Embed Size (px)
Citation preview
Digital kommunikationsstrategi
för Rädda Barnen
Grupp A1 – Konversera mera!
2
Projektgrupp A1 – Konversera mera!
Evelina Palm Tove Carman Kristina Olsson
[email protected] [email protected] [email protected]
Telefon 0702-290915 Telefon 073-6743518 Telefon 070-6756594
Grupp A1 – Konversera mera!
3
Innehållsförteckning
Sammanfattning ................................................................................................... 4
Bakgrund ................................................................................................................5
Förstudie, del 1....................................................................................................... 7
Förstudie, del 2 .................................................................................................... 11
Strategi .................................................................................................................. 15
Digital kampanj ……………………….…………..…………………………………………..17
Utvärdering ......................................................................................................... 22
Tidsplan ............................................................................................................... 23
Reflektioner ......................................................................................................... 25
Referenser………………………………………………………………………………………..27
Grupp A1 – Konversera mera!
4
1 Sammanfattning
Projektgruppen Konversera mera! är Evelina Palm, Tove Carman och Kristina Olsson, studenter
på kursen "Att skriva och publicera i digitala medier" på Malmö högskola, höstterminen 2016.
Vårt arbete startade med en förstudie då vi analyserade nuläget för unga i Sverige och lokalt samt
gjorde efterforskningar om Rädda Barnens organisation och arbete. I en omvärldsanalys
identifierade vi intressenter, de som agerar kring Rädda Barnen i Sverige. Enligt SWOT/PEST-
modellen (Politik, Ekonomi, Socialt, Teknik) tog vi fram eventuella hot och möjligheter i samhället
vilka kan påverka hur väl vi lyckas nå önskat resultat med kommunikationsplanen.
I vårt uppdrag var unga personer en förbestämd målgrupp. Efter att ha undersökt Rädda Barnens
arbete, publiker och de ungas situation i Sverige och lokalt, beslutade vi oss för att i en
kommunikationsplan för Rädda Barnen strategiskt rikta in oss mot publiken 13-15-åringar i Malmö
med fokus på stress i skolan.
Övergripande syfte och mål är att aktivera och engagera Malmös tonåringar i frågor som rör stress,
krav och prestationsångest i förhållande till skolan, genom att erbjuda identifikation i form av
berättelser om problem som liknar deras egna. Detta för att sätta ytterligare fokus på
problematiken och göra deras röst hörd i skoldebatten – ge dem verktyg att påverka och få mer
inflytande över skolfrågor. Den ska även medverka till att upprätta en relation till denna publik och
positionera Rädda Barnen som en medveten aktör på området.
Rädda Barnen vill nå ut till unga personer. I Rädda Barnens rapport ”Ung röst 2014” fann vi
statistik om barn och unga vilken visade att många känner sig stressade över skolarbetet samt
skulle vilja vara med och påverka sin skolsituation. Sociala medier används av unga i stor
utsträckning och vi kan därför involvera unga i skolfrågor via storytelling i sociala medier.
I en innehållsstrategi har vi valt ut fyra fiktiva karaktärer som man ska kunna följa på Youtube,
Instagram, i blogg och podcasts. I ett diskussionsforum ska unga kunna skriva anonymt. Allt
innehåll ska finnas samlat på en kampanjsajt och ska följas upp kontinuerligt genom att moderera
kommentarer och mäta följare, besökare, delningar, kommentarer och antal upprättade trådar. Vi
har även skapat en översiktlig tidplan för de olika faserna i kampanjen; planering, produktion,
skapa uppmärksamhet, publicering och spridning, samt utvärdering.
Grupp A1 – Konversera mera!
5
Huvudsakliga lösningar
Blogg - ger en möjlighet att berätta något längre historier från karaktärens vardag
Instagram - karaktärerna gör korta inlägg, Instagram-feeden ligger även på kampanjsajten
Youtube - ett samlat kampanjkonto på Youtube med korta videohistorier där karaktärerna
iscensätter tankar och reflektioner som relaterar till vardagen i skolan
Podcast - med verklig ambassadör som varit i samma situation och kan berätta sin historia
och därmed erbjuda igenkänning
Diskussionsforum - här ska det finnas möjlighet att med ett alias skapa och kommentera
diskussionstrådar kring skolan
2 Bakgrund
Vi har fått i uppdrag av Rädda Barnen att ta fram en kommunikationsplan och innehållsstrategi för
deras sociala medier. Kanaler de tycker är viktiga och använder, men inte till deras fulla förmåga.
De vill i sin kommunikation nå ut till och få redskap för att möjliggöra en dialog med unga
människor för att förstärka deras röst i samhället och inom organisationen. Syftet med insatsen är i
första hand inte att locka ny aktiva medlemmar till organisationen eftersom unga idag tycks ha ett
mer flytande förhållningsätt till föreningsliv; de hoppar gärna på aktiviteter men är mindre
benägna att binda upp sig långsiktigt. De vill därför i första hand göra unga medvetna om
organisationen och deras egna rättigheter utifrån barnkonventionen samt positionera Rädda
Barnen i debatten om ungas rättigheter och välmående.
Vår egen bild av Rädda Barnen har varit att organisationen främst arbetar med internationella
insatser snarare än långsiktigt arbete på lokal nivå. Vi har utgått från att de samlar in gåvor på stan
för att bistå med akuta insatser i krislägen. Insatsernas fokus har varit att täcka barns basala behov
snarare än att influera beslutfattare.
Men Rädda Barnen har en lång historia och tradition som folkrörelse och organisation som aktivt
verkar för barns rättigheter, både i Sverige och utomlands. Organisationen är partipolitiskt och
religiöst obunden och arbetar efter FN:s barnkonvention. Med sitt arbete vill de skapa opinion och
påverka stater att ta ansvar för att skapa varaktiga förbättringar där rätten till utbildning är central.
Viktig aspekt för att genomföra bestående ändringar är att lyssna på barn och sprida kunskap om
deras rättigheter. Vidare vill de utveckla barn och ungas inflytande över verksamheten.
Grupp A1 – Konversera mera!
6
På riksplanet är idag Rädda Barnen nummer ett på listan över de organisationer som har de högsta
totala insamlingsintäkterna i landet och på fjärde plats på listan över de som får flest gåvor från
allmänheten. Det tyder på en organisation som bär med sig myndigheters förtroende och som har
ett stort inflytande.
