PRAKTIKARBETE HÖSTEN 2017

Smarta städer

En kartläggning av digitalisering och ny

teknik i översiktsplaner

Boverket

Boverket

Titel: Smarta städer och regioner

Rapporten finns enbart i pdf-format på Boverkets webbplats.

Boverket

Förord

Denna rapport är en kartläggning av kommuners arbete med digitalisering

och ny teknik i översiktsplaneringen. Det är ett kunskapsunderlag till pro-

jektet ”Smarta städer och regioner”. Rapporten är skriven av Linnéa Er-

iksson och Sandra Håmås med handledning av Daniel André och Caro-

line Stigsdotter under praktikperioden november 2017. De kommuner

vars översiktsplaner har blivit granskade har inte haft möjlighet att

granska innehållet och vi reserverar oss för att det kan förekomma vissa

brister i materialet. Rapporten bör med anledning av detta inte användas

för att få en heltäckande bild av hur enskilda kommuner arbetar med frå-

gor kopplade till digitalisering och ny teknik i sin översiktsplanering utan

bör snarare ses i ett vidare sammanhang kring vilken tonvikt kommuner

mer generellt fäster vid dessa perspektiv.

Karlskrona december 2017

Caroline Stigsdotter och Daniel André

Projektledare för Smarta städer och regioner

Boverket

Innehåll

Förord ........................................................................................... 3

Innehåll ......................................................................................... 4

Sammanfattning ............................................................................ 7

1. Inledning ................................................................................. 10

1.1. Bakgrund ..................................................................................... 10

1.2. Syfte och frågeställning ............................................................... 10

1.3. Metod .......................................................................................... 11

2. Resultat kommunala planer ..................................................... 15

2.1. Stockholms stad (ej antagen) ...................................................... 15

2.2. Stockholms stad: Strategi för en smart och uppkopplad stad ..... 20

2.3. Västerås (ej antagen) .................................................................. 23

2.4. Örebro (ej antagen) ..................................................................... 27

2.5. Orsa (ej antagen) ........................................................................ 28

2.6. Ronneby (ej antagen) .................................................................. 29

2.7. Sollentuna (ej antagen) ............................................................... 31

2.8. Sundbyberg (ej antagen) ............................................................. 33

2.9. Timrå (ej antagen) ....................................................................... 35

2.10. Falköping (ej antagen) .............................................................. 35

2.11. Oskarshamn (ej antagen) .......................................................... 37

2.13. Mullsjö (ej antagen) ................................................................... 39

2.12. Ängelholm (2017) ...................................................................... 41

2.14. Åre (2017) ................................................................................. 43

2.15. Boden (2017) ............................................................................ 45

2.16. Norrköping (2017) ..................................................................... 47

2.17. Uppsala (2016) .......................................................................... 48

Boverket

2.18. Årjäng (2016)............................................................................. 49

2.19. Älmhult (2016) ........................................................................... 51

2.20. Östhammar (2016) .................................................................... 52

2.21. Piteå (2016) ............................................................................... 53

2.22. Jönköping (2016) ...................................................................... 55

2.23. Hallsberg (2016) ........................................................................ 58

2.24. Gislaved (2016) ......................................................................... 61

2.25. Eskilstuna (2016) ...................................................................... 63

2.26. Simrishamn (2015) .................................................................... 64

2.27. Arvidsjaur (2015) ....................................................................... 67

2.28. Bollnäs (2015) ........................................................................... 69

2.29. Åmål (2014) ............................................................................... 73

2.30. Åsele (2014) .............................................................................. 74

2.31. Östersund översiktsplan (2014) ................................................ 76

2.32. Övertorneå (2014) ..................................................................... 79

2.33. Sundsvall (2014) ....................................................................... 81

2.34. Malmö (2014) ............................................................................ 82

2.35. Gällivare (2014) ......................................................................... 85

2.36. Falu kommun och Borlänge kommun (2014) ............................ 87

2.37. Göteborg (2009) ........................................................................ 90

3. Resultat regionala program ..................................................... 92

3.1. RUFS 2050.................................................................................. 92

3.2. Region Skåne .............................................................................. 94

3.3. Västra Götalandsregionen ........................................................ 101

3.4. Region Örebro län - Regional digital agenda ............................ 104

4. Slutsatser .............................................................................. 107

5. Referenser ............................................................................ 109

Boverket

7

Boverket

Sammanfattning

Den här studien ger en överblick över hur kommuner har tagit sig an digi-

talisering och den snabba teknikutvecklingen i sina översiktsplaner. Vi

har gått igenom totalt 36 stycken kommunala översiktsplaner, från de

södra delarna av Skåne till de nordligaste delarna av Lappland med syftet

att få en geografisk spridning och en fördelning när det kommer till

kommunernas storlek både sett till ytan och till folkmängden. Planerna

som studerats är antagna från 2014 och framåt, med undantag för Göte-

borg vars översiktsplan är från 2009. Vi har även använt oss av samråds-

och utställningsförslag som ännu inte är antagna för att få ett så aktuellt

underlag som möjligt. Förutom de kommunala översiktsplanerna så har vi

även kollat på fyra regioner (Stockholm, Skåne, Örebro och Västra Göta-

land) och deras regionala utvecklingsprogram för att se hur regionerna

förhåller sig till digitalisering och teknikutveckling.

Den generella uppfattningen är att de flesta kommuner med nyare över-

siktsplaner (från 2016 och framåt) lyfter digitalisering och ny teknisk ut-

veckling i sina planer och att detta oftast återfinns i avsnitt om omvärlds-

trender/omvärldsanalyser men i vissa fall även i avsnitt om planerings-

förutsättningar, allmänna intressen och liknande. Flera av planerna inne-

håller även strategier som berör frågorna kring digitalisering och ny tek-

nik, men det är inte lika klart hur det tar sig uttryck i konkreta åtgärder i

den fysiska planeringen. Det verkar finnas en viss osäkerhet kring hur ut-

vecklingen kommer att te sig och vad som kan förväntas under kom-

mande år i och med digitalisering och ny teknik. Det verkar då vara svårt

för kommunerna att ta höjd för specifika åtgärder i översiktsplanerna.

Även regionernas utvecklingsprogram och andra kompletterande doku-

ment visar på denna försiktighet.

Förändringar och flexibla planer

De kommuner som skriver om digitalisering och ny teknik i en trendspa-

ning eller omvärldsanalys skriver om en pågående och snabb utveckling,

därför är deras intentioner att följa utvecklingen och göra flexibla planer

som kan anpassas efter förändringar i samhället. Den digitala utveckling-

en kommer att innebära stora förändringar för våra beteenden, resmöns-

ter, handelsmönster, utbildning och arbete. Typiska förändringar som

kommunerna lyfter är nya typer av fordon, ny teknik som gör att möten

kan ske virtuellt, digitala hjälpmedel som kan användas i skolor och inom

vård och omsorg. Automatiseringen är något som flertalet kommuner är

medvetna om, både som ett problem och som en möjlighet då vissa arbe-

ten kommer att försvinna men nya typer av arbetstillfällen kommer att

skapas.

8

Boverket

När kommunerna resonerar kring nyttan med digitalisering och ny teknik

så är det främst möjligheten att studera och arbeta på distans som lyfts,

men också att behoven av transport kan minska då alla tjänster inte kräver

att man fysiskt tar sig någonstans. Många nya tjänster kan i och med digi-

taliseringen komma att underlätta invånarnas liv enligt vissa kommuner.

Kommunerna ser även digitalisering som ett sätt för medborgare att vara

mer delaktiga och få insyn i olika offentliga verksamheters processer.

Stockholms stad är ett exempel på en kommun som bland annat har arbe-

tat med digitala verktyg i sin medborgardialog och funnit det vara en

framgång genom att fler invånare än tidigare har varit delaktiga i proces-

sen.

Mindre (sett till invånarantalet) kommuner beskriver ofta digitaliseringen

som särskilt viktig för landsbygdens utveckling då det kan medföra ett

minskat transportbehov och högre tillgänglighet till digitala tjänster, vil-

ket kan gynna invånare men också underlätta för företagare i kommunen.

De ser även att digitaliseringen möjliggör för invånare som inte vill eller

kan flytta till studieorterna att studera på distans och därmed höja utbild-

ningsnivån i kommunen - det är ett sätt för kommunerna att behålla ar-

betskraft med högre utbildning i kommunen.

Uppkoppling och bredbandsstrategier

Regeringen har i sin digitala agenda gått ut med målet att Sverige ska

vara helt uppkopplat och redan år 2020 bör 95 procent av alla hushåll och

företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (Regeringen 2016).

Flera kommuner konstaterar att ett utbyggt nät krävs på grund av digitali-

seringen och för kommunernas utveckling. Alla studerade kommuner lyf-

ter bredband i någon utsträckning och att framtagandet av kommunala

bredbandsstrategier är vanligt förekommande. En del kommuner refererar

till det nationella målet om ett uppkopplat Sverige och andra kommuner

refererar till regionala mål. Detta visar att kommunerna sätter mer eller

mindre ambitiösa mål. Exempelvis skriver Bollnäs att de ska erbjuda nå-

gon form av uppkoppling medan exempelvis Älmhult uttrycker att deras

mål är att alla hushåll ska ha erbjudits möjlighet att ansluta sig till fibern-

ätet år 2020. Arvidsjaur menar att regeringens mål blir väldigt svårupp-

nått och ligger långt borta för dem. Arvidsjaur är en glesbygdskommun

med stora avstånd, de beskriver sina problem med ett för dåligt kundun-

derlag och att det inte finns några kommunala resurser att lägga på ett

bredbandsnät som täcker hela kommunen. De och kommuner med lik-

nande förutsättningar ser möjligtvis att bredband är en mer aktuell fråga

än exempelvis självkörande fordon inom den närmsta tiden. Tillgången

till uppkoppling beskrivs som en överlevnadsfråga i både Arvidsjaur och

Övertorneå. Det kan då vara frågan om en prioriteringsfråga då kommu-

9

Boverket

ner som kommit längre med bredband kan börja göra större omvärldsana-

lyser och ta till sig av digitaliseringens möjligheter på ett annat sätt.

Annan teknik

Utbyggnaden och tillgängligheten av bredband är en återkommande åt-

gärd, likaså en vilja att gå mot en hållbar utveckling genom ny teknik.

Utöver bredbandsutvecklingen är det nämligen flertalet kommuner som

fokuserar på klimatet och ser teknikens möjligheter inom det området.

Elbilar, förnyelsebara energikällor och material, en minskad bilism ge-

nom beteendeförändringar och förenklingar för kollektivtrafik, gång och

cykel är exempel som lyfts. Allt fler kommuner vill använda sig av fossil-

fri energi och drivmedel, och några ser även en möjlighet att satsa på ex-

port av dessa. Trafik, mobilitet och kollektivtrafik är en viktig punkt i

många översiktsplaner där vissa nämner framtidens fordon som fossilo-

beroende självkörande fordon, elbilar som behöver laddstolpar runt om i

kommunen, drivmedelsstationer för biogas och etanol medan andra hop-

pas på nya höghastighetståg med stopp i deras kommun.

Kommunerna arbetar på olika sätt

Av alla översiktsplaner som vi studerat så är det Stockholms stad och

Malmö som sticker ut. Stockholms stad genom att digitaliseringen ge-

nomsyrar deras översiktsplan, de har tagit fram en strategi för en smart

stad och arbetar med frågan på bred front i organisationen och utåtriktat

mot medborgare. Malmö utmärker sig genom att ha ett gediget arbete

med digitalisering, även om det inte är något som lyfts fram i översikts-

planen. Västerås diskuterar digitaliseringen som trend och kopplar in för-

ändrade beteenden, delningsekonomi med mera. De har även ett kort av-

snitt om vad en smart stad är. Andra kommuner som exempelvis Timrå

lyfter inte digitaliseringen som ett perspektiv i sin översiktsplan.

De större kommunerna i Sverige verkar i högre utsträckning lyfta digita-

liseringsperspektivet i sin översiktsplan än mindre kommuner. Däremot

finns det ingen kommun som riktig vill välja en riktning för utvecklingen

och forma strategier för att nå dit i översiktsplanen, utan de verkar istället

vänta och se vad som händer för att inte göra något förhastat.

.

10

Boverket

1. Inledning

1.1. Bakgrund

I visionen Sverige 2025, som tagits fram av boverket, finns fyra identifie-

rade megatrender. En av dessa är En digitaliserad värld. Det handlar om

att år 2025 ska Sverige ligga långt fram i utnyttjandet av digitaliseringens

möjligheter. Tillgång till en internetuppkoppling för alla kommer vara en

självklarhet och kommunikation är en förutsättning för att utveckla väl-

färden för medborgarna på landet såväl som i staden. Vi kommer vara be-

roende av effektiv digital kommunikation i lika stor utsträckning som av

el och rinnande vatten (Boverket, 2012:27). Boverket har nu ett projekt

rörande smarta städer som behandlar hur kommuner kan ta sig an digitali-

sering och ny teknik i den fysiska planeringen.

Så vad är då en smart stad? Det går att se att samhället förändras i snabbt

takt och att vi står inför en rad utmaningar som uppkommer av befolk-

ningsökning, kraftig urbanisering samt klimatförändringar på grund av

vår överkonsumtion av naturresurserna (Berglund & Modin, 2016:10).

Den smarta staden kan ses som en strategi för att anpassa samhället på ett

sätt som möter dessa utmaningar. En smart stad, enligt regeringen, an-

vänder innovationer, digitalisering och miljö- och klimatteknik för att

möta samhällets utmaningar på ett effektivt och hållbart sätt. Den smarta

staden kan använda teknik för att förbättra livskvaliteten, effektiviteten i

stadens funktioner och förvaltning samtidigt som de säkerställer en håll-

bar utveckling genom att ta hänsyn till nuvarande och framtida generat-

ioners behov med tanke på ekonomiska, sociala och miljömässiga

aspekter (Regeringskansliet, 2017).

1.2. Syfte och frågeställning

Studien har tagit sin utgångspunkt i Boverkets önskan om att få en över-

blick över kommunernas arbete med översiktsplanering kopplat till digi-

talisering och teknisk utveckling, då det i dagsläget saknas sammanställd

information om hur kommuner beaktar detta i sin planering samt hur

detta kan komma att påverka den fysiska planeringen. Dokumentet är

tänkt att fungera som underlag för Boverkets fortsatta arbete med digitali-

sering inom översiktsplaneringen. Syftet med arbetet har därmed varit att

studera hur kommuner har tagit sig an den snabba teknikutvecklingen i

översiktsplanearbetet. Som stöd har vi utgått från följande frågor:

Har kommunerna vägt in den snabba utvecklingen inom digitalt

baserad teknik i översiktsplanen?

11

Boverket

Hur kommer detta i så fall till uttryck?

1.3. Metod

Tillvägagångssätt

För att sätta oss in i digitalisering och vad en smart stad är har vi sett på

Boverkets filmer från framtidsverkstaden i Uppsala och läst dokument

tillhandahållna av våra handledare. Efter att ha fått en uppfattning av vad

ämnet handlade om diskuterade vi fram begrepp som skulle vara möjliga

att söka efter i en översiktsplan (se begreppslistan nedan). Vissa sökning-

ar av begrepp har fungerat bättre och oftare gett sökresultat, som t.ex.

sökorden digitalisering och ny teknik vilka har återfunnits i de flesta

översiktsplaner. Däremot har sökorden informations- och kommunikat-

ionsteknologi (IKT) och Internet of Things (IoT) inte varit lika vanligt fö-

rekommande.

Vi har även varit i kontakt med vissa kommuner som vi ville genomföra

kompletterande intervjuer med. Det var dock endast Stockholms stad som

inom angiven tidsram hade möjlighet att ställa upp på telefonintervju.

Sökord:

Digitalisering, digital

Ny teknik, teknologi

Informations- och kommunikationsteknologi (IKT)

Innovation

Teknikutveckling, teknisk utveckling

Teknikperspektiv

Virtuell (VR)

Högteknologiska lösningar

“Smart” stad/region/tillväxt/infrastruktur

Flexibilitet

Framtid, framtidsbild

Trendspaning

Förändringsfaktor

Delningsekonomi

Cirkulär ekonomi

E-handel, näthandel

Augmented reality

Automatisering

Internet of Things (IoT)

12

Boverket

Avgränsning

Det material som studerats är översiktsplaner som är antagna år 2014 och

framåt. Detta för att det finns en större chans att de nyare planerna har

beaktat trender om digitalisering och ny teknik i omvärlden och försökt

hantera dem i planeringen. Vissa samråds- och utställningsförslag som

ännu inte blivit antagna har studerats av samma anledning då det är

kommunernas resonemang kring den digitala utvecklingen som är intres-

sant. Även vissa kompletterande dokument har studerats då de kan ge

mer insikt i kommunernas konkreta arbete med frågorna. Inte alla 60

översiktsplaner som antagits sedan 2014 har studerats på grund av rap-

portens tidsram men de som har valts ut har en geografisk spridning i

landet och är kommuner av varierande storlek. Vi har även valt att stu-

dera vissa regionala program för att se om det finns något där som kom-

munerna behöver ta hänsyn till rörande den snabba tekniska utveckling-

en.

Angående kartläggningen så finns det säkerligen mer material, dokument

och strategier för de olika kommunerna än de som översiktsplanerna hän-

visar till som hade kunnat studeras, men arbetets tidsram gjorde att det

inte ansågs möjligt. Tidsramen gjorde även att det inte heller var realist-

iskt att gå djupare in på varje kommun genom fler specifika sökningar

och intervjuer.

13

Boverket

Material , studerade översiktsplaner: Stockholm (ej antagen)

Strategi för en smart och uppkopplad stad

Västerås (ej antagen)

Örebro (ej antagen)

Orsa (ej antagen)

Ronneby (ej antagen)

Sollentuna (ej antagen)

Sundbyberg (ej antagen)

Timrå (ej antagen)

Falköping (ej antagen)

Oskarshamn (ej antagen)

Mullsjö (ej antagen)

Ängelholm (2017)

Åre (2017)

Boden (2017)

Norrköping (2017)

Uppsala (2016)

Årjäng (2016)

Älmhult (2016)

Östhammar (2016)

Piteå (2016)

Jönköping (2016)

Hallsberg (2016)

Gislaved (2016)

Eskilstuna (2016)

Simrishamn (2015)

Arvidsjaur (2015)

Bollnäs (2015)

Åmål (2014)

Åsele (2014)

Östersund (2014)

Övertorneå (2014)

Sundsvall (2014)

Malmö (2014)

Gällivare (2014)

Falun/Borlänge (2014)

Göteborg (2009)

Material, övriga dokument RUFS 2050

Region Skåne

Västra Götalandsregionen

Region Örebro län

14

Boverket

Figur 1 Karta över studerade kommuner

15

Boverket

2. Resultat kommunala planer

I det här kapitlet finns beskrivningar av alla studerade översiktsplaner.

Varje beskrivning följs av en kortare sammanfattning i punktform.

2.1. Stockholms stad (ej antagen)

Godkändes av Stadsbyggnadsnämnden den 23 november 2017, ej anta-

gen av kommunfullmäktige ännu.

Digitaliseringens möjligheter

Stockholm har ett kapitel med utgångspunkter där trender, utmaningar

och nya kunskaper tas upp. Där diskuteras digitaliseringens genomslag

och möjligheter. Stockholms stad skriver “Möjligheten till ständig upp-

koppling påverkar både utformningen av stadsmiljöer och byggnader

samt transportsystemets effektivitet. E-handeln innebär nya konsumt-

ionsmönster som ställer nya krav på infrastruktur och leveransmöjlighet-

er i fastigheter. En ökad tillgång till öppna data bidrar också till att

skapa nya servicefunktioner och arbetstillfällen.” (Stockholms stad,

2017a:12).

Globala utmaningar som klimatförändringar och migrationsströmmar gör

att Stockholm behöver utveckla sin förmåga att snabbt anpassa sig till

nya förutsättningar. IKT förbättrar stadens möjlighet att uppnå hållbar-

hetsmålen och att nya digitala verktyg kan bidra till nya kretslopps-,

energi- och trafiklösningar (Stockholms stad, 2017a:12). Målet om en

fossilbränslefri stad 2040 innebär att det kan behövas strukturella föränd-

ringar i stadsmiljön för framtida behov av fossilfria bränslen och förnyel-

sebara drivmedel (Stockholms stad, 2017a:13).

Ett resilient och klimatsmart samhälle

Kapitlet som handlar om mål för stadsbyggandet nämner att staden behö-

ver vara resilient. Detta på grund av kraftig befolkningsökning, ökade so-

ciala spänningar, ett förändrat omvärldsläge och ekonomiska skillnader.

Tillgång till energi, rent vatten, livsmedel, digitala system, avlopp och av-

fallshantering beskrivs som nödvändigt för att staden ska fungera och är

avgörande för livskvalitet, hälsa och miljö. Stockholm menar att de behö-

ver långsiktiga strategier för att säkra stadens omställning till olika krets-

loppsystem, innovativa och effektiva tekniska lösningar samt en klimat-

smart stad (Stockholms stad, 2017a:12, 26).

16

Boverket

Möjligheter och risker

Stockholm stad ser digitaliseringens möjligheter och de skriver i sin över-

siktsplan att de vill pröva nya former av och digitala hjälpmedel för dia-

log och samtal (Stockholms stad, 2017a:41). De snabba samhällsföränd-

ringarna gör att de behöver en flexibilitet i stadsstrukturer för transportsy-

stemets skull och att användning och utformning kan förändras över tid

(Stockholms stad, 2017a:26).

Digitaliseringen erbjuder på så sätt många nya möjligheter men även ris-

ker. Det leder till större sårbarhet samtidigt som hoten ökar. Informat-

ions- och IT-säkerhet blir således väldigt viktigt (Stockholms stad,

2017a:105).

Smart och uppkopplad stad

Det finns ett särskilt avsnitt som handlar om Stockholm som en smart och

uppkopplad stad. Där beskrivs hur IKT inte endast är en hård infrastruk-

tur utan även handlar om datalagring, informationsutbyte, analys samt att

möjliggöra nya tjänster inom områden som utbildning, vård och omsorg.

Det finns redan en del digitala lösningar etablerat i Stockholm stad. Vik-

tiga exempel de tar upp är att det finns ett heltäckande fibernät, Kista Sci-

ence City som är ett kluster för näringsliv, forskning och utveckling inom

branschen och ses som avgörande för Stockholms utveckling. Norra

Djurgårdsstaden är en viktig testbädd för nya digitala lösningar (Stock-

holms stad, 2017a:60).

Samverkan mellan staden, näringslivet, akademin, organisationer och

andra är centralt för att Stockholm ska utvecklas till en smart hållbar stad.

Stadens roll blir att möjliggöra denna typ av samverkan genom infra-

struktur, testbäddar, öppna data och tävlingar. Nya typer av samverkan

behöver utvecklas inom staden för att uppnå väl fungerande, innovativa

och stadsövergripande digitala lösningar. Den växande och uppkopplade

staden behöver en väl koordinerad stadsplanering för att säkerställa en

utvecklad digital infrastruktur i stadens nybyggnadsområden.

Vidare kan teknikintensiva företag skapa stora spridningseffekter till den

övriga ekonomin och skapar nya arbetstillfällen inom såväl kvalificerade

som icke-kvalificerade yrken. Stockholms stad vill underlätta för företag

och institutioner att använda stadens mark eller dess verksamheter som

testbädd för nya innovationer. En strategi för staden som smart och upp-

kopplad har tagits fram och ska leda till nya projekt som gör staden smar-

tare. Digitalisering och ny teknik ses som möjliggörare för en hållbar

ekonomisk tillväxt (Stockholms stad, 2017a:60).

17

Boverket

Cirkulär ekonomi

Näringsliv och kompetensförsörjning är ett viktigt område för Stock-

holms stad. Stockholmsregionen beskrivs som en viktig motor i Sveriges

ekonomi och har en växande kunskapsintensiv tjänstenäring. De ser att ett

arbete för ökad digitalisering och cirkulär ekonomi skapar möjligheter till

tillväxt med nya tjänster och företag (Stockholms stad, 2017a:59). En cir-

kulär ekonomi kan skapa en samhällsekonomi som är smart, inkluderande

och innovativ. Stockholm menar att en cirkulär ekonomi skapar möjlig-

heter till tillväxt samt nya typer av tjänster och företag. Det kan också

handla om att skapa förutsättningar för människor och organisationer att

hyra, låna, dela, sälja vidare och reparera olika produkter (Stockholms

stad, 2017a:63).

Digitala och automatiserade tjänster

Angående mobilitet skriver de i de allmänna intressena att teknikutveckl-

ingen kommer att ge mer inslag av digitala och automatiserade tjänster

för mobilitet såsom individanpassad information, ökad delning av fordon

och självkörande fordon. Det finns dock en osäkerhet kring hur exakt

detta kommer påverka stadens trafik då många nya lösningar än så länge

är på ett demonstrationsstadie. Därför vill de följa utvecklingen av denna

typ av digitala lösningar och planera för framtida flexibilitet i utformning

och omvandling av stadsmiljöer samt att förbereda för en eventuell om-

ställning av infrastrukturen med ny teknik och/eller andra fordon (Stock-

holms stad, 2017a:84).

Lokala utvecklingsområden

Inga effekter av digitaliseringen eller nya tekniska lösningar tas upp i

översiktsplanens andra del som handlar om lokala utvecklingsområden.

Del 2 tar upp sådant som att Kista Science City är ett av landets och reg-

ionens viktigaste arbetsplatsområden och ett betydelsefullt kluster inom

informationsteknologi (Stockholms stad, 2017a:117). De trafiklösningar

som diskuteras handlar inte om ny teknik utan gång- och cykel samt kol-

lektivtrafik, som en utbyggd tvärbana. De pratar om att skapa urbana

stråk bl.a. på Södermalm (Stockholms stad, 2017a:142). Urbana stråk be-

skrivs som gator i det lokala vägnätet och trafikleder som på kort eller

lång sikt omvandlas till levande stadsmiljöer. Gatorna kommer att ha en

viktig lokal och regional trafikfunktion och utrymme kommer prioriteras

för högkvalitativ kollektivtrafik (Stockholms stad, 2017a:168). Vilken

typ av kollektivtrafik är inget de preciserar.

Digitaliseringen är återkommande på flera ställen i planen. Det går från

en tidig spaning till att finnas med i kapitlet för de allmänna intressena rö-

rande trafik och mobilitet, näringsliv, säkerhet, teknisk försörjning m.m.

Men det syns inte lika tydligt i de lokala utvecklingsmöjligheterna och i

18

Boverket

konkreta åtgärder. Stockholm vill vara en smart och uppkopplad stad och

har tagit fram en strategi för detta som kompletterar översiktsplanen.

Intervju med Stockholm

Som komplement till studerade planeringsdokument genomfördes en te-

lefonintervju 1med den biträdande projektledaren för Stockholms stads

nya översiktsplan. I intervjun framgick det att Stockholms stad främst ut-

går från olika styrningsdokument när de samlar in information om digita-

lisering och ny teknik, bland annat regeringens digitaliseringsstrategi och

strategin “smart och uppkopplad stad” samt liknande typer av underlag.

Stockholms stad ser det som en självklarhet att ha med digitalisering som

en del i den översiktliga planeringen. Detta då utvecklingen går mot att

allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras, vilket planerarna i sin

tur måste förhålla sig till och ha med sig. Däremot är det svårt att slå fast

hur samhället kommer att utvecklas och hur digitaliseringen och ny tek-

nik kan komma att påverka stadens strukturer. Därför handlar det, enligt

informanten, mer om att hitta flexibla lösningar, skapa förutsättningar och

inte låsa fast sig vid en specifik lösning.

Intervjupersonen lyfte, som exempel på hur svårt det är att sia om framti-

den, att det finns motsatta åsikter kring vad som kommer att ske i framti-

den. Bland annat lyfte han diskussionerna som finns kring självkörande

fordon och bilpooler. Vissa tror att detta kan leda till färre bilar och färre

parkeringsplatser, medan andra tror att behovet hos människor att vilja ha

sin egen bil fortfarande kommer att kvarstå. Ett sätt att motverka osäker-

heterna är att ha koll på utvecklingen. Som exempel lyfte intervjuperso-

nen Stockholms stads trafikkontor som hade fått i uppdrag och större

budgetanslag för att studera utvecklingen på fordonssidan närmare och

vilka de förväntade effekterna skulle kunna bli, vilket kan medföra värde-

full kunskap för kommunen. Han såg det som möjligt att följa frågor men

däremot svårt att bygga för en framtid som är osäker, han såg det som lät-

tare sagt än gjort att hitta de flexibla lösningarna som en oviss framtid

kräver. Trots detta var han inte missmodig utan påpekade att det också

handlar om att arbeta proaktivt och styra åt det håll kommunen vill sträva

mot, även om vissa frågor är för osäkra för att göra stora tunga omfat-

tande investeringar åt de ena eller det andra hållet. Intervjupersonen lyfte

också att Stockholms stad vill vara med i forskningsprojekt för att även

på så vis ligga i framkant. Han lyfte dock att det är viktigt att välja pro-

jekt med omsorg som är till nytta för kommunen och inte hoppa på pro-

1 Telefonintervju med biträdande projektledare för Stockholms stads nya översiktsplan,

2017-11-28.

19

Boverket

jekt utan att ha en genomtänkt tanke, detta då forskningsprojekt både krä-

ver tid och engagemang.

Intervjupersonen såg också digitaliseringen som ett bra medel rent pro-

cessmässigt. Genom att använda olika tekniska hjälpmedel är det möjligt

för kommunen att dels hämta in invånarnas åsikter men också för att till-

gängliggöra deras material bättre. Ett exempel på digitala hjälpmedel som

stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad använt sig av under sin över-

siktsplaneprocess var Ipads. Genom att ha med sig Ipads när de var ute på

samråd och möten kunde invånare (med hjälp av Ipads:en) lämna in sina

åsikter direkt på plats, antigen som formella yttranden eller synpunkter.

Det här resulterade i 1500 inkomna synpunkter under översiktsplanepro-

cessen. Mängden synpunkter tolkar kommunen som att de digitala hjälp-

medlen hjälper till att sänka tröskeln för medborgare att våga och vilja

engagera sig i stadens utveckling. Han lyfte även att kommunen under

samrådsmöten har använt sig av 3D-bord (smartboards) som de kunde ha

diskussioner runt då det är möjligt att zooma in i kartan, klicka runt, se de

olika planerna samt se vilka pågående detaljplaner som finns. Detta är

exempel som intervjupersonen ansåg vara värdefulla hjälpmedel i fram-

tagandet av planer men också för att hämta in vad människor tycker om

olika områden i staden. Kunskaperna om hur det är möjligt att arbeta med

digitala och tekniska hjälpmedel förs sedan vidare ut i organisationen,

t.ex. vilka hjälpmedel som finns att tillgå vid samråd o.s.v. Digitalisering

är nämligen något som Stockholms stad arbetar med på flera olika avdel-

ningar och inte endast på stadsbyggnadskontoret. Vid frågan om hur de

för vidare sin spaning om digitalisering i det fortsatta arbetet svarade in-

tervjupersonen att det är omöjligt för planerarna som tagit fram över-

siktsplanen att sitta med i alla projekt. Därför blir det upp till nästa skede

att utveckla spaningen vidare.

Sammanfattning:

Stockholm har som ambition att vara en av världens mest upp-

kopplade städer. Översiktsplanen lyfter tidigt fram digitalisering-

ens genomslag och möjligheter i samhället. Digitaliseringen lyfts

fram som den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället

Digitaliseringens möjligheter:

o Påverkar både utformningen av stadsmiljöer och bygg-

nader samt transportsystemets effektivitet.

o E-handeln innebär nya konsumtionsmönster som ställer

nya krav på infrastruktur och leveransmöjligheter i fas-

tigheter

o En ökad tillgång till öppna data bidrar också till att skapa

nya servicefunktioner och arbetstillfällen

Allmänna intressen:

20

Boverket

o Arbetet för ökad digitalisering och cirkulär ekonomi

skapar möjligheter till tillväxt med nya tjänster och före-

tag

o Vill underlätta för företagen att använda kommunens

mark som testbädd för innovationer. De tar tillvara på di-

gitaliseringens möjligheter för ekonomisk tillväxt men

ska utgå från människors behov.

o Ett ökat inslag av digitala och automatiserade tjänster för

mobilitet i form av individanpassad information, ökad

delning av fordon och självkörande fordon. Osäkerhet

kring utvecklingen men är medvetna om den och vill

planera för en framtida flexibilitet i utformning och om-

vandling av stadsmiljöer samt förbereda för en omställ-

ning av infrastruktur med ny teknik.

o Digitaliseringen leder till större sårbarhet, framtida risker

med digitaliseringen uppmärksammas i ett beredskaps-

perspektiv.

o Informations- och kommunikationsteknik handlar även

om datalagring, informationsutbyte, analys samt att möj-

liggöra nya tjänster inom områden som utbildning, vård

och omsorg.

o Tillgång till ett väl utbyggt fiber- och 4G/5G-nät anses

vara viktigt, eftersom det är grunden för en mängd andra

digitala verktyg som bidrar till nya kretslopps-, energi-

och trafiklösningar och är ett viktigt steg i att nå uppsatta

hållbarhetsmål.

Har tagit fram en Strategi för en smart och uppkopplad

stad

2.2. Stockholms stad: Strategi för en smart och uppkopplad stad Strategin antogs den 3 april 2017 och har tagits fram i ett samarbete mel-

lan Stockholms stad, medborgare, näringsliv och universitet. Stockholm

upplevde ett behov av en strategi på grund av snabba förändringar i sam-

hället (Stockholms stad, 2017b:4).

Digitaliseringens möjligheter

Stockholms stad påverkas av flera trender såsom urbanisering, globali-

sering och ökad livslängd hos medborgarna. Dessa trender öppnar upp för

nya möjligheter och inverkar på stadens verksamhet och påverkar även

företagandet i staden. Digitalisering och ny teknik är viktiga för att säker-

ställa att dessa trender bidrar till en positiv och hållbar utveckling för

Stockholm (Stockholm stad, 2017b:5). Utvecklingen av digitaliseringen

21

Boverket

sker parallellt med dessa trender och kategoriseras av Stockholm i tre om-

råden: teknisk utveckling, förändrade beteenden och behov samt nya

tjänster och arbetssätt (Stockholms stad, 2017b:8).

Den tekniska utvecklingen innebär att mängden data och information som

produceras och samlas in ökar kraftigt, bland annat utvecklingen inom In-

ternet of Things (IoT). Detta möjliggör nya lösningar, som exempelvis

trafikstyrning som optimeras genom användning av realtidsinformation.

Andra exempel inom teknisk utveckling är Artificiell Intelligens (AI),

maskininlärning, robotisering, kvantdatorer, uppkoppling, systemintegrat-

ion och sensorer och möjligheter till stöd och interaktioner på distans

(Stockholms stad, 2017b:8). Den tekniska utvecklingen ger upphov till

förändrade beteenden vilket i sin tur skapar nya behov som t.ex. ökade

krav på tillgänglighet, realtidsinformation och individualiserade tjänster. I

strategin beskriver Stockholms stad att detta påverkar invånarnas för-

väntningar och interaktion med staden, det finns en ökad vilja till direkt-

kontakt vilket skapar en vilja att engagera sig i staden och delta i den de-

mokratiska processen (Stockholms stad, 2017b:9). Ett exempel på ut-

vecklingen av nya tjänster och arbetssätt är den så kallade delningseko-

nomin som syftar till olika arrangemang för att hyra, dela eller låna resur-

ser och tjänster. Stadens verksamhet för infrastruktur och trafik bidrar till

utvecklingen av delningsekonomin för såväl cyklar som bilar. Det finns

effektiva sätt att använda sig av redan befintliga resurser och att dela bi-

lar, cyklar, verktyg och bostäder är redan idag populära lösningar. Fler

lösningar kommer att utvecklas i framtiden och dessa kan komma att för-

ändra hur invånarna lever sina liv (Stockholms stad, 2017b:9).

Målbild

I Stockholms stads vision 2040 framgår det att Stockholm ska bli värl-

dens smartaste stad. Med det menas en stad som utnyttjar digitaliseringen

och ny teknik för att göra livet enklare och bättre för invånarna, företa-

gare och besökare. Användningen av digitalisering och ny teknik skapar

förutsättningar för innovation och ökad tillväxt i Stockholm, men också

möjligheter till ökad processeffektivitet inom Stockholms stads verksam-

heter (Stockholms stad, 2017a:9–10).

Den smarta staden ska kunna erbjuda en ökad livskvalitet, ett bättre kli-

mat för företagande samt en ökad öppenhet och medvetenhet hos befolk-

ningen. Den ökade livskvaliteten kommer sig av enklare, effektivare och

anpassade tjänster. Med ett bättre klimat för företagande skapas ökad till-

växt och sysselsättning samt ökad attraktivitet för privata investeringar

(Stockholms stad, 2017b:4). Målbilden för Stockholm som smart stad

handlar om att digitala tjänster och lösningar utvecklas tillsammans med

invånare, näringsliv, akademi och offentlig verksamhet och att detta ska

leda till att digitaliseringens möjligheter tas tillvara på (Stockholms stad,

22

Boverket

2017b:15). Det kan uppnås genom innovativa lösningar, öppenhet och

god uppkoppling. Ett exempel på hur det kan se ut är att digital teknik

byggs in och ständigt utvecklas i fastigheter, transportsystem och i

stadsmiljön (Stockholms stad, 2017b:18).

Stockholm som smart och uppkopplad stad ska vara ekonomiskt, ekolo-

giskt och demokratiskt hållbar. Den ekonomiska hållbarheten kan säker-

ställas genom att digitaliseringen möjliggör för att offentliga verksamhet-

er drivs kostnadseffektivt. Stockholm kommer kunna erbjuda ett hållbart

och modernt kollektivtrafiksystem vilket blir en del i den ekologiska

hållbarheten. Den demokratiska aspekten drivs av att det kan bli enklare

för invånare att delta och få inflytande, t.ex. genom att beslut och olika

processer kan bli mer transparenta genom digitalisering och ny teknik.

Den sociala hållbarheten kan öka med digitalisering och ny teknik då det

kan användas för att öka den upplevda tryggheten och kan skapa levande

och säkra stadsdelar (Stockholms stad, 2017b:16–17).

Möjliggörande principer

Några strategiska principer har tagits fram för att vägleda utvecklingen av

den teknik som möjliggör den smarta staden och de är viktiga för att nå

en digital hållbarhet (Stockholms stad, 2017b:20). Den digitala infra-

strukturen behöver kunna hämta data från system och IoT-enheter samt

skicka data för analys på ett enkelt sätt. Därför blir integrationsplattfor-

mar och plattformar för att lagra data en viktig del. Dessa kan göra det

möjligt att publicera öppna data så att externa aktörer kan ta del av och

använda det. Dessa digitala plattformar kan komma att behöva komplette-

ras med system för exempelvis artificiell intelligens och maskininlärning

(Stockholms stad, 2017b:26).

Genomförande av strategin

För genomförandet av strategin behövs det att digitalisering finns med i

stadsplaneringsprocesser. Tekniska förutsättningar för digitalisering ska

prioriteras som en viktig sakfråga i översiktsplanen och i tidiga skeden av

stadsplanering, exempelvis genom att IT-infrastruktur som möjliggör

IoT-lösningar byggs in i nya bostäder (Stockholms stad, 2017b:30). För

att sätta igång genomförandet av strategin initieras ett antal prioriterade

verksamhetsprojekt och förutsättningsprojekt. Förutsättningsprojekten

ska skapa de förutsättningar som krävs för att utveckla Stockholm som en

smart och uppkopplad stad. Dessa projekt kan innehålla exempelvis platt-

formar och riktlinjer för IoT och big data samt öppna data i realtid

(Stockholms stad, 2017b:32, 34). Prioriterade verksamhetsprojekt inom

digitalisering bör, förutom att vara i linje med målbilden och Stockholms

stads uppdrag, vara långsiktiga och anses kunna ge stor nytta för en eller

flera målgrupper. Prioriterade verksamhetsprojekt ska genomföras paral-

23

Boverket

lellt och integrerat med förutsättningsprojekt som syftar till att etablera

grundläggande plattformar och processer (Stockholms stad, 2017b:33).

Inom Stockholms stads organisation finns exempel på verksamheter och

projekt som verkar för en smart stad redan idag. Genomförandet av stra-

tegin ska bygga vidare på detta (Stockholm stad, 2017b:3). På den tillhö-

rande hemsidan för Stockholm som smart och uppkopplad stad går det att

följa stadens arbete med digitalisering och teknikutveckling. Där finns

konkreta åtgärder och projekt presenterade. Exempelvis används ny tek-

nik som rörelsestyrd belysning, smarta papperskorgar, och vägskyltar

med restider till olika mål i realtid. De använder också en trafikstyrning

för kollektivtrafiken som innebär att försenade bussar automatiskt får för-

tur vid trafikljus (Stockholms stad, 2017c).

Sammanfattning:

Strategin syftar till att underlätta för verksamheter inom olika

områden att samverka och ha gemensamma plattformar.

Genom digitalisering i stadens verksamheter vill man skapa ökad

nytta genom att stadens resurser räcker till fler tack vare effekti-

visering samt ökad produktivitet.

Den smarta staden ska vara ekonomiskt, ekologiskt, demokratiskt

och socialt hållbar.

Förutsättningsprojekt syftar till att utveckla den tekniska infra-

strukturen och skapa de förutsättningar som krävs för den lång-

siktiga utvecklingen.

Digitalisering finns med i stadsplaneringsprocessen. Tekniska

förutsättningar för digitalisering ska prioriteras som en viktig

sakfråga i översiktsplanen och i tidiga skeden av stadsplanering.

I vision 2040 står att målsättningen är att Stockholm ska bli värl-

dens smartaste stad och därför använda digitaliseringen och ny

teknik för att göra livet enklare och bättre för invånare, företagare

och besökare.

2.3. Västerås (ej antagen) Planen är antagen 2012 men revideras under 2017.

Vision

Västerås lyfter i sin vision att innovationer och entreprenörskap präglar

staden och att stadens förmåga att kombinera teknisk utveckling med

mänskliga behov är dess styrka och skapar möjligheter för ett gott liv

(Västerås stad, 2017:10). Översiktsplanen ska stödja en fortsatt utveckl-

ing av näringslivet med bland annat spetsteknologi som gör Västerås till

en stark internationell utvecklingsarena (Västerås stad, 2017:12).

24

Boverket

Megatrender

Västerås har identifierat några megatrender som de anser att de måste ta

hänsyn till då de formar grunden för närmiljön, Sverige, Europa och värl-

den. Bland annat att globaliseringen har öppnat upp världen för en ökad

rörlighet för både människor och handel. Det har lett till att regelverk för-

enklats och teknikutvecklingen har gjort det möjligt att både resa och

kommunicera över tidigare gränser. Digitaliseringen är en annan megat-

rend som har förändrat samhället men som ännu bara är i startgroparna.

Digitala lösningar kommer radikalt ändra våra liv och hur vi organiserar

gemensamma behov, enligt Västerås. Kommunen ser att det digitala skif-

tet de kommande tio-femton åren kommer gå in ett avgörande skede.

Västerås tar sedan upp vilka omvärldstrender som blir viktigast att möta

inom ramen för översiktsplaneringen. Där ser de en trend med nya värde-

ringar och livsstilar där Sverige präglas allt mer av mångfald, heterogeni-

tet och förväntan om individuellt bemötande. Ingen vill vara en del av ett

anonymt kollektiv och gruppen ersätts av individen som den centrala en-

heten. Västerås ser även en reaktion mot detta där olika intresse- och vär-

degemenskaper samlar människor, detta möjliggörs av att vi lever i en di-

gital tid där det är det lätt att hitta likasinnade (Västerås stad, 2017:16).

Automatisering och nya lösningar

Västerås ser en trend av allt högre hållbarhetsambitioner där förnybara

energilösningar växer fram snabbt. Solceller och batteribackuper är på

väg att bli så billiga att de lönar sig ekonomiskt. Västerås beskriver att

nya typer av fordon ser dagens ljus, såsom självkörande minibussar och

en omställning av fordonsflottan mot elektrifierade fordonslösningar. Vi-

dare ser de att många företag håller på att förändra sina affärsmodeller

mot en cirkulär ekonomi (Västerås stad, 2017:17). Vidare kommer auto-

mationsutvecklingen förändra samhället radikalt då de flesta repetitiva

uppgifter kommer att kunna skötas av en robot/maskin. De kompetenser

som kommer att behövas är förmågan att hantera relationer och samar-

beten samt förmågan att tänka genuint kreativt (Västerås stad, 2017:18).

Den digitala utvecklingen har enligt kommunen förändrat människors syn

på och användning av fysiska rum. Idag håller till exempel gränserna

mellan det privata livet och det professionella på att suddas ut. Det här

skapar också helt nya lösningar för vardagen och nya tjänster uppkom-

mer. Till exempel skulle kollektivtrafiken kunna vara helt annorlunda or-

ganiserad. Uppkomsten av delningsekonomi förenklas med digitala platt-

formar (Västerås stad, 2017:18).

Västerås tänker möta dessa framtida trender genom en översiktsplanering

som gör det möjligt för västeråsarna att ha hållbara levnadsvanor. De an-

ser att de behöver en flexibel planering, både vad gäller användning av

25

Boverket

byggnader och offentliga platser samt skapa förutsättningar för ett sam-

hälle som kan möta människors nya krav och önskningar. Effektiva och

energisnåla byggnader, egenproducerad el, gröna tak, rening av dagvat-

ten, effektiv avfallshantering, laddstationer för elbilar, bilpooler, cykel-

pooler och gemensamma odlingsytor är åtgärder som tas upp som viktiga

pusselbitar i det hållbara samhället. En utvecklad delningsekonomi ger

förutsättningar för effektivare markanvändning och effektivare utnytt-

jande av såväl naturresurser som befintlig infrastruktur och skapar samti-

digt förutsättningar för möten och starkare sammanhållning (Västerås

stad, 2017:18).

En smart stad

Översiktsplanen ska ge förutsättningar att möta den digitala utvecklingen.

En smart stad är en stad som utnyttjar digitalisering och ny teknik för att

göra livet enklare och bättre. Den digitala utvecklingen påverkar både ut-

formningen av stadsmiljön och utformningen av bebyggelsen. Den för-

ändrar människors användning av fysiska rum och konsumtionsmönster.

Den smarta staden kan erbjuda rätt förutsättningar för utveckling av nya

system för transporter och stadens tekniska system. I den offentliga mil-

jön kan digitaliseringen bidra med lösningar för gatubelysning, parkering

och mycket mer. Västerås skriver att en ökad flexibilitet och öppenhet för

nya lösningar krävs (Västerås stad, 2017:20).

Flexibel planering

Västerås ser ett behov av att ta fram och bedöma olika scenarion för hur

en framtida hållbar bebyggelsestruktur kan se ut. Detta för att kunna dra

slutsatser om i vilka riktningar staden ska växa och vilka möjligheter till

fortsatt stadsutveckling inom den redan byggda staden som finns, men

även i serviceorter och på landsbygden (Västerås stad, 2017:56, 66).

Denna flexibilitet går att finna i översiktsplanen och utvecklingen av om-

rådet Hälla. Den framtida utvecklingen studeras i en fördjupning av över-

siktsplanen. I den målbild som tagits fram föreslås området fram till 2030

utvecklas med en struktur för en fortsatt utveckling med verksamheter

och handel men kan förändras efter 2030 till att även innehålla bostäder

(Västerås stad, 2017:54–55).

Mälardalens Högskola

Mälardalens Högskola är en viktig resurs för utbildning och forskning

och för att försörja näringslivet och den offentliga sektorn med välutbil-

dad arbetskraft. Högskolan ska därför få förutsättningar att utvecklas vi-

dare, mark för fortsatt utbyggnad har reserverats i fördjupningen av över-

siktsplanen för högskoleområdet och en Campusplan är under framta-

gande. Det finns även utvecklingsmöjligheter för nya företag med an-

knytning till högskolan, bland annat i Västerås Science Park i Koppar-

26

Boverket

lunden (Västerås stad, 2017:36). I plankartan redovisas Kopparlunden

med blandad användning både för bostäder och verksamheter.

Framtidens kollektivtrafik

Kommunen vill satsa på kollektivtrafik i högre grad än bilismen. Det på-

går en utredning om framtidens kollektivtrafik. Denna utredning kan in-

nebära nya stråk för kollektivtrafik, nya fordon för att trafikera kollektiv-

trafiken, åtgärder i gaturum för att rymma kollektivtrafiken. Utredningen

ska samordnas med utredningen om framtida stadsutveckl-

ing/utbyggnadsstrategi (Västerås stad, 2017:57).

IT

Stadsledningskontoret har tagit fram ett förslag på program för digital

förnyelse som berör stadens arbete inom digitalisering. Målet är att med

digital förnyelse möjliggöra utvecklad service för västeråsaren och skapa

effektivitet i kommunens verksamheter. En utbyggd infrastruktur (väg,

data- och telekommunikation) anses nödvändig för att utveckla bra bo-

ende, entreprenörskap och företagande även på landsbygden (Västerås

stad, 2017:85).

Sammanfattning:

I översiktsplanen finns ett avsnitt för omvärldstrender där digita-

lisering och teknikutveckling lyfts fram som viktiga:

o förändrar människors användning av fysiska rum och

konsumtionsmönster

o påverkar både utformningen av stadsmiljön och utform-

ningen av bebyggelsen

o möjliggör utveckling av nya system för transporter och

tekniska system

o möjliggör digitaliserade lösningar i den offentliga miljön,

ex. gatubelysning och parkering

Högskolan stärks för att se till behovet av kompetent arbetskraft

IT-infrastrukturen viktig i den fysiska planeringen och för de

allmänna intressena

o utbyggnad av bredbandsinfrastruktur

o digital förnyelse möjliggör utvecklad service för västerå-

saren och skapar effektivitet i verksamheterna

Utredning om framtidens kollektivtrafik kan innebära nya stråk

för kollektivtrafik, nya fordon, åtgärder i gaturum för att rymma

kollektivtrafiken.

27

Boverket

2.4. Örebro (ej antagen) Den gällande översiktsplanen revideras och det färdiga förslaget är ut-

ställt under tiden 13 november 2017 - 19 januari 2018. Finns ej som PDF-

dokument utan endast som hemsida.

Digitalisering och förändringar

Kommunen har ett avsnitt om digitalisering (Digitalisering - en samhälls-

förändrande process) under kapitlet “Örebro kommun - nuläge, styrkor

och utmaningar). De lyfter vilka förändringar digitalisering kan komma

att leda till och inom vilka sektorer denna förändring kan komma att ske:

Inom varu- och tjänsteproduktion samt inom hälso- och sjukvår-

den (vissa fysiska varor blir digitala)

Många arbetsuppgifter kan automatiseras och därmed frigöra ar-

betskraft

Förändrade handelsmönster, genom bland annat e-handel

Ändrade resmönster (hur och varför beskriver de dock inte)

Örebro kommun menar att det är svårt att förutse vilka konsekvenser di-

gitaliseringen medför gällande kommunens utveckling och kopplingen

till den fysiska planeringen, men att kommunen måste vara medvetna om

dessa frågor inom samhälls- och stadsplaneringen (Örebro kommun,

2017a).

Uppkoppling och fiber

Tillgänglighet till uppkoppling via fiber anser kommunen är en viktig

förutsättning för att kommunens medborgare ska kunna ta del av de för-

ändringar som digitaliseringen för med sig. Möjligheten till fiberupp-

koppling är goda i staden och i orterna, men behöver byggas ut i hela

kommunen till landsbygdsområdena (Örebro kommun, 2017a).

Detta återfinns i översiktsplanens kapitel “Teknisk försörjning” under av-

snittet “Informationsteknik, IT” där kommunen redovisar ställningsta-

ganden för bland annat bredband. Här lyfter kommunen återigen det

framtida behovet av högre kapacitet och tillgänglighet gällande fiberbase-

rade bredbandsnät. Ett av ställningstagandena är att “Kommunen ska

verka för att bredbandsutbyggnaden fortsätter i landsbygdsområden utan-

för kommunens orter.” Även mobilmaster och antenner behövs för att sä-

kerställa ett alltmer digitaliserat samhälle, ett av Örebro kommuns ställ-

ningstagande är därmed att sträva efter god mobiltäckning och goda

kommunikationsmöjligheter inom kommunen (Örebro kommun, 2017b).

28

Boverket

Drivmedel

I översiktsplanens kapitel “Näringsliv” finns det ett avsnitt om drivmedel

där kommunen väljer att använda sig av begreppet drivmedelsstation. I

den tidigare versionen av samrådsförslaget skrev kommunen att detta var

ett medvetet val för att markera vikten av att nya alternativa fossilfria

fordonsbränslen utvecklas och införas, men i den nya utställningsversion-

en av översiktsplanen är förklaringen borttagen. Istället skriver kommu-

nen att utvecklingen av bilar som drivs av alternativa fossilfria fordons-

bränslen är stark och att det därför är svårt att förutspå efterfrågan på lä-

gen för traditionella drivmedelsstationer i framtiden, men att behovet av

drivmedelsstationer kommer att kvarstå även om drivmedlet förändras

(Örebro, 2017c). De ställer sig positiva till utveckling av infrastruktur för

laddning av elbilar.

Sammanfattning:

I översiktsplanen finns ett avsnitt om digitalisering

Konstaterat att det är svårt att förutse konsekvenserna av digitali-

seringen för den fysiska planeringen

Uppkoppling bland invånarna viktig - utbyggnad av bredband

och mobilnät

Använder sig av begreppet drivmedelsstation för att markera att

alternativa fossilfria fordonsbränslen förespråkas

2.5. Orsa (ej antagen) Förslag till ny översiktsplan för Orsa kommun var ute på samråd mellan 7

juli - 15 september 2017.

Megatrender och digitalisering

Översiktsplanen har ett kapitel om omvärldsfaktorer där kommunen lyfter

megatrender som Boverket pekat ut och som anses ha störst påverkan på

markanvändningen, vilka är globalisering, digitalisering, urbanisering och

ett förändrat klimat (Orsa kommun, 2017:17).

Orsa kommun har skrivit följande stycke om digitalisering: Den nya tek-

niken är en av de bakomliggande orsakerna till globaliseringen. De för-

bättrade möjligheterna att kommunicera ger nya förutsättningar för

landsbygden. Möjligheterna att bo kvar i sin hemkommun vid nytt arbete

eller studier ökar eftersom mycket arbete kan skötas på distans. Det finns

också möjlighet för den traditionella servicen att ersättas av nya typer av

service genom exempelvis e-handel och hemleverans. Än så länge finns

dock inget som tyder på att digitaliseringen motverkar den pågående ur-

baniseringen.

29

Boverket

Fiber och bredband

I översiktsplanens planförslag kommer detta till uttryck främst i kapitlet

Teknisk infrastruktur och avsnittet Tele och Bredband. Kommunen tror

att det i framtiden kommer finnas en efterfrågan på större bredbandskap-

acitet i hemmen (Orsa kommun, 2017:132). Återigen lyfter kommunen

möjligheten att utföra uppgifter på distans. För att möjliggöra detta krävs

“en fortsatt utbyggnad av både fast och trådlös IT-infrastruktur” för att

uppnå det kommande behovet hos kommuninvånarna, företagen och nä-

ringslivet. Detta innehåller tre delar:

Pågående och framtida förändringar för den fasta telefonin

Utbyggnad av fibernätet

Utbyggnad av mobilnätet

En av riktlinjerna för tele och bredband är också att kommunen i sitt

översikts- och detaljplanearbetet beakta behoven av bredbandsutbyggnad

i kommunen samt samförlägga ledningar och fiber och samordning av

grävarbeten så långt det är möjligt (Orsa kommun, 2017:133).

Sammanfattning:

Orsa kommun lyfter digitalisering som en megatrend

Ser digitalisering som en möjlighet för landsbygden när arbets-

uppgifter kan utföras på distans

Kommer till uttryck genom strategier för fibernät och mobilnät

2.6. Ronneby (ej antagen) Samrådsförslag, ute på samråd 24 april – 25 juni 2017.

Digitaliseringen viktig samhällstrend

Ronneby ser digitaliseringen som en pågående och fortsatt trend i sam-

hället som påverkar kommunens utveckling på många olika sätt. E-

handeln lyfts särskilt och sägs påverkar vårt sätt att handla och i sin tur

detaljhandeln i centrum. Service och tjänster som inte kan digitaliseras

som exempelvis frisör, caféer eller reparatörer förutspås ta större plats i

stadens centrum. Tomma affärslokaler kommer innebära ett övergångs-

problem som kommer att kräva flexibla och kreativa lösningar. Mer bo-

städer kan se till att centrum fortsatt har liv och rörelse (Ronneby kom-

mun, 2017:23). Lösningar på övergångsproblemet och hur centrum

kommer utformas i framtiden är inget som tas upp i översiktsplanens se-

nare del och plan.

30

Boverket

Digital infrastruktur

Digital infrastruktur är särskilt viktig för att möjliggöra att människor ska

vilja och kunna leva och verka på landsbygden. Eftersom det idag är en

spridd bebyggelse blir det svårt och kostsamt att ansluta samtliga hushåll

till bredband inom de närmsta åren. Det kommer att vara nödvändigt att

utveckla alternativa lösningar som fungerar tillfredsställande. Däremot

säger kommunen att en väl utbyggd IT-infrastruktur är en förutsättning

för den fortsatta digitaliseringen av verksamheter och tjänster och att

2030 ska samtliga hushåll och företag har möjlighet till en uppkoppling

på minst 100 Mbit/s (Ronneby kommun, 2017:36). De alternativa lös-

ningar man pratar om inom landsbygdsutveckling är inget man presente-

rar i översiktsplanen. Inom tätorterna efterfrågas även trådlösa nätverk i

det offentliga rummet.

Cirkulär ekonomi

Under senare år har cirkulär ekonomi förts fram som ett realistiskt sätt att

uppnå en hållbar utveckling och Ronneby kommun ser cirkulär ekonomi

som en del av en önskvärd framtid. Kommunen använder sig av design-

strategin Cradle to Cradle® (C2C®) och har arbetat fram ett ramverk:

Ramverket består av tre grundprinciper:

Förvalta resurserna – Biologiskt material ska kunna gå tillbaka

till naturen som näring och tekniska material ska kunna återvin-

nas som råvaror för industrin.

Använd förnybar energi för att driva de nödvändiga processerna.

Uppnå motståndskraft genom mångfald – Biologisk, kulturell och

ekonomisk mångfald bidrar alla till motståndskraft mot olika hot

(Ronneby kommun, 2017:25).

Framtida utveckling

E-handelns påverkan på samhället och framtiden för Ronnebys centrum,

hur transporter ska bli mer hållbara och när är inget man går djupare in

på. Det som tas upp i planens olika kapitel är bland annat att målsättning-

en är att landsbygdens transporter, liksom alla transporter, ska bli mer

hållbara på sikt. Utgångspunkten för utvecklingen av centrum är

att planeringen av området ska främja blandad bebyggelse och ökade

möjlighet till olika upplåtelseformer och funktioner (Ronneby kommun,

2017:48).

Sammanfattning:

Ronneby kommun identifierar digitaliseringen som en pågående

trend som de kopplar följande eventuella förändringar till:

31

Boverket

o Ökad e-handel leder till övergångsproblem med tomma

affärslokaler

o Service som inte kan digitaliseras kommer ta större ut-

rymme i stadens centrum än idag

o Fler bostäder som en lösning för att fortsatt ha liv och rö-

relse i centrum

Ronneby kommun lyfter digital infrastruktur med koppling till:

o Landsbygden (som möjliggörare), men inte troligt att

bredband kommer kunna byggas ut till alla

o Tätorterna. Trådlösa nätverk efterfrågas i offentliga rum

o Strävan mot en cirkulär ekonomi

Återkopplar inte till spaningar angående digitaliseringen som

finns i kapitlet om utgångspunkter och huvudteman senare i

planen.

2.7. Sollentuna (ej antagen) Förslag till ny översiktsplan var ute på samråd mellan den 15 september

och 31 oktober 2017.

Digitalisering och teknisk utveckling

Inledningsvis presenterar Sollentuna avsnittet “Omvärld och framtid” där

de under rubriken “Sollentuna i världen och storstaden” hänvisar till

RUFS:en som lyfter “att en alltmer digitaliserad värld kan komma att

påverka får fysiska miljö, till exempel avseende trafikfrågor och automa-

tiserade transporter.” Kommunen skriver att behovet av en uppdaterad

infrastruktur är en konkret fysisk effekt av den snabba tekniska utveckl-

ingen men att flera innovationer ännu är omöjliga att överblicka. Plane-

ringen behöver kunna vara flexibel nog att anpassa sig till snabbt ändrade

förutsättningar (Sollentuna kommun, 2017:8).

Därefter följer ett kapitel med sex mål som avser främja en hållbar stads-

utveckling av Sollentuna, dessa är: attraktiv bebyggelse, plats för närings-

liv, närhet till skola och fritid, effektivt transportsystem, urban grönstruk-

tur samt god vattenhantering. Av dessa sex mål är det främst två av dem

som kan kopplas till ny teknik och digitalisering efter en genomläsning

av dokumentet, nämligen attraktiv bebyggelse och effektivt transportsy-

stem. Hur denna koppling ser ut beskrivs nedan.

Ny teknik och transporter

Två av underrubrikerna till målet attraktiv bebyggelse är effektiv energi-

användning och återvinning integrerad i bebyggelsen. Effektiv energian-

32

Boverket

vändning lyfter ett ökat intresse av att producera egen el med solceller,

kommunen konstaterar därför att elsystemet därmed behöver anpassas för

att vara flexibelt och kunna hantera även små elproducenter. Återvinning

integrerad i bebyggelsen lyfter att återvinningsstationer bör utformas med

ny teknik och så att störningar minimeras och på så vis frigöra mark (Sol-

lentuna kommun, 2017:23f). Men vilken slags ny teknik som det är frå-

gan om nämns inte.

Till målet effektivt transportsystem finns avsnittet transporter en stads-

byggnadsfråga. I slutet av avsnittet skriver kommunen följande:

“Teknikutvecklingen kommer sannolikt att ge ett ökat inslag av digitala

och automatiserade tjänster för mobilitet i form av individanpassad in-

formation, ökad delning av fordon och självkörande fordon. Det finns

många lösningar på demonstrationsstadiet, men osäkerheten är stor om

vilka som kommer att slå igenom och hur snart det i så fall sker. Därmed

är även påverkan på stadens trafik och miljö än så länge okänd. Det är

därför viktigt att följa arbetet med lösningar som gynnar en hållbar ut-

veckling och en attraktiv bebyggelse, att planera för framtida flexibilitet i

utformning och omvandling av stadsmiljöer samt att förbereda för en

eventuell omställning av infrastrukturen med ny teknik eller andra for-

don, t.ex. självkörande taxibilar. Den nya tekniken ska ses som en möj-

lighet att skapa bättre miljö, attraktivare bebyggelse och mer levande ga-

tor.“ (Sollentuna kommun, 2017:35f).

Linbana som kollektivtrafikmedel

Till målet effektivt transportsystem hör också avsnittet Transporter till

och från Väsjön. Här lyfter kommunen linbana som kollektivtrafikmedel

mellan två platser i kommunen, Häggvik och Väsjön (Sollentuna,

2017:43f). Kommunen har pekat ut ett utredningsområde för linbanan i

plankartan (Sollentuna, 2017:66). Kapitlet “Mål för stadsutvecklingen”

följs av kapitlet “Strategier och riktlinjer” som består av fem övergri-

pande strategier med tillhörande riktlinjer som beskriver vilka åtgärder

som ska vidtas för att uppfylla de sex målen, varav den fjärde strategin

“Stärk kollektivtrafiken och utred linbana” riktar sig just mot kommunens

önskan att införa linbanan som kollektivtrafikmedel (Sollentuna,

2017:65). Utöver detta är det inte så många strategier och riktlinjer som

tycks rikta sig mot ny digitalisering och/eller ny teknik. Undantaget är

riktlinjen om återvinningsstationer och återbruksverksamhet som ska ges

plats i varje kommundel, men där är det enda kravet att återvinningsplat-

serna enkels ska nås via gång- och cykelbanor (Sollentuna kommun,

2017:63).

33

Boverket

Sammanfattning:

Sollentuna kommun lyfter digitalisering och snabb teknisk ut-

veckling

Betonar att planeringen måste vara flexibel för att anpassa till sig

till snabbt ändrade förutsättningar

Lyfter behovet av ett flexibelt elsystem för att hantera mindre el-

producenter

Nämner teknikutvecklingen och bland annat att självkörande for-

don kan förväntas komma - men att framtiden är full av osäker-

heter

Planerar för framtida flexibilitet i utformning och omvandling av

stadsmiljöer - ingenting som de vidareutvecklar

I översiktsplanen formuleras fem strategier med tillhörande rikt-

linjer, berör inte direkt digitalisering och ny teknik - linbana och

återvinningsplatser nämns

2.8. Sundbyberg (ej antagen) Sundbybergs samrådsförslag var ute på samråd 23 maj - 31 augusti 2017.

Omvärldsanalys och digitalisering

Inledningsvis i översiktsplanen återfinns kapitlet “Omvärlden påverkar” i

vilket utgångspunkter och omvärldsförändringar presenteras. Sundby-

bergs kommun konstaterar att klimatförändringar, ökad befolknings-

mängd och en förändrad befolkningssammansättning samt digitalisering i

allt högre grad påverkar samhällsfunktioner och invånarnas vardag

(Sundbybergs kommun, 2017:15).

Den smarta och hållbara staden

Kommunen har tagit fram fem målbilder för stadsutvecklingen, varav

“Den smarta och hållbara staden” är en av dem (Sundbybergs kommun,

2017:24, 33). Här lyfter Sundbyberg att vi befinner oss i en tid med snabb

teknikutveckling där det är viktigt att ta tillvara på de möjligheter som

ges - det kommer ständigt nya smarta tekniska lösningar som kan för-

enkla vår tillvaro men också minska vår påverkan på miljön. Kommunen

skriver även att digitaliseringen är en av de starkaste trenderna i världen

just nu och att detta kommer möjliggöra för nya lösningar inom många

områden. En nyckelfråga för kommunens framtid och utveckling är att

bejaka och underlätta för digitaliseringen (Sundbybergs kommun,

2017:33).

34

Boverket

Målbilden följs av åtta strategier som syftar till att uppfylla målbilden av

den smarta och hållbara staden. En av dessa är direkt kopplad till digitali-

seringen:

● Sundbyberg ska ta vara på kraften i digitaliseringen. Sundby-

bergs stad ska hela tiden arbeta med en digital agenda för att

kunna använda nya lösningar och samtidigt erbjuda öppna data

för att möjliggöra andras innovationer. Innovativa lösningar i

mobilitet och infrastruktur ska eftersträvas.

Utöver denna strategi så finns det strategier som bland annat berör smarta

elnät, multifunktionella och flexibla ytor, utbyggnad av den tekniska in-

frastrukturen o.s.v. (Sundbybergs kommun, 2017:34).

IT-infrastruktur

I kapitlet om allmänna intressen, som fungerar som en kunskapsbank och

en vägledning för vidare planering, finns ett avsnitt om Försörjningssy-

stem. Här behandlar kommunen tekniska system för vatten, avlopp,

värme, avfall el och fiber och lyfter att planeringen ska säkerställa väl-

fungerande system för detta (Sundbybergs kommun, 2017:73). Gällande i

IT-infrastruktur skriver kommunen följande:

En smart stad utnyttjar digitaliseringens möjligheter för att göra

livet enklare och bättre för invånare, företagare, anhöriga och

besökare. Den smarta staden möjliggörs genom snabb uppkopp-

ling och öppna data, integrerade plattformar, sensorer och an-

nan teknik.

IT-infrastruktur är en central fråga för en hållbar tillväxt. En sä-

ker och robust IT-infrastruktur skapar även förutsättningar för

det ”trygga hemmet” med ökat kvarboende för äldre och sjuka,

motverkar digitalt utanförskap samt främjar näringslivet i Sund-

byberg. Genom Sundbybergs Stadsnätsbolag AB säkerställer sta-

den en leverantörsoberoende IT-infrastruktur.

Sundbyberg toppar bredbandsrankningar och utmärker sig ge-

nom den höga anslutningsgraden bland hushållen (Sundbybergs

kommun, 2017:75).

Sammanfattning:

● Kommunen pekar ut digitaliseringen som en betydande trend och

den smarta staden är en del av deras målbild

● Strategier finns kopplade till digitalisering och ny teknik

● Snabb uppkoppling genom en säkert och robust IT-infrastruktur

förespråkas

35

Boverket

2.9. Timrå (ej antagen) Ute på samråd till och med den 15 februari 2017. Samrådshandlingen

upprättad 2016-11-17.

Översiktsplan

I kapitlet “Omvärldsrelationer” beskriver Timrå kommun (2016:16) un-

der avsnittet “omvärldsanalys” hur nuläget ser ut. De lyfter att världen

globaliseras, regionaliseras och urbaniseras, peak oil, att världens befolk-

nings åldras samt Timrås läge i världen och i regionen. De lyfter även sex

stycken säkra trender vilka är:

● Ökad globalisering och global konkurrens

● Regionförstoringen fortsätter

● Ökad urbanisering

● Ökade klyftor i samhället

● Klimatförändringarna blir mer synliga och kännbara

● De äldre blir fler

Kommunen beskriver inte digitaliseringen som en trend.

Under kapitlet “Förutsättningar” har kommunen ett avsnitt som heter

“Nya trender” (Timrå kommun, 2016:25). Kommunen fokuserar här på

att ny bebyggelse ska lokaliseras i tätorterna i kollektivtrafiknära lägen

samt blanda upplåtelseformer i områden.

Översiktsplanen har också ett kapitel om tekniska försörjningssystem

som innehåller ett avsnitt om bredband (Timrå kommun, 2016:113). Här

lyfter Timrå kommun sin bredbandsstrategi med målet att 90 procent av

alla hushåll och företag i kommunen ska ha tillgång till bredband om

minst 100 Mbit/s år 2020.

Sammanfattning:

● Digitalisering eller ny teknik beskrivs inte som en trend

● Har en bredbandsstrategi - målet är att 90% av alla hushåll ska ha

tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020

2.10. Falköping (ej antagen) Förslaget var ute på utställning 21 aug - 22 okt 2017.

Digital översiktsplan och utvecklingsstrategier

Översiktsplanens utställningsförslag finns endast som digital version i

form av en karta, vilket innebär att sökningar får göras i kartan för att

36

Boverket

hitta de riktlinjer som gäller för ett geografiskt område. I teckenförkla-

ringen finns även textavsnitt inlagda som inte är geografiskt bundna,

såsom exempelvis vision och mål.

Inledningsvis presenterar kommunen sin övergripande utvecklingsstra-

tegi, som är översiktsplanens strategiska del, där kommunen redovisar sin

långsiktiga idé om utvecklingen. Kommunen skriver att den ej redovisar

några detaljer utan motsvarar en visionsbild i grova drag - den visar en

framtidsbild.

Som underrubriker till den övergripande utvecklingsstrategin följer fem

teman: bebyggelse, transporter och teknisk försörjning, natur och rekreat-

ion, mellankommunala intressen samt nationella och regionala mål (varav

de två sista avsnitten endast består av text som inte har någon geografisk

koppling). Efter genomläsning av de olika textavsnitten hittades inget

som kan kopplas till digitalisering eller ny teknik, det finns heller inga

trendspaningar eller omvärldsanalyser.

Regionala program

Under temat “Nationella & regionala mål” hänvisar kommunen till styr-

dokumentet VG2020 (strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götal-

and 2014–2020). De lyfter fyra prioriteringar som VG2020 pekat ut inom

området transporter och infrastruktur. Dessa är:

● Prioritering 17: Investera i transportinfrastruktur som driver reg-

ional och nationell utveckling

● Prioritering 18: Bygga ut en kollektivtrafik som är ett föredöme

när det gäller kvalitet och hållbarhet

● Prioritering 19: Bidra till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för

alla och som främjar hållbarhet

● Prioritering 20: Utveckla en regional framtidsbild som stödjer

hållbar utveckling i Västra Götaland

Prioriteringarna utvecklas inte mer än så i översiktsplanen, men vid en

läsning av VG2020 dokumentet kan dessa kopplas till ny teknik och

framtidsinnovationer. Mer om detta under Västra Götalandsregionen.

Sammanfattning:

● Kommunen skriver inget om digitalisering, bredband eller fiber, i

sin övergripande utvecklingsstrategi eller i de olika temana

● De hänvisar till VG2020 - i vilken man kan läsa om att regionen i

stort vill satsa på ny teknik och framtidsinnovationer, men det

lyfts i närmare i översiktsplanen

37

Boverket

2.11. Oskarshamn (ej antagen) Samrådsförslag är ute på samråd 6 november 2017 till 22 januari 2018.

Utmaningar och avsaknad av omvärldsanalys

Inledningsvis identifierar Oskarshamns kommun utmaningar att arbeta

för (Oskarshamns kommun, 2017:8). Det är främst två stora utmaningar

som kommunen fokuserar på: klimatet, där de lyfter en ökad medeltem-

peratur med extremväder som följd, och bristen på arbetskraft. De har

ingen omvärldsanalys och nämner varken globalisering eller digitali-

sering i inledningen.

Digitala kommunikationer

Under kapitlet om kommunikation och transporter (Oskarshamns kom-

mun, 2017:55) under avsnittet “hållbara transporter” tar kommunen upp

digitalisering och då med benämningen digitala kommunikationer.

Kommunen skriver att allt fler vardagsärenden sker digitalt och att detta

är ett behov som sannolikt inte kommer att minska i framtiden. De lyfter

även att det idag finns sådan teknik som möjliggör virtuella möten och

därmed minskar behovet av att resa. Kommunen konstaterar därefter att

fiber- och bredbandsnätets kapacitet därför behöver klara av ett ökat tek-

nikanvändande för att inte hämma utvecklingen och användandet av nya

tekniker (Oskarshamns kommun, 2017:55). Under samma avsnitt (håll-

bara transporter) gör kommunen också en framtidsspaning där de skriver

att “många fordonstillverkare med mera forskar på förarlösa fordon”. Det

är dock allt de skriver om detta och är inget resonemang som de vidareut-

vecklar.

Avsnittet (hållbara transporter) följs inte av några rekommendationer, till

skillnad från övriga avsnitt i översiktsplanen, så det framgår inte hur

dessa “spaningar” ska tas vidare i kommunens arbete. Däremot skriver

kommunen under avsnittet “eldistribution och elektroniska kommunikat-

ioner” att de antagit Kalmar Läns bredbandsstrategi med målet att alla

medborgare ska ha tillgång till 100 Mbit bredband senast år 2020, vilket

efterföljs av rekommendationen att “kommunen ska verka för säker till-

gång till el och internetkommunikationer” (Oskarshamns kommun,

2017:58). Detta kan ses svara till kommunens konstaterande om fiber-

och bredbandsnätets kapacitet.

Elcyklar som påverkar planeringen

Under avsnittet “gång- och cykeltrafik” lyfter kommunen en ökad an-

vändning av elcyklar och att detta påverkar planeringsförutsättningarna

för cykeltrafiken. De skriver vidare att elcyklar medför nya krav på ut-

formningen av infrastrukturen i form av dubbelfiliga och raka cykelvägar,

bättre säkerhet och väderskydd vid parkering samt ökad kapacitet gäl-

38

Boverket

lande cykelparkeringar och cykelvägar. Kommunens rekommendationer

är att peka ut och skylta stora cykelstråk, arbeta för trafiksäkerhet vid

korsningar, identifiera knutpunkter och göra dessa säkra samt ta fram en

gång- och cykelplan/strategi (Oskarshamns kommun, 2017:56).

Utöver detta så är det i översiktsplanens senare delar som andra “fram-

tidsspaningar” sker. I kapitlet “Landsbygden” finns det ett avsnitt som he-

ter “Morgondagens landsbygd”. Här lyfter kommunen några av de utma-

ningar som finns, men också att teknik och webbaserade lösningar kom-

mer medföra att det spelar mindre roll var man fysiskt bor (Oskarshamns

kommun, 2017:70).

Visioner med framtidselement

Kommunen pekar ut fyra serviceorter i sin översiktsplan, utöver tätorten

Oskarshamn, där var serviceort följs av en vision, beskrivning av nuläget,

förslag på utredningsområden och rekommendationer. I de tillhörande

visionerna målar kommunen upp en framtida bild av samhällena där de

lyfter framtidselement som bland annat:

● Cykelbanor med belysning styrd av rörelsedetektorer (sid 80, sid

87)

● Ny anropstrafik som skickar fordon (för en eller flera personer)

genom en knapptryckning (sid 80)

● Förarlösa, eldrivna transporttåg (sid 80)

Detta blir extra tydligt i visionen för Kristdalabygden 2050 där kommu-

nen skriver följande: “Utefter vägen till Vena har det blivit en ökad eta-

blering av verksamheter och de numera förarlösa fordonen transporterar

varor ut åt alla väderstrecken. Den elektroniska infrastrukturen underlät-

tar för att även större företag och offentlig verksamhet kan ha lokala filia-

ler men som ändå har god kontakt och bra samarbete genom virtuella mö-

ten.” (Oskarshamns kommun, 2017:84). Men hur allt detta sedan ska om-

sättas i planeringen är inte lika tydligt. Det finns exempelvis konkreta

förslag till var en utbyggnad av cykelnätet bör ske, men där kommunen

inte lyfter den tidigare nämnda rörelsestyrda belysningen.

Sammanfattning:

● Oskarshamns kommun beskriver digitalisering kopplat till digi-

tala kommunikationer

○ Virtuella möten - minskat behov av att resa

○ Inte längre lika beroende av var man bor

● De lyfter att fiber- och bredbandsnätet måste ha tillräckligt med

kapacitet för att klara av ett ökat teknikanvändande

● De gör en framtidsspaning kopplat till självkörande fordon - vil-

ket de lyfter senare i sina områdesspecifika visioner

39

Boverket

● De har som målsättning att användning av elcyklar ska öka, vil-

ket kan medföra nya krav på utformningen av cykelvägar och cy-

kelparkeringar

2.13. Mullsjö (ej antagen) Utställningsförslag 2017, utställning mellan 18 april och 19 juni 2017.

Digitaliseringen är ett sätt att knyta samman landsbygd och tä-torter med omvärlden

I Mullsjös översiktsplan kommer frågan upp under digitalisering och in-

novation. Digitaliseringen tas upp i kapitlet Planförslag och den fysiska

miljön där en global livsmiljö tas upp. “Med global livsmiljö menas en

känsla som får kommunen att kännas större än den egentligen är. Det in-

nebär att landsbygd och tätorter knyts samman med omvärlden med hjälp

av goda kommunikationer och ökad digitalisering.“ (Mullsjö, 2017a:26).

I det bifogade planeringsunderlaget skriver de att IT ökar möjligheten till

distansarbete och därmed ett flexiblare arbete. Det geografiska avståndet

kommer att ha mindre betydelse för den service som efterfrågas i framti-

den, vilket på längre sikt kan innebära att lokala servicefunktioner läggs

ner och centraliseras. Genom en ökad tillgång till ett brett serviceutbud

med It-teknik kan landsbygdsbefolkningen få större möjligheter att ta del

av samhällets gemensamma resurser och service. Dessa punkter och

framtidsspaningar syns dock inte i planförslaget (Mullsjö, 2017b:18–19).

Ett öppet och innovativt samhälle

I avsnittet näringsliv och turism skriver kommunen att kreativitet och ent-

reprenörskap hör ihop med lokalsamhällets öppenhet. Och ett öppet sam-

hälle är en förutsättning för nyskapande och deras förhållande till inno-

vation. Vision och strategier fokuserar på att kommunen ska främja en

expansion och breddning av den lokala arbetsmarknaden med inriktning

på kunskapsintensiva företag (Mullsjö, 2017a:25).

Teknisk infrastruktur

Övrigt som kan kopplas till den tekniska utvecklingen i Mullsjö är hur de

tänker sig sin framtida tekniska försörjning. För den tekniska försörjning-

en har Mullsjö som vision bland annat att kommunen ska ha en teknisk

försörjning som är såväl kostnadseffektiv liksom miljö- och energieffek-

tiv. Nya effektivare produktionsmetoder ska tillämpas så snart de prövats

med gott resultat och även andra alternativa driftsformer ska prövas. I

sina strategier tar de upp att mark ska reserveras för en ny biobränsleba-

serad fjärrvärmeanläggning och att de ska utreda möjligheterna att an-

lägga en biogasanläggning för bl.a. gasdrivna bilar (Mullsjö, 2017:37a).

40

Boverket

Kommunen ska arbeta aktivt med att utvecklingen av eldrivna bilar ska

följas och behovet av laddstolpar bevakas och även bevaka utvecklingen

gällande energibesparande belysning (Mullsjö, 2017a:37).

Bredbandsstrategi

Under infrastruktur och kommunikationer nämner Mullsjö sin bredbands-

strategi från 2014. Ett väl utbyggt bredbandsnät underlättar tillvaron för

invånare och näringsliv, stimulerar tillväxten och bidrar till en långsiktigt

hållbar utveckling och en levande landsbygd. Så många hushåll och före-

tag som möjligt i Mullsjö kommun ska kunna dra fördel av de tjänster ett

uppkopplat samhälle erbjuder (Mullsjö, 2017a:32). Visionen lyder för det

här avsnittet “Kommunen ska tillämpa aktuell informationsteknologi (IT)

i alla avseenden som är nödvändiga och lämpliga för en positiv utveckl-

ing av kommunen och dess näringsliv.” Och under strategier går att läsa

att 90 procent av befolkningen ska ha tillgång till fiberoptiskt bredband

med en kapacitet om minst 100 Mbit/s senast 2020 (Mullsjö, 2017a:33).

Teknisk utveckling för en hållbar utveckling

I en bilaga till översiktsplanen finns ett planeringsunderlag som handlar

om kommunens förutsättningar där en del framtidsspaningar kopplat till

ny teknik görs. Där skriver kommunen bland annat att det kommer att

krävas stora förändringar inom kommunens näringsliv för att åstad-

komma en hållbar utveckling i samhället. Nya lösningar kommer att krä-

vas inom energiförsörjning och transporter. Vidare beskriver de hur Re-

geringens miljövårdsberedning gör bedömningen att det kommer att be-

hövas teknikgenombrott, helt nya affärskoncept, nya synsätt och nya sor-

ters samarbeten för att lösa framtidens miljöutmaningar (Mullsjö,

2017b:7).

Sammanfattning:

● Mullsjö kommun beskriver digitaliseringen som ett sätt att knyta

samman landsbygd och tätorter med omvärlden och de har som

mål att det innovativa och öppna samhället ska främja näringsliv

och verksamheter som är kunskapsintensiva

● De lyfter att ett väl utbyggt bredband är nödvändigt för en positiv

utveckling av kommunen

● De bevakar utvecklingen av nya produktionsmetoder, antalet el-

bilar och behov av laddningsstolpar och energibesparande belys-

ning

● De har inget eget kapitel för omvärldsanalyser eller trendspaning

men en bilaga för förutsättningar med vissa spaningar.

41

Boverket

2.12. Ängelholm (2017) I visionen för Ängelholm 2020 lyfts inte den snabba tekniska utveckling-

en. Däremot går det att läsa under mål att översiktsplaneringen ska ge

plats för innovationer och ny teknik inom t.ex. områdena bygg, energi,

transporter, avfall, kommunala samt enskilda vatten och avlopp (Ängel-

holms kommun, 2017a:21).

Teknologisk utveckling

I avsnittet Ängelholms roll i Öresundsregionen har de identifierat ett antal

viktiga omvärldstrender som globalisering, urbanisering och teknologiut-

veckling. De beskriver att den tekniska utvecklingen skapar nya möjlig-

heter, framförallt när det gäller miljö- och energiområdet. Utvecklingen

bidrar också till en ökad rörlighet och förbättrad digital kommunikation.

Detta förändrar förutsättningarna för kommunikation, demokrati och ar-

betsliv (Ängelholms kommun, 2017a:27). De skriver också om hur för-

ändringstakten ökar. Idag finns mer kunskap, mer att producera och kon-

sumera, mer att kommunicera, fler transporter och en större integration.

Människor idag gör fler val och strävar efter utveckling, ny kunskap och

förbättring vilket gör att förändringstakten ökar ytterligare.

Hur detta sedan kommer till uttryck i strategierna är bland annat genom

att de skriver om att rena, bränslesnåla och tysta fordon bör främjas. Li-

kaså etablering av laddning av elbilar och tankställen för förnybara driv-

medel (Ängelholms kommun, 2017a:46). Förnyelsebar energi är något

kommunen vill satsa på. Bland annat går teknikutvecklingen för vindkraft

snabbt framåt och kommunen ska vara öppen för ny vindkraftsteknik

(Ängelholms kommun, 2017a:51). Ur klimatsynpunkt är trafiken den

största utmaningen. För att minska koldioxidutsläppen behöver resebete-

ende förändras, fordonstekniken utvecklas och bränsletyper ändras (Äng-

elholms kommun, 2017a:42). En förändrad och utvecklad fordonsteknik,

ändrade bränsletyper och en beteendeförändring när det kommer till re-

sande ses som viktiga steg i att minska koldioxidutsläppen. Ny höghas-

tighetsjärnväg ska i framtiden öka tillgängligheten, minska restiderna och

öka bostadsbyggandet (Ängelholms kommun, 2017a:44).

Digital infrastruktur

Alla i Ängelholm ska ha tillgång till bredband, i städer såväl som på

landsbygden. Detta eftersom digital infrastruktur ses som ett viktigt in-

strument för att skapa ett hållbart samhälle. Den är bra för miljön, då ar-

betsresor sparas och transporter kan undvikas. Den digitala infrastruk-

turen skapar även förutsättningar för en hållbar tillväxt, konkurrenskraft

och innovationsförmåga (Ängelholms kommun, 2017a:49, 87). Vidare

beskriver de under avsnittet En attraktiv livsmiljö att en digitaliserad kul-

42

Boverket

tur kan användas för att tillgängliggöra kulturutbudet för kommunens alla

invånare (Ängelholms kommun, 2017a:58).

Främja ny miljöteknik och smarta lösningar

Kommunen säger sig vara villiga att våga testa ny teknik och främja

smarta miljömässiga lösningar för att skapa en hållbar utveckling. Det

kan handla om allt från förnybar energi, rening och fördröjning av dag-

vatten till transportområdet. Ny teknik kan locka nya företag inom miljö-

teknik, såsom cleantech och life scienceföretag (Ängelholms kommun,

2017a:54). Projekt kring ny och innovativ miljöteknik ska även finnas i

anslutning till nybyggnation (Ängelholms kommun, 2017b:36). Detta

återkommer i strategier rörande näringslivet. Kommunen ser att miljötek-

niksektorn växt kraftigt och att miljöintresset har gett effekt i hur med-

borgare och företag väljer produkter. Ängelholm ska därför främja ny

miljöteknik och smarta lösningar för att nå de energimål som satts upp

och för att vara en attraktiv kommun för företag att etablera sig i (Ängel-

holms kommun, 2017a:88).

Strategierna för kultur, näringsliv och identitetsskapande tar sig inte di-

rekt några rumsliga uttryck i planen. Dessa är svåra att hitta förutom ut-

byggnad av höghastighetsjärnväg, fler laddstationer för eldrivna fordon

och en utbyggnad av bredband. De har tidigare tagit upp hur teknologiut-

vecklingen påverkar människor men det är inget som tar sig uttryck i pla-

nen. Istället talas det om beteendeförändringar och satsningar på grön

teknik, innovationer och att smarta lösningar ska främjas samt att kom-

munen ska våga testa ny teknik för att nå en hållbar utveckling.

Plan för utveckling av IT och digitalisering

Plan för utveckling av IT och digitalisering är inte en del av översiktspla-

nen utan ett kompletterande dokument. I planen finns ett avsnitt som be-

handlar samhällsutveckling. Målet är att Ängelholm ska ligga i framkant

inom digitaliseringen och på så vis skapa goda förutsättningar för tillväxt,

medborgare och näringsliv. De utvecklingsområden som tas upp handlar

främst om utbyggt bredband i hela Ängelholm men även gratis wifi på of-

fentliga platser samt att en 3D modell över kommunen ska tas fram som

ska fungera som underlag i samhällsplaneringen (Ängelholms kommun,

2017c:13–14).

Sammanfattning:

● Ängelholms kommun identifierar ett antal viktiga omvärldstren-

der som globalisering, urbanisering, acceleration och teknologi-

utveckling

● De har som mål att en utbyggnad av bredband som når alla ska

ske

43

Boverket

○ Detta skapar förutsättningar för en hållbar tillväxt, kon-

kurrenskraft och innovationsförmåga

● De vill främja ny miljöteknik och smarta lösningar i syfte att

○ Uppnå energimål

○ Locka nya företag

○ Hitta lösningar för förnybar energi, rening, fördröjning

av dagvatten, transporter och drivmedel

2.14. Åre (2017)

Trender och viktiga planeringsfrågor

Åre har ett avsnitt som de kallar Våra viktigaste framtidsutmaningar där

världsomfattande trender tas upp samt viktiga frågor kopplat till sam-

hällsplaneringen.

De tar bland annat upp klimatförändringarna och frågor för planeringen:

● Hur kan vi göra transporter klimatneutrala?

● Hur skapar vi energismarta samhällsstrukturer och hur anpassar

vi den befintliga samhällsstrukturen så att den blir energieffekti-

vare?

● Hur ska vi anpassa bebyggelse och tekniska system så att struk-

turerna klarar ökade påfrestningar vid extrema väder?

Trender som globalisering, urbanisering och förändrad åldersfördelning

lyfts men inte digitalisering och den snabba tekniska utvecklingen (Åre

kommun, 2017:18).

SÖT-samarbetet och Green Highway

Ett arbete som sker parallellt med översiktsplaneringen är SÖT-

samarbetet och delprojektet Green Highway. Det är ett samarbete startat

av Åre, Sundsvalls, Östersunds och Trondheims kommuner. Green Hig-

hway projektet har som mål att skapa en fossilbränslefri transportkorridor

från Sundsvall via Östersund och Åre till Trondheim och det kopplar ihop

forskning och utveckling med näringsliv och offentlig sektor. Projektet

syftar till att skapa ökad tillgänglighet, affärsmöjligheter, hållbar tillväxt,

minskad klimatpåverkan och attraktiv miljö för turister och boende (Åre

kommun, 2017:11).

Digital infrastruktur

De strategiska utgångspunkterna ska visa kommunens förhållningssätt till

planering utifrån framtidsutmaningar, målbild och övergripande plane-

ringsstrategier. Där beskriver Åre kommun att de vill planera för sam-

hällsstrukturer som ger tillgång till effektiva transporter, arbeten, digital

44

Boverket

kommunikation, aktiviteter, boenden, bra utbildning och god service -

både idag och i framtiden. En metod för att nå dit är att skapa en god till-

gänglighet genom satsningar på en väl utbyggd digital infrastruktur. Detta

är särskilt viktigt i de bygder som inte har ett tillräckligt befolkningsun-

derlag för att möjliggöra kollektivtrafik med god turtäthet. En förbättrad

IT-infrastruktur ses även som ett sätt för att minska transportbehovet (Åre

kommun, 2017:21).

Hållbara transporter

De allmänna intressena ger information om hur kommunen tänker hantera

olika planeringsfrågor utifrån en tematisk indelning. Där står det bl.a. om

utveckling av kommunikationer och transportinfrastruktur. Där vill Åre

satsa på gång och cykel samt kollektivtrafik. På sikt kan system med kol-

lektiva fordonslösningar (till exempel olika typer av bilpooler) bli aktu-

ella både i kommunens ytterområden och i Åredalen. Dessa kan komplet-

tera och i viss mån ersätta den traditionella personbils- och busstrafiken

(Åre kommun, 2017:29). Kommunen ska främja utvecklingen av infra-

strukturen för förnyelsebara och ekologiskt hållbara drivmedel och bör på

sikt ta fram en markstrategi för alternativa bränslestationer. Laddstationer

för elbilar bör placeras i centrala och logistiskt fördelaktiga lägen i sam-

hällena (Åre kommun, 2017:30–31). De tänker sig även att parkerings-

normen för fossilfria fordon bör ses över som ett led i att främja över-

gången till en fossilfri fordonsflotta (Åre kommun, 2017:31). I kapitlet

utvecklingsprinciper tar kommunen upp lokala utvecklingsstrategier. Där

nämns utveckling av Meråkerbanan som 2019 kommer vara elektrifierad

(Åre kommun, 2017:61). Det pågår forskning med försöksverksamhet

kring utveckling av biobränslen som kommunen är positivt inställd till

(Åre kommun, 2017:72).

Bredbandsstrategi

Kommunen ska ta fram en bredbandsstrategi med en målsättning för ut-

veckling av bredband i kommunen. Prioriteringen av bredbandsutbygg-

nad bör enligt kommunen samspela med översiktsplanens strategier för

utveckling (Åre kommun, 2017:32). För Åre ses distansutbildning som

ett sätt att kunna erbjuda högre utbildning men det kräver en väl utbyggd

IT-infrastruktur (Åre kommun, 2017:36). Den digitala infrastrukturen,

tillsammans med gestaltning, tillgänglighet till lokala kommunikationer

och transportstrukturer, styrning av trafikflöden samt kopplingar mellan

målpunkter är de kommunikationer kommunen behöver planera för när

det kommer till att utveckla besöksnäringen (Åre kommun, 2017:34).

Sammanfattning:

● Åre kommun tar upp digital teknik och annan teknisk utveckling

kopplat till de allmänna intressena.

45

Boverket

● Digital infrastruktur i form av utbyggnad av bredband, vilket bl.a.

gynnar distansutbildningar, är ett tydligt inslag.

● Kommunen ska främja utvecklingen av infrastrukturen för förny-

elsebara och ekologiskt hållbara drivmedel och bör på sikt ta

fram en markstrategi för alternativa bränslestationer.

● De lyfter att laddstationer för elbilar bör placeras i centrala och

logistiskt fördelaktiga lägen och parkeringsnormen för fossilfria

fordon bör ses över.

2.15. Boden (2017)

IT-näringen och etableringar av datacenter

Boden diskuterar inte digitaliseringen som en viktig omvärldstrend i ett

eget specifikt avsnitt. I kapitlet utgångspunkter finns ett avsnitt kallat

Regionala samband och mellankommunala intressen. Där beskriver Bo-

den att det de senaste åren har genomförts miljardinvesteringar i datacen-

ter i Norrbotten. Efterfrågan på platser med säker, kostnadseffektiv och

långsiktig hållbar energiförsörjning för uppförande av datacenter förvän-

tas fortsätta öka i och med att allt fler väljer att lagra data och information

i olika molntjänster på servrar. I Bodens kommun finns idag datacenter

och serverhallar men det finns också goda förutsättningar att etablera fler

genom säker energiförsörjning från förnyelsebara källor och ett kallt kli-

mat som skapar förutsättningar för hållbar kylning av servrarna. Bodens

kommun samarbetar med Luleå, Piteå och Älvsbyn med att kunna er-

bjuda mark för uppförande av serverhallar i Norrbotten. Det är viktigt

med ett fortsatt tätt samarbete mellan kommunerna då investeringar i IT-

baserade näringar skapar en starkare arbetsmarknad där olika kompeten-

ser efterfrågas (Bodens kommun, 2017:14). Kommunen ser positivt på

satsningar på IT-infrastruktur då det också ökar tillgängligheten till högre

utbildning för boende i Boden (Bodens kommun, 2017:19).

Satsningar på IT-infrastrukturen syns även under Framtida mark -och

vattenanvändning. De förväntar sig stora investeringar i IT-näringen och

att detta kommer leda till fler arbetstillfällen inom anläggning och drift av

serverhallar och datacenter. Redan etablerade datacenter har skapat 50

varaktiga arbetstillfällen inom kommunen. Boden Business Agency upp-

skattar att datacenter kan komma att innebära 400 till 500 varaktiga arbe-

ten inom kommunen till år 2020 (Bodens kommun, 2017:92).

Satsningar på miljöteknik och Cleantech

Kommunen inriktar sig även på miljöteknik och Cleantech. Satsningar

inom miljöteknikområdet pågår genom etableringen av ett innovations-

46

Boverket

centrum. Boden Cleantech Center kommer omfatta ny förädling av rest-

produkter till alternativa bränslen samt nya återvinningsprocesser, be-

handlingar samt deponering. Intentionen är en materialhantering med

minskad miljöbelastning och maximalt nyttjande av materialflöden på

den lokala och regionala marknaden. Avsikten är att säkerställa ytterli-

gare utveckling av området genom strategiska markinköp av kommunen

(Bodens kommun, 2017:92). Området för Boden Cleantech center är ut-

pekat som verksamhetsområde, VU9, i planen. Verksamhetsområdet fö-

reslås med viss utvidgning från befintlig verksamhet för framtida expans-

ion inom framförallt innovationsområde för miljöteknik (Bodens kom-

mun, 2017:98).

Teknisk försörjning

Utöver detta vill kommunen arbeta fram en strategi för utbyggnaden av

bredband i kommunen, eftersom det är en viktig del av den tekniska för-

sörjningen samt att tillgången till bra bredband ofta avgör var människor

väljer att bosätta sig eller bedriva sin verksamhet (Bodens kommun,

2017:102).

