Det nya företagandetDrivkrafterna och människorna bakom företag startade på 2 000-talet

“Why join the navy if you can be a pirate?”

Steve Jobs, entreprenör och grundare av Apple och Pixar

S verige är ett av världens mest konkurrenskraftiga och innovativa länder. Bara i år startas 70 000 nya företag och av fem nya jobb kommer fyra från små och medelstora företag. Det här är ett drömläge. För om varje företag

bara växte lite mer, skulle hela Sverige växa mycket mer.När vi har undersökt företag som startats under 2 000-talet visar det sig att

deras drivkrafter, affärsmodeller och mått på framgång ser annorlunda ut än tidigare. Människor startar idag företag av fler olika anledningar än vad de gjort tidigare och i flera olika skeenden i livet. Innebörden av att driva företag har förändrats så pass mycket att vi valt att kalla fenomenet och den här rapporten för det nya företagandet.

Företagande är snarare ett sätt att vara, än ett alternativ till att vara an-ställd. Företagande är en plattform för självförverkligande. Företagande omdefi-nierar traditionella branscher. Företag skapas av fler skäl än att gå med vinst.

Tyvärr är svenska företag de långsammast växande i Europa. Tillväxtpoliti-ken är utformad för gårdagens företagande inte det nya. Vår rapport ger vär-defulla insikter om det nya företagandets potential och vi hoppas att den kan underlätta för politiker att råda bot på de svenska företagens tillväxtvärk.

Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna

6 | Det nya företagandet - xx xx - Det nya företagandet | 7

INNEHÅLL

TUSEN MOTIV TILL FÖRETAGANDE

Tron på att det går att driva företag på nya sätt av nya anledningar är större än någonsin.

Den främsta anled-ningen till företagande är inte att tjäna mer pengar, utan att göra något meningsfullt.

Viljan att förenkla ledde Anna till att försöka utrota en av företagarens tråkigaste arbetsuppgifter.

Internationalisering är inte ett senare steg i utvecklingen, utan en ambition redan vid starten.

Att gå med vinst är viktigt. Men det är inte det yttersta beviset på framgång.

Nisse Simonsson sadlade om för att rädda sitt förhållande. Bekräftelsen från andra människor är hans starkaste drivkraft.

Åtta röster om hur vi bättre kan bana väg för framtidens företagare.

För dagens nya företa-gare handlar frihet om att få förverkliga sig själv.

Hur företagande blir en förutsättning för att hålla liv i sin passion.

Nya företagare om-famnar öppenhet och transparens som ett sätt att utveckla affären.

När verksamheten har mognat och det är dags att ta nästa steg stöter många på utma-ningar.Hatem & Sjunghamn

vill förändra bilden av juristen.

STARTEN PÅ NÅGOT NYTT HATEM &

SJUNGHAMN

FRIHET ATT FÅ VARA SIG SJÄLV

DELAD IDÉDUBBEL GLÄDJE?

UTMANINGEN ATT FORTSÄTTA VÄXA

THE BEACH

KVITTAR

GLOBAL FRÅN DAG ETT

FRAMGÅNG MÄTS INTE BARA I

PENGARHJÄRNHANDELN

FRAMTIDENS FÖRETAGANDE

OM RAPPORTEN

S.8

S.10

S.14S.16

S.22

S.24

S.20

S.28

S.31

S.32

S.34

S.36 S.40

NYA FÖRETAGARE

NYA FÖRETAGARE

NYA FÖRETAGARE

NYA FÖRETAGARE

Tusen motiv till företagande - Det nya företagandet | 9

D et är tolv år sedan bubb-lan sprack, men en sak lever kvar: Tron på att

det går att driva företag på nya sätt och av nya anledningar.

Företagstillväxten under 00-talet var den största någon-sin. Mellan år 2000 och år 2009 startades det 548 000 företag jämfört med 463 000 på 90-talet. 2011 fanns det nästan 1 miljon registrerade företag i Sverige, mot knappt 900 000 år 2000.

Företagaren ser idag ut på fler olika sätt än tidigare. Grupp-er i samhället som traditionellt varit underrepresenterade

bland svenska företagare är mer framträdande. Kvinnor står idag bakom en tredjedel av alla nystartade företag och två av tio startas av personer med utländsk härkomst.

Anledningarna till att per-soner väljer företagande som sysselsättning är många. I media beskrivs nya företagare inte sällan som unga, ambitiösa och egensinniga. Men sanningen är att det inte finns någon utpräg-lad företagartyp bland de nya företagarna.

Att starta företag kan idag vara ett sätt att förverkliga en

idé, eller att arbeta heltid med det man är utbildad till, fram-förallt i branscher där heltidsan-ställningar är alltmer sällsynta. Men det kan lika gärna handla om viljan att göra något mer meningsfullt eller ha möjlighet att bestämma över sitt eget liv i större utsträckning.

Oräddheten och många av de olika drivkrafterna bakom företag-ande som kännetecknade slutet av 90-talet är idag mer relevanta än någonsin. IT-kraschen förde med sig en kulturförändring i Sverige.

Det är okej att tänka stort.

Tusen motiv till företagandeUnder 90-talet skrev den amerikanska affärstidningen Fast Company att arbete är personligt och att den viktigaste tillgången i ditt företag är du som företagare. Omslaget pryddes av slagord som ”Free Agent Nation” och ”The Brand Called You”. Den exploderande IT-branschen sågs som en föregångare och representerade ett nytt sätt att starta och driva företag.

1 000 000 företag

Antal registrerade företag i Sverige 2000-2011Källor: Bolagsverket och Tillväxtanalys

Boo.com, som skulle bli ett globalt e-handelsföretag för märkeskläder, går i konkurs efter ett halvårs verksamhet. IT-entreprenören Niklas Zennström

grundar IP-telefonibolaget Skype tillsammans med Janus Friis.

Mark Zuckerberg grundar Facebook. Spotify grundas av

entreprenörerna Daniel Ek och Martin Lorentzon.

RUT-avdraget träder i kraft.

Förmögenhetsskatten avskaffas.

ROT-avdraget återinförs.

Slopad revisions-plikt för de minsta aktiebolagen.

Kravet på aktiekapital för privata aktiebolag sänks från 100 000 till 50 000 kronor.

Lagstiftning mot osund offentlig konkurrens träder i kraft.

Lagen om valfrihetssystem (LOV) träder i kraft. LOV ger kommuner och landsting möjlighet att konkurrens-pröva den egna verksamheten inom stöd-, vård och omsorgstjänster.

Dubbla appmomsen försvinner.

Entreprenörskap skrivs in i läroplanen.

ADSL blir tillgängligt på 25 orter Sverige.