Rädda Barnen distrikt Malmö är uppdelat i fyra lokalföreningar, Väster, Norr, Innerstaden och
Rosengård. Lokalföreningarna arbetar för att öka medvetenhet och påverka lokala politiker när det
gäller barns villkor i de olika områdena i Malmö. De vill även fokusera på hur de olika föreningarna
ska samordnas och lättare kunna överblickas De vill synas bättre i sociala medier och hålla sig
uppdaterade om vad som händer i Malmö. Viktigt är även att fånga det engagemang som redan
finns inom föreningen för att skapa kontinuitet, likväl att hjälpa engagerade människor i Malmö
hitta aktiviteter i de frågor de brinner för.
Den nuvarande treåriga verksamhetsplanen för Rädda Barnen innefattar fokus på barns rätt till
utbildning. De har även tidigare haft en kampanj kring stress i skolan, kallad Chilla!. Den fick dock
begränsad respons och genomslagskraft. Utgångspunkten är att alla barn har rätt att gå i skola.
Rädda Barnen arbetar för att alla barn ska ha tillgång till bra utbildning och att alla barn ska ha
samma möjligheter i skolan – i Sverige och i världen. Rädda Barnen arbetar även aktivt för en
tryggare skola – ingen ska behöva bli utsatt för mobbning eller annan kränkande behandling. De
har därför bildat diskussionsgrupper och tagit fram material för skolan, samt ställer krav på
kommunerna, Skolverket och regeringen
Samtidigt pekar siffror och statistik på stora problem för vissa av Malmös elever att fullfölja sina
studier, samt en generell diskussion och debatt – både på nationellt och internationellt plan – om
stress i skolan samt ifrågasättande och problematiserande av det nuvarande skolsystemet och
traditionella sätt att se på undervisningsmetoder.
Frågeställningen för projektet är därför om vi kan ta fram en digital kampanj som lyckas aktivera
och engagera barn och ungdomar i dessa frågor, så att de får en stark, egen röst i debatten?
Grupp A1 – Konversera mera!
7
3 Förstudie, del 1
I den första delen av förstudien har vi fokuserat på organisationen: Rädda Barnen Malmös
engagemang och profilering i skolfrågor, hur detta kommuniceras, samt inventering av det innehåll
som delas i digitala och sociala medier. Därutöver har vi gjort en SWOT-analys
för att kartlägga förutsättningarna för en kommunikationsinsats med publiken på lokal nivå.
Avslutningsvis har vi som en förlängning av SWOT-analysen tagit upp några fler allmänna
iakttagelser kring hur debatten och diskussionen angående skolan ser ut idag, på lokal såväl som
nationell nivå, för att kunna förankra kommunikationen i en aktuell kontext.
Rädda Barnen Malmös profilering i skolfrågor
Idag arbetar Lokalföreningarna i Malmö aktivt med följande insatser: rastvän, läxhjälp och
samtalsgrupper. Ett exempel är Ellen och Allan-grupperna, där tjejer respektive killar träffas och
pratar om saker som är viktiga just nu, sånt som man kanske tänkt på under en tid men inte riktigt
vågat ta upp eller inte haft någon att prata med om.
Den profilering vi ser är att man på sina lokala hemsidor utannonserar speciella insatser som ska
tillsättas. Man kan till exempel bli läxhjälpare för ensamkommande eller processledare för High
five – idrott för alla. Vi ser att Rädda Barnen gör många bra insatser för unga i skolan och även
representerar ett nytänk, som att introducera alternativa sätt till föräldrakontakt istället för
traditionella föräldramöten.
Däremot är detta inget som kommuniceras utåt via de sociala medierna eller andra kanaler -
informationen stannar helt enkelt på Rädda Barnens hemsida. Det gör att profileringen i denna
fråga inte är speciellt synlig. Ett talande exempel är att endast ett av inläggen på Instagramkontot
"@barnrattskampeisyd" har speciellt fokus på skolan, trots att det är ett av Rädda Barnens tre
fokusområden för verksamheten 2013-2016. Det aktuella inlägget handlar om ett barns oro över att
föräldern inte ska ha råd med ett jojo-kort, som barnet behöver för att ta sig till skolan. Detta utgör
ett mycket bra storytelling-exempel som kan få genomslagskraft. Här finns med andra ord ett stort
behov såväl som potential att kommunicera och positionera sig i dessa frågor.
Rädda Barnen Malmös digitala profil och image
Vad är det då man delar i sina digitala kanaler? I dag kommunicerar Rädda Barnen Malmö från
flera olika digitala plattformar. Bland annat har man en gemensam hemsida där man
kan klicka sig vidare till de olika lokalföreningarna. Dock framstår sidan inte som särskilt aktiv
Grupp A1 – Konversera mera!
8
eller interaktiv, det finns ett nyhetsflöde och en kalender i marginalen men verksamhetsplanen är
inte uppdaterad sedan 2014.
Även på Facebook finns det en gemensam sida, och därutöver har tre av de fyra lokalområdena en
egen Facebook-sida. En gemensam tendens för samtliga Facebook-sidor är att de mer fungerar
som en "anslagstavla", med information om Rädda Barnens aktiviteter och budskap,
samt spridning av extern information, artiklar och synpunkter som relaterar till organisationens
arbete (baserat på vår genomgång av samtliga sidor under 2016).
RB Malmö har 196 lajks, RB Malmö Norr har 99 lajks, RB Malmö Innerstaden har 522 lajks, RB
Malmö Rosengård ligger i topp med 1030 lajks. I regel får man få eller inga kommentarer och
delningar på sina inlägg (baserat på vår genomgång av samtliga sidor under 2016). RB Malmö
har även en specifik hemsida och Facebook-sida för gemensamma projektet Barn till hav och skog,
som genererar mer engagemang och lajks på sina inlägg, eftersom det skildrar barnens vardag i
projektet och blir mer storytelling.
Språkligt, bildmässigt och innehållsmässigt verkar samtliga plattformar rikta sig till
en äldre, vuxen publik. Det är formellt och informativt, snarare än informellt och dialogorienterat.
Det är ett standardiserat skriftspråk istället för samtalande talspråk.
Det finns även två konton på Instagram som relaterar till RB Malmö: @barnrattskampeisyd
och @raddabarnenmalmo. Även dessa delar karaktärsdrag med Facebook-sidorna enligt
ovanstående punkter. Dessutom är det glest med inlägg och det ligger delvis samma inlägg här
som på Facebook och är alltså inte producerat specifikt för just denna plattform. Det gör det
överflödigt att följa båda kontona.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att den digitala profilen är mer informativ än community-
orienterad. Här finns möjligheter och framförallt behov av att skapa mer dialog och samtal med
intressenter och publiker, och därigenom engagemang hos dem.
