Budget 2020 - Sverigedemokraterna · genomför stora reformer och investeringar måste den ta hänsyn till att det ekono-miska läget kan komma att förändras väsentligt. En kommuns

GÖTEBORGFÖR ETT TRYGGT

Budget 2020

Foto och grafik: SD Göteborg.

3

Innehåll

Förord - Göteborg, vår plats på jorden 4

Ekonomi och budget 6

Demokrati och mänskliga rättigheter 9

Staden som arbetsgivare 12

Näringsliv 15

Infrastruktur 18

Stadsbyggnad 22

Ett tryggt Göteborg 26

Invandring 29

Barnomsorg - Barnen är vår framtid 34

Skolpolitik 37

Äldrefrågor 42

Kultur 45

Natur och Fritid 48

Energi och miljö 51

Våra satsningar och prioriteringar 55

Ekonomisk sammanställning 61

SD budget 2020För ett tryggt Göteborg

4

Göteborg, vår plats på jordenVarje förslösad skattekrona är stöld från folket.Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti, vilket innebär att vi anser att alla ska ha en dräglig levnadsstandard. Vi förespråkar, budgeterar och verkar för en stark välfärdspolitik. Vi betonar samtidigt att skattekollektivets resurser är begränsade. Det måste med andra ord finnas en balans mellan skatteuttag och kommunal verksamhet. Skattekollektivets resurser ska han-teras varsamt och med respekt.

Sverigedemokraterna vill som enda parti att stadens nämnder och bolag årligen ska redovisa de lagstadgade kostnader som staten har ålagt vår kommun. Dels för att våra invånare ska se vad pengarna går till, dels för att underlätta för olika politiska prioriteringar. Genom att prioritera om och välja rätt, är vi övertygade om att det går att få en mer effektiv välfärd till en lägre kostnad. En skattehöjning är för oss i dagsläget helt uteslutet.

Är man mitt i livet ska man inte förvänta sig att skattemedlen ska slösas bort på oprioriterade ändamål för ens eget höga nöjes skull. När man är mitt i livet ska man bidra till att våra unga, äldre och sjuka får den välfärd de har behov utav. Våra skattemedel ska inte bekosta kamelfarmar eller livstids-långa konstnärslöner. Det måste vara ett slut på att tro att allt man vill ha, det skall någon annan betala för.

Stadens ekonomi är fortfarande mycket dålig. Vi har räddats av rådande högkonjunktur. Istället för att investera i framtiden har våra bolag plund-rats på pengar. Våra tillgångar har sålts för att täcka driftskostnader med engångssummor. Pengar som borde återinvesteras, täcker istället upp hål i ekonomin och är sedan borta för alltid. Det måste också bli slut på att stadens bolag agerar riskkapitalbank åt dyra och riskfyllda projekt. Staden måste återgå till att fokusera på dess kärnverksamhet. Vård, skola och om-sorg. Om inte detta görs kommer kraftiga skattehöjningar som följd. Något SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har varnat för.

En stad som håller ihop.Förutom den dåliga ekonomin håller Göteborg dessutom på att slitas isär. Vi har fortfarande ett stort antal utanförskapsområden. Segregationen och utanförskapet måste brytas. Den förlorade medborgarandan måste åter-upprättas och vårt gemensamma kulturarv synliggöras. På så sätt stärks och bevaras den sociala tilliten och vår gemensamma identitet. Vi kan inte tillåta segregerande sedvänjor som muslimska böneutrop från minareter eller separata badtider för män och kvinnor i Göteborg. Vi kan inte heller tolerera att barn i förskolan tvingas bära slöja av personalen.

5

Det är min fasta övertygelse att majoriteten av göteborgarna oavsett bak-grund är skötsamma, hederliga medborgare som försöker få vardagen att gå ihop. Vi kan inte låta ett fåtal ruttna äpplen förstöra hela korgen. Från och med nu måste nolltolerans råda mot hederskulturer, gängkriminalitet och andra som förstör för majoriteten.

Göteborg skall åter bli en trygg och säker plats.Andelen som utsatts för hot, misshandel, sexualbrott, bedrägerier, trakas-serier och personrån har kraftigt ökat sedan 2015. Våldet, våldtäkter, den religiösa extremismen, hedersvåld, skjutningar och krisen i välfärdssyste-men. Dessa problem har idag blivit så akuta, att alla partier måste tala öppet om precis de saker som vi har försökt varna för i åratal. Vi måste förstärka rättsväsendet kraftigt. Nolltolerans mot kriminalitet är ett måste för att demo-kratin skall kunna leva och utvecklas. Vi måste satsa på fler trygghetskame-ror, skapa säkrare miljöer och anställa fler ordningsvakter. I mitt Göteborg är polis och räddningstjänst en garant för vår trygghet, de är våra vänner. I mitt Göteborg kastar man inte sten på sina vänner.

Vi förtroendevalda måste återupprätta stadens förtroende.Politikernas hantering av både Västlänken och folkomröstningen om träng-selskatten kommer inte glömmas bort i första taget. Demokrati betyder folk-styre. Det har varit min fasta övertygelse sedan den 19 mars 2015, att övriga partiers svek i folkomröstningsfrågan kommer straffa sig. Något som också visade sig tydligt i valet 2018.

Men allt är inte dåligt.Göteborg är en fantastisk stad och vi måste våga ha en dröm om att vi kan bättre än det som redan är gjort. Göteborg är min plats på jorden. En plats som jag gärna delar med mig av, till alla som vill bli en del av den och göra staden än bättre. Den stora skiljelinjen går nämligen inte mellan var man ärfödd eller vilken bakgrund man har. Den går inte heller mellan storleken på våra plånböcker. Skiljelinjen idag går mellan det destruktiva och det kon-struktiva. Mellan de som väljer att fylla våra barn med kunskap och fram-tidshopp och de som väljer att fylla dem med självömkan och droger.

Till Göteborg, till vår plats på jorden, välkomnar jag alla som vill bidra och hjälpa till med att bygga våra bilar -men inte er som vill bränna upp dem.

Jörgen FogelklouLedande oppositionsråd kommunstyrelsenSverigedemokraterna Göteborg

6

Ekonomi och budget ”Sverigedemokraternas målsättning med den ekonomiska politiken är att skapa bästa möjliga förutsättningar för återskapandet och upprätthållan-det av det svenska folkhemmet.”

Göteborgs Stad ska hushålla väl med de ekonomiska resurserna, vilket innebär att det under varje konjunkturcykel krävs ett överskottsmål på i genomsnitt minst två procent för att långsiktigt klara välfärden, framtida pensionsåtaganden och ett värdesäkrande av kommunens tillgångar. Enbart det lagstadgade balanskravet är otillräckligt. För att uppnå detta måste politiken präglas av ansvarstänkande ochlångsiktig planering.

Grundläggande är att i högkonjunktur förbereda för sämre tider. Innan kommunen genomför stora reformer och investeringar måste den ta hänsyn till att det ekono-miska läget kan komma att förändras väsentligt.

En kommuns kostnader bör i längden inte finansieras av andra kommuner. Runt om i landet ser vi exempel på kommuner som finansierar orimliga kostnader för till ex-empel flyktingmottagningen genom det kommunala utjämningssystemet. Sverigede-mokraternas uppfattning är att skatten inte principiellt måste hållas vare sig hög eller låg, utan ska anpassas efter de faktiska behov kommunen har för att garantera medborgarna en god service.

Skattehöjningar och försäljning av kommunala tillgångar bör inte användas som medel för att kortsiktigt dämpa effekterna av djupgående strukturella problem. Utbildning och arbete, flit och skötsamhet måste löna sig om tillväxten och välfärden långsiktigt ska kunna säkras.

Privata alternativ ska tillåtas konkurrera inom omsorg, skola, kollektivtrafik och andra lämpliga verksamhetsområden. Detta under förutsättning att kostnaden för samma kvalitet blir lägre eller att kvaliteten blir bättre för samma kostnad. Viktigast i sam-manhanget är samhällsnyttan på lång sikt och detta ska därför också ligga till grund för varje beslut som rör kommunens verksamhet och ägande. Vi ställer oss kritiskatill kortsiktiga riskkapitalbolag eftersom dessa i grunden agerar efter andra principer än det långsiktiga resultatet. Kvalitet och kontinuitet ska vara ledande.

Eget kapital. Visionen ska vara god ekonomisk hushållning. Göteborgs Stad ska behålla en styrka i ekonomin så att den kännetecknas av långsiktighet och uthållighet. Det egna ka-pitalet ska inflationsskyddas under konjunkturcykeln så att det inte urholkas. Solidi-teten, som är andelen eget kapital i relation till tillgångarna, ska inte sjunka jämfört med nuvarande nivå. Resultatnivån ska vara långsiktigt hållbar i förhållande till de stora investeringar som staden står inför.

7

Resursutjämningsreserven (RUR)Vi anser att Göteborgs RUR bör vara knutet till Göteborgs ekonomi. Inte till hur eko-nomin för tillfället ser ut i övriga Sverige. Vi kan idag inte använda oss av RUR om det går dåligt för Göteborgs ekonomi, men bra för Sveriges övriga kommuner. Detta ville vi ändra på. Övriga partier sa nej till Sverigedemokraternas förslag i fullmäktige.

Verksamhetsidén ska vara att dagens kommuninvånare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte förbruka vad tidigare generationer tjänat ihop eller skjuta upp betalningen till framtida generationer.

Ur Årsredovisning för Göteborgs Stad 2018, finansiell analys:

”Den finansiella utmaningen framöver ligger i att klara kommande stads-utvecklings höga investeringsbehov och möta ökade kostnader till följd av den demografiska utvecklingen. Till skillnad mot de senaste åren ökar de strukturella nettokostnaderna mer än skatteintäkterna, vilket bedöms som en finansiell risk.”

I klartext: Göteborgs Stad måste antagligen höja kommunalskatten i framtiden eftersom man planerar många stora investeringar inom infrastruktur, bostadspro-jekt och nya arenor. Alternativet är att skära ner på verksamhet som inte innefattar kärnuppdragen vård, skola och omsorg. Det är den bittra sanningen och resultatet av decennier av socialistiskt styre i Göteborg i kombination med höga kostnader för en oansvarig invandrings- och integrationspolitik. Tyvärr fortsätter Alliansen i samma spår. Trots hög retorik om att fokusera på kärnverksamheten visar deras prioritering-ar inte på det.

Nämnder och bolag.Göteborgs Stads nämnder och bolag ska vara till gagn för kommuninvånarna och inte bara vara vinstdrivande enheter. Bolagens överskott ska användas till framtida investeringar, eller till att sänka avgifter och taxor. När våra bolag gör stora vinster ska det gagna dess ägare, dvs oss skattebetalare.

Göteborgs kommun ska bedriva en ändamålsenlig verksamhet med lägsta möjliga ekonomiska insats. Stadens nämnder och bolag bör också mer aktivt arbeta med att ta fram möjligheter till effektiviseringar, bättre finansieringslösningar och resursfrigö-relse. Verksamheterna bör också samverka när investeringar görs för att åstadkom-ma högsta möjliga effektivitet och måluppfyllelse. I den tidsmässiga planeringen av investeringarna ska nämnderna och bolagen i möjligaste mån beakta konjunkturlä-get och den rådande prisbilden för att undvika ökade kostnader. Stadens bolag ska inte agera riskkapitalbank åt dyra och riskfyllda forskningsprojekt. Ett skräckexempel är GoBiGas där Göteborgs skattebetalare betalade närmare 2 miljarder till ingen nytta.

Rättvisande ekonomisk bild – kommunens ställning och resultat ska visa en korrekt, utförlig och tydlig bild av verkligheten. God betalningsberedskap – kommunens likviditet ska alltid vara så stor att en god betalningsberedskap kan hållas.

8

Kommunal skattesats.Skattesatsen föreslås till 21,12 kronor vilket innebär en oförändrad skattesats jämfört med föregående år.

Sverigedemokraterna vill:

Att Göteborgs Stad bör under varje konjunkturcykel ha ett överskottsmål och främst prioritera kärnverksamheterna (vård, skola och omsorg).

Att privata alternativ ska tillåtas konkurrera inom omsorg, skola, kollektiv-trafik.

Förenkla budgetarbetet. Genom att bolag och nämnder ska rapportera de lagstadgade kostnader dessa har.

Ändra RUR, så att den är knuten till Göteborgs ekonomi.

9

Demokrati och mänskliga rättigheterGöteborgs Stads arbete med mänskliga rättigheter. Sverigedemokraterna tar avstånd från all form av diskriminering. I kommunallagen 2§ står att läsa:

”Kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns skäl för något annat.”

SD står bakom Göteborgs Stads arbete för mänskliga rättigheter, men formerna för detta har vi inte kunnat påverka. Alla intressegrupper har rätt att verka för sin sak och anordna parader, festivaler och verka som lobbyister. Man måste dock skilja på intresserörelser och det kommunala uppdraget. Det har gått inflation i alla råd, certifieringar, planer och utbildningar när det gäller mänskliga rättigheter. Dessa verksamheter har fått alldeles för stora proportioner. Att finansiera detta kostar mångmiljonbelopp för Göteborg varje år. SD tycker att denna typ av verksamhet belastar både stadens verksamhet och Göteborgs skattebetalare i alldeles för hög grad. Vi vill prioritera kärnverksamheten: vård, skola och omsorg, något som länge blivit eftersatt.

Vi bor i ett av världens mest toleranta länder när det kommer till jämlikhet och sexuella rättigheter. Här får man lov att älska vem man vill och i princip hur man vill. Att lägga ner stora ekonomiska resurser på redan öppnade dörrar känns tämligen onödigt. Däremot känns det väldigt sunt att vi har en gräns för hur gammal man får lov att vara när man inleder sexuella relationer och att vi inte gifter bort minderåriga barn.

I FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna står det i Artikel 2: ”Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt”

Vi har gång på gång hävdat att politisk åskådning inte ska exkluderas i Göteborgs plan för mänskliga rättigheter. Vi har varit mycket tydliga på den punkten när dessa frågor varit uppe i kommunfullmäktige. Ett exempel är när den europeiska deklara-tionen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-de-klarationen) varit uppe för debatt. Inför 2020 känns detta mer aktuellt än någonsin. Med facit i hand ser vi hur olika partier agerat, både på kommunal- och riksdagsni-vå för att kunna stänga ute ett demokratiskt invalt parti som SD.

10

Hederskultur i Göteborg – Nej tack!Kulturellt betingat våld och förtryck av kvinnor i form av omskärelse, oskuldskon-troller, barnäktenskap, heltäckande klädsel, vägran att ta kvinnor i hand, samt en i övrigt föråldrad och nedsättande kvinnosyn måste motarbetas kraftigt. Svensk lag ska alltid stå över religionsfriheten.

I dag vet vi inte hur många barn och ungdomar som förs ut ur landet varje år och hålls kvar mot sin vilja. För att vi ska få en helhetsbild kring denna allvarliga proble-matik, måste kommunen föra bättre statistik och sammanställa antalet bortförda barn. Statistiken skulle ge oss möjlighet att kunna följa upp varje ärende, att kunna straffa och lagföra föräldrar eller förövare. Vi måste göra allt vi kan för att se till att lagstiftningen följs mot barnäktenskap, könsstympning och förtryck.

Stadsdelsnämnder och demokrati. I Göteborg har vi tio stadsdelsnämnder. Vi sverigedemokrater vill omorganisera staden på ett mer rättvist och effektivt sätt genom att byta ut stadsdelsnämnderna till centrala nämnder såsom Individ- och familjeomsorg, Äldreomsorg, Kultur och fritid osv. Det vill säga utan geografisk inriktning, men med mindre lokala kontor för att kunna upprätthålla god service och trygghet. De pengar som sparas på administra-tion och tjänster kan istället satsas på kärnverksamheten. SD har tidigare varit med i beslutet om att införa en central skolnämnd.

Det är viktigt med politisk insyn i nämnder och bolag, därför bör alla partier i kom-munstyrelsen även finnas representerade i större nämnder och bolag. Vi vill att stadsdelsnämnderna och de större facknämnderna ska ha 13 ledamöter precis som i kommunstyrelsen. Detta är en viktig demokratisk principfråga för oss.

En ledamot och en ersättare i varje stadsdelsnämnd (SDN). Efter valet 2018 fick SD för första gången tillträde och platser i våra stadsdelsnämn-der. Vi har nu en ledamot och en ersättare i varje SDN, på så vis har vi fått en bättre insyn i stadens ekonomi. Vi har fått möjlighet att synliggöra det tidigare styrets felpri-oriteringar. Att hushålla med invånarnas skattemedel måste prioriteras rätt.

Stadsdelsnämndernas framtid.2018 beslutade Kommunfullmäktige om att införa en skolnämnd och en förskole-nämnd, vilket betyder att omfattningen i stadsdelsnämndernas uppdrag föränd-ras. Vid en tidigare omröstning beslutades att biblioteksverksamheten flyttas från stadsdelarna till kulturnämnden (centralt). Stadsdelsnämndernas reformering är en fortsättning i centraliseringsarbetet. Våren 2018 motionerade vi om att minska stadsdelsnämnderna till fyra. En utredning pågår om hur stadsdelarna ska förvaltas i framtiden. Vi är öppna för att helt ta bort stadsdelsnämnderna om utredningen visar att detta minskar byråkratin, fördelar skattemedlen mer rättvist och spar på adminis-trativa kostnader.

11

Beslutande folkomröstningar - All offentlig makt utgår från folket.Trots massiva protester mot trängselskatten och Västlänken har politikerna valt att totalt ignorera folkomröstningsresultatet. De styrande valde att inte lyssna på vad en stor majoritet (57 %) av göteborgarna sade i folkomröstningen om trängselskatten den 14 september 2014. Det är dags att tänka om, demokratisera staden och låta folket bestämma. Det är hög tid att införa beslutande folkomröstningar. Denna linje har Sverigedemokraterna drivit både lokalt och via riksdagen.

Trängselskatt.Sverigedemokraterna är det enda riksdagsparti i Göteborgs kommunfullmäktige som driver frågan mot trängselskatt.

Vi är det enda parti som röstade Nej till trängselskatt i kommunfullmäktige 2009

Vi är det enda parti som röstat Nej till trängselskatt i Kommunstyrelsen 2015

Vi röstade även nej till trängselskatten i kommunfullmäktige 2015

Vi röstade Ja till en folkomröstning om trängselskatten 2013


att politisk åskådning inte ska exkluderas i Göteborgs plan för mänskliga rättigheter.

att stadsdelarna i framtiden prioriterar välfärdens kärnverksamheter och det grundläggande uppdraget för att kunna säkerställa en god och värdig service för stadens invånare.

att alla partier i kommunstyrelsen ska finnas representerade även i större nämnder och bolag.

att folkomröstningar ska vara beslutande, inte bara vägledande.

att svensk lag ska stå över religionsfriheten.