Euron introduceras i de flesta EU-länderna.

2000

2001

2002

2003

2006

2005

2007 2008

2009

20102011

2004

8 | Det nya företagandet - Tusen motiv till företagande

Starten på något nytt - Det nya företagandet | 1110 | Det nya företagandet - Starten på något nytt

Att starta företag är en utmaning. Samtidigt är det lättare än någonsin förut. Fem av tio av dagens nya företagare hade inte kontor när de startade sitt eget företag och en majoritet saknade startkapital. Den främsta anledningen till att de valde att bli företa-gare var inte att tjäna pengar eller komma vidare i karriären, utan att göra något mer meningsfullt.

E tt eget företag kan vara ett sätt skapa sin egen karriär efter studier

eller avsluta ett långt arbetsliv i egen regi. För en majoritet av dagens nya företagare är dock det egna företaget mer än ett sätt att skapa sig själv ett nytt arbetstillfälle. Sex av tio per-soner i undersökningen gick från en anställning till att vara företagare, jämfört med en av tio som var arbetslösa när de tog steget att starta eget. För några

av dessa började företagandet som en extra syssla vid sidan av som sedan utvecklades till att bli deras huvudsakliga yrke. Andra hoppade av sitt nio till fem-jobb och satsade helhjärtat på sitt nya liv som företagare från dag ett.

BranschbytareFör många av dagens nya före-tagare är den nya karriären också en möjlighet att arbeta i en annan bransch än tidigare. Drygt hälften av de tillfrågade bytte

inte bara karriär när de startade företag – utan också bransch. För dem innebär företagandet att de får chansen att utveckla kunskap-er och intressen de har skaffat sig privat, eller möjligheten att applicera tidigare erfarenheter på ett nytt område.

Att gå från en framgångsrik position inom näringslivet till att starta bageri eller yoga-studio ses inte på med skepsis utan oftare med beundran. En branschbytare kan lika gärna

STARTEN PÅ .NÅGOT NYTT

Jag kom inte vidare i min karriär på min tidigare arbetsplats

Jag ville göra något mer meningsfullt1

JAG AB

2

Det blev för tråkigt på min tidigare arbetsplats4

5

Det fanns inga utmaningar kvar på min tidigare arbetsplats 3

Någon erbjöd mig att vara med och starta ett företag

De fem vanligaste anledningarna till att gå från anställning till företagande:

Starten på något nytt - Det nya företagandet | 1312 | Det nya företagandet - Starten på något nytt

5%

14% 38% 43%

Startar utan egna lokaler/kontor

Startar utan namn på företaget

61%

57%

48%

Startar utan kapital

42%

vara en ingenjör som bestämmer sig för att starta vårdföretag, som en konsult som beslutar sig för att starta restaurang.

Oavsett vilken typ av företag det handlar om eller vem som står bakom är en sak tydlig: idén kommer först, de praktiska de-taljerna får vänta till sedan. Fem av tio nya företagare hade inte någon fysisk plats från start, som exempelvis ett kontor, en kontors-plats eller butikslokal att driva sin verksamhet från. En majoritet hade inget startkapital. Sex av tio saknade befintliga kundupp-drag eller kundbaser när de drog igång verksamheten, lika många hade ingen färdig affärs- eller marknadsplan. Idag är det inte

nödvändigt att alla pusselbitar är på plats redan vid starten.

SjälvförverkligareLiksom det finns många olika sätt att starta företag, finns det många olika faktorer bakom företagsstarter. Nya företagare uppger alltifrån att det blev för tråkigt på den tidigare arbets-platsen till att de var tvungna att realisera en idé innan någon an-nan hann före, som den utlösan-de faktorn bakom varför de valde att starta sitt nuvarande företag. Idag finns det lika många be-rättelser om hur ett företag blev till som det finns företagare. En anledning lyser dock starkare än de andra: att gå från ett liv

som anställd till ett liv som före-tagare handlar för de allra flesta om att de vill göra något mer meningsfullt.

I en tid när det har blivit allt mer accepterat att satsa på sig själv är de nya företagarna kan-ske i ännu högre utsträckning än andra självförverkligare, som för-väntar sig att tiden de lägger ner på sitt arbete ska betyda något. I den meningen fungerar ett eget företagande som en plattform för att uppnå friheten att arbeta med något som är betydelsefullt, och att få göra det på sina egna villkor. Att starta företag handlar inte bara om att realisera sina specifika affärsidéer – det hand-lar om att förverkliga sina idéer.

6 av 10 nya företagare var anställda innan de startade företag Nya företagare är otåliga att komma igång:

Varannan bytte bransch när de startade företag:

61%VAR ANSTÄLLDA

10%STUDERADE10%VAR ARBETSLÖSA

10%DREV ETT ANNAT FÖRETAG

4%STARTADE FÖRETAG DIREKT EFTER STUDIERNA

1% VAR PENSIONÄRER ELLER SKULLE SNART PENSIONERAS

58%

Jag startade företag i samma

bransch som jag arbetat i innanJag startade

företag i en annan bransch

Jag startade företag i en

närbesläktad bransch

Något annat

Källa: Företagarna 2012

Hatem & Sjunghamn - Det nya företagandet | 1514 | Det nya företagandet - Hatem & Sjunghamn

– Fjärilarna vi haft i magen hade lagt sig, säger Anuta. Vi fast-nade i kärnverksamheten, jobbade bara med juridik och vi tänkte, är det här allt?

Anuta och Nadja träffades på deras första arbetsplats, ett hjälp-nätverk för våldsutsatta kvinnor. Samtidigt som det gav mycket, hade båda en molande känsla av att det ideella sättet att driva en verksamhet gick för långsamt. Så år 2009 grundade de juristbyrån Hatem & Sjunghamn med idén att förenkla och tillgängliggöra juridiken.

– Det var lätt att starta och komma igång. Att vi efter två år skulle nå en emotionell platå trots att ekonomin äntligen började fungera var vi inte förberedda på.

För att få tillbaka motivationen och ta beslut om framtiden, behöv-de de hämta andan och reflektera över varför de en gång startade.

Det stod snart klart att de sak-nade riskmomentet.

– Hittills hade vi ju inte gjort

något annat än tagit risk. Vi hade brutit mot alla oskrivna regler för branschen. Vi var födda utom-lands, kvinnor, unga, skröt gärna stolt om det vi gjorde.

Det var helt enkelt dags att leva lite farligt igen och våga dele-gera ut en del av kärnverksamhe-ten. Anuta förklarar:

– Alla pratar om starta eget, men ingen pratar om ”vad händer sen”-aspekten av företagande.