SWOT-analys
För att kartlägga förutsättningarna för en kommunikationsinsats med publiken på lokal nivå är
utgångspunkten en SWOT-analys av Rädda Barnen Malmö. Närmare bestämt har vi tittat på
interna faktorer, så som att undersöka hur distriktet är uppbyggt och organiserat i dag, samt hur
samarbetet ser ut mellan de fyra lokalföreningarna. Därefter har vi tittat på politiska, sociala och
kulturella faktorer, för att upptäcka möjligheter och hot vad gäller att kunna uppnå
organisationens effekt- och kommunikationsmål gentemot publiken.
Grupp A1 – Konversera mera!
9
Debatt och diskussion om skolan idag
I mångt och mycket har det senaste årets debatt kretsat kring en ökad svårighet för eleverna att
möta kunskapskraven. Enligt Expressen ("Den svenska skolan behöver mer disciplin.", 10/4 2016),
har de svenska elevernas resultat i den internationella kunskapsutvärderingen Pisa försämrats
dramatiskt, med en brant nedgång mellan 2000-2012.
Paradoxalt nog ökar samtidigt betygssnittet – vissa menar att det beror på det fria skolvalet, som
har gjort eleverna till "kunder" och skapat betygsinflation. Detta ser vi även på lokal nivå i Malmö,
där det genomsnittliga meritvärdet för eleverna ökar. I SVT:s Uppdrag Granskning (12/10 2016)
berättar lärare i Malmö att de upplevt press att sätta höga betyg för att locka elever till respektive
skola och att eleverna egentligen inte uppfyller de kunskapskrav betygen avser.
Vissa elevgrupper är mer utsatta när det gäller svårigheten att möta kunskapskraven, så som
nyanlända, elever med psykisk ohälsa och elever med behov av särskilt stöd, menar
utbildningsminister Gustav Fridolin ("Så ska skolan hantera den växande psykiska ohälsan", DN
Grupp A1 – Konversera mera!
10
Debatt, 16/8 2016). I samma debattartikel lovar han statliga medel för att bygga ut elevhälsan
under höstterminen, i syfte att ge alla rätt förutsättningar för att lära och vända denna utveckling.
Att olika satsningar och fokus på elevhälsan i olika kommuner hittills har gjort att ojämlikheterna
ökar och klyftorna mellan de bästa och sämsta skolorna växer, är ett faktum också i Malmö. De
högpresterande elevernas betygsnitt har ökat medan de lågpresterandes betyg har sjunkit. I
kommunen är det en skillnad på c:a 150 meritpoäng mellan skolorna med högst resultat och de
skolor med lägst resultat. Samtidigt råder det lärarbrist och ett stort tryck på skolorna när
befolkningsmängden växer.
Andra menar att dålig disciplin är det huvudsakliga problemet, och att ansvaret därmed ligger hos
föräldrar och elever. När gymnasieläraren Per Kedland skrev en debattartikel på SvD:s hemsida
("Jag är läraren som har gett upp.", 24/9 2016) om hur han nu slutat som lärare på grund av just
disciplinproblem, skapades naturligtvis en läsarstorm - ämnet engagerade på båda "flanker".
Även läxors vara eller inte vara har varit uppe för debatt. Forskning visar att effekten av läxor är
låg, samtidigt går åsikterna isär om de spär på det problem svenska skolor har gällande
likvärdighet eller inte. Enligt forskaren Lucas Forsberg är läxor även den största orsaken till
konflikter i hemmet. (”Är läxor bra eller dåliga för barnen?”, ETC 2/11 2016).
Att debatten främst handlar om kunskapskrav, betygsinflation och disciplinproblem säger dock
inget om ungas vardag i skolan. I många fall saknas elevernas egna röster i debatten. Det de själva
tar upp och debatterar handlar snarare om stress och krav, en känsla av att inte kunna leva upp till
omvärldens förväntningar och att vuxenvärlden inte förstår dem. Det finns en önskan och vilja att
ha mer inflytande över sin skolgång. Härnäst ska vi också titta närmare på den publik vi ska
kommunicera med.
Grupp A1 – Konversera mera!
11
4 Förstudie, del 2
I den andra delen av förstudien har vi istället vänt blicken mot publiken, i syfte att definiera denna,
kartlägga dess behov och intressen, plattformar de använder, samt vanor och beteenden på sociala
medier. Detta har lett fram till värdefulla insikter kring förutsättningarna för att kommunicera med
publiken på dessa plattformar, samt vad syftet med kommunikationsinsatsen ska vara. En annan
viktig del i analysen är såklart också vad och hur de själva diskuterar när det gäller skolfrågor: Hur
ser ämnesinvolveringen ut?
Definition
Vi har valt att inrikta oss på ungdomar i årskurs 8-9 (13-15 år) bosatta i något av de nuvarande fyra
Malmö-områdena där det finns en lokalförening: Norr, Innerstaden, Väster och Rosengård. Detta
på grund av att man då står inför det första viktiga och "avgörande" betyget: Slutbetyget som ger
gymnasiebehörighet och tillträde till önskat gymnasieprogram. Det finns även en nedre åldersgräns
på 13 år för att få använda sociala medier.
Det finns en ”inbyggd” svårighet att göra en avgränsad definition eftersom det handlar om
tonåringar i utveckling, en grupp som genomgår ständigt skiftande förhållningssätt till sig själv och
sin omgivning (Wired nr 9/2016). Det är dock i allra högsta grad en uppkopplad generation
(populärt kallad generation Z eller Youtube-generationen), vars liv i mångt och mycket försiggår på
nätet. Enligt Internetstiftelsen i Sverige är nätet också ett viktigt forum för unga att få svar på
frågor som de inte vågar ställa ansikte mot ansikte (likt Rädda Barnens Ellen & Allan-grupper), och
för att lättare hitta likasinnade. Man citerar här en ung person som använder nätet för ”att söka
upp information och läsa berättelser om liknande problem som ens egna.”
Vanor och beteende på sociala medier
För Generation Z är det digitala livet på riktigt; det är lika verkligt som det verkliga livet. Det finns
därmed specifika regler – sociala ”do’s and dont’s” som man inte bör frångå inom denna tribe, när
det gäller att kommunicera på nätet. Vi har fått några värdefulla insikter via artiklarna Like. Flirt.
Ghost. A journey into the social media lives of teens (Wired, 25/8 2016) samt Så når du Youtube-
generationen (PostNord Strålfors, 4/4 2016). En sammanfattning av de viktigaste i
sammanhanget följer här nedan.