12

Staden som arbetsgivareEn attraktiv arbetsgivare med höga kvalitetskrav. Göteborgs Stad med bolag har cirka 55 000 anställda. Vi är med och bidrar till enbättre stad för alla boende, besökare och företag i staden. Medarbetare med rättkompetens i stadens olika verksamheter är av största vikt. Staden ska leverera tjäns-ter till en ökande befolkning, driva stora projekt inom stadsutvecklingsområdetoch utveckla verksamheterna. Varje dag arbetar Göteborgs Stads anställda föratt staden ska fungera och utvecklas, de måste alltid sträva efter att leverera tjänstermed högsta kvalitet och att arbeta för göteborgarnas bästa.

Med ett rättvist, stödjande, tillitsfullt och närvarande ledarskap i en arbetsmiljö sompräglas av tydliga strukturer och mål, kan medarbetaren känna sig delaktig och an-svarstagande. Göteborgs Stad ska vara en attraktiv arbetsplats där man värnar omsina anställda och deras arbetsmiljö. Det måste finnas tid för återhämtning efter enperiod av högre belastning. Medarbetarna ska visas förtroende och uppskattning.De ska ses, få feedback och uppmuntran, ha möjlighet att växa och må bra. Medar-betare som trivs och är stolta över sina arbeten stannar kvar.

Vidare är det viktigt att undvika dubbelarbete och onödig byråkrati som inte tillförnågot mervärde. En effektiv och tydlig arbetsplanering kan bidra till snabbarehandläggning utan att påverka kvaliteten eller arbetsbelastningen. Trivsel på jobbetskapar bättre prestation samtidigt som sjukfrånvaron minskar.

Arbetsmiljö. För att säkerställa en god arbetsmiljö bör cheferna i verksamheten vara lyhörda förarbetsmiljöproblem och vara insatta i verksamheten. Med rätt förutsättningar för attskapa en kreativ, utvecklande och god arbetsmiljö ges omsorg till medarbetarna.Genom att tillvarata medarbetarnas kompetenser, kunskaper och erfarenheter förbättras verksamheterna. Idag finns det yrkesgrupper inom Göteborgs Stad med mycket stor frånvaro, framför allt bland socialsekreterare och lärare men även hos trafikkontoret. En bakomliggande orsak är expansion och hög arbetsbelastning under flera år. Språkförbistring och problem med disciplin och ordning försämrar arbetsmiljön i skolorna, både för lärare och elever. Den försämrade situationen har medfört att fler lärare slutar och att färre vill bli lärare.

Språkkrav. Tydliga krav bör användas vid rekrytering. Alla anställda med bristande språkkun-skaper bör kontinuerligt ta del av de språkutbildningar som erbjuds. Kraven på kun-skaper i svenska, samhällskunskap, kultur och historia bör höjas vid nyanställning.

13

Personalutveckling. Ledarskap, utbildning och arbetsplanering måste ständigt utvecklas för att säkerstäl-la en god arbetsmiljö. Det är även viktigt med ledarskapsutveckling. Chefer måste få relevant utbildning och stöd i sin ledarroll. Personalinitiativ för att utveckla verksam-heten ska uppmuntras i största möjliga utsträckning. Initiativtagarna ska få stort stöd att genomföra sina idéer.

Fysisk träning får människor att må bättre och att fungera bättre på jobbet. Göte-borgs Stad bör erbjuda alla sina anställda en möjlighet att träna på betald arbetstidoch ha en särskild friskvårdspeng som den anställde kan använda för att förbättrasin fysiska hälsa.

Mobbning och trakasserier på arbetsplatsen har en starkt negativ inverkan påmänniskors hälsa. Kommunen bör upprätta en handlingsplan för hela organisatio-nen för att förebygga detta.

Rätt till heltid. Sverigedemokraterna vill avsätta extra medel till den offentliga sektorn för att möjliggöra fler heltidstjänster. I vår budget för Göteborg avsätts även medel för att möjliggöra att fler inom vården ska kunna arbeta heltid. Många anställda inom den offentliga sektorn, varav största delen inom kommunerna, arbetar idag deltid trots att de vill arbeta heltid. Ofrivilligt deltidsarbete medför en rad nackdelar i form av då-lig ekonomi, dålig pensionsutveckling och försämrade möjligheter till kompetensut-veckling. Detta är ett problem för såväl män som kvinnor, men eftersom huvuddelen av de ofrivilligt deltidsarbetslösa är kvinnor är det också ett allvarligt jämställdhets-problem.

Delade turer. Delade turer, där personalen tvingas till långa och ofta obetalda håltimmar mellantvå längre arbetspass, är ett fenomen som tyvärr är ganska vanligt på den svenskaarbetsmarknaden. I synnerhet inom den offentliga sektorn. De anställda som uppgeratt de uppskattar att arbeta med delade turer bör givetvis få fortsätta med detta. Förden långt större gruppen är de delade turerna dock en tvingande plåga där mångahar svårt att få familjelivet gå ihop. Fyra av tio som arbetar med delade turer haruppgett att de dagligen känner stress och trötthet och många löper ökad risk attdrabbas av sociala problem. Balans mellan privat- och arbetsliv saknas.

Vi Sverigedemokrater anser att det ur ett långsiktigt och strategiskt perspektiv är vik-tigt att åtgärder vidtas för att minska de delade turerna. Dåliga arbetsvillkor är en avhuvudanledningarna till den ökande bristen på vård- och omsorgspersonal. Deladeturer är kopplat till bristande resurser och underbemanning. Kommunen bör, så långt det är möjligt, avskaffa de ofrivilliga, delade turerna samt yrka om ökat ekono-miskt statligt stöd för detta arbete.

14

Skapa lärlingsplatser. Vi vill öppna upp för en helt ny anställningsform: Lärlingsplats. Ett system där arbets-givaren är helt befriad från att betala arbetsgivaravgift och där provanställningentillåts uppgå till tolv månader. Vi bedömer att denna satsning skulle kunna bli encentral del i arbetet med att komma tillrätta med såväl ungdomsarbetslösheten sommatchning av kompetens.

Lärlingsjobbssystemet är väl beprövat och framgångsrikt i Europa. Både vad gällerlärlingsutbildningarna och de yrkesinriktade gymnasieprogrammen är det av störstavikt att gymnasieskolan utvecklar ett starkt samarbete med det lokala näringslivet.


främja delaktighet och trivsel på jobbet för minskade sjukskrivningar

ge möjlighet till fysisk träning på arbetstid för en ökad jobbhälsa

ställa högre språkkrav för en säkrare arbetsplats

ge ökat stöd till chefer vid konflikthantering

möjliggöra rätten till heltid

öppna upp för fler lärlingsplatser

15

NäringslivGöteborg är en fantastisk stad med unika möjligheter. Vi bor i Sveriges näst störstastad och vår hamn är den största i Norden. Göteborg är Sveriges framsida och Skan-dinavens fönster mot världen.

I Göteborg har många stora svenska bolag etablerat sig. Varumärken som Volvo,SKF och Ericsson har satt Göteborg och Sverige på världskartan. Allt är upplagt för ettbra näringslivsklimat.

Chalmers ligger på åttonde plats i världen inom samarbete mellan forskning ochindustri och rankas som åttonde bästa universitet i Europa. Göteborgs Stad im-plementerade funktionen Företagslots i slutet av 2012 för att lyfta företagsklimatet. Funktionen skulle hjälpa, underlätta och förenkla för små och medelstora företag vid kontakt med kommunen i olika ärenden och tillståndsprocesser. Svenskt Näringsliv mäter och rankar årligen företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Göteborg har genomgående placeringar i bottennivå och nu senast placering 216 av 290.

Ett snårigt och omständligt regelverk sätter snabbt käppar i hjulet för de företag somönskar etablera sig i Göteborg. Näringslivet efterfrågar förståelse för näringslivetsbehov och att det skapas förutsättningar för detta.

Sverigedemokraterna vill skapa förståelse genom att vara mer lyhörda för näringsli-vets behov. Med ett starkt partnerskap mellan näringsliv och kommun växer enömsesidig respekt och ett förtroende fram som skapar goda förutsättningar för braföretagsklimat och fortsatt tillväxt.

Framgångsfaktorn vid arbete med företagsklimat i staden bygger på dialog mellanföretag, förtroendevalda politiker och kommunens tjänstepersoner.

Det är viktigt att Göteborgs Stad arbetar proaktivt för att attrahera och underlätta förnya företag och investerare som vill satsa långsiktigt. Näringslivstillväxten i Göteborgkan förbättras genom att underlätta vid nystart, etablering, drift och utveckling avföretag.

Det ska vara lätt att driva företag i Göteborg. En bra grund för det är ett gott företagsklimat med följande förutsättningar. Politisk långsiktighet En väg in Miljö

Elförsörjning Distribution Stadens utformning

Personalförsörjning Lokaler Infrastruktur

Logistik Parkering

Mark Kollektivtrafik

16

Det ska vara lätt att göra rätt. Staden behöver ”En väg in” för näringslivsfrågor, före-tagen ska snabbt och enkelt hitta till rätt verksamheter och handläggare. Det kan ex-empelvis röra ärenden om lokaler, ledig mark, regelverk, kompetensförsörjning eller hur en ny entreprenör startar företag. Informationen ska underlätta för nya företag och bidra till en bättre arbetsmarknad.

Företagen ska alltid känna sig välkomna vid kontakt med staden genom bästa möjli-ga mottagande och högsta servicenivå. Med enkla processer och samverkan blirdet smidigare för företagen att etablera sig i Göteborg. Tydlighet gör det enklare förföretagen att få sina ärenden behandlade, att förstå vad som krävs och vilka reglersom gäller.

”En väg in” riktar sig till alla företagare och har som främsta uppgift att hjälpa demhitta rätt bland tillstånd och regler. Syftet är att korta ned handläggningstiderna,informera om lagar, regler och tillstånd samt vid behov samordna och driva påhandläggning av ärenden. Det ska vara lätt att starta, etablera, driva och utvecklaföretag.

För ett näringsliv i tillväxt och utveckling är tillgång till kreativ och välutbildad arbets-kraft mycket viktig. Kompetensförsörjningen måste underhållas. Staden behöver haett strategiskt förhållningssätt till personalplanering inom näringslivet med metodiskvidareutbildning av befintlig personal. Syftet är att arbeta för en ökad samverkanmellan näringsliv, universitet och andra utbildningslösningar.

Göteborg ska vara förstavalet för forskare, entreprenörer och investerare. FoU-verk-samheter är strategiskt viktiga och ger stora spridningseffekter till den övriga ekono-min. Det är viktigt att stärka FoU-resurserna och förbättra samverkan mellan företag,kommun och akademi. Genom att skapa världsledande demonstrationsmiljöer förregionens innovativa produkter och tjänster kan detta uppnås.

Grundskolan och gymnasieskolan behöver stärkas med mer kvalitativa insatser re-dan från skolstart. Undervisning med rätt förutsättningar bidrar till effektiv matchningav näringslivets efterfrågan och utvecklingens riktning. Högre utbildning ska täckabehovet av kompetens inom specifika yrken. Det uppnås genom utbildningar inomt.ex. vård, hälsa och socialt arbete, civilekonomprogram och lärarutbildningar.Med en stabil och hållbar näringslivstillväxt ges förutsättningar för ett starkt närings-liv och en stad som är levande dygnet runt hela året.

För att attrahera nationell och internationell kompetens till Göteborg krävs attnäringslivets flaggskepp agerar draglok. Dragloken erbjuder de mest attraktivaarbetsplatserna, de bästa forskningsmiljöerna och världsledande samarbetsnätverk.Kommun, näringsliv samt utbildnings- och forskningsinstitutioner skapar tillsam-mans förutsättningar för idéer och innovationer att växa regionalt, nationellt ochglobalt.

17

För att behålla dessa kompetenser behövs en attraktiv och livfull stadsmiljö med mötesplatser, lämpliga bostäder och ett rikt fritidsliv med ett stort och varierat utbud av evenemang, aktiviteter och upplevelser.

Medarbetare som trivs och är stolta över sina arbeten stannar kvar.


Att företag ska etablera sig just här. I Göteborg ska de finna den idealastaden att bo och verka i. Det ska finnas planlagd mark och verksamhets-lokaler med olika egenskaper som möter behovet av tillväxt och utveckling,både för det befintliga näringslivet och nyetableringar.

Främja en strategisk näringslivsdialog som ska vara en plattform förGöteborg. Tillsammans med näringslivet uppnås denna vision genom entät dialog mellan kommun och näringsliv om företagens aktuella behov.Med näringslivssamordnare förenklas livet för näringslivet som får hjälpmed service och att hitta rätt kontaktvägar både inom och utanför denkommunala organisationen. Hjälp med frågor som rör uppstart av företag,lokaler och mark, olika tillstånd och regler, externa nätverk och samarbets-partners. En samordnande funktion mellan de olika kommunala förvalt-ningarna vid etablering av verksamhet.

Effektivisera och korta ned handläggningstider, förbättra attityder ochskapa förståelse för näringslivets villkor och betydelse. ”En väg in” riktarsig till alla företagare och har som främsta uppgift att ledsaga rätt blandtillstånd och regler, ge information om lagar samt vid behov samordna ochdriva på handläggning av ärenden. Det ska vara lätt att starta, etablera,driva och utveckla företag.

Verka för en infrastruktur som gör det lättare att arbetspendla till ochfrån Göteborg.

18

InfrastrukturGöteborgs befolkning kommer växa med nära en tredjedel till 2035. Det är viktigt att vi har en så väl genomtänkt och fungerande infrastruktur som möjligt. Infrastruktur innefattar samtliga tillgångar och nyttigheter som tillsammans skapar förutsättningar för ett fungerande samhälle. Samarbete och helhetsperspektiv är helt avgörande för en hållbar utveckling.

Det är inte asfalt, räls eller ledningar som står i fokus utan hur människor använder dem för att resa, kommunicera och driva företag. Människor måste smidigt, hållbart och kostnadseffektivt kunna transportera sig mellan boende och arbetsplatser. Varor och tjänster måste flöda så fritt som möjligt.

Varje satsad skattekrona ska ge den bästa lösningen för de människor som bor och arbetar i staden.

Västlänken.Göteborg är hårt drabbat av trängsel, staden kommer vara hårt belastad och hafler flaskhalsar i framtiden än i dag, både på vägar och spårvägar. Sverigedemokra-terna har alltid varit emot Västlänken och har konsekvent röstat nej i alla politiskainstanser. Den kostar mycket pengar att bygga och medför stora ingrepp i staden.30 m breda och djupa schakt kommer att grävas upp i Hagaparken, Liseberg ochKorsvägen under den nästan tioåriga byggtiden. Stora delar av staden nås inte avVästlänken och den löser därmed inte göteborgarnas kollektivtrafikproblem.

Trängselskatten.Sverigedemokraterna motsätter sig starkt trängselskatten och tycker att resultatet ifolkomröstningen 2014 skulle respekterats. Vi var det enda parti som röstade emotden i kommunfullmäktige redan 2009. Trängselskattesystemet kostar enorma be-lopp i inköp, drift och byråkrati.

Älvförbindelse.Sverigedemokraterna motsätter sig starkt linbanan. Staden har redan ödslat mer än130 miljoner kronor i utredningskostnader på ett projekt som beräknas kosta fyramiljarder kronor att bygga. Flera deltagare har med gott omdöme redan dragit sigur detta starkt kritiserade projekt.

Vi vill som ett bättre alternativ prioritera upp spårvägsförbindelse mellan Masthuggetoch Lindholmen. Det byggs fler och fler bostäder och kontor på Lindholmen. De somarbetar i området bor oftast någon annanstans och då är det viktigt att människornasmidigt kan ta sig till och från området. Denna välbehövliga förbindelse skulle knytaihop Hisingens stora arbetsplatser med övriga staden. Med en kapacitet av tiotusen-tals passagerare i timmen löser den flaskhalsar vid Brunnsparken och Centralstatio-nen.Genom en omförhandling av Sverigeförhandlingen prioriteras spårvägsförbin-delsen och den starkt kritiserade linbanan stoppas.

19

Trafik. Resor och transporter är en viktig del av ett fungerande samhälle. Infrastrukturen måste erbjuda korta restider vilket skapar en förbättrad rörlighet på arbetsmarknaden.

Antalet personer som arbetar i en annan kommun än där de bor ökarsnabbare än antalet personer som bor och arbetar i samma kommun.Trygghet och säkerhet är viktigt i kollektivtrafiken och klotter och skadegörelse skaförhindras. Investeringar i inomhusvänthallar ska eftersträvas.Välutvecklade, hållbara och kostnadseffektiva transportsystem är nödvändiga. Vägar, broar, cykel- och gångvägar, spårvägar, busshållplatser och allt annat som behövs i en stad, är en förutsättning för medborgarnas välbefinnande, för handelns och industrins tillväxt samt för samhällets utveckling.

Gång-, cykel- och biltrafik. Att uppmuntra och underlätta för människor att cykla och gå främjar folkhälsan ochminskar miljöbelastningen. Vi tycker att Göteborgs Stads intentioner är goda mentrafiksäkerheten måste också beaktas. De cykelfartsgator och gångfartsområdenstaden börjat bygga saknar separation mellan bilar, cyklister och fotgängare. Allatrafikanter blandas på gemensamma ytor vilket försämrar trafiksäkerheten.

Vi vill bygga ut trygga gång- och cykelbanor som separerar bilar, cyklisteroch fotgängare.

IT-infrastruktur. Med IT-infrastrukturen kan många företag dela och flytta data på ett sätt som främ-jar effektivitet på arbetsplatsen. Tekniken möjliggör att människor kan vara uppkopp-lade mot nätet och jobba hemifrån vilket gör att resebehovet minskar och effektivite-ten ökar. Det är viktigt att bygga ut för framtiden och de allt mer ökande behoven.

Vi vill uppmuntra företag och anställda att använda dessa möjligheter i högre ut-sträckning.

Vi understryker vikten av att Göteborgs Stad aktivt deltar vid utbyggnaden av fibernä-tet via det egna bolaget Gothnet. Social infrastruktur. Anläggningar och investeringar i vård, omsorg och skola utgör en social infrastruktursom fungerar som ett socialt skyddsnät och är en självklar del i välfärdssamhället.Tillgänglighet och närhet till service, tjänster och konsumtion är avgörande för hurmänniskor, och framförallt barnfamiljer, väljer att bo och leva.

Vi vill att behovet av social infrastruktur planeras in i ett tidigt skede. De som flyttar in i de nya bostadsområdena ska ha tillgång till förskolor, skolor, vårdcentraler ochannan samhällsservice i det egna bostadsområdet. Samtidigt är det viktigt att spår-vägsförbindelser, älvförbindelser samt utbyggnad av fjärrvärme/fjärrkyla är på plats.