Byråns klienter kommer från alla möjliga bakgrunder. Nadja var ett tag orolig att de skulle få en stämpel som blattebyrån. Nu bryr hon sig inte.

– Om det gjort att klienter har fått hjälp som de inte kunnat få någon annanstans, så får folk se på oss hursomhelst. Men vi gör ingen grej av vårt ursprung.

– Det som skiljer ut oss är snarare vårt sätt att bygga före-tag. Eftersom marknadsförings-förbudet för advokatbyråer lyftes så sent som 1995, har branschen ingen tradition av byråmarknads-

föring. Men själva har vi skapat allt själva och ägnat mycket tid åt marknadsföring och föreläsning-ar. Vi har även en blogg där vi bjuder på våra råd, säger Anuta. Det andra är att vi spenderar mer tid med klienten och ser till att få kvitto på att han eller hon förstår sin situation. Det är sällsynt.

De drivs av att utmana en kon-servativ bransch som de menar inte hängt med sin samtid. Enligt advokatsamfundet måste samt-liga styrelsens medlemmar på en advokatbyrå vara advokater.

– I vilken annan bransch som helst vill man ha en mix av kom-petens, säger Nadja.

Juristutbildningen fokuserar på rollen som domare istället för fö-reträdare och ingenstans lär man sig mänsklig interaktion. Anuta:

– Så branschen har mycket den behöver utveckla, och så länge det finns utmaningar så lär vi ha motivationen.

Hatem & Sjunghamn

Anuta Sjunghamn och Nadja Hatem hade hunnit driva sin juristbyrå i två år när de började tappa lusten.

FAKTA: HATEM & SJUNGHAMNGrundare: Nadja Hatem född 1980 i Moskva & Anuta Sjunghamn född 1982 i Shiraz.Företaget grundat: 2009. Ort: Stockholm.Affärsidé: Att förenkla juridiken och skapa trygghet genom att tillgängliggöra den och bidra till förståelse för så många som möjligt genom att erbjuda högkvalitativa juridiska tjänster på flertalet språk.Omsättning: 1,5 miljoner kronor.Antal anställda: 2.Planer det närmaste året: Rekrytering av två personer. Hatem & Sjunghamn har idag ett kontor i Stockholm och ett i Eskilstuna.Planer på längre sikt: Öppning av fler kontor i Sverige och fler anställningar. Erbjuda flera språk. Främsta drivkraft: Att förändra bilden av juristen.

16 | Det nya företagandet - xx xx - Det nya företagandet | 17

Företagande har alltid varit förknippat med frihet. Frihet från en chef eller frihet att få be-stämma över sin egen tid. För dagens nya företagare handlar frihet framförallt om att få förverkliga sig själv – att få jobba med det man vill, när och hur man själv vill.

De främsta anledningarna att vara företagare i stället för anställd:*

FRIHET ATT FÅ VARA SIG SJÄLV

D e tre största drivkrafter-na bland nya företagare har en viktig sak gemen-

samt: de är alla kopplade till frihet. Friheten att få bestämma över sin egen tid, friheten att få jobba med det man vill och friheten att ta sina egna beslut. Det handlar om möjligheten att bestämma vad man vill arbeta med, men också hur och när man vill göra det.

Frihet har olika innebörd för olika generationer. Yngre företag-are drivs i högre grad av passion och möjligheten att få arbeta

med sin hobby, medan personer mellan 36-55 år som befinner sig mitt i karriären i större utsträck-ning är motiverade av att kunna bestämma över sin egen tid.

Bland de äldre företagarna i undersökningen, över 55 år, uppger en av fyra att en av de främsta anledningarna till att de är företagare är att de vill kunna fortsätta arbeta efter pensionen. För dem innebär ett eget företag friheten att själva bestämma hur länge de vill vara aktiva i arbets-livet.

Huvudmålet är själv- förverkligandeAtt förverkliga sin affärsidé kom-mer först på fjärde plats bland de mest vanliga drivkrafterna, medan tjäna mer pengar hamnar på sjunde. Den mer klassiska före-ställningen om att företag främst är ett sätt att kapitalisera på en specifik affärsidé stämmer alltså inte in på 00-talets företagare. Ett av huvudmålen med företagande idag är självförverkligande.

Långt ifrån alla har en före-tagarförebild. Det är vanligare att hitta sina förebilder bland

Drivkrafter

Att tjäna mer pengar (14%)

7

Att få jobba med min hobby eller passion (16%)

6

Det är roligare än att vara anställd (19%)

5

Att förverkliga mina idéer (25%)

4

Att få ta mina egna beslut (28%)

3

Att få jobba med det jag vill (34%)

2

Att få bestämma över min egen tid (53%)

1

*) Max 3 alternativ per respondent.

16 | Det nya företagandet - Hatem & Sjunghamn Frihet att få vara sig själv - Det nya företagandet | 1716 | Det nya företagandet - Frihet att få vara sig själv

Frihet att få vara sig själv - Det nya företagandet | 1918 | Det nya företagandet - Frihet att få vara sig själv

KREATIVAP O S I T I VA R E A K T I O N E R74% UPPLEVER ATT ANDRA REAGERAR POSITIVT NÄR DE BERÄTTAR ATT DE ÄR FÖRETAGARE

STOLTA 74% KÄNNER SIG STOLTA NÄR DE BERÄTTAR FÖR ANDRA ATT DE ÄR FÖRETAGARE

MÅLMEDVETNAJOBBET BETYDER MER

70% SER SIG SJÄLVA SOM MER KREATIVA ÄN MÄNNISKOR I ALLMÄNHET

60% SÄGER ATT DE ÄR MER MÅLMEDVETNA ÄN MÄNNISKOR I ALLMÄNHET

60% UPPLEVER ATT JOBBET BETYDER MER FÖR DEM ÄN FÖR MÄNNISKOR I ALLMÄNHET

Företagare i min bransch

Familjemedlem

Vänner eller tidigare kollega

Känd företagare

Jag har ingen företagar-

förebild

Min partner i företaget

17%17%

16%

11%

50%

3%

släktingar och vänner än bland kända företagare. Att vara före-tagare idag är något personligt och handlar om att ta sin egen väg snarare än att följa i någon annans fotspår.

Stolta företagareDrygt sju av tio känner sig stolta när de berättar för andra att de driver företag, och lika många upplever att folk reagerar po-

sitivt när de får höra om deras karriärval. Att vara företagare är en stark identitetsbärare. Nya företagare upplever också att deras arbete betyder mer för dem än för människor som är anställ-da. 61 procent tror sig inte heller vara mer stressade än andra.

Självbilden bland nya företag-are är överlag positiv. De flesta upplever sig vara mer kreativa och mer målmedvetna än andra.