De är mest aktiva och privata på Instagram och Snapchat. Facebook ses som ett publikt
”CV” som är krångligt att uppdatera och där man blir övervakad av vuxenvärlden, lärare
Grupp A1 – Konversera mera!
12
och föräldrar. Man använder heller inte Facebook för att kommunicera med varandra - det
har man till exempel KIK, iMessage och Whatsapp till.
De har digital integritet. I förhållande till tidigare generationer väljer de bort att publicera
sig själva hela tiden. De är inte lika intresserade av att vara offentliga i den meningen. Det
gäller snarare att framstå som oberörd och undvika att dela för mycket.
De använder emojis eller standardfraser för att undvika missförstånd – ”Instagram är inte
en plats för ironi och ton”.
Dem de står närmst kan de skriva till. Annars är det ogenomtänkta selfies eller emojis som
gäller för kommunikationen, för att signalera ett slags ”avstånd”.
Snapchat är populärt för att det sätter mindre press på alla, i och med att bilderna
försvinner efter 24 timmar.
Att kommunicera med denna publik via sociala medier
Detta är en publik som oftare använder talspråk än skriftspråk i kommunikationen med jämnåriga
på sociala medier. Enligt boken Digital succé. Så lyckas du med sociala medier (2015) av Frida
Boisen håller dessutom bildspråket på att ta över den virala världen - material som blir viralt hos
en ung publik är oftast rörliga bilder, och ju snabbare klipp, desto bättre. Användandet av emojis är
utbrett i denna grupp, det finns till och med ”emoji-lexikon” som gäller i olika sammanhang.
För att nå den yngre generationen måste man hitta nya sätt att nå fram, menar Katarina Graffman,
doktor i antropologi, i artikeln ovan. Lösningen är enligt henne att hitta ett "fyrtorn", en
ambassadör som kan sprida budskapet. Men det gäller att ha följande i bakhuvudet: "Det handlar
om trovärdighet, inte kändisskap. Dagens unga är kräsna och gillar att följa vanliga människor i
sociala medier. De är sedan barnsben fullproppade med budskapet att man ska vara källkritisk och
har en hög förmåga att sortera bort det de inte anser är trovärdigt".
Grupp A1 – Konversera mera!
13
Populära plattformar
Därefter har vi gått vidare och tittat specifikt på vilka plattformar svenska tonåringar använder
(statistik från Internet och svenskarna 2015): I de yngre tonåren, 12-15 år, är det tre av fyra som
någon gång använder ett flertal av de sociala nätverken. Populärast är Instagram med 85 procent
följt av Snapchat med 81 procent, Kik med 78 procent och Facebook med 78 procent. De flitigaste
Instagramanvändarna är de yngre tonårstjejerna, 12-15 år, där 83 procent använder Instagram
dagligen. Fyra av fem 12-15 åringar använder Snapchat någon gång och tre av fem använder
Snapchat dagligen.
Dagens Media (14/10, 2016) menar att Facebook-användandet rasar bland ungdomar under 16 år.
För två år sedan var det 83 procent av 12-15-åringarna som använde Facebook, men idag är den
siffran nere på 67 procent - en utveckling som hänger ihop med attitydförändringen till
plattformen, som vi såg ovan.
Grad av ämnesinvolvering
Social Media requires that we “share” stories that benefit all those engaged in the process by first
learning what they’re specifically looking for (Solis & Breakenridge, 2009, sida 32).
Här finns ett behov av mer djupgående insikter och dialog med publiken om hur den ser på skolan,
samt vilka teman som engagerar och aktiverar dem idag. Det går inte att bortse från att de ska få
vara med och utforma och vara medproducenter i kommunikationen. Detta får därför ligga till
grund för den form av storytelling som vi har valt i kommunikationsinsatsen. Hur pratar de själva
om skolan, vad har de för perspektiv och önskemål?
Citat från Rädda Barnens undersökning Ung Röst 2014
Grupp A1 – Konversera mera!
14
I den nationella rapporten för Ung Röst 2014 menar 90% av de tillfrågade (barn och unga i Malmö,
åk 6-8 samt första årskursen på gymnasiet), att de någon eller flera gånger under det senaste året
har känt sig stressade över skolarbetet. 66% vill ha mer möjligheter att påverka i frågor som rör
barn. Av dessa vill hela 69% ha mer inflytande över frågor som rör skola och utbildning. Endast
36% menar att de har någon möjlighet att påverka idag. Av dessa 36%, menar däremot 78% att
man har fått vara med och påverka i just skolfrågor.
I online-debatten upplever barn och unga att skolan fokuserar mycket på prestation: Man ska
komma i tid och klara proven. Vuxenvärlden har glömt bort att de är människor som behöver må
bra psykiskt, stanna upp och andas ibland. En stor del av unga uppfattar inte skolan som att vara
till för dem, utan betygen skapar stress och ångest istället för att ses som ett hjälpmedel och som
studiemotivation. Enligt ett debattinlägg av BRIS ("Elever som inte mår bra kan inte prestera",
Aftonbladet, 9/9 2014) tar man i genomsnitt emot 70 samtal per dag, via telefon, chatt och mejl,
och i de flesta fall handlar de om psykisk ohälsa kopplad till skolan.
Enligt Skolverkets årliga rapport "Attityder till skolan" (2015) har andelen elever som upplever att
kraven som ställs på dem är för höga successivt ökat med åren. Utvecklingen går med andra ord åt
fel håll. Diagrammet nedan sätter konkreta siffror och även genusperspektiv på problematiken:
Egna krav, betyg, prov och läxor skapar mest stress - framförallt hos flickor.
Diagram hämtat från www.skolverket.se.
Grupp A1 – Konversera mera!
15
5 Strategi
Syfte
Efter att ha genomfört förstudien har vi kommit fram till att det övergripande syftet med
kommunikationsinsatsen ska vara att aktivera och engagera den tilltänkta publiken i frågor som
rör stress, krav och prestationsångest i förhållande till skolan, genom att erbjuda berättelser om
problem som liknar deras egna. Detta gör vi för att sätta ytterligare fokus på problematiken och
göra deras röst hörd i skoldebatten. Vår kommunikationsinsats ska även medverka till att upprätta
en relation till denna publik och positionera Rädda Barnen som en medveten aktör på området.
Vi har också funnit ett antal utmaningar för att uppnå detta syfte, som måste tas i beaktning i
genomförandet och utformandet av kommunikationsinsatsen. Dessa samt rekommendation på
lösningar är listade nedan.
Utmaning: Det finns etiska aspekter kring att medvetet använda insikter om barn och ungas
medievanor etc. för att dra till sig uppmärksamhet, även om det är i ett gott syfte.
Taktik: Involvera publiken från start och vara öppen och ärlig kring syftet.
Ge dem möjligheten att komma med synpunkter och vara med och utforma kommunikationen och
plattformarna
Utmaning: Publiken har hög digital integritet och därför kan man inte förvänta sig att den öppet
ska dela med sig av åsikter i frågan. De lyssnar hellre på "vanliga människor" än kändisar och
offentliga personer i traditionell bemärkelse. Man behöver hitta nya sätt att nå fram än att
kommunicera från ett organisationsperspektiv.
Taktik: Erbjuda publiken anonymitet i forum, kommentarsfunktioner och dylikt. Satsa på
storytelling via fiktiva karaktärer istället för verkliga, som framstår som en god vän med samma
problematik som en själv, för att skapa identifikation och igenkänningsfaktorer som engagerar och
aktiverar. Det är dock viktigt att tydligt markera att det handlar om fiktion, så att ingen känner sig
”lurad”, framförallt eftersom publiken är just barn.
Utmaning: Det här är en publik med en annorlunda syn på sociala medier än vuxenvärlden.
För dem pågår det verkliga livet på dessa medier, och därför är de mer nogräknade med vad
de postar, delar och lajkar – det finns alltid någon som tittar, en lärare, förälder eller jämnåriga
(peer-to-peer-övervakning). Gruppen söker sig till mer privata plattformar, där vuxenvärlden inte
är närvarande på samma vis.
Grupp A1 – Konversera mera!
16
Taktik: Underlätta för dem att dela innehållet med sina jämnåriga i sitt nätverk, genom att
paketera historier på ett sätt som de gärna lajkar, delar och kommenterar annars. Till exempel
kortare videoklipp, bilder, musik, humoristiska inslag, bisarra eller pinsamma inslag. Företag och
organisationer som hjälper till att stötta och vårda relationerna inom en tribe bygger lojalitet
genom att skapa både en emotionell och rationell motivation att interagera med organisationen
(Cova & Cova, 2002).
Budskap
Budskapet baseras på en s.k. "utifrån-strategi", genom att erbjuda stöd, support och närvaro via
digitala och sociala plattformar. Målgruppens motivation är hög (som vi kunde se i Ung Röst 2014-
studien) och deras agerande emotionellt. Därför bör budskapet ha en känslomässig ton.
Det utgår från att det inte är dagens ungdom det är fel på. Unga är kompetenta och behöver bara få
de rätta verktygen för att använda och utveckla denna kompetens. Ansvaret för att tillhandahålla
dessa verktyg ligger på vuxenvärlden, genom att skapa goda förutsättningar för barnens skolgång,
samt att involvera och aktivera barnen i detta arbete.
Det konkreta budskapet kan sammanfattas så här:
Du har rätt till utbildning, oavsett egna förutsättningar – det kräver en rättvis skola!
Medieval
Baserat på vår research rekommenderar vi en mix av olika plattformar och medieformer, så som
text, ljud, bild, video etc., för att möta och interagera med publiken på det
sätt de själva föredrar idag. Det skapar även möjligheter att länka mellan plattformarna och
underlättar för publiken att klicka vidare vid intresse, så att de får en helhetsupplevelse av
innehållet. Innehållet vi tänker oss på respektive plattform presenteras närmare i nästa avsnitt.
Plattformarna är som följer:
Blogg
Youtube
Diskussionsforum
Podcast
Grupp A1 – Konversera mera!
17
6 Digital kampanj
Med utgångspunkt i ovanstående strategi föreslår vi att satsa på en digital kampanj med fokus
på storytelling kring stress och krav relaterat till skolan, som kan anpassas efter de
utvalda sociala medieplattformarna.
Vi har gett kampanjen namnet RÄDDA SKOLAN! Det är såklart en tydlig anspelning på Rädda
Barnen, och har därför en omedelbar igenkänningsfaktor. Även Rädda Barnens signaturfärger och
typsnitt bör användas för att ytterligare förstärka samhörigheten mellan organisationen och
kampanjen. Tillhörande hashtags är förslagsvis #raddaskolan respektive #raddabarnenmalmo.
Dessa används i all kommunikation kring kampanjen.
Vad går kampanjen ut på?
För att skapa engagemang och bli viral gäller det att göra historierna mänskliga och personliga för
publiken vi vill nå. Vi väljer därför ut ett antal perspektiv på problematiken kring stress i skolan,
baserat på hur publiken själva ser på detta. Dessa gestaltas via fyra olika karaktärer, som publiken
får följa och lära känna under tre månaders tid (vilket är en bra och realistisk längd för att planera
innehåll framåt). Samtliga karaktärer presenteras i början av kampanjen och sedan kan man följa
dem löpande.
Perspektiven kan till exempel vara:
Brist på arbetsro på olika sätt
Betygssystemet och pressen det innebär
Vilken personlighet man är och hur den funkar i skolans sätt att arbeta (extrovert/introvert)
Kulturell rankning av ämnen där vissa anses "finare" än andra (ex. matematik vs.
gymnastik)
Upplevd press från omvärlden och sociala medier att prestera
Egna och föräldrars krav
Grupp A1 – Konversera mera!
18
Karaktärerna kan till exempel vara:
Sam 13 år, Kirseberg. Sam bor med sin mamma, pappa och lillasyster som han är väldigt
stolt över. Av och till spelar han fotboll på fritiden, men ofta får skolarbetet går före. Han är
en ambitiös elev och har alltid varit. Det är också en stor del av hans identitet. Han är vänlig
och omhändertagande, tänker på hur saker kan uppfattas av andra innan han talar. Verbalt
ligger han före sina klasskamrater, vilket gör att han blir den som får prata med lärarna om
det är något klassen vill ta upp.
Elina 14 år, Rosengård. Elina är född och uppvuxen i Rosengård, där hon bor med sin
mamma och fyra syskon. I samma uppgång bor även hennes bästa vän som hon har känt i
hela sitt liv; de gick på samma förskola som barn och går nu på samma högstadieskola.
Elina är tillbakadragen och eftertänksam, utan att egentligen vara särskilt blyg. Hon är lätt
att ha och göra med, men när hon väl säger nej menar hon det. Hon trivs med att vara själv,
det är då hon tankar energi, något det sällan finns utrymme till hemma eller i skolan.
Moa, 13 år, Sofielund. Moa bor varannan vecka hos sin mamma i Sofielund och varannan
hos sin mamma på Möllevången. Så har hon gjort sedan hon var tre år och ser ingen
anledning att ändra arrangemanget – det sker per automatik. Hon är öppen och ofta glad,
men är samtidigt en person utan filter; är hon glad syns det, är hon arg märks det. Hon
följer flera kändisar på Instagram och YouTube och har ständigt pågående konversationer
igång på mobilen.
Kasper, 14 år, Erikslust. Kasper är ensambarn och bor med sin mamma och pappa. Fyra till
fem kvällar i veckan dansar han på en studio i Sofielund där han har gått sedan andra klass.
Efter högstadiet drömmer han om att gå estetisklinje på Malmö Latin. Han är en person
som inte tycker om att sitta still, utan är i ständig rörelse (han äter gärna på stående fot vid
diskbänken). Även om han nyligen har flyttat till Erikslust har hunnit bygga upp ett stort
socialt umgänge där. Han kan prata sig ur många situationer och har lätt att anpassa sig till
nya sammanhang utan att tappa den han är. I skolan har han svårt att koncentrera sig på
ämnen han inte brinner för.
Grupp A1 – Konversera mera!
19
Hur iscensätter man detta?
Dessa karaktärer kommunicerar via de olika plattformarna vi listade ovan, som länkar till varandra
på ett eller annat sätt, så att publiken har lätt att hitta och förflytta sig mellan dem. Tanken är även
att kampanjen ska vara transmedial, det vill säga att historierna byggs upp med hjälp av
förflyttandet mellan olika plattformar, snarare än att bara återberättas i en ny medieform. Varje
plattform ska således tillföra något till historien och utveckla den (”Transmedia 202: Further
Reflections”, Henry Jenkins, 1/8 2011).
Det upprättas en kampanjsajt, som samlar en del av dessa format (blogg, diskussionsforum och
podcast), samt länkar till externa plattformar (Instagram och Youtube). Den ska även innehålla
stödinformation kring vuxenvärldens ansvar i frågan, barns rättigheter till utbildning baserat på
Barnkonventionen, en supportfunktion samt kontaktuppgifter till Rädda Barnen Malmö, om man
vill diskutera skolan med organisationen, till exempel via Ellen & Allan-samtalsgrupperna.
Via de olika plattformarna iscensätts respektive karaktärs vardag, med olika händelser och infalls-
vinklar som relaterar till hens upplevda stress i skolan. Text i form av blogginlägg varvas med
bilder och korta videoklipp på Instagram, samt längre videoklipp på Youtube.
För att erbjuda ytterligare igenkänning, och samtidigt använda "dragplåster" för att få spridning på
kampanjen, rekommenderar vi även att engagera trovärdiga ambassadörer. Verkliga personer som
har varit i samma sits och som kan berätta sin personliga historia kring problematiken - ett
optimalt medium för en sådan berättelse är podcasten, som kan lyssnas på när som helst och var
som helst. Ett exempel på en sådan ambassadör är Clara Henry, en helt "vanlig" tjej som började
sin karriär på Youtube, och nu ska leda nästa års Melodifestival.
Sist men inte minst upprättas ett diskussionsforum med trådar där man som publik kan diskutera
det som förekommer i innehållet, och ge sin syn på problematiken.
Övergripande tone-of-voice
Textspråket ska vara baserat på talspråk snarare än skriftspråk, och locka till dialog och
eftertanke
Dessutom bör vi i linje med hur publiken själva kommunicerar använda passande emojis
där det är relevant
Stillbildspråket är tillfälligt och "oredigerat" (i stil med Snapchat)
Videoklippen är korta (ca. 20-30 sekunder) eller innehåller snabba klipp om de är längre
(max 2-3 minuter)
Grupp A1 – Konversera mera!
20
Här nedan följer en kort beskrivning av innehållet på de olika plattformarna (för
exempel på konkreta inlägg samt template för innehållsplan - se bilaga)
Blogg
Varje karaktär har varsin blogg, vilket ger en möjlighet att berätta något längre historier. Bloggen
uppdateras 3-4 gånger i veckan, och inläggen består av 1000-1500 tecken vardera. Formatet är
enkelt, med text och kanske en tillhörande bild. Bloggen länkar till inlägg som karaktären har gjort
på andra plattformar, tex. Instagram eller Youtube.
Varje karaktär har varsitt Instagram-konto, och uppdateringar i form av det senaste flödet ligger
även på kampanjsajten. Karaktärerna gör ca. 3-4 inlägg i veckan, och de består i regel av en bild,
kort videoklipp och 1-3 textrader. Här kan man förutom kampanjens hashtags också använda sig av
befintliga, utvalda hashtags för att öka spridningen. Även här kan man länka till andra inlägg hen
har gjort på de andra plattformarna.
Youtube
Här läggs något längre videoklipp upp på ett gemensamt Youtube-konto, förslagsvis 1 inlägg i
veckan per karaktär. Filmperspektivet kan antingen vara objektivt, subjektivt eller gjort som ett
vlogg-inlägg.
Podcast
Podcast med verkliga ambassadörer eller "fyrtorn" med etos hos publiken, som har varit i samma
situation och kan berätta sin historia, och därmed inspirera samt erbjuda igenkänning (format som
en kortare variant av Sommarpratarna, ca. 15-20 minuter). Förslagsvis 1 ambassadör per karaktär.
Diskussionsforum
Här ska det finnas möjlighet att med ett alias skapa och kommentera diskussionstrådar kring
skolan, i stil med ask.fm och Reddit. Rädda Barnen själva startar även trådar på det aktuella
ämnet. Alla trådar och inlägg modereras innan de läggs upp för att undvika näthat, brott mot
Grupp A1 – Konversera mera!
21
yttrandefriheten och PUL. Högst upp på sidan finns även ”instruktioner” och riktlinjer för vad som
är tillåtet och inte tillåtet på forumet.
Exempel på trådar skulle kunna vara: “Vad upplever ni för krav utifrån?”, “Hur ska man hantera
betygsstress?”
När iscensätter man detta?
Förslagsvis sjösätts kampanjen i samband med skolstart efter sommarlovet, då stressen ökar inför
det nya skolåret. Inläggen postas före eller efter skoltid, när publiken är mest aktiv på sociala
medier, och för att undvika att störa skolarbetet under dagen.
Spridning – knep och tricks
Initialt kan man utnyttja nyhetsvärdet genom att kontakta och engagera relevanta lokalmedia,
bloggar och andra externa kanaler, för att skapa förväntan och uppmärksamhet inför kampanjstart.