20

Vi vill att stadsmiljön utformas på ett hälsofrämjande sätt. Samhällsservicen placeraspå gång- och cykelavstånd. Trygga trafiklösningar uppmuntrar till alternativ till bilen. Tillgång till grönytor, friluftsliv, rekreation och gemensamma mötesplatser är en viktig aspekt av den sociala infrastrukturen.

Vatten & Avlopp. Rent och säkert dricksvatten är en grundläggande förutsättning för ett väl fungeran-de samhälle. Dricksvatten får därför inte ses som ett enskilt intresse, utan måstehanteras och prioriteras i olika delar av samhällsplaneringen. Förnyelsetakten idagens vatten- och avloppsledningsnät i Göteborg kräver åtgärder, vi ligger underden rekommenderade utbytestakten.

Runt om i staden pågår omfattande exploatering och byggnation. Utbyggnad avden allmänna VA-anläggningen är en kritisk faktor för att kunna bygga ut nya områ-den i staden. Samordning med övriga projekt runtom i staden är nödvändig ochhar stor positiv påverkan. Genomtänkt planering och samordning är viktig för godekonomisk hushållning. Långt innan grävmaskinen sätter skopan i jorden ska kanali-sation, dukter och kulvertar för vatten, avlopp, el, IT mm vara tydligt inplanerade.Genom samordning undviks onödiga, kostsamma avspärrningar och uppbrytningav redan asfalterade gator och bebyggd mark. Vi menar att det är förenligt med godekonomisk hushållning att genomföra viktiga stomnätskompletteringar i sambandmed stadens infrastrukturomvandling.

Fjärrvärme/Fjärrkyla. Med den omfattande pågående och framtida utbyggnaden i staden är det viktigt attfjärrvärmenätet förstärks och dimensioneras för att täcka behovet. Det är viktigt attdetta planeras in i ett tidigt stadie. Rosenlundsverket har länge varit under utredning.Fjärrkylsystemet är från början designat för en ringledning och delar av den är redanbyggd. Inom det föreslagna alternativet kommer den påbörjade ringledningen slutföras genom att sammankoppla nätet i centrala Göteborg med nätet på Lindhol-men.

Göteborgs hamn. Hamnen är Nordeuropas största och Sveriges handelsport mot världen. Den skapararbetstillfällen i hamnen och inom sjöfart och logistik. Den ska fortsatt vara av centralbetydelse för staden. För Sverigedemokraterna är det självklart att Göteborgs Stad behåller och förvaltar infrastrukturen i hamnen. Vi välkomnar fortsatt utbyggnad avhamnbanan. Göteborgsregionen utgör ett tydligt exportnav i Sverige och flera avregionens stora företag är exportintensiva. Exportföretagen gynnas av att Skandina-viens största hamn och Sveriges bästa logistikläge ligger just i Göteborgsregionen.

Vi vill att hamnen ska fortsätta växa och utveckla infrastrukturen till och från samtrunt hamnen för att möta näringslivets nuvarande och framtida behov av serviceav högsta kvalitet. Farleden in till hamnen behöver fördjupas för att hamnens fullakapacitet ska kunna nyttjas och direktanlöp från Göteborg möjliggöras.

Vi ser gärna att man försöker attrahera kryssningsfartygen att anlända till vår vackrastad då turismen ger staden och näringslivet välbehövliga intäkter.

21


Underlätta för trafikanter, resenärer och funktionshindrade att välja lämpli-gaste färdsätt. Människor ska till arbeten, dagis, förskolor, skolor, ochfritidsaktiviteter. Resan ska vara smidig oavsett om den sker med bil,kollektivtrafik, cykel eller till fots.

satsa på att våra äldre ska få åka kollektivtrafik gratis under dygnets alla timmar.

utöka antalet pendelparkeringar runt Göteborg så att bilen kan ställas och kollektivtrafik användas in till staden.

underlätta så att alla de tusentals transporter som sker varje dag i staden kan göras utan onödiga omvägar.

satsa extra på gatuunderhållet.

prioritera upp spårvägsförbindelse mellan Masthugget och Lindholmen.

skapa förutsättning för större grad av samverkan och samplanering.

ge ägardirektiv att öka utbytestakten för att säkerställa tillgången till rentvatten i hela staden.

att det noga övervägs hur efterfrågan av fjärrvärme/fjärrkyla kommer se utpå lång sikt.

Våra extra satsningar i TrafiknämndenÖkat underhåll gatunät 50 000 000

Kommuncentralt

Fria resor för äldre över 65 25 000 000

22

Stadsbyggnad Stadsplanering och arkitektur måste vara anpassade efter människors behov ochett energieffektivt samhälle. Detta innebär bland annat att man måste bygga miljöerdär folk trivs och har närhet till grönområden. Man måste ta hänsyn till platsenshistoria och kultur och anpassa till den arkitektur som präglat stadsdelen.

Detta är speciellt viktigt inom vallgraven i Göteborg, där man gång på gång uppförtbyggnader som inte harmoniserar med den klassiska arkitekturen från tiden 1850- 1920. SD har vid ett flertal tillfällen försökt stoppa dessa tråkiga nybyggen medfyrkanter och glas. Vi vill ha vackrare fasader som är anpassade till den äldre stilenpå våra historiska stenhus, speciellt då inom vallgraven.

När det gäller bostadsförsörjning så har stat och kommun ett gemensamt ansvar föratt förse resurssvaga svenska medborgare med ett värdigt boende. Bostadsbyggan-det i staden har under hela 2000-talet legat på en alldeles för låg nivå får att kunnamatcha den stora befolkningsökningen i Göteborg.

Vår vision om den vackra staden. Sverigedemokraterna konstaterar att det bland allmänheten finns ett utbrett miss-nöje med viss modern arkitektur och vissa moderna offentliga konstverk. Det visarsig i dagens Sverige inte minst genom arkitekturupproret.

Att skapa god arkitektur och trivsamma offentliga miljöer med höga skönhetsvärdentycks alltför sällan vara en huvudsaklig målsättning för ansvariga beslutsfattare,detta trots att miljöpsykologiska undersökningar visar att den estetiska aspekten avarkitektur och offentlig miljö är av stor betydelse för många människor. Vi Sverigede-mokrater vill att medborgarna i Sverige ska ges ett större inflytande över utformning-en av de offentliga miljöer som de vistas i. SD har lagt en riksdagsmotion omarkitektur i offentliga miljöer. I den föreslås att man genom lag ålägger kommunernaatt tillsätta skönhetsråd. Motionen föreslår även ett stimulansbidrag för kulturmiljö-kompetens. Bidraget syftar till att förstärka eller tillsätta kulturmiljökompetens vidplan- och samhällsbyggnadsförvaltningar.

I Göteborg har Sverigedemokraterna yrkat på att införa ett skönhetsråd helt i linjemed rikspolitiken. Att kulturmiljökompetensen behöver förstärkas i Göteborg visar sigvarje gång man vill uppföra nya byggnader inom vallgraven samt runt Rosenlundoch Järntorget.

Bostäder till unga. Göteborg är en studentstad med många studentbostäder, men de räcker inte till.Dessutom är det många unga som har fått ett första jobb och inget hellre vill än attflytta hemifrån. För de flesta unga är det inte möjligt att köpa en bostad. Samtidigtär det en stor brist på billiga små hyreslägenheter. Sverigedemokraterna stödernybyggnation av studentbostäder och billiga små lägenheter som unga har råd attbo i.

23

För att lösa det akuta behovet av studentbostäder, byggs det nu temporära modul-bostäder för studenter. Temporära bostäder är ett sätt att lösa en akut brist avstudentbostäder. Detta får inte bli en etablerad metod för att dölja det verkliga pro-blemet, vilket är för få studentlägenheter.

Sverigedemokraterna vill förenkla byggnormerna för att göra det billigare att byggafastigheter. Främst är det hissnormen och andra normer på studentlägenheter somvi vill förändra, så att det ska gå smidigare och billigare att producera till exempelstudentlägenheter eller små vindslägenheter för unga människor.Sverigedemokraterna har motionerat om detta i riksdagen.

I Göteborg har vi lagt en motion om ett program för ungdomsbostäder där mångabra förslag till lösningar finns.

Vad kan de kommunala bostadsbolagen göra? Kommunala bostadsbolag bör ha som sin viktigaste uppgift att tillhandahålla hyres-bostäder till rimliga priser även för ungdomar, resurssvaga och utsatta grupper. Debör även vid behov kunna agera för att uppnå en större variation av boendeformeri ett visst område. De kommunala bostadsbolagens hyresgäster bör också beredasstörsta möjliga inflytande och ansvar över sin boendemiljö. Sverigedemokraternahar motionerat om en fusion av de fyra kommunala bostadsbolagen till ett. Det vibehöver är billiga och små lägenheter för ungdomar. Varken allmännyttan eller deprivata fastighetsbolagen har visat något större intresse för att bygga sådana bostä-der. Det som behöver göras är att använda allmännyttans stora kapital, modernkostnadseffektiv byggteknik samt kommunens billiga mark för att uppföra bostädersom folk har råd att bo i. Belåningsgraden för kommunens fastighetsbestånd är all-mänt låg och det finns därför utrymme för att frigöra kapital och satsa på att bygganya bostäder. Göteborgs Stad måste våga satsa och gå i frontlinjen när det gällerbyggnation av hyresrätter.

Det finns flera starka argument för allmännyttan att investera ännu mer i nya bostä-der nu när bostadsbristen är akut. Ränteläget är lågt och det finns en allmänt uttaladpolitisk vilja att öka bostadsbyggandet i Göteborg. Det har under lång tid rått hand-lingsförlamning bland de styrande i Göteborg när det gäller kommunalt bostadsbyg-gande. Ökar utbudet kommer rörligheten på bostadsmarknaden att öka, vilketger större möjligheter att hitta en bostad. Så länge det råder bostadsbrist i Göteborgkommer personer utan eget kapital i princip inte kunna få någon vettig bostad. Föratt få ner priset för hyresrätter måste man tillämpa kostnadseffektiv byggteknik,som ger lägre byggkostnader utan att göra avkall på kvaliteten. Idag har Sverige EU:s högsta byggpriser, som delvis beror på den höga byggmomsen på 25 procent - en situation som inte är hållbar i längden. Sverigedemokraterna har motionerat om en lägre byggmoms i Sveriges riksdag.

I Sverige finns många välmående företag som klarar sig bra i den internationellakonkurrensen, detsamma måste kunna gälla för bostadsbyggande.

24

Kommunal mark. Kommunen äger stora markområden som kan avyttras till småhustomter, flerbo-stadshus eller industrimark. Eftersom Göteborgs Stad har bostadsbrist är det nöd-vändigt att upplåta mark till nybyggnation. Marknadspris ska råda generellt, mennär det gäller ungdomsbostäder och studentbostäder är det risk att marknadspriserpå tomtmark driver upp hyrorna. Man bör därför överväga lägre prissättning, ellerprisanpassade arrenden när det gäller dessa bostadstyper.

Den nya staden vid älven. På norra och södra älvstranden bygger man hela stadsdelar och man ser hur dennya staden växer fram. Eriksberg, Sannegårdshamnen, Lindholmen, Backaplan ochFrihamnen är några områden som tidigare varit industri och hamnområden, mensom nu är en del av den framväxande älvstaden. Sverigedemokraterna ser positivtpå bostadsbyggandet i Göteborg, men infrastruktur, skolor och kommunal servicemåste växa och utvecklas i takt med utbyggnaden av staden.

Förtätningen vid centralstationen.När man studerar förslag och visionsbilder från området runt centralstationen ochbort mot Gullbergsvass så kan man konstatera att staden vill göra en kraftig förtät-ning runt centralstationen med höghus och skyskrapor. SD anser att denna förtät-ning kommer att förändra stadskärnan på ett negativt sett. Området ligger inomden vallgrav som fanns runt det gamla Göteborg från 1600-talet. Inom detta områdemåste man bygga med respekt för den gamla stadens stadsplan och arkitektur. Det-ta är speciellt viktigt inom Vallgraven, eftersom detta område har potential att uppvi-sa den historiska befästningsstaden Göteborg som är en del av Sveriges kulturarv Skeppsbron och Frihamnen.När Staden projekterar nya områden som Frihamnen och Skeppsbron tenderar pro-jekten att dra ut på tiden och vara extremt kostnadsdrivande. Kalkylerna håller inteoch stadens skattebetalare riskerar att få stå för notan som kan uppgå till miljardbe-lopp. När dessa ärenden ligger på kommunstyrelsens bord påpekar alltid SD dettaoch kommer med förslag på hur projekten kan drivas bättre.

Gamla kulturbyggnader som är rivningsfärdiga och omöjliga att renovera, skullekunna rivas. Dessa kan då ersättas av nya byggnader som har fasader av klassiskarkitektur från sekelskiftet. Ett exempel på detta är kinesiska muren, vars existensdebatterats i decennier.

Rosenlundsverken skulle kunna rivas och dyra garageplatser på gammal älvbottenskulle kunna ersättas med andra lösningar.

I Frihamnen ligger projekten efter i tid, och man har visserligen visioner om ett bad iälven, men innan man bygger utomhusbad i älven måste man tillse att baden inteär skadliga för hälsan. Det finns enorma ansamlingar av skadliga ämnen i dyn somär en kvarleva från varvsepoken. SD anser att man inte kan bygga utomhusbad pådessa ställen. Däremot är vi positiva till jubileumsparken som kan omvandla dettasterila industriområde till en grön oas.

25

Vår vision vid GullbergsvassGullbergsvass har stor potential eftersom i stort sett hela stadsdelen kommer attbyggas upp på nytt. I dag är området en anonym del av staden omgärdad avbarriärer som behöver kopplas till omgivande stadsbebyggelse. Nya Gullbergsvasskan bli ett nav som knyter ihop fem stadsdelar som får ökade rekreationsytor ochtillgänglighet till vattnet.

I färdplan älvstaden där Gullbergsvass ingår, så berör man de kulturvärden somfinns i området, samt vikten av att man har dessa i åtanke vid projektering. SD anseratt det är viktigt att man vid planering av Gullbergsvass behåller Skansen Lejonetsom ett landmärke. Man ska kunna se skansen ända bort från älven och man skakunna promenera i parkmiljö i ett grönt stråk ända bort till fästningen. Detta måstevara utgångspunkten när man planerar området.

SD har motionerat om att Skansen Lejonet ska vara kvar som ett landmärke och attett grönt promenadstråk ska gå hela vägen från älven fram till Skansen Lejonet.


bygga vackert, harmoniserat och anpassat till den klassiska arkitektur som präglat staden sedan den vackra stenstaden byggdes 1850-1920.

införa ett skönhetsråd i Göteborg.

att medborgarna i Sverige ska ges ett större inflytande över utformningenav de offentliga miljöer som de vistas i.

främja nybyggnation av studentbostäder och billiga små lägenheter somunga har råd att bo i.

att kommunen ska tillhandahålla hyresbostäder till rimliga priser även förresurssvaga och utsatta grupper.

att vägar, skolor och kommunal service ska växa och utvecklas i samma taktsom utbyggnaden av staden.

ha ett grönt stråk från älven till Skansen Lejonet i det nya Gullbergsvass.

Våra extra satsningarKommuncentralt

Skönhetsråd/kulturmiljö/vacker stad 10 000 000

26

Ett tryggt Göteborg”Vi står inför det skarpaste läget någonsin i Göteborgs historia. Vi har unga män som inte drar sig för att skjuta mot andra eller är rädda för att bli beskjutna. Inte ens livstids fängelsestraff avskräcker dessa unga män från att använda dödligt våld.”

Så beskrev polisledningen läget för kommunstyrelsen 2015. Det har inte blivit bättre.

Antal personrån har ökat med en tredjedel de senaste fem åren visar färsk statistik från polisen. Totalt har 713 personrån anmälts i Göteborg till och med september månad i år. Offer så unga som 11–12 år har drabbats av knivrån. I ett fall tvingades en 12 åring att uppsöka sjukhus pga. skärsår efter att gärningsmannen satte en kniv mot pojkens hals och tvingade till sig hans mobiltelefon.

Enbart i somras skedde 108 personrån i centrala Göteborg. Varje dygn rånas minst tre människor i vår stad, rån där gäng jagar sina offer nattetid. De har beskrivits som att de ofta anfaller i flock, omringar offret och är extremt hotfulla.

En ung man i 20-årsåldern fick sätta livet till i juli när han knivskars i samband med ett rån. Många brottsoffer tappar tryggheten i tillvaron och med det också tilltron till rättsväsendet. Samhällskontraktet bryts och många offer drabbas av psykisk påfrestning lång tid efter själva gärningen.

En bomb har sprängts i Bergsjön. En bomb, på ett torg, i Göteborg. Detta är bara några få exempel på det kraftigt ökande våld som drabbar människorna i vår stad. Våldsverkarna gör ingen åtskillnad, våldet drabbar gamla som unga, män som kvinnor, invandrade som infödda, kriminella som laglydiga medborgare. Det drabbar alla kategorier. Så kan vi inte låta det fortsätta.

Vi anser att trygghetsfrågorna måste lyftas på den politiska agendan.

Samhället måste handgripligen ta tillbaka de stadsdelar där organiserad brottslighet, eller hederskulturer har tagit över. Inte någonstans i staden ska det förekomma shariadomar, barnäktenskap eller tvångsäktenskap. Vi kan inte tolerera att hederliga laglydiga medborgare inte längre vågar anmäla brott till polisen. Det är dags att sätta hårt mot hårt. Genom ökad polisiär närvaro, fler ordningsvakter, fler trygghetskameror och nolltolerans mot buset kan vi åter skapa den trygghet som våra medborgare förtjänar.

Vi har motionerat om ett förbud mot all propaganda på offentliga platser för våldsbejakande extremistiska organisationer. Vi har även motionerat om att socialtjänsten skall bli skyldiga att rapportera till polisen när man misstänker kopplingar till IS. Vi har även yrkat för att Göteborgs stad skall trycka på regeringen om fler åtgärder. Vi har inte fått gehör för något av dessa förslag.

27

Den svenska polisen är en samhällsbärande yrkesgrupp som upprätthåller lag och ordning och som skyddar vanliga medborgare. De förhindrar brott med sin närvaro, skyddar befolkningen från otrygghet och ser till att de som skapar otrygghet hamnar bak om lås och bom. När ett terrordåd inträffar är det polisen som springer mot den punkt vi andra flyr ifrån. Polisen är våra hjältar, de är våra vänner.

Polisen ska finnas tillgänglig i hela samhället, landsbygd som storstad, dygnet runt. För att få en närvarande polis i hela landet måste antalet poliser utbildas i jämn takt med befolkningsutvecklingen. Medborgare ska mötas av öppna polisstationer även på sommaren och korta inställelsetider när de rapporterar in brottslighet.

I det moderna folkhemmet är polisen en positiv del av vardagen för laglydiga medborgare. En stabil och kompetent poliskår är en grundläggande förutsättning för att vända trenden av fler anmälda brott (varav en minskande andel klaras upp). Med det följer också ett större förtroende för samhällets kapacitet att hantera brottslighet.

Sverigedemokraternas mening är att det krävs genomgående förändringar för att återupprätta polisyrkets status. Det är en nödvändighet för att få fler att söka sig till polishögskolan och för att få dagens poliser att vilja stanna kvar i sitt yrke.

Lösningen ligger inte i någon enskild eller snabb åtgärd, det kommer att ta tid och kräva förstärkningar av de brottsbekämpande myndigheterna vad gäller såväl ekonomiska resurser som utökade befogenheter. Från Sverigedemokraternas sida finns dock en obeveklig vilja att förändra och förbättra polisorganisationen, från grunden till toppen.

Att leda och styra polisen ska bara vara de förbehållet som har en gedigen polisutbildning och arbetslivserfarenhet inom polisen. Polisen ute på våra gator ska alla ha en polisexamen. Det är precis lika viktigt som att våra sjukhus bara ska anställa behöriga läkare och barnmorskor. Vi kommer inte vika en tum på kvaliteten hos de poliser som examineras ut i framtiden.

I första hand bör kommunen inrikta sig på brottsförebyggande arbete genom samverkan med polisen, lokala näringslivet, ideella föreningar och skolan. Arbetet mot droger och missbruk måste stärkas. Särskilt otrygga områden kan bevakas genom nattvandrare, väktare och övervakningskameror. Kommunens ideella föreningar bör kunna erbjudas extra föreningsstöd om de förbinder sig att anordna särskilda aktiviteter och öka sin synlighet i särskilt brottsutsatta områden.

Ett stort problem i Göteborg är tiggeri som organiseras av utländska ligor. De är ofta också inblandade i människohandel och andra kriminella aktiviteter. Denna verksamhet är förbjuden enligt Göteborgs ordningsstadga §10, något som de övriga partierna totalt ignorerar. Sverigedemokraterna har lagt tre motioner om ett lokalt tiggeriförbud som övriga partier röstat avslag på.

28


att Göteborg upprättar en strategi för motverkandet av organiserad brottslighet.

att det kommunala förbudet mot tiggeri ska följas enligt paragraf 10 i Göteborgs ordningsstadga.

att det skall råda nolltolerans mot våldsbejakande extremism. att Göteborg alltid ska kräva ersättning för klottersanering.

att Göteborg anlita fler ordningsvakter.

att Göteborg satsar mer på arbetet mot droger, missbruk och ungdomsbrottslighet.

att otrygga områden bör bevakas genom extrainsatser i form av kameraövervakning (något vi motionerat om), bilburna bevakningspatruller eller patrullerande ordningsvakter.

att Göteborg bör göra en övergripande utvärdering av belysningen på våra gator, i parker och promenadstråk.

att all personal som arbetar med barn och ungdomar eller andra utsatta grupper inom kommunen ska kunna uppvisa utdrag ur belastningsregistret som visar att man inte tidigare gjort sig skyldig till övergrepp eller annan relevant brottslighet.

att kommunen uppmuntra och aktivt stödjer olika former av nattvandringsgrupper och erbjuda föreningar som arrangerar brottspreventiv verksamhet ett särskilt stöd.

att kommunen säger upp hyresavtal där svart handel äger rum inom stadens lokaler. (Vi har motionerat om att säga upp hyresavtalet med Kvibergs marknad)

Kommunen bör snarast anhålla om att de utpekade särskilt utsatta områdena klassificeras som så kallade paragraf 3 områden, där ordningsvakter med utökad befogenhet ges möjlighet att tillgodose en trygghet.

Våra extra satsningar på TrygghetsfrågorKommuncentralt

Fler ordningsvakter 30 000 000

Fler trygghetskameror 20 000 000

Nattvandrare, föräldraföreningar och brottsofferjouren 15 000 000

Satsning mot våldbejakande extremism 15 000 000

Kunskapscentrum, centrum mot org. Brottslighet 10 000 000

29

InvandringStatens ersättningar till kommunerna för invandringsrelaterade kostnader har länge varit kraftigt underdimensionerade. Sveriges kommuner har därmed tvingats ta ett orimligt tungt ansvar för statens misslyckade invandrings- och integrationspolitik, vilket fått en negativ inverkan på välfärden. På senare år har trycket ökat ytterligare i takt med att massinvandringen slagit nya rekord. Flera kommuner har nu varnat för att de är på väg att gå ”bankrutt”. Göteborg är tyvärr inget undantag.

Genom den nya bosättningslagen kan kommunerna inte längre neka att ta emot ny-anlända. Sverigedemokraterna är mycket kritiska till denna inskränkning av det kom-munala självbestämmandet. Vi har som ensamt parti motsatt oss bosättningslagen i kommunstyrelsen. Vi har även (som enda parti) motsagt oss det antal nyanlända Göteborg har blivit anvisade för år 2020.

Sverige och Göteborg behöver få till en flyktingpaus. Så länge invandringens kostnader för Göteborgs kommun (såväl socialt som ekono-miskt) är större än vad vi klarar av att hantera på ett ansvarsfullt sätt, och så länge Göteborg inte får full täckning för de långsiktiga kostnaderna, så bör kommunen så långt som möjligt motsätta sig nya avtal med Migrationsverket. I de fall privata aktörer, mot kommunens vilja, aviserar att man tänker öppna förläggningar för asyl- och anhöriginvandring, bör kommunen se över alla tillgängliga verktyg för att stoppa detta. Till exempel detaljplaner och bygglov. Göteborg har tidigare betalat flera hundra miljoner kronor för tomma boenden för asylsökande och ensamkommande barn. Sådant kan aldrig tillåtas igen.

Vi sverigedemokrater ser gärna att folket i Göteborg får säga sitt i en folkomröstning om uppsägning av de avtal staden fortfarande har angående ensamkommande unga med Migrationsverket.

Tiggeriet på våra gator. EU-migranter, till exempel tiggare och illegala invandrare som vistas i landet ska inte beredas plats inom utbildningsväsendet eller ha rätt till försörjningsstöd. Göteborgs Stad lägger årligen ut tiotals miljoner kronor helt frivilligt på EU-migranter i staden. Om man lägger till andra kostnader som finansieras via den statliga skatten når man svindlande belopp. Enligt stadens ordningsstadga är tiggeri förbjudet. Något vi anser att staden bör följa, och som vi har motionerat om. Vi har dessutom motione-rat tre gånger om att införa ett lokalt tiggeriförbud.

Vi har även motionerat om att alla frivilliga ekonomiska åtagande staden har angå-ende EU-migranter, omedelbart ska upphöra.

Våra extra satsningar på TrygghetsfrågorKommuncentralt



Nattvandrare, föräldraföreningar och brottsofferjouren 15 000 000



30

Kommunalt självbestämmande. Den förda migrationspolitiken i Göteborg har slitit isär staden och skapar segrega-tion och utanförskap. För varje år som massinvandringen fortsätter kommer det att medföra enorma kostnader för Göteborgs Stad. Dessa enorma kostnader kompen-seras tyvärr med omfattande besparingar i kommunens kärnverksamhet.

Sverigedemokraterna har motionerat och lagt yrkande i kommunstyrelsen om att Göteborg behöver ett stopp gällande asyl- och anhöriginvandring. Vi är också emot den nya anvisningslagen som har trätt i kraft.

Sverigedemokraterna är i princip emot massinvandring oavsett om staten stödjer kommunerna ekonomiskt eller ej. I nuvarande form kompenserar staten under de två första åren. En kompensation som inte på långa vägar täcker kommunens kostnader.

Migrationen bidrar även till en kraftig ökning av bostadsbristen. I september 2019 var det fler än 80 000 personer som stått i den kommunala bostadskön mer än 5 år. 10 000 av dessa har väntat i över 10 år. SD jobbar aktivt för att öka flyktingstödet i konflikters närområden och dessutom hjälpa betydligt fler till samma kostnad.

Nej till temporära modulhus. Sen den nya anvisningslagen trädde i kraft, som tvingar kommunerna att ta emot nyanlända har en debatt om temporära modulhus blossat upp. Vi är det enda parti-et i Göteborg som kraftfullt både sagt nej och drivit opinion mot alla planerade tem-porära modulhusbyggen för nyanlända. Alla andra partier i Göteborg har sagt ja, eller har vägrat att rösta på våra förslag om att stoppa dessa extremt dyra lösningar.

Sverigedemokraterna har sex gånger lagt skarpa förslag i kommunstyrelsen om att avblåsa dessa extremt dyra lösningar. Vi har också föreslagit att alla kostnader för dessa boenden ska redovisas. Våra kampanjer gav ett gott resultat. Staden har efter massiva påtryckningar och opinionsbildning avskrivit de flesta tilltänkta platser. Vi har fått tusentals uppmuntrande telefonsamtal, mail och brev som tack för att vi tog denna strid.

Anpassning framför integration. Till att börja med måste vi frigöra oss från de påhittade konflikter som man lurat i oss. Konflikten i det svenska samhället idag handlar inte om hudfärg, om kön, om sexuell läggning eller om klass. Konfliktlinjen går inte heller mellan de som är födda i landet och de som inte är det. Den verkliga konflikten står mellan det konstruktiva och det destruktiva. Mellan den som är beredd att anstränga sig, bidra och göra en insats för vårt land och den som inte är det. Mellan den som bygger bilarna och den som bränner bilarna. Mellan den som fyller våra barn med kunskap och självrespekt och den som fyller dem med droger och självömkan. Kort sagt, mellan de som stär-ker vårt land och de som förstör det.

31

Det är Sverigedemokraternas övertygelse att solidariteten, omtanken och därmed också tryggheten till stora delar beror på känslan av samhörighet. Vi människor har en benägenhet att i högre utsträckning visa omtanke om de vi kan identifiera oss med. En gemensam kultur och gemensamma traditioner är i sin tur de starkaste identitetsskapande faktorerna.

Sverigedemokraterna vill verka för att de invandrare som har kommit till Göteborg och Sverige ska anpassa sig till det svenska samhället i stället för tvärtom. Vi menar att huvudansvaret för anpassningen till det svenska samhället ska vila på individen själv och att de kommunala integrationsinsatserna och all verksamhet som syftar till att främja den konfliktskapande mångkulturalistiska samhällsordningen därmed kan slopas.

Nej till böneutrop. Integration ska komma naturligt och inte som i dag vara påtvingad av våra riksdags-partier. En gemenskap kan inte byggas på olikheter för då upphör den att vara en gemenskap. Försöken att omvandla Göteborg till en mångkulturell stad har också lett till en ökning av motsättningar, kriminalitet, otrygghet samt utanförskap. Sveri-gedemokraterna ser det som sin uppgift att vända denna negativa utveckling. Därför ska all verksamhet som syftar till att främja den mångkulturella samhällsutveckling-en snarast avvecklas. Nyckelord i arbetet för minskad segregering är anpassnings-vilja till det svenska samhället. Vi kommer aldrig tillåta segregerande sedvänjor som muslimska böneutrop, separata badtider för män och kvinnor i Göteborg eller att ett enda barn tvingas bära slöja av skolpersonal. Vi har motionerat om att förbjuda böneutrop i Göteborg. Inget annat parti stödde detta.

Sverigedemokraterna vill också förbjuda alla former av positiv särbehandling eller beaktande av etniskt ursprung vid anställningar inom kommunen. Kompetens ska alltid vara vägledande vid anställning.

Underlätta återvandringVi vill upprätta ett återvandringskansli i Göteborg. Genom att återupprätta ett åter-vandringskansli vill Sverigedemokraterna förenkla för personer att återvända till sina respektive hemländer. Kansliets främsta uppgifter ska vara att hjälpa till och informe-ra personer som vill återvända och bygga upp en framtid i sitt hemland. Personalen ska hjälpa Migrationsverket med frivillig återvandring. De ska även bistå i återvän-dandeprocessen, utbilda socialsekreterare samt motverka fusk med återvandrings-bidrag. Vi kallar det ”Göteborgsmodellen” där detta är en integrerad och naturlig del i hur Göteborg socialtjänst skall arbeta.

32

Redovisa invandringsrelaterade kostnader.Vi har länge påtalat att den migrationspolitik som de andra partierna har fört inne-bär en oerhört stor ekonomisk påfrestning. Pengar som egentligen behövs inom vård, skola, och omsorg. Vi har av etablissemanget bemötts av djupt förakt för att vi har vågat föra den här debatten. Länge var den officiella versionen att migrationen var lönsam. När den ”sanningen” sprack blev vi avfärdade av komiker som på allvar anser att det hela kan jämföras med kostnaden för pizza och läsk. Idag är det ingen som talar högt om ”Sandvikenrapporten” eller att anhörig- och flyktinginvandringen är en ”vinst” för samhället. Det vi sedan länge efterfrågat är fullständig transparens. En seriös redogörelse för hur mycket invandringen kostar. Om det är så att migra-tionen är en vinst vilket många har hävdat, skulle ett sådant bokslut fullständigt dra undan mattan för oss sverigedemokrater.

TolkDet svenska språket är nyckeln till att kunna bli en fungerande del av samhället. Vi har förståelse för att språktolk måste finnas för de som är nyanlända och har bott i Sverige en kortare tid, men anser att det är en skyldighet att lära sig språket i det land man valt att bosätta sig i. I det system vi har nu, behöver man inte integrera sig eller lära sig svenska språket. Det är kontraproduktivt att vi idag håller med avgiftsfri tolk oavsett tidsperspektiv. Det är kostsamt och förödande för Göteborgs utveckling när människor lever här under lång tid utan att lära sig språket. Hur ska de kunna bli en del av vårt samhälle om de inte ens delar vårt språk?

Incitamenten att lära sig svenska blir låga när man hela livet kan få en tolk vid varje givet tillfälle. Tolkhjälp skall naturligtvis alltid erbjudas när det behövs, men den skall inte vara avgiftsfri.

Modersmålsundervisning.Idag erbjuder Göteborgs Stad modersmål i större utsträckning än vad lagen kräver. Genom att anta en ny modersmålspolicy som följer lagstiftningen, skulle vi få ner kostnaderna för modersmål med ca 50%. Lagen stipulerar att modersmål skall vara avgiftsfritt. Vi vill ändra på det.

IntegrationspliktVi sverigedemokrater tror på en korrelation mellan rättigheter och skyldigheter. Det svenska samhällskontraktet bygger på individers accepterande av att rättigheter går hand i hand med skyldigheter. På senare år är det tyvärr inte lika självklart längre. Nyanlända lär sig snabbt vilka rättigheter de har men det talas inte lika högt om skyldigheterna. Med integrationsplikt menar vi att det måste tydliggöras för alla nyanlända som kommer till Göteborgs kommun vad samhällskontraktet betyder och hur det måste efterlevas. Alla vuxna, även föräldralediga och pensionärer, måste få godkänt resultat när de går kurser i samhällsorientering.

Arbetsföra individer måste följa aktivitetsinsatser som finns för att komma i arbete. Individen ska (inte bör!) göra framsteg i SFI. Vi anser också att SFI skall vara självfi-nansierad. Bidrag går förlorade om inte individen gör sitt yttersta för att leva upp till det svenska samhällskontraktet.

33

Sverigedemokraternas vill:

Att Göteborgs Stad ska utöva påtryckningar och bedriva opinionsbildning i syfte att få staten att återupprätta det kommunala självbestämmandet på det invandringspolitiska området.

Att Göteborgs Stad ska motsätta sig avtal om invandrarmottagning och med alla tillgängliga medel söka hindra att privata flyktingförläggningar startas mot kommunens vilja.

Inte att tillfälliga EU-migranter och illegala invandrare ska beredas plats i det kommunala skolväsendet. De ska inte heller ges rätt till försörjningsstöd och bostäder genom kommunens försorg. Införa en integrationsplikt

införa sverigedemokraternas integrationsplan för Göteborg. anta en ny policy för modersmål upprätta ett återvandringskansli att Göteborgs stad redovisar alla invandringsrelaterade kostnader

få till ett flyktingstopp

Våra extra satsningar KommuncentralÅtervandringskansli 25 000 000

34

Barnomsorg - barnen är vår framtid Barns rättigheter i samhället.Fram till dess ett barn blir myndigt är det framförallt föräldrarna som har ansvaret för att barnet inte far illa fysiskt eller psykiskt. Även samhället har ett ansvar i att försva-ra barnet från övergrepp. Det kan gälla övergrepp som sker i familjen, skolan eller samhället i övrigt.

Ett barn har rätt att få en uppfostran där man lär sig att Sverige är en fungerande rättsstat där våra medborgare skyddas av lagar. Barn har rätt att få ta del av vårt samhälles syn på demokrati, yttrandefrihet och religionsfrihet. Det är särskilt viktigt att alla barn och föräldrar får veta att i Sverige råder svensk lag och den står över de sedvänjor som kränker barn psykiskt och fysiskt. Detta inkluderar bland annat illegala handlingar som giftermål av underåriga, barnaga, hedersrelaterat våld, påtvingad klädsel med religiösa attribut och könsstympning. Barns behov i centrum (BBIC) är SD:s motto.

Mindre barngrupper.Det finns en tydlig koppling mellan personaltäthet och kvalitet inom barnomsorgen. Barngrupperna i förskolan skall inte vara större än 15 barn per grupp annars kan det innebära allvarliga kvalitetsförluster. Sverigedemokraterna vill att det ska finnas tillräckligt många pedagoger för att säkerställa att både personal och barn får en trygg och stimulerande miljö.

Mat, motion och motivation.För att barnen ska orka vara på förskolan hela dagarna och samtidigt lära sig saker så är maten otroligt viktig. Vi ska inte kompromissa med maten i förskolan. Vi är ett i-land och alla barn i Göteborg ska ha rätt till god, närproducerad och närings-rik kost. Vi vill säsongsanpassa inköpen för att undvika överpriser. Logistiken ska ständigt ses över och optimeras för att spara kostnader och minska transporternas miljöeffekter.

Barn mår bra av rörelse. Sverigedemokraterna vill satsa på lekmiljöerna på försko-lorna. Pedagogiken ska vara motiverande och leda till mental utveckling som gör barn socialt tränade och nyfikna inför lärandet. Ordning och ansvar bör också ingå som en naturlig del för att förbereda barnen inför skolstarten.