Bilden av att företagare måste vara mer sociala än andra stäm-mer inte. En majoritet anser sig inte vara mer sociala och utåtrik-tade än människor i allmänhet.

Bara 13 procent tycker att nätverka och knyta nya kontak-ter är det roligaste med att driva företag. Högst på listan hamnar istället att planera, komma med nya idéer och driva verksamhe-ten långsiktigt.

Företagarförebilder:

Det roligaste med att driva företag:

Komma med nya idéer och styra verksamheten långsiktigt Träffa kunder och

sälja in nya projekt

Nätverka och knyta kontakter

Annat

Leda och motivera anställda

Ha koll på admin-istration och regler

30% 28%

13%

20%4%4%

Källa: Företagarna 2012

The Beach - Det nya företagandet | 2120 | Det nya företagandet - The Beach

Vid 2003 hade Mattias Magnusson och David Cabrera ägnat flera år åt att

få olika kommuner att upplåta en lokal. För sportens framtid i Sverige var det avgörande att ge utövare möjlighet att spela året om. Därför bestämde de sig för de skulle ordna det själva. David minns:

– När det första flaket sand häll-des ut över det gråsvarta industri-golvet, förstod vi allvaret. Vad håller vi på med?

99 flak sand och sex år senare dri-ver The Beach även en resebyrå, Sveriges första beachvolley-gymnasi-um med riksintag och i årets OS-kval har sju av åtta landslagsspelare sin bas i hallen i Södertälje. Varannan krona kommer från företagsförsälj-ning, så i stället för kommunala pengar är det näringslivet som sub-ventionerar spelet i hallen.

– Det är nästan som att man borde tacka alla de som sa nej till oss i början, för vi hade nog inte gjort lika

mycket nytta på så kort tid för sporten, om vi hade gått den ideella vägen.

Idag växer sporten snabbt och numer är stolarna omvända då intresserade från olika kommuner i landet besöker The Beach för att lära sig om sporten och hur man driver en inomhushall.

David och Mattias ville jobba med sin hobby och passion. Men de har aldrig varit lockade av att bara ha kul. Att driva företag måste handla om att balansera lust och affär menar de.

I en av Scanias gamla lagerlokaler i Södertälje hamn, ligger 1200 ton halvmetersdjup sand utspridd. De 2 200 sandtäckta kvadratmetrarna utgör kärnan i företaget The Beach som är Stockholmområdets första inomhusanläggning för beachvolley. Här inne är det sommar året runt.

– Till skillnad från andra boll- sporter är beachvolley lätt att börja med. Utmaningen består i att ständ-igt växa som spelare. På så sätt har beachvolley likheter med att driva företag menar David. Alla kan starta, men att driva är en annan sak.

På samma tema har det varit vik-tigt för dem att inte bli bekväma eller nå en platå. För att undvika det foku-serar de främst på ledarskap och nät-verk. De går ledarskapsutbildningar och tillämpar sedan kunskaperna på såväl personal som utövare. Nätverk-

andet kommer naturligt. Beachvolley-utövare har en god sammanhållning och kommer från alla möjliga håll i livet. De jobbar i alla typer av bran-scher. Från marknadsföring till bygg.

The Beach är ett bra exempel på hur företagande blir en förutsättning för att kunna hålla liv i sin passion. Men det är också ett prov på ett entreprenörskap med många vinnare och en verksam-het som gjort skillnad. Planer råder det ingen brist på, som exempelvis den om att öppna världens största hall.

FAKTA: THE BEACHGrundare: David Cabrera, född 1976, Skellefteå.Mattias Magnusson, född 1976, Tyresö.Företaget grundat: 2006. Ort: Södertälje.Affärsidé: Beachhallen driver beachvolleybollanläggningar.Dotterbolaget BeachTravels arrangerar träningsresor till stränder i världen.Omsättning: 6,9 miljoner kronor (exklusive BeachTravels).Antal anställda: 6 heltidsanställda och ett 30-tal timanställda.Planer det närmaste året: Bygga världens största inomhusanläggning i norrort inom ett par år. Förhandlingar pågår om mark.Planer på längre sikt: Fler anläggningar, internationell expansion och sälja tränings-resor på nya marknader.Främsta drivkraft: Utveckla den sport som de älskar.

Delad idé, dubbel glädje? - Det nya företagandet | 2322 | Det nya företagandet - Delad idé, dubbel glädje?

Det nya företagandet utmärks av öppenhet och transparens. Närmare sju av tio affärsutvecklar genom att dela med sig av planer och idéer till andra företagare i samma eller annan bransch. Dela-med-sig-beteendet från sociala medier verkar alltså ha slagit igenom inom företagsbyggandet.

Delad idédubbel glädje?

Kunder

89%Företagare i

andra branscher

80%Allmänheten

78%Företagare i

samma bransch

65%

E nligt nya siffror från den Europeiska Patentbyrån, EPO, slog patentansök-

ningarna till organisationen rekord under förra året. Aldrig tidigare har företag ansökt om så många patent som år 2011. Men samtidigt som patent blir allt viktigare för stora företag, fram-förallt inom tekniska områden, visar vår undersökning att nya företagare gärna delar med sig av idéer och utmaningar med både kunder och andra företagare.

Nya företagare anser att bra idéer har potential att bli ännu bättre när de diskuteras med andra redan i utvecklingsstadiet. 65 procent ser bara möjligheter med att dela med sig av idéer för att få feedback från andra företagare i samma bransch. Endast en tredjedel anser att det skulle kunna utgöra en risk. När det gäller att dela med sig av sina idéer till företagare i andra branscher eller kunder är andelen ännu högre. 80 procent

respektive 89 procent menar att det skulle utgöra en möjlighet för företaget.

På samma sätt som det är intressant att utveckla idéer till-sammans med andra, ser nya fö-retagare potential i att diskutera problem med andra företagare – i både egna och andra branscher. Åtta av tio ser möjligheter med att vara öppen med utmaningar de stöter på istället för att hålla dem inom företaget.

Procentsatserna avser andel företag som anser att dela med sig av idéer eller dis-kutera utmaningar är relevant för deras företag. Källa: Företagarna 2012.

Andel nya företagare som ser det som en möjlighet att dela med sig av idéer om företagets erbjudande med:

24 | Det nya företagandet - xx xx - Det nya företagandet | 25

Få anser att det är svårt att starta företag. Det är när det är dags att växa som många stöter på utmaningar. Tre år verkar vara en kritisk gräns. Det är då verksamheten har mognat och det är dags att ta nästa steg.