Man bör löpande använda sig av etablerade hashtags (till exempel #skolan, #skolstress,
#skolaforalla, #skolsystemet, #rektorschatt, #skolchatt), för att delta i redan pågående
diskussioner på sociala medier där det är relevant under kampanjen, och därigenom skapa extra
uppmärksamhet.
Dessutom bör man i textproduktionen använda sig av SEO-optimerade nyckelord för att öka
chanserna att publiken upptäcker innehållet i kampanjen. Vilka dessa nyckelord är kartläggs under
planeringsfasen.
Sist men inte minst kan man också titta på egna kanaler – kan vi använda andra existerande Rädda
Barnen-plattformar för spridning? Hur?
Monitorering – en checklista
Det är mycket viktigt med löpande moderering av alla kommentarer och inlägg i
diskussionstrådar – inget får läggas upp innan det har godkänts
Det är bra att ha som målsättning att svara/reagera på frågor och dylikt 1-2 gånger om
dagen
Gör regelbundet kvalitativa analyser av innehållet som postas - det kan vara användbart för
att kunna öka spridningen och uppmärksamheten kring kampanjen
Grupp A1 – Konversera mera!
22
Sök regelbundet på hashtags kopplade till kampanjen för att kunna följa med i respons och
diskussioner, samt reagera på eventuell negativ sådan kring kampanjen
Upprätta Google-övervakning för att få notifikationer när någon skriver om kampanjen
Följ med i debatten i media, både på lokal och nationell nivå
7 Utvärdering
För att kunna följa upp, mäta och utvärdera kommunikationsinsatsen efteråt, har vi satt upp
följande mätbara mål i förhållande till resultat - närmare bestämt vad gäller uppnådd aktivitet på
kampanjplattformarna.
Kampanjsajten: 2500 besök/kampanjmånad
Diskussionsforum: 7 upprättade trådar (av användare, ej Rädda Barnen) per vecka och
tema, 1-3 kommentarer på respektive tråd
Bloggen: 2500 besökare per månad, 5-7 kommentarer/delningar per blogginlägg
Instagram: 5000 följare efter 3 kampanjmånader
Podcast: 10.000 lyssnare per avsnitt
Youtube: 25.000 visningar per videohistoria
Kampanjhashtag: 2500 gånger på samtliga plattformar
Riktlinjer för utvärdering
Utvärderingen bör göras både löpande under kampanjen och efteråt. Detta för att ha en
uppfattning om man är på väg att nå målet eller ej, och annars kan sätta in extra
spridningsåtgärder, tex. i form av annonser på Instagram och Google. Den slutgiltiga
utvärderingen görs när diskussionsforum och kommentarsfält har stängts ner. Däremot ska man
ha i åtanke att Instagram och Youtube-material ligger kvar och kan kommenteras och spridas även
långt efteråt.
Kvantitativt:
Övervaka siffror i form av besök, kommentarer, delningar, trådar som startats av publiken
Hur manga gånger kampanjhashtagen har använts externt
Kvalitativt:
Samla och analysera innehållet i diskussionstrådar och kommentarer på sajten
Vad som har skrivits under kampanjhashtagen
Grupp A1 – Konversera mera!
23
8 Tidsplan
Så här skulle en tidsplan för realiserandet av kampanjen kunna se ut. Den innehåller 5 faser:
Planering, Produktion, Skapa uppmärksamhet, Publicering och spridning samt Utvärdering.
Checklista över aktiviteter som ingår i de olika faserna följer nedan.
FAS 1 – Planering (januari 2017-mars 2017)
Grundlig research på ämnen och perspektiv – i första hand intervjuer och dialog med publiken,
tex. i samarbete med utvalda skolor i de fyra lokalområdena, i syfte att involvera dem från start
och få en transparent process. Det kan även innebära observationer av sociala medier (sök på
de mest populära skolrelaterade hashtagsen), diskussionsforum och debattinlägg etc. över tid
Kontakta ambassadörer och för dialog kring innehåll i podcasts
Planera respektive historia från start till slut så att det finns en berättelsestruktur för var och en
av karaktärerna, att basera innehållet i inläggen på
Planera innehåll i respektive inlägg samt vilken plattform som är aktuell för inlägget (se
template för innehållsplan, med exempel på hur planen skulle kunna se ut för en vecka)
Planera dag och tidpunkt för publicering, så att det blir bra och relevanta övergångar mellan de
olika plattformarna, samt eventuella länkar, hashtags, SEO-nyckelord (se samma template)
Grupp A1 – Konversera mera!
24
FAS 2 – Produktion (april 2017-juni 2017)
Anlita produktionsbolag (de planerar och ordnar skådespelare, location, stylist, makeup-
artist etc.).
För att hålla kostnaderna nere kan man till exempel också välja att samarbeta med
Teaterhögskolan i Malmö eller en skola vad gäller skådespelare. Lokala aktörer (till exempel
fotografer, filmskapare och makeupartister) kan eventuellt tänka sig att engagera sig i
projektet för en symbolisk summa, så att man får ihop produktionen till en lägre kostnad.
Skriv manus till videoklippen samt texter till blogginlägg, Instagram etc.
Producera bild- och videomaterial
Inspelning av podcasts (också via produktionsbolag)
FAS 3 – Skapa uppmärksamhet (juli 2017-augusti 2017)
Sätta upp affischer och flyers på skolor runt om i staden
Utskick av pressmeddelande och bilder inför kampanjstart, till alla relevanta medier
Personlig kontakt till utvalda nyckelmedier och bloggare som riktar sig till unga
”Teasers” i egna befintliga sociala mediekanaler, till exempel i form av bilder från
produktionsfasen på Instagram (använd redan existerande hashtags, till exempel
#skolstress, för att involvera kampanjen i debatten redan innan den startar)
Eventuellt kan man även låta ett medie vara med "behind the scenes", till exempel vid
inspelning under produktionsfasen
FAS 4 - Publicering och spridning (augusti 2017-oktober 2017)
Följ innehållsplanen och planen för spridning – men var beredd på att vara flexibel och
uppdatera den. Till exempel om det några veckor in i kampanjen visar sig att publiken inte
klickar sig vidare mellan plattformarna i den grad som önskas.
Löpande moderering och monitorering
Löpande kvantitativ och kvalitativ analys
Löpande sökning på kampanjhashtags
Följ med i Google-övervakning
Följ med i debatten i media, både på lokal och nationell nivå
Grupp A1 – Konversera mera!