Ensamstående föräldrar.Kärnfamiljen med två sammanboende föräldrar är tyvärr inte lika vanlig längre. Att vara eller bli ensamstående småbarnsförälder är ofta inte planerat och många föräldrar är oförberedda på den nya situationen. Arbetstider, fritid, hushållsekonomi och sociala nätverk påverkas kraftigt. Många föräldrar har svårt att klara den nya situationen, med stress och utbrändhet som följd. En situation som i slutändan går ut över barnen.

35

För att få en samsyn på vilka särbehov denna grupp har, vill SD satsa resurser på information till arbetsgivare, myndigheter, förskolor samt ensamstående föräldrar. Även stöd till föräldrar som drabbats av uppsägning eller negativ särbehandling av arbetsgivare. En särskilt utsatt grupp som drabbas av negativ särbehandling av myndigheter är ensamstående män, något Sverigedemokraterna i Göteborg vill ändra på.

Avskaffa genuspedagogiken.Sverigedemokraterna ser positivt på att varje barn bemöts utifrån sina individuella förutsättningar och preferenser. Vi motsätter oss dock framtagandet av kostsamma policydokument om genus som ska genomsyra stadens arbete, samt kollektiva ge-nuspedagogiska experiment där gamla normer byts mot nya och där barn som trivs i traditionella könsroller skam- och skuldbeläggs.

Valfrihet.Dagbarnvårdare bör finnas för de som vill ha sina barn i mindre grupper och i en miljö som påminner om ”hemma”. Sverigedemokraterna ser positivt på att det i kommunen erbjuds alternativa pedagogiska former som till exempel ur och skurpe-dagogiken. Temaförskolor, natur- eller kulturförskola, är ett sätt att öka valmöjligheter och valfriheten. Göteborg ska erbjuda den valfrihet som vårdnadsbidraget innebär. Sverigedemokraterna står upp för kärnfamiljen och traditionella värderingar. Vi tror att vårdnadsbidraget har en viktig funktion att fylla för de familjer som vill ha mer närvaro och tid med sina barn under förskoletiden. Detta ska ses som ett komple-ment till ordinarie förskola samt en utökad valfrihet. Göteborg ska erbjuda vårdnads-bidrag till de barnfamiljer som tycker detta alternativ passar bäst.

Nattis.Barnomsorg skall erbjudas dygnets alla timmar. Det är viktigt att staden följer med i utvecklingen hur folk arbetar. Allt fler arbetar på oregelbundna arbetstider och därför borde även barnomsorgen följa med i denna utveckling. Nattis skall finnas i varje stadsdel. Vi vill utöka platserna med minst 20 stycken. Inget slöjtvång på barn.Förskolan ska behandla barn som egna individer och inte utsätta dem för religiös eller politisk påverkan. I Biskopsgården och stadsdelen Västra Hisingen, svarade fyra av fem förskolor ja på frågan om de tvingar barn att bära slöja även om barnen inte vill. Det här måste få ett slut omgående! Rektorer och förskolelärare som tillåter tvång ska omedelbart få sparken. Här ska det råda nolltolerans. I vårt Göteborg tvingas inte ett enda barn att bära slöja.

36

En ohederlig kultur.Kulturellt betingat våld och förtryck i form av omskärelse, oskuldskontroller, barnäk-tenskap, heltäckande klädsel, samt en i övrigt föråldrad och nedsättande kvinnosyn måste motarbetas kraftigt. Svensk lag måste alltid stå över religionsfriheten. I dag vet vi inte hur många barn och ungdomar som förs ut ur landet varje år och hålls kvar mot sin vilja. För att vi ska få en helhetsbild kring denna allvarliga problematik, måste staden föra bättre statistik och sammanställa antalet bortförda barn. Statis-tiken skulle ge oss möjlighet att kunna följa upp varje ärende, att kunna straffa och lagföra föräldrar eller förövare. Vi måste göra allt vi kan för att se till att lagstiftningen följs mot barnäktenskap, könsstympning och förtryck.


att alla barn och föräldrar får veta att i Sverige råder svensk lag och den står över de sedvänjor som kränker barn psykiskt och fysiskt.

ha mindre barngrupper i förskolan, inte större än 15 barn per grupp.

ha bra, näringsriktig mat i skolomsorgen och mer fysisk aktivitet. Större sats-ningar på bra lekmiljöer.

ha ett välfungerande stöd till ensamstående föräldrar, mer information för en ökad förståelse till arbetsgivare, myndigheter, förskolor.

Våra extra satsningar i FörskolenämndenIngens karensdag, personal 10 000 000

Utöka antalet nattisplatser 10 000 000

37

Skolpolitik I Göteborg har Sverigedemokraterna varit med om att driva igenom en central skol-nämnd. Det är ett bra delmål mot att åter förstatliga den svenska skolan och det ger oss en mer jämlik skola. Nu är det viktigt att se över den resursfördelningsmodell som staden har. Att vara utlandsfödd, eller ha föräldrar som är det, att vara pojke eller flicka osv - ska inte innebära att man per automatik tilldelas mer eller mindre pengar, vilket sker i dagens resursfördelningsmodell. Vi vill att alla barn ska vara lika mycket värda.

Betyg i ordning. Sverigedemokraterna arbetar för att det åter ska bli ordning och reda i våra skolor i Göteborg. Ett steg i rätt riktning är att införa ett skriftligt ordningsomdöme i tidig ålder. Det gynnar och uppmuntrar elevernas utveckling för att nå sin fulla potential. En kravlös skola riskerar att i första hand missgynna resurssvaga elever och därför vill vi se ökade lärarbefogenheter.

Fysisk aktivitet ger bättre skolresultat. Sverigedemokraterna vill ha fysisk aktivitet på schemat minst en gång per dag för att stimulera lärandet och förebygga framtida hälsoproblem. Att fysisk aktivitet ger en ökad inlärning är vetenskapligt framtaget enligt Bunkeflomodellen. Under projektets gång fick elever på skolan ha fysisk aktivitet varje morgon. Dessa elever jämfördes sedan med skolor och elever som inte hade någon aktivitet alls. Slutresul-tat blev en klart bättre prestanda i skolarbetet för de elever som hade fysisk aktivitet.

En demokratisk skola. Skolan ska präglas av demokrati, kritiskt tänkande och respekt för andras åsikter. Åsiktsfrihetens betydelse bör betonas och skolan ska inte gå in och styra eleverna i någon riktning till eller från deras egna politiska uppfattning. Nolltolerans ska råda emot lärare som försöker påverka sina elever i hur de ska tänka ideologiskt och politiskt.

Skolan ska verka för nolltolerans vad gäller droganvändning och Göteborgs Stad ska erbjuda handledning och utbildning till skolans personal. För att bekämpa mobbning, otrygghet och psykisk ohälsa bland eleverna måste vuxennärvaron öka. För att avlasta lärarkåren ska ökade resurser tillföras och samverkan med skolskö-terskor, kuratorer, skolpsykologer och studievägledare måste utvecklas. Våld, mobb-ning, sexuella trakasserier och utanförskap ska motverkas genom ett aktivt age-rande av lärare, skolledning och kringpersonal. Vi vill samtidigt betona föräldrarnas ansvar för sina barns uppfostran. Det är av största vikt att föräldrarna blir delaktiga i detta viktiga arbete.

En alltför hög andel av grund- och gymnasieeleverna får inte godkända betyg idag. Det är ett stort problem, inte minst eftersom konkurrensen på arbetsmarknaden är stor. Idag är det mer en regel än ett undantag med krav på en fullt genomförd gymnasieutbildning för att kunna erhålla ett arbete. Många ungdomar föredrar en yrkesinriktad gymnasieutbildning som ger dem arbete direkt efter avklarade studier.



38

Vi välkomnar därför systemet med en tydligare uppdelning mellan yrkesinriktade och teoretiska program, samt införandet av en tvåårig yrkeslinje. Det leder förhopp-ningsvis till att fler elever kommer klara av och fullfölja sin gymnasieskola.

Sverige är ett ingenjörsland. Det svenska välståndet bygger i hög utsträckning på ett framgångsrikt exploaterande av tekniska innovationer. Mot bakgrund av matemati-kens och naturvetenskapens oersättliga betydelse för tillgången på goda ingenjörer, blir det viktigt att vi ger alla elever möjligheten att nå sin fulla potential.

Den svenska skolan ska återfå ett statligt huvudmannaskapDet största problemet med kommunaliseringen är att skolan blivit allt mer ojämn och segregerad. Det går till exempel inte komma ifrån att den kommunala ekonomin spelar en avgörande roll när det gäller tilldelningen av resurser till skolan. Lärar-kårens status och löneutveckling har allvarligt halkat efter och byråkratin har ökat genom kommunaliseringen. En allt mindre del av resurserna används till undervis-ning idag.

Vi vill höja utbildningskvalitén för lärare. Inträdeskraven till lärarutbildningen måste ökas igen, det är det enda sättet att höja lärarutbildningens status. De som blir lärare ska kunna utbilda nästa generation på riktigt. Därför vill vi höja kraven för lärare till minst betyg C i svenska, engelska och matematik, oavsett inriktning. Idag antas en tredjedel lärare från högskolepro-vet, den kvoten vill vi sänka till 15 %. Vi vill också höja den orimligt låga gränsen för antagningar på högskoleprovet från antagningspoäng mindre än 0,1 till 1. Praktik på särskolor eller specialskolor ska bli rutin för alla lärarstudenter. De som arbetar på specialskolor och särskolor besitter nämligen kvaliteter som alla lärare skulle behöva ha med sig idag.

Vi vill införa en utbildningstrappa. För att komma vidare uppåt krävs att läraren tar det ansvar som förväntas genom utförd utbildning. Ingen lärare ska kunna klättra uppåt utan att först ha tagit sitt an-svar på respektive nivå. Tanken är att denne sedan ska stötta kollegor som befinner sig på en lägre nivå. För att komma till toppen av trappan krävs att man deltagit i de team som skickats till skolor med sämre resultat. För att bli antagen till ett team krävs att man har avancerat till de högre nivåerna och har god kunskap och erfarenhet i rollen som lärare och ledare. Teamets uppgift blir sedan att ta över ledningen och utbildningen av skolan. Det här är en karriärstege med mer ansvar och ekonomis-ka incitament, vilket kommer göra läraryrket mer attraktivt och få fler kompetenta personer till att vilja börja arbeta i skolan.

Jourskolor. Ett sätt att få bukt med de sjunkande resultaten i våra skolor är att införa så kallade jourskolor. En jourskola fungerar som en resursskola. Både lågpresterande och högpresterande elever kan då få hjälp och stöttning på sin individuella nivå. Idag klarar skolorna inte av att hantera den stora spridning som finns i våra klassrum. Det är viktigt att alla elever ska kunna nå sin fulla potential. Detta görs genom att få med sig de bästa lärarna, genom att erbjud dem goda karriär- och lönemöjligheter.

39

Förberedelseskolor. Sverigedemokraterna vill införa förberedelseskolor för att ge nyanlända en ärlig chans att lära sig svenska på ett likvärdigt sätt i hela riket. Det gynnar ingen att elever kommer ut i den ordinarie skolan utan fullgoda språkkunskaper. Digitala nationella prov ska finnas för att bestämma när eleverna är redo att slussas ut i den ordinarie skolan. Lärare på dessa skolor ska vara Svenska2-lärare med stöd av dagens studiehandledare och modersmålslärare. På detta sätt höjs kvaliteten i den vanliga skolan och de nyanlända får en bättre skolstart.

Friskolor. Det finns ett stort värde både för den enskilde eleven och för samhället i var kom-mun om det finns minst ett alternativ till den kommunala skolan. Vi tycker det är rimligt att det finns krav på de som vill starta nya friskolor genom att de kan påvisa behovet av den nya skolan. Vi anser att det är positivt med friskolor om ingen risk för överetablering föreligger. Det är viktigt att religiösa friskolor följer skollagen och inte bidrar till en ökad segregation. Alla barn i Sverige ska få lära sig om demokrati och jämställhet. Ingen skola får särskilja barn utifrån kön eller tvinga unga tjejer att bära vissa religiösa plagg mot deras vilja.

Vinstuttag får inte påverka kvalitén negativt. Inga vinstuttag ska få göras innan en buffert är uppbyggd. Kvaliteten får inte påver-kas negativt. Denna buffert ska användas för att driva skolan läsåret ut om skolan hamnar i ekonomisk onåd. Detta för att eleverna inte ska drabbas negativt och för att ge den kommunala skolan en rimlig tid att förbereda sig på att ta över eleverna. Runt om i Sverige finns exempel på friskolor som uppvisar goda eller mycket goda resultat. Det är dock av största vikt att alla friskolorna följer gällande målstyrning och alla krav som är ställda gällande bemanning och lokaler. Inte minst vad gäller svenska normer och värderingar. Sverigedemokraterna vänder sig emot friskolor av religiös och annan karaktär som riskerar att få en segregerande effekt och därmed försvårar integreringen.

Näringsriktig härodlad mat ska prioriteras på skolmatsedeln. Vi prioriterar att skolmaten ska smaka gott och ha ett högt näringsvärde. Barn som får god mat äter bra, mår bättre och presterar bättre i skolarbetet. Maten bör främst vara svensk och närproducerad. Det är att föredra framför ekologiskt som har transporterats lång väg, kostar mer och därigenom belastar miljön. Vi vill att även småföretag ska kunna få vara med och leverera skolmaten. För att öka förståelsen för ett hållbart samhälle ska elevernas miljömedvetande stimuleras. Kött från djur som utsatts för onödigt lidande, till exempel ritualslaktat kött, ska inte förekomma i kommunens skolor.

40

Skolan ska ha ett ansvar för att upprätthålla svenska traditioner. Utan tillgång till historien kan man inte förstå sin samtid. I en tid då förändringarna i samhället sker allt snabbare och globaliseringen blir allt mer påtaglig blir också ämnet historia viktigare än någonsin. Svenska barn måste få tillgång till den svenska historian och kulturarvet i större omfattning än idag. Skolan bör sprida kunskaper om och verka för att upprätthålla såväl nationella som regionala traditioner. Skolan bör också ta aktiv del i firandet av svenska högtider. För att kunna bli en naturlig del av det svenska samhället och delta i det demokratiska samtalet krävs goda språk-kunskaper. Därför är det av stor vikt att samtalsspråket under skoltid, med undantag för språklektioner, alltid sker på svenska.

En konfessionsfri skola. Heltäckande slöja ska inte tillåtas i skolan. Det är Sverigedemokraternas bestämda åsikt att skolan ska vara en fristad från den typ av hedersrelaterade normer som bland annat heltäckande slöjor är ett utryck för. Ingen svensk skola ska könsdiskri-minera elever baserat på religiösa traditioner. Då den svenska skolan är en kon-fessionsfri skola är det viktigt att religiösa kläder såsom slöja inte heller används av pedagoger eller annan personal. Det kan upplevas som kränkande för icke troende eller troende från andra religioner.

Tydliga lagar om modersmålsundervisning. Sverigedemokraterna har i flera kommuner drivit igenom att endast det som står i skollagen ska gälla vid skattefinansierat hemspråk. Skollagen är tydlig när det kommer till modersmålsundervisning. Uppfyller inte eleven kraven i skollagen ska modersmålsundervisning inte erbjudas (undantaget våra nationella minoriteter, där eleven alltid erbjudes modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk). Elever som är i stort behov av att lära sig det svenska språket får en fördröjning i inlärningen av svenska. Vi ser hellre att ideella föreningar och familjen tar ett större ansvar rörande hemspråk, det skulle avlasta både skolan och eleven.

Vi sverigedemokrater tycker inte att modersmålsundervisningen ska vara skattefi-nansierad, vilket vi lyft på riksnivå. För en positiv integration in i det svenska samhäl-let är det mer verksamt att satsa resurserna på att förbättra de nyanländas språk-kunskaper i svenska.

41

Våra extra satsningar i GrundskolenämndenHöjt grundbeloppet, samtliga skolor 100 000 000

Resursskola 20 000 000

Kommuncentralt

Buffert 300 000 000

Förberedelseklass, (svenska språket för nyanlända) 20 000 000

Pedagogiska hjälpmedel i skolan 16 000 000



Kommuncentralt

Avgiftsfri förskola när verksamheten är sem.stängd 20 000 000

Våra extra satsningar i UtbildningsnämndenLindholmen tekniska gymnasium. 19 000 000


att skolan får ett statligt huvudmannaskap omfördela medel till eleverna i resursfördelningsmodellen införa karriärstege för lärare införa både jourskola och förberedelseklasser satsa på skolmaten att skolan upprätthåller svenska traditioner

42

ÄldrefrågorVi är med och författar människors sista kapitel i deras livsbok. Är man intresserad av böcker vet man hur viktigt sista kapitlet är. Boken måste sluta bra!

Sveriges äldre förtjänar att få tillgång till världens bästa äldreomsorg. Sverigedemo-kraterna är medvetna om de brister i vårt samhälle som finns och arbetar för att de äldre och funktionshindrade ska få känna att de har en meningsfull tillvaro, baserad på trygghet och värdighet.

Kommunen ska ge den vård och omsorg som de äldre och funktionshindrade be-höver. Som ett steg mot en förbättrad tillvaro och höjd kvalitet i äldreomsorgen vill vi arbeta för att få igenom följande förändringar.

SD vill minska inkomstskatten på pensionen. Vi vill samtidigt göra en kraftig höjning av garantipensionerna. En höjning av bo-stadstillägget är nödvändig med rådande bostadsmarknad. De dåliga ekonomiska villkor som många äldre idag tvingas leva under är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige. Vi vill avskaffa skillnaden i beskattning mellan pensionen och lön för att kunna förbättra levnadsvillkoren för de äldre. I Sverige finns numer nästan 300 000 fattigpensionärer med en inkomst lägre än 11 500 per månad. Många av dessa bor i Göteborg och oftast är det kvinnor som har absolut lägst pension.

De äldre som har ork och vilja att fortsätta arbeta både på heltid eller deltid ska ges den möjligheten. Vi måste bli bättre på att ta tillvara på den äldre generationens kompetens såväl på arbetsmarknaden som i samhället i stort. Vi vill se en skattere-duktion och lagstadgad rätt till deltid för äldre som stannar kvar på arbetsmarkna-den.

De som är beroende av äldreomsorg för att kunna behålla livskvaliteten ska ges möjlighet till detta. Vi ser därför positivt på att utbyggnaden av äldreomsorgen nu även sker i privat regi så att våra äldre får större valmöjligheter.

