Fiskodling- prövning och tillsyn enligt

miljöbalken

HaV 2012-05-02

robert.erixon@lansstyrelsen.se

Kommunikations-sekretariat

Ledningskansli

Landshövding

Lands-bygd

Livs-miljö

MiljöMiljö-analys

Natur-vård

Regionaltillväxt

Sam-hälls-

utveck-ling

Organisation 2012

Länsråd

InternrevisorStab

Administrativ

Ekonomi

Arbetsgrupper inom miljöenheten

• Prövning av miljöfarlig verksamhetca 100 ärenden/år

• Tillsyn av miljöfarlig verksamhetca 300 ärenden/år

• Täktverksamhetca 300 ärenden/år

• Naturvård- Vindkraft, vattenverksamhet, markanvändning, artskydd m.m.

• Förorenade områden (EBH)

Anmälningsplikt för fiskodling

• Gäller för fiskodling eller övervintring av fisk där mer än 1,5 ton foder förbrukas per kalenderår.

• Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd el. motsvarande beslutar.

Tillstånd för fiskodling

Tillstånd enligt 9 kap. Miljöbalken

• Gäller för fiskodling eller övervintring av fisk där mer än 40 ton foder förbrukas per kalenderår.

• Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation beslutar.

Samråd med myndigheter och ev. allmänhet

Ansökan med miljökonsekvensbeskrivning

Aktiva tillståndspliktiga fiskodlingar

Aktiva tillståndspliktiga fiskodlingar i Västerbotten

• Storuman, Luspholmen, 500 ton fisk/år

• Ankarsund, 1300 ton foder/år

• Slussfors, 360 ton foder/år• Malgomaj, 2400 ton foder/år

(tidsbegränsat tom år 2018)

• Umgransele, 350 ton fisk/år

• Daikanvik, 300 ton fisk/år

• Gallejaur, 600 ton foder/år

Miljöaspekter vid prövning

• Lokalisering • De allmänna hänsynsreglerna• Vatten• Buller• Kemikalier • Transporter• Avfall • Miljömål• etc

Framtida prövning för ett hållbart vattenbruk

• Samla all lagstiftning i en och samma prövning? Djurskydd, livsmedel, miljö och smittskydd. Fördel med ett samlat tillstånd och en tillsynsmyndighet för verksamheten.

LivsmedelLivsmedel

SmittskyddSmittskydd

MiljöMiljö

DjurskyddDjurskydd

TillståndTillstånd

Tillsyn enligt miljöbalken

• Kontroll och tillsyn av vattenbruk sker idag enligt olika bestämmelser och olika myndigheter eller olika handläggare inom myndigheter. Livsmedelslagen, djurskyddslagen, smittskyddslagen och miljöbalken är aktuella.

• Tillsyn på fiskodlingar prioriteras i ”konkurrens” med stora miljöfarliga verksamheter såsom exempelvis Rönnskärsverken, gruvverksamheter, reningsverk och deponier.

• I jämförelse med andra miljöfarliga verksamheter betalar fiskodlingar en hög tillsynsavgift i förhållande till miljöpåverkan och den faktiska tid för tillsyn som avsätts till branschen.

• Det finns i dagsläget ingen tydlig koppling mellan tillsynsintäkter och resurser för Länsstyrelsens arbete med tillståndpliktiga miljöfarliga verksamheter såsom det gör för tillsyn som delegerats till kommunala miljönämnder.

Tillsynsmyndighetens roll enligt miljöbalken för en hållbar utveckling

Tillsyn, prioriteringsverktyg för ett hållbart vattenbruk

• Länsstyrelsen i Västerbotten tillämpar en modell för att bedöma miljöfarliga verksamheter utifrån anläggningens miljö- och hälsorisker.

• Prioriteringsgrunderna utgörs av faktisk miljöpåverkan, nationella och regionala miljömål, miljökvalitetsnormer samt hur verksamhetens egenkontroll fungerar.

• Modellen ligger till grund för Länsstyrelsens behovsutredning och tillsynsplan. Intervall för besök, besiktningar, handläggning av miljörapporter, hantering av ärenden rörande egenkontroll osv bestäms av anläggningens klassning.

