunkter på Bladet!

kATARiNA LUNdqViST

Landstinget har under åren intresserat sig för frågor som kräftfiske, brännvinspengar, skog, jakt, vägar, gästgiverier osv.

Det berättas om sjukstugor, sanatorier, provinsial-läkare, SSS, politiska strider och rena stolligheter under hela 1900-talet.

Meningen med Bladet


Bladet är en personaltidning för anställda i Landstinget kronoberg och kommer ut med fyra nummer om året. Bladet är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. Redigering och nyhetsvärdering sker efter journalistiska principer, och följer de etiska regler som finns för press, radio och TV.

ansvarig utgivareMaria Granath[[email protected]]

adress: Bladet, Landstinget kronoberg, 351 88 VäxjöE-post: [email protected]: 0470-58 64 55

redaktörkatarina Lundqvist, 0470-58 85 13[[email protected]]

Bladet är en personaltidning för anställda

BLADE TredaktionskommittéMaria Granath (ansvarig utgivare)Anita Åkesson (ledningsrepr)Mirtha Chabay (Vision)Rickard Johansson (kLL)Eva-Christin Nyblad (kommunal)Anna Åberg (Vårdförbundet)katarina Lundqvist (redaktör)

omslagsfoto: Linda Himseltryck: danagårds grafiskaissn: 1653-5480Upplaga: 7 300 exdistribution: Posten

Nästa nummer kommer i juni. Manus-stopp fredag 31 maj. detta nummer är presslagt 26 mars. innehållet i tidningen får gärna citeras om källan anges.

bladet finns också som taltidning. Vill du ha ett ex? E-posta till [email protected] eller ring 0470-58 69 64.

Psykosocial resurs på vårdcentral

4Barnens åsikter spelar roll

9Logistiker värd en Bladet-tårta

36

Många söker vårdcentralen för stress och ångest

dialog ger god stämning på BUP

Fråga barnen

Skräddarsydda YH-utbildningar

Stöd av serviceportal

Jenö valde Sverige

Samverkan är ledningens ansvar

Träffar för att Linnea ska få ett bra åldrande

Avd 33 vågar testa nya idéer

Jennie åkte Vasaloppet

Runt om

Lokal lönebildning kräver tid och engagemang

Paula fick prata ledarskap på mentorprogram

Träffa tre nya chefer

Möte med Lync

korsord

Tårtvinnaren

4–5.

6–7.

9–11.

12–13.

14–16.

17–19.

20.

21–22.

24–25.

26–27.

28–29.

30.

31.

32–33.

34.

35.

36.

BLADET NR 1 # 20134

Psykosocial resurs kan man få tillgång till på alla vårdcentraler i länet om man är över 18 år. det är läkaren som remitterar. arbetssättet är mestadels individuella samtal, men man kan också delta i olika gruppbehandlingar. samtalen kan vara allt från ett enstaka upp till ett tiotal. Rosita Lindkvist jobbar tillsammans med annika Holm, Elena Rodin, Eli-sabeth Lindskog och Ulla strandberg på vårdcentralerna i Ljungby, Lidhult och Lagan. deras uppdrag är att ta emot patienter med lätt till medelsvår depression, okomplicerade ångesttill-stånd, krisreaktioner och psykosoma-tiska besvär. – Vår uppfattning är att stressrela-terade symtom och ångest är vanligt förekommande. Vi ser dock att pro-blematiken hos patienterna på vård-centralerna blir alltmer komplicerad och kräver längre kontakter. – Vi upplever också att det är fler

Patienter positiva till psykiatrisk hjälp på vårdcentralen

unga vuxna som söker, samt att män-nen söker oftare än tidigare. För att möta det ökade behovet skul-le det behövas mer resurser i primär-vården, fler behandlingsmetoder och utvecklade gruppbehandlingar, menar Rosita Lindkvist och hennes kollegor.

MycKEt saMarbEtEde psykosociala resurserna är också en del av rehabiliteringskedjan när det gäller sjukskrivningar. de samarbetar då med andra yrkeskategorier som sjukgymnaster, arbetsterapeuter och läkare inom både primärvården och andra verksamheter inom landstinget, till exempel medicinkliniken, psykia-trin och vuxenhabilteringen. arbetet med sjukskrivningar kräver också sam-arbete med andra myndigheter som försäkringskassa, arbetsförmedling och socialförvaltning.

j

– att gå till vårdcentralen när man mår psykiskt dåligt kan nog kännas mindre dramatiskt och mer anonymt än att söka sig till psykiatrin, tror rosita lindkvist, som jobbar som psykosocial resurs. hon och hennes kolleger möter positiva reaktioner från de som får hjälp och stöd.

MAY oLSSoN

faKta oM psyKo- social rEsUrs•Desomarbetarsompsykosocialaresurser är anställda inom primär-vårdsrehab, och vårdcentralerna köper tjänster därifrån.

•Vårdcentralensstorlek,detvillsägaantal listade patienter, är avgörande för hur många tjänster vårdcentralen köper in.

• Iblandärdepsykosocialaresurser-na geografiskt placerade på vårdcen-tralen, ibland inte, beroende på hur lokalerna ser ut.

•Psykosocialresursärenfunktionmed flera olika kompetenser: psykia-trisjuksköterskor, skötare, socionomer, sjukgymnaster. Många har flera års erfarenhet från psykiatrin.

•DeflestaharKBT(kognitivbeteen-deterapi) steg 1 som vidareutbildning men det finns också de som har vida-reutbildning inom andra behandlings-metoder, till exempel iPT (interperso-nell psykoterapi), lösningsfokuserat arbetssätt med mera.

•Primärvårdenansvararförförstalin-jens sjukvård vid psykisk ohälsa, där vårdvalsspecifikationen styr uppdra-get. det finns också en samarbetsö-verenskommelse mellan primärvård och psykiatri.


nu finns det nya temaområdet om psykisk hälsa på 1177.se. där kan man att läsa om olika symtom och tillstånd, få förklaring till medicinska begrepp och hitta vägledning till hjälp och behandling. där finns dessutom krönikor, berättelser och reportage om män-niskors egna erfarenheter, känslor och tan-kar om psykisk hälsa och ohälsa.

HjälplinjEn flyttar in till 1177.sE Hjälplinjen blir en del av 1177.se. För-ändringen innebär att webbplatsen inte kommer att finns kvar, men precis som innan går det att kontakta hjälplinjen om man behöver någon att prata med för egen del eller om man är orolig för någon i sin närhet.

Nytt temaområde om psykisk hälsa på 1177.se

Rosita Lindqvist och Annika Holm jobbar som psykosociala resurser i primärvården. På så sätt kan patienter få hjälp med lättare psykisk ohälsa redan på vårdcentralen.

FoTo: HANS RUNESSoN

BLADET NR 1 # 20136

BUP har länge slitit med långa vårdköer och tung belastning på personalen. nu har trenden börjat vända och de senaste måna-derna visar kliniken en positiv utveckling. Tillgängligheten har ökat och i dag möter kliniken 90–100 procent av patienterna inom ramen för den förstärkta vård- och behandlingsgarantin på 0-7-30-30 dagar, undantaget fördjupade utredningar. anette Falkenrot Åquist, tillförordnad verksamhetschef för BUP till mars 2013, analyserar den positiva utvecklingen: – Vi har börjat mäta och följa utvecklingen från vecka till vecka för att hela tiden vara uppdaterade på vad som händer i verksam-heten. samtidigt har vi fått igång en dialog som bidrar till ett bättre arbetsklimat.

KoMMUniKation gEr dElaKtigHEtsamverkansgruppens fackliga representanter håller med anette och menar att ökad kom-munikation ligger bakom förändringen: – den största skillnaden är att vi har börjat prata först och besluta sedan, istället för att besluta först och informera efteråt. nu förs en dialog kring olika utmaningar och personalen känner sig mer delaktiga i besluten. det be-tyder inte att man tycker om alla beslut, men skillnaden är att man får komma till tals, säger Torbjörn Lundholm, psykiatrisjuksköterka och facklig representant för Vårdförbundet.

rätt strUKtUr för saMvErKansgrUppEnsamverkansgruppens huvudsakliga uppgift är att företräda de olika yrkesgrupperna genom att lyfta frågor och föra dialog med klinikledningen. – samverkansgruppen har äntligen hittat rätt struktur bestående av verksamhetschef, mötessekreterare, personalansvarig och fack-liga representanter. det vi saknar nu är en läkarrepresentant, säger ann-Britt Boudrée, leg psykoterapeut och företrädare för Psyko-logförbundet. Hon fortsätter:

ökad arbetsro ger bättre resultat

Barn- och ungdomspsykiatriska klinikenBarn- och ungdomspsykiatriska kliniken

– ibland har vi olika åsikter kring saker och ting men alla är beredda att ha en dia-log och det är god stämning i gruppen.

öKad arbEtsroanette menar att den ökade dialogen har gett personalen mer arbetsro och möjlighet att fokusera på arbetet, något som i förläng-ningen påverkar patienterna. samverkans-gruppen håller med: – Medarbetare som mår bra har lättare att ta hand om de vårdsökande. Och vi an-stränger oss för att leva upp till vårdgaran-tin, säger Torbjörn. – Ja, och när vi förstår varandra kan vi koncentrera oss på patientarbete istället för att lägga energi på organisationen, fyller ann-Britt i.

bEståEndE svårigHEtEr arbetsklimatet på BUP har blivit bättre och produktiviteten ökar, men faktum kvarstår att det finns en tydlig svårighet med långa vårdköer. – när vi har långa köer och måste prio-ritera väljer vi självklart att fokusera på de som är svårast sjuka. de patienterna kan naturligt också komma att kräva mer tid, vilket gör att de andra patienterna kan få vänta, förklarar anette. Hon fortsätter: – samtidigt är det så att psykiatriskt ar-bete tar, och måste få ta, tid. när man job-bar med barn- och ungdomspsykiatri har man inte bara en patient, man har alltid en familj. det handlar mycket om motiva-tionsarbete och att försöka få föräldrarna att komma överens och se sin del i arbetet. För att orka hålla uppe produktiviteten i ett så komplext område som barn- och ung-domspsykiatri måste det till samarbete och förståelse bland medarbetarna och ledning-en. Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken är på god väg att hitta arbetsro, men kom-mer kanske aldrig nå hela vägen fram: – Under de många år som jag har varit på BUP har det aldrig varit ”lugnt”. Vi är alltid i en förändringsprocess och kraven på oss ändras ständigt. det är också lite av utma-ningen och charmen inom barnpsykiatrin, säger ann-Britt.

j

nya arbetssätt och stärkta rutiner på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken ger personalen arbets-ro och ökar produktiviteteten – något som kommer patienterna till godo.

STiNA SoLiN


i mars började Martin glosax som ny verksamhetschef för barn- och ungdomspsykiatriskakliniken, BUP. han är en 35-årig psykolog och psyko-terapeut som bland annat har arbetat åtta år som chef för vuxen- och ungdomspsykiatrin i varberg och i kungsbacka.

STiNA SoLiN

– Jag tror att jag kommer ha nytta av min bak-grund inom vuxenpsykiatrin eftersom jag har fått följa många individer som vuxna efter att de har varit på BUP. Jag har erfarenhet av att vara vårdgranne till BUP och jag har erfarenhet av att ta vid behandlingen där BUP slutar. Jag har under mina år haft nära samarbete med BUP och vi har delat många diskussioner och utveck-lingstankar, säger Martin.

tydliggöra, prioritEra ocH öppna UppMartin strävar efter att bli en del i utvecklingen av den psykiatriska vården i Kronoberg och vill arbeta för att skapa god psykiatrisk vård för länets barn och ungdomar. – Jag vill lära känna och samarbeta med vård-grannar i kommunerna och utveckla ett lokalt samarbete med universitetet. detta för att stärka vården men också kunskapsutvecklingen i Kro-nobergs län. – det är också viktigt att tydliggöra, prioritera, öppna upp och skapa transparens inom den psy-kiatriska vården. det skapar stabilitet och möj-liggör att vi blir tillgängliga för våra vårdgrannar och våra invånare.

åtErvändEr till KronobErgMartin är uppvuxen i Ljungby men har bott i Kungsbacka med sin familj sedan några år till-baka. som småbarnspappa spenderar han stora delar av fritiden i simhallen och lekparker. – Vi har alltid haft en tanke om att återvända till Kronoberg för att kunna spendera mer tid med vår familj. det passar bra att göra det nu.

Mål inför fraMtidEnBUP:s verksamhetsmål för 2013 innefattar bland annat att arbeta ur ett medarbetarper-spektiv och att jobba med utvecklings- och handlingsplaner utifrån verksamhetens behov. – Min bild över BUP i detta nu är att vi är på rätt väg. Vi måste fortsätta arbeta med våra innehållsfrågor och vår högsta prio-ritering framöver blir att få de fördjupade utredningarna under kontroll. i överenskommelsen mellan verksam-hetschefen och barn- och kvinnocentrums centrumchef, annika Hull Laine, framgår att kliniken, från oktober 2013, ska påbörja fördjupade utredningar inom trettio dagar för 80 procent av patienterna. – den stora utmaningen är att allt ska ske inom den förstärkta vårdgarantin. det gäl-ler att kombinera hög kompetens och god kvalitet för att vi ska kunna påbörja även fördjupade utredningar inom 30 dagar. För att nå dit krävs trygg personal, vilket jag tror vi skapar genom transparens och att olika sorters expertis får möjlighet att utvecklas tillsammans. j

Martin värdesätter transparens och samverkan

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken

FoTo: STEFAN AHLRikMartin Glosax menar att dialog är en av nycklarna till trygg personal.

BLADET NR 1 # 20138

Så gör jag när Bladet kommer

Läser det mesta

Läser vissa artiklar

Bläddrar igenom

Slänger utan att öppna

För mig skulle det gå lika bra om Bladet

bara fanns på landstingets webbplats

delades ut på arbetsplatsen

gick att hämta på ett angivet ställe

Nej, jag vill ha den hemskickad i brevlådan

Jag tycker att Bladet

är en viktig informationskälla

är trovärdig

angår mitt arbete

bidrar till samhörighet med andra i landstinget

visar olika verksamheter och yrkesområden

förklarar Landstinget kronobergs olika mål och framtidsplaner

behövs

inget av ovanstående

Jag tycker att Bladet ger röst åt

Högsta ledningen

Cheferna

de anställda

det här vill jag helst läsa i Bladet

Arbetsplatsreportage

Personporträtt

Aktuella händelser och beslut

Nytt från ledningen

Arbetsmiljö/hälsa

Vård i andra landsting eller andra länder

Forskning

Sjukvårdspolitik

Ekonomi

Historik

kultur

kåserier, krönikor

insändare

Notiser

korsord

Annat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Övriga synpunkter på Bladet

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vi vill veta vad du tyckerEmellanåt får vi synpunkter på Bladet, ibland beröm, ibland skäll. Det är bra, feedback behövs för att vi ska kunna utvecklas och för-ändra. Men de allra flesta hör inte av sig alls, och nu vill vi veta vad du tycker!

Fyll i läsvärdesundersökningen och skicka med internpost till Katarina Lundqvist, informationsavdelningen, Landstingets kansli.

Det går också bra att posta ditt svar till Bladet, Landstinget Kronoberg, 351 88 Växjö.

Eller så går du in på interna webben och fyller i dina svar där.

Du får kryssa i hur många av alter-nativen du vill, och du är anonym.

Skicka in dina svar senast den 10 maj 2013.


vad har en tvåårig pojke att säga om väntrummet på barnakuten i växjö? att det ska vara lite mer glitter och blanka golv, såklart. hur vet vi det? vi har frågat honom.

TExT: STiNA SoLiNFoTo: CLARA ENqViST

Under hösten fick landstingets barnrätts-praktikanter, Elin andén och Lina ax som går tredje året på Teknikums barn- och fritidsprogram, spendera ett par veckor hos barnakuten och barnavdelning 11 på Centrallasarettet Växjö för att ta reda på vad deras patienter tycker om lokaler, be-mötande och information. arbetet med barnrättspraktikanter är en del i landstingets barnrättsarbete.

– Tjejerna var helt suveräna. de var självgå-ende och gjorde ett väldigt bra jobb. det tog bara en vecka från att de avslutade arbetet tills de hade skrivit ihop en rapport och höll presentationer för oss i personalen, säger Mona Öhrn, avdelningschef på barnakuten och barnavdelning 11. Personalen på de båda avdelningarna arbetar nära varandra i det dagliga arbetet och nu försöker de tillsammans använda praktikan-ternas resultat för att förbättra barnens upple-velse av vården. – självklart vill vi använda resultatet så mycket som möjligt. Vi jobbar alltid för att förbättra oss, en liten bit i taget, säger Mona.

dEn soM frågar sKa intE sticKa EftEråtsolveig Kungberg, barnsjuksköterska på barnakuten, Gunilla Karlsson, barnsköterska på barnakuten och Jonna Kytömäki, barnskö-

Den som frågar får svar

Mona Öhrn, avdelningschef på barnakuten och barnavdelning 11.

Barnen uppskattar Pippi Långstrump-rummet på barnakuten.

BLADET NR 1 # 201310

terska på barnavdelning 11 är eniga: styrkan med barnrättspraktikanternas arbete är att ungdomar får intervjua barn. – Visst kan vi göra intervjuer själva, vi träffar ju en massa barn. Men det kan bli så att man friserar svaren efter vem som frå-gar eftersom man vill svara rätt och verka duktig. Och det är nog lättare att få veta vad barnen egentligen tycker om den som frågar inte ska sticka dem i armen i nästa stund.

barnKonvEntionEn soM lEdstjärnaavdelningarna arbetar redan med barnkon-ventionen som ledstjärna. i dagsläget använ-der de information från nOBaB, nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård, som är utarbetade i enighet med barnkonventionen. affischerna visar tio viktiga punkter att följa för barnens välbefinnande. – Vi känner att vi, på grund av erfarenhet och intuition, ofta vet vad som är bäst för barnen och ungdomarna. Vi vet dock inte säkert förrän vi frågat dem och ibland blir vi osams, då kan vi inte låta våra personliga åsikter styra, säger solveig.

nobab nUMMEr 4 På nOBaB-affischens punkt nummer fyra står det att: ”Barn och föräldrar ska få in-formation om barnets sjukdom, behandling och vård på ett sätt som de kan förstå och som är anpassat till barnets ålder. Åtgärder

ska vidtagas för att minska fysisk och psy-kisk stress.” i barnrättspraktikanternas rapport framgår att hälften av patienterna tycker att de fick bra och tillräckligt med information. den andra hälften ville veta mer om sin sjukdom, orsaken till insjuknandet och resultatet av provsvar. Både patienter och föräldrar uppskattade att personalen använder enkelt språk när de förklarar. – Vi tycker att vi är duktiga på att förklara vad vi gör, men nu har vi blivit uppmärk-sammade på att vi behöver ge mer informa-tion – och tidigare, säger Gunilla. – några barn tyckte att vi borde jobba mer effektivt så att vi blir klara snabbare, säger solveig och skrattar. Vi måste kan-ske börja förklara varför vi låter dem vänta ibland. det händer ju att vi väntar på svar från blodprov eller en specialistläkare. Och ibland är det ingen nackdel att vänta. då hinner vi till exempel se att barnet får i sig vätska. – det blir ännu ett orosmoment att vänta utan att veta varför. det vill vi såklart und-vika, fyller Gunilla i.

inforMationsKoMplEMEntEfter att ha läst barnsättspraktikanternas rapport har avdelningarna kommit på en ny idé. – Vi ska sätta in en informationsskärm i ett av undersökningsrummen på barnaku-ten. där kan vi ha rullande information som

Vi frågar ofta vad som har hänt

för att skapa kontakt när vi går in i rum-met, trots att någon annan redan har frågat. Det blir miss-riktad välvilja. Istället för att fråga hur det gick till när ett barn bröt foten på fot-bollsträningen kan vi ju prata om fotboll i allmänhet.

Solveig Kungberg

BLADET NR 1 # 2013 11

besvarar vanliga frågor, till exempel: ”av hygieniska skäl har vi inte leksaker på rum-men, men fråga oss gärna så får ni låna.”. informationsskärmen ska sitta i under-sökningsrummet eftersom patienterna bara spenderar tid i väntrummet i nödfall. de ska alltid bli bedömda och omhändertagna direkt. Förhoppningen är att den extra informa-tionen kan lugna både patienter och nervösa föräldrar. – samtidigt är det fortfarande viktigt att vi går in och visar oss och frågar hur de har det. skärmen är ett informationskomplement, ingenting annat, förtydligar Gunilla. Gunilla, solveig och Jonna planerar också att erbjuda skriftlig information om vad föräldern ska göra om barnet insjuknar igen och vid speciell medicinering. – Vi ska också bli bättre på att rekommen-dera säkra internetsidor där man kan söka egen information, till exempel 1177 och smittskyddsinstitutet. På så sätt hoppas vi minimera att man får felaktig information från bloggar och annat.

jobbigt att bErätta saMMa saK flEra gångEr”Jag tyckte det var jobbigt att få olika läkare, för då fick jag säga om allt igen”, berättade en 15-årig flicka i undersökningen. Gunilla berättar att de försöker arbeta så att den som tar emot patienten också har hand om henne tillsammans med läkaren. Men om man lig-ger på sjukhuset en längre tid kommer man få träffa olika medarbetare. – Vi frågar ofta vad som har hänt för att skapa kontakt när vi går in i rummet, trots att någon annan redan har frågat. det blir missriktad välvilja. istället för att fråga hur det gick till när ett barn bröt foten på fot-bollsträningen kan vi ju prata om fotboll i allmänhet, säger solveig.

tEKniKEns UndErEn återkommande förfrågan från barn och ungdomar i alla åldrar är trådlöst internet. – Här ligger landstinget ljusår efter i ut-vecklingen, menar Mona. det finns inte mycket att fördriva tiden med när man är på sjukhuset. samtidigt är patienter och föräld-rar ofta oroliga över situationen och stres-sade för skola och jobb. Om trådlöst internet kan ta bort lite av den oro och stress som

uppstår när man är på sjukhuset, ska vi inte erbjuda det då? någon skänkte nyligen fem iPads med trådlöst internet till barnavdelning 11. Per-sonalen har redan upptäckt flera fördelar med tekniken. – det är ju bra till ungdomarna, tänkte vi först. Men tidigare i veckan låg en fyraårig pojke på rygg och kollade på Pippi som bakar pannkakor, medan jag gjorde det jag skulle. ingen rädsla, ingenting, säger Jonna. – Och här om dagen såg jag en av våra läkare stå och heja på en kille som spelade datorspel. ”För att komma vidare nu ska du göra såhär”, visade han, fortsätter solveig och skrattar. det gäller att möta barnen och ungdomarna på rätt nivå. något man lär sig med tiden.

glittriga golvi undersökningen framgår att många hade funderingar kring avdelningarnas lokaler. En tvååring önskade sig glittriga golv. andra ville ha mer leksaker och större teve. – Vår utmaning är ju att hitta ett klimat där både barn och ungdomar trivs. Tidigare har det varit lite mycket barnfokus, säger solveig. – det söta är att ungdomarna verkar trivas bättre bland barnsakerna än de vill erkänna. Vi får ofta höra att ”för mig går det bra, men andra…”, säger Jonna och ler. Hon vet att ungdomar ofta känner sig små när de är sjuka. då blir det en trygghet att ha några nallar omkring sig.

trivs litE för bradet allra viktigaste, tycker patienterna, är att de känner sig trygga och får en bra vård. det får de på barnakuten och barnavdelning 11. Trots små aha-upplevelser och förbättrings-möjligheter fick de båda avdelningarna strå-lande resultat vad gäller personalens bemö-tande. ”de är roliga, snälla och hjälpsamma”, tyckte en flicka. ”Personalen har tagit hänsyn till mitt barn och de kan sin sak”, menar en förälder. i förbifarten berättar en pappa att hans dotter trivs lite för bra på sjukhuset. Hon vill gärna sova där. Ofta. – Om hon inte städar rummet hemma kan jag hota med att hon inte får åka till dok-torn. då blir det fart, skrattar han. det är ett bra betyg.

j

ta cHansEn– fråga barnEn! ”Jag vill själv!”, hur ofta har vi inte hört det från barn? Många gånger har de alldeles rätt; barn är experter på att vara just barn och vill själva vara med och berätta vad de tycker. Nu har vi i landstinget möjlighet att sluta gissa vad barn och ungdomar tycker och istället ta reda på svaren. oavsett hur ofta vi kommer i kontakt med barn i vårt arbete är deras åsikter värdefulla för vår verksamhet. Utifrån det sätt som passar er bäst kan ni ta reda på vad barnen tycker redan innan ni gör om ert väntrum, börjar med nya me-toder, köper in nya leksaker…

•Landstingetsbarnrättsprakti-kanter kan inhämta barns och ungdomars åsikter rörande er avdelning.

•Nikanställafrågortilllands-tingets kontaktklasser som finns på skolor runt om i länet, från årskurs 1 på grundskolan till årskurs 3 på gymnasiet.

•KontaktabarnrättsstrategSusann Swärd för tips och idéer.

•Ellervarförinteställanågraenkla frågor till de barn som passerar er avdelning?

Ni kommer garanterat få många spännande och kloka svar.

Vi tycker att vi är duktiga på

att förklara vad vi gör, men nu har vi blivit uppmärksam-made på att vi behöver ge mer information – och tidigare.

Gunilla Karlsson


Tina Börjesson är utbildningsledare för spe-cialistundersköterska barn. den utbildning-en har funnits under flera år och är mycket populär. Till 20 platser kommer cirka 300 ansökningar varje gång. Men det är ingen garanti för en automatisk fortsättning, varje ansökan prövas av Myndigheten för yrkes-högskolan som beviljar ett år i taget. – Vi har upptagning från hela sverige och det finns ett stort behov av specialistkom-petens, det kanske gör att vi fått chansen att om igen att ordna utbildningarna, tror Tina Börjesson.

Chans för undersköterskor att specialisera sig

kUS anordnar tre olika YH-utbildningar

kunskapsutveckling syd, landstingets utbildnings-enhet, anordnar yrkeshögskoleutbildningar för undersköterskor som vill specialisera sig. till hösten startar tre olika yrkesutbildningar med inriktning på barn, äldre samt operation/anestesi/in-tensivvård. yh-utbildning kan passa dem som är i början av sitt yrkesliv eller vill utvecklas i sitt arbete.

TExT & FoTo: kATARiNA LUNdqViST

Cecilia Nilsson och Mikaela Mattisson har gått utbildningen till specialistundersköterska barn. Nina Öman är inne i sin utbildning nu och gör praktik på neonatal.

BLADET NR 1 # 2013 13

– Vi skräddarsyr utbildningen och plockar föreläsare från vår egen verksamhet, det ingår också 12 veckors praktik under de två terminerna. – det här är ett år då man växer, en bra karriärväg för undersköterskor.

oMvårdnadPå neonatalavdelning 10 träffar vi nuvarande och tidigare studenter från specialistunder-sköterska barn. – det är kul att även undersköterskor har chans att specialisera sig, tycker Cecilia nilsson, som gick utbildningen för några år sedan. Hon är nöjd i sin roll som specialiserad barnundersköterska och har inga planer på att läsa vidare. – alla är inte intresserade av att ha det medicinska ansvaret. Vi undersköterskor jobbar med omvårdnadsbiten och står nära hela familjen, vi ser helheten och kan stötta. de andra håller med. – Vi har en bra grund att stå på och kan utvecklas i vår roll, säger Mikaela Mattisson. det finns nätverk och föreningar där vi träf-fas och har utbildningar.

dUbbElKoMpEtEnsde tycker att det känns kul att man vill satsa på undersköterskor. – Vi får ju en dubbelkompetens och jag kan se olika karriärvägar, säger Lillemor augustsson som går utbildningen och gör praktik på neonatal. Hon trivs mycket på bra på neonatal, där hon tycker det finns möjlighet att göra skill-nad för människor. – Bra bemötande är ju alltid viktigt, men kanske extra viktigt här, där en hel familj hamnat i en svår situation. att de här tjejerna valt att bli undersköter-skor tror de inte är en slump. – Man har det lite i sig, man vill jobba med människor och brinner för att ge en bra vård. de erkänner att det finns många svåra situationer att hantera, men att det fungerar mycket bra på den här arbetsplatsen. – Vi är en stark grupp, man känner sig aldrig ensam. det finns alltid stöttning att få, vi är öppna mot varandra och det finns ingen hierarki.

j

oM yrKEsHögsKolan• Inomyrkeshögskolanutbildasduförentydligyrkesroll•Utbildningarnaärskräddarsyddainärasamarbetemedarbetslivet•Teorivarvasmedpraktik,såkalladLIA(Lärandeiarbete)•UtbildningarnaäreftergymnasialaochiKronobergtvåterminerlånga•AllaäravgiftsfriaochberättigartillstudiemedelfrånCSN

För att säkerställa att utbildningarna inom yrkeshögskolan möter arbetslivets krav drivs de alltid i nära samarbete med arbetsgivare. de är aktiva både när det gäller planering och genomförande, och kan till exempel föreläsa, delta i projekt och erbjuda praktikplatser. Varje utbildning måste ha tillstånd från Myndigheten för yrkeshögskolan, som även utövar tillsyn och granskar utbild-ningarnas kvalitet.

nytt för i år – spEcialistUndErsKötErsKa opEration, anEstEsi ocH intEnsivvårdTill hösten startar kunskapsutveckling syd en unik utbildning i Sverige – YH-utbildning för specialistundersköterskor inom operation, anestesi och intensivvård.Referensgrupper med personal från verksamheterna i Landstinget kronoberg är med och planerar utbildningen. Anneli Johansson, avdelningschef på iVA, är en av deltagarna. – det är vi tillsammans som utformar utbildningen. Verksamheten styr hur innehållet blir, men det ska passa på alla iVA-avdelningar eftersom intaget är från hela Sverige. – Nu har vi stora pensionsavgångar, och med den här utbildningen blir det lättare för yngre undersköterskor att komma in. Roger kvarnhammar på kUS är utbildningsledare och berättar att det redan finns ett stort intresse. i dagsläget har 14 ansökningar kommit in till de 20 platserna, utbildningen börjar i september. – detta är ett spännande område som lockar många. dessutom finns det ett stort behov av personal inom operation och intensivvård.

Jessica Ekholm har några års erfarenhet på barn- och ungdomskliniken. Studenten Lillemor Augustsson kan också tänka sig en framtid här.


På sikt är ambitionen att service 2020 ska bli den naturliga kontaktvägen till service-centrum och de tjänster som erbjuds. syftet är att förbättra och förenkla servicen för dig som arbetar i landstinget, så att du kan lägga din tid på rätt saker. – Vi är i uppstartsfas och kommer att utöka våra tjänster efterhand. Tanken är att vi ska vara ansiktet mot kunden, det vill säga landstingets medarbetare. Vi ska hjälpa till med beställningar, ge support och svara på frågor med mera, berättar Katarina andersson, verksamhetsområdeschef för service 2020. Från service 2020 ska sedan en stor del av den service som utförs av servicecentrum samordnas.

tjänstEUtbUdEt i dagi dagsläget kan du som medarbetare vända dig till service 2020 om du:

• behöver hjälp med din beställning/bok-ning via webben – serviceportalen.

• vill göra en felanmälan hos fastigheter.

• vill boka bil från landstingets bilpool.

• behöver kortservice – e-tjänstekort, lands-tingskort och passerkort.

• behöver nycklar till landstingets konfe-renslokaler.

• behöver support i landstingets e-handel-system – eBuilder och beställningsservice.

Service 2020 – din hjälp och support

• behöver hjälp med din beställning via anställningspaketet – samordnad beställning av administrativa uppgifter i samband med att en medarbetare börjar eller slutar (under våren öppnas beställningsmöjligheten successivt för landstingets verksamheter).

• har frågor om tjänster som servicecentrum erbjuder.

– att samordna servicen på det här sättet, innebär ett nytt arbetssätt för hela service-centrum. det ställer större krav på oss som centrum – att vi har en god kommunikation och samarbetar över verksamhetsgränserna, säger Katarina. För att konceptet ska bli så bra som möjligt välkomnar hon och hennes medarbetare konstruktiva synpunkter från verksamheten, både vad gäller service 2020 och service-portalen.

j

så KontaKtar dU sErvicE 2020

•ViaServiceportalenpåwebben (länk från interna startsidan) •Viatelefonnumret:2020•Viamejl, [email protected]

faKta oM sErvicE 2020- Totalt arbetar 15 medarbe-tare i kundservicefunktionen.

- kundservicefunktionen består av ett beställningskon-tor, som tar emot förfrågningar och samordnar servicen. Beställningskontoret är place-rat i anslutning till bibliotekets lokaler på centrallasaret-tet i Växjö och servar hela landstinget. På sjukhusen och landstingets kansli finns servi-cediskar (nuvarande receptio-ner/centralkassa i entréerna), som är utlämningsställe för nycklar, passerkort, telefoner med mera.

- Läs mer om Service 2020 på interna webben: A-Ö>Service 2020.

den 1 mars öppnade landstinget kronobergs interna kundservicefunktion – service 2020 – med ett första utbud av tjänster.

TExT & FoTo: MATHiNA MÖLSTAd

Katarina Andersson, verksamhets-områdeschef för Service 2020.

BLADET NR 1 # 2013 15

samtidigt med service 2020 lanserades serviceporta-len på landstingets interna webb. Portalen samlar lands-tingets interna utbud av service och tjänster, som går att beställa eller boka.

MATHiNA MÖLSTAd

På serviceportalen, som ersätter webbsidan ”Beställa och boka”, presenteras ett antal områden i form av knappar. Bakom varje knapp finns sedan en kort beskrivning av de olika tjänster som erbjuds och information om hur du beställer eller bokar den tjänst du önskar. Från sidan finns också länkar till fördjupad information om området.

KontaKtvägEn till sErvicE 2020En stor del av serviceportalens innehåll är kopplat till servicecentrum. service 2020 administrerar därför portalen, som också är kontaktvägen till service 2020 via webben. – Genom att samla ihop och presentera våra interna tjänster på detta sätt, vill vi göra det lättare för medarbetarna i landstinget att hitta det de söker och beställa eller boka via webben, säger anneli Vittnavall, som är en av drivkrafterna bakom portalen, tillsam-mans med informationsavdelningen och representanter från servicecentrums verk-samheter. På samma sätt som service 2020:s utbud, kommer serviceportalens innehåll att fort-sätta utvecklas i takt med att organisationen bakom trimmas in och finjusteras.

j

Serviceportalen – beställ tjänster via webben!

Serviceportalen – du hittar den via länk från interna startsidan.


Även om tjänsteutbudet kommer att utökas efterhand, kan service 2020 redan hjälpa till med en hel del, och frågorna som kommer till Carina och hennes kollegor varierar. – det kan vara allt ifrån att någon har pro-blem med sitt e-tjänstekort eller vill beställa fotografering och hämta ett nytt, till att en patientsäng har gått i sönder, någon vill ha hjälp med sin beställning i e-handelsystemet eller sin bilbokning, berättar Carina. det är just variationen och kontakten med många människor som hon tycker är

välkommen till service 2020, du pratar med Carina!

tjusningen med jobbet. samtidigt är det en utmaning att hålla sig uppdaterad om vad som händer i organisationen och ge rätt information i alla lägen. Jobbet på service 2020 kräver hög serviceförmåga. – Jag brukar försöka utgå från hur jag upplevde det som ny i landstinget; när jag inte visste så mycket om hur saker och ting fungerade eller visste vart jag skulle vända mig med frågor. Även om hon inte kan svara på alla frågor direkt, tycker hon att det är viktigt att ta emot ärendet och sedan försöka ta redan på ett svar. – det är också viktigt att alltid återkoppla till kunden, oavsett vad svaret blir. Både jag och kunden ska känna oss nöjda när vi av-slutat vår kontakt.

brEd KUnsKap, En styrKaUnder åren har Carina skaffat sig bred erfarenhet genom olika arbetsplatser i landstinget. det har hon stor nytta av i sitt nuvarande arbete. – Jag har bland annat jobbat inom lokal-vården, transport och i dåvarande kund-tjänst på fastigheter. Vi är ganska många här som har varit med ett tag och som kan orga-nisationen väl. Vår samlade kunskap är både en trygghet för oss och en förutsättning för att vi ska kunna ge bra service. Även om medarbetarna på service 2020 har en bred kunskap, innebär konceptet ett helt nytt arbetssätt för både service 2020 och servicecentrum. det är många nya om-råden att sätta sig in i. – det har varit en ganska tuff resa för oss, men det känns som vi genomgår en utveck-ling i rätt riktning. Vi finns ju till för att förbättra och förenkla servicen för medar-betarna i landstinget, så att de kan lägga sin din tid på rätt saker.

j

det är hälsningsfrasen du möts av när du ringer service 2020 och Carina tillström svarar. Carina är administrativ assistent och en av 15 medarbetare som arbetar på service 2020.

TExT & FoTo: MATHiNA MÖLSTAd

Det har varit en ganska tuff resa för

oss, men det känns som vi genomgår en utveckling i rätt riktning. Vi finns ju till för att förbättra och förenkla servicen för medarbetarna i landstinget, så att de kan lägga sin din tid på rätt saker.

Carina Tillström

BLADET NR 1 # 2013 17

Jenö Kicsi har sina rötter i Ungern men flyttade till sverige för drygt fem år sedan för att få jobba inom svensk sjuk-vård. Han kommer från en riktig läkar-familj. Både hans mamma och pappa och syster är läkare. – det har aldrig funnits något annat alternativ för mig, jag har alltid velat bli läkare, säger han. Läkarutbildningen är likvärdig med den vi har i sverige. sex års studier av-slutas med ett praktikår. Ungefär som sveriges aT-del. – Men sjukvården i Ungern går inte alls att jämföra med den sjukvård vi kan erbjuda i sverige, här är det mycket, mycket bättre, menar Jenö.

söKtE ävEntyr ocH UtvEcKling sjukhusen kan variera från gamla och slitna till toppmoderna. i ett län på

– jag har vänner över hela jordklotet som jobbar som läkare. vi delar gärna med oss av våra erfaren-heter och kunskaper. de som har börjat jobba som läkare i sverige har gett den mest positiva bilden, men för mig har det alltid varit känt att sverige har den bästa sjukvården i hela europa. därför sökte jag mig hit, säger jenö kicsi som är läkare på medicinkliniken i växjö.

TExT: JoHANNA MELiNFoTo: LiNdA HiMSEL

”Sverige har den bästa sjukvården i hela Europa”

Jenö kicsi, läkare på medicinkliniken


300 000 personer kan det vara två mil mellan sjukhusen. Kan liknas med att vi skulle ha flera sjukhus i varje kommun. – det gör att man som läkare inte får samma bredd och utveckling då många sjukhus är små, menar Jenö. Eftersom läkarlönerna i Ungern är låga lockas många läkare till andra länder. – i mitt fall handlade det om att jag sökte äventyr och utveckling. drömmen om att få jobba i en riktigt bra sjukvård har jag alltid haft, berättar han. Efter två år som läkare i Ungern börja-de Jenö plugga en intensivkurs i svenska.

Under ett halvårs tid byggde han upp sina svenskakunskaper. – Jag tycker inte att svenska var ett speciellt svårt språk att lära sig. det är en ganska enkel grammatik och många ljud låter likadant i båda språken, det är ganska logiskt, menar Jenö som verkar se positivt på det mesta. Med hyfsade svenskakunskaper packa-de han sin väska och gav sig iväg.

UtvEcKlas soM läKarE när Jenö blickar tillbaka inser han att han har haft ganska mycket tur.

– nu när jag själv har jobbat som sche-maläggare så vet jag hur svårt det är att få en sT-tjänst. det gick nog lite lättare än vad jag hade förväntat mig, säger han. Ett varmt välkomnade gjorde att han kände sig som en i mängden med en gång. svenskan flöt på fint även om det var lite svårt att sitta och småprata i fikarummet i början. Men som läkare är språket ett viktigt redskap som det gäller att behärska i både tal och skrift. att Jenö ”bara” bott i sverige i drygt fem år kan nog ingen tro när man hör honom prata.

BLADET NR 1 # 2013 19

Jenö tycker att han byggt på sin kom-petens på många sätt sedan han kom till sverige. Bland annat har han tillsam-mans med kollegan staffan sandgren belönats med kvalitetspriset 2012 för sitt arbete med medicinklinikens jourlinje. Han är en uppskattad kollega med stort engagemang och framåtanda. – Jag utvecklas i min roll hela tiden, tycker han. vi Har MycKEt att lära av varandra– Vi har väldigt goda erfarenheter av läkare från Ungern. dessutom är det berikande att jobba med människor från olika kulturer. Hur vi ser på behand-lingsmetoder, döden, tillit, manligt och kvinnligt och våra olika roller skiljer sig helt klart åt, vi har mycket att lära av varandra, menar Peter Vasko som är överläkare och också är ansvarig för studierektorskapet i Landstinget Kro-noberg. – Ja det är helt klart mycket som skil-jer sig åt. Bland annat är det betydligt lugnare här, tempot är ett helt annat. i

Ungern är det bara jobb som gäller och man sliter på hela tiden, arbetsförhål-landena är betydligt humanare i sverige, säger Jenö. Han berättar att arbetsmiljöfrågor säl-lan diskuteras i Ungern. Hur man mår är inget som prioriteras. – Här finns en helt annan fokus på att man ska må bra, säger han. lUgnarE tEMpoHan upplever att både jobb och fritid går i en annan takt än vad han är van vid sedan tidigare. – så är det nog, vi har nog ett lugnare tempo. Även om vi har mycket att göra så kan det vara nyttigt att få andra per-spektiv, tror Peter Vasko. att Jenö trivs i Landstinget Kronoberg råder det ingen tvekan om. nyligen blev han också pappa för första gången. – Jag ångrar verkligen inte min flytt, visst saknar man släkten och värmen ibland men avstånden är inte så långa så jag och min nya familj kan åka och hälsa på ganska ofta, avslutar Jenö.

j

– Drömmen om att få jobba i en riktigt bra sjukvård har jag alltid haft, berättar Jenö Kicsi, läkare på medicinkliniken.


Samverkan – en fråga för ledningen

Berth danermark är professor i socio-logi och har under många år forskat om just samverkan. när han föreläste för ledande tjänstemän och företroendevalda slog han fast att samverkan är en skör process. – när det fungerar är det väldigt be-rikande, men det ska lite till för att riva strukturen. därför kan man inte luta sig tillbaka och tro att arbetet blir färdigt. detta är något man ständigt måste er-övra, sa Berth danermark. – Om samverkan inte fungerar riskerar det att tära på både förtroende och rela-tioner, varnade han.

soM En våt filtHan menade att det kan vara så att led-ningen strävar efter samarbete och tar beslut, medan de som ska utföra proces-serna kan uppleva ännu ett projekt som att få en våt filt över sig. – samverkan måste genomsyra hela or-ganisationen, det behövs ett gemensamt synsätt. de allra viktigaste faktorerna för att arbetet ska bli framgångsrikt är att det finns tid, kunskap, ett respektfullt bemötande – och kanske viktigast av allt – att ha ledningens stöd. – det är ledningens uppgift att kratta i manegen, att undanröja de hinder som kan finnas för samverkan. de ska klar-lägga vilka regler som finns, se till att det

samordning för linnea, hälsobesök, alertdag och kvalitetsregister – det arbetas ihärdigt för att våra äldre ska få ett gott omhändertagande. landsting och kommuner ska samverka för att hela vårdkedjan ska fungera, men samverkan är ett komplicerat område. och ledningen har ansvar för att det fungerar. det berättade professor Berth danermark under ett seminarium för ledningsföreträdare.


finns resurser, involvera alla parter som ska vara involverade, delegera, skapa mö-tesplatser… Ledningarna måste också samverka.

fUngErar intE av sig självBerth danermark, som under många år forskat om samverkan och skrivit flera böcker i ämnet, är förvånad över att samverkan fortfarande inte är identifie-rat som ett eget kunskapsområde. – Vi sätter samman team med olika professioner, som ofta har olika bilder av hur saker är. de har mycket begränsad kunskap om samverkan, möjligen har de samverkat inom den egna gruppen, men inte med andra professioner. Man tänker att det löser sig, men det gör det inte av sig själv. – Till att börja med måste vi förstå att vi har olika bilder, ha respekt för det, och inte försöka övertyga den andre om vad som är rätt eller fel. – Respekt är väldigt viktigt! Vad tänker man om de man ska samverka med? det måste finnas tid till att träffas, att lära känna varandra ordentligt. Och så en brasklapp från Berth daner-mark: – Många verkar tro att allt automatiskt blir bättre om vi bara samverkar, men det är inte säkert. Tänk om vi istället tar resurser ifrån dem som vi vill hjälpa?

i paneldebatten som följde föredraget poängterade anne-Maj Karlsson, pro-cessledare i Växjö kommun hur viktigt det är att ha klara förutsättningar och mandat uppifrån i de här uppdragen. där fick hon medhåll av Maria Jeppsson, verksamhetschef för vårdcentralerna i Rottne och Braås. – Vi behöver definiera gråzonerna så att vi vet var gränserna går för samver-kan, sa hon. Och så ska vi mäta resulta-ten, så att vi vet när det blir bättre.

j

Många verkar tro att allt automatiskt blir

bättre om vi bara sam-verkar, men det är inte säkert. Tänk om vi istället tar resurser ifrån dem som vi vill hjälpa?

Berth Danermark

BLADET NR 1 # 2013 21

Martina Andersson och Emelie Söderlund tror att avd 33:s framgångar beror på att hela avdelningen jobbar gemensamt.

I posterutställningen presen-terades 40 olika exempel på hur arbetssätt har förbättrats och därmed höjt livskvaliteten för äldre i länet. Utvecklings-ledare Britt-Louise Anders-son och Anneli Roubert från Landstinget Kronoberg är nöjda med konceptet och vill sprida det över hela landet via SKL. Att visa upp arbetet inför 300 medarbetare, chefer och politiker inom kommun och landsting förväntas ge ringar på vattnet.

Juryn som vaskat fram tre pristagare be-stod av Birgitta Grahn från FoU Kronoberg, Maj Rom från SKL och Mats Wennstig från kompetenscentrum Blekinge. Då har de bland annat tagit hänsyn till vilka möjligheter projektet har att spridas och om de följer målen för ”god vård” (säker, patientfokuse-rad, kunskapsbaserad, effektiv, jämlik).

– Det är roligt med förbättringsarbete! Nora Guzman, Emy Johansson, Tiina Kaukano och Nathalie Johnsson från äldre-boendet Ljungberga i Ljungby har jobbat med målet att på särskilt boende minska antalet fall med skada – mycket framgångs-rikt visar statistiken. För det vann de första pris på Alertdagen.

försöksverksamheten samordning för linnea har sat-sat stort på förbättringskunskap. Under en avslutande seminariedag på stadshotellet i växjö samlades runt hundra medarbetare från landstinget kronoberg och äldreomsorgen i länets kommuner för att presentera sina förslag till förbättringar.


alErtdagEn

Bättre liv för sjuka äldre är namnet på den

nationella satsning som gör det möjligt för

Regionförbundet södra Småland att dela ut

Alertpriset 2013. Samtidigt arrangerades en

konferens för bland annat undersköterskor,

sjuksköterskor, chefer och förtroendevalda.

41 olika förbättringsarbeten från Lands-

tinget kronoberg och länets kommuner

visades upp.

Första priset, 10 000 kronor, vanns av

äldreboendet Ljungberga i Ljungby kommun

för Senior alert. På andra plats kom avdel-

ning 33, Centrallasarettet Växjö, för Tillsam-

mans med patienten minimeras fallen på

vårdavdelning och i hemmet och Efterle-

vandesamtal. Trea kom socialförvaltningen i

Älmhults kommun för sitt förbättringsarbete

Friskare Linneor.

linnea blir vinnare när personalen samarbetar

i samordning för Linnea jobbar kom-munerna och landstinget tillsammans i team för att förbättra omhänderta-gandet om Linnea. Linnea är symbolen för en äldre patient som har flera olika sjukdomar och ett stort behov vård och omsorg. – Vi är olika huvudmän med olika kulturer men Linnea ska ändå känna sig

trygg och veta vart hon ska vända sig, säger projektledaren Bodil Edvardsson. Flera av deltagarna framhöll att det bästa med samordning för Linnea är att personalen lärt känna varandra, oavsett om de arbetar inom omsorg, på sjukhus eller på vårdcentralerna. något som även Linnea vinner på. samordning för Lin-nea pågår t o m november 2013. j

Elisabet Flennemo och Bodil Edvardsson är projektledare för Samordning för Linnea – ett av 19 projekt som tilldelats medel i SKL:s nationella satsning för de mest sjuka äldre.