En matreform för våra äldre med syfte att ge så många inom äldreomsorgen som möjligt chansen att få nylagad, välsmakande och näringsrik mat, varje dag. Det finns stora brister i många delar av Göteborg. Maten är många gånger både energi- och näringsfattig. Maten och kvaliteten har dragits in på grund av andra pri-oriteringar. Sverigedemokraterna vill prioritera om och återinföra resurser till köken. Genom att ge de äldre den kost de vill ha och behöver, kommer de bli friskare och må bättre. De förtjänar helt enkelt att få något mycket bättre än vad de får idag. SD vill att maten till hemtjänst återigen i så stor utsträckning som är möjligt tillagas här i Göteborg.

De som fortfarande bor kvar hemma måste få en större möjlighet med hjälp att ta sig ut ur sina hem och äta med andra på kommunala träffpunkter och restauranger. Det finns lagstiftningar kring detta och vi kommer arbeta hårt för att dessa följs. Ett utökat stöd och förbättrade möjligheter till avlastning för landets anhörigvårdare som vårdar och sköter om äldre och sjuka i hemmet.

43

Ett avskaffande av patientavgiften för alla äldre över 85 år och ett förstärkt tand-vårdsbidrag för alla pensionärer. Mycket behöver göras i vården och Sverigede-mokraterna arbetar för en sänkning av högkostnadsskydden för vård och medicin. Samhället bör visa uppskattning mot de som under många decennier har varit med och byggt upp vårt land. Ingen äldre ska behöva avstå från tandvård och sjukvård av ekonomiska skäl!

Sverigedemokraterna vill genomföra ett stimulansbidrag för de äldre inom äldre-omsorgen som vill och kan vara aktiva. SD vill utveckla fler typer av kategoriboenden, till exempel särskilda kategoriboenden för äldre med husdjur.

Goa gubbar och gummor i Göteborg. Vi lever allt längre och är mer aktiva och friska. Efter arbetslivet har avslutats väntar en fantastisk tid av möjligheter när livet som pensionär börjar. Morgondagens pensi-onärer kommer inte sitta stilla på parkbänkar och låta andra bestämma. Fler jobbar kvar i arbetslivet allt längre och kommer därmed vilja ha mer inflytande ute på våra olika arbetsplatser.

De äldre kommer i framtiden att vara en större del av befolkningen och därmed även ha större politiskt inflytande. Sverigedemokraterna sviker inte den äldre gene-rationen som byggde vårt fantastiska land och vår fantastiska stad – Sverige och Göteborg. Det är viktigt att Göteborgs Stad utvecklar ett nära samarbete med Västra Götalandsregionen i alla frågor som rör äldreomsorgen.

En trygg ålderdom för Kurt och Gudrun. Alltför många äldre tvingas idag leva i ensamhet och isolering och en allt större del av vårdansvaret har av ekonomiska skäl lämpats över på anhöriga idag. Kraven och biståndsbedömningarna för att erhålla plats på särskilt boende måste bli mänskli-gare. Det ska vara möjligt att få bo tillsammans med sin livspartner, även om man i grunden inte är i samma behov av seniorboende. Att efter decennier tillsammans behöva leva skilda åt, går i många fall kraftigt ut över våra äldres psykiska hälsa.

Ett utdrag ur belastningsregistret ska säkerställas i samband med nyanställningar inom äldreomsorgen och därefter förnyas var tredje år. Rutiner ska säkerställa att tyngdpunkten läggs på kunskaper i svenska språket under anställningsförfaranden inom omsorgsförvaltningen, vid sidan av adekvat utbildning, personlig kompetens och lämplighet.

Fler seniorboenden. För att minska trycket på de särskilda boendena och därmed också den kommu-nala ekonomin, vill vi se en kraftig utbyggnad av trygghets- och seniorboenden. Hit ska äldre som lider av otrygghet och social isolering, men som inte anses tillräckligt fysiskt sjuka för att erhålla plats på särskilt boende kunna vända sig.

44

Valfrihet. Sverigedemokraterna ser positivt på valfrihet och privata vårdformer, så länge de privata vårdgivarna lever upp till höga kvalitetskrav. Vid upphandling av entreprenad inom äldreomsorgen ska kvalitet alltid gå före pris. Smak och lukt är ofta de sinnen som försämras tidigt, vilket ställer ett högre krav på matens kvalitet och tillagnings-sätt. Att skapa så god och näringstät kost som möjligt är därför av stor betydelse för de äldres välbefinnande och hälsa. Fryst och kyld mat som värms i mikrovågsugnar bör inte förekomma inom äldreomsorgen. Systemet där mathanteringen åläggs den redan stressade vårdpersonalen riskerar att leda till undermålig matkvalitet och hy-gien. Det stjäl både vård- och omsorgstid från patienterna. Målsättningen bör vara att maten ska lagas på plats, så att de äldre kan känna doften från matlagningen. SD vill att utbildade dietister beräknar och planerar veckans menyer.

En trygg ålderdom för Veikko och Päivi. Äldre invandrare som på grund av ålder, demens eller andra orsaker tappat förmå-gan att förstå och kommunicera på svenska, bör kunna få vård på sitt modersmål. Rätten att kunna förstå och bli förstådd av sin omsorgsgivare bör självklart också omfatta äldre svenskar. Äldrevårdspersonal inom Göteborgs Stad med bristande språkkunskaper bör erbjudas kontinuerlig språkutveckling. Kraven på kunskaper i svenska, svensk kultur och historia behöver höjas vid nyanställning inom äldre-omsorgen.

Personer med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning ska beredas möjlighet att leva och verka i samhället utifrån sina individuella förutsättningar. Göteborgs Stad måste fortsatt bedriva ett aktivt och konkret arbete för att motverka all form av diskriminering av funktionsnedsatta. De ska inte vara förhindrade att skaffa sig utbildning, bostad eller arbete. De ska ha full möjlighet till en aktiv fritid. Åtgärderna måste vara individuellt anpassade efter behoven. Tillgängligheten för funktionsnedsatta måste säkerställas i offentliga platser och miljöer. Det är viktigt att Göteborgs Stad har ett nära samarbe-te med Västra Götalandsregionen i alla frågor som rör funktionsnedsatta.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en lag som ska följas undantagslöst. Rätten till personlig assistans får absolut inte inskränkas. Hjälpmedel bör vara avgiftsfria och utbudet ska inte variera mellan stadsdelarna. En funktions-nedsättning som är medfödd eller livslång ska inte behöva bli bedömd flera gånger. Utredningarna måste vara utförliga så att de kan bedömas likvärdigt inom olika instanser.

ÄldrefrågorKommuncentralt

Slopat avgift på trygghetslarm 10 000 000


SDN Hemtjänsten +100 000 000

45

Kultur Den skattefinansierade kulturpolitiken i Göteborg, skall först och främst komma oss göteborgare till gagn. Den är till för att vi skall trivas på just vår plats på jorden. I det läge som Sverige och Göteborg befinner sig just nu måste vi våga vara tydliga och stå upp för de normer, värderingar och traditioner som vi vill ska gälla i samhället. Som konstutövare skall man känna sig fri att få uttrycka sin kreativitet precis så som man själv vill. Det är dock ingen rättighet att få göra det på skattebetalarnas bekost-nad.

Kulturen är en del av det kitt som bygger det goda samhället, bidrar till gemenskap och får oss att känna samhörighet. Visionen om det mångkulturella samhället måste därför begravas. Den lokala kulturen och de sedvänjorna vi har gör oss unika på just vår plats på jorden. Det är därför viktigt att slå vakt om det som fungerat bra under en längre tid, och låta nya göteborgare få ta del av den. Kulturen finns överallt i allas vår vardag, även om vi inte alltid lägger märke till och tänker på den. Det är kanske just det som är kultur när den är som bäst. Våra vackra sekelskifteshus, Skansen lejonet, Haga mm.

Göteborg och Västsverige har varit bebott i minst 9000 år. Alla tidsperioder har varit med och präglat det kulturlandskap vi ser idag. När vi står där bredvid kanonerna som vaktar över hamninloppet och blickar bort mot Älvsborgs fästning känner vi att vi är en del av historien och del av Göteborg. När den nya staden växer och infra-struktur som Västlänken hotar dessa värden är det viktigt att reagera och inte släppa igenom förslag som hotar våra historiska byggnader och fornminnen.

Göteborg har många vackra byggnader som vårdas och renoveras varsamt. Här har Higab ett stort ansvar som förvaltare. Bevarandet av kulturbyggnader och historiska monument kommer vi sverigedemokrater alltid att stödja. Tillsammans med Statens fastighetsverk vill vi bevara och underhålla våra historiska byggnader. Mörka moln tornar upp sig vid horisonten. Skansen Lejonet är hotad av västlänksbygget. Trots anföranden i kommunfullmäktige, yttranden och yrkanden i kommunstyrelsen samt en motion från SD så kvarstår planerna på att bygga en tunnel rakt genom Skansen Lejonet. SD har som sista utväg föreslagit att tunnelmynningen ska flyttas längre bort från skansen. Vidare vill vi att man ska undersöka om tunneln under skansen bryter mot Förordningen om statliga byggnadsminnen.

Göteborgs muséer. Svensk och nordisk kultur bör främjas. Detta för att göteborgare och tillresta turister ska få en uppfattning om vår speciella nordiska särart. Vi har en rik historia och vårt kulturarv vårdas och förvaltas av våra muséer. Att värna om och bevara vårt kulturarv, att värna om och förmedla vår historia till kommande generationer, samt att levandegöra historien i olika perspektiv från alla samhällsklasser och tidsåldrar måste vara muséernas huvuduppgift. I ett yttrande i Kommunstyrelsen angående en statlig utredning om en ny museipolitik föreslog SD att man måste vara tydliga med att värna om det svenska kulturarvet. Inget av de övriga partierna stödde dock vårt förslag.

ÄldrefrågorKommuncentralt



SDN Hemtjänsten +100 000 000

46

Levandegörandet av Göteborgs historia. Elever i Göteborg bör ta del av och lära sig vår historia. Museibesök och besök av historiska byggnader såsom Skansen Lejonet, Skansen Kronan och Älvsborgs fäst-ning bör ingå i undervisningen. Genom stadsvandringar i Göteborgs innerstad kan eleverna få en starkare anknytning till sin stad och ett intresse för dess historia. Sveri-gedemokraterna vill dessutom att Gustaf Adolfsdagen lyfts fram som en ”lokal natio-naldag” i Göteborg, då stadens grundare firas. Dagen bör ägnas åt levandegöran-det av det Göteborg som var, är och komma ska. Inför Göteborgs 400-årsjubileum 2021 kan staden tillsammans med näringsliv, föreningsliv, universitet och högskolor skapa ett minnesvärt och väl genomfört jubileum. Det skulle lyfta fram och förstärka staden på alla fronter. Idén om att återuppta firandet av Gustaf Adolfsdagen har Sverigedemokraterna motionerat om, utan att finna stöd bland övriga partier.

Demokrati i kulturen. Föreningar som får bidrag av Göteborgs Stad måste vara demokratiska och öppna för alla. Vi är det enda parti som röstat för en obligatorisk tillsyn av de föreningar som får bidrag, samt att etniska föreningar som enbart vänder sig till en specifik grupp inte ska beviljas bidrag.

Det har även förekommit att föreningar har fungerat som rekryteringsbas för ter-rorister, eller haft föreläsare med en vedervärdig och föråldrad kvinnosyn. Dessa föreningar ska givetvis inte få några kommunala bidrag överhuvudtaget. Sverigede-mokraterna i Göteborg har yrkat på att ett tydligt ansvar ska ges till berörda perso-ner för att säkerställa att den nya terrorlagstiftningen får genomslag i hela stadens organisation. Även detta förslag från oss fick kalla handen av övriga partier i kom-munstyrelsen.

Biblioteken i Göteborg bör ha ett tydligt uppdrag att värna om västerländska värde-ringar och demokrati, men det absolut viktigaste uppgiften måste vara att förvalta och värna om det svenska kulturarvet.

När det gäller böneutrop, så ska dessa inte tillåtas, eftersom de inte är en del av det västerländska kulturarvet. Det som ropas ut har inte förankring i det västerländska och svenska värderingar. Religionsfrihet innebär inte att man ska tvingas höra på främmande religioners högljudda manifestationer mot sin vilja. Det är en mänsklig rättighet att få vara befriad från dessa böneutrop.

47

Arkeologiska lämningar. Vi vill satsa på att kunskapen om arkeologiska lämningar stärks genom att stadsmu-seets arkiv blir mer öppet och tillgängligt för göteborgarna genom utställningar och studiebesök. Befintliga lämningar borde rustas upp och utställningar och information borde bli mer omfattande och underhållet förbättras. Som det är nu växer vissa plat-ser igen, förfaller och glöms bort. Ett exempel är Ragnhildsholmen i Nordre älv som är värd ett bättre öde.

När man bygger den planerade Västlänken vid Centralstationen kommer lämning-arna av bastionerna Gustavus Primus och Johannes Rex förloras för all framtid. Ännu en del av vårt kulturarv kommer att raderas för att ge plats åt den växande staden. Flera av befästningsverken revs redan på 1800-talet. Det lilla som finns kvar av stadsmuren är värt att bevara, så även arkeologiska lämningar under marken. Ett av de få ställen där befästningarna finns kvar är vid Esperantoplatsen där delar av stadsmuren finns bevarad.

KulturskolanBland det viktigaste uppdragen vi har inom kultursektorn är att ge unga möjlighet att komma i kontakt med kulturen. Här ser vi kulturskolan som ett fantastiskt redskap och möjlighet. Vi vill öronmärka en del av kulturnämndens budget till kulturskolan i Göteborg.


att den skattefinansierade kulturen skall vara Göteborgarna till gagn. främja Svensk och nordisk kultur satsa på kulturskolan införa ett skönhetsråd i Göteborg bevara Göteborgs klassiska stadsbebyggelse levandegöra Göteborgs historia

Våra extra satsningar i KulturnämndenKultur och historia 10 000 000

Kulturskolan, antal platser 10 000 000

Kulturskolan, instrumentförrådet 5 000 000

El Sistema 500 000

Kommuncentralt


48

Natur och Fritid Vi sverigedemokrater ser sambandet mellan regelbunden motion och folkhälsa. Göteborgs cykelbanenät möjliggör för invånarna att ta cykeln till arbetet och sko-lan. Detta är en enkel och billig form av motion som fler borde utöva. Även inom äldreomsorgen ska kommunen tillgodose de äldres behov av motion. Bland unga människor har övervikt blivit ett allt vanligare problem, därför ställer vi oss positiva till att fler skolor inför daglig fysisk aktivitet enligt Bunkeflomodellen. För att uppnå en bättre hälsa bland våra skolelever krävs inte bara en hälsoutbildad lärarkår, utan också en kostmedveten bespisningspersonal.

Vissa privata äldreboenden har olika inriktningar på sina boenden. Bland annat är vissa inriktade på motion och rörelse. Det är ett utmärkt exempel på när privata näringsidkare utvecklar verksamheter.

Idrott och motion. En viktig del av folkhälsoarbetet är att ungdomar uppmuntras att aktivera sig. Det är därför viktigt att vara lyhörd för ungdomars olika behov av fritidssysselsättning. Idrottsrörelsen är en del av den svenska folkrörelsetraditionen och spelar som sådan en stor roll inte bara för ungdomars hälsa utan även för den demokratiska fostran. Den breda idrottsrörelsen ska ha mycket goda förutsättningar att verka i Göteborg. Aktiv fritid håller många ungdomar borta från kriminalitet och missbruk och är på så sätt folkhälsofrämjande. Alla droger ska vara bannlysta från idrotten. Sverigede-mokraterna hoppas att Göteborg ska vara en stad där ungdomar utvecklas till både friska medborgare och goda idrottsmän- och kvinnor även i framtiden. SD vill att Göteborgs Stad erbjuder sina invånare ett rikt och varierande utbud av motionsmöj-ligheter i våra idrottshallar och simhallar. Det finns ett underskott av idrottshallar som staden måste ta i tu med. Det är viktigt att befintliga anläggningar underhålls innan de är så slitna att inget alternativ förutom rivning återstår.

Grönområden. Göteborg har många fantastiska naturområden och parker som berikar göteborgar-nas friluftsliv. Även tillresta turister och besökare uppskattar våra grönområden. Vi har ett bra samarbete med grannkommuner när det gäller Bohusleden som sträcker sig över flera kommuner. Det finns ett stort antal motionsspår i staden, flera av dessa är även elljusspår. Motionsspåren är uppskattade och välanvända av göteborgarna. De kan enkelt hittas via friluftskartan. Staden förvaltar 70 km ridväg som är fördela-de på flera platser i staden. Ridvägarna är mycket uppskattade av hästägare och ridsportintresserade. Tyvärr respekteras inte cykel- och mopedförbudet på dessa ridvägar, vilket ledde till en tragisk olycka maj 2019. SD har därför yrkat på bättre skyltning av ridvägar för att förhindra olyckor i framtiden

I Göteborgsregionen finns ett antal gröna kilar. De sträcker sig från ytterkanterna av regionen, över kommungränser, ända in till centrala delarna av Göteborg. Utbred-ningen gör det relativt enkelt att nå dem. Sinsemellan är kilarna avgränsade genom bland annat dalgångar, stora trafikleder och järnvägar.

49

I de mer tätortsnära områdena kan bostäder och annan verksamhet bryta kilarna. Genom gröna korridorer kan kilarna förlängas in i den mer täta staden. Vissa av ki-larna når närmare stadens centrum än andra. Där det finns en möjlighet till kontinu-itet in till centrum ska detta aktivt arbetas med i all fysisk planering. De gröna kilarna kan förlängas in mot de centrala parkerna, med hjälp av ett nätverk av mindre par-ker och naturområden samt gröna länkar. Gröna länkar kan exempelvis vara gröna stråk längs vattendrag och alléer. Dessa kopplingar gör det möjligt för människor och djur att röra sig i staden genom grönska.

Dagens arbetsfordon och maskiner har flera nackdelar. Dels är de tunga och förstör vägar och mark, dels är de ofta drivna av diesel eller bensin som ger koldioxidut-släpp. En annan nackdel med maskiner är att de väsnas och orsakar obehag för besökare till parker och naturområden. SD har därför yrkat på att införa arbetshästar på försök. Förutom arbetsinsatsen och miljönyttan ger hästarna ett trevligt intryck när man ser dessa arbeta i skog och mark. Det finns även ett kulturhistoriskt värde med arbetshästar. Förr var det mycket vanligt med hästar som dragdjur, detta kulturarv är värt att värna om.

Park- och Naturförvaltningen har en avdelning för arbetsmarknad som idag består av 90 procent män. Man skulle även kunna låta kvinnor och flickor som av olika anledningar behöver stöd sköta hästarna. Det kan röra sig om stressrelaterade sjuk-domar eller psykiska besvär, till exempel självskadebeteende. Får man få in dessa personer i verksamheten skulle man få en mer jämställd könsfördelning. Samhälls-vinsten är dessutom mycket stor om dessa personer kunde hitta en väg tillbaka till livet.