Förespråkar hållbara resor med förnyelsebara drivmedel

De nämner det nationella målet om en fossiloberoende fordonsflotta år

2030 vilket kommer kräva stora omställningar. Resorna i kommunen be-

höver bli mer energieffektiva genom att människor väljer andra trafikslag

än bilen. Kommunens storlek försvårar detta och resor med bil kan i vissa

fall vara svåra att ersätta, därför behöver kommunen istället förespråka

klimatsmarta resor genom användande av förnybara drivmedel. Kommu-

nen ser även att bebyggelseutvecklingen spelar stor roll för förutsättning-

arna att nyttja hållbara transportsätt. Utvecklingen i kommunen ska ses i

ett helhetsperspektiv där trafik- och infrastrukturfrågor är en viktig del

(Bodens kommun, 2017:104). Detta syns även i de allmänna intressena

där kommunen säger sig vilja verka för infrastruktursatsningar som stär-

ker de regionala sambanden, i synnerhet hållbara transportlösningar (Bo-

dens kommun, 2017:56).

Sammanfattning:

● Bodens kommun har en tydlig inriktning mot miljöteknik via

Boden Cleantech Center

● IT-näringen är stark i kommunen. Hög efterfrågan på datacenter

och serverhallar.

● Förespråka hållbara resor med förnyelsebara drivmedel.

● Önskar arbeta för ökad tillgång till bra bredband

47

Boverket

2.16. Norrköping (2017)

Trendspaning utan digitaliseringen

Sökorden gav inte många träffar i Norrköpings översiktsplan från 2017.

De trendspaningar de gjort handlar om ett om ökat antal arbetstillfällen

(Norrköpings kommun, 2017:20) och att övergripande dokument har lagt

fast en inriktning om ökad andel hållbara resor framförallt i staden.

Kommunen vill då se ett trendbrott i val av transportmedel och ett ökande

andel pendlingssträckor med cykel och elcykel (Norrköpings kommun,

2017:26, 30).

Beteendeförändringar lika viktiga som tekniska lösningar

Norrköping skriver att det för klimatomställningen inte räcker med tek-

niska förbättringar utan ett förändrat resande måste till (Norrköpings

kommun, 2017:34). De lyfter att de ska satsa på kollektiv-, gång- och cy-

keltrafik och minska bilismen. I sin strategi skriver de “Parkeringsförut-

sättningar har kraftig påverkan på bilanvändningen och parkeringspla-

neringen behöver därför tydligt samordnas med övrig planering samt ut-

vecklas avseende kontinuerlig uppföljning och möjligheter som till exem-

pel informationssystem, bilpooler och samnyttjande.” (Norrköpings

kommun, 2017:34). Ökande pendling, fritidsresande, befolkning och

ökande krav på tillgänglighet ger nya krav på omställning till flexiblare

trafiksystem (Norrköpings kommun, 2017:26). Senare beskrivs att hög

reshastighet kan erhållas genom att använda lösningar som rekommende-

ras för BRT-system (Bus Rapid Transit) (Norrköpings kommun,

2017:32). I strategin för cykeltrafik står det att de vill utveckla tekniska

informationssystem för ökad orienterbarhet i cykelvägnätet (Norrköping

kommun, 2017:30).

Sammanfattning:

● Norrköpings kommun berör inte den tekniska utvecklingen i nå-

gon större utsträckning

● De lyfter att klimatomställningen kräver förändrade resmönster

● Som en del i att öka cykeltrafiken nämns utveckling av tekniska

informationssystem för ökad orienterbarhet i cykelvägnätet.

● De lyfter att trender i samhället leder till ökande krav på tillgäng-

lighet som ger nya krav på omställning till flexiblare trafiksy-

stem.

48

Boverket

2.17. Uppsala (2016)

Framtidsbild

Uppsala kommun lyfter i översiktsplanen sin framtidsbild för hur Upp-

sala ska vara år 2050. De lyfter en framtidsbild där stadens invånare är i

fokus - det ska vara lätt att leva och verka i Uppsala, med närhet både till

jobb och fritid. De målar upp en framtid där stadens invånare klarar sig

utan bil och istället använder sig av kollektiva färdmedel, cykel och gång

(Uppsala kommun, 2016:6).

Starka kunskaps-och innovationsmiljöer

Kommunen går igenom hur mark- och vattenområden i kommunen ska

användas och utvecklas. Ett prioriteringsområde kallar de En drivande

kraft i världen. Det handlar om att Uppsala år 2050 har starka kunskaps-

och innovationsmiljöer som bidrar till lösningar på globala samhällsut-

maningar och drar till sig kompetenser, investeringar och företag från

hela världen. Detta ska ske exempelvis genom goda kommunikationer,

både fysiska och digitala. Det reserveras utrymme för den kunskapsinten-

siva sektorns etablering och utveckling, uppskattningsvis kommer minst

hälften av de nya jobb som skapas komma till inom så kallade kunskaps-

intensiva yrken i den privata sektorn (Uppsala kommun, 2016:14).

Flexibla strategier

Strukturbild 2050 sammanfattar den önskade utvecklingen. Hur vi arbetar

förändras och kommunen nämner ett ökat distansarbete (Uppsala kom-

mun, 2016:26). De nämner flera gånger att samordning och integrering av

olika system, bl.a. digitala, är viktigt för en effektiv användning (Uppsala

kommun, 2016:31). Långsiktiga strategier som även är öppna för föränd-

ringar eftersträvas. Exempelvis vill de ha ett medskapande av medbor-

garna i samhällsutvecklingen och i platsers utveckling, användning, för-

valtning och successiva förändring (Uppsala kommun, 2016:41).

Transporter

När det kommer till transporter vill kommunen ha sammanhängande sy-

stem för yteffektiva och miljövänliga färdmedel. En generell riktlinje för

alla markområden är att ett tydligt nyttjande av solenergi ska beaktas och

främjas (Uppsala kommun, 2016:31). Även synergier och samordning

mellan vatten- och avloppssystemen, energisystemen, avloppssystemen

samt informations- och kommunikationssystemen beaktas och likaså

möjligheter för bilpooler och stöd för elektrifiering av fordonsflottan

(Uppsala kommun, 2016:43).

49

Boverket

Särskilda insatser de närmaste åren

Inom de närmsta åren ser Uppsala kommun att de kommer behöva sär-

skilda insatser. Kommunen vill stimulera innovativa lösningar och test-

bäddar vid planering och byggande. De tar även upp att kommunen och

landstinget behöver ta ett vägvalsbeslut angående ett kapacitetsstarkt kol-

lektivtrafiksystem, antigen busstrafiksystemet BRT eller stadsspårväg

(Uppsala kommun, 2016:153, 160).

Framtida trendspaningar

Samhället påverkas av globala utmaningar som klimatförändringar, urba-

nisering och sociala spänningar. Detta ställer krav på handlingskraft och

ansvarstagande, därför vill Uppsala börja med löpande trendspaning,

samarbeten och anpassning efter globala förändringar. De tror att de kan

lyckas väl om de kan ta tillvara på nya lösningar inom resurshushållning,

giftfri miljö, kretslopp och för människors hälsa. En systematisk trend-

spaning, omvärldsanalys och benchmarking kan öka förmågan att hantera

förändringar och för att hålla en långsiktigt hög kvalitet och effektivitet i

planering och byggande (Uppsala kommun,2016:161, 169).

Sammanfattning:

● Uppsala kommun har inga tydliga trendspaning-

ar/omvärldsanalyser där digitaliseringen lyfts. De nämner globala

utmaningar som klimatförändringar, urbanisering och sociala

spänningar

● 2050 tror kommunen att det är vanligare med solenergi och egen

energiproduktion på landsbygden och elektrifieringen av fordons-

flottan nämns

● Kommunen tror att sätten att arbeta förändras och kommunen

nämner ett ökat distansarbete

● Kommunen vill ha långsiktiga strategier som är öppna för föränd-

ringar

● De skriver att löpande trendspaning kommer vara viktigt för att

möta framtida utmaningar

2.18. Årjäng (2016)

Utbyggnad av fibernätet

Årjäng är en landsbygdskommun och det är viktigt att de boende på

landsbygden har samma möjligheter att utvecklas som de i tätorterna. I

och med fiberutbyggnaden som sker i dagsläget kommer alla invånare få

samma tillgång till informationsteknik. Under kapitlet för kommunikat-

ioner beskriver kommunen sina tankar kring elektronisk infrastruktur. De

50

Boverket

beskriver hur det idag finns det möjligheter att arbeta hemma, hålla kon-

takten med familj och vänner via internet, få medicinska kontroller och

studera på distans. Detta medför att kommunen håller på att bygga ut fi-

bernätet för sina invånare som ett steg i att öka deras livskvalitet och till-

gänglighet (Årjängs kommun, 2016:31).

Kommunala rekommendationer:

● Möjliggöra för attraktiva möjligheter att bo och verka i hela

kommunen via mobilteknik och fibernät

● Stimulera fortsatt fiberutbyggnad

Grön teknisk infrastruktur

Kommunen vill fokusera på grön teknisk infrastruktur, där det handlar

om att minska konsumtionen av energi, fossila transporter, material och

avfall. Ett miljövänligt kretsloppstänk från inköp till återvinning är viktigt

och Årjängs kommun arbetar tillsammans med SundaHus för att effekti-

visera den gröna elektroniska infrastrukturen. Grön elektronisk infra-

struktur är en del av arbetet att nå det regionala målet ett klimatneutralt

Värmland 2030 som Region Värmland har antagit (Årjängs kommun,

2016:31).

Smart energianvändning

Kommunen ser ett sätt att minska förbrukningen av energi genom att

främja och stimulera lokal produktion av kraft och värme. I Årjäng pro-

duceras energi idag med fjärrvärmeverk, vindkraft och vattenkraft samt

en solcellsanläggning (Årjängs kommun, 2016:36). Det är viktigt att den

lokala produktionen av energieffektiva krafter stimuleras och ges möjlig-

het att under gynnsamma förhållanden leverera energi på ett smart och

miljömässigt sätt. Det pågår arbete med att energieffektivisera de kom-

munala fastigheterna. Ett projekt med miljöprofil är Nordmarkens högs-

kola. Taket på skolan har ett tätskikt bestående av mineralet Olivin som

äter upp växthusgaser och de har även en solcellsanläggning för att pro-

ducera egen el till byggnaden (Årjängs kommun, 2016:36).

Sammanfattning:

● Årjängs kommun satsar på fortsatt fiberutbyggnad

● De har inget eget kapitel för vision eller trender kopplat till tek-

nik och digitalisering

● Grön elektronisk infrastruktur med ett kretsloppstänk är en del av

planförslaget

● De har som mål att använda ny teknik för grönt och hållbart byg-

gande

51

Boverket

2.19. Älmhult (2016)

Älmhults kommun fokuserar inte på digitaliseringen i sin översiktsplan,

sökorden får inte många träffar och det är få åtgärder kopplade till fram-

tidens teknik som tas i beaktning.

Förnyelsebar energi

Energiförsörjningen i Älmhult ska grundas på förnybar energi med fokus

på energieffektivitet i både stor och liten skala. Kommunen vill bygga ut

fjärrvärmenätet. Nyttan med att investera i en lokal biogasanläggning kan

utredas och kommunen vill aktivt bevaka utvecklingen på området (Älm-

hults kommun, 2016:36). Kommunen ska även verka för att utvinning av

solenergi ökar, som komplement till övrig energiförsörjning. Detta ge-

nom att föregå med gott exempel på kommunägda fastigheter. De ser att

solcellsparker kan bli aktuellt i framtiden vilket kan komma att kräva yt-

terligare markanspråk (Älmhults kommun, 2016:36).

Tillgång till snabbt bredband

Den tekniska försörjningen handlar även om tillgången till bredband. Det

ska finnas god tillgång till snabbt och stabilt bredband i tätorter och på

landsbygden. Kommunens mål är att alla permanenta hushåll ska ha er-

bjudits möjlighet att ansluta sig till fibernät år 2020. Anslutning till 4G

master tas upp. Frågan om möjligheterna till att ställa krav på öppna mo-

bilmaster samt att tillskapa samhällsmaster ska prövas enligt planen

(Älmhults kommun, 2016:40).

Nya höghastighetståg

Inga nya tekniska lösningar diskuteras för kommunikationer och trans-

port. Älmhult vill ha höghastighetståg i kommunen och tätare turer för

busstrafiken samt förbättrade pendlingsmöjligheter t.ex. genom superbus-

skonceptet till Kristianstad och Östra Göinge (Älmhults kommun,

2016:30).

Näringsliv och handel

När näringslivet tas upp går det att läsa om hur verksamheter med kopp-

ling till kunskapsintensivt företagande ska ges särskilt fokus. Kommunen

utvecklar dock inte vilken typ av företag de kan tänka sig i framtiden. I

avsnittet som behandlar handel skriver kommunen om nischade handels-

områden. Där tas västra Älmhults centralort upp som ett område för dag-

ligvaruhandel och de ser att en drivmedels-/laddstation kan vara aktuellt i

anslutning till denna verksamhet (Älmhults kommun, 2016:21).

52

Boverket

Sammanfattning:

● Älmhults kommun har inga framtids-/trendspaningar

● De lyfter att laddstationer kan bli aktuellt

● Kommunen ser att en utbyggnad av bredband i tätort och lands-

bygd blir viktigt och de vill se över möjligheten för krav på

öppna 4G master och samhällsmaster

● De lyfter vikten av att följa utvecklingen för biogasanläggningar

● De vill vara ett föredöme gällande användandet av solenergi och

är öppna för idén om en framtida solcellspark

2.20. Östhammar (2016)

En region baserad på kunskap och innovation

Den regionala utvecklingsstrategin i Östhammars översiktsplan innehåller

mål om att skapa En nyskapande region som handlar om att de vill ut-

veckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation. Mer om strategin

går de inte in på förutom att den vänder sig till personer och organisation-

er som vill vara med och påverka regionens långsiktiga utveckling. Och

att den är styrande för aktörer på nationell och regional nivå, stödjande

för dem som verkar på kommunal och lokal nivå och inspirerande för

dem som finns i näringslivet och den ideella sektorn (Östhammars kom-

mun, 2016:21).

Flexibla, smarta och digitala kommunikationer

I Östhammars framtidsbild för 2025 beskriver de ett samhälle med goda

kommunikationer. Viktiga bebyggelsestråk på landsbygden kan bindas

samman med de större tätorterna och andra viktiga målpunkter med an-

ropsstyrd kollektivtrafik. Kommunen planerar för att anlägga pendlarpar-

keringar vid strategiska lägen för att minska biltrafiken. Järnvägen mellan

Hargshamn och Örbyhus kan i framtiden trafikeras av lokala persontåg

som erbjuder bekvämt resande mellan orterna längs sträckan och möjlig-

heter att resa vidare med tåg mot Stockholm och Gävle (Östhammars

kommun, 2016:11). Kommunen vill ha flexibla kommunikationer, men

de tänker sig en utveckling i små steg för att komma fram till smarta nya

lösningar, exempelvis med dieseldriven persontågstrafik i väntan på en

elektrifierad bana. Ett heltäckande bredband skapar förutsättningar att

verka och bo lokalt, även i kustområdet och på landsbygden (Östhammars

kommun, 2016:9). Den digitala infrastrukturen ses som viktigt eftersom

allt större mängder information utväxlas digitalt. En väl utbyggd digital

infrastruktur underlättar även distansarbete, vilket i sin tur kan minska

behovet av arbetspendling. En fortsatt utbyggnad av fibernätet är mycket

53

Boverket

angelägen för Östhammar och 2050 vill de se att bredbandsnätet byggts

ut längst prioriterade kommunikationsstråk (Östhammars kommun,

2016:73–74).

Klimatsmart teknik

Kommunen vill vara miljösmart och hitta smarta lösningar för energiför-

sörjning, vatten- och avloppshantering, avfall, miljöskydd och klimatbe-

redskap. Ett sätt är att våga tänka utanför ramarna och ta in ny teknik och

ny kunskap. Ibland kan det handla om att bara göra rätt sak vid rätt till-

fälle (Östhammars kommun, 2016:73). Hur det konkret tänker ta till sig

ny teknik och kunskap är inget de utvecklar mer under förutsättningar.

Under Framtida mark-och vattenanvändning skriver de om att för att nå

en långsiktigt hållbar utveckling behöver beroendet av fossila energislag

minska och energianvändningen effektiviseras (Östhammars kommun,

2016:73). Utöver det vill kommunen verka för att öka kunskapen om och

användningen av klimatsmart teknik bland invånare och företag. Exempel

på klimatsmart teknik är elfordon, lågenergihus och solcellsanläggningar.

Vidare ser Östhammar att lösningar som passivhus, bergvärme, solel och

vindkraft är intressant för kommunen. Målbilden för 2025 innehåller en

strategi för hur solenergi kan utvecklas i kommunen, liksom en studie

över möjligheterna att försörja mindre områden genom att använda när-

värme (Östhammars kommun, 2016:73).

Sammanfattning:

● Östhammar kommuns målbild 2025 innehåller digitala lösningar

men det finns inget särskilt avsnitt vigt åt digitalisering och tek-

nikens möjligheter.

● De har som mål att anropsstyrd kollektivtrafik ska finnas på

landsbygden till år 2025

● De vill arbeta för en öka kunskapen hos medborgare och företag

angående klimatsmart teknik såsom elfordon, lågenergihus och

solcellsanläggningar

● De önskar satsa på digital infrastruktur och utbyggnad av fibernä-

tet

2.21. Piteå (2016)

Trendspaning: digitalisering, ökad automatisering och utveckl-ingen mot ett e-samhälle

Översiktsplanen har en bilaga som kallas planeringsunderlag. Där presen-

teras nuläget, var kommunen står idag i sitt arbete och vilka förutsätt-

54

Boverket

ningar som finns att jobba med. Kapitlet Hållbara resor och transporter i

planeringsunderlaget har ett avsnitt som behandlar trender.

Där skriver kommunen om hur bilen börjar få en förändrad roll i städer-

nas transportsystem. Bilpooler och hyressystem blir vanligare. Automati-

serade fordon väntas slå igenom på sikt (Piteå kommun, 2016:68). Vidare

tar de upp digitaliseringen. De menar att det uppkopplade samhället ger

nya möjligheter och vårt sätt att utnyttja tekniken kommer påverka våra

beteenden. Smarta elnät och smarta städer bedöms kunna underlätta ener-

gieffektiviseringen. Detta E-samhälle förändrar resvanor och varutrans-

porter. Ökad automatisering ställer nya krav på fordon, informationssy-

stem och infrastruktur. De ser att kraven på anpassningar efter miljö och

ett förändrat klimat ökar. Här ser kommunen att tekniska lösningar kom-

mer bidra till anpassningen men inte kommer varar tillräckligt utan även

hårdare styrmedel kommer behövas (Piteå kommun, 2016:69). Dessa ef-

fekter är inget som lyfts i planens huvuddokument Planstrategi som pe-

kar ut strategier och handlingsriktningar gällande mark- och vattenan-

vändning i kommunen fram till och med 2030.

Digital infrastruktur

I delen innehållandes strategier tar Piteå upp att de ska ha en väl utbyggd

digital infrastruktur eftersom de ser att det ökar möjligheterna för tillväxt,

konkurrenskraft och innovationsförmåga. Senast år 2020 ska alla i kom-

munen ha möjlighet att ansluta sig till bredband med hög kapacitet (Piteå

kommun, 2016:21).

● Kommunen ska identifiera underförsörjda områden och aktivt

främja utbyggnad i dessa.

● Planeringen av IT-infrastrukturen ska samordnas med planering-

en av övrig infrastruktur såsom vägar, fjärrvärme, biogas, vatten

och avlopp

En väl utbyggd digital infrastruktur har stor betydelse för att kunna utöka

arbetsmarknaden och utbildningsmöjligheter på distans (Piteå kommun,

2016:21).

Fossiloberoende kommun

Under kapitlet klimat och energi i översiktsplan skriver Piteå att de strä-

var efter att bli en fossiloberoende kommun.

● Kommunen ska verka för lösningar som bidrar till att Piteå fort-

satt är nettoexportör av förnybar energi.

● Kommunen ska verka för att förnybara drivmedel ska bli ett reellt

alternativ för hållbara transporter.

55

Boverket

● En effektiv energianvändning ska beaktas tidigt i planeringspro-

cessen vid exempelvis byggande samt resor och transporter.

● Den fysiska planeringen ska ta hänsyn till behovet av mark för

distribution av energi (för fjärrvärme, fjärrkyla, vindkraft, sole-

nergi och bioenergi etcetera).

● Genom satsningar på infrastruktur ska förutsättningar skapas för

alternativa transportfordon och drivmedel (exempelvis laddstat-

ioner för elbilar och tankställe för biobränsle).

● Kommunen ska planera för en säker, tillräcklig och smart kraft-

försörjning (exempelvis smarta elnät) där hänsyn tas till och utgår

ifrån befintlig infrastruktur (Piteå kommun, 2016:25).

Ett avsnitt hanterar hållbara resor och transporter och där visar kommu-

nen en vilja att underlätta och utveckla möjligheter för de som använder

alternativa bränslen i fordon. Detta tror de i framtiden kan leda till ut-

veckling och tillväxt (Piteå kommun, 2016:30).

Piteå 2030 ska ha en väl fungerande fossiloberoende kollektivtrafik som

underlättar transporter i människors vardag – såväl på arbetet som på fri-

tiden. Kollektivtrafiken ska harmoniseras för att föra samman landsbygd

och stad (Piteå kommun, 2016:31). De säger även att Piteå ska vara en at-

traktiv, innovativ och hållbar destination för besöksnäring såväl som för

handeln (Piteå kommun, 2016:42).

Sammanfattning:

● Piteå kommun ser digitalisering som en viktig samhällstrend och

frågan uppmärksammas i planeringsunderlag, en bilaga till över-

siktsplanens huvuddokument

● De har som mål att satsningar på bredbandsutvecklingen ska fort-

sätta

● De lyfter att kommunen genom satsningar på infrastruktur ska

skapa förutsättningar för alternativa transportfordon och drivme-

del (exempelvis laddstationer för elbilar och tankställe för

biobränsle).

● De vill verka för en väl fungerande fossiloberoende kollektivtra-

fik

2.22. Jönköping (2016)

Översiktsplanen som är antagen 2016 innehåller inga avsnitt rörande vis-

ion, utgångspunkter eller omvärldstrender kopplat till digitalisering och

ny teknik.

56

Boverket

Elektronisk infrastruktur

Det som tas upp som kan kopplas till digitalisering och ny teknik i den

kommunala fysiska planeringen är exempelvis den tekniska försörjning-

en. Kommunen anser att den digitala infrastrukturen är en viktig del i

samhällets tekniska försörjning då elektronisk kommunikation är nöd-

vändig för de flesta verksamheter, både offentliga och privata, idag. Till-

gång till pålitligt bredband med hög kapacitet är lika viktigt för de på

landsbygden som de i tätorter. Jönköpings kommun anser att fiberbaserat

bredbandsnät är den långsiktigt mest lämpliga lösningen för IT-

kommunikation. Jönköpings kommun anser därför också att mobiltele-

fonnäten måste utvecklas så att full täckning uppnås då det på flera håll är

bristfälligt idag (Jönköpings kommun, 2016:167).

Kommunala riktlinjer:

● Kommunen ska eftersträva samordning med omkringliggande

kommuner, för att uppnå en sammanhängande infrastruktur.

● Kommunen ska arbeta utifrån Program för bredbandsutbyggnad i

Jönköpings kommun, samt uppdatera programmet vid behov.

● Kommunen ska arbeta för att 90 procent av alla hushåll och före-

tag, såväl i tätort som på landsbygd, ska ha tillgång till snabbt

bredband år 2020.

● Kommunen ska verka för att mobiltelefonnäten byggs ut och för

att öka tillförlitligheten.

● Kommunen ska stödja och samordna initiativ i form av bred-

bandsföreningar eller liknande för att hitta lokala lösningar som

bidrar till att nå målen.

● Vid detaljplaneläggning ska behoven av utbyggnad av bred-

bandskommunikation beaktas.

Den digitala infrastrukturen beskrivs som lika viktig för samhällets ut-

veckling som övrig infrastruktur. Jönköpings kommun har även en ambit-

ion att ligga i framkant avseende e-förvaltning och e-tjänster (Jönköpings

kommun, 2016:175). Utbyggnad av bredband är också något som lyfts

och prioriteras i målbilden för kommunen eftersom det ger boende och

företagare på landsbygden och i de mindre tätorterna liknande standard

som i städerna, och på så vis samma möjligheter som en snabb uppkopp-

ling innebär (Jönköpings kommun, 2016:147).

Förnyelsebar energi och smarta elnät

I avsnittet som handlar om energiförsörjningen i kommunen skriver de att

de har som mål att minska användandet av fossila bränslen och istället

öka andelen förnybar energi. Den lokala energiproduktionen i kommunen

57

Boverket

består av fjärrvärmeanläggningar, vattenkraft, vindkraft, biogas samt sol-

celler och solvärme. Solenergin kan utvecklas då den används i begränsad

skala idag (Jönköpings kommun, 2016:25).

Kommunen anser att det är viktigt att energifrågor blir belysta i all plane-

ring och de vill främja innovativa projekt och nya idéer. Jönköpings

kommun ställer sig bakom Jönköpings läns Vision 2050 – Jönköpings län

är ett plusenergilän. Visionen innebär bland annat att Jönköpings län till

år 2050 minskar behovet av energi med knappt 40 procent jämfört med år

2007 och ökar produktionen av förnybar energi så att länet blir självför-

sörjande. Detta ska göra att det finns ett överskott på förnybar energi som

sedan kan säljas till andra län och länder (Jönköpings kommun, 2016:25).

De går vidare och skriver att de vill utveckla robusta och smarta elnät.

“Smarta energinät är ett samlingsbegrepp för distributions- och använd-

ningssystem för el, värme och kyla som genom styrning med IT främjar

rätt beteenden och ett så effektivt och hållbart utnyttjande av energire-

surserna som möjligt” (Jönköpings kommun, 2016:26). De vill då ha ett

energisystem som är effektivt, hållbart, robust och säkert. De måste ta

hänsyn till detta i planeringen. Exempelvis är möjligheten till att bygga

hus och anläggningar som är bra för småskalig el- eller värmeproduktion

till stor del beroende av hur husen placeras och utformas. Hänsyn måste

även tas till framtida möjligheter att lagra energi, laddning av elfordon

och automatisering av nätfunktioner, som till exempel kopplingsutrust-

ning (Jönköpings kommun, 2016:26). De visar en medvetenhet om att

teknik som eldrivna fordon och nya sätt att lagra energi kommer att fin-

nas i framtiden men inte när eller hur de ska ta hänsyn till det i planpro-

cesserna. Enligt kommunen själva kan de, genom att belysa energifrågor

och att kommunen är positiva till att främja innovativa projekt och nya

idéer, ge mer kunskap och snabba på utvecklingen av olika teknikmöjlig-

heter (Jönköpings kommun, 2016::27).

Ett hållbart trafiksystem

Jönköpings kommun vill ha ett hållbart trafiksystem där kollektivtrafik

och gång- och cykel är norm (Jönköpings kommun, 2016:48). De är även

mycket positivt inställda till höghastighetståg som planeras mellan

Stockholm – Göteborg (Götalandsbanan) och Stockholm – Malmö

(Europabanan). Dessa höghastighetsbanor kommer ge kommunen och

regionen ytterligare tillväxtkraft (Jönköpings kommun, 2016:71).

Sammanfattning

● Jönköpings kommun har ingen spaning eller analys angående di-

gitaliseringen som en pågående trend

58

Boverket

● De lyfter vikten av att satsa på utbyggnaden av fiber

● De lyfter vikten av smarta elnät och att belysa energifrågor tidigt

i planprocesser

● De vill arbeta för att främja innovation och nya idéer

2.23. Hallsberg (2016)

Trender och IT-utveckling

Har i sitt inledande kapitel en omvärldsanalys där de belyser trender. De

lyfter klimatförändringar, globalisering, fortsatt urbanisering, mer sam-

verkan, äldre befolkning, krav på högre utbildning, IT-utveckling och

flyktingfrågan (Hallsbergs kommun, 2016:19). Under IT-utveckling iden-

tifierar kommunen ett behov av effektiva lösningar inom IT för att möj-

liggöra för arbete i hemmet, vilket skulle göra kommunen attraktiv att

och arbeta i, men också att miljöpåverkan kan minskas om behovet av ar-

betsresor minskar. En utbyggd och fungerande IT-infrastruktur menar

kommunen även är viktigt för företagandet då detta kräver alltmer flex-

ibla lösningar för att kunna verka och fungera. Även för framtida boende

på landsbygden är en fungerande IT-infrastruktur viktig. Kommunens ge-

nerella ställningstagande gentemot omvärldsanalysen är att de bör vara

observanta på omvärldsfaktorer som kan påverka planeringsförutsätt-

ningarna i Hallsbergs kommun (Hallsbergs kommun, 2016:20).

Teknisk försörjning och IT-infrastruktur

Översiktsplanen innehåller ett kapitel om teknisk försörjning varav IT-

infrastruktur är ett delkapitel. Här lyfter kommunen den explosionsartade

utvecklingen av informationsteknik, IT, där kommunen antar att IT

kommer ha en stor betydelse för hur morgondagens kommuner kommer

att arbeta. De ser både faror och möjligheter, för en liten kommun som

Hallsberg, med IT genom att företag och verksamheter inte längre är lika

beroende av lokalisering. Kommunen bedömer att risken finns att lokala

servicefunktioner på sikt läggs ner och centraliseras, men att den nya tek-

niken samtidigt kan innebära större möjligheter för landsbygdsbefolk-

ningen att ta del av samhällets gemensamma resurser och service. Med en

bra och fungerande IT-infrastruktur kan många avancerade tjänsteföretag

vara framgångsrika oavsett var deras personal befinner sig, enligt Halls-

bergs kommun, vilket gör till exempel attraktiva boendelägen viktigare

än var verksamheten är lokaliserad, något som skapar nya möjligheter för

mindre kommuner. Hallsbergs kommun lyfter även att IT ökar möjlighet-

erna för att studera på distans, vilket gör att personer som annars skulle

tvingas flytta från kommunen har möjlighet att bo kvar (Hallsbergs

kommun, 2016:108).

59

Boverket

Översiktsplanen lyfter att IT också kan ha positiva effekter på miljön ge-

nom ett minskat transportbehov. Detta då tjänsteresor för möten och

sammanträden delvis kan ersättas genom användning av den moderna in-

formationstekniken, men också möjligheten att beställa varor över inter-

net gör att vissa inköpsresor kan försvinna. Den ökade möjligheten för

arbetstagare att distansarbeta i hemmen en eller flera dagar i veckan kan

också leda till ett minskat antal transportrörelser vid pendling (Hallsbergs

kommun, 2016:109). Kommunen presenterar en kartläggning från 2014

som då visade att 69% av befolkningen i Hallsbergs kommun hade till-

gång till bredband via fiber eller fiber-LAN. Kommunen arbetar med att

ta fram prioriterade områden för utbyggnad av fiber på landsbygden

(Hallsbergs kommun, 2016:109).

I ställningstagandena som hör till kapitlet om teknisk försörjning skriver

kommunen att det är viktigt att möjligheterna och förutsättningarna för

utbyggnad av IT-infrastruktur tas i beaktande vid all fysisk planering i

kommunen, särskilt för områden menade för bostäder eller kontors- och

industrilokaler. De skriver även att en fungerande IT-infrastruktur är av-

görande för framtida boende- och verksamhetsutveckling, särskilt på

landsbygden (Hallsbergs kommun, 2016:112).

Förnyelsebar energi

Kommunikationer har även det ett eget kapitel i översiktsplanen. I ka-

pitlet ingår ett avsnitt om vägar med flera underrubriker, varav en del

handlar om förnyelsebar energi. Här spår kommunen om ett ökat använ-

dande av fordon som kör på förnyelsebara drivmedel/energislag. Kom-

munen skriver att kommunen nyligen byggt två laddstolpar till elbilar och

att fler sådana bör tillkomma. De lyfter även att bränslecellsbilar som an-

vänder vätgas är ovanliga i Sverige men att dessa har börjat serieproduce-

rats av flera större bilfabrikanter. Idag saknas sammanhållna tankstat-

ionsnät i Sverige för dessa energislag och kommunen skriver att de bör

verka för att infrastruktur skapas för de fordon som körs på förnyelsebara

drivmedel/energislag (Hallsbergs kommun, 2016:92, 101). I kapitlets till-

hörande ställningstagande kommer detta till uttryck genom att kommunen

skriver att de bör verka för att infrastruktur skapas för fordon som körs på

förnyelsebara drivmedel/energislag (Hallsbergs kommun, 2016:104).

