Dagens bruknings-praxis

Vad behöver ändras?

Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen

Vilka problemområden har vi?

Kväveläckage

Fosforläckage

Klimatgaser

Bördighet

Alltid varit rätt att produceraså mycket som möjligt medså små insatser som möjligt.Överskott ger ofta problem

Vad kan vi göra?Kväve och fosfor

Handelsgödsel• Anpassa givan till: förfrukt,

skörd, stallgödsel, erfarenhet• Anpassa efter årsmån under

säsong, titta, mäta

Ändra växtföljd tex odla fodervete istället för brödvete

Stallgödsel• Spridningstidpunkt, vår bättre

än höst• Spridningsteknik, snabb

nedbrukning, myllning• Anpassa till markkartan,

fördelning till grannar/andra• Utfodring

Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering

Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport

Nollruta kvävegödsling höstvete

Gödslingsintensitet, växttillgängligt kväve i stall och handelsgödsel

Källa : Djodic & Kyllmar, användning av gödselmedel på åkermark, rapport 2011:22

Gödslingsintensitet för de tre största grödorna

Källa : Djodic & Kyllmar, användning av gödselmedel på åkermark, rapport 2011:22

Fosfor och gödslingsintensitet

Källa : Djodic & Kyllmar, användning av gödselmedel på åkermark, rapport 2011:22

Åtgärder kväve och fosfor före och efter medlemskap i Greppa Näringen

Använd de hjälpmedel som finns för att hitta rätt giva• Kvävesimulatorn- optimerar kvävegivan utifrån skörd

och priskvot (kvävepris/avräkningspris på spannmålen)• Stallgödselkalkylen- beräkna effekt av stallgödsel vid

olika spridningstidpunkter och teknik• Precisionsodlingsteknik

Fånggröda odlas (842)

Kvävegödsling efter grödans behov (1133)

Aktuell markkarta finns (1161)

Fosforgödsling utifrån markkarta, gröda och skördenivå (1136)

Myllning av fosfor (634)

% genomfört före Greppa % genomfört efter Greppa

Växtodlingsgårdar och kvävebalans

Högst N-eff, 451 gårdar Medel N-eff, 1355 gårdar Lägst N-eff, 451 gårdar

-100

-50

0

50

100

150

200Kväve in***

Kväve ut***

Kvävebalans***

Kg N/ha

-23 kg/ha

+41 kg/ha

Realistiskt med +/- 10 till 15 kg N/ha

Växtodlingsgårdar Kväve in

Högst N-eff, 451 gårdar

Mellan N-eff, 1355 gårdar

Lägst N-eff, 451 gårdar

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

Vegetabilier*

Strömedel*

Org. Gödsel

Mineralgödsel***

Foder***

Animalier*

Kvävefixering

Kvävenedfall***

Kg N/ha

Mjölkgårdar och kvävebalans

Högst N-eff, 424 gårdar 1,14 de/ha

Medel N-eff, 1274 gårdar, 0,96 de/ha

Lägst N-eff, 424 gårdar, 1,03 de/ha

-100

-50

0

50

100

150

200

250

300 Kväve in***

Kväve ut

Kvävebalans***

Kg N/ha

-30 kg/ha

+54 kg/ha

Realistiskt med +/- 15 till 30 kg N/ha

Vad kan vi göra?Kväve och fosfor

Handelsgödsel• Anpassa givan till: förfrukt,

skörd, stallgödsel, erfarenhet• Anpassa efter årsmån under

säsong, titta, mäta

Ändra växtföljd tex odla fodervete istället för brödvete

Stallgödsel• Spridningstidpunkt, vår bättre

än höst• Spridningsteknik, snabb

nedbrukning, myllare• Anpassa till markkartan,

fördelning till grannar• Utfodring

Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering

Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport

Vad kan vi göra?Kväve och fosfor

Handelsgödsel• Anpassa givan till: förfrukt,

skörd, stallgödsel, erfarenhet• Anpassa efter årsmån under

säsong, titta, mäta

Ändra växtföljd tex odla fodervete istället för brödvete

Stallgödsel• Spridningstidpunkt, vår bättre

än höst• Spridningsteknik, snabb

nedbrukning, myllare• Anpassa till markkartan,

fördelning till grannar• Utfodring

Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering

Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport

Stallgödselstatistik

Statistiska Centralbyrån (SCB)Gödselmedel i jordbruket 2010-2011

GNS

GSK

Produktions-områden

GMB

SS

MSK

GSS

NN

ÖN

Vanligaste gödselslaget?

Gödseltyp utifrån djurslag

Lagringskapacitet

NÖT: • ca 85% kan lagra

flytgödseln minst 8 mån

• Ca 60% för mjölk och 75% för kött kan lagra urinen minst 8 mån

GRIS: • 98% kan lagra gödseln

minst 8 mån, och 90% mer än 10 mån

LAGSTIFTNING har antagligen styrt detta

Spridningsteknik för flytgödsel 2010-2011

Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1002

Spridningsteknik utifrån gröda 2010-2011

Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1203

P-balans – Greppa Näringenca 1500 balanser från växtodlingsgårdar

R2 = 0,0062

1

2

3

4

5

-30 -10 10 30 50

kg underskott/överskott per ha

P-AL-klass

verklighetenborde vara

P-balans – Greppa Näringenca 2 000 balanser från mjölkgårdar

R2 = 0,0019

1

2

3

4

5

-50 -30 -10 10 30 50

kg underskott/överskott per ha

P-AL-klass

verklighetenborde vara

Åtgärder kväveutlakning-procentuell skillnad före och efter medlemskap i Greppa Näringen

Minskad flytgödselspridning på hösten till höstsäd (421)

Hänsyn till direkt stallgödseleffekt (933)

Hänsyn till långsiktig kväveeffekt (935)

Snabbare myllning av stallgödsel (854)

Mer hänsyn till väder vid stallgödselspridning (943)

% genomfört före Greppa % genomfört efter Greppa

Vad kan vi göra?Kväve och fosfor

Handelsgödsel• Anpassa givan till: förfrukt,

skörd, stallgödsel, erfarenhet• Anpassa efter årsmån under

säsong, titta, mäta

Ändra växtföljd tex odla fodervete istället för brödvete

Stallgödsel• Spridningstidpunkt, vår bättre

än höst• Spridningsteknik, snabb

nedbrukning, myllare• Anpassa till markkartan,

fördelning till grannar• Utfodring

Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering

Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport

Åtgärder kväveutlakning- procentuell skillnad före och efter medlemskap i Greppa Näringen

Bearbetning ändrad från höst till vår (937)

Bearbetning ändrad från tidig till sen höst (915)

Senarelagt vallbrott (738)

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%

% genomfört före Greppa % genomfört efter Greppa

Vad kan vi göra?Kväve och fosfor

Handelsgödsel• Anpassa givan till: förfrukt,

skörd, stallgödsel, erfarenhet• Anpassa efter årsmån under

säsong, titta, mäta

Ändra växtföljd tex odla fodervete istället för brödvete

Stallgödsel• Spridningstidpunkt, vår bättre

än höst• Spridningsteknik, snabb

nedbrukning, myllare• Anpassa till markkartan,

fördelning till grannar• Utfodring

Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering

Fånggröda och våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport