Digitalisering av trygghetslarm

DirSys AB, Första Långgatan 20, 413 28 Göteborg, 031-757 00 88, [email protected]

… visar vägen till rätt beslut

Digitalisering av trygghetslarm

2014-11-26



Vi som presenterar

Sanna Helenius• DirSys AB

• Gjort tre utredningar om ämnet det senaste året

• Ingen ”specialist” på trygghetslarm – Självlärd!

Tobias Hjeltman• DirSys AB

• Gjort en utredning tillsammans med Sanna



Oberoende och strategisk rådgivningVi antar våra kunders utmaningar och hjälper dem att uppnå sina mål. Vårt mål är att alla uppdrag ska resultera i en ny referens, något som vi lyckats med sedan starten 2004.

Vi skapar förutsättningar för, och arbetar med, verksamhetsutveckling och frågor som rör ledning och styrning, där möjligheterna med eFörvaltning och eHälsa utgör viktiga framgångsfaktorer.

Våra specialistområden är:

• Analyser, utredningar och beslutsunderlag• Kravarbeten och upphandlingar• IT-strategi, IT-arkitektur och IT-säkerhet• IT-plattformar och infrastruktur• Integrationer och identitetshantering

DirSys AB



Vid slutet av presentationen

• Vi har en ökad förståelse om…– Anledningen att digitalisera– Nyttan med ny teknik–Marknadens leveransförmåga och hur kommunen kan påverka– Vilka strategiska beslut som krävs– Genomförandet En väg framåt

• Möjlighet att ställa frågor



Möjlighet att ställa frågor

Det kommer vara möjligt att ställa frågor vid slutet

av webbmötet via Questions funktion



Del 1

• Nuläge• Utmaningar• Nyttan med teknikskifte• Kvalitet och säkerhet



• Ett teknikskifte pågår just nu som inte går att undvika– Den nya tekniken slår ut den gamla– Ny och gammal teknik möts

• Detta skapar en otrygg larmkedja!

• Hjälpmedelsinstitutets utredning– Rekommenderar en digitalisering, för att stoppa blandningen av ny

och gammal teknik– Rekommenderar att kommunerna tar kontroll över hela larmkedjan

Nuläge



Nuläge forts.Socialstyrelsen• Genomfört en kartläggning av hur kommuner arbetar med trygghetslarm

– 208 kommuner medverkade– 8 % uppger att de endast har digitala larm – 16 stycken – Vilka är dom?– 31 % har endast analoga

• Övriga 69 % har påbörjat processen att digitalisera – Vad innebär detta?– 67 % använder GSM-larm

• Konstaterar att det långsamma utbytet innebär risker för omsorgstagarna– Telia uppskattar att 20 % av larmen från analoga trygghetslarm inte når larmcentralen

• De tonbaserade signalerna når inte alltid fram över de digitala näten

• Kommunerna övervakar inte larmen med den frekvens som är möjlig med dagens teknik



• Nedsläckning av analoga nätet?• Nja – Fokus bör ligga på de analoga larmen!

• Kommuner kan inte vara säkra på att det finns ett fungerande abonnemang när trygghetslarm skall installeras – inte heller när och om det förändras

• Ökade krav från myndigheter på funktionsövervakning

• Alla produkter inom larmkedjan måste vara kompatibla med varandra

• Säkerställa kompetens och rutiner ute i verksamheten

• Beställarkompetens

Utmaningar



• Möjliggör frekvent funktionsövervakning– Test sker ner på minutnivå genom att skicka ”heartbeats” (ett livstecken) till en

övervakande dator– Ökar säkerheten– Bör inte kräva mer resurser i verksamheten

• Med hjälp av ett IT-stöd optimeras frekvent övervakning – t.ex. fel tre ggr på femton minuter• Kräver inte konstant övervakning av personal

• SCAIP– Ett standardiserat protokoll– Särskilt anpassat för trygghetslarm– Säkerställer kompatibilitet i larmkedjan

Nyttan med ett teknikskifte



• Direkt påverkan på verksamheten för larmhantering– IP-larm och GSM-larm med roaming

• Tidsbesparing för larmsamordning t.ex. mer effektiva (och säkra) rutiner– Ökad andel kvarboende i hemmet

• Svårmätbara nyttoeffekter– Bättre utbud av trygghetstjänster – Möjliggör en utökad digital omsorg– Ökad attraktionskraft som boendekommun

Nyttan med ett teknikskifte forts.



Enligt 3 kap. 3§ i SoL gäller följande:

Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom

socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet.

Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Lag

(2009:596).



• Det handlar om att modernisera omsorgen för att öka möjligheter till valfrihet i utbudet av trygghetstjänster

• Ny teknik möjliggör god kvalitet och ökad säkerhet– Detta återkopplar till den tidigare nämnda socialtjänstlagen där kvalitet

fortlöpande ska utvecklas och säkras

”Ytterst handlar övergången från analoga till digitala och IP-baserade larm om att säkerställa att kommuner även i framtiden kan erbjuda trygghetstjänster med minst

bibehållen kvalitet och säkerhet.” SKL – Vägledning och checklista, Trygghetslarm, Kommunal eHälsa

Kvalitet och säkerhet



Del 2

• Marknadens leveransförmåga• Genomförbarhet• Strategiska beslut• Det praktiska genomförandet – En väg framåt• Samverkan



• Det finns leverantörer som kan erbjuda: – Digitala larm– Frekvent funktionsövervakning – Kommunikation via SCAIP

• Det är upp till kommunen att vara bra kravställare– Ta fram processer för bör-läget som fångar upp krav på teknik och hantering– Detta påverkar marknadens och produkters utveckling– Kommunen får en lösning som möter deras behov

• Kommunen måste följa upp krav och det som avtalas vid upphandling/avrop/inköp– Detta säkerställer kvalité och säkerhet

Marknadens leveransförmåga



• Inom IT-branschen gör man något som kallas Feasibility study– En genomförbarhetsundersökning innan beslut om att införa en ny

lösning

• Man utvärderar genomförbarhet inom följande områden:– Teknisk– Organisatorisk– Ekonomisk– Operativ

Genomförbarhet



- Hur kommer den nya tekniken att fungera?- Vilka utmaningar ställs vi inför?

• Ny utrustning• Nytt sätt att kommunicera• Utmaning – Ingen fiber framdragen och dålig mobil täckning

– Hur många omsorgstagare handlar det om?– Lösa hur?

• Extra antenn?• Kommunen står för framdragning av fiber?

Teknisk genomförbarhet



• Viktigt att förankra arbetet i hela organisationen– Från politisk till operativ nivå

• Kompetens– Den nya tekniken ställer krav på annan, men även begränsad, kompetens– Hur ser det ut i verksamheten idag? Räcker utbildningsinsatser eller krävs andra

förändringar?

• Larmcentral– Intern eller extern? – Samverkansmöjligheter?

• Se till att vara en bra kravställare!

Organisatorisk genomförbarhet



Att införskaffa digitala larm påverkar befintlig budget

• Många analoga larm är avskrivna och innebär ingen kostnad för kommunen• Kartlägga hur budgeten påverkas

– Gör en kostnadsbild/budget för digitalisering– En tre- eller fem-års plan vid succesivt byte– Glöm inte alla kostnader för ett byte, utrustningen kanske inte är det som är dyrt vid ett

införande…

• Möjlighet för inköp av ny utrustning– Vilka ramavtal finns?

• Hyra eller köpa in digitala larm?– Vilket alternativ är bäst för er verksamhet?

Ekonomisk genomförbarhet



- Kommer den nya lösningen att accepteras av verksamheten?- Hur kommer den nya lösningen att påverka det dagliga arbetet?

• Förankra arbetet• Gör en riskanalys alternativt SWOT-analys• Ansvar för arbetet med digitalisering bör finnas på

operativ nivå

Operativ genomförbarhet



• Vem ska tillhandahålla och ansvara för abonnemangen?

• Vilken nivå av övervakning krävs?• Vad krävs det för organisatoriska förändringar?• Hur ska larmmottagningen hanteras?• Hur utbyggd är fibernätet i din kommun?• Hur ser den mobila täckningen ut (för GSM-nätet)?

Strategiska beslut



• Se över budget och befintlig verksamhet– Hur många och vilken typ av larm har ni?

• Analoga? Digitala? Analoga eller digitala GSM-larm?

– Hur kommer de digitala larmen att påverka nuvarande budget?– Finns det några ramavtal att nyttja?

• Besluta i vilken form teknikskiftet ska ske…– Succesivt eller omgående?– Ta fram en genomförandeplan

• Förbered verksamheten– Krävs utbildningsinsatser? – Förankra arbetet!

Strategiska beslut forts.



Det praktiska genomförandet – En väg framåt…

Förarbete Planering Upphandling/Avrop Införande Uppföljning Förvaltning &

Drift

Kartlägga nuläge Verksamhet Rutiner Utrustning Ekonomi & Avtal

Omvärldsbevakning Samverkan Riskanalys

Ta fram en genomförandeplan

Planera bemanning Utbildnings-

insatser

Förankra arbetet Involvera IT &

Upphandling

Kravarbete

Avrop/Inköp

Utvärdera

Uppdatera rutiner

Organisations-förändringar

Utveckla Organisation Kompetens Arbetssätt

Övervaka & Administrera

Äldreomsorgen ÄldreomsorgenÄldreomsorgen

ITUpphandling

Äldreomsorgen(IT &

Upphandling)Äldreomsorgen Äldreomsorgen

ROLL

ERFÖ

RÄND

RING

SPRO

CESS



Exempel på krav…• Leverantören ska erbjuda automatiserad övervakning av larmen.• Kommunen ska meddelas automatiskt när något går fel genom en frekvent

funktionsövervakning.• Kommunen ska kunna konfigurera, administrera, hantera, följa upp larm via ett internetbaserat

verktyg.– Verktyget ska erbjuda sökbarhet enligt kommunens behov

• Larmmottagningen ska hantera SCAIP.• Utrustningen ska hantera SCAIP.• Leverantören ska erbjuda effektiv och dedikerad support. Förklara era processer. Support 24/7?

Tips!• Begär in referenser på offentliga verksamheter som använder utrustning och mottagning med SCAIP.• Sätt upp riktlinjer för larmmottagningens bemötande• Ställ krav på svarstider och följ upp dessa regelbundet

Forts…



Samverkan

• Kunskapsutbyte och resursdelning– Regelbundna möten– Dela på kostnader för specialistkompetens– Gemensamma utbildningsinsatser och omvärldsbevakning– Stötta varandra i förändringsprocessen

• Gemensamt kravarbete– Ställa funktionella krav som används vid avrop– Tillsammans bidra till att alla är bra kravställare

• Gemensam larmcentral– Finns ett antal lagar och principer att beakta

• Kommunallagen, LOU och SoL



FRÅGOR



Tack för oss!

Healthcare

Digitalisering av trygghetslarm