Välfärdsteknologi och omsorg

Kommunen har ett kapitel om offentlig service som innehåller ett avsnitt

om utveckling inom vård och omsorg. Under rubriken “Service till äldre”

skriver kommunen om att framtidens äldre kommer ha nya krav, behov

och förväntningar på äldreomsorgens insatser vilket gör att kommunen

måste se över sina boendeformer så att de anpassas efter de äldres behov.

60

Boverket

Kommunen lyfter “bra bostäder för äldre”, vilka från början kan byggas

handikappanpassade med tillgång till gemensamhetslokaler och välfärds-

teknologi. Digitaliseringen av larmen inom hemtjänsten ser kommunen

som ett steg inom utvecklingen av välfärdsteknologin vilket också kan

lägga grunden för annan välfärdsteknologi som kan användas i hemmen.

Som exempel på sådana tjänster lyfter kommunen nattillsyn via webbka-

mera, rörelsesensorer, bildtelefoni och elektronisk brevlåda i Tv:n.

Kommunen konstaterar att utbyggandet av digitala tjänster troligtvis

kommer att leda till krav på utbyggnad av fiber- och stadsnätet (Halls-

bergs kommun, 2016:85). Det här med teknik och digitala tjänster inom

äldreomsorgen följer inte med in i kommunens ställningstaganden som de

har för kapitlet, mer än att kommunen skriver att de ska verka för att byg-

gande av alternativa äldreboenden ska kunna ske (Hallsbergs kommun,

2016:86).

Sammanfattning:

● Hallsbergs kommun har en omvärldsanalys som belyser trender,

varav IT-utveckling är en av dem

● De konstaterar att IT kan möjliggöra för arbete i hemmet och stu-

dier på distans vilket ger

○ minskat antal resor

○ möjlighet för personer att bo kvar i kommunen

● De lyfter att bra fungerande IT-infrastruktur krävs och att det ska

beaktas vid all fysisk planering. Viktig fråga för landsbygden.

● De lyfter förnyelsebar energi kopplade till fordon och ser

○ en ökad användning av fordon som kör på förnyelsebar

energi

○ fler laddstolpar till elbilar

○ bränslecellsbilar som ett framtida färdmedel

○ att kommunen ska verka för infrastruktur för fordon som

kör på förnyelsebar energi

● Välfärdsteknologi inom vård och omsorg kommer utvecklas i

form av

○ digitalisering av larm

○ välfärdsteknologi i hem, “bra bostäder för äldre”

■ nattillsyn via webbkamera, rörelsesensorer, bild-

telefoni och elektronisk brevlåda i Tv:n

○ ökad användning av digitala tjänster. Detta kräver ut-

byggnad av fiber- och stadsnät

61

Boverket

2.24. Gislaved (2016)

Digital delaktighet och teknik en del av visionen

Översiktsplanen är ett steg i att nå visionen. De fem viktigaste frågorna

enligt kommunen är ett rikt näringsliv, bredare utbildningsmöjligheter,

fler och attraktiva bostäder, utbyggd och förstärkt infrastruktur samt in-

kluderande samhällen. Tillgången till bredband anses vara en förutsätt-

ning för att människor ska kunna bo och driva företag i hela kommunen

samt för att kunna ta tillvara de möjligheter till ökad konkurrens och in-

novationskraft som utvecklingen ger. Det är även viktigt för att kunna ut-

öva sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter och en digital delak-

tighet och utbyggnad av infrastruktur är på så sätt en förutsättning för ut-

vecklingen av E-samhället (Gislaveds kommun, 2014:2; 2016:7).

Utvecklingsområden: Social hållbarhet & kommunikationer

Den digitala delaktigheten nämns som viktig när det kommer till social

hållbarhet och främst för vård och omsorg. Den digitala delaktigheten,

inklusive e-hälsa, ska utvecklas för att förstärka trygghet och kvalitet

(Gislaveds kommun, 2014:18).

Angående vägar skriver kommunen att i kombination med de olika väg-

stråken måste också infrastruktur för olika typer av drivmedel planeras

(Gislaveds kommun, 2014:24). Vilka typer av drivmedel preciseras inte. I

bilaga 6 har kommunen en ordlista där drivmedel benämns som bensin,

diesel, gas, el m.m. (Gislaveds kommun, 2014:70). Kommande höghas-

tighetsbanor nämns och den befintliga strukturen av anslutningar mot

dessa ska förstärkas till exempelvis genom elektrifiering Halmstad-

Nässjöbanan (Gislaveds kommun, 2014:26).

Tillgång till snabbt bredband

Precis som visionen beskriver så ser kommunen snabbt bredband som en

grundförutsättning för att e-samhället ska kunna bli verklighet. Med

snabbt bredband avses i första hand fibernät medan mobilnäten kommer

att utgöra komplement. Vidare skriver Gislaveds kommun att mobiltele-

fonitekniken bidrar stort till samhällsutvecklingen och leder bland annat

till ökad trygghet för individen. Därför ska en hög grad av mobiltelefon-

täckning i kommunen eftersträvas (Gislaveds kommun, 2014:28).

Ställningstaganden:

● Kommunen strävar mot att alla ska ha möjlighet att ansluta sig

till höghastighetsnät

● Fokus på fiberbaserade nät

62

Boverket

● Lokala initiativ på landsbygden ska stödjas

● Utbyggnad av nät i tätorter ska prioriteras

● Kommunen ska verka för att tillgång till fibernät säkerställs vid

nyproduktion

Kraftig automatisering

För näringslivet del har kommunen sett att det sker en kraftig automatise-

ring. Detta påverkar Gislaved då det leder till färre arbetstillfällen vid in-

dustrierna. De ser även att det sker en utveckling mot företagstjänster och

en ny typ av kompetensförsörjning. Behovet av kulturella och kreativa

näringar ökar när upplevelsebaserade tjänster och behovet av att kunna

kommunicera utvecklas. Utvecklingen visar även på att de digitala kultu-

rella tjänsterna växer och det skapar särskilda behov av tillgång till t.ex.

lokaler, och verktyg. Miljötekniksektorn står för en relativt liten andel i

kommunen och regionen idag. För att den ska kunna utvecklas behövs

kompetensförsörjning då det är en kunskapsintensiv sektor samt innovat-

ionsplattformar, infrastruktur och produktmix (Gislaveds kommun,

2014:29).

Kommunala ställningstaganden:

● Satsning ska ske på utveckling av nya branscher för att stödja och

komplettera befintliga

● Samarbete med högskolor och universitet ska intensifieras för att

underlätta nyskapande av företag (Gislaveds kommun, 2014:29)

Produktion av förnyelsebar energi

Energiproduktionen i Gislaveds kommun är inte stor men den energi som

produceras kommer främst från biobränsle från skogen. Det finns även

fjärrvärmeanläggningar, ett 50-tal anläggningar med solfångare på villor

och flerfamiljshus. Sedan 2007 finns även ett solkraftverk, viss produkt-

ion av biogas och vattenkraft. Ambitionen är att lokalt producerad förny-

elsebar energi ska utgöra minst 30 % av den totalt omsatta energin i

kommunen. Därför ska möjligheter till produktion av solenergi i både

stor och liten skala stimuleras. Försörjning och produktion av förnyelse-

bar energi ska främjas och infrastruktur för energieffektiva och miljövän-

liga transporter ska byggas (Gislaveds kommun, 2014:34).

Ett samhälle beroende av teknik

Gislaved ser att samhället är beroende av el, IT, kommunalteknisk för-

sörjning, transporter och personal. Det samhället är beroende av hänger

ofta samman med samhällets risker och sårbarhet. För att IT-säkerheten

63

Boverket

ska vara hög ska kommunen utveckla ett förebyggande arbetssätt (Gisla-

veds kommun, 2014:42).

Sammanfattning:

● Gislaveds kommun planerar infrastruktur för olika typer av driv-

medel

● De ser tillgång till bredband och god mobiltelefontäckning som

viktigt för samhällsutvecklingen

● De tror att en kraftig automatisering resulterar i industrier med

färre arbetstillfällen men också en utveckling mot företagstjänster

och en ny typ av kompetensförsörjning

● De lyfter att samhällen som är beroende av IT, el, kommunaltek-

nisk försörjning blir sårbara. För att IT-säkerheten ska vara hög

ska ett förebyggande arbetssätt utvecklats

● De vill satsa på mer lokalt producerad förnyelsebar energi

2.25. Eskilstuna (2016)

Eskilstunas översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 2013 men vann

inte laga kraft förrän den 17 maj 2016.

Utgångspunkter, mål och trender

Översiktsplanen inleds med ett kapitel om utgångspunkter varav ett av-

snitt handlar om framtidens Eskilstuna. Här lyfter de sin vision om

Eskilstuna - den stolta fristaden som handlar om att vara modig och ut-

mana, välkomna olikheter och idéer samt ta ansvar för en trygg och håll-

bar framtid (Eskilstuna kommun, 2016a:4). De följer upp kapitlet om ut-

gångspunkter med ett kapitel om mål för den fysiska planeringen. Däref-

ter följer ett kapitel om klimatet där de lyfter klimatförändringarna

(Eskilstuna kommun, 2016a:6). Detta och kommunens befolkningsökning

är de två trenderna som kommunen lyfter (Eskilstuna kommun, 2016a:7),

de saknar någon slags omvärldsanalys och lyfter inte trender i linje med

globalisering eller digitalisering.

E-handel, IT-infrastruktur och elbilar

I planförslagets kapitel om handel lyfter kommunen e-handeln där de

skriver att den vunnit marknadsandelar mot butikshandeln. De skriver vi-

dare att en sådan utveckling innebär att mindre areal yta behöver tas i an-

språk för handelsbyggnader samt att transportbehovet till handelsplatser

minskar (Eskilstuna kommun, 2016b:29). Detta är ingenting som de lyf-

ter i sina följande ställningstaganden.

64

Boverket

I kapitlet “IT och telekommunikation” lyfter kommunen att en IT-

infrastruktur med hög kapacitet underlättar för distansarbete och distans-

studier. I sina ställningstagande tar de vidare detta genom att kommunen

ska säkerställa att ett bredbandsnät med hög kapacitet finns tillgängligt

för alla kommunens invånare och aktörer (Eskilstuna kommun,

2016b:37).

Kommunen har ett kapitel om transporter varav ett avsnitt handlar om bil-

trafik. Här skriver kommunen i sina ställningstaganden att de ska verka

för etablering av bilpooler och genom den egna bilflottan stimulera till

ökat miljöbilsanvändande. De ska också aktivt medverka vid introduktion

av ny teknik för eldrift i vägfordon, exempelvis genom inköp/leasing av

fordon och elladdningsstolpar (Eskilstuna kommun, 2016b:48).

Digital modell över staden

Kommunen har också arbetat med att ta fram en digital modell över sta-

den, för att förenkla för invånare (allmänheten) hur politiker och tjänste-

män tänker sig byggnation i staden. 3D kartan används till att visualisera

stadsbyggandet, skuggstudier och siktanalyser samt volymberäkningar

(Eskilstuna kommun, 2017).

Sammanfattning:

● Eskilstuna kommun nämner inte digitalisering eller teknikut-

veckling

● De lyfter ökad e-handel och att det kan påverka behovet av han-

delsyta

● De vill verka för bredbandsnät med hög kapacitet

● Kommunen ska medverka i bilpooler och aktivt verka för ny tek-

nik för eldrift i fordon t.ex. genom elladdningsstolpar

2.26. Simrishamn (2015)

Digitaliseringen ger nya planeringsförutsättningar

Simrishamn skriver i sin inledning till översiktsplanen om hur globali-

sering, urbanisering och den digitala utvecklingen kommer att förändra

förutsättningarna för planeringen. Detta gör att de i planeringen måste

höja blicken och placera sig själva i ett större sammanhang, vilket i det

här fallet blir det regionala perspektivet i Skåne (Simrishamn kommun,

2015:7).

Simrishamn har fyra övergripande mål för översiktsplanen. Ett av dessa

är Delaktighet och kreativitet året runt. I det målet ingår att skapa fler

65

Boverket

mötesplatser och kontaktytor - digitala såväl som fysiska. Även bättre

kommunikationer genom att knyta samman byarna med cykelleder, buss-

linjer och bredband (Simrishamn, 2015:12). Det behövs fler och nya mö-

tesplatser för det offentliga samtalet, digitala såväl som fysiska plattfor-

mar behöver utvecklas för utvecklande samtal och folkbildning (Sim-

rishamn kommun, 2015:9). De har även några strategiska utvecklingsom-

råden där kommunikationer tas upp. I området geografi skriver de att de

vill göra kommunen mer levande och tillgänglig. Detta genom att påverka

kollektivtrafikens utveckling men även att nyttja nya kommunikationska-

naler så som de digitala (Simrishamn kommun, 2015:13).

Omställning till endast förnyelsebar energi

Energieffektivisering och energiförbrukning och övergången till ren och

förnyelsebar energi beskrivs av Simrishamn som några av vår tids absolut

viktigaste frågor. På den regionala nivån finns målet om ett fossilbränsle-

fritt Skåne år 2020 som Simrishamns kommun har anslutit sig till. De

tänker att de kan nå målet genom att bli självförsörjande inom uthållig

energiproduktion. En omställning av energiförsörjningen ska nås i första

hand genom energieffektivisering, för den fysiska planeringen handlar det

om att lokalisera ny bebyggelse och funktioner så att behovet av resande i

personbil och transporter minskar. Det kan även handla om att avsätta

ytor i de områden som potential för viss form av energiframställning, till

exempel områden lämpliga för biogasproduktion och laddningscentraler

för elbilar (Simrishamn kommun, 2015:76). På sikt vill kommunen bli

energiexportör, samtidigt som så kallad nettodebitering förväntas blir

verklighet. Nettodebitering innebär att egenproducerad el får lagras i nä-

tet, vilket leder till att marknaden för egenproducerad förnybar energi blir

mer attraktiv.

Kommunen vet om att de flesta resorna som görs är under 4 mil vilket

gör eldrivna fordon till ett lämpligt alternativ. Eftersom utbyggnad av

laddningsinfrastruktur är billig och potentialen för ren elproduktion är

stor i kommunen ser Simrishamn gärna att kortare transporter i allt större

utsträckning sker med eldrivna fordon i framtiden (Simrishamn kommun,

2015:76).

2014 fanns Sveriges största kommersiella solcellsanläggning i Sim-

rishamns kommun och de har goda förutsättningar för fler både små och

stora solcellsanläggningar. Vid lokalisering av större anläggningar bör

synkronisering göras för ytor som inte kan användas för andra ändamål.

Till exempel kan marken under större vindkraftverk vara lämplig för såd-

ana ändamål (Simrishamn kommun, 2015:77).

66

Boverket

Fossilbränslefria transporter

Simrishamn har som mål för transporter och kommunikationer att plane-

ringen inför en omställning till miljöfordon gör det möjligt att uppnå 100

procent miljöfordon. Även biogasanläggningar ska etableras och allt detta

bidrar till ett miljömässigt och ekonomiskt långsiktigt hållbart och robust

samhälle (Simrishamn kommun, 2015:82). Vägen mot ett fossilfritt

transportsystem förutsätter ett heltäckande nätverk av laddningsstationer

för elbilar. Den exakta lokaliseringen av dessa ska ske vid framtagande

av ett handlingsprogram för omställning till fossilfria transporter (Sim-

rishamn kommun, 2015:83). Detta handlingsprogram ska visa hur kom-

munen genom samarbete med näringslivet kan underlätta för omställning

till fossilfria transporter samt motivera omställningen genom att ange hur

miljöbilsparkering, pendlarparkering och etablering av laddningsstationer

kan ske. Handlingsprogrammet ska även innehålla en cykelvägsstrategi i

tätorterna, möjligheterna till cykelservice i form av cykelpumpstation,

möjlighet att ta cykel med på buss och tåg, cykeluthyrning med mera

(Simrishamn kommun, 2015:85).

Bredbandsutveckling

Tillgång till ett snabbt bredband ger människor möjlighet att bo och ar-

beta både i tätorter och på landsbygden och kan bidra till utvecklingen av

ett hållbart samhälle. Samhällsekonomiskt är bredband en miljövänlig

teknik, som kan minska antalet arbetsresor och transporter kan effektivi-

seras. Den övergripande målsättningen för kommunen är att bredband ska

underlätta tillvaron för invånare och näringsliv samt stimulera tillväxten.

Det kan också hjälpa till att möta utmaningar som globalisering, klimat-

förändringar och den demografiska utvecklingen med en åldrande be-

folkning samt utveckla kunskapssamhället. Minst 95 procent av alla hus-

håll, företag och offentlig verksamhet i kommunen ska senast år 2020 ha

tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s. För att uppnå målen krävs en

kraftfull satsning på bredbandsutbyggnad i hela kommunen och optisk fi-

ber anses vara den bästa lösningen och ses vara en god långsiktig investe-

ring. Kommunen har tagit fram en bredbandsstrategi för att genomföra

detta (Simrishamn kommun, 2015:92).

Sammanfattning:

● Simrishamns kommun satsar på bredbandsutbyggnad i hela

kommunen

● De vill verka för omställning till fossilfria transporter genom

handlingsprogram

● De vill verka för utbyggnad av laddningsinfrastruktur för att

främja att allt fler använder sig av elbilar

● De planerar för anläggningar som producerar förnyelsebar energi

67

Boverket

● De vill skapa digitala mötesplatser och kontaktytor

2.27. Arvidsjaur (2015)

Långsiktigt hållbart samhälle

Arvidsjaurs kommun antog 2015 en Översikts-och tillväxtplan som syftar

till att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt för kommu-

nen. I planen går det att läsa angående energi att för ett långsiktigt håll-

bart samhälle bör kommunen vara pådrivande för ett bättre utnyttjande av

återvinningsbar energi för uppvärmningen av bostäder (Arvidsjaurs

kommun, 2015a:33).

Innovation och förnyelse

Planen har även ett avsnitt tillägnat Innovation och förnyelse. Med inno-

vation och förnyelse avses sådant som tillväxtområden, innovativa mil-

jöer, starka forskningsområden, differentiering av näringslivet, besöksnä-

ringen, miljödriven näringslivsutveckling, barn och ungas kreativitet och

entreprenörskap samt kulturella och kreativa näringar. I Arvidsjaur är ci-

vil och militär test- och utbildningsverksamhet samt turism de områden

som anses ha bäst förutsättningar att utvecklas (Arvidsjaur kommun,

2015a:35).

Kommunen är en lämplig plats för serverlokaler för dataföretag på grund

av modern informationsteknik, goda flygförbindelser, god tillgång till

vatten samt stabila elleveranser och elpriser. Detta är något kommunen

vill ta vara på och se till att möjligheter finns för att möta efterfrågan

(Arvidsjaurs kommun, 2015a:39).

Intresset för järnväg ökar då det finns ett allt större intresse för miljövän-

liga transporter (Arvidsjaurs kommun, 2015a:47). Kommunen har idag

testverksamhet för bilar men en förstudie visar att även en testbana för

spårbunden teknik mellan Arvidsjaur och Jörn skulle kunna bli bärkraftig

då marknaden uttryckt ett stort behov av en lång tågtestbana i kallt kli-

mat. Arvidsjaurs kommun ser positivt på förslaget att inrätta en tågtest-

bana mellan Arvidsjaur och Jörn (Arvidsjaurs kommun, 2015a:48).

Ett IT-samhälle för alla

I avsnittet IT-samhälle för alla tar Arvidsjaur upp regeringens digitala

agenda och dess mål om att Sverige skall ha bredband i världsklass och

att till 2020 ska 90 procent av hushållen ha tillgång till 100 Mb/s. I agen-

dan står det även att kommunerna ska bidra till utbyggnaden av bredband.

Den regionala utvecklingsstrategin för Norrbottens län har liknande mål

68

Boverket

med en strävan mot att alla ska ha tillgång till 100 Mb/s senast år 2020

(Arvidsjaurs kommun, 2015a:57).

Arvidsjaur anser att frågan är avgörande för kommunens utvecklingspot-

ential i och med den ökande användningen av internet inom alla sam-

hällssektorer. Kommunen upplever det ändå svårt att uppnå regeringens

mål då många byar inte har de resurser som krävs för att starta s.k. bya-

kraftsprojekt för att bygga fiberbaserade spridningsnät, samt att det inte

finns någon medfinansiering från kommunen budgeterad. Kommunen vill

se att framtidens samhällsviktiga infrastruktur ska ligga inom statlig kon-

troll (Arvidsjaurs kommun, 2015a:57). Arvidsjaurs Stadsnät har ett litet

kundunderlag vilket gör att utrymmet för ytterligare investeringar utan

extern finansiering är obefintligt under kommande år. Lösningar som

skulle kunna fungera för kommunen är bland annat en gemensam pro-

jektsamordning via t.ex. IT Norrbotten för byakraftsprojekt runtom i lä-

net, vilket skulle kunna sänka tröskeln för att kunna bygga ut bredband

åtminstone i de större byarna. En annan samarbetsform är mellan kom-

muner och olika teleoperatörer. Kommuner anser att de behöver ta fram

en digital agenda för Arvidsjaur för att utreda och precisera kommunens

roll för bredbandsutbyggnaden (Arvidsjaurs kommun, 2015a:58).

Smart specialisering

Kommunen vill i enlighet med Europastrategin 2020 arbeta med “smart

specialisering”. Det innebär en strategisk process för att identifiera den

kunskapsinriktning som bäst passar innovationspotential, baserat på reg-

ionens tillgångar och resurser. Det går ut på att företag, forskningscentra

och universitet arbetar tillsammans för att identifiera en regions mest lo-

vande specialisering, men också de brister som hämmar innovation. Ar-

betet med ”smart specialisering” förekommer till viss del redan idag i Ar-

vidsjaurs kommun då testnäringen har ett utvecklat samarbete med Luleå

tekniska universitet (Arvidsjaurs kommun, 2015a:67).

Omvärldsanalys: Teknisk utveckling möjliggörare för globali-seringen

Arvidsjaur har gjort en omvärldsanalys som tillhör översikts-och tillväxt-

planen. Där tas inte digitaliseringen upp som en viktig trend utan istället

lyfts globalisering, urbanisering och miljö och demografiutveckling till-

sammans med skattepolitiken som de viktigaste frågorna.

Globalisering syftar i vid mening på handel, gränsöverskridande investe-

ringar och kapitalflöden samt utbyte av information och teknologi mellan

länder. Men även sådant som kultur, miljö, attityder och livsåskådning

kan omfattas av begreppet. Globaliseringen lett till minskade kommuni-

69

Boverket

kations- och transaktionskostnader till följd av teknologiska framsteg och

politiska beslut. En kraftig minskning av dessa kostnader de senaste de-

cennierna har lett till en dramatisk ökning av globala transaktioner samt

att allt fler länder deltar i den globala ekonomin (Arvidsjaurs kommun,

2015b:1). Vidare nämner de även att den digitala infrastrukturen bör för-

bättras (Arvidsjaurs kommun, 2015b:2).

Sammanfattning:

● Arvidsjaurs kommun lyfter inte i digitaliseringen i sin omvärlds-

analys

● De har frågor kopplade till hur en utbyggnad av bredband ska

kunna ske och ser ett behov av en kommunal digital agenda

● Kommunen har förutsättningar för serverlokaler för It-företag

● Kommunen vill vara drivande i att mer förnyelsebar energi an-

vänds

● De vill utveckla “smart specialisering”

2.28. Bollnäs (2015)

Fibernät som möjliggör

Bollnäs kommun lyfter i sin vision vikten av ett utbyggt fibernät. De

skriver bland annat att förkortade restider tillsammans med en utbyggnad

av fiberbredband leder till ökade möjligheter för personer att bo kvar eller

flytta till Bollnäs även om de arbetar på en annan ort och att fler väljer att

flytta tillbaka till kommunen efter avslutad universitetsutbildning (Boll-

näs kommun, 2015:7). De skriver även att utbildningsnivån i kommunen

kan höjas om möjligheterna till att studera på distans ökar (Bollnäs kom-

mun, 2015:8).

Omvärldsanalys

I det andra kapitlet “Bakgrund och sammanfattning” finns avsnittet “om-

världsanalys” där Bollnäs kommun lyfter några av de förändringsproces-

ser som sker runt om i världen och som påverkar kommunens översikt-

liga planering (Bollnäs kommun, 2015:15). De förändringsprocesser som

de lyfter är förändrat klimat, demografiska förändringar, hållbarhet och

minskade resurser, globalisering och ökad individualisering samt innovat-

ion och ny teknik. Av förändringsprocesserna som de lyfter så är det end-

ast i samband med “globalisering och ökad individualisering” som kom-

munen drar en koppling till internet. Här skriver Bollnäs kommun att till-

gången till internet och i förlängningen nya sociala nätverk har skapat en

ökad individualisering, där de ser en risk med att människor inte längre

70

Boverket

blir varse om andra människors åsikter, nya perspektiv, fakta eller idéer i

samma utsträckning som förut om vi inte själva aktivt söker dem (Bollnäs

kommun, 2015:16).

I den sista förändringsprocessen som de lyfter, “innovation och ny tek-

nik”, skriver kommunen att de stora tekniska framstegen i världen medför

en stor förhoppning till att tekniken ska kunna lösa många av de utma-

ningar som vi ställs inför. Som exempel lyfter de framsteg inom medicin

som kan leda till att tidigare obotbara sjukdomar nu kan botas och att na-

noteknik kan möjliggöra för framtagande av material med helt nya funkt-

ioner (Bollnäs kommun, 2015:16).

Bredband som främjar

Visionen som kommunen inledningsvis presenterar har brutits ned i mål

vilka struktureras under sju olika kapitel, till varje kapitel följer strategier

som syftar till att uppfylla målen (Bollnäs kommun, 2015:20). Det är

främst kapitlet “teknisk försörjning och trafik” som kan ses svara mot di-

gitalisering och ny teknik genom att inneha ett avsnitt om bredband.

Kommunen hänvisar bland annat till sin bredbandsstrategi 2012–2020 där

visionen är att kommunen ska ha ett bredband i världsklass med hög kva-

litet och tillgänglighet, vilket i sin tur ska främja kommunens utveckling

och tillväxt. Principen är att alla hushåll och företag ska ha möjlighet att

ansluta sig till någon form av bredband (Bollnäs kommun, 2015:95).

Strategierna för bredband går ut på att samordna planeringen och utbygg-

naden av bredband i kommunen med satsningar på nationell och regional

nivå så långt som det är möjligt. Kommunen skriver även att områden

med många hushåll och företag prioriteras framför områden med färre

hushåll och företag, likaså prioriteras orter med ett lokalt engagemang

och efterfrågan, områden med kommunal verksamhet och områden inrik-

tade mot näringsdrivande verksamhet (Bollnäs kommun, 2015:95). De

ska även stötta ideella krafter för att bygga ut bredband på landsbygden

genom att uppmuntra och tillvarata lokala initiativ samt verka för att till-

gången till bredband säkerställs vid nybyggnad genom att utrymme för

bredband ges i de planer som tas fram, både på översikts- och detalj-

planenivå (Bollnäs kommun, 2015:95).

Bollnäs kommun har även ett landsbygdsperspektiv där de skriver att

satsningar på utbyggnad av fiberbredband kommer att prioriteras i tätor-

ter, men att det är viktigt att snabbt internet även finns utanför tätorterna i

landsbygden - detta för att bibehålla landsbygdens attraktivitet. Detta gör

det möjligt för människor att bo och arbeta på olika orter och minska sitt

resande (Bollnäs kommun, 2015:95).

71

Boverket

Även i kapitlet “Ekonomi och resurser” nämns bredband. I avsnittet om

näringsliv och arbetsmarknad skriver kommunen, i samband med plane-

ring och byggande, att kommunen bland annat har som mål att identifiera

och tillgängliggöra tomter för handel och industri i efterfrågade lägen. I

samband med detta, skriver kommunen, är det viktigt att IT-

infrastrukturen utreds så att den svarar upp mot de krav som ställs av

verksamheter som vill etablera sig i kommunen (Bollnäs kommun,

2015:84). IT-infrastrukturen är dock inget som återspeglas i kapitlets stra-

tegier.

Översiktsplanen innehåller kapitlet “Demokrati, folkhälsa och livskvali-

tet” där det finns ett underavsnitt om delaktighet och tillgänglighet (Boll-

näs kommun, 2015:55). Här skriver dock inte kommunen något om digi-

taliseringen eller att det skulle kunna öka delaktigheten hos invånarna.

Bredbandsstrategi 2014–2020

I bredbandsstrategin som Bollnäs kommun upprättat och hänvisar till så

utvecklar kommunen nyttan med bredband. Här lyfter de både ekono-

miska, miljömässiga och samhälleliga effekter. De ekonomiska effekterna

menar de kan vara ökad konsumentnytta, högre skatteintäkter, minskade

vårdkostnader och ökade handelsflöden. De miljömässiga effekterna

identifierar de som minskad energianvändning, minskade utsläpp av

växthusgaser och minskad bränsleförbrukning. Och de samhälleliga ef-

fekterna ser de vara förbättrad utbildning (Bollnäs kommun, 2014:5f).

I bredbandsstrategin som Bollnäs kommun upprättat och hänvisar till så

utvecklar kommunen vad nyttan av bredband och IT kan vara för sam-

hället, både sett till medborgarna, företagare och kommunen som organi-

sation (Bollnäs kommun, 2014:6–7). Kommunen menar att medborgarna

får möjlighet att på ett nytt och mer aktivt sätt engagera sig och ta del av

samhällsdebatten samt organisera sig kring sina åsikter och intressen ge-

nom en utveckling av IT och bredband. För personer med funktionsned-

sättning underlättar bredband och IT deras vardag. De nya sätten för

kommunikation har för många lett till större självständighet och delaktig-

het i samhället (Bollnäs kommun, 2014:6). Gällande företag så lyfter

kommunen lyfter att bredband och IT möjliggör för företag att lokalisera

sig i kommunen. Genom bredband och IT kan företagen delta i videokon-

ferenser, ha stora delar av sina verksamheter online och arbeta i virtuella

nätverk. Bollnäs kommun lyfter även att e-handeln har ökat kraftigt de

senaste åren (Bollnäs kommun, 2014:6).

Sett till den offentliga sektorn skriver kommunen att bredband och IT-

användning kan ge lösningar som medför bättre kvalitet och tillgänglighet

72

Boverket

till en betydligt lägre kostnad. Kommunen lyfter två exempel som det an-

ser vara goda på webbtjänster som möjliggörs av bredband: vårdguiden

och 1177. De skriver även om hemtjänsten i Malmö stad där de anställda

får information om dagens arbetsschema och tillgång till vårdtagarspeci-

fik information genom smartphones. Även digitala lås och telefoner som

fungerar som digitala nycklar är något som Bollnäs kommun (2014:6f)

lyfter.

I bredbandsstrategin finns ett kapitel som handlar om nyttan med bred-

band för Bollnäs kommun. Dels handlar det om hur bredband och IT-

infrastruktur möjliggör människor att flytta tillbaka (eller till) Bollnäs då

de kan studera och arbeta på distans. Bredband är också en förutsättning

för småföretagare att bedriva sina verksamheter i en glesbefolkad kom-

mun där avståndet till marknaden kan vara långt (Bollnäs kommun,

2014:8).

Vidare beskriver Bollnäs nuläget i kommunen men också de hinder som

finns för utbyggnad av bredband. Avslutningsvis presenterar kommunen

vision och mål, ansvar för bredbandsfrågorna, kostnad och finansiering,

handlingsplan för Bollnäs kommun samt uppföljning av bredbandsstrate-

gin (Bollnäs kommun, 2014:10–20).

Sammanfattning:

● Bollnäs kommun använder sig inte av begreppet digitalisering i

översiktsplanen

● De lyfter i sin vision vikten av ett utbyggt fibernät

● De har en omvärldsanalys där kommunen kopplar tillgången till

internet till en ökad individualisering och i avsnittet om innovat-

ion och ny teknik så lyfter de att ny teknik kan lösa många av de

utmaningar som finns

● De anser att bredband möjliggör för människor att arbeta och

studera på distans och därmed bo kvar i kommunen

● De har ett avsnitt om bredband där följande lyfts:

○ Visionen är att kommunen ska ha ett bredband i världs-

klass.