Projektet är en försöksverksamhet med syftet att hitta en samarbetsmodell som ger förutsättningar för ett gott liv och ett hälso-samt åldrande. i Tingsryd har annika Karlsson, sjukskö-terska vid Tingsryds- och Ryds vårdcentral, och anna Pastoor, anhörigsamordnare vid Tingsryds kommun, nyligen kommit igång med samarbetet kring hälsobesöken. – Vårt samarbete fungerar mycket bra. Vi träffades inför projektet och bestämde oss för hur vi ville lägga upp arbetet för att det skulle passa oss, säger anna Pastoor. Under projekttiden får 75-åringar, som bor i ordinärt boende och tillhör de kommuner och vårdcentraler som deltar, erbjudande om kostnadsfria hembesök och hälsosam-tal. 75-åringarna får sedan själva välja om de är intresserade av något eller samtliga erbjudanden. i samband med kommunens hembesök eller hälsosamtalet på vårdcen-tralen är tanken att 75-åringarna även ska få information om vilka kulturella aktiviteter som finns i länet.

HEMbEsöK av KoMMUnEn anna Pastoor berättar att kommunen har skickat ut brev till 75-åringar bosatta i Tingsryds kommun där man erbjudit sig att komma på ett hembesök. – därefter hörde vi av oss via telefon och bokade in ett besök med de som var intres-serade. de allra flesta har varit positiva och tackat ja till hembesöken, säger anna. Hembesöket i Tingsryds kommun börjar med att 75-åringarna får svara på ett antal frågor, bland annat om hur man bor, hur

man ser på sitt framtida boende och vilka sociala nätverk och intressen man har. därefter ges information om var de äldre kan vända sig om de behöver hjälp. Man diskuterar även kring säkerhet, fallrisk med mera och får information om kommunens föreningsliv. i besöket ingår även brandsä-kerhetsinformation. – Med hjälp av en checklista från rädd-ningstjänsten kontrollerar vi bland annat spis och brandvarnare. deltagarna får även en liten present, ett så kallat testhorn som kan användas både som skohorn och för att testa brandvarnaren utan att behöva gå upp på en stol, berättar anna. Besöken tar 1,5–2 timmar och många upplever att informationen de får är både ny och nyttig. Vid besöket erbjuder man vidare hälsosamtal på vårdcentralen. Vid intresse informeras annika, som bokar in ett besök. det finns ett stort intresse även för hälso-samtalen.

HälsosaMtal på vårdcEntralEnnär 75-åringarna besöker vårdcentralen tar annika reda på hur de själva upplever sin levnadssituation. Man pratar om mo-tion, kostvanor och ställer frågor om hur de har det med syn och hörsel. Under besöket kontrolleras bland annat blodvärde och blodsocker och man diskuterar kring längd, vikt och BMi. Tillsammans med deltagaren görs en genomgång av vilka läkemedel de använder för att försäkra sig om att läkeme-delslistan stämmer. – Vi pratar även om ångest, oro och andra ämnen som är viktiga att ha tid för, berättar annika. Vi får möjlighet att prata om hur 75-åringarna mår i det stora hela. annika menar att deltagarna överlag har bra koll på sin hälsa och många upplever att de har ett bra liv och mår bra. – Jag vill gärna fortsätta med det här pro-jektet och nästa år ta de som fyller 75 år 2014, säger annika. j

Följande vårdcentraler deltar i projektet:

•Ljungbykommun–Vårdcen-tralen Sländan, Vårdcentralen kungshögen och Läkarhuset

•Tingsrydskommun–Vård-centralen Tingsryd och Ryd

•Älmhultskommun–AchimaCare Vårdcentralen Älmhult

Försöksverksamheten kom-mer att utvärderas och utgöra grunden i den fortsatta utveck-lingen.

Projektledare:Gunilla Eriksson, folkhälsout-vecklare Pia Andersén, folkhälsostrateg

att levnadsvanor har stor betydelse för hälsan är väl känt och nu ska landstinget tillsammans med kommunerna i ljungby, tingsryd och älmhult hjälpa kronobergs 75-åringar till bättre hälsa. Projektet går under namnet ”hälsobesök för äldre”.

CLARA ENqViST

När 75-åringarna får brandsäker-hetsinformation får de även en liten present, ett så kallat testhorn som kan användas både som skohorn och för att testa brandvarnaren utan att behöva gå upp på en stol.

FoTo: SUSANNE LAHTiNEN

hembesök ska ge kronobergs75-åringar bättre hälsa

BLADET NR 1 # 2013 23

ny pErsonaldirEKtör Marianne Johansson-Hellström är ny personaldirektör i Landstinget kronoberg. Hon bor i Växjö och har tidigare arbetat med personalfrågor inom såväl Växjö som Älmhults kommun. Landstinget kronoberg är ingen ny arbetsplats för Marianne som tidigare har haft olika uppdrag inom perso-nalområdet här.

lidHUlt blir En filial till vårdcEntralEn sländanFrån och med den 1 april 2013 är vård-centralen i Lidhult en filial till vårdcentralen Sländan i Ljungby. För patienterna innebär det inga större förändringar; de blir automa-tiskt omlistade till Sländan, och fortsätter få sin vård i Lidhult som vanligt.

nybyggE i tingsrydNu är det dags: en ny vårdcentral (inklusive BVC, mödravård och primärvårdsrehab) och folktandvårdsklinik ska byggas i Tingsryd. den 8 april klockan 10 tas det första officiella spadtaget. då medverkar bland andra lands-tingsstyrelsens ordförande Suzanne Frank och landstingsdirektör Börje Lindqvist.

Så här blev svarsfrekvensen:

Enhet Procent

Folkhögskolan Grimslöv 86 Landstingets kansli 86 Primärvårds- och rehabcentrum 85 kirurgicentrum 84 Barn- och kvinnocentrum 84 Servicecentrum 83 Tandvårdscentrum 82 Medicincentrum 81 Medicinskt servicecentrum 79 Akutcentrum 79 Psykiatricentrum 74 Landstinget kronoberg totalt 82

nu är medarbetarenkäten 2013 stängd, och inom kort kommer arbetsplatserna att få ta del av sina resultat. därefter börjar arbetet med handlingsplaner för hur vi ska kunna förbättra där det finns brister.

82 procent svarade på medarbetarenkäten

Hälsodag för arbetsgrupperFörutsättningen för att kunna arbeta engagerat och därmed bidra till att skapa en hälsosam och välfungerande arbets-plats är att alla på arbetsplatsen mår bra. I det hälsofrämjande arbetet betonas en helhetssyn på hälsa – fysiskt, psykiskt och socialt.

Plats: Ekhagen kurs och konferens i Grimslöv

Målsättningen är att deltagarna ska• fåbådeteoretiskochpraktiskkunskapom,ochverktyg för att, arbeta på ett hälsofrämjande sätt• fåökadkunskapomfriskvårdochhälsa• fåkunskapomhurmankanstärkadethälsofrämjande perspektivet och öka medvetenheten om stödjande och hindrande faktorer i hälsofrämjande arbete.

Innehåll• Teoretiskgenomgångochpraktiskaövningar• Stressochstresshanteringivardagslivet• Vårtrörelsebehov• Avslappning

GenomförandeFöreläsningar kopplas till praktiska moment i ämnena mat och hälsa, fysisk aktiviteter, stress och stresshantering i vardagslivet. Du får kunskap om, och verktyg till, att påverka en god och hållbar livsstil.

Begär offert!

Har ni önskemål om kursinnehåll är ni välkomna att höra av er till [email protected], tel 0470-76 37 02, 070-967 30 25.

Med fokus på ”vård behö-ver man för att överleva – måltiden för att vilja överleva” har kost och restauranger i landsting-et kronoberg radikalt höjt kvaliteten i måltidsupp-draget.

Ledstjärnan har varit att skapa en hel-hetssyn på måltiden och måltidsupp-levelsen vilket innefattar engagemang och delaktighet mellan medarbetare från kök, vårdavdelning och patienter. Projektet, som är nominerat till Gö-taPriset, kommer att presenteras på Kvalitetsmässan den 19–21 november på svenska Mässan i Göteborg.

kost och restauranger nominerade till götaPriset

GötaPriset har delats ut till sveriges bästa utvecklingsprojekt i offentligt sek-tor sedan 1989. Förutom äran belönas det vinnande projektet med en prischeck på 150 000 kronor. Bakom GötaPriset står Göteborgs stad, Västra Götalandsregionen, sveri-ges Kommuner och Landsting, svenskt näringsliv, institutet för Kvalitetsut-veckling – siQ, innovationsrådet, Le-darna, Länsstyrelsen i Västra Götaland och svenska EsF-rådet. j

Doris Johans-son, chef för kost och restau-ranger.


det var under en promenad runt Växjösjön som hon kläckte idén om att låta patien-terna sitta i ett väntrum innan operation istället för att tilldelas varsin sängplats. På avdelning 33 finns en välkomnande inställ-ning till nya idéer. anna ninov Medin är avdelningschef och hon menar att det finns en stor vilja att genomföra förändringar i hennes arbetsgäng. ingen är negativ när ett förslag kommer upp. – Vi är nog alltid överens om att testa, sedan får man utvärdera efter hand, berättar hon. – Förändringsarbeten gör att vi stärks i våra roller, vi har alltid något på gång, berät-tar Britt-Louise som förutom att jobba med förbättringsarbeten brinner för att förhindra trycksår. – det är ett område som ligger mig varmt om hjärtat, berättar hon.

intE sjUKarE än vad Man ärHon vet också att en patient som själv kan gå in till sin operationssal upplever sig själv som friskare både före och efter sin opera-tion. – Våra patienter kommer oftast hit på morgonen, det kan ta upp till åtta timmar innan de rullas ner till operationsavdelning-en. Tidigare tilldelades patienterna varsin säng och där låg de och väntade tills det var dags, berättar Britt-Louise. Men att ligga i en säng hela dagen främjar verken arbetet med att förhindra trycksår eller patienternas hälsa. – Får man en säng så ligger man ner, får man en stol så sitter man upp. Vi märkte att patienterna låg ner hela dagen och då känner man sig oftast sjukare än vad man är. samtidigt belastar man ju kroppen mer genom att ligga ner och då ökar också ris-ken för trycksår, säger hon.

MindrE ångEst Britt-Louise brukade fråga sina patienter om de kunde sätta sig upp och det kunde ju de allra flesta. Många låg ner för att de trodde att det skulle vara så.

här är alla idéer välkomnatill kirurgavdelning 33 på centrallasarettet i växjö kommer flera patienter varje dag som ska förberedas inför en operation. genom att våga testa nya idéer har man kunnat minska risken för trycksår, skapat ett större lugn hos patienter innan operationen samt frigjort sängplatser på avdelningen. – denna förändring har faktiskt inte kostat oss någonting, berättar Britt-louise Bexell som är under-sköterska på kirurgavdelning 33. JoHANNA MELiN

– Förändringsarbeten gör att vi stärks i våra roller, vi har alltid något på gång, berättar Britt-Louise Bexell, undersköterska på avd 33.– Vi är nog alltid överens om att testa, sedan får man utvärdera efter hand, säger Anna Ninov Medin som är avdelningschef. FoTo: JoHANNA MELiN

BLADET NR 1 # 2013 25

istället för att låta patienterna få en säng-plats på morgonen använder de ett av rum-men på andelningen som ett väntrum, en slags sluss. där finns soffa, fåtöljer, teve och tidningar. En trevlig miljö att vänta i samti-digt som det finns gott om förströelse. – En sjuksköterska och en undersköterska tar hand om dessa patienter hela dagen, ger dem löpande information vilket också ökar tryggheten, säger anna. Personalen har också märkt att många patienter tycker det är trevligare att sitta i ett rum och vänta under dagen än att ligga ensam i en säng. – i väntrummet kan patienterna prata med varandra, dela tankar och erfarenheter och det minskar också deras ångest inför opera-tionen, säger Britt-Louise.

att genomföra förändringar behöver inte ta en massa extra tid, det räcker oftast med vilja och ett engagemang konstaterar anna och Britt-Louise. – Visst får man vara beredd på att tänka om när man genomför något nytt. Vi har bytt väntrum sedan vi startade och även gjort andra förändringar som vi har kommit på efter hand, säger Britt-Louise.

provar sig fraMde har också gjort iordning ett bra rum som de kan använda för att sätta dropp, nål eller kateter. några patienter upplevde att det var lite kyligt i väntrummet och då fixade perso-nalen fram värmande blåa rockar. – Vi är inte rädda för att testa lite olika lösningar, berättar de. j

Att sitta upp, istället för att ligga och vänta på sin operation, kan motverka trycksår. Man kan också uppleva sig som mer sjuk när man ligger än sitter. Och här kan patienterna även dela tankar och erfarenheter med varandra i väntan på sin operation.