UTMANINGENAT T F O R T S ÄT TA VÄ X A

D et nya företagandet är ett långsiktigt projekt. Sju av tio tror att de fortfa-

rande kommer att driva företag om tio år. 86 procent av dem säger att de kommer att driva samma företag som idag.

Även om de flesta är övertyg-

ade om sitt karriärval, uppger en tredjedel att de någon gång har övervägt att sälja eller lägga ner sitt företag det senaste året. Bland de allra nyaste företa-garna, som startade 2010 eller senare, är andelen lägre. I den här gruppen har bara en av fem

funderat på att lägga av, jämfört med två av fem bland företag som är tre år eller äldre.

För företagarna som har pas-serat treårsgränsen är det också svårare att hitta den energi och motivation som krävs för att satsa på företaget.

Har övervägt att lägga ned sitt företag under de

senaste året

33%Av dem som har anställt eller

velat anställa tycker att det varit en stor utmaning att

hitta rätt medarbetare

56%

Utmaningen att fortsätta växa - Det nya företagandet | 2524 | Det nya företagandet - Utmaningen att fortsätta växa

26 | Det nya företagandet - xx xx - Det nya företagandet | 27

“Att våga är att förlora fotfästet

en liten stund, att inte våga är att

förlora sig själv”

Søren Kierkegaard, filosof, teolog och författare

Växa genom att öka omsättningen

Att förstå lagar och regler kring företagande

Sälja och marknadsföra våra produkter och tjänster

Hitta kunder

Sköta administration och ekonomi

Hitta energi och motivation

Hitta och dra in externt kapital

Starta företaget

47%42% 41% 40%

31% 30%26%

21%

Andel som anser att följande varit en utmaning i deras företagande:Utmaningar

Att starta är ingen utmaningEn majoritet anser att det inte var någon utmaning alls att starta och komma igång med företaget. Utmaningarna för företagarna i undersökningen är

istället relaterade till att växa. Största utmaningen är att öka omsättningen, den näst största att förstå lagar och regler kring företagande. Den tredje största är sälj och marknadsföring.

Bland de företag som har

anställt eller är redo att anställa ser utmaningarna annorlunda ut. Här upplever sex av tio att hitta rätt medarbetare är den största utmaningen.

Källa: Företagarna 2012

Utmaningen att fortsätta växa - Det nya företagandet | 2726 | Det nya företagandet - Utmaningen att fortsätta växa

Kvittar - Det nya företagandet | 2928 | Det nya företagandet - Kvittar

Utvecklingen inom mobila betalningslösningar går fort. Bakom ligger snabbfotade nya aktörer, ofta med sin bas på den amerikanska västkusten, inte traditionella betalkortsföretag, banker eller kassasystemsleverantörer.

E tt av Sveriges bidrag inom området mobila betallös-ningar är företaget Kvittar,

som efter tre år nu leder utvecklingen med att föra in kvittohantering i den mobila och digitala eran.

– Jag har alltid stört mig på saker som fungerar dåligt och kvitton toppar listan. De innehåller ju en massa användbar data som lätt blir oläslig. Eller som tappas bort, säger Anna Oscarsson, vd och grundare av Kvittar.

Endast var tionde kvitto som skrivs ut i handeln ges till kund, öv-riga nio slängs direkt. I träd räknat hamnar 60 000 träd i papperskorgen varje år.

Antalet utskrivna kvitton är fler än någonsin till följd av den nya kas-saregistreringslagen från 2009, som föreskriver näringsidkare att skriva ut ett kvitto för varje köp.

– Idén kom när jag en gång satt

med en hög kvitton som jag skulle behöva ägna timmar åt att redovisa.

Lösningen är dels en mobilapplika-tion som gör det enkelt att fotografera och hålla koll på sina kvitton. Dels ett system för att handlare ska kunna ge sina kunder digitala kvitton.

I hela sitt liv har hon haft inställ-ningen att inget är så bra att det inte kan göras bättre. Ett drag som inte automatiskt gett henne popularitets-poäng i elevråd och föreningsstyrel-ser. Men väl hos kompisarna:

– Frustration är min stora driv-kraft och jag har alltid varit en problemlösare. När jag var tio år startade jag och min kompis en egen hästtävling för oss och våra kompisar, eftersom det inte fanns någon i nära tid som vi kunde delta i.

– Jag har aldrig haft någon typisk entreprenörsförebild. Min stora före-bild är min far. Han hade alltid in-ställningen att om något inte funkar,

så får man fixa det själv. Anna började läsa på civilekonom-

programmet vid Kristianstad Hög-skola men avbröt studierna efter en termin. Hon bytte till Kaospiloternas projektledarutbildning.

– Dels ville jag inte jobba med ekonomi, dels kändes tre år av teori som en för lång startsträcka. Jag tror att många av oss inom åttio- och nit-tiotalsgenerationen som är uppvuxna med snabba medier är mer benägna att göra än att fråga om lov. Man be-höver inte veta allt för att sätta igång.

Med det är som sagt inte bara kvit-ton som får det att kittla i fingrarna.

– Det finns massor av saker att göra. Särskilt inom handeln. Tänk om man kunde kombinera välgörenhet och inköp av kläder, eller att lära sig vad olika livsmedel gör för våra kroppar, medan man faktiskt handlar dem.

FAKTA: KVITTARGrundare: Anna Oscarsson, född 1983, Slimminge.Företaget grundat: 2009.Ort: Malmö.Affärsidé: En infrastruktur för att hantera kvitton digitalt för butiker, restaurang-er, hotell och taxi samt för konsumenten.Omsättning: -Antal anställda: 7.Planer det närmaste året: Bli synliga i fler butiker och restauranger i Sverige och öka antalet företag som använder Kvittar för sin kvittohantering. Planer på längre sikt: Ha en internationell tjänst och vara det självklara valet för framtidens handel.Främsta drivkraft: Lösa angelägna problem.

Global från dag ett - Det nya företagandet | 3130 | Det nya företagandet -Global från dag ett

I en globaliserad värld konkurrerar svenska företag på en interna-

tionell marknad, men för-utom att idéer och produkter utmanas innebär det även möjligheter till nya kunder. Drygt en fjärdedel av de nya företagen har kunder utanför Sverige och hälften av dessa har även kunder utanför Europa.

Om steget utanför Sveriges gränser tidigare byggde på en lång framgångsrik verksamhet på hemmaplan, är det idag

naturligt för företagare att se sig om efter kunder i hela världen redan från starten. Bland de som startat på 10-talet har redan 23 procent kunder utanför Sverige.

Världen nästaFör en ny typ av företagare där idéerna är viktigare än formen och för vilka kontor och färdiga affärsplaner inte är en förutsättning för att starta, blir steget ut i världen mindre dramatiskt. Varan-nan av de företagare som än

så länge har sin verksam-het i Sverige planerar eller drömmer om att expandera utanför Sverige och var femte företag tror att de kommer ha kunder utanför Sverige redan inom tre år.