Aktivitetsstöd.Sverigedemokraterna är positiva till aktivitetsstöd till föreningar som sysslar med ungdomsidrott. Men kommunen måste följa upp användningen av aktivitetsstöd och stoppa fusk och stöd till extremistiska föreningar.

Göteborgs 400-årsjubileum. Det finns stora möjligheter för att 400-årsjubileumet kommer att bli ett uppskattat arrangemang. SD anser att jubileet borde innehålla mer inslag av historia och kultur-arv, därför har vi motionerat om att lägga till ett antal programpunkter till firandet.

Göteborgs fasader och byggnadsminnen: Higab förvaltar 26 byggnadsminnen som utgör ett viktigt kulturhistoriskt arv. Genom att öppna upp och tillgängliggöra dessa byggnader med guidade visningar och historiska event kan man levande-göra den historia som dessa byggnader bär på.

Handelsstaden Göteborg: Med utgångspunkt i Ostindiefararen och Ostindiska kompaniet finns det stora möjligheter att ge en helhetsupplevelse som rymmer fartyg, handel och Göteborgs hamn sett ur ett historiskt perspektiv.

50

Göteborgs Industrihistoria under 100 år, en tidsresa mellan 1921 – 2021: Flera stora företag, exempelvis Volvo och SKF föddes i Göteborg och har satt Sverige och Göteborg på världskartan. Göteborgs Industrihistoria är unik och har betytt fantas-tiskt mycket för vår stad. Denna historia är värd att berättas och levandegöra.

Hästens betydelse för transporter, krigföring och jordbruk under 400 år i Gö-teborg: Under de trehundra första åren i Göteborgs historia, långt innan bi-lar och ånglok fanns så var man beroende av hästen som var oumbärlig för marktransporter och krigsmaktens logistik och framgång. Genom att presentera tidstypiska inslag, gärna dramatiserade med historiska händelser i Göteborg kan man skapa intressanta skådespel som skulle bli uppskattade inslag med hästen som bärande tema.


främja regelbunden motion och folkhälsa i alla ålderskategorier genom att kun-na erbjuda våra invånare ett rikt och varierande utbud av motionsmöjligheter i våra idrottshallar och simhallar. erbjuda fler stråk av grönska ända från kommungränserna in till de centrala delarna av staden.

stoppa fusk och aktivitetsstöd till extremistiska föreningar.

ha säkrare ridvägar med tydliga vägskyltar.

återinföra arbetshästen som ett gemytligt komplement och verktyg i stadens grönområden.

införa fler historiska inslag i Göteborgs 400-årsfirande.

Våra extra satsningar i Park- och naturnämndenLekplatser, aktivitetsplatser, utegym 20 000 000

Fler parker samt skötsel 10 000 000

Motionsspår och gångvägar 10 000 000

Ökade Drifts- och kapitalkostnader Jubileumsparken 5 000 000

51

Våra extra satsningar i Park- och naturnämndenLekplatser, aktivitetsplatser, utegym 20 000 000

Fler parker samt skötsel 10 000 000

Motionsspår och gångvägar 10 000 000

Ökade Drifts- och kapitalkostnader Jubileumsparken 5 000 000

Energi och miljö Smart och effektivt miljötänkande. De viktigaste lösningarna för framtidens miljöutmaningar ligger i teknikutveckling och forskning. Kommuner kan i vissa fall bidra till ett gott forskningsklimat genom att vara delaktiga i att koppla samman forskning med näringslivet.

Forskning inom miljöområdet är viktigt. Politiska styråtgärder inom miljöområdet kan vara mycket kostsamma för myndigheter, företag och privatpersoner. Alla insatser måste därför vara väl förankrade inom etablerad forskning. SD anser att Formas (forskningsrådet för hållbar utveckling) fyller en viktig funktion för kunskapsöverföring från forskningssamhället till beslutande myndigheter.

En av de miljöfrågor som har fått stor uppmärksamhet är utsläppen av växthusgaser som på sikt kan orsaka global uppvärmning. Detta är en global fråga, men insatser på det lokala planet är av betydelse, inte minst för att uppnå de målsättningar som vi undertecknat via internationella avtal. Göteborg har även ett lokalt klimatstra-tegiskt program för att på ett strukturerat sätt arbeta med att minska utsläpp av växthusgaser.

Livsmedel som odlas och framställs i närområdet kan ge kostnadseffektiva miljö-vinster och bör då premieras vid upphandling. Andra saker som bör premieras vid upphandling av livsmedel är att produkterna är näringsriktiga, hälsosamma och framställts på ett etiskt försvarbart sätt, till exempel genom att uppfylla krav på god djuromsorg. Kött från djur som avblodats utan bedövning bör inte förekomma inom kommunens verksamheter. För att föregå med gott exempel bör samtliga kommu-nala matsedlar innehålla information om matens ursprung.

Energiproduktion. Vår största miljöpåverkan är produktion och förbrukning av energi. Energi som vi använder till transporter, uppvärmning och produktion av varor. Traditionellt har kol och olja varit ett billigt alternativ för energiproduktion, men en negativ miljöpåverkan och stigande råvarupriser har varit orsak till att man letar efter alternativa lösningar. Genom egenproduktion av el med till exempel solceller kan privatpersoner minska sina energikostnader, samtidigt som beroendet av smutsig importerad el från till exempel kolkraftverk minskar. Sverigedemokraterna välkomnar enklare regler för egen elproduktion.

Göteborgsägda GoBiGas AB har länge dragits med förluster som inte ska belasta Göteborgs skattebetalare. Sammanlagt har anläggningen kostat närmare 2 miljar-der kronor. Därför stoppade SD hösten 2015 en utbyggnad av anläggningen. Under våren 2018 beslutade Göteborg Energi att lägga hela projektet i malpåse, eftersom det inte fanns någon intressent som var villig att ta över verksamheten. SD är inte motståndare till ny teknik, men den måste vara ekonomiskt försvarbar. Det är inte Göteborgs Stads uppgift att satsa stora summor i riskkapital på oprövad teknik. I de fall staden ska vara med och medfinansiera innovationsprojekt måste man ha tydliga projektgrindar och investeringsramar för att säkerställa att inte fiaskot med GoBiGas upprepas.

52

SD anser att Rosenlundsverket bör avvecklas och rivas, vi har skrivit yrkande om detta. Det finns flera anledningar till att kritiskt granska fjärrvärmen i Göteborg. Om man ämnar gå över till biobränsle för produktion av fjärrvärmen i stor omfattning så kommer det krävas odling på enorma arealer. Energiskog kommer att täcka våra svenska åkrar. Detta kommer ha en mycket negativ inverkan på landskapsbilden och den biologiska mångfalden.

Är det så att man binder upp sig och gör sig beroende av en suboptimerad fjärrvär-me som inte är hållbar på sikt? En lösning kan vara att använda kylvatten från fjärde generationens kärnkraft för att förse fjärrvärmenätet med varmvatten. Detta är dock ej beslut som Göteborg kan eller får ta, utan det ligger på andra statliga myndighe-ter. Ett sådant projekt skulle dessutom ta flera årtionden att ro i hamn.

Förnyelsebara energikällor såsom solkraft och vindkraft utvecklas ständigt vad avser verkningsgrad och minskade tillverkningskostnader. Problemet är att energin måste tas ut momentant och att energiproduktionen inte alltid sammanfaller med efterfrå-gan. Det pågår forskning i Göteborg för att hitta lösningar på att lagra överskottse-nergi. Projektet Vätgas Sverige går ut på att producera vätgas som lagras i tankar, som sedan används i bränsleceller för att producera el som kan levereras ut på nätet. Sverigedemokraterna följer noga utvecklingen på energilagringsområdet. Det borde det vara självklart att byggnaderna i framtiden är självförsörjande både vad gäller elförsörjning och uppvärmning. Det kan uppnås genom solceller, vätgas-produktion och bränsleceller. Värmepumpar, bergvärme och värmeväxlare är även teknik som har framtiden för sig. Miljövänliga transporter. Det som påverkar miljön minst är att ta sig fram till fots eller med cykel. Detta ger i princip ingen miljöpåverkan alls. Därför ställer sig Sverigedemokraterna i Göteborg positiva till investeringar i cykelbanor. Körfälten för cyklar och bilar måste dock vara separerade för att förhindra olyckor och ge ett smidigare trafikflöde. Älvsnabben är ett populärt transportmedel för både fotgängare och cyklister. Färjan är avgiftsfri, vilket gör att fler väljer att cykla till skola eller arbete. En elektrifiering av färjorna över älven är på gång, vilket ytterligare minskar utsläppen av växthusgaser. De som cyk-lar och tar färjan till jobb eller skola kommer därför inte bidra med några som helst utsläpp av växthusgaser. Dessutom avlastar dessa cyklister den övriga lokaltrafiken.

I en storstad som Göteborg är det nödvändigt med en fungerande kollektivtrafik. Kan kollektivtrafiken konkurrera som ett kostnadseffektivt och snabbt transportsätt så kommer fler att välja detta alternativ. Det kommer i sin tur att innebära mindre trängsel och mindre miljöpåverkan. Nästa steg för kollektivtrafiken är att elektrifiera bussarna. Detta har redan påbörjats och Sverigedemokraterna ser positivt på denna utveckling.

Vi var först med att motionera om att införa avgiftsfria p-platser för elbilar vilket skulle skapa ett incitament till att övergå till elbilar. Vi anser även att trängselskatten ska undantas för elbilar. Detta har stött på juridiska hinder, men vi ligger på för att Göteborg ska tillskriva regeringen om att ändra regelverket så att elbilar kan slippa p-avgifter och trängselskatt.

53

SD har indirekt medverkat till miljövänliga transporter genom att stödja uppförandet av ett innovationscentrum på Lindholmen. Där kommer forskare från hela världen tillsammans med svensk fordonsindustri utveckla framtidens miljövänliga bilar.

Återvinning. Genom att ha effektiv återvinning av råvaror så bidrar vi inte bara till att spara ener-gi, vi minimerar även deponering av förbrukade varor. Systemet med återvinning är väl utbyggt och fungerande, men ska ständigt utvecklas och effektiviseras. Förbrän-ning av sopor ger energi, men det skapar även utsläpp. På sikt måste en större andel av avfallet återvinnas om vi ska uppnå målet med ett hållbart samhälle. För att uppnå detta snabbare och för att uppmuntra att mer avfall återvinns har SD motio-nerat om att utöka antalet fria besök på återvinningscentralerna från nuvarande sex till tolv. Detta skulle innebära mer återvinning och vara bra för miljön.

Myndigheter går allt mer över till digitala dokument för att minska pappersdoku-ment. Telefonkataloger är numera ett minne blott. Allt fler läser nyheterna digitalt, vilket minskar miljöbelastningen.

Förpackningsindustrin producerar enorma mängder avfall och Göteborg bör utreda hur mat som köps in kan förpackas på ett sätt som ger mindre avfall. Sverigedemo-kraterna har motionerat om miljösmarta förpackningar i kommunfullmäktige.

Närproducerad mat. I framtidens städer är en stor del av maten närproducerad, eller till och med fram-ställd i stadsodlingar av privatpersoner för det egna hushållet. Fördelarna med detta är många: transportavstånden minskar, vilket ger både tidsmässiga, logistiska samt miljömässiga fördelar. Har vi en ren stad utan miljögifter behöver vi inte vara oroliga för att våra livsmedel är kontaminerade med gifter trots att de är producerade mitt i staden.

Sverigedemokraterna vill att all mat som köps in av Göteborgs Stad ska vara svensk och närproducerad. Köttprodukter ska vara producerade med etiskt försvarbara metoder. Ekologiskt framställda produkter är önskvärda, men det absolut viktigaste är att maten är närproducerad, det vill säga svensk. Vi står upp för Sveriges bönder och anser att folkets välbefinnande och hälsa är en prioriterad fråga.

Cirkulär ekonomi. Sverigedemokraterna i Göteborg ställer sig bakom cirkulär ekonomi. Idén bygger på att man i en produkts alla faser värderar dess påverkan på miljön. Övergången till en cirkulär ekonomi är ett systemskifte. Utöver riktade åtgärder som rör varje fas i värdekedjan, krävs vissa förutsättningar för att den cirkulära ekonomin ska kunna utvecklas.

54

Innovation kommer att spela en avgörande roll i systemskiftet. För att kunna lägga om vårt sätt att producera och konsumera samt för att omvandla avfall till högför-ädlade produkter, behöver vi nya tekniker och processer. Dessa kommer att forma framtidens ekonomi och samhälle genom nya tjänster och affärsmodeller. SD Gö-teborg har i en motion om kommunens matinköp ”Matetiskt program” haft många beröringspunkter med cirkulär ekonomi. Vårt mål är därför att införa cirkulär ekono-mi för Göteborgs Stad.

Även när det gäller energiproduktion är det viktigt med cirkulär ekonomi. Det finns redan ett projekt i denna anda på Chalmers, nämligen Fossil-free Energy Districts, FED, som är en innovativ satsning av Göteborgs Stad för att minska energianvänd-ningen och beroendet av fossila bränslen i fastigheter. En unik lokal handelsplats för el, fjärrvärme och fjärrkyla utvecklas tillsammans med nio starka partners, som alla bidrar med sin expertis och sitt kunnande för att FED ska bli attraktivt även i andra europeiska städer. Under 2017 − 2019 utgör Campus Johanneberg själva testbäd-den.


gynna forskning och utveckling av elfordon vid exempelvis stadsplanering.

se fler elektrifierade färjor över älven.

se fler elektrifierade bussar i kollektivtrafiken

att Rosenlundsverket ska läggas ner och att koldioxidfri fjärrvärme ska utredas.

se svensk och närproducerad mat i skolor och äldreomsorg.

att staden minskar inköp av engångsförpackningar samt övergår till miljösmar-ta förpackningar.

införa fler avgiftsfria besök på återvinningscentralerna, från dagens sex till tolv fria besök.

55

Våra prioriteringar

Reformutrymme, totalt 3,2 miljarder krInom stadsdelsnämnderna föreslår vi en omfördelning av resurserna. I staden finns idag en resursfördelningsmodell som bland annat bygger på etniskt ursprung. Vi står inte bakom den nuvarande modellen. Resurserna ska fördelas rättvist mellan stadsdelsnämnderna och inte på grund av vilken del av världen man själv eller ens föräldrar kommer ifrån.

Allmän reserv kommuncentralt, +500 miljoner krOavsett hur väl man planerar så kan oförutsedda händelser och saker inträffa. Det är därför viktigt att vara förbered och avsätta en reserv för om något plötsligt skulle inträffa. Sverigedemokraterna reserverar därför 500 miljoner kr i en allmän kom-muncentral reserv för oförutsedda händelser. Om inte denna förbrukas är det ett tydligt tecken på att en skattesänkning är möjligt. Skolan, + 100 miljoner, Omfördelning av resurser + 300 miljoner i buffert Skolan är enligt Sverigedemokraterna en av grundbultarna i morgondagens välfärd. En fungerande jämlik skola med samma grundförutsättningar är därför ett viktigt inslag i Sverigedemokraternas politik. Som ett led i detta satsar Sverigedemokraterna 100 miljoner kronor på utbildning utöver dagens nivå, samt genomför en omfördel-ning av de resurser skolorna får idag. Göteborgs skolverksamhet finansieras idag genom ett belopp som består av två delar. Ett grundbelopp som fördelas lika till alla skolor (90% av totala fördelningen) samt en mindre del (10% av totala fördelningen) som fördelas till skolor baseras på ett flertal olika socioekonomiska faktorer. Summan från denna senare del varierar idag stort mellan olika skolor där en del skolor får en väldigt liten tilldelning samtidigt som andra skolor kan få ett upp till 10 gånger så stort belopp. Sverigedemokraterna sänker den fördelning som skolorna erhåller baserat på so-cioekonomiska grunder med 600 miljoner. Hälften av detta belopp, 300 miljoner kr, samt de ytterligare 100 miljoner Sverigedemokraterna vill satsa på skolorna används för att höja upp grundbeloppet som fördelas lika till alla skolor.

Resterande 300 miljoner läggs i en kommuncentral pott reserverad för utbildnings-kostnader i stadens skolor. Denna pott kan skolor äska medel ur i det fall det behövs för verksamheten.

56

Fortsatt satsning på utveckling av äldreomsorgen, + 100 miljoner kr SD vill satsa mer på bla utveckling av hemtjänsten. Satsningen ska möjliggöra målen om ökat inflytande och självbestämmande för brukarna. Detta skulle också medföra attraktivare arbetsförhållanden inom hemtjänsten.

Återvandringskansli, + 30 miljoner kr Genom att upprätta ett återvandringskansli vill vi förenkla för personer att återvända till sina respektive hemländer. Kansliets främsta uppgifter ska vara att hjälpa till och informera personer som vill återvända och bygga upp en framtid i sitt hemland. Per-sonalen ska hjälpa Migrationsverket i sin roll att hjälpa frivillig återvandring. De ska även bistå i återvändandeprocessen, utbilda socialsekreterare samt motverka fusk med återvandringsbidrag. Vi kallar det ”Göteborgsmodellen” där detta är en integre-rad och naturlig del i hur Göteborg socialtjänst skall arbeta.

Fria resor över 65 år hela dygnet runt, + 25 miljoner kr Göteborgs äldre har idag fria resor med kollektivtrafiken under vissa tider på dygnet. SD skjuter till de pengar som behövs för att ge våra äldre ett äkta dygnetruntkort. Ett kort som gäller alla tider på dygnet, på riktigt. Under årets alla dagar.

Extra gatuunderhåll, + 50 miljoner kr Många av stadens kommunala gator har sprickor, hål och ojämnheter vilket skadar göteborgarnas bilar och ger bilisterna och busschaufförerna obehag, t ex i form av ont i ryggen. För att åtgärda detta vill vi förbättra gatuunderhållet ordentligt. Denna post ingår i investeringsplanen.

Extra ordningsvakter, + 30 miljoner kr Den lokala ordningsstadgan som förbjuder tiggeri ska följas! För att komma tillrätta med tiggare utanför butiker och på offentliga platser satsar vi därför kraftigt på extra ordningsvakter. Ordningsvakterna skall avlasta polisen i deras vardagliga arbete. Bla genom avhysning av tiggare och hjälpa polisen i deras arbete med att stoppa det organiserade tiggeriet i Göteborg.

Fler trygghetskameror, + 20 miljoner kr Vi lever i en stad med ett ständigt hot om terrordåd hängande över oss. Skjutningar och knivvåld med dödligt våld är tyvärr något som vi har tvingats leva med på sena-re tid. För att öka tryggheten och ge polisen möjlighet att klara upp fler brott vill SD satsa på fler kameror i offentliga miljöer.