FoTo: HANS RUNESSoN


För många motionärer är Vasaloppet motiva-tionen till att röra på sig under resten av året, precis som Göteborgsvarvet eller Vätternrun-dan kan vara för andra vardagsmotionärer. En av årets Vasaloppsdebutanter var Jenny Folkesson på landstingets folkhälsoenhet. Jenny som tidigare åkt Öppet spår är en av de som har Vasaloppet som motivation till att träna. – att ha ett mål med träningen är bra för

då får man in en regelbundenhet men det kan även sporra en att ge sig ut och träna när det är tråkigt väder ute eller när man inte känner för det, säger Jenny Folkesson. – Vilket mål man har är ju individuellt. någon kanske har som mål att bibehålla eller förbättra hälsan, öka sin kondition eller att träna inför ett motionslopp. Målet kan också vara att få känna den där känslan av tillfredsställelse som kommer då du är på hemväg efter träningen – att känna sig nöjd och tillfreds med sig själv! i en mätning som Vasaloppet själva gjort visar det sig att den genomsnittlige delta-garen i förra årets upplaga av ”Vasaloppets vintervecka” åkt cirka 26 kilometer skidåk-ning och tränade cirka tre timmar med an-nat varje vecka under en tremånadersperiod före 2012 års vintervecka. det gjorde att deltagarna tillsammans åkte totalt 16 miljo-ner träningskilometer på skidor de sista tre månaderna innan sitt lopp!

oliKa träningsforMEri samma undersökning visade det sig att löpning och styrketräning/gym var de vanli-gaste träningsformerna, vid sidan om längd-skidåkning, följt av cykling och simning. En anledning till att just dessa träningsformer kommer i topp kan beror på att Vasaloppet ingår i ”En svensk Klassiker”*, tillsammans med Vätternrundan, Vansbrosimningen och Lidingöloppet. – att ha något av klassikerloppen som mål kan absolut vara bra för vissa personer för att de ska få en kontinuitet i sin träning under året men det blir också ett tillfälle att prova på olika sätt att motionera. Jag tror att det är viktigt att hitta något som du tycker är kul! då blir det av. Genom ägna sig åt olika tränings-former kan man vara aktiv året om – gympa inne på vintern och cykla ute på sommaren eller åka skidor när det är snö och springa när det är barmark, säger Jenny Folkesson. Men att börja med Vasaloppet som mål är Jenny lite tveksam till. något av de kortare

vasaloppet – 89 år av folkhälsaförsta söndagen i mars kan man tillbringa på många olika sätt. ett sätt är att göra som 1 873 000 svensk-ar gjorde i år, tillbringa förmiddagen i soffan och titta på vasaloppet. andra, närmare bestämt 13 805 personer, valde i stället att spänna på sig skidorna och åka de nio milen. en av de senare var jenny folkesson som jobbar på landstingets folkhälsoenhet.

STEFAN AHLRik

vasaloppsfaKta8 olika lopp ingår i ”Vasa-loppets vintervecka”

58 100 personer startade under vinterveckan

55 922 personer tog sig i mål

Som mest tittade 2 289 000 personer på Vasaloppet i svensk TV

Vasaloppet i TV sändes i 17 länder

Att ha ett mål med träningen

är bra för då får man in en regelbunden-het men det kan även sporra en att ge sig ut och träna när det är tråkigt väder ute eller när man inte känner för det.

Jenny Folkesson

Vinnaren Jörgen Aukland och kranskullan Isabelle Jansson. FoTo: STEFAN AHLRik

BLADET NR 1 # 2013 27

Outlook web– ett enkelt sätt att läsa mejlFör dig som arbetar i vården och är inloggad på datorn med funktionskonto, är Outlook web ett smidigt sätt att komma åt din e-post.

sommarkurser på grimslövs folkhögskolaUnder veckorna 26 och 27 erbjuder vi många intressanta sommarkurser, bland andra akvarell och akvarellexperiment, analog fotokurs, autentisk rörelse, floristik, mindfulness, skapa din egen musik, yoga, m.m.

Ta tillfället i akt att njuta av en fin miljö och samtidigt få möjlighet till kunskap genom studier och upplevelser i en naturskön miljö.

välkommen till grimslövs folkhögskola!Telefon: 0470-76 37 00E-post: [email protected]

Mer information om kurerna finns på vår hemsida: www.grimslovsfolkhogskola.se

loppen som bjuds under vinterveckan kan vara ett bättre alternativ. – att åka Tjejvasan eller Kortvasan som båda är tre mil, tror jag att de flesta motionärer med viss skidvana kan göra utan allt för mycket träning innan. de övriga loppen som är upp till nio mil långa kräver mer målmedveten träning men också att du är envis och uthållig. du måste känna din kropp och veta hur den reagerar när du ska köra ett lopp som sträcker sin över mer eller mindre en hel arbetsdag, avslutar Jenny Folkesson.

landsting i vasaloppsspårEtdet är många av Landstinget Kronobergs medarbetare som åker något av de lopp som körs under ”Vasaloppets vinter-vecka”. Ett landsting som satsade hårt på skidåkning i år var Landstinget Gävleborg som deltog med hela 92 lag i stafett-Vasan. Tävlingen går samma sträcka som Vasaloppet men är uppdelat på fem etapper. Lag som ”ski-Team X-Ray Hälsing-land”, ”Pillertrillarna”, ”storkarna i Hudiksvall” och ”ambu-lans9310” fanns vid startlinjen i Berga by. Kanske är det dags för Landstinget Kronoberg till år 2015 hänga på Gävleborg i ”Fäders spår för framtida segrar”. För tyvärr är såväl nästa års stafettVasa som Vasaloppet fulltecknat. För den som vill känna på Vasaloppsspåren så finns det dock en möjlighet att anmäla sig Öppet spår, eller ha is i magen och hoppas att någon hoppar av och ”säljer” sin plats till det 90:e Vasaloppet första söndagen i mars 2014. j*När det gäller skidor kan man välja mellan Engelbrektsloppet/Vasa-loppet/Öppet Spår.

Jenny Folkesson som jobbar på folkhälsoenheten, strax före starten. Jennys totaltid i spåret var 9.24.08

FoTo: GERALd PETTERSSoN

så här öppnar du Outlook web:

1. Gå till webbsidan ”starta webbprogram”, du hittar länk till sidan i högerfältet på interna startsidan.

2. Välj Outlook web (funktions-konto)

3. i inloggningsrutan, kryssa i: ”detta är en offentlig eller delad dator”. skriv sedan in ditt personliga användar-id och lösenord i fälten nedanför. Tryck därefter Enter.


Runt om

Stort konstintresse i landstingetI Landstinget Kronoberg finns tre olika konstföreningar.

i konstföreningen Minerva kan alla som är anställda inom Landstinget Kronoberg bli medlem. de som går i pension får också stanna kvar som medlem. Minerva har utlottning två gånger om året. Ungefär vart femte

år delas en medlemsgåva ut till alla medlemmar. Programkommittén arrangerar olika

kvällsaktiviteter och utflykter. det kan vara besök på någon utställning eller hos

en konstnär, föredrag osv. Vid aktivitetskväl-

larna utlottas en närvarovinst i form av ett konstverk, bokvinst eller dyl.

Medlemsavgiften är 300 kronor per år.

Medlemsansökan skickas till Marie-Louise Bång sannas,

Medicinkliniken mottagning, CLV, 351 85 Växjö, [email protected]

Konstklubben S:t Sigfrid är sedan några år ansluten till siGMa, som är ett gemensamt galleri för konstklub-barna i Växjöregionen. Medlemmarna kommer från olika centrum, de flesta är dock från psykiatrin. Övriga kommer från primärvården, servicecentrum, centrallasarettet och naturbruksgymnasiet. Många pensionärer håller kontakt genom att vara medlem och delta i de årliga utlottning-arna. Utlottning sker två gånger per år. i samband med dragningen inbjuds någon lokal föredragshållare. Med-lemsavgiften är 275 kronor per år. Är du intresserad att bli medlem kan du kontakta Lotta nivard Jönsson på telefon 0470-58 96 49.

På Ljungby lasarett finns en konstklubb som är öppen för landstingsanställda inom Ljungby kommun. En gång per år är det utlottning av konst. ibland ordnas konstresor, besök på museum och hos konstnärer. Varje månad ar-rangerar konstklubben en utställning på lasarettsbibliote-ket. Medlemsavgiften är 200 kronor per år. Ordförande är Ulla Theodorsson, tel 0372 58 50 37,[email protected]

norska gåvor får nytt liv i växjö

Acceleratoringenjör Aravinth Sivansan från Stavanger Universitets-sjukhus (till höger) har varit kontaktperson till Landstinget Kronoberg. Christer Larsson och Henrik Johannesson vill därför rikta ett stort tack till honom och hans avdelning.

Gåvan har gjorts möjlig genom de kontakter och det nätverk som finns inom naaE (nord-iska accelerator ingenjörs Föreningen) där i stort sett alla strålbehandlingsenheter i sverige, norge, danmark och Finland är representerade. in-genjörerna träffas årligen och utbyter kunskaper och erfaren-heter samt uppdaterar en matri-kel över all utrustning och alla kontaktpersoner i branschen. när så stavanger Universitets-sjukhus planerade att skrota sina gamla linjäracceleratorer, som är av samma generation som Kronobergs, var det naturligt att ta upp en diskussion med lands-tingets ingenjörer om eventuellt intresse av reservdelar.

i slutet av februari reste Chris-ter Larsson och Henrik Johan-nesson från MFT till norge för att bedöma och välja ut reserv-delarna att ta med hem. sam-manlagt packades fyra kollin, totalt 160 kg med viktiga delar för vidare transport till Växjö. Reservdelarna har ett poten-tiellt värde av cirka 1 miljon kronor och MFT har ett direkt behov av att byta ut en bild-platta och två kretskort, till ett värde av cirka 350 000 kronor. Gåvan är speciellt viktig med tanke på den situation som landstinget befinner sig i med gamla linjäracceleratorer som är på väg ut inom 1,5–2 år och som har ett ökande behov av service och utbyte av kompo-nenter. j

Christer Larsson och Henrik Johannes-son från avdelningen för medicinsk fysik och teknik (MFT) har under vintern besökt Stavanger Universitetssjukhus för att utan kostnad hämta begagnade och nya reservde-lar till linjäracceleratorerna på strålbehand-lingsenheten i Växjö.

BLADET NR 1 # 2013 29

Runt om

Pensionär?fortsätt läsa bladet! skicka namn och adress till [email protected] eller ring 0470-58 85 13.

Missa inte hälsoveckan!Vecka 16, den 15–19 april, är det hälso-vecka i Landstinget kronoberg. Förutom föreläsningar kan du gå tipspromena-der, göra ett levnadsvanetest och få din cykel vårfräsch. Smålands museum, Utvand-ranas hus och psykiatrihisto-riska museet bjuder på guidade visningar med fri entré. Massor med erbjudande från olika tränings-anläggningar i länet. du kommer också märka hälsoveckan i personal restau-rangerna.

årets föreläsningar•Tio redskap som får dig att varva ner. Ann-Sofie Jarnheimer sjukgymnast och psykoterapeut. •Kommunikation – möjligheter och hin-der. Emma Andersson, beteendevetare, behandlingspedagog •Mindfulnessochmat–föreläsningefter din lunch. karin Bengtssonöverlä-kare, Folkhälsoenheten • Håll i gång – Kom igång. ika Lönnuni-versitetsadjunkt, LinnéuniversitetetLäs mer i programmet på webben.

nU finns våra lEdiga jobb på facEbooKLandstinget kronoberg har numera en Facebook-applikation där alla lediga jobb i landstinget läggs ut, och där man också kan prenumerera på våra lediga jobb. På sidan finns dessutom bland annat information om oss som arbets-givare. Landstingsmedarbetare kan inte komma åt sidan via din jobbdator, om man inte har behörighet för sociala medier – men du vet väl att man kan få tillgång till sociala medier på jobbet om man behöver det? (i så fall ska närmsta chef göra en behörighetsansökan.) Adress till Facebook-appen: http://apps.facebook.com/landstinget-kronobergMan kan också nå appen via Lands-tinget kronobergs Facebook-sida: www.facebook.com/landstingetkronoberg

Landstinget Kronoberg, Regi-onförbundet södra Småland, Arbetsförmedlingen och kom-munerna i länet gjorde gemen-sam sak och åkte till en emi-grantmässa i Nederländerna, bland annat för att locka kvalificerad arbetskraft.

kATARiNA LUNdqViST

det här var tredje gången som Landstinget Kronoberg var med på mässan, men det var första gången som vi och länets kommuner marknadsförde sig under ett gemensamt varumärke, södra småland. Mässan i Utrecht lockar årligen cirka 12 000 besökare. Cirka 130 svenska kom-muner, flera landsting och många privata arbetsgivare fanns på plats. Från Landstinget Kronoberg åkte Carl Krekola, Hans Ljung-qvist och Malin Falkström.

Hur gick det?

– det var lyckat, berättar Malin Falkström, HR-konsult. Holländare är väldigt intres-serade av sverige, och småland. – Vi förväntar ju oss inte att få med personal hem direkt, utan det är ett långsiktigt arbete

för att locka framtida medarbetare, främst läkare och barnmorskor. där är det svårt att hitta rätt kompetenser.

Fick ni några konkreta ansökningar?

– Vi har två psykologer som visat intresse, det jobbar jag med just nu, fortsätter Malin. – de är ett par och den ena inriktad på barn- och ungdomspsykiatri och den andre på rättspsykiatri. de är ab-solut intressanta och kan tänka sig att flytta hit. då vill de bo utanför staden, gärna i en röd stuga. – det gäller många av besökarna på mässan som främst kommer ifrån Bel-gien, Tyskland och nederländerna. En del är där för att söka jobb och bostad, andra hämtar bara inspiration och ser det som en utflykt.

Ska ni göra om det?

– absolut, och jag hoppas vi kan fortsätta med samarbetet södra små-land. Vi har ju medflyttarakademien med oss också. de hjälper till med det praktiska runtomkring, skolor och allt vad en flytt innebär. dessutom har iKEa visat intresse för att delta i samma monter. j

Södra Småland lockar Europa

Karin Palmér, Regionförbundet Södra Småland, Tina Erlandsson Växjö kommun, Jenny Skog-lund, Medak och Malin Falkström, Landstinget Kronoberg.


Förra året fick alla medarbetare i Lands-tinget Kronoberg utbildning i hur lönebild-ningsprocessen går till. i utbildningen fick vi bland annat lära oss att vi i sverige har ett lönesättningssystem som bygger på medar-betarnas prestationer i förhållande till verk-samhetens mål. Lönen ska vara individuell och differentierad – den kan alltså vara olika för medarbetare med samma arbetsuppgifter. För att lönen ska upplevas som rättvis krävs förstås tydliga mål och lönekriterier att bedömas utifrån. – En viktig del i löneöversynsprocessen är att vi har bra medarbetar- och lönesamtal, men också att det finns en regelbunden dialog under året mellan chef och medarbe-tare. det ska vara tydligt vad som förväntas av mig som medarbetare, säger Jennie n schroff, förhandlingsstrateg på HR-avdel-ningen.

tid ocH EngagEMangarbetet med lokal lönebildning och indivi-duell lönesättning är en ständigt pågående process, som kräver tid och engagemang. Utbildningen för alla medarbetare förra året var viktig för att dialogen om verksamhetens mål, lönekriterier och förväntningar på med-arbetarna ska bli bra, menar Jennie. – det är viktigt att alla känner till hur

lönebildningsprocessen fungerar, på vilka grunder lönen sätts och att sambandet mel-lan lön och prestation är tydligt. En utmaning för den lokala lönebild-ningen är att avtalsperioderna är olika långa. i år ska nya avtal tecknas med Kommunal, Vision/SSR/Ledarna och Svenska läkar-förbundet. Men först ut är industrin, som sätter märket. därefter förhandlas nya avtal fram inom offentlig sektor. – Men vi arbetar för att alla medarbetare i Landstinget Kronoberg ska ha haft sina lönesamtal före 1 april – alltså det samtal där chefen och medarbetaren följer upp medarbetarsamtalet och diskuterar hur medarbetaren uppnått sina mål och uppfyl-ler lönekriterierna, säger Jennie. – Besked om ny lönen får man senare, vid det så kallade lönesättande samtalet.

saMvErKanJennie tycker att Landstinget Kronoberg trots allt kommit långt i arbetet med den lokala lönebildningen. – Vi har bra samverkan med de fackliga parterna och duktiga, engagerade chefer och medarbetare. Vår förhoppning är att satsningen på utbildning för chefer och medarbetare bidrar till en fortsatt utveckling och dialog om individuell lönesättning på arbetsplatsen.

j

Många medarbetare i landstinget kronoberg vet vid det här laget vilken siffra som kommer att stå i lönekuvertet i april, men andra väntar fortfarande på att centrala avtal ska bli klara. Processen som leder fram till din lön startade redan i somras, när beslutet om personalökningskostnader för 2013 togs. en central del i processen är lönesamtalen mellan chef och medarbetare.

STiNA JoRdEVik

goda samtal viktiga vid lokal lönebildning

Det är viktigt att alla känner till hur lönebildnings-

processen fungerar, på vilka grunder lönen sätts och att sambandet mellan lön och prestation är tydligt.

Jennie N Schroff

BLADET NR 1 # 2013 31

Mentorprogrammet är en del av Landstinget Kronobergs satsningar på ledarskapet. det riktar sig till chefer, arbetsledare och andra i nyckelpositioner – till exempel projektledning eller någon form av administrativt uppdrag i tjänsten. Erfarenheter av mentorskap visar att det är ett bra sätt att utveckla, entusi-asmera och motivera människor. i första kullen har 12 adepter valt varsin mentor utifrån sitt syfte med att utveckla ledarskapet. – det kan till exempel vara att vi är i ett vägval, vill utveckla våra egenskaper, förändra processer osv. – Under programmets gång har vi verkligen fått ha fokus på oss själva och ta eget ansvar för vår utveckling. Vi har fått ta del av varandras erfarenheter, svårigheter och den enorma kraft som finns att bedriva ett bra ledarskap i Landstinget Krono-berg, säger Paula sandberg.

MEntorEr UtifrånPaula sandberg tycker att gruppen fått en bra inblick i men-torskapets betydelse för utveckling av verksamheter. – Vi har kunnat välja mentorer från olika sektorer – inte bara sjukvård – både privat och offentligt. Vi behöver veta vad som finns utanför landstinget för att kunna göra ett bra inom vår egen sektor, fortsätter Paula sandberg. – det har gett oss bra förutsättningar för att våga och veta att vi kan påverka i högre grad, att vi kan ställa krav på oss själva, våra medarbetare, våra egna chefer. Vi har blivit mer resultat-medvetna både när det gäller oss själva och vår verksamhet, – det har varit ett givande och tagande. Vi har pratat mycket om hur viktigt det är att det skapas förutsättningar för att kunna utöva ett bra ledarskap – att ha tid för reflektion, både

för sig själv och med andra. Och att det är viktigt med en bra balans i livet mellan jobb, nära och kära samt oss själva.

tid att UtvEcKlas tillsaMMansMentorprogrammet pågår under ett och ett halvt år, adepterna tycker det är bra att utbildningen är så pass lång – för utveck-ling tar tid. – Jag har fått ett bra nätverk genom gruppen och vi har lärt oss mycket av varandra. Här har vi haft möjlighet att bolla våra funderingar och att få feedback, det har också gett nya infallsvinklar på en själv och ens omgivning. – Många av mentorerna har upplevt att det har varit roligt och utvecklande för dem själva, de har synliggjort sina egna ledaregenskaper och verkligen delat med sig av sin kunskap och erfarenheter. de har också tyckt att det har varit roligt att leda en person i utveckling. – Humor har också gjort att programmet har varit positivt!

j

faKtaMentorprogrammet startade augusti 2011 och avslu-tades nu i mars 2013, med uppföljning halvtid. Ledare har varit Ulla-Britt Fridell, beteendevetare, som äger och driver företaget Management House AB och hon arbetar bl a med ledarskap med hjälp av mentorskap.

– när jag började mentorprogrammet hoppades jag att kunna utveckla mitt ledarskap – att få prata ledarskap med andra och förbättra de verktyg som finns, berättar Paula sandberg, som just avslutat sin utbildning. – jag har verkligen blivit utmanad! nu är min ledarskapsvision tydligare, jag har utvecklat mina egenskaper att be om hjälp när det kör ihop sig, vad som gör skillnad för mina beslut och att välja vad jag ska lägga min energi på.


Paula Sandberg, en av deltagarna i mentorprogrammet, är mycket glad att hon fått ett nätverk och vill fortsätta prata ledarskap.

givande och tagande mellan mentor och adept


Jan Cserpes, ny IT-direktör

Vilka är dina nya arbetsuppgifter?

– Mitt ansvar är att ha det övergripande ansvaret för landstingets iT-strategi, hur vi vill att iT ska stödja verksamheten i det dagliga och för framtiden. i arbetet ligger bland annat eHälsa genom att tillgängliggöra tjänster för medborgarna och att skapa nytta för oss alla som jobbar i vården. Vidare är mitt ansvar att samordna vår iT-beställning mot vår leveransansvarig, iT-avdelningen (på servicecentrum).

Varför ville du ha det här jobbet?

– Känns mycket stimulerande att få möjligheten att jobba i en domän som job-bar med människor och hälsa ur så många olika perspektiv och i ett landsting som har ambition att vara bland de bästa.

Vilka förväntningar har du? och utmaningar?

– Även om det finns mycket som är bra känner jag att det finns mer att göra, bland annat att få fortsätta utveckla eHälsa för att tillgängliggöra och förenkla för alla människor som möter vården. En annan utmaning är givetvis budgetläget, där vi alla måste bidra för att hitta effektiva lösningar som ger värde utan att vara kostnadsdrivande.

Jens Karlsson, ny ekonomi-direktör


– Övergripande ansvar för att driva och utveckla arbetet vad det gäller verksamhets-styrning genom budget/verksamhetsplan, finansiering, ersättningsmodeller, redovis-ning, uppföljning och analys.


– Jag har jobbat i Landstinget Kronoberg i två år och trivs mycket bra. Jag har stor respekt för all kompetens som finns inom landstinget, och vi ger en mycket god vård till våra patienter och det känns bra att jobba inom en organisation med ett så vik-tigt uppdrag. dessutom ligger vi mycket bra till i jämförelse med andra landsting vilket också känns bra. Jag har jobbat med ekonomi i många år och drivs av att kunna påverka, utveckla och förbättra. Och att leda

ekonomifunktionen inom landstinget är både roligt och utmanande. det sammanta-get gjorde att jag sökte tjänsten.

Vilka förväntningar och utmaningar ser du?

– Vi har en gemensam utmaning att få ekonomin i balans, och det är mitt största fokus både för 2013 och 2014. Vi står också inför ett stort investeringsbehov på närmare 2,5 miljarder fram till 2020 för att även i framtiden kunna ge en mycket god vård. Och för att klara av att investera så stora pengar, krävs att vi också har ett bra resultat. sedan vill jag också fortsätta det utveck-lingsarbete som bedrivs inom ekonomi där en stor del handlar om att förenkla och göra system mer användarvänliga, mindre ma-nuell rapportering och få mer pedagogiska verktyg för uppföljning. Målsättningen är att på olika sätt utveckla stödet och under-lätta för våra chefer och medarbetare inom vården att lätt följa upp sin verksamhet.

Hallå där! Pensionsavgångar och annan rörlighet märks även i landstingets ledning. just nu har vi sex nya direktörer på kansliet (personal, ekonomi, kommunikation, it, planering och hälso- och sjukvård).

Bland centrumen har medicinsk service bytt ledare. vad kan en förnyelse innebära? vilka ambitioner har de nya cheferna? vi har frågat några av dem.

ARkiVFoTo: STEFAN AHLRik

ARkiVFoTo: STEFAN AHLRik

BLADET NR 1 # 2013 33BLADET NR 1 # 2013

Marie Jadner, tf centrum-chef för medicinskt servicecentrum


– En viktig del är att företräda medi-cinskt servicecentrum i landstingsdi-rektörens ledningsgrupp, men som centrumchef är jag också en del av landstingets ledning och arbetar med landstingets övergripande frågor. – En annan viktigt del i mitt arbete är att uppnå en ekonomi i balans, vilket inte kommer att bli enkelt. det kommer att krävas mycket jobb av oss alla för att klara denna uppgift. – För medicinskt servicecentrums räk-ning har vår landstingsdirektör fått i uppdrag att se över möjligheter till al-ternativa driftsformer. Utifrån detta sker nu en genomlysning, där man kommer att ta fram förbättringsförslag på hur vi skulle kunna arbeta på ett smartare sätt, där så är möjligt. Resultatet från genom-lysningen kommer att ligga som under-lag för ett politiskt beslut om vi ska gå in i alternativa driftsformer.


– det var med stor ödmjukhet som jag antog utmaningen att bli tf centrumchef för medicinskt servicecentrum. För mig som centrumchef är det viktigt att vi strävar mot samma mål och har samma värderingar för att bli framgångsrika. – nu har det gått drygt fem månader sedan jag tillträde på den här tjänsten. det har varit månader som har varit otroligt lärorika och spännande, det är inspirerande att vara med och påverka inför framtiden och påverka utveck-lingen. denna blandning gör att jag trivs med det nya jobbet.

Vilka förväntningar har du? Vilka utma-ningar ser du?

– det finns många utmaningar i medicinskt servicecentrum och en av dem är att ha en tydlig dialog med de andra centrumen, om förutsättningar och konsumtionsmönster. Medicinskt servicecentrum har en mycket viktig roll, då våra verksamheter levererar det patientnära serviceutbudet till många verksamheter. som centrumchef vill jag

på ett tydligt sätt öka förståelsen för hur medicinskt servicecentrums verksamhe-ter bidrar till att ge våra kronobergare en god och säker patientvård, och tydlig-göra hur många beslut vi deltar i runt patienten. – inom medicinskt servicecentrum står vi inför generationsväxling och här finns många så kallade bristyrken, en viktig del för centrumet är att locka till sig nya medarbetare och få dem som vi har att trivas. – det finns också förväntningar på mig, som att komma ut i verksamheterna och göra studiebesök för att få förståelse för allas arbete. Efter dessa månader har jag fått en glimt av vissa verksamheter och jag hoppas kunna möta fler medarbetare under året. – som chef vill jag ha högt i tak, våga ifrågasätta och ifrågasättas och ha hjärtat med även om beslut baserar sig på fakta. – För mig är det också mycket viktigt att jag och alla medarbetare är stolta över att jobba i medicinskt servicecentrum.

Vad har du för bakgrund?

– Jag började som avdelningschef inom klinisk patologi och cytologi i Lands-tinget Kronoberg 2001, och sedan 2010 har jag varit verksamhetschef på samma klinik. Jag utbildade mig i början på 80-talet till laboratorieassistent, i dag biomedicinska analytiker, och började arbeta med forskning på kliniskt forsk-ningscentrum, Universitetssjukhuset i Linköping. Efter 16 år ville jag prova något annat och av den anledningen hamnade jag i Växjö och Landstinget Kronoberg, vilket jag aldrig har ångrat.

Som chef vill jag ha högt i tak, våga ifrågasätta

och ifrågasättas och ha hjärtat med även om beslut baserar sig på fakta.

landstingEts lEdningsgrUpp

Börje Lindqvist, landstingsdirektör

Martin Myrskog, hälso- och sjukvårds-direktör (tf)

Styrbjörn Östberg, medicinsk rådgivare och chefläkare

Jens karlsson, ekonomidirektör

Marianne Johansson-Hellström, personaldirektör

Maria Granath, kommunikationsdirektör

katarina Jonasson, planeringsdirektör (tf)

Jörgen Tagesson, akutcentrum

Annika Hull Laine, barn- och kvinnocentrum

Gunnar Persson, kirurgicentrum

Per Henrik Nilsson, medicincentrum

Marie Jadner, medicinskt servicecentrum (tf)

Ewa Alteborg, primärvårds- och rehabcentrum

kjell Grahn, psykiatricentrum

Petra Larsson, servicecentrum

Annika kahlmeter, tandvårdscentrum

ARkiVFoTo: HANS RUNESSoN


förtydligandE i faktarutan om medicincentrum i förra numret av Bladet framgick det inte att följande mottagningar finns inom medicinmottagningen på Lasarettet Ljungby:

•AVK-mottagning•Diabetesmottagning•Endokrinmottagning•Gastromottagning•Lung-ochallergimottagning•Neurologmottagning•Njurmottagning•Pacemakermottagning•Reumatologmottagning

landstingsbUssEn UppHör dEn 31 Majdå väldig få anställda valt att åka med landstingets egen busslinje mellan Ljungby och Växjö kommer den att upphöra den 31 maj. i stället uppmanas de som ska resa i länet att utnyttja möjligheten att använda de ”resekort” som finns utdelade i organisationen.

gEMEnsaMt grEpp oM patiEnttransportEri dag är det ofta avdelningspersonal som transporterar patienter mellan avdelningarna. Med ambitionen att minska väntetiden för patienten och frigöra tid för vårdpersonalen, undersöker man nu möjligheterna att införa en annan lösning, som är samordnad och omfattar sjukhusen och Sigfridsområdet. – Just nu kartlägger vi hur det fungerar i dag. Förhoppningen är att vi i juli ska kunna presentera ett förslag på hur vi kan samordna transporterna på ett bra sätt, säger Anneli Vittnavall, som är projektle-dare från servicecentrum tillsam-mans med Ronnie Petersson.

Utbildning inoM Hot ocH våldNu kan ni gå en verksamhetsans-passad utbildning inom hot och våld. Utbildare är Magnus Simon, som till vardags arbetar som säkerhetsoperatör och utbildnings-instruktör inom rättspsykiatrin. Utbildningen kostar ingenting för verksamheten. om ni är intresserade, kontakta Magnus Simon, [email protected], telefon 9940, och boka tid för möte och planering.

vi vet väl alla att det är ekonomiskt klokt att släcka lampan, skriva ut dubbelsi-digt och stänga av apparater som inte används. det finns många andra sätt att spara också, som inte är lika kän-da. känner du till exempel till möjligheten att ha webb-konferens via lync?

JoHANNA MYSJÖ

Medicinsk teknik är en verksamhet som har upptäckt fördelarna med att ha webbkonfe-renser för sina arbetsplatsträffar. Eftersom de finns både i Ljungby och i Växjö har de mycket att vinna med webbkonferenser. – Lync passar utmärkt för möten i mindre grupper, menar Thomas Kruljac som var med när systemet infördes på medicinsk teknik. Han berättar att de klarade sig med en inves-tering på cirka 700 kronor för att komma igång med webbkonferenser via Lync. Men sedan finns förstås möjlighet att investera i mer avan-cerad utrustning till Lync. Thomas önskar sig till exempel en bättre kamera till systemet.

nyHEtEr i lyncPernilla Hildingsson Bergqvist jobbar på it-

Webbkonferens – ett av många enkla spartips

supporten och är expert på Lync. Hon berät-tar att videokonferensutrustning har funnits längre och är mer känt än webbkonferenser via Lync. Men videokonferenser är framförallt till för medicinska konferenser och större mö-ten. Lync passar till ”vardagliga”, mindre mö-ten. systemet har utvecklats en del på sistone. – nu finns också möjlighet till webbkonfe-rens med personer utanför landstinget. Ex-empelvis kan man enkelt via Outlook bjuda in externa personer för att dela dokument, bild och ljud. j

Mer information om webbkonferens, videokonfe-rens och en hel del andra sätt att spara pengar hittar du på intern.ltkronoberg.se/spartips. Passa på att lämna dina egna spartips längst ner på webbsidan!

Här får du tips på mindre kända sätt att spara pengar med enkla medel. Som en bonus har många av tipsen fler fördelar än bara ekonomiska!

•Telefon-,webb-ochvideokonferens•Åkkollektivt•Lånacykelitjänsten•Sparaabonnemangskostnadgenomattsurfa mobilt i datorn via just mobilen•Hållfrittframförelementsåattvärmensprids bra•Omduinteharbehovavelektriskaanord-ningar som dörröppnare och hiss – använd muskelkraft istället

Webbkonferens via Lync, ett sätt att ha möten utan att resa. FoTo: CLARA ENqViST

BLADET NR 1 # 2013 35

vinnarE till bildKryss 4/12

Birgitta Hultqvist, ingelstadkarin Magnusson, VäxjöMonica Frid, Växjö

Vinsterna kommer med posten.

Grattis!

Skicka in ditt bildkryss senast den 31 maj till Bladet, Landstinget kronoberg, 351 88 Växjö. Märk kuvertet ”Bildkryss 1/13”.

Namn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Adress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Postadress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Arbetsplats, avd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

de tre först rätt öppnade lösningarna belönas med presentkort på böcker.


posttidning b

Nominera du också!Sista dagen att nominera till Bladettårtan nr 2/2013 är fredag 31 maj. Skicka in ditt förslag till bladet@ltkronoberg eller internpost till katarina Lundqvist, infor-mationsavd.

på webben, A–Ö, B, Bladet kan du läsa nomineringarna till de som inte vann denna gången: rådgivningsteamet i Ljungby med Jenny-Ann, Anette och Nils Svensson, IT-supporten 8600, Fredrik Svensson lokalvården CLV, Urban Stattin vc Alvesta, Victoria Jonsson inköpare på upphandlingsavdelningen, Inger Bard administrativ assistent.

Specialist på bra scheman

Nomineringen

Jag skulle vilja nominera min kollega Annki Solvemark som jobbar oavbrutetmed att pussla ihop akutens och AVA-personalens scheman.Hon försöker alltid tillmötesgå allas önskemål och krav på bästa sätt.Detta arbete utför hon alltid med ett leende och trevligt bemötande.Hon skulle verkligen behöva lite uppskattning för det hon gör, så varför integlädja henne med en tårta till kaffet.Sofie Wilhelmsson AKC

Annki Solvemark pusslar och fixar med scheman på akuten och AVA för att där alltid ska finnas personal. Ge en tårta till min kollega som alltid är lika tillmötes-gående och hanterar allas krav och önskemål på bästa sätt, skrev Sofie Wilhelms-son i sin nominering.


Med ett stort tålamod och glatt humör organiserar annki solvemark. nåja, kanske inte alltid… Eftersom sofie hör när annki pratar i telefon uppfattade hon också några djupa suckar – det har varit en del sjukdom och frånvaro på sistone. ”då var det klart!” brukar hon säga efter några samtal, men nu har det istället varit ganska mycket ”det ordnar sig, krya på dig nu”. Och så får annki fortsätta jaga, för akuten går aldrig ner, där måste alltid finnas folk. – Personalen saknar annki mer än oss chefer när hon är borta, säger Malin Möller som är chef på aVa. – Hon är ovärderlig, tycker Kicki Jan-stad, avdelningschef på akuten. Tänk så effektivt att ha en specialist på detta, och hur mycket tid vi som chefer får över för uppgifter som personalvård och utveck-ling istället. de är så nöjda med upplägget att de rekommenderat det till sitt nationella nätverk. där verkar de dock inte ha nap-pat på idén. – Man kan ju inte ta vem som helst. annki är född logistiker, dessutom vet

Sofia Wilhelmsson nominerade sin kollega Annki Solvemark för att hon alltid får ihop sche-mat med ett leende och trevligt bemötande. Alla arbetskamraterna intygade att så är fallet.

hon hur ett arbetslag behöver bemannas, säger Kicki. – Ja, det är ju lite pyssel, medger annki. Men jag har varit här i 13 år och vet vilka turer de olika personerna gillar. En del vill inte börja klockan sju, de tar kanske hellre ha passet mellan 16 och 23, så jag behöver inte fråga så mycket i onödan. – Är det någon som är värd en tårta här så är det annki! säger Claes Hjertqvist som är biträdande verksamhetschef på akutkliniken.

På sina 80 procent som schemaläggare har hon 100 personer att bolla med. – Hon är otrolig! säger Göran Hjal-marsson. alla ringer och jagar, är sjuka och vill byta turer, men hon fixar allt,

alltid med ett leende på läpparna. j

Documents

Bladet nr1 2013