En nyckel för Sveriges fortsatta konkurrenskraft som ett exportberoende land handlar om att definiera ut-maningarna och se möjlighe-terna på en global arena. De nya företagarna är redan där.

Global från dag ettDe nya företagarna har blicken mot världen. Internationalisering är inte ett senare steg i företagets utveckling, utan en ambition redan vid starten. Det är idag lika naturligt att söka sina kunder i New York som i Nyköping.

Har kunder i sin stad

Har kunder i övriga Sverige

Har kunder i övriga Skandinavien

Har kunder i övriga Europa

Har kunder i övriga världen

76%

42%

20%

16%

14%

Som har sin verksamhet i Sverige

planerar att expandera utomlands

1 av 2

Tror att de kommer ha kunder utanför

Sverige redan inom 3 år

1 av 5

Källa: Företagarna 2012

32 | Det nya företagandet - xx xx - Det nya företagandet | 33

7. Bättre förutsättningar för min familj (17%)

6. Trivsel på jobbet (17%)

5. Ökad omsättning (23%)

4. Nya kunder (27%)

3. Ökad vinst (34%)

2. Jag får arbeta med det jag vill (39%)

1. Nöjda kunder (75%)

Att gå med vinst är viktigt för de nya företagarna. Men det är inte det största framgångsbeviset. Framgång mäts i nöjda kunder och att kunna jobba med det man vill.

T re av fyra ser nöjda kunder som det yttersta beviset på framgång

bland nya företagare. Att arbeta med det man vill kommer före ökad vinst, nya kunder och ökad omsättning.

För yngre företagare är möj-ligheten att kunna jobba med det man vill i ännu högre grad förknippat med framgång. De ser också i större utsträckning än äldre företagare trivsel på job-bet som ett uttryck för att de har lyckats. Bland äldre företagare är nöjda kunder en ännu viktigare

faktor. 83 procent av de som är 56 eller äldre anger det som ett av de största bevisen på fram-gång, jämfört med 67 procent av nya företagare under 36 år.

Det är uppenbart att det inte bara är för pengarna som de nya företagarna går till jobbet.

Vägen till framgångAtt ha en helt unik idé om vad företaget ska erbjuda hamnar först på femte plats på listan över vad nya företagare tror genererar framgång. Inte heller är kapital en kritisk faktor. Istället är det

kvalitet i leveranser och hant-verksskicklighet som nya företag-are tror är avgörande.

Personliga egenskaper är också viktiga för de nya företagarna. Att ha energi och ambition anses vara mer betydelsefullt för att nå framgång än att ha en unik affärsidé.

I en kunskapsekonomi går det aldrig att ha en helt originell idé eller att vara först. Därför blir hantverksskicklighet och kvalitet centralt för nya företagare som vill lyckas i konkurrensen.

FRAMGÅNG MÄTS INTE BARA I PENGAR

1. Kvaliteten på våra produkter och tjänster (65%)

2. Hantverksskicklighet (37%)

3. Energi och ambition (34%)

4. Vårt professionella och privata nätverk (28%)

5. Unika produkter och tjänster (25%)

Nyckeln till framgång enligt företagare:* De främsta bevisen på framgång för nya företagare:

*) Max 3 alternativ per respondent. Källa: Företagarna 2012

Framgång mäts inte bara i pengar - Det nya företagandet | 3332 | Det nya företagandet - Framgång mäts inte bara i pengar

Hjärnhandeln - Det nya företagandet | 3534 | Det nya företagandet - Hjärnhandeln

HJÄRNHANDELNE fter att ha jobbat som kirurg

i 40 år, haft en egen fri mot-tagning vid sidan av ordinarie

jobb och varit stående medicinsk skri-bent på Dagens Medicin, Östersunds-Posten och Länstidningen, kändes livet som pensionär tomt för Nisse Simonson.

– Jag ville inte bli en av de där som sett fram emot sin pension för att sedan bara ägna den åt att vanka Storgatan upp och ner med gårdagens tidning under armen tills man dör av tristess.

Utan hans vetskap anmälde frun honom till en talarförmedling. Hen-nes initiativ gav hans företag en snabb start. Idag arrangerar han alla bokningar själv och har runt hundra resdagar per år. Efterfrågan på hans föreläsning om hjärnan är god.

– Man ska vara ärlig. Min stora drivkraft är bekräftelsen. En applåd från 1 000 åhörare i Scandinavium

slår vilken centralstimulerande drog som helst. Att inte

känna sig bekräftad är rent livsfarligt. Det borde fler våga bejaka.

Alla människor, inklusive pensionä-rerna på Storgatan mår bra av att göra något, bli sedda och ha något att hoppas på, menar Nisse. Om hjärnan fått bekräftelse,

om än i små doser under flera årti-

onden, och sedan helt plötsligt förväntas

leva utan det, då blir det problem.

Men han är ingen förespråkare av ständigt arbete för sakens skull. Det viktiga är att man själv tycker att det man håller på med är roligt. Inte vad andra tycker är roligt.

– Det här är något som jag tror att yngre generationer är duktigare på

än vad jag och mina jämnåriga har varit.

Själv arbetade han 70 timmar per vecka och drev under sin lediga tid en egen fri mottagning.

– Jag har stått vid hundratals dödsbäddar och fått höra vad män-niskor verkligen ångrar med sitt liv. Ingen har någonsin sagt sig ångra att de jobbade för lite.

Det enda Nisse ångrar är att han inte fört dagbok. Men det har han fått tid till att göra nu under alla de tim-mar han spenderar ensam på hotell-rum runtom i landet.

– När man är ung kommer man ihåg det mesta, men vartefter börjar hjärnan sortera bort minnen. Det är synd, för det finns mycket motivation att hämta i det som man har åstad-kommit.

Företaget Nisses Hjärnhandel startade han vid 62 års ålder och drev parallellt med jobbet som kirurg. Tiden för jourkompensation gick åt till att vara ute och föreläsa.

– Som kunnig på hjärnan kan jag konstatera att pengar är en torftig drivkraft, om än vanlig. Pengar kan bara kortsiktig fungera som substitut för den långsiktiga vinnaren, nämli-gen bekräftelse från andra männis-kor. Själv har jag mått gott av att ha förmågan att få andra att skratta. Om det nu beror på att jag ser komiskt ut eller något annat håller jag för osagt.

– Det här äktenskapet håller inte, du måste göra något. Jag valde att lyssna på min hustrus ord.