○ Strategierna är bland annat att samordna planeringen och

utbyggnaden av bredband i kommunen med satsningar på

nationell och regional nivå. Områden med många hushåll

och företag prioriteras, likaså orter med ett lokalt enga-

gemang och efterfrågan

● De har en bredbandsstrategi

○ De lyfter ekonomiska, miljömässiga och samhälleliga ef-

fekter

73

Boverket

○ Liksom nyttan med bredband och IT kopplat till medbor-

garna, företagare och kommunen (samhället)

2.29. Åmål (2014)

Avsaknad av digitalisering och ny teknik

I Åmål kommuns översiktsplan finns inga trendspaningar eller någon

omvärldsanalys, och digitalisering eller ny teknik nämns inte i dokumen-

tet. Det är främst genom att skriva om IT-infrastruktur och bredband som

digitaliseringen kommer till uttryck i översiktsplanen. Under kommunens

mål och strategier kan man läsa följande målsättning: “Planen skall bidra

till att utvecklingen av goda kommunikationer underlättas: vägar, järnvä-

gar, kollektivtrafik, sjöfart och IT-infrastruktur.”

Nulägesbeskrivning

I sin nulägesbeskrivning gällande “näringsliv och sysselsättning” skriver

kommunen att Åmålsborna handlar alla dagligvaror ”hemma” medan de

handlar 25 procent av sällanköpsvarorna någon annanstans, exempelvis

via internet eller i externa köpcentra (Åmåls kommun, 2014:28). Detta

med e-handel är inte något som de utvecklar vidare.

I sin nulägesbeskrivning gällande “infrastruktur - kommunikationer och

teknisk försörjning” konstaterat kommunen att de har ett väl utbyggt

kopparbaserat bredband. De medger dock att nätet har delvis låg kapa-

citet, inte alla kommunala fastigheter har tillgång till fiberanslutning och

cirka 95 procent av invånarna har tillgång till internet (Åmåls kommun,

2014:30). Kommunen redovisar även sitt framtida behov där de skriver

att det befintliga kopparbaserade nätet behöver byggas ut med fibernät i

såväl tätbebyggda som glesbebyggda områden. Ett förslag till ”Program

för elektronisk kommunikation” var under upprättande och avsågs bli fö-

remål för beslut under 2013, med syftet att skapa förutsättningar för mer

och kraftfullare bredband i kommunen. Målet var att skapa ett gemensamt

fiberbaserat bredbandsnät som binder samman samtliga kommundelar

och områden/fiberföreningar, vilket kommunen ansåg skulle realiseras i

första hand av fiberföreningar och bredbandsaktörer i samarbete med

kommunen. De skriver även att ekonomiskt stöd kan bli aktuellt i vissa

lägen (Åmåls kommun, 2014:31).

Program för elektronisk kommunikation

Åmåls program för elektronisk kommunikation antogs 2013 och är ett

styrdokument som kompletterar kommunens översiktsplan, programmet

visar översiktligt kommunens behov av fortsatt utbyggnad av infrastruk-

74

Boverket

tur för elektronisk kommunikation (Åmåls kommun, 2013:3). Tanken är

att programmet ska skapa förutsättningar för mer och kraftfullare bred-

band i kommunen, då detta är en av förutsättningarna för bättre närings-

livsutveckling, långsiktigt hållbar utveckling med mindre resande samt

för att undvika ett digitalt utanförskap i de områden som är de minst

kommersiellt intressanta för att bygga ut bredbandsnät (Åmåls kommun,

2013:3).

Bredband minskar bilbehovet och antal resor

I översiktsplanens fjärde del, “Vad blir konsekvenserna för miljön?”, lyf-

ter kommunen vilka effekter och konsekvenser deras planförslag kan få

för miljön. När det gäller nya bebyggelseområden och deras konsekven-

ser och effekter på klimatet skriver kommunen att utbyggnaden av bred-

band på landsbygden kan innebära att möjligheten att arbeta hemifrån

ökar vilket i sin tur genererar färre resor (Åmåls kommun, 2015:89), och

således påverkar klimatet positivt. När kommunen lyfter konsekvenserna

och effekterna på klimatet gällande infrastrukturen skriver kommunen att

en utbyggnad av den elektroniska infrastrukturen bidrar till att minska

bilbehovet genom ökade möjligheter att arbeta och uträtta ärenden hemi-

från på landsbygden (Åmåls kommun, 2014:95).

Sammanfattning:

● Åmåls kommun lyfter inte digitalisering eller ny teknik i sin

översiktsplan

● De nämner e-handel

● De skriver att bredbandsnätet behöver byggas ut med fibernät

istället för koppar

● De har som mål att 95 procent av invånarna ska ha tillgång till in-

ternet

● De anser att bredband minskar bilbehovet och antal resor - vilket

i sin tur är positivt för klimatet

2.30. Åsele (2014)

Omvärldsanalys: Snabb teknik och samhällsutveckling

Åsele kommun ser att sedan den förra översiktsplanen antogs (1991) har

mycket skett i omvärlden som berör den kommunala planeringen. Sam-

hällsutvecklingen har varit kraftig, där det mest påtagliga är utvecklingen

inom informationsteknik. Åsele beskriver i sitt avsnitt Åsele kommun i

världen den snabba teknik- och samhällsutvecklingen. Internets möjlig-

heter och den stora tillväxten av mobiltelefoni beskrivs som en anledning

75

Boverket

till att information nu har blivit tillgängligt globalt och omedelbart. Vad

som händer i samhället är bland annat att post ersätts av elektronisk post,

banktjänster utförs på nätet och e-handeln konkurrerar med den lokala

handeln. Denna förändring ser kommunen som något som har inneburit

stora förändringar i Åseles samhällsstruktur och att det är något som

minskar antalet arbetstillfällen i kommunen. Det går även se att det inne-

burit nya möjligheter, ny teknik för vindkraft och bioenergi till exempel,

vilket leder till att resurser kan utvinnas mer effektivt. Förbättrade tele-

kommunikationer underlättar för studier och arbeten på distans (Åsele

kommun, 2014:5). Något Åsele ser som ett sätt för sina invånare att få en

högre utbildning på plats i kommunen samt ett sätt att matcha kompetens

bland invånare med arbetsmarknadens efterfrågan (Åsele kommun,

2014:20).

Närproducerad förnyelsebar energi och alternativa drivmedel

Det finns ett ökat fokus på miljö och klimat i samhället idag (Åsele

kommun, 2014:5). Åsele beskriver i sitt avsnitt Energi och Klimat sin

vision om att vara en klimatsmart och kostnadseffektiv kommun. Energin

som används inom kommunen kommer från förnybara källor och är

främst lokalt producerad. De är redan idag självförsörjande på energi,

förutom på drivmedel. Vatten och vindkraft är de viktigaste energikäl-

lorna, en fjärrvärmeanläggning finns och likaså sker utvinning av sole-

nergi men dock inte i någon stor skala (Åsele kommun, 2014:34).

Det är långa avstånd i kommunen och många invånare är beroende av bi-

len, därför ser kommunen det som viktigt att bilåkande planeras och sam-

ordnas i så stor utsträckning som möjligt. Som alternativa drivmedel

nämns etanol och att det finns några etanolpumpar i kommunen samt att

fler av kommunen egna tjänstebilar körs på etanol (Åsele kommun,

2014:33).

Kommunens övergripande mål rörande klimat och energi:

● Kommunen ska verka för och föregå med gott exempel när det

gäller satsning på val av energislag, energiförbrukning och ener-

gibesparande teknik.

● Kommunen ska aktivt arbeta med att sprida information och ge

råd om energi- och klimatfrågor.

● Kommunen ska främja och satsa på närproduktion samt lokal

återvinning och resthantering.

● Kommunen ska verka för att mer av vinsterna från den lokal

energiproduktionen stannar inom kommungränserna.

76

Boverket

● Kommunen ska verka för uppbyggnad av och samverkan med lo-

kalt förlagd forskning kring energi- och klimatfrågor (Åsele

kommun, 2014:34)

Infrastruktur

Åseles vision för infrastrukturen innehåller en bild av att IT och tele-

kommunikationer fungerar bra över hela kommunen, att elförsörjningen

är stabil samt att transporter och resanden sker med vad de kallar “rena”

drivmedel. Idag är kommunens bredband väl utbyggt men det finns

mindre byar med otillfredsställande uppkopplingsmöjligheter (Åsele

kommun, 2014:37–38).

Sammanfattning:

● Åsele kommun gör en spaning angående digitaliseringen och ny

tekniks påverkan på samhället, både negativa och positiva.

● Kommunen bedömer att den tekniska kommer fortsätta, men det

finns en osäkerhet kring hur utvecklingen kommer att se ut.

● Kommunen är självförsörjande på energi och vill se en ökad an-

del transporter med rena drivmedel.

● De vill se ett väl utbyggt bredbandsnät till alla i hela kommunen.

2.31. Östersund översiktsplan (2014)

Planeringsförutsättningar och utmaningar

Inledningsvis i översiktsplanen lyfter Östersunds kommun övergripande

planeringsförutsättningar, vilka kommunen har utgått ifrån när de skap-

ade sin vision och viljeriktning. Kapitlet “Övergripande planeringsförut-

sättningar” är uppdelat i tre avsnitt: ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt

hållbart Östersund (Östersunds kommun, 2014a:5). I samband med de

ekologiska frågorna skriver Östersunds kommun att den fysiska plane-

ringen kan lösa en del av problemen med klimatförändringar då det finns

utredningar som pekar på att den fysiska samhällsplaneringen kan bidra

till att minska utsläppen av växthusgaser med cirka 10–20 procent. För att

nå längre krävs ny teknik, ändrade vanor och ändrad livsstil. De skriver

även att den fysiska planeringen ska göra det möjligt för invånarna att

göra hållbara val i vardagen (Östersunds kommun, 2017:7).

I nästkommande kapitel identifierar Östersunds kommun de sex största

utmaningarna som de anser att de står inför. Dessa är: locka invånare till

Östersund, aktiva medborgare i en aktiv stad, hantera ökat res- och trans-

portbehov, minska miljöbelastningen och hantera klimatförändringar,

77

Boverket

stärka sin roll i olika regioner samt den demografiska utmaningen (Ös-

tersunds kommun, 2014a:5f). Dessa följs av kapitlet “strategier”. Det

finns fyra huvudstrategier som därefter delas upp i mer detaljerade strate-

gier utifrån kommunens olika bebyggelsekaraktärer. Strategierna är

tänkta att fungera som vägledning åt alla efterföljande beslut (Östersund

kommun, 2014a:5).

Ny teknik och minskade utsläpp

Den första strategin är “en klimatneutral kommun”. Östersund kommun

skriver att resor och transporter samt uppvärmning av byggnader är de två

största källorna till utsläpp av växthusgaser. För att nå målet om mins-

kade utsläpp av växthusgaser krävs ett antal åtgärder, däribland att bygga

ut fjärrvärmen, kollektivtrafiken och cykelvägar, att använda ny teknik

och att satsa på energieffektivisering samt övergå till förnyelsebara driv-

medel (Östersunds kommun, 2014a:12).

Den tredje strategin, “utveckla infrastrukturen”, beskriver att Östersund

med sitt geografiska läge och sin storlek är starkt beroende av väl funge-

rande kommunikationer, både med omvärlden och inom kommunen.

Kommunen skriver att för att fler människor ska vilja bo och verka i Ös-

tersund krävs en god infrastruktur med tillgång till snabba och miljöan-

passade tåg- och flygförbindelser. Det krävs också säkra godstransporter

(i första hand på järnväg), attraktiv kollektivtrafik, gång- och cykelvägar

samt ett utbyggt IT-nätverk.

När det kommer till strategierna som berör staden skriver kommunen om

hur viktigt det är att skapa en effektiv struktur som innebär korta avstånd

och som gör det möjligt att gå, cykla och åka kollektivt. De lyfter även att

som ett komplement till stadsstrukturen behöver infrastrukturen för elfor-

donstrafiken utvecklas. Genom att göra det möjligt att ladda elfordon i

bostadsområden skapas energieffektiva, tysta och avgasfria transportmöj-

ligheter, vilket ger en attraktiv stad (Östersunds kommun, 2014a:14).

Detta lyfts senare i ställningstagandena för energi, avfall och resurser där

kommunen skriver att elnätet ska anpassas så att det blir möjligt att bygga

upp tankstationer för elfordonstrafik (Östersunds kommun, 2014:53).

Ställningstaganden

Översiktsplanen har ett kapitel som heter “Ställningstagande Allmänna

intressen” (Östersunds kommun, 2014a:30). Avsnittet redovisar kommu-

nens ställningstaganden medan det på deras hemsida även finns bilagor

till översiktsplanen som redovisar bakomliggande fakta och resonemang

(Östersunds kommun, 2014a:5).

78

Boverket

I bilagan kommunikationer, som ger en vägledande beskrivning, lyfter

kommunen också att förutom fysiska åtgärder för att korta restiderna är

tillgången på digital kommunikation väsentlig för att framförallt kollektiv

arbetspendling ska var attraktiv. Med god digital kommunikation kan en

del av arbetstiden förläggas till resan (Östersunds kommun, 2014b:4).

Den digitala kommunikationen är dock inget som lyfts i översiktsplanens

kapitel med ställningstaganden (tillhörande avsnittet kommunikationer).

Däremot lyfts ny teknik i ställningstagandena för kollektivtrafiken, under-

rubrik till avsnittet kommunikationer. Där skriver kommunen att ny tek-

nik som ökar enkelheten i att resa kollektivt ska användas, till exempel

applikationer till mobiltelefoner (Östersunds kommun, 2014a:43).

IT-kommunikation och bredbandsstrategi

I ställningstagandena har kommunen också ett avsnitt om IT-

kommunikation där det står följande ställningstagande: “Kommunen ska

fastställa en bredbandsstrategi inom 2 år” (Öresunds kommun, 2015:45).

Det är det enda stället i dokumentet som IT nämns (förutom i strategin

om infrastrukturen) och likaså bredband. Fiber och digitalisering nämns

inte alls i dokumentet.

I den upprättade bredbandsstrategin utvecklar kommunen nyttan med

bredband, mer än vad de gör i sin översiktsplan. De ser bredbandsinfra-

struktur som en viktig förutsättning för medborgare, tillväxt, näringsliv,

levande landsbygd samt utveckling av kommunal verksamhet (Ös-

tersunds kommun, 2017:4). Strategins övergripande mål är att alla i

kommunen ska ha tillgång till bredband eller möjlighet att ansluta sig

(Östersunds kommun, 2017:4–5). Fyra andra mål som kommunen lyfter

är god konkurrenskraft för företagen, ökad medborgardialog, kommuni-

kation och inflytande, ökad och förbättrad service samt tillgång till bred-

band i samtliga besöksanläggningar (Östersunds kommun, 2017:5–6). De

lyfter att för hushåll och företag är tillgång till bredband en viktig faktor

när det kommer till rörlighet i arbetet, utbildningsmöjligheter på distans,

friare bosättningsmöjligheter, ökad tillgång till kommersiella e-tjänster,

ökad tillgång till samhälleliga e-tjänster, ökad kommunikation mellan

människor, företag och samhälle, ökad tillgång till information och un-

derhållning o.s.v. (Östersunds kommun, 2017:6). Därefter lyfter de nulä-

get i kommunen, olika stödformer för finansiering samt hur uppföljning

och utvärdering ska gå till (Östersunds kommun, 2017:6–10).

E-handel

I bilagan om näringslivsutvecklingen skriver Östersunds kommun

(2014c:2) att internethandeln (E-handeln) ökar för varje år och sprider sig

till allt fler branscher. De lyfter bland annat att e-handeln idag står för

79

Boverket

cirka 5 procent av den totala omsättningen inom detaljhandeln men att

den snabba utvecklingen kan medföra att den fysiska handelsstrukturen i

städerna på sikt påverkas (Östersunds kommun, 2014c:2). I bilagan för

kommunikation skriver Östersunds kommun (2014b:7) att det är troligt

att viljan att etablera ny handel har dämpats, då distanshandel (internet-

handel) med sällanköpsvaror ökade med 13 procent under 2011. Inget av

detta är något som kommunen lyfter vidare i översiktsplanen, t.ex. i sina

ställningstaganden.

Sammanfattning:

● Östersunds kommun lyfter inte digitaliseringen i sin översikts-

plan

● De skriver att ny teknik kan användas för att minska utsläpp av

växthusgaser

● I en av sina övergripande strategier (utveckla infrastrukturen)

nämner kommunen ett utbyggt IT-nätverk som en av anledning-

arna till varför människor ska vilja bo och verka i Östersund

● De menar att infrastruktur för elfordonstrafiken - tankstationer

för elfordon behövs

● De lyfter digital kommunikation i sin bilaga “kommunikation” -

tillgången på digital kommunikation är väsentlig för att kollektiv

arbetspendling ska vara attraktiv - med det är inget som lyfts i

översiktsplanens ställningstaganden. Däremot lyfts ny teknik som

ett sätt att öka enkelheten i att resa kollektivt, t.ex. genom appli-

kationer till mobiltelefoner.

● De har en bredbandsstrategi.

● I två av bilagorna lyfter kommunen e-handel och att det kan på-

verka handelsstrukturen i städerna samt att viljan att etablera ny

handel har dämpats. Inget av detta är något som de lyfter vidare i

översiktsplanen.

2.32. Övertorneå (2014)

Överskott på förnyelsebar energi och ett fossilfritt samhälle

I översiktsplanens kapitel om förutsättningar skriver Övertorneå om

Norrbottens energiöverskott. Detta kommer sig av de förutsättningar till

storskalig produktion av långt förädlad bioenergi som finns och som

skulle kunna ersätta oljan både i Sverige men även på exportmarknaden.

Övertorneå ser en möjlighet för Sverige att bli en föregångare för det fos-

silfria samhället. Detta skulle även kunna innebära möjligheter till nya

jobb inom nya branscher i länet och kommunen (Övertorneå kommun,

2014:32). Kommunen ingår även i en del regionala samarbeten. Ett så-

80

Boverket

dant är Borgmästaravtalet, vilket är en europeisk rörelse som engagerar

lokala och regionala myndigheter som på frivillig basis åtar sig att öka

energieffektiviteten och användningen av förnybara energikällor. Syftet

är att uppfylla eller till och med överskrida EU:s mål att senast år 2020

minska CO2-utsläppen med 20 % (Övertorneå kommun, 2014:33).

Omvärldsanalys

Övertorneå gör en omvärldsanalys angående bland annat vilka sektorer

som kommer expandera näringslivet. Det handlar främst om gruvnäring-

en och åkeribranschen men även produktionen av förnyelsebar energi

som också ses som en framtida näring. Kommunen tror att en generell

omställning från fossil energi till lokalt producerad förnybar energi kan

komma att öka sysselsättningen i kommunen (Övertorneå kommun,

2014:50).

Utbyggd bredbandsinfrastruktur

Kommunen ser även ett behov av kompletterande infrastruktur, där väl

utbyggda bredbandskommunikationer ingår. Detta eftersom det är av stra-

tegisk betydelse för kommunens medborgare och näringslivet. En ut-

byggd bredbandsinfrastruktur främjar utvecklingen av gränsöverskri-

dande distansoberoende tjänster och lokala företags möjligheter att leve-

rera IT-tjänster. Kommunen ska samverka med sina grannar på den finska

sidan för att få till stånd ett gemensamt gränsöverskridande optiskt fiber-

nät. Kommunen har också möjligheter att vara drivande för att lokalsam-

hällets IT utvecklas i robust riktning för att minimera effekterna av sabo-

tage, angrepp och driftstörningar (Övertorneå kommun, 2014:53–54).

Vikten av snabb och bra uppkoppling tas även upp under de allmänna in-

tressena för infrastruktur och kommunikationer. Där beskriver kommu-

nen sitt mål om att alla hushåll ska ha tillgång till bredband och lokal-TV,

detta ska möjliggöras genom samverkan med exempelvis IT Norrbotten.

Övriga prioriteringar för infrastruktur och kommunikationer som rör

konkreta tekniska lösningar är att senaste teknik används för förnyelse av

gatubelysningsnätet (Övertorneå kommun, 2014:92–93). När kommunen

beskriver den kommunala verksamheten och räddningstjänsten skriver de

också att de aktivt följer utvecklingen på den tekniska sidan för att ligga

långt fram i anskaffandet av ny utrustning till gagn för alla verkande

inom kommunens gränser (Övertorneå kommun, 2014:59).

I de allmänna intressena tas även energi upp. Där beskriver Övertorneå

det beroende av el och teknisk infrastruktur som finns idag och den sår-

barhet det medför. “Nästintill allt slutar fungera när elen försvinner,

oavsett anledning” (Övertorneå kommun, 2014:84). Det visar på en

medvetenhet om vikten av digital infrastruktur och vilken sårbarhet som

81

Boverket

finns men de beskriver inte hur de kommer beakta detta i planeringen. I

arbetet med översiktsplanen har olika scenarier för tänkbar utveckling ta-

gits fram. Scenario 0 innebär att antalet kommuninvånare blir färre. I sce-

nario 1 & 2 är invånarantalet stabilt eller ökar. Vid scenario 1 och 2 ut-

märker sig näringslivet genom att ligga långt framme i den tekniska ut-

vecklingen (Övertorneå kommun, 2014:101). Det framgår endast att de

ska ligga långt fram men inte hur och på vilket sätt.

Sammanfattning:

● Kommunen anser att bredband behöver byggas ut till alla och det

finns en vilja att bevaka och ligga långt fram i den tekniska ut-

vecklingen

● De vill satsa på omställningen till ett fossilfritt samhälle

2.33. Sundsvall (2014)

Spetskompetens inom digitala tjänster och cellulosafibertek-nologi I avsnittet utgångspunkter lyfter Sundsvall sina spetskompetenser där di-

gitala tjänster är en av dem, de beskriver hur digitala tjänster är något

som utförs både av statliga verk, privata företag och av de många IT-

konsultföretag som finns runt dem. En annan spetskompetens är Cellu-

losafiberteknologi som har sin tillämpning inom pappersindustrin och är

ett forskningsområde på Mittuniversitetet (Sundsvalls kommun, 2014:9).

Förnyelsebar energi, hållbara transporter och teknisk infra-struktur I översiktsplanen finns ett antal generella riktlinjer. Där skriver Sundsvall

bland annat om hållbara transportmedel (Sundsvalls kommun, 2014:19).

De beskriver däremot inte vilka dess hållbara transportmedel är. Kom-

munen ska verka för en ökad produktion av förnybar energi, exempelvis

solel/solvärme, vindkraft, biogas och biobränsle. Vid planläggning av nya

områden ska möjligheterna till att installera solenergi förbättras. Detta

genom att hänsyn till solinstrålningen vid placering och riktning av bygg-

nader samt takvinklar tas redan i planeringsstadiet (Sundsvalls kommun,

2014:25). I visionen för riskhantering för ett säkert samhälle framhåller

Sundsvall att de ska erbjuda ett fungerande samhälle i en föränderlig

värld (Sundsvalls kommun, 2014:16). Vilka framtida förändringar de kan

förvänta sig är inget som tas upp. Det blir därför svårt att urskilja om

Sundsvall beaktar den tekniska utvecklingen, det är inget de uttryckligen

framhåller i sin översiktsplan.

82

Boverket

Sammanfattning:

● Sundsvalls kommun har inga avsnitt med framtidsspaningar an-

gående digitalisering och teknikens framsteg

● Kommunen vill verka för en ökad produktion av förnybar energi

och att detta ska tas hänsyn till redan i planeringsstadiet av nya

områden

● De skriver bland annat om hållbara transportmedel men inte vil-

ken typ av transportmedel

● Sundsvalls tillväxt ska samordnas med utbyggnaden av den tek-

niska infrastrukturen så att de exempelvis får en bra IT-

infrastruktur för flertalet Sundsvallsbor

● Sundsvall ska erbjuda ett fungerande samhälle i en föränderlig

värld.

2.34. Malmö (2014)

Framtiden är osäker

Malmö stad (2014:5) skriver att osäkerheten om framtiden är stor men att

vi idag i stora drag kan förutsäga vad som kommer att ske exempelvis

inom teknikutveckling. De beskriver även sig själva som en stad som vå-

gar testa ny teknik och att de är öppna för förändring och nytänkande -

beprövade metoder och synsätt utmanas och förändring bejakas (Malmö

stad, 2014:9). Kommunen presenterar inledningsvis i sin översiktsplan en

framtidsbild (Malmö 2032 - en stadsbyggnadsvision) där de bland annat

skriver om Malmö som en tät och grön stad. Framtidsbilden de målar upp

handlar om en innerstad som är nästintill bilfri och där de vanligaste färd-

sätten är gång, cykel eller spårvagn (Malmö kommun, 2014:13).

I strategierna är det främst “bättre förutsättningar för näringsliv, innovat-

ion och kunskap” (strategier för samarbete Köpenhamn-Malmö) som be-

rör innovation och teknik. Detta då kommunen skriver att de ska stödja

utvecklingen av European Spallation Source (ESS) och Max IV till att bli

en av världens största och mest avancerade forskningsanläggningar

(Malmö stad, 2014:27). I kapitlet “Handel och besöksnäring” nämner

Malmö stad (2014:33) att e-handeln tagit större marknadsandelar från de-

taljhandeln, men det är inget som de utvecklar mer än så. De nämner inte

digitalisering i översiktsplanen.

Det digitala Malmö

Malmö stad upprättade under 2017 ett program som heter “Det digitala

Malmö”. Programmet syftar till att visa hur Malmö stad ska arbeta och

förhålla sig till digitaliseringens möjligheter (Malmö stad, 2017a:2). På

83

Boverket

sin hemsida har kommunen lagt upp ett filmklipp där de talar kring hur

de ser på digitaliseringen i förhållande till Malmö stad. De berättar om

olika workshops de anordnat och avslutar med att lyfta att den röda trå-

den genom dessa workshops har varit viljan att arbeta tvärsektoriellt och

arbeta mot gemensamma mål. De menar att detta är något de måste ta

med sig in i nästa steg när det gäller att realisera det digitala Malmö i

olika projekt (Malmö stad, 2017b).

I själva programmet lyfter Malmö stad (2017:2) fyra övergripande mål

med tillhörande effekter. De fyra målen är stärkt demokrati och ökad in-

kludering, mer ändamålsenlig och tillgänglig service, ökat samspel i sta-

den samt ökad verkan i samhällsservicen. Programmet är uppdelat i två

delar, där den första delen beskriver riktningen för Malmö stads digitali-

sering vilket handlar om vad Malmö stad vill uppnå. Den andra delen be-

står av principer för Malmö stads digitalisering som handlar om hur

Malmö stad vill uppnå riktningen (Malmö stad, 2017:5).

Möjligheterna med digitalisering

Malmö stad ser digitalisering som en möjlighet att öka medborgardelta-

gandet samt att öka möjligheterna till att påverka beslut och samhällsser-

vice. Genom digitaliseringen ökar tillgången till information vilket möj-

liggör för en djupare insyn i beslutsprocesser. Detta blir positivt ur två

bemärkelser: 1) det blir enklare för invånare att uttrycka sina åsikter och

förslag 2) det blir lättare för Malmö stad (och andra aktörer) att samla in

och bearbeta information och förslag för demokratiska beslut och/eller

utveckling av samhällsservice. De ser även digitaliseringen som en möj-

lighet att öka transparensen i sitt arbete och göra det lättare för människor

att följa med i det och på så vis stärka medborgarnas inflytande (Malmö

stad, 2017:8).

Malmö stad ser även att effekterna av digitalisering kan innebära en god

tillgång till service för alla grupper samt att servicen kan individanpassas.

Detta innebär att digitaliseringen gör det möjligt för den som har t.ex.

språkliga, kognitiva eller fysiska begränsningar att få samma tillgång till

digital service som alla andra. Digitaliseringen förenklar analys och för-

ståelse av stora mängder data, kunskapen som kommer från sådana ana-

lyser kan användas för att anpassa servicen utifrån individens behov

(Malmö stad, 2017:11). Malmö stad målar upp en framtidsbild där möj-

ligheten för deras medarbetare att samla in och bearbeta stora mängder

information genom digitala lösningar leder till att de gör väl underbyggda

prognoser om framtiden, om medborgarnas behov idag och imorgon. Uti-

från denna kunskap vidareutvecklas servicen hela tiden (Malmö stad,

2017:14).

84

Boverket

Digitalisering och den fysiska miljön

När det kommer till den fysiska miljön i staden ser Malmö stad en möj-

lighet att digitaliseringen kan leda till en starkare relation mellan indivi-

den och stadens fysiska rum. Malmö stad skriver att de ska använda

smarta teknologier för att underlätta rörelse och navigation till platser,

vilket bidrar till att människor känner sig trygga. Malmö stad skriver även

att de ska använda smart teknologi för att kontinuerligt minska energian-

vändningen och utsläppen samt uppmuntra sina invånare och besökare till

ekologiska beteendeförändringar (Malmö stad, 2017:13).

Att arbeta med digitalisering

I sina principer för hur Malmö stad ska uppnå sina målsättningar och ef-

fekter skriver staden att digitalisering behöver vara en integrerad del av

all verksamhetsutveckling. De har tre förhållningssätt som de presenterar

och som allt digitaliseringsarbete i Malmö stad ska grundas på. Dessa är:

● Behov och upplevelser i centrum - Har de berörda involveras?

● Gränsöverskridande samarbete och medskapande – Har andra

inom Malmö stad och andra aktörer som också jobbar med dem

som berörs också involverats?

● Skapa värden på nya sätt - Hur kan det digitala användas för att

göra nytta på nya sätt?

Malmö stad lyfter också fyra fokusområden i vilka deras digitaliserings-

arbete ska organiseras. Fokusområdena möjliggör för stöttning av en-

skilda verksamheter i den egna digitaliseringen men också att de får ett

delansvar för Malmö stads gemensamma digitalisering. Fokusområdenas

huvudsakliga uppdrag innebär att de ska utarbeta årliga handlingsplaner

med insatser som beskriver vad Malmö stad behöver göra för att uppnå

effekterna i programmet. Handlingsplanerna ska utgöras av kommunge-

mensamma insatser såväl som stöd till verksamhetsspecifika initiativ.

Fokusområdena innebär även att ansvar för att följa upp de årliga hand-

lingsplanerna (Malmö stad, 2017:22). De fyra fokusområdena är (Malmö

stad, 2017:23):

● Välfärdsutmaningar och sociala innovationer

● Det digitala mötet

● Den smarta staden

● Framtidens arbetsplats

Sammanfattning:

● I översiktsplanen skriver Malmö stad att osäkerheten om framti-

den är stor men att det idag är möjligt att i stora drag förutsäga

vad som kommer att ske inom teknikutvecklingen

85

Boverket

● Malmö stads översiktsplan innehåller ingenting om digitalisering

● Malmö stad har däremot tagit fram ett program för deras digitali-

sering där de beskriver vad de vill göra och hur det ska uppnås

● De skriver att digitaliseringen ska genomsyra allt verksamhetsar-

bete. De har bland annat pekat ut fyra fokusområden som ansva-

rar för att ta fram handlingsplaner samt följa upp dessa.

2.35. Gällivare (2014)

Stärkt kommunikation sker med tåg, buss och flyg

Översiktsplanen tar upp några övergripande strategier för den fysiska

planeringen, där i bland hållbara transporter. Kommunen skriver att “För

att skapa en ekonomiskt hållbar kollektivtrafik i kommunen måste flexibla

och innovativa lösningar tillämpas”. Och även att det finns krav på för-

bättrade kommunikationer i kommunen och regionen. Tåg ses som det

mest hållbara valet för mellankommunala resor och arbetspendling.

Kommunen vill därför se en förstärkt kollektivtrafik med regiontåg och

buss men de ser även att regionala, nationella och internationella kom-

munikationer ska främjas genom utökad kapacitet för flyget (Gällivare

kommun, 2014a:15).

Teknisk utveckling och strukturomvandlingar

I en illustration över genomförande går det att utläsa att en omvärldsana-

lys med trender utgör underlag till planen men det presenteras inte i över-

siktsplanen (Gällivare kommun, 2014a:27). Däremot finns spaningar an-

gående den tekniska utvecklingen att se under vård och omsorg, handel,

näringslivet och IKT.

Inom vård och omsorg är det utvecklingen av e-hälsa som tas upp. E-

hälsan ska bidra till att utveckla välfärden inom vård och omsorg genom

användning av modern informations-och kommunikationsteknik (IKT).

Utveckling av e-hälsa i Norrbotten sker i samverkan mellan landstinget,

länets samtliga kommuner och kommunförbundet (Gällivare kommun,

2014b:42).

Under avsnittet handel tar kommunen upp en trendspaning som handlar

om att det skett en strukturomvandling i hela landet för handel sedan

1990-talet. Ny teknik har inneburit förändringar för bland annat posten

och bankerna. Enheterna blir färre, samlokaliserade med andra verksam-

heter och mer trafikorienterade. Detsamma gäller detaljhandeln vilket

medför att mindre butiker i olika stadsdelar och på landsbygden får allt

86

Boverket

svårare att överleva med konkurrens från lågprisbutiker och stormark-

nader (Gällivare kommun, 2014b:52).

IKT och utbyggnaden av bredband

Elektronisk kommunikation hanteras som ett allmänt intresse. Gällivare

menar att den pågående tekniska utvecklingen kommer kräva en bety-

dande utbyggnad av fiber i kommunen samt att fasta och trådlösa nät

uppgraderas med ny teknik. Bredband via det fasta telenätet, som domi-

nerar på landsbygden, håller på att avvecklas vilket kan betyda att antalet

hushåll utan tillgång till bredband med god kapacitet och kvalitet kan

växa (Gällivare kommun, 2014b:76). Gällivare kommun liksom flera

andra kommuner i Norrbotten ligger långt från nationella och regionala

mål angående tillgång till elektronisk infrastruktur. Det så kallade teknik-

skiftet innebär att Telia kommer börja avveckla delar av kopparnätet och

ersätta abonnentens åtkomst till telefonnätet med mobil teknik. Detta in-

nebär bland annat ett problem för Gällivare som måste övergå till digitala

trygghetslarm, vilket medför en kostnad för kommunen (Gällivare kom-

mun, 2014b:76).

Det finns idag områden där täckningen inte är fullgod och 4G nätet var

under översiktsplanens framtagande inte utbyggt alls i kommunen (Gälli-

vare kommun, 2014b:76). Tidigare i planen går kommunen igenom över-

gripande strategier och där ingår hållbart exploatering. Där beskriver

kommunen bland annat att de ligger i framkant och stödjer utvecklingen

av IT infrastruktur, vilket främjar företagande och distansarbete. Det

krävs dock samordning mellan olika förvaltningar och aktörer på lokal,

regional såväl som nationell nivå. Kommunen ska därför verka för goda

telefoni- och IT-kommunikationslösningar i tätorten och på landsbygden

(Gällivare kommun, 2014a:23). För planens genomförande skriver de att

det finns ett behov av fortsatt utredning rörande bredband och att en stra-

tegi för utbyggnad av bredband ska tas fram (Gällivare kommun,

2014a:29). På vilket sätt de ligger i framkant är därför svårtolkat.

Energi och nya typer av exportindustri

Kommunen vill använda förnyelsebarenergi i så stor utsträckning som

möjligt. Gällivare producerar förnyelsebar energi genom fjärrvärme, vat-

tenkraft, bioenergi och vind. Potentialen för vindkraft i Sverige är stor,

inte minst i den norrländska fjällvärlden. Intresset från vindkraftsentre-

prenörer är dessutom starkt i regionen (Gällivare kommun, 2014b:74).

Solenergi är en växande exportindustri i Gällivare. Kommunen har även

en exportindustri inom medicinteknik. Det finns nämligen ett flertal före-

tag etablerade inom det medicintekniska området i Gällivare företags-

centrum, vilket innebär en kreativ samverkansmiljö som stärker produkt-

87

Boverket

utvecklingen och är en viktig del för näringslivet (Gällivare kommun,

2014b:49).

Sammanfattning:

● Gällivare kommun har ingen omvärldsanalys med viktiga sam-

hällstrender presenterade i översiktsplanen

● De lyfter att den tekniska utvecklingen påverkar handeln, behovet

av tillgång till bra internetuppkoppling och utvecklar välfärden

med e-hälsa samt ger upphov till exportindustrier utöver gruvnä-

ringen.

● De menar att bredband och mobiltäckning behöver byggas ut och

uppdateras och att en strategi för utbyggnad av bredband ska tas

fram.

2.36. Falu kommun och Borlänge kommun (2014)

En gemensam översiktsplan för Falun och Borlänge, översiktsplan

FalunBorlänge, antogs 2014.

Fyra megatrender och digitalisering

I översiktsplanens andra kapitel “Strategier för hållbar samhällsplane-

ring” finns ett avsnitt om vision för Sverige 2024 och kommunala håll-

barhetsprogram. Här lyfter FalunBorlänge att Sverigevisionen utgår från

hundra nationella mål som rör fysisk samhällsplanering och fyra megat-

render. De fyra megatrenderna är ett ändrat klimat, en globaliserad värld,

en urbaniserad värld och en digitaliserad värld (FalunBorlänge,

2014a:14). Mer än så utvecklar de inte de olika megatrenderna.

Digitalisering nämns en gång i dokumentet. I bebyggelsestrategi för

stadsregionens omland skriver nämligen FalunBorlänge bland annat att

effektiv och snabb kollektivtrafik med hög komfort och digital kommuni-

kations-kapacitet underlättar pendling över kommungränserna och stärker

regionens attraktivitet (FalunBorlänge, 2014a:17). Vad den digitala

kommunikations-kapaciteten egentligen innebär är inget som de utveck-

lar. Sökningar i dokumentet efter begreppet “ny teknik” gav inget resul-

tat.

Näthandel

I kapitlet “arbetsmarknad, handel och näringsliv” finns ett avsnitt som

behandlar handelns utveckling. Här skriver FalunBorlänge att den ökande

näthandel än så länge inte har påverkat efterfrågan på fysiska etablering-

ar, men att det är en trend som kommer att medföra ändrade handels-

mönster. Utvecklingen inom handeln leder generellt till att det blir svå-

88

Boverket

rare och svårare att behålla lokal kommersiell service i bostadsområden

och i de mindre tätorterna enligt kommunerna (FalunBorlänge,

2014a:33).

IT-infrastruktur

Översiktsplanen innehåller ett avsnitt om IT-infrastruktur i kapitlet “håll-

bara kommunikationer”. Här skriver kommunen att tillgången till IT-

infrastruktur har blivit en allt viktigare förutsättning för att människor ska

kunna delta och verka i samhället oavsett om de bor i städer eller på

landsbygden. Därmed är IT-infrastrukturen en viktig del i det regionala

utvecklingsarbetet. FalunBorlänge skriver att behovet av tillgänglighet

och utbyggnad i eftersatta områden beskrivs i kommunernas bredbands-

strategier. De skriver även om det regionala målet som innebär att 90

procent av hushållen och företagen i Dalarna ska ha tillgång till höghas-

tighetsbredband (> 100 megabit/s) och detta även finns med som mål i

kommunernas strategier. En aktiv dialog och samverkan om bredbands-

frågorna är något som ska främjas i kommunerna. FalunBorlänge avslutar

avsnittet med att möjligheten att placera master och annan trådlös bred-

bandsinfrastruktur för att säkra trådlös bredbandskommunikation ska be-

aktas i planering och tillståndsgivning (FalunBorlänge, 2014a:51). Ka-

pitlet följs av rekommendationer varav “FalunBorlänge ska ha en aktiv

dialog och samverkan om bredbandsfrågor” är den rekommendation som

anspelar direkt till IT-infrastrukturen (FalunBorlänge, 2014a:51).

Till översiktsplanen hör ett dokument där de bilagor som legat till grund

för/har använts i översiktsplanen listas, bland annat strategiska styrdoku-

ment i kommunerna men också regionala mål, planer och program som

bedömts vara relevanta för samhällsplaneringen i Dalarna. Bland annat

har bredbandsstrategin för Falu kommun använts och likaså bredbands-

strategin för Dalarna (FalunBorlänge, 2014b:10, 13).

Andra dokument: Falun och omvärlden

Falu kommun har gjort en omvärldsspaning som fungerar som ett kom-

plement till deras fördjupade översiktsplan. Tanken med denna är att den

ska bidra till en förståelse och ett samtal om hur omvärlden på sikt kan

komma att påverka utvecklingen av Falu tätort. I dokumentet lyfter

kommunen de fyra megatrenderna som pekas ut av Boverket, de övergri-

pande förändringskrafterna enligt SKL (globaliseringen, värderingsför-

ändringar, demografi, klimatförändringar och ny teknik) och resonerar

kring deras påverkan av Falu tätort (Falu kommun, 2017:7). Kommunen

lyfter bland annat teknisk utveckling där de skriver att ny teknik kan vara

nanoteknik, robotar och intelligenta system, digitalisering, nya transport-

medel för gods och människor, DNA-teknik och så vidare. Falu kommun

89

Boverket

(2017:11) skriver att denna nya teknik kommer att skapa helt nya möjlig-

heter men också nya utmaningar, bland annat kommer det fysiska rummet

att påverkas.

För Falun del tror kommunen att ny teknik kan resultera i nya boende-

former, nya upplevelser och annorlunda mötesplatser för “cross-over”

mellan kultur, forskning, handel och näringsliv etcetera. Ny teknik kan

också innebära att vattendrag kan nyttjas annorlunda och att sjöar kan re-

nas från tungmetaller. Som ett exempel på en ny teknik lyfter Falu kom-

mun 3D-skrivare, vilka kan komma att påverka varulager och transport-

behovet genom att varor produceras vid behov (Falu kommun, 2017:11).

Kommunen lyfter att de behöver göra konsekvensanalyser för olika före-

teelser av ny teknik samt dra upp riktlinjer och strategier för framtiden för

att förstå konsekvenserna och kunna göra medvetna val. I analyserna bör

det fysiska rummet inbegripas (Falu kommun, 2017:12). Kommunen stäl-

ler sig frågor kring vilka transportlösningar som bör utredas som intres-

santa lösningar inom överskådlig tid och likaså hur intelligenta system

och tankar om SMART City påverka den fysiska utformningen av Falu

tätort (Falu kommun, 2017:12).

De har även ett avsnitt om internet och digitala medier. Falu kommun ser

digitaliseringen som en möjlighet att förenkla inom en rad områden för

service, vård, handel, turism och vår personliga vardag. De anser även att

den digitala tekniken skapar möjligheter för handel, marknadsföring av

turistmål och privata ändamål. De lyfter bland annat VR-teknik, intelli-

genta system och delningsekonomi osv. Kommunen ställer sig frågor

kring digitaliseringen, som till exempel hur digitalisering kan ske utan att

personer exkluderas (Falu kommun, 2017:12). De lyfter även att det finns

en risk för en digital kollaps och att de därför måste kunna hantera en så-

dan situation ifall att den uppstår, men också att digital stress hos invå-

narna kan uppstå av en ständig uppkoppling och att kommunen måste

skapa avkopplade och avkodade miljöer som alternativ (Falu kommun,

2017:13).

Sammanfattning:

● Kommunerna lyfter de fyra megatrenderna, varav en digitaliserad

värld är en.

● De skriver att en hög digital kommunikationskapacitet stärker

regionens attraktivitet..

● De nämner e-handel men skriver samtidigt att det än så länge inte

har påverkat fysiska etableringar.

● De har ett kapitel om IT-infrastruktur och hävdar att det är en

viktig förutsättning för att människor ska kunna delta och verka i

90

Boverket

samhället oavsett om de bor i städer eller på landsbygden. Den

enda rekommendationen i översiktsplanen som syftar till IT-

infrastrukturen är: “FalunBorlänge ska ha en aktiv dialog och

samverkan om bredbandsfrågor”.

● Falu kommun har tagit fram ett dokument som komplement till

deras FÖP för Falu tätort. Dokumentet innehåller en omvärlds-

spaning där kommunen bland annat lyfter den tekniska utveckl-

ingen och digitalisering. Här skriver kommunen vad ny teknik

kan vara, vad det kan innebära för staden och hur de bör hantera

detta.

2.37. Göteborg (2009)

Framtidsspaning trots äldre plan

Göteborgs översiktsplan antogs 2009 och är därmed den äldsta planen

som studerats. Anledningen till att vi har tagit med den, trots sin ålder, är

för att vi ville få med de tre största städerna i Sverige (Stockholm, Göte-

borg och Malmö). Trots sina år på nacken så gör Göteborgs kommun

några framtidsspaningar i översiktsplanen angående digitalisering och ny

teknik.

E-handel och elektronisk kommunikation

De ställer sig bland annat frågor om e-handelns utveckling under kapitlet

“Växande och förändrad handel” och kommunen skriver att vid en ökad

e-handel blir det viktigt att främja distributions- och logistikytor i sam-

verkan med lokala utlämningsställen (Göteborgs kommun, 2009:66).

Detta är dock inget som återspeglas i deras strategier.

I kapitlet “Robust samhälle” lyfter Göteborgs kommun (2009:60) att må-

let med den elektroniska kommunikationen och internet är att de ska tåla

driftstörningar. För att minska risken för störningar i kritiska samhälls-

funktioner vid exempelvis ett elavbrott krävs det att reservelkraft finns

tillgängligt för dessa. Även basstationer för mobil telefoni bör ha en tryg-

gad elförsörjning skriver kommunen (Göteborgs kommun, 2009:61).

Varför elektronisk kommunikation är viktigt för staden är inget som de

utvecklar eller skriver om.

Ny teknik

I kapitlet “Förändrat transportbehov” skriver kommunen att alternativa

fordon kommer att tas fram, men att kollektivtrafik, cykel och “ett klokt

användande av bil” är nycklar till ett hållbart transportsystem. De skriver

även att den framtida tekniska utvecklingen kan ge sofistikerade trafiksty-

91

Boverket

rande system (som informerar om lämpliga färdvägar och som påverkar

val av restid och transportmedel) (Göteborgs kommun, 2009:83). Detta är

inget de lyfter vidare, utan strategierna handlar främst om spårtrafik.

Utöver detta nämner de ibland ny teknik i översiktsplanen och att det kan

komma att påverka exempelvis var byggnader lokaliseras (t.ex. “ny tek-

nik kan begränsa störande verksamheters påverkan”), leda till energisnåla

lösningar samt bidra till att buller och luftföroreningar minskar (Göte-

borgs kommun, 2009: 50, 89, 102).

Andra dokument

På sin hemsida har kommunen ett avsnitt som behandlar Göteborgs Stads

digitala utveckling. Här skriver de kort om vilka fördelar digitalisering

samt digitala tjänster och service kan innebära för samhället, bland annat

att invånarnas vardag kan förenklas. Digitaliseringen antas även stärka

Göteborg och kommunen arbetar aktivt med digitalisering inom flera om-

råden, t.ex. inom utbildningsområdet, vård och omsorg, stadsutveckling,

demokrati och miljö. De håller även på att ta fram en bredbandsstrategi

för kommunen (Göteborgs kommun, u.å.).

Här finns också länkar till deras program för e-samhälle och en hemside-

länk där det ska vara möjligt att läsa mer om Göteborgs Stads arbete med

digitalisering. Dock är varken dokumenten eller hemsidan om digitali-

sering tillgängliga och kommunen har inte svarat på våra önskemål om att

få mer information om deras digitala arbete. Därav kan resultatet i den

här studien vara missvisande.

Sammanfattning:

● Göteborgs kommun gör en viss framtidsspaning när det gäller ny

teknik och digitalisering i översiktsplanen

● De ställer sig frågor om e-handelns utveckling

● De nämner elektronisk kommunikation

● De har avsnitt om digitalisering på sin hemsida, dock är flera do-

kument och länkar inte tillgängliga

92

Boverket

3. Resultat regionala program

I det här kapitlet finns beskrivningar av de olika regionernas utvecklings-

planer och -program som har studerats. Varje beskrivning följs av en kor-

tare sammanfattning i punktform.

3.1. RUFS 2050 Digitaliseringen och ny teknik är något som genomsyrar RUFS 2050 och

beskrivs som den kraft som verkar leda till de största förändringarna i

samhället, och som samtidigt är mycket svåra att förutse. Utvecklingen

uppmärksammas som en stark trend i omvärlden som påverkar regionen.

Trendspaning

Trendspaningar i RUFS 2050 lyfter att den digitala teknikens utveckling

påverkar alla områden, sektorer och verksamheter, även hälso- och sjuk-

vård, offentlig omsorg, utbildning och andra offentligt finansierade väl-

färdstjänster. Digitaliseringen bygger på en snabb teknisk utveckling som

ökar i takt. Omställningsförmågan inom såväl näringsliv som akademi,

och inom transportsystemet, utbildning och offentlig service blir avgö-

rande för hur väl regionen kan anpassa sig (Tillväxt- och regionplaneför-

valtningen, 2017:13). En ökad tillgång till kommunikationssystem och

sociala medier, liksom ett ökat resande leder till att världen krymper. Det

ger möjligheter till nya och mer effektiva kontaktytor mellan individer

och mellan invånare och myndigheter (Tillväxt- och regionplaneförvalt-

ningen, 2017:13). Virtuella möten ersätter eller kompletterar i allt större

utsträckning fysiska kontakter, därför är de digitala förbindelserna minst

lika viktiga som de fysiska (Tillväxt- och regionplaneförvaltningen,

2017:24).

En ledande tillväxt-och kunskapsregion

Utvecklingen inom digital teknik är en del av regionens mål. I målet om

en ledande tillväxt- och kunskapsregion beskrivs hur den digitala infra-

strukturen i framtiden är väl utbyggd och digitaliseringen är en fortsatt

språngbräda för att utveckla näringslivet och den offentliga sektorn.

Kompetensförsörjningen svarar bättre upp mot arbetsmarknadens behov

och det möjliggör för regionens styrkeområden inom näringslivet, såsom

IKT, att rekrytera den expertis och kompetens som de behöver. Föränd-

ringstrycket för en grön tillväxt, klimat- och energismarta lösningar och

ett mer kretsloppsinriktat samhälle främjar innovation och nytänkande

(Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, 2017:35).

93

Boverket

Distansutbildningar och MOOC-utbildningar (massive open online

courses) har fått genomslag. Utbyggnaden av bredband i regionen ger

också förutsättningar för utbildnings- och arbetsformer på distans, vilket i

högsta grad gynnar studiemöjligheterna på landsbygden (Tillväxt- och

regionplaneförvaltningen, 2017:127). Även en mer kunskapsintensiv

tjänstemarknad, med automatisering och digitalisering kommer innebära

stora förändringar för Stockholmsregionen. Enligt RUFS2050 medför di-

gitaliseringen även stora förändringar för näringslivet. Det digitala sam-

hället leder till ett nytt entreprenörskap som driver tillväxten. Delningse-

konomi och cirkulär ekonomi som lyfter fram ett kretsloppssamhälle med

små mängder avfall och produktformgivning som underlättar återvinning

lyft som en del i utvecklingen för Stockholmsregionen. Den offentliga

sektorn kan på olika sätt delta i utvecklingen, exempelvis genom att

främja innovation, gemensamma utvecklingsarenor och testbäddar. Ge-

nom att tillgängliggöra öppna data kan den offentliga sektorn också skapa

förutsättningar så att privata aktörer kan ta fram nya tjänster (Tillväxt-

och regionplaneförvaltningen, 2017:35, 103).

Nya möjligheter

Smarta digitaliseringslösningar lyfts under teknisk försörjning samt möj-

ligheter för transportsystemet. Teknikutvecklingen kommer innebära en

större andel eldrivna fordon, självkörande fordon, anropsstyrd kollektiv-

trafik, intelligenta transportsystem. Digital infrastruktur blir även ett sätt

att skapa social sammanhållning och kan användas för att sprida kultur.

Även hälso- och sjukvård och annan samhällsservice kan förbättras med

digital teknik. Digitaliseringen gör det enklare att få service. Dagens digi-

tala lösningar kan knyta samman offentliga aktörer inom en samhällssek-

tor för att möta önskemål om snabbhet, enkelhet och tillgänglighet från

enskilda medborgare (Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, 2017:113).

Utmaningar

Digitala samhällen är också sårbara när beroendet av digital infrastruktur

ökar. Därför behövs löpande sårbarhetsanalyser och att rusta sig inför di-

gitaliseringens utmaningar. De centrala ställningstaganden som görs i

RUFS2050 är att skolan och utbildningen får en central roll i att se till in-

vånarnas digitala grundkompetens. Det är även ett steg i att säkerställa ett

kontinuerligt flöde av nyutbildade med spetskompetens i digital teknik.

Näringslivet behöver satsa på en aktiv matchning på arbetsmarknaden

och ett flexibelt system för omställning när vissa arbeten försvinner och

nya arbeten och arbetsformer uppstår i och med automatiseringen och

teknikens utveckling. De behöver även dimensionera bredbandsnätet för

94

Boverket

framtidens behov så att alla har möjlighet att konkurrera med sina tjänster

på lika villkor (Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, 2017:103).

Sammanfattning:

● I RUFS 2050 lyfts att man tror att:

○ Stora förändringar kommer ske i och med delningseko-

nomi och cirkulär ekonomi

○ En stark tjänstesektor utvecklas som har ett högt kun-

skapsfokus där den offentliga sektorn kan på olika sätt

stödja och delta i utvecklingen, genom att främja inno-

vation, gemensamma utvecklingsarenor och testbäddar.

○ Tillgänglig öppen data skapar förutsättningar så att pri-

vata aktörer kan ta fram nya tjänster som kommer alla

invånare till del.

○ IoT, Internet of Things, kommer innebära att i stort sett

alla fordon, gods och hushållsapparater med mera kan

förses med inbyggda sensorer

○ Automatisering och omställning till cirkulär ekonomi ger

möjlighet till många nya jobb, men det innebär också att

en del befintliga jobb försvinner.

● I RUFS 2050 lyfts att utbyggnaden av bredband är viktigt då allt

fler tjänster i samhället är digitala och att man vill påskynda

elektrifieringen av vägtransportsektorn

● De lyfter vikten av att ge invånarna i regionen en bra digital

grundkompetens på alla utbildningsnivåer

● De vill arbeta för att virtuella möten ersätter eller kompletterar i

allt större utsträckning fysiska kontakter

3.2. Region Skåne

Region Skåne har flera regionala dokument som verkar på den fysiska

planeringen. Två dokument som vi har tittat på är “Det öppna Skåne 2030

- Skånes regionala utvecklingsstrategi” (2014) och deras TemaPM “Pla-

nera för det digitala samhället” (2017).

Det öppna Skåne 2030 - Skånes regionala utvecklingsstrategi

Inledningsvis i sin regionala utvecklingsstrategi presenterar Region Skåne

(2014:9) sin målbild för Skåne. Målbilden handlar om “det öppna Skåne

2030”. Här talar regionen om det gränslösa Skåne som möjliggör för rö-

relse, samarbete, möten och möjligheter. De ser det öppna Skåne som en

levande, hållbar och attraktiv region med global konkurrenskraft och hög

livskvalitet (Region Skåne, 2014:8). I slutet av målbilden skriver region-

en att den genom sina utvecklingskorridorer, infrastruktursatsningar och

95

Boverket

höghastighetståg tillsammans med andra grannregioner blir starka och

samspelande regioner. Och tillsammans med en utvecklad kommunikat-

ionsteknologi kopplar de upp sig mot hela världen (Region Skåne,

2014:9). Region Skåne har pekat ut fem prioriterade ställningstaganden

som syftar till att förverkliga deras målbild och till varje ställningsta-

gande finns ett antal delstrategier.

Genomgående i dokumentet så framträder en vilja att utveckla sig till en

kreativ mötesplats som är en stark plattform för hållbar tillväxt och ut-

veckling. Regionen lyfter sin önskan att skapa innovationsarenor och att

utvecklas som en forsknings- och utvecklingsregion. I anslutning till detta

nämner region Skåne tre prioriterade styrkeområden som de ska arbeta

för att lyfta, nämligen smarta material, smarta städer och personlig hälsa.

Några av de nya potentiella innovationsarenorna som Region Skåne

(2014:23) identifierar är livsmedel, media, mobil kommunikation, kultu-

rella och kreativa näringar, turism, gröna näringar, logistik, packaging,

cleantech, city training, materialvetenskap och life science, och regionen

skriver att dessa ska ges förutsättningar att stärkas (Region Skåne,

2014:23).

Bredband och IT-tjänster

Region Skåne trycker på att det är viktigt för kommunen att satsa på att

utveckla kommunikationer, inte bara transportinfrastruktur utan utveckl-

ingen av bredband och telekommunikation är lite viktigt (Region Skåne,

2014:29). Utbyggda IT-tjänster och ökad tillgång på bredband kommer

att vara viktiga insatser för hur tillgängligheten upplevs i Skåne enligt

regionen (Region Skåne, 2014:30). En utbyggd IT-infrastruktur kommer

nämligen att förbättra möjligheterna till att arbeta och studera på distans

(Region Skåne, 2014:31). Ett konkret mål som finns bland de olika ställ-

ningstagandena är att “År 2030 ska 100 procent av Skånes hushåll och

arbetsplatser ha möjlighet till digital uppkoppling.” (Region Skåne,

2014:33). Utöver detta lyfter Region Skåne sin ambition att “aktivt arbeta

för ett klimatneutralt och fossilbränslefritt Skåne 2030 och ett hållbart

resande genom bland annat mobility management, cykelvägar, kollektiv-

trafikutveckling, biogasutbyggnad och innovativa transporter och lo-

gistiklösningar.“ (Region Skåne, 2014:32). Till vilket målet “År 2030 ska

Skåne vara klimatneutralt och fossilbränslefritt” svarar (Region Skåne,

2014:33).

Välfärdsteknologi och e-tjänster

Region Skåne skriver även om välfärdstjänster och hur nya och ökade

krav från människor innebär att kraven och förväntningarna som mor-

gondagens Skåne måste leva upp till är hög kvalitet, direkt tillgång, val-

96

Boverket

frihet, snabb service, skräddarsydda tjänster, flexibla lösningar samt ett

brett och varierat utbud (Region Skåne, 2014:35). Regionen skriver att de

ska anpassa, utveckla och skapa nya välfärdstjänster och att den explos-

ionsartade utvecklingen som finns av ny teknik ställer krav på andra for-

mer av samarbeten mellan offentlig sektor, näringsliv, idéburen sektor

och akademi - “den enskilda människans önskemål och behov ska vara

utgångspunkten när morgondagens tjänster utformas inom välfärdssek-

torn” (Region Skåne, 2014:35). Enligt Region Skåne ska det vara enkelt

att hitta information och få vägledning och rådgivning snabbt när du bor i

Skåne, oavsett om du bor i staden eller på landsbygden. Skåne ska därför

satsa på ny välfärdsteknologi och e-tjänster med vilka individen själv kan

medproducera sina välfärdstjänster. “Skåne ska stimulera en utveckling

av utbudet inom välfärdsområdet, nya innovativa idéer ska fångas upp

och mobila samhällstjänster ska utvecklas.” (Region Skåne, 2014:36).

Men hur idéerna ska fångas upp eller vilka mobila samhällstjänster som

ska utvecklas framgår ej. I en av delstrategierna lyfter Region Skåne

(2014:37) att ny teknik och tvärvetenskaplig forskning också utmanar be-

fintliga arbetssätt inom hälso- och sjukvården och att beredskapen därför

är stor för att introducera nytt och avveckla gammalt. Exakt vad det är för

ny teknik som utmanar de befintliga arbetssätten och metoderna beskrivs

inte vidare.

Regionen lyfter även att de behöver utveckla ett förändringsledarskap på

alla nivåer med hög beredskap för snabba förändringar både vad gäller

omvärld, globalisering och ny teknik, men också att Skåne behöver stärka

forskningen inom nya dynamiska områden som teknik, logistik och orga-

nisation (Region Skåne, 2014:38). De lyfter även att ny teknik öppnar

upp för nya arbets- och inlärningsmetoder och att skolan därmed behöver

ligga långt framme i utvecklingen såväl i klassrummet som på internet

(Region Skåne, 2014:38).

Avslutningsvis skriver Region Skåne att den regionala utvecklingsstrate-

gin beskriver vad som behövs göras, men inte hur. Hur strategin ska ge-

nomföras är upp till alla utvecklingsaktörer att själva utveckla och agera

kring (Region Skåne, 2014:46).

Planera för det digitala samhället

Region Skåne har upprättat ett dokument som behandlar digitalisering i

den fysiska planeringen, “Planera för det digitala samhället - Fysisk pla-

nering som verktyg för fiberutbyggnaden i Skåne” (2017). Regionen

identifierar digitaliseringen som en av tre megatrender som förändrar för-

utsättningarna i vår omvärld (Region Skåne, 2017:6), detta då det digitala

samhället skapar nya möjligheter och förutsättningar för både näringsli-

97

Boverket

vet, offentliga verksamheter såväl som för invånarna i Skåne - den digi-

tala infrastrukturen bidrar till att göra det möjligt att bo, arbeta och på

andra sätt verka i hela Skåne (Region Skåne, 2017:3). Även kommuner-

nas samhällsplanering kan dra nytta av digitaliseringen genom nya verk-

tyg för informationsspridning, demokrati och deltagande. Men för att inte

någon del av befolkningen ska hamna i ett digitalt utanförskap krävs att

insatser för att alla ska ha samma möjlighet att tillgodogöra sig informat-

ion och ta del av samhällstjänster (Region Skåne, 2017:6).

För att de framtida digitala tjänsterna ska kunna nyttjas fullt ut krävs ett

helt utbyggt fibernät konstaterar regionen (Region Skåne, 2017:6). Reg-

ion Skåne lyfte regeringens bredbandsstrategi med målet att 95 procent

av Sveriges befolkning ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s till år 2020,

vilket överensstämmer med deras eget satta mål. För att detta ska kunna

ske krävs en utbyggnad av fibernätet men också att fasta och trådlösa nät

uppgraderas med ny teknik (Region Skåne, 2017:6f, 8).

Digitaliseringens möjligheter

Regionen redovisar möjligheter som följer med den digitala infrastruk-

turen. Digitaliseringen av samhället och utbyggnaden av bredband möj-

liggör för tjänster och verksamheter att bli mindre platsbundna. Detta re-

sulterar bland annat i en större arbetsmarknad och ökade möjligheter till

att välja boendemiljö, det tillgängliggör distansutbildning, kulturutbud

och kvalificerad sjukvård, det ger bättre förutsättningar och ett självstän-

digare liv för personer med olika former av funktionsnedsättningar, det

kan leda till ett minskat resebehov (vilket främjar en hållbar utveckling)

samt nya former för medborgardialoger kan skapas (Region Skåne,

2017:16). Digitala tjänster ger också större frihet att välja plats för bostad

och företag och minskar därmed behoven av resor (Region Skåne,

2017:22). De skriver om nyttan av digitalisering kopplat till landsbygden,

näringslivet, skola och utbildning, vården, omsorgen och hemtjänsten,

den kommunala förvaltningen samt kultur och turism. Under varje rubrik

lyfter de konkreta exempel på vad en digitalisering skulle kunna innebära

rent praktiskt (Region Skåne, 2017:17–19). Ett exempel är under rubriken

“Omsorgen och Hemtjänsten” där möjliga digitala tjänster som hemtjäns-

ten kan använda sig av är kameror och bildskärmar för tillsyn och kom-

munikation, digitala lås- och larmfunktioner samt sensorer som övervakar

(Region Skåne, 2017:18).

Sett till samhällsplaneringen möjliggör digitaliseringen för att öka delak-

tigheten enligt regionen. Dels kan digitaliseringen komma att påverka

medborgardialoger och inflytandet genom att nya samrådsprocesser kan

uppstå med digitala informationskanaler. Medborgardialogen kan komma

98

Boverket

att breddas, nå nya målgrupper och få nya former. Grupper som vanligt-

vis inte deltar i planeringen, på exempelvis samrådsmöten, kan komma

att bidra med åsikter och stärka sitt inflytande, exempelvis om det till di-

gitalt kartburen information är lätt att lägga till sina egna kommentarer

(Region Skåne, 2017:20). Digitaliseringen möjliggör även för ökad till-

gänglighet av samhällsinformation t.ex. genom att tillgängliggöra kartor

för allmänheten med hjälp av digital teknik. Även virtuell 3D-

presentationer kan göra föreslagna planer och exploateringar lättare att

förstå och aktuell samhällsinformation kan presenteras via till exempel

filmer och spel. Digitala tjänster kan även ge medborgarna insyn i pro-

cessen av inlämnade ärenden, t.ex. att deras lovansökan har inkommit och

var i granskningskedjan ärendet befinner sig (Region Skåne, 2017:20).

Framtidsspaningar

Region Skåne gör även några framtidsspaningar. Bland annat lyfter de

begreppet sakernas internet, Internet of Things, som innefattar intelli-

genta hus, smarta elnät och intelligenta transportsystem. Den smarta sta-

den är ytterligare ett begrepp de lyfter som innefattar sensorer i stadsmil-

jön som i realtid samlar information om och optimerar användningen av

exempelvis energiförbrukning, belysning, kollektivtrafik och avfallshan-

tering. Det tredje begreppet är The Blind City, vilket är tillgänglighetsan-

passning för personer med nedsatt syn med hjälp av digital teknik som

underlättar vardagslivet, vilket kan innebära en ökad självständighet

(Skåne region, 2017:21).

Fysisk planering som ett verktyg

Dokumentet mynnar ut i två kapitel som handlar om fiberutbyggnad. I det

sista kapitlet “Fysisk planering - som verktyg för fiberutbyggnad och di-

gitalisering” konstaterar regionen att bredbandsmålet kommer nås i tätor-

terna år 2020 men att det finns ett behov av ny utbyggnadsmodell för

landsbygden då utvecklingen ligger efter där (Region Skåne, 2017:30).

Staten pekar ut kommunerna som nyckelaktörer för att bredbandsmålen

ska nås och ett sätt för att driva på utbyggnaden av bredbandsnätet är att

göra kommunens samhällsplanerare delaktiga och lyfta bredbandsfrå-

gorna i översiktsplaneringen (Region Skåne, 2017:30). Region Skåne

(2017:32) skriver även att kommunerna behöver prioritera digitalisering-

en i sina verksamheter och att det behöver få genomslag utifrån hur den

kommunala organisationen ser ut.

Elektronisk kommunikation definieras numera (sedan 2011) som ett all-

mänt intresse. Detta innebär för kommunernas del att de är skyldiga att i

sina detalj- och översiktsplaner beakta behovet av elektroniska kommu-

nikationer (Region Skåne, 2017:32). Syftet är att frågor om infrastruk-

99

Boverket

turen för bredband ska komma in i ett tidigt skede av den fysiska plane-

ringen, exempelvis i översiktsplaneringen, och bör hanteras strategiskt i

översiktsplaneringen och på ett liknande sätt som infrastrukturerna el och

VA i detaljplanering (Region Skåne, 2017:33). Av översiktsplanen ska

det även framgå hänsyn till och samordning med relevanta nationella och

regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling

inom kommunen. De nationella och regionala bredbandsstrategierna och

deras mål är exempel på sådana dokument att ta hänsyn till (Region

Skåne, 2017:33).

Översiktsplanering

Nyttan av att lyfta bredband i översiktsplaneringen menar Region Skåne

(2017:34) är bland annat att fiberinfrastrukturen lyfts till ledningsnivå

inom politik och förvaltning. Genom att engagera kommunens ledning i

fiberinfrastrukturen kan detta påverka utbyggnaden av fiber positivt.

Översiktsplanen fungerar även som en arena för kommunen att samordna

sina insatser för fiberinfrastrukturen i. Detta ger kommunen möjlighet att

involvera de berörda av fiberinfrastrukturen, förankra målsättningar och

överväga vilken organisation och vilka resurser det kan kräva (Region

Skåne, 2017:34).

Region Skåne (2017:35) ger exempel på lämpliga aktiviteter i översikts-

planeringen som bland annat handlar om att väcka intresset och kunskap-

en om fiberutbyggnaden, digitaliseringen av samhället och kommunens

verksamheter, anordna temamöten om fiberutbyggnaden och digitali-

seringen inom kommunen, anordna möten och dialoger med medborgare

och näringsliv o.s.v. Regionen ger även exempel på hur detta kan redovi-

sas i översiktsplanen, t.ex. genom fokus på fiber på landsbygden, nulä-

gesbeskrivning, kartredovisningar, nyttan av digitaliseringen o.s.v. (Reg-

ion Skåne, 2017:35). De ger också förslag till hur kommunen kan sam-

verka och vara pådrivande i fiberutbyggnaden (Region Skåne, 2017:36).

Avslutningsvis i sina slutsatser konstaterar regionen att digitaliseringens

förändring av samhället kommer att vara en stor fråga de kommande åren

och behöver prioriteras av alla kommuner. Två viktiga insatser handlar

om en framsynt samhällsplanering och att bedriva utvecklingsarbete av

kommunens välfärdstjänster. Region Skåne menar att ett fullt utbyggt fi-

bernät är en första förutsättning för digitaliseringen. Kommunens arbete

med bredband och digitalisering behöver grundas på kunskap och förstå-

else om fiberutbyggnadens villkor – men framförallt om hur digitali-

seringen kan förändra vårt samhälle. I kommunens organisation behöver

dessa frågor få en framskjuten plats i nivå med sin betydelse (Region

Skåne, 2017:37).

100

Boverket

Sammanfattning:

● Två regionala dokument har studerats: Det öppna Skåne 2030 -

Skånes regionala utvecklingsstrategi” (2014) och “Planera för

det digitala samhället” (2017).

● I ”Det öppna Skåne 2030”:

○ Lyfter Region Skåne målbilden om en utvecklad kom-

munikationsteknologi, vilken möjliggör för Skåne att

koppla upp sig mot hela världen

○ Tre prioriterade styrkeområden beskrivs: smarta material,

smarta städer och personlig hälsa

○ De lyfter vikten att utveckla kommunikationer, både

transportinfrastruktur och utvecklingen av bredband och

telekommunikation vilket ger ökade möjligheter att stu-

dera på distans. 2030 ska 100% av Skånes hushåll och

arbetsplatser ha möjlighet till digital uppkoppling

○ De lyfter välfärdsteknologi och e-tjänster

■ Nya innovativa idéer ska fångas upp och mobila

samhällstjänster ska utvecklas - hur detta ska gå

till beskriver de ej

■ Behandlar digitalisering i den fysiska planering-

en

● I ”Planera för det digitala samhället”:

○ Lyfts digitalisering som en av tre megatrender som

■ Skapar nya möjligheter och förutsättningar för

samhället: näringsliv, invånare och den offent-

liga verksamheten

■ Ger nya verktyg för samhällsplaneringen att

samla in och nå ut med information

○ De lyfter att fibernätet behöver byggas ut

○ De ser digitaliseringens möjligheter kopplat till att

■ T.ex. tjänster och verksamheter blir mindre

platsbundna, minskat resebehov och ökad delak-

tighet

■ De gör framtidsspaningar där bland annat Inter-

net of Things, The Blind City, den smarta staden

omnämns.

○ De ser fysisk planering som ett verktyg för att få in frå-

gor om infrastrukturen för bredband i ett tidigt skede av

den fysiska planeringen (t.ex. översiktsplaneringen). Nyt-

tan med att lyfta bredbandsfrågor i den översiktliga pla-

neringen menar Region Skåne är att fiberinfrastrukturen

då lyfts till ledningsnivå inom politik och förvaltning,

vilket kan påverka en utbyggnad positivt.

101

Boverket

○ De lyfter översiktsplaneringen som en arena för kommu-

nen att samordna sina insatser

○ Region Skåne ger exempel på lämpliga aktiviteter i över-

siktsplaneringen, t.ex. anordna temamöten om fiberut-

byggnaden.

○ Region Skåne konstaterar att digitaliseringen måste prio-

riteras av alla skånska kommuner och att ett fullt utbyggt

fibernät är en första förutsättning för digitaliseringen.

3.3. Västra Götalandsregionen

Regional utveckling och VG2020

I Västra Götaland är det Västra Götalandsregionen (VGR) som står för

den regionala utvecklingen i regionen och har haft uppdraget att ansvara

för den regionala utvecklingen sedan ett riksdagsbeslut 1999 (Västra Gö-

talandsregionen, 2017a). VGR tog 2013 fram den regionala utvecklings-

strategin VG2020 (Västra Götaland 2020 - strategi för tillväxt och ut-

veckling i Västra Götaland 2014–2020) efter en två år lång process

(VG2020, 2013:3). Strategin syftar till att stärka Västra Götaland som en

attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsreg-

ion (Västra Götalandsregionen, 2017b). VGR ser sin roll i det regionala

utvecklingsarbete som ansvariga för att ta fram strategin, driva arbetet

framåt och följa upp RUP:en, men för ett framgångsrikt genomförande

krävs det att alla aktörer i Västra Götaland arbetar mot målen - alla har ett

individuellt ansvar som organisationer att stämma av deras egna verk-

samheter mot VG2020-strategin (Västra Götalandsregionen, 2017b;

2017c).

Inledningsvis identifierar regionen ett par utgångspunkter som RUP:en

tar sin grund i. Ett stort fokus ligger på att vara attraktiva för studenter

och forskare, att regionen ska generera innovation genom att attrahera

dessa grupper. Västra Götalandsregionen lyfter ambitionen att vara

världsledande inom sina styrkeområden. Regionen lyfter fem styrkeom-

råden som i en gemensam process pekats ut av politiker, akademi och nä-

ringsliv, dessa är life science, hållbara transporter, hållbar stadsutveckl-

ing, grön kemi, marin miljö och marina sektorer. Andra starka områden

som regionen lyfter och där de vill att ett aktivt utvecklingsarbete ska be-

drivas är textil/mode/design, material (nano, plast, trä) och hållbar pro-

duktion, kulturella och kreativa näringar (KKN), förnybar energi, livsme-

del/gröna näringar, besöksnäring samt informations- och kommunikat-

ionsteknik (IKT) (Västra Götalandsregionen, 2013:6f).

102

Boverket

Framtidsspaningar och teknikutveckling

Så vad finns det för framtidsspaningar i VG2020? Har VGR vägt in den

tekniska utvecklingen i sin RUP? VG2020 består att 4 teman, 9 områden

och 32 prioriterade frågor. Av dessa olika indelningar är det några av

dessa som kan ses ha en direkt koppling till en framtida teknikutveckling.

Under temat “En ledande kunskapsregion” skriver VGR att “en stark in-

frastruktur för utveckling krävs i form av Science Parks och andra forsk-

nings- och innovationsmöjligheter”. Detta utvecklar de under den priori-

terade frågan “1.2.2. Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsk-

nings- och innovationsmiljöer” där de skriver: “Utveckling av internat-

ionellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer ska stimul-

eras. Det gäller inte minst inom områden där det finns en ambition att

vara världsledande. Samtliga universitet och högskolor har strategier

där man identifierat områden att satsa extra på inom forskning och ut-

bildning.“ (Västra Götalandsregionen, 2013:15).

Under avsnittet “1.2.3. Utveckla test- och demonstrationsarenor där nya

idéer omsätts till praktik” skriver VGR om innovation och utveckling.

Här menar VGR “Att praktiskt testa och demonstrera ny kunskap och

pröva nya lösningar är viktigt för att snabba på utvecklingsprocesser.

Fortsatt offensiva satsningar på problemformulering, på att öppna upp

miljöer och verksamhet för test, på demonstration och innovation samt på

innovationsupphandling behövs.“ Vidare skriver de att tillfälliga labb och

liknande där studenter, medarbetare och andra aktörer engageras för att

arbeta med lösningar på samhällsutmaningar ska utvecklas vidare (Västra

Götalandsregionen, 2013:16).

Avsnittet “1.2.5 Stärka den stödjande infrastrukturen för en ledande kun-

skapsregion” skriver regionen att en fortsatt utveckling av Science Parks

ska ske och att dessa ska fungera som plattformar för samarbete mellan

företag, lärosäten och offentliga aktörer. Västra Götaland hade år 2013

sex stycken Science park med fokus på starka områden:

● Göteborg, Lindholmen – med inriktning på fordonselektronik,

säkerhet, logistik och media

● Göteborg, Sahlgrenska – med fokus på biomedicin och hälsa

● Göteborg, Johanneberg – samhällsbyggnad, energi och material-

teknik

● Borås (Sjuhärad) - design och smarta textilier

● Innovatum i Trollhättan (Fyrbodal) – produktionsteknik,

miljö/energi, kreativa näringar

● Gothia Science Park i Skövde (Skaraborg) - virtuella system, da-

taspel och informationsteknologi.”

103

Boverket

Genom att öka samarbetet mellan olika Science Parks menar regionen att

kvaliteten kan öka vilket skapar förutsättningar för internationell styrka

(Västra Götalandsregionen, 2013:16f).

Infrastruktur

Under temat “En region för alla” handlar det om att ge invånarna möjlig-

heter att ta tillvara Västra Götalands “samlade förutsättningar för arbete,

utbildning och kultur genom tillgång till olika former av kommunikation”

(Västra Götalandsregionen, 2013:17). Det är främst temat “2.3. Tillgång

till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet” som kopplar

till teknisk utveckling, då regionen skriver att väl fungerande transporter

för personer och gods och en högkvalitativ IT-infrastruktur är en förut-

sättning för fortsatt välstånd i Västra Götaland. Trots mycket investering-

ar infrastruktur och kollektivtrafik så skriver regionen att tillgången till

kommunikation brister. De lyfter även regionens ambition att utveckla

Västra Götaland som testarena för hållbara transportlösningar (Västra

Götalandsregionen, 2013:21).

Här är det de prioriterade frågorna 2.3.2 och 2.3.3 som främst kopplar till

den tekniska utvecklingen. En del av 2.3.2: Bygga ut en kollektivtrafik

som är ett föredöme när det gäller kvalitet och hållbarhet handlar om att

“kollektivtrafiken är en central resurs och ett skyltfönster för ambitioner-

na i Västra Götaland att vara testarena för hållbara transportlösningar.

Nya trafiklösningar, ny teknik, nya tjänster kring resan m.m. ska ständigt

provas.” Den andra prioriterade frågan under det här temat är 2.3.3: Bi-

dra till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar

hållbarhet. Tillgång till IT med hög kvalitet är en förutsättning för invå-

nare och företag inom regionen. Två konkreta mål är att nio av tio hushåll

och företag år 2020 ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s vid

nedladdning (idag fem av tio) samt att Västra Götaland ska ses som ett

föredöme när det gäller IT-användning för hållbarhet och samhällsservice

(Västra Götalandsregionen, 2013:22f).

I det tredje temat “En region där vi tar globalt ansvar”, område 3.1: “Ett

resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan”, lyfts Västra Göt-

aland som testarena återigen upp. För att regionen ska vara en resursef-

fektiv och fossiloberoende ekonomi menar regionen att det krävs omfat-

tande satsningar på infrastruktur och teknikutveckling och en ändring av

normer och värderingar i mer hållbar riktning. De skriver att “Ett politiskt

ledarskap som bidrar till att offentlig sektor går före, utvecklar och inför

mer hållbara lösningar i samverkan med näringslivet, är en förutsätt-

ning. Vi behöver avsätta resurser för att utveckla och sprida mer håll-

bara lösningar globalt. Västra Götaland ska vara en testarena för resur-

104

Boverket

seffektiva lösningar och gå från test till fullskaligt genomförande inom

fler områden.” (Västra Götalandsregionen, 2013:24). Detta återspeglas

sedan i de prioriterade frågorna genom att regionen pekar ut den offent-

liga sektorn som ansvarig till att vara ledande på utveckling av hållbara

lösningar, eller i alla fall vara drivande och implementera lösningar i sina

egna och i offentligt finansierade verksamheter (Västra Götalandsregion-

en, 2013:24).

Sammanfattning:

● Västra Götalandsregionen har mycket fokus på innovation och

vara attraktiva för studenter och forskare

● De lyfter IKT som ett starkt område där de vill att ett aktivt ut-

vecklingsarbete ska bedrivas

● De vill se en fortsatt utveckling av Science Parks

○ ökat samarbete mellan olika Science Parks

○ och Västra Götaland som en test- och demonstrations-

arena

● De vill verka för IT-infrastruktur med hög kvalitet

○ 2020 ska nio av tio hushåll och företag ha tillgång till

bredband om minst 100 Mbit/s

● Västra Götaland ska vara ett föredöme för andra regioner när det

gäller IT-användning, hållbara lösningar och resurseffektivitet

3.4. Region Örebro län - Regional digital agenda

Det finns en digital agenda satt för Örebro län. Arbetet med genomföran-

det av den regionala digitala agendan leds av Region Örebro län från och

med 2016 (Region Örebro län, 2017). Samtliga kommuner i länet och

Örebro universitetet står bakom agendan, tillsammans med Region Öre-

bro län och Länsstyrelsen. De ser att digitaliseringens framfart har varit

snabb och haft stor betydelse för samhällsutvecklingen. Målet med agen-

dan är att den digitala tekniken kan bidra till att skapa en jämställd, at-

traktiv och stark region som kan möta framtidens utmaningar. Regionen

ser att tekniken kan förenkla för företag och bidra till att skapa fler arbets-

tillfällen, samt ge nya möjligheter i områden som vård och omsorg. De

som slutar skolan i Örebroregionen ska vara väl rustade för en arbets-

marknad som kräver goda IT-kunskaper. IT ska även bidra till att miljö-

belastningen minskar (Region Örebro län, 2014:4).

Strategiska områden

Digitaliseringen påverkar alla samhällsprocesser. Flera av de viktigaste

faktorerna för pågående samhällsförändringar kommer från utvecklingen

105

Boverket

och användningen av IT. Det handlar bland annat om hur vi skapar ett

långsiktigt hållbart samhälle och hur vi med teknikens hjälp bidrar till ett

mer miljöanpassat samhälle (Region Örebro län, 2014:7).

Ett viktigt område sett ur strategisk synpunkt är förutsättningar för ett ro-

bust och säkert bredbandsnät, som medger hög överföringshastighet och

som når alla invånare i länet var de än bor (Region Örebro län, 2014:9).

Region Örebro län vill också se att nya alternativa lösningar för kommer-

siell service utvecklas i länet. För landsbygdens utveckling är det även re-

levant med effektiva och samordnade transport- och logistiklösningar

som kan främja både kommersiell och offentlig service. Den nya digitala

tekniken ses också som ett verktyg för att uppnå uppsatta energi- och

klimatmål (Region Örebro län, 2014:9–10).

E-förvaltning

Olika e-tjänster kan underlätta för invånarna att hitta och utnyttja service,

detta är något offentliga verksamheter behöver utveckla. Digitaliseringen

kan i form av e-förvaltning göra det enkelt för invånare att vara delaktiga

och få inflytande i olika processer och det blir smidigare att hitta och an-

vända offentliga data för allmänheten (Region Örebro län, 2014:19).

Tillgång och kunskap om internet

En väl utbyggd IT-infrastruktur är en viktig förutsättning för regionens

utveckling. Kravet på snabb och säker tillgång till internet ökar och är

framöver en förutsättning för att även landsbygden ska utvecklas positivt

(Region Örebro län, 2014:13). Regionen vill även minska det digitala ut-

anförskapet och se att fler kan tillgodogöra sig utbudet som finns till-

gängligt genom internet (Region Örebro län, 2014:17).

Energi och miljö

För att effektivisera energianvändningen och minska användandet av fos-

sil energi kan digital teknik användas som ett effektivt redskap. Digital

teknik beräknas ha en potential att kunna minska koldioxidutsläpp inom

områden som byggande, energi och transport med 15 procent (Region

Örebro län, 2014:35). Digital teknik är därmed ett viktigt verktyg för att

uppnå gemensamma klimat- och miljömål. Inte minst viktigt är det att er-

sätta och effektivisera transporter och resor med olika IT-lösningar, till

exempel genom resfria mötestekniker, ruttoptimering och intelligenta

transportsystem (Region Örebro län, 2014:35).

Det är svårt att identifiera någon rumslig dimension i någon hög utsträck-

ning i agendan. Bredband är en viktig fråga och likaså att det ska vara väl

utbyggt i regionen, även på landsbygden. Exempel för att minska energi-

106

Boverket

användningen och klimatpåverkan handlar om att ersätta och effektivisera

transporter och resor med olika IT-lösningar genom exempelvis resfria

mötestekniker, ruttoptimering och intelligenta transportsystem. De skri-

ver även om att skapa fysiska och virtuella kulturella och kreativa mötes-

platser (Region Örebro län, 2014:35, 38).

Sammanfattning:

● Region Örebro län lyfter vikten av ett robust och säkert bred-

bandsnät

● De vill se effektiva och samordnade transport- och logistiklös-

ningar som kan främja kommersiell och offentlig service är vä-

sentligt, även för landsbygdens utveckling.

● De menar att digital teknik har potential att kunna minska koldi-

oxidutsläpp inom framförallt byggande-, boende- samt energi-

och transportområdet och är därmed ett viktigt verktyg för att

uppnå energi- och klimatmål.

● De ser att man i framtiden kan ersätta och effektivisera transpor-

ter och resor med olika IT-lösningar, t.ex. genom resfria mötes-

tekniker, ruttoptimering och intelligenta transportsystem

● De vill skapa och utveckla fysiska och virtuella kulturella och

kreativa mötesplatser.

107

Boverket

4. Slutsatser

De flesta kommuner med nyare översiktsplaner (från 2016 och framåt)

lyfter digitaliseringen som en viktig trend som kommer att påverka sam-

hället i stort. Det går dock att urskilja en osäkerhet bland kommunerna in-

för den tekniska utvecklingens framtid. De kommuner som ligger i fram-

kant med digitaliseringen i översiktsplanerna vill försöka följa utveckl-

ingen och skapa förutsättningar för en utveckling de inte vet hur den

kommer att se ut. Det finns inte många planerade konkreta åtgärder och

strategier utan mer konstaterande av att kommunerna vill vara öppna för

förändring och skapa flexibla förutsättningar. Kommunerna vill helt en-

kelt främja en flexibel planering som möjliggör för flera möjliga framti-

der.

Den kommun som kommit allra längst med att få med digitaliseringen

som en viktig trend som genomsyrar stadens utveckling är främst Stock-

holms stad som bland annat tagit fram en strategi för en smart och upp-

kopplad stad (som har mycket likheter med RUFS:en). Även Malmö och

Västerås skriver om digitaliseringen och dess möjligheter i relativt stor

utsträckning.

Utgångsläget skiljer sig dock åt mellan kommunerna och det går att ur-

skilja skillnader främst mellan kommuner belägna i norr och söder i vårt

avlånga land. De kommuner som redan har ett utbyggt bredbands- eller

fibernät har kommit längre i sina tankar och reflektioner kring digitali-

seringen, medan andra kommuner som helt saknar det underlag och eko-

nomiska medel som krävs för en utbyggnad av IT-infrastrukturnätet inte

har kommit lika långt. I flera av de mindre kommunerna, så kallade

landsbygds- och glesbygdskommuner, skrivs det relativt lite om digitali-

sering i översiktsplanerna. Det är möjligtvis en prioriteringsfråga och de

har i vissa fall inte kommit lika långt i bredbandsutvecklingen som de

större städerna. De gånger som de mindre kommunerna skriver om digita-

lisering och IT-infrastruktur så är det ofta möjligheten för invånare att bo

kvar i kommunerna tack vare distansarbete och distansstudier som lyfts

som viktigt.

Trots de olika utgångspunkterna så har alla översiktsplaner den gemen-

samma nämnaren att de skriver om fiber och/eller bredband. En utvecklad

IT-infrastruktur med god uppkoppling anses vara nödvändig, framförallt i

framtiden, för att kommunernas invånare inte ska hamna i ett digitalt ut-

anförskap och för att de ska kunna ta del av nyttan med digitaliseringen

och olika samhällsfunktioner som blir tillgängliga. Det finns därför ofta

108

Boverket

en kommunal bredbandsstrategi eller en plan om att ta fram en sådan i

översiktsplanerna eller så hänvisar kommunerna till regionala strategier

som behandlar uppkoppling. Det nationella målet om bredband i världs-

klass är vanligt förekommande.

När det gäller ny teknik och utvecklingen mot allt mer fossiloberoende

samhällen är idén om detta mer förankrad och flertalet kommuner nämner

att de behöver laddstolpar för elbilar, drivmedelsstationer för alternativa

drivmedel, satsningar på förnyelsebar energi och hållbara klimatsmarta

material i byggandet.

Hur kommunerna hanterar digitalisering och utvecklingen av digitalt ba-

serad teknik skiljer sig bland landets kommuner. De finns de som har

svårt att tillgodose uppkoppling till alla sina invånare och andra som re-

dan uppnått god täckning i hela kommunen. De som kommit längst väljer

dock att vara mer reaktiva och vill hänga med och följa utvecklingen

istället för att ta fram konkreta åtgärder anpassade för det nya digitala

samhället.

109

Boverket

5. Referenser

Arvidsjaurs kommun, 2015a. Översikts- och tillväxtplan för Arvidsjaurs

kommun.

Arvidsjaur kommun, 2015b. Omvärldsanalys.

Berglund & Modin, 2016. Vad är en smart stad? En granskning av be-

greppet ”Smart City” och hur fenomenet kan utvärderas.

http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8890819

Bodens kommun, 2017. Översiktsplan 2025, Bodens kommun.

Bollnäs kommun, 2014. Bredbandsstrategi 2014–2020. Bollnäs kommun,

Bollnäs kommun, 2015. Översiktsplan Bollnäs kommun.

Boverket, 2012. Vision för Sverige 2025. Karlskrona: Boverket.

Eskilstuna kommun, 2016a. Översiktsplan 2030. Del 1: Utgångspunkter

och strategier.

Eskilstuna kommun, 2016b. Översiktsplan 2030. Del 2: Grunddrag i

mark- och vattenanvändningen.

Falköpings kommun, 2017. Översiktsplan 2017–2030. Samrådsförslag.

http://mapex.falkoping.se/mapserver2015/fusion/templates/mapguide/op_

Sam-

rad/index.html?ApplicationDefinition=Library%3a%2f%2fOP_Samrad%

2fLayouts%2fop_Samrad.ApplicationDefinition [hämtad 2017-11-7]

FalunBorlänge, 2014a. Översiktsplan FalunBorlänge.

FalunBorlänge, 2014b. Bilagor till Översiktsplan FalunBorlänge.

Falu kommun, 2017. Omvärldsspaning. Del av fördjupad översiktsplan

för Falu tätort och området runt Varpan.

Gislaveds kommun, 2014. Gislaved kommun, vision 2040.

Gislaveds kommun, 2016. Kommunomfattande översiktsplan, ÖP16.

Gislaved kommun.

Gällivare kommun, 2014a. Översiktsplan Gällivare kommun 2014. Del 1

- Planförslag.

110

Boverket

Gällivare kommun, 2014b. Översiktsplan Gällivare kommun 2014. Del 2

- Planeringsförutsättningar.

Göteborgs kommun, 2009. Översiktsplan för Göteborg. Del 1: utgångs-

punkter och strategier.

Göteborgs kommun, u.å. Göteborgs Stads digitala utveckling.

http://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-

politik/kommunfakta/stadens-digitala-service/goteborgs-stads-digitala-

utveckling/ [hämtad 2017-11-28]

Hallsbergs kommun, 2016. Förslag till översiktsplan för Hallsbergs

kommun. Antagandehandling.

Jönköping kommun, 2016. Digital översiktsplan 2016 - textdel. Antagan-

deversion.

Malmö stad, 2014. Översiktsplan för Malmö - Planstrategi.

Malmö stad, 2017a. Det digitala Malmö - Program för Malmö stads digi-

talisering 2017–2022

Malmö stad, 2017b. Det digitala Malmö.

http://malmo.se/Kommun--politik/Sa-arbetar-vi-med.../IT-och-

digitalisering/Det-digitala-Malmo.html [hämtad 2017-11-20]

Mullsjö kommun, 2017a. Översiktsplan 2017, Mullsjö kommun. Utställ-

ningsförslag.

Mullsjö kommun, 2017b. Översiktsplan 2017, Mullsjö kommun. Plane-

ringsunderlag.

Norrköping kommun, 2017. Översiktsplan för staden. Norrköpings kom-

mun.

Orsa kommun, 2017. Förslag till översiktsplan för Orsa kommun med ut-

sikt mot 2035. Samrådshandling.

Oskarshamns kommuns, 2017. Översiktsplan Oskarshamns kommun

2050. Del 1 Förslag.

Piteå kommun, 2016. Vårt framtida Piteå. Planstrategi.

Regeringskansliet, 2017. Smarta städer.

http://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-strategiska-

samverkansprogram/smarta-stader/ [Hämtad 2017-11-6]

111

Boverket

Region Skåne, 2014. Det öppna Skåne 2030 - Skånes regionala utveckl-

ingsstrategi.

Region Skåne, 2017. Planera för det digitala samhället.

Region Örebro län, 2014. Örebro läns regionala digitala agenda 2014–

2020.

Region Örebro län, 2017. Den regionala digitala agendan.

https://www.regionorebrolan.se/digitalagenda [2017-11-27]

Ronneby kommun, 2017. Ronneby 2035. Förslag till översiktsplan för

Ronneby kommun.

Simrishamns kommun, 2015. Framtiden. Översiktsplan för Simrishamns

kommun.

Sollentuna kommun, 2017. Översiktsplan 2018. Samrådsversion.

Stockholms stad, 2017a. Översiktsplan för Stockholms stad. Godkännan-

dehandling enligt stadsbyggnadsnämndens beslut.

Stockholms stad, 2017b. Strategi för Stockholm som smart och uppkopp-

lad stad.

Stockholms stad, 2017c. Den smarta staden växer fram.

http://www.stockholm.se/OmStockholm/Smart-och-uppkopplad-

stad/Den-smarta-staden-vaxer-fram/ [hämtad 2017-11-28]

Sundbybergs kommun, 2017. Översiktsplan för Sundbyberg. Sundbyberg

2030 – urbant och hållbart. Samrådsförslag.

Sundsvalls kommun, 2014. Översiktsplan Sundsvall 2021 - kommunöver-

gripande planförslag.

Tillväxt-och regionplaneförvaltningen, 2017. RUFS 2050: Utställnings-

förslag.

Timrå kommun, 2016. Översiktsplan 2035. Samrådshandling 2016-11-

17.

Uppsala kommun, 2016. Översiktsplan 2016 för Uppsala kommun. Del

A, huvudhandling.

Västerås stad, 2017. Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050.

Västra Götalandsregionen, 2013. Västra Götaland 2020. Strategi för till-

växt och utveckling i västra Götaland 2014–2020 (RUP).

112

Boverket

Västra Götalandsregionen, 2017a. Så styrs regional utveckling.

http://www.Västra Götalandsregionen.se/regional-utveckling/sa-styrs-

regional-utveckling/ [hämtad 2017-11-07]

Västra Götalandsregionen, 2017b. VG2020 - strategi för tillväxt och ut-

veckling.

http://www.Västra Götalandsregionen.se/regional-utveckling/sa-styrs-

regional-utveckling/vg2020-strategin/ [hämtad 2017-11-07]

Västra Götalandsregionen, 2017c. VG2020 – genomförande, uppföljning

och rekommendationer.

http://www.Västra Götalandsregionen.se/regional-utveckling/sa-styrs-

regional-utveckling/vg2020-strategin/vg2020--genomforande-

uppfoljning-och-rekommendationer/ [hämtad 2017-11-07]

Åmåls kommun, 2013. Åmåls kommun. Program för elektronisk kommu-

nikation. 2013-04-26.

Åmåls kommun, 2014. Översiktsplan (ÖP) 2013, Åmåls kommun, Västra

Götalands län, april 2014.

Åre kommun, 2017. Kommuntäckande översiktsplan.

Årjängs kommun, 2016. Årjängs kommun. Översiktsplan 2050.

Åsele kommun, 2014. Åsele kommun. På väg mot 2030 med visioner och

mål. Översiktsplan del 1.

Älmhult kommun, 2016. Översiktsplan. Älmhults kommun.

Ängelholms kommun, 2017a. Översiktsplan 2035. Del 1.

Ängelholms kommun, 2017b. Översiktsplan 2035. Del 2.

Ängelholms kommun, 2017c. Plan för utveckling av IT och digitali-

sering.

Örebro kommun, 2017a. Utgångspunkter

http://extra.orebro.se/forslagtillnyoversiktsplan/utgangspunkter.4.3

8aac5381587bce5d2b156f.html [hämtad 2017-11-06]

Örebro kommun, 2017b. Teknisk försörjning

http://extra.orebro.se/forslagtillnyoversiktsplan/tekniskforsorjning.4.

38aac5381587bce5d2b15cf.html [hämtad 2017-11-06]

Örebro kommun, 2017c. Näringsliv

http://extra.orebro.se/forslagtillnyoversiktsplan/naringsliv.4.38aac5

381587bce5d2bf81.html#op9a4 [hämtad 2017-11-06]

113

Boverket

Östersunds kommun, 2014a. Översiktsplan.

Östersunds kommun, 2014b. Bilaga kommunikation.

Östersunds kommun, 2014c. Bilaga näringslivsutveckling.

Östersunds kommun, 2017. Bredbandsstrategi Östersunds kommun,

2017–2020.

Östhammar kommun, 2016. Översiktsplan 2016. På väg mot världens

bästa lokalsamhälle.

Övertorneå kommun, 2014. Kommuntäckande översiktsplan.

Telefonintervju med biträdande projektledare för Stockholms stads nya

översiktsplan, 2017-11-28.

Box 534, 371 23 Karlskrona

Telefon: 0455-35 30 00

Webbplats: www.boverket.se