Avgiftsfri förskola när verksamheten är semesterstängd + 20 miljoner kr Att Göteborg tar ut en avgift från alla med barn i förskolan, samtidigt som nästan alla förskolor har semesterstängt ställer vi oss mycket tveksam till eftersom flertalet av de som betalar varken får en vara eller tjänst utförd.

Jourskolor, + 20 miljoner kr Ett sätt att få bukt med de sjunkande resultaten i våra skolor är att införa så kallade jourskolor. En jourskola fungerar som en resursskola. Både lågpresterande och högpresterande eleverna kan då få hjälp och stöttning på sin individuella nivå.

57

Förberedelseskolor, + 20 miljoner krSverigedemokraterna vill införa förberedelseskolor för att ge nyanlända en ärlig chans att lära sig svenska på ett likvärdigt sätt i hela riket. Det gynnar ingen att elever kommer ut i den ordinarie skolan utan fullgoda språkkunskaper. Digitala nationella prov ska finnas för att bestämma när eleverna är redo att slussas ut i den ordinarie skolan. Lärare på dessa skolor ska vara Svenska 2-lärare med stöd av dagens studiehandledare och modersmålslärare. På detta sätt höjs kvaliteten i den vanliga skolan och de nyanlända får en bättre skolstart.

Pedagogiska hjälpmedel i skolan, +16 miljoner kr Undervisningen i Göteborg har idag på sina håll brist på pedagogiska hjälpmedel. Vi vill lindra denna brist genom att satsa 16 miljoner kr på att köpa in pedagogiska hjälpmedel. Vi anser att pedagogerna själva kan avgöra vad som behövs.

Lekplatser, aktivitetsplatser och utegym,+ 20 miljoner krDet är viktigt att Göteborg värnar om folkhälsan. Genom att erbjuda goda lekmiljöer till våra minsta, kombinerat med aktiviteter för andra målgrupper kan vi samtidigt skapa möten mellan generationer. Därför satsar Sverigedemokraterna extra på lekplatser kombinerat med aktivitetsplatser i stadens parker.

Blöjor, + 15 miljoner kr Både kammarrätten och förvaltningsrätten har i en tvist mellan Värmdö kommun och en fristående förskola fastslagit att i det fall kommuner tillämpar maxtaxa skall blöjor vara kostnadsfria och ingå i maxtaxan. Att kräva att föräldrar betalar eller tar med blöjor strider således mot lagen enligt domstolarna. Ärendet har överklagats till högsta förvaltningsdomstolen. Tar de inte upp fallet, eller kommer till samma slutsats som kammarrätten, kommer även Göteborg behöva stå för blöjkostnaderna. Vi avsätter medel för detta.

Feriejobb för gymnasie- och grundskoleungdomar, + 15 miljoner kr Ett feriejobb är ofta den första foten in på arbetsmarknaden för de unga. Det blir då första gången en ungdom får ta ett eget riktigt ansvar. Sommarjobbet är en meningsfull syssla för ungdomarna samtidigt som det stärker självförtroendet att äntligen kunna tjäna in en helt egen inkomst på egen hand.

Nattvandrare, föräldraföreningar och Brottsofferjour, + 15 miljoner kr Det finns många eldsjälar i staden som jobbar ideellt för att skapa en tryggare stad och hjälpa brottsoffer. Dessa föreningar vill SD ge extra medel så att de kan utveckla sin verksamhet. Vi vill uppmärksamma och stödja brottsoffer istället för brottslingar.

Satsning mot våldsbejakande extremism, + 15 miljoner kr Vi ser dagligen hur det politiska och religiösa våldet ökar. Rekrytering till fundamen-talistiska grupper sker mer eller mindre öppet. Denna utveckling måste stoppas för att förhindra en total samhällskollaps. Kan man komma åt dessa rekryteringscentra kan man förhindra att ungdomar väljer att ansluta sig till stridande terrorgrupper i andra länder.

58

Utökat drifts- och verksamhetsbidrag för föreningar, + 25 miljoner kr Föreningslivet i Sverige är unikt i världen. Vi Sverigedemokrater värnar om våra många ideella föreningar som knyter oss samman genom våra fritidsintressen. Vi vill utöka budgeterat verksamhetsbidrag så att fler föreningar kan få hjälp med att bedriva sin verksamhet.

Investering elbilar till kommunens fordonspark, +15 miljoner Göteborg Stad har en vision om en övergång till fossilfria fordon. Sverigedemokrater-na vill öka takten och satsar extra medel för att Göteborg stad ska köpa in elbilar.

Förbättrad mat i skolan och äldreomsorgen, + 16 miljoner kr Sverigedemokraterna prioriterar barns hälsa. Därför vill vi satsa på skolmaten. Priset per portion är relativt lågt i Göteborg. Vi vill jämföra oss med de kommuner som har bäst skolmat i landet och lägga oss på motsvarande kostnadsnivå. Vi vill ersätta den kostnadsdrivande ekologiska maten med när-och härodlad konventionell mat. Enligt riksdagens utredningstjänst blir det en besparing (effektivisering) på ca 30%.

Kulturskolan (samt Instrumentförrådet), + 15 miljoner kr Satsningar på att barn och ungdomar får chans till att upptäcka, ta del av, och skapa kultur är viktigt för såväl samtid som framtid. Att få lära sig spela instrument, dansa, sjunga, måla, fotografera, filma, spela teater och mycket annat är för många en viktig del av sitt liv och fritid. Kulturskolan är något som fler borde få chans att prova på. Skapande och kreativa unga är en vital del av vår framtid.

Skönhetsråd, +10 miljoner krDet är viktigt att ta hänsyn till Göteborgs historia och kultur, samt anpassa nybygg-nationer till den arkitektur som präglat stadsdelarna. I centrala Göteborg har man gång på gång uppfört byggnader som inte harmoniserar med den klassiska arki-tekturen från tiden 1850-1920. SD har vid ett flertal tillfällen försökt att stoppa dessa tråkiga nybyggen bestående av fyrkanter och glas. SD har även yrkat på att införa ett skönhetsråd för att visa respekt och upprätthålla den gamla stadens stadsplan och arkitektur.

Motionsspår och gångvägar, + 10 miljoner kr När man rör sig i parker och grönområden stöter man ofta på trasiga trappor och gångvägar som är dåligt underhållna. För att skapa en inbjudande miljö och öka tillgängligheten satsar vi på att förbättra gångvägarna i stadens parker. Det är viktigt att våra parker är tillgängliga för alla. Denna post ingår i investeringsplanen.

Fler parker samt skötsel, + 10 miljoner krMånga nya parkanläggningar färdigställs nu av park-och naturnämnden utan att man kompenseras för driften av dessa. Detta kommer att bli ohållbart i längden. Vidare har man ett stort behov av att rekrytera i närtid. Därför skjuter SD till 10 miljo-ner för att underhålla våra vackra parker och hålla dom snygga och prydliga även i framtiden.

59

Kultur och historia, + 10 miljoner kr Vår historia är viktig för att förstå samtiden och bygga inför framtiden. Vi satsar 9 miljoner på att rusta upp och göra våra arkeologiska lämningar mer tillgängliga. Vi satsat även 1 miljon kr på att alla skolungdomar ska kunna göra historiska stads-vandringar i vår vackra stad

Slopad avgift på trygghetslarm, + 10 miljoner kr De äldre är en eftersatt grupp som ofta blir nedprioriterad i den nya kalla Sverige. För en pensionär med endast garantipension är varje hundralapp ett viktigt tillskott. Att man tvingas välja bort sin trygghet för att ha råd med mat och det mest basala för att överleva är inte värdigt ett i-land som Sverige. Självklart ska trygghetslarm vara avgiftsfria.

Ingen karensdag för förskolepersonal, + 10 miljoner kr Det råder brist på förskolepersonal. Ofta känner sig personalen pressad att gå till jobbet fast de är sjuka och borde stanna hemma. För att minska smittspridningen bland både vuxna och barn vill SD slopa karensdagen för förskolepersonal. Det kommer att underlätta för dem som jobbar, men det är också bra för barnen.

Hospice, +10 miljoner kr Hospice är ett vårdalternativ för din sista tid i livet. På hospice får man vård i en hemlik miljö där det finns särskild tid för samtal. På senare tid har bristen på resurser inneburit att många fått avslag på sin ansökan om plats. För att öka antalet vård-platser skjuter SD till extra medel. Att ge våra medborgare ett värdigt slut på livet är en självklarhet. De som byggde vårt land förtjänar respekt.

Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet, + 10 miljoner kr Arbetet mot organiserad brottslighet är en prioriterad fråga. Vi vill öka resurserna till kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. Vi har i kommunstyrelsen yrkat på vikten av att jobba aktivt tillsammans med berörda myndigheter mot den ökande organiserade brottsligheten.

Utöka nattisplatserna, + 10 miljoner kr Vi öronmärker 10 miljoner kr till att utöka så kallade ”nattisplatser” i stadsdelarna. I en levande stor eventstad som Göteborg är det många föräldrar som jobbar alla dygnets timmar och därför behöver barnomsorg även under natten.

Utöka bostadstillägget för funktionshindrade, + 5 miljoner kr Förutom de självklara medel som redan är avsatta vill vi att man höjer det kom-munala bostadstillägget för handikappade för att ytterligare anpassa bostäder till funktionshindrade.

Dietist i äldrevården + 5 miljoner kr Genom att satsa på att införa dietister i äldreomsorgen kan vi förebygga kostnader av vård, förlänga livet samt öka livsglädjen, orken och den psykiska hälsan hos vår äldre population. Undernäring är idag ett stort problem för de äldre och kan enkelt motverkas genom väl planerade menyer och måltider av dietister.

60

Vad vi inte prioriterar

Fler styrdokument, Tiggeri, socialbidrag till eu-migranter, Västlänk, 100 vattenposter, Linbanan, Kamelfarmar, Dag Hammarskjöldsleden som boulevard, Sponsra utländ-ska konstnärer i två år, Pool i jubileumsparken lindholmen, Parkeringsgarage i älven, Interreligösa skolprojekt, Julbord till stadens politiker, SFI-dagis, European coalition of cities against racism (ECCAR), Konstverk för 10 miljoner som ska tala om för Göteborgare vad regn är, avgiftsfri simundervisning i en stad som ligger vid havet, korruption, leasing av bokbussar, medlemskap i STRING network, etablering av stöd-centrum Centrum, Västra Göteborg, samt Örgryte Härlanda, tomma asylboenden för miljoner, Storleken på GR fullmäktige, förfulning av staden, Win Win Gothenburg sustainability award, MR-dagarna, Klimatpanik, Knarkhandel, Ökade driftskostna-der jubileumsparken, Bidrag politiska partier, Dyra biltvättar, höga avgångsvederlag till inkompetenta direktörer, Utökad skattefinansiering för kretslopp och vatten-nämndens skyfallsarbete, GEO-kontoret (i Bryssel), ökade kostnader för temporära bostäder, Svarthandel på Kviberg, Ekonomers Konferensresor till SPA anläggningar, Modersmålsverksamhet, SFI, Ett Cykelgarage för 144 miljoner, Illegala bosättningar, ökade tolkkostnader. Göteborgs 236 kommunikatörer, Muslimska friskolor, skat-tefinansierade jippon, antalet tjänstemän som arbetar med mänskliga rättigheter. Framtagandet av fler tandlösa planer, diverse råd för etniska grupper och andra mi-noriteter, Genuspedagogik och normkritiska utbildningar, Dagens resursfördelnings-modell, Dyra konsulter, Gratis lunch på GRs fullmäktigemöten, Dyra riskkapitalspro-jekt, Vegansk mat på Göteborgs stads officiella representationer, Trafikkaos, Bilfria söndagar i city, Skattehöjningar, Klansamhällen, Fler kommunala bolag, Nöjesresor för tjänstemän på betald arbetstid, Dyrt matsalt istället för vägsalt, etc etc....

Slottskogsobservatoriet, + 1 miljon kr Slottskogsobservatoriet bedriver en mycket bra verksamhet. Tyvärr har det helt gått stå i detta ärendet. Vi anser att bidrag till detta bör utgå från föreningsbidragen. Vi öronmärker en miljon så att slottskogsobservatoriet kan fortsätta sin verksamhet.

Firande av Gustaf Adolfdagen 6 november, + 1 miljoner kr Det är viktigt att alla boende i Göteborg känner en samhörighet i staden och även känner till stadens månghundraåriga historia. Göteborg stads grundare är värd att firas en gång om året. Fram till år 2009 höll kommunstyrelsens ordförande tal denna dag. Sedan dess har Göteborg inte något firande alls. Sverigedemokraterna vill åter-införa denna tradition och satsar därför på detta i sin budget.

El Sistema + 500 000 krEl Sistema ger barn och unga möjlighet till en positiv utveckling genom att spela och sjunga tillsammans i orkester och kör, med repertoar inom konst- och folkmusik.

61

2020 2021 2022

ResultaträkningVerksamhetens intäkter, exklusive reali-sationsvinster

11 341 350 11 616 850 11 888 150

Realisationsvinster 150 000 300 000 300 000

Verksamhetens kostnader -42 754 850 -43 996 350 -45 610 650

Avskrivningar -1 600 000 -1 650 000 -1 700 000

Verksamhetens nettokostnader -32 863 500 -33 729 500 -35 122 500

Skatteintäkter 29 823 000 30 853 000 32 175 000

Generella stadsbidrag och utjämning 3 542 000 3 313 000 3 199 000

Finansiellt netto exklusive utdelning -61500 -92500 -125500

Utdelning 200 000 200 000 200 000

Årets resultat 640 000 544 000 326 000

2020 2021 2022

BalanskravsutredningÅrets resultat 640 000 544 000 326 000

Avgår samtliga realisationsvinster -150 000 -300 000 -300 000

Årets balanskravsresultat före ianspråkstagande/avsättning till resultatutjämningsreserv

305 000

540 000

540 000

Medel till resultatutjämningsreserv

Medel från resultatutjämningsreserv

Årets balanskravsresultat 490 000 244 000 26 000

Ekonomisk sammanställning 2020-2022, tkr

62

2020 2021 2022

BalansräkningTillgångar

Anläggningstillgångar 83 275 000 88 942 000 97 258 000

Omsättningstillgångar 16 300 000 16 600 000 16 600 000

Summa tillgångar 99 575 000 105 542 000 113 858 000Eget kapital, avsättningar och skulder.

Eget kapital 25 350 000 25 900 000 26 220 000varav årets resultat 640 000 544 000 326 000

varav resultatutjämningsreserv 2 609 000 2 609 000 2 609 000

Avsättningar 4 300 000 3700000 3150000Långfristiga skulder 51 276 000 57 389 000 66 153 000

Kortfristiga skulder 15 400 000 15 400 000 15 400 000

Summa skulder 66 676 000 72 789 000 81 553 000

Summa eget kapital, avsättningar och skulder. 99 575 000 105 542 000 113 858 000

Ekonomisk sammanställning 2020-2022, tkr

63

2020

StadsdelsnämnderAngered 1 267 002

Östra Göteborg 1 262 291

Örgryte-Härlanda 1 179 360

Centrum 1 015 217

Majorna-Linne 1 135 638

Askim-Frölunda-Högsbo 1 598 318

Västra Göteborg 1 142 429

Västra Hisingen 1 127 688

Lundby 962 542

Norra Hisingen 1 155 818

Summa SDN Befolkningsansvar 11 846 303

Resursnämndsuppgifter SDN 149 555

Ekonomiska ramar, tkr

64

Ekonomiska ramar för särskilda budgetposter, TkrArkivnämnden 21 416

Business Region Göteborg AB 29 680

Fastighetsnämnden; transföreringar 68 987

Göteborg&Co Träffpunkt AB 103 368

Idrotts och föreningsnämnden; studieförbunden 31 155

Räddningsförbundet Storgöteborg 352 666

Överförmmyndarnämnden; arvoden 25 082

Nämnder med särskild inriktning, TkrByggnadsnämnden 147 377

Fastighetsnämnden 36 209

Förskolenämnden 4 209 776

Grundskolenämnden 7 985 918

Idrotts- och föreningsnämnden 488 361

Kommunledningen 394 239

Kulturnämnden 585 060

Lokalnämnden -191 351

Miljö-och klimatnämnden 78 290

Nämnden för Arbetsmarknad och vuxenutbildning 556 646

Nämnden för Inköp och upphandling 0

Nämnden för Intraservice 19 932

Nämnden för Konsument och medborgarservice 61 251

Park-och naturnämnden 326 601

Social resursnämnd 682 807

Trafiknämnden 897 896

Utbildningsnämnden (Gymnasiet) 2 109 355

Valnämnden 1 620

Nämnd med taxefinansierad verksamhetKretslopp och vattennämnden

65

KommuncentraltAllmän reserv 500 000 000

Buffert skola 300 000 000


Återvandringskansli 25 000 000



Avgiftsfri förskola när verksamheten är sem.stängd 20 000 000

pedagogiska hjälpmedel i skolan 16 000 000

Feriejobb ungdomar gymnasium 15 000 000

Investering elbilar till kommunes fordonspark 15 000 000

nattvandrare, föräldraföreningar och brottsofferjouren 15 000 000


Gratis blöjor förskola, invänta att dom vinner laga 15 000 000


Hospis utökade platser 10 000 000



Utökat bostadstillägg för funktionshindrade 5 000 000

Firande av Gustav II Adolf 1 000 000

66

Investeringsplan 2020-2023 (indexuppräknade belopp till respektive års prisnivå)

Mnkr

Fastighetsnämnden 1 191

Idrotts- och föreningsnämnden 1 644

Kretslopp och vattennämnden 3 334

Lokalnämnden 16 000

Park- och naturnämnden 352

Trafiknämnden 6 389

Totalt investeringsutrymme 28 910

Investeringsplan exploateringsinvesteringar 2020-2023(indexuppräknade belopp till respektive års prisnivå)

Mnkr

Lokala anläggningar på allmän plats, finansieras genom gatukostnadsersättning och markförsäljning

Fastighetsnämnden, inkomster 7 610

Fastighetsnämnden, utgifter -5 893

Summa lokala anläggningar 1 717

Övergripande anläggningar på allmän plats, finansiering Göteborgs stad

Kretslopp och vattennämnden, utgifter -248

Summa övergripande anläggningar -248

Totala inkomster 7 610

Totala utgifter -6 142

Egna anteckningar

72SVERIGEDEMOKRATERNA GÖTEBORG

072-853 00 04 | [email protected] | goteborg.sd.se

Documents

Budget 2020 - Sverigedemokraterna · genomför stora reformer och investeringar måste den ta hänsyn till att det ekono-miska läget kan komma att förändras väsentligt. En kommuns