FAKTA: NISSES HJÄRNHANDELGrundare: Nisse Simonsson, född 1942.Företaget grundat: 2005. Ort: Östersund.Affärsidé: Föreläsningar och skrivande.Omsättning: 1,5-2 miljoner kronor.Antal anställda: 2.Planer det närmaste året: Fortsätta om det är kul.Planer på längre sikt: Hålla igång så länge jag blir uppbjuden.Främsta drivkraft: Att ha något att göra innan Fonus tar mig.

Framtidens företagare - Det nya företagandet | 3736 | Det nya företagandet - Framtidens företagare

FRAMTIDENS FÖRETAGANDE V arför skall man egentli-

gen jobba? Företagandet är inte en fråga om över-

levnad, utan ett sökande efter mening och självförverkligande.

Ekonomin övergår sakta från gamla, hierarkiska storbolag till snabbfotade och agila småföretag. I en värld där förändrings- och inlärningsförmåga premieras är den nya företagaren på framfart. Tillgången till digital kommunika-tion, produktion och distribution har lett till minskade kostnader för nyetablering och gjort att affärspla-nering ersätts med experiment. Via nätet är Åtvidaberg lika långt bort som Guangzhou och San Francisco. Det nya företagandet är menings-fullt, globalt, digitalt, öppet, billigt, simultant, omedelbart – och till-gängligt för alla.

De nya företagarna vill dela med sig av sina idéer. Vi ville göra likadant med denna rapport och bad därför en brokig skara författare, entreprenörer och konstnärer att bidra med sina betraktelser och slutsatser kring det nya före-tagandet. Bidragen utgår från egna erfarenheter som företagare men också generella funderingar kring hur företagandet utvecklas och omvärderas.

GUSTAF JOSEFSSONENTREPRENÖR OCH FÖRELÄSARE

J ag anser att vi svenska företagare har mycket goda förutsättningar att starta

och driva företag: administratio-nen är enkel och tydlig och våra svenska myndigheter, med skatte-verket och bolagsverket i spetsen, är effektiva och serviceinriktade. Såklart kan vi alltid gnälla på att skatterna är för höga och att administrationen är krånglig. Men jag tycker att den sittande reger-ingen gjort ett par stora föränd-ringar i helt rätt riktning.

Det som jag dock tror på sikt kan öka entreprenörskapet i Sverige, är att mycket tydligare i utbildningssystemet förklara att entreprenörskap är ett reellt alternativ. Idag är hela utbild-ningssystemet inriktat på att man skall arbeta på något av de stora företagen (Ericsson, Scania, etc.) eller statligt/kommunalt. I LGR11 har det förts in att entre-prenörskap skall vara en integre-rad del i utbildningen, och det är bra. Men vad sker i verkligheten? Ingenting, som jag uppfattar det. Och detsamma gäller på univer-sitetet. Våra barn, ungdomar och studenter måste tidigt i sin utbildning få insikten att entre-prenörskap inte är något abstrakt utan enkelt och roligt och spän-

nande. Där tror jag vi verkligen kan uppnå ett paradigmskifte på riktigt och därmed göra entre-prenörskapet till ett naturligt karriärval.

DOUGLAS ROOSENTREPRENÖR, ARBETANDE STYRELSEORDFÖRANDE NYHETER24-GRUPPEN

J ag verkar på en extremt konkurrensutsatt, inter-nationell marknad, där

jag ständigt måste bevisa att det finns såväl affärsmässiga som konstnärliga skäl att publicera mina böcker.

Idag är jag publicerad på tjugo-sex språk.

Min enkla strategi för att stå ut från världens tusentals andra författare är enkel: Oklanderlig-het. Att försöka vara perfekt i varje detalj. I allt från konstnär-lig kvalitet, till uppställbarhet för intervjuer ner till bemötande av alla de hundratals människor jag möter. Jag tror mycket på att bygga personliga relationer med mina samarbetspartners världen över. Detta är ovanligt bland författare. Det blir många tim-mar i flygplan och vid krogbord, kostar mycket pengar, men jag är övertygad om att det är värt investeringen på sikt.

Jag arbetar också efter det ja-panska uttrycket Kaizen. Jag ska inte försöka revolutionera berät-tandet eller ens försöka förändra de processer som styr de interna-tionella bokmarknaderna.

Jag är en liten, liten aktör. Det jag däremot kan göra att konstant förbättra mig själv och kräva det samma av dem jag arbetar med. I varje liten svår-överblickbar detalj.

För mig har det givit att jag har avstått från snabba affärer. Men så har jag nu också samma

personlige förläggare som Stephen King på den engelsk-språkiga marknaden och sålde där 125 000 böcker på någon månad. Jag har tackat nej till mängder med filmerbjudanden för att det inte har varit optimala förutsättningar.

Företagande handlar om tålamod och hastighet i perfekt förening. Att kunna avstå för att få. Att se strukturer och hitta det optimala sättet att verka inom dem. Världen finns redan. Ingen-ting och allt är nytt.

MONS KALLENTOFTFÖRFATTARE

Framtidens företagare - Det nya företagandet | 3938 | Det nya företagandet - Framtidens företagare

M itt företagande är ett sätt att leva. Och hand-lar om att tro. Samt att

jag inte passar för något annat alternativt, är ointresserad av annat, vilket inte är sant, men jag kanske inte skulle vara tillräckligt briljant för att bli långfilmare, jo förresten, men för lat?

Vad jag menar är att efter att ha kalibrerat mig själv och mina passioner med talang och brister så har jag och mitt lilla företag hittat Vägen. Sedan insikten arbetar jag kontinuerligt med att förbättra och förvalta mitt företag. Hittar jag en information som kan gynna mitt företag anser jag det värt att lägga ordentligt med tid på att lära och förstå. Det rör allt runtomkring kärnverksamheten, bokföring, sponsring, indirekt marknadsföring. Eller vad som helst som jag tror kan gynna mitt lilla företag. Däremot, det jag inte

är bra på får någon annan göra. Min drivkraft är företagets motor. All skötsel av mitt företag syftar till att jag i lugn och ro (!?) skall kunna skriva och måla utifrån min berättelse.

Med närmast religiös inställ-ning till mitt ateljearbete använ-der jag en dag i veckan för möten och administration, för att övriga dagar inte bli störd i arbetet. Vissa kvällar med cocktail och middagar har samma syfte, hur roligt jag än har det. Eftersom jag erkänner att mitt företag är ett

sätt att leva gör jag ingen större skillnad på privatliv och professio-nellt liv. Mina relationer är både professionella och privata.

I mitt företag arbetar man alltid eller aldrig beroende på vem som ska definiera skillnaden. När det gäller min tro och idé anpassar jag mig inte efter någons åsikt och grupparbetar aldrig.

När det gäller administrationen av min idé så lyssnar jag gärna, anpassar mig gladeligen för bästa resultat. Ofta verkar det som om en intressant mytologi kommuni-cerar bättre och på ett mer gene-röst vis än planlagd marknadsfö-ring. Jag delar gärna med mig av mina problem, jag vet själv hur kul jag tycker det är att hjälpa någon, alla måste dela med sig av problem och problemlösning, man vet aldrig vilket man har roligast av.

Jag är misstänksam mot model-ler, det stora gänget har oftast fel i slutändan. Jag har lagt märke till att riktigt bra idéer ofta är enkla, men svåra att genomföra, vilket är bra förstås, eftersom utmaningar är toppen.

LUKAS GÖTHMANKONSTNÄR

CAMILLA WAGNERAFFÄRSOMRÅDESCHEF / REDAKTÖR VA LEDARSKAP

D et nya företagandet handlar egentligen om en attitydförändring. Entre-

prenören ses inte längre som en icke anställningsbar galenpanna, utan som en fritänkande, kreativ samhällsbyggare. En Christofer Columbus som kan misslyckas och lyckas på samma gång. Det viktiga är att utforska nya vägar, bygga nya relationer och finna nya lösningar på gamla problem.

Dagens entreprenörer utstrålar ett självförtroende som vi inte sett tidigare. Inte för att de vet att de kommer att lyckas, men de vet att

de är trogna sina egna drivkrafter och värderingar.

Samhällets jobb är att gödsla jorden så att dessa frön kan gro sig starka. Och framförallt att hylla dem som de stjärnor de är.

Förr reste vi statyer över statsmän som Per Albin Hans-son eller upptäcktsresande som Sven Hedin. Framtidens statyer bör istället resas över hjältar som Niklas Zennström (Skype), Maj Li Hammargren (Mutewatch) och ännu ej födda pionjärer på när-ingslivskartan.

I bland känns det som att man krånglar till det här med före-tagande och entreprenörskap

alldeles i onödan. Vad det handlar om för många är att hitta en fung-erande infrastruktur till att göra sitt jobb efter eget huvud. Så var det för mig och min kompanjon

när vi startade vårt företag för lite drygt tio år sedan. Vi visste vad vi kunde och visste att det fanns kunder som ville betala för det, men det lät sig inte göras inom ramen för en anställning i någon annans företag.

Förhållandena för anställning har helt enkelt blivit så fyrkantiga och hårdreglerade att nya metoder och affärsmodeller kan få svårt att ta sig ut till marknaden den vä-gen, men i eget företag med frihet under ansvar kan det gå!

JOHAN HEDINMEDGRUNDARE XRDSI STOCKHOLM-BRUSSELS

J ag vet vad jag inte vill ha. Inga fler inspirationsföre-läsningar om att våga tro

på sig själv och sin företagsidé. Vi som jobbar i så kallade kreativa näringar blir ofta klappade på huvudet. Vi förutsätts sällan vara affärsmässiga och vi bemöts inte alltid på ett affärsmässigt sätt.

Jag jobbar inte gratis bara för att jag vill förändra samhället med min verksamhet. Jag utgår från att mina uppdragsgivare behöver min kompetens. De flesta som vill anlita mig ser nyttan av mina tjänster och är villiga att betala för dem. Jag leker inte företag. Jag driver ett företag. Och jag har mycket större nytta av en seriös rådgivare än någon inspirationsfö-reläsare som förnedrar mig genom att berätta att kvinnor och kultur-arbetare kan.

ÅSA PETERSENFRILANSJOURNALIST OCH SAMHÄLLSDEBATTÖR

M ånga av de som startar företag gör det utan kontorsplats, startka-

pital och kunder. Det kräver mod, handlingskraft och stor trygghet i att man är kapabel till att lösa problem. Om svenska företag ska växa snabbare och blir fler imorgon, behöver alla människor redan idag utrustas med mod och tilltro till den egna förmågan. Här gäller det att inte exkludera unga

och bemöta dem som en grupp som blir fullvärdiga människor först i framtiden. De vuxna som unga möter, oavsett om det är lä-rare, fältassistenter, chefen på ex-trajobbet eller politiker, behöver därför uppvisa en annan attityd än idag. Den förändrade attityden måste signalera att människor, oavsett ålder, faktiskt kan själva och att de redan idag är aktörer som är kompetenta. Det handlar om att inte alltid servera alla svar, att stötta när man misslyck-as och ge nya chanser så att man blir modigare och vågar tro på sig själv. Det handlar om att skapa en atmosfär som gör att man som människa vågar satsa på sin idé och förverkliga den.

SEHER YILMAZKOMMUNIKATIONSKONSULT, F.D. ORDFÖRANDE FÖR LSU - SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER

Foto: Elisabeth Phlson Wallin

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsätt-

ningar för företagande i Sverige. Vi företräder 75 000 företagare, vilket ger oss stor möjlighet att

påverka och driva opinion för ett bättre företagarklimat. Dessutom erbjuder vi våra medlem-

mar unika medlemsförmåner. Företagarna är en medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

obunden intresseorganisation. Vi finns över hela landet med 20 regionkontor och 261 lokala

nätverk och mötesplatser.

Om Företagarna

Slutsatserna i den här rapporten är baserade på en undersökning genomförd av analysföreta-

get United Minds på uppdrag av Företagarna. Syftet med undersökningen var att kartlägga nya

företagares drivkrafter, utmaningar och framgångar. Undersökningen genomfördes under mars

2012. Svarsinsamlingen skedde genom digitala enkäter med spridning med avseende på kön,

ålder, region och bransch. Totalt deltog 518 företagare som var 18 år eller äldre och bosatta i

Sverige. En förutsättning för att delta i undersökningen var att det nuvarande företaget registre-

rades år 2000 eller senare.

Totalt antal företag: 518

Könsfördelning:

Män: 54%

Kvinnor: 46%

Åldersfördelning:

Under 36 år: 25%

36-55 år: 53%

Över 55 år: 22%

Om rapporten

“There is no finish line. So love

the journey”David Weekly, grundare PBWorks

“Why join the navy if you can be a pirate?”

Steve Jobs, entreprenör och grundare av Apple och Pixar

Att vara företagare kan innebära nästan vad som helst. Det är inte ett yrke, det är en livsstil.

Ändå klumpas företagare slentrianmässigt ihop som grupp.

Förståelsen för vad som driver företagare framåt är avgörande för svensk tillväxt. Därför syftar

den här rapporten till att färglägga begreppet företagande och ge plats åt de nya drivkrafterna

och människorna bakom.