25
FAS 5 - Utvärdering (november 2017-december 2017)
Se avsnittet "Utvärdering" ovan
9 Reflektioner
Vi anser att vi genomfört uppdraget att utforma en kommunikationsstrategi med en
innehållsstrategi för sociala medier åt beställaren Rädda Barnen. Genom att rikta in sig på en
specifik grupp unga kan man lyckas nå ut med budskapet om vad Rädda Barnen står för och det
arbete de utför för barn och unga i skolan. Vi har sett i rapporter att barn och unga vill vara med
och påverka skolan och även att de använder sociala medier i hög grad. Vårt medieval att berätta
historier om olika karaktärer kan skapa igenkänning och engagemang. Därmed kan vi aktivera
Malmös tonåringar i frågor som rör stress, krav och prestationsångest i förhållande till skolan. Vi
kan skapa en mer varierad och rättvis bild av Rädda Barnen som organisation och av det arbete
Rädda Barnen utför för barn och unga i Sverige och Malmö.
Eftersom många unga ser livet på sociala medier som det verkliga livet samtidigt som de har hög
digital integritet behövs mer studier kring hur unga pratar över nätet, vilka ämnen de tar upp osv.
Detta kan göras via kvalitativa intervjuer. Då kan vi få fram ämnen och tonalitet till karaktärer och
till diskussionsforum.
För att kunna följa upp, mäta och utvärdera kommunikationsinsatsen efteråt, har vi satt upp
följande mål i förhållande till resultat:
Kampanjsajten: 2500 besök/kampanjmånad
Diskussionsforum: 7 upprättade trådar (av användare, ej Rädda Barnen) per vecka och
tema, 1-3 kommentarer på respektive tråd
Bloggen: 2500 besökare per månad, 5-7 kommentarer/delningar per blogginlägg
Instagram: 5000 följare efter 3 kampanjmånader
Podcast: 10.000 lyssnare per avsnitt
Youtube: 25.000 visningar per videohistoria
Kampanjhashtag: 2500 gånger på samtliga plattformar
En utvärdering bör göras både löpande under kampanjen och efteråt. Löpande för att ha en
uppfattning om man är på väg att nå målet eller ej. Den slutgiltiga utvärderingen görs när
diskussionsforum och kommentarsfält har stängts ner. Utvärderingen kan göras kvantitativt
Grupp A1 – Konversera mera!
26
genom att övervaka siffror i form av besök, kommentarer, delningar etc, och genom att se hur
manga gånger kampanjhashtagen har använts externt. Utvärderingen kan även göras kvalitativt
genom att samla och analysera innehållet i diskussionstrådar och kommentarer på sajten och
genom att se vad som har skrivits under kampanjhashtagen.
Grupp A1 – Konversera mera!
27
Referenser
Litteratur
Boisen, Frida (2015) Digital succé. Så lyckas du med sociala medier. Svenska grossisten. Cova, Bernard & Cova, Véronique (2002) Tribal marketing. The tribalisation of society and its impact on the conduct of marketing. European Journal of Marketing, 36(5/6), 595–620. Solis, Brian & Breakenridge, Deirdre (2009) Putting the public back in public relations: how social media is reinventing the aging business of PR. Upper Saddle River, N.J. : FT Press. Tidningsartiklar
Dagens Media, artikel (14 oktober 2016) ”Facebook rasar bland unga”, av Hanna Frick, http://www.dagensmedia.se/medier/facebook-rasar-bland-unga-6796142 Dagens Nyheter, debattartikel (16 augusti 2016) "Så ska skolan hantera den växande psykiska ohälsan", av Gustav Fridolin, http://www.dn.se/debatt/sa-ska-skolan-hantera-den-vaxande-psykiska-ohalsan/ ETC, artikel (2 november 2016) ”Är läxor bra eller dåliga för barnen?”, av Lucas Forsberg Expressen, debattartikel (10 april 2016) "Den svenska skolan behöver mer disciplin", av Steve Adcock, http://www.expressen.se/debatt/den-svenska-skolan-behover-mer-disciplin Svenska Dagbladet, debattartikel (24 september 2016) "Jag är läraren som har gett upp.", av Per Kedland, http://www.svd.se/jag-ar-lararen-som-har-gett-upp Wired, artikel (25 augusti 2016) ”Like. Flirt. Ghost. A journey into the social media lives of teens”, av Mary H.K. Choi, https://www.wired.com/2016/08/how-teens-use-social-media/
Övrigt
Internetstiftelsen i Sverige, internetguide (besökt 12 oktober 2016) https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/motverka-natmobbning/vad-gor-unga-pa-natet/
PostNord Strålfors, artikel (4 april 2016) ”Så når du Youtube-generationen”, av Katarina Graffman, http://www.stralfors.se/Om-oss/Nyheter/2016/sa-nar-du-youtube-generationen Rädda Barnens hemsida, Malmö-distriktet (besökt 7 oktober 2016) https://www.raddabarnen.se/distrikt/distrikt-malmo Rädda Barnen Ung Röst 2014 (besökt 12 oktober 2016) https://www.raddabarnen.se/vad-vi-gor/mer-om-vad-vi-gor/barns-rattigheter-samhallets-ansvar/ung-rost/det-har-sager-barn-som-medverkat-i-ung-rost Skolverkets årliga rapport "Attityder till skolan" (2015), http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
Grupp A1 – Konversera mera!
28
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3654 Henryjenkins.org, blogginlägg (1 augusti 2011) ”Transmedia 202: Further Reflections”, http://henryjenkins.org/2011/08/defining_transmedia_further_re.html Sociala medier
Rädda Barnen Malmö, Facebook (besökt 7 oktober 2016) https://www.facebook.com/R%C3%A4dda-Barnen-Malm%C3%B6-953169324766810/?hc_ref=SEARCH&fref=nf Rädda Barnen - Malmö Norr, Facebook (besökt 7 oktober 2016) https://www.facebook.com/rbmalmonorr/?hc_ref=SEARCH Rädda Barnen - Malmö Innerstaden, Facebook (besökt 7 oktober 2016) https://www.facebook.com/raddabarnen.sodrainnerstaden/?fref=ts Rädda Barnen Rosengård, Facebook (besökt 7 oktober 2016) https://www.facebook.com/raddabarnen.rosengard/?hc_ref=SEARCH Instagram @barnrattskampeisyd (besökt 7 oktober 2016) https://www.instagram.com/barnrattskampeisyd/ Instagram @raddabarnenmalmo (besökt 7 oktober 2016) https://www.instagram.com/raddabarnenmalmo/