Tillsyn, prioriteringsverktyg för ett hållbart vattenbruk

Risk

Fiskodling 2

Fiskodling 4

Fiskodling 5

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 1Fiskodling 1

#REFERENS!

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 1Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 3

Fiskodling 1

Rundvikssågen

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Storumans fl ygplans

Fiskodling 1

Vilhelmina

ARVs

Fiskodling 1

Fiskodling 1

Fiskodling 1

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Liten <-- Miljöpåverkan --> Stor <--

Lit

et

Ko

mp

lex

ite

t --> S

tort

Understruket = aktiv gruva

1 Stor tidsåtgång, 2 medelstor tidsåtgång, 3 medelliten tidsåtgång, 4 liten tidsåtgång

Kursiv = uppskattning, behöver kollas

12

4 3

Framtida tillsyn för ett hållbart vattenbruk

• Länsstyrelsen har i dagsläget ansvar för djurskyddstillsyn, miljöbalkstillsyn (för tillståndspliktig verksamhet), fiskerifrågor och smittskydd men på olika enheter och olika handläggare.

• Samla all lagstiftning och anpassa frågebatteriet i prioriteringsmodellen för framtida tillsyn.

• Prioriteringsmodellen anger klass 1-4. För klass 1 planeras för flest antal tillsynsdagar per år. Modellen är i dagsläget anpassad för alla typer av miljöpåverkan och används för tillsynsprioritering av alla miljöfarliga verksamheter. I framtiden är det möjligt att anpassa modellen utifrån branscher och deras specifika förutsättningar.

• Det är också möjligt att exempelvis klassa in objekt i modellen utifrån större regioner eller till och med nationellt. Exempelvis skulle modellen kunna samla all lagstiftning (miljö, livsmedel, smittskydd och djurskydd) och användas nationellt för tillståndspliktiga fiskodlingar med foderförbrukning på >40 ton/år.

Framtida tillsyn för ett hållbart vattenbruk

Lägesbeskrivning av anläggningen0 poäng 1 poäng 2 poäng

3 Har tillstånd Enligt MB Enligt ML Nej

4 Lagefterlevnad (inkl. villkor) Bra Ganska bra Dåligt

5 Omfattas av specialregler (EG-direktiv utom Seveso), föreskrifter)

obetydligt något mycket

6 Sevesoanläggning Nej Ja, lägre Ja, högre

7 Har miljöledningssystem (ISO eller EMAS)Ja Nej

8 Egenkontroll (enligt länsstyrelsens erfarenhet)bra acceptabel dålig

9 Periodisk besiktning förekommer behövs ej ja/borde finnas

10 Miljörapporten/egenkontrollrapportering

bra dålig eller omfattande

mycket dålig

11 Föränderlig verksamhet nej ja ja, mycketAlternativt EBH- arbeten pågår.12 Lokaliseringens lämplighet bra mindre bra dåligFör gruvor= recipinets sårbarhet men med hänsyn till ev närliggande samhällen.13 Skyddsområde, vattentäkt nej yttre inre

14 Reningsutrustning, luft behövs ej något omfattande

15 Reningsutrustning, vatten behövs ej något omfattande

16 Föroreningssituationens komplexitet, bedömt utifrån MIFO- klassningen fas 2

Klass 3- 4 Klass 2 Klass 1

Miljömålen Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö

Anläggningens påverkan på hälsan och miljönLiten (+0) Mellan (+1) Stor (+2)

1: Antal miljömål som berörs 1-2 st 3-4 st >4 st (lista längst ner)2 Hälso- och Miljöpåverkan Liten (+0) Mellan (+1) Stor (+2) Mkt stor (+3)a Luftutsläpp av CO2 (ton) <1500 1500-15000 >15000b Luftutsläpp av NOx (ton) <10 10-50 >50c Luftutsläpp av SO2 (ton) <1,5 1,5- 15 15- 150 >150d Luftutsläpp av VOC <15 15-150 >150e Luftutsläpp av stoft (ton) <1 1- 75 75-150 >150f Luftutsläpp av Hg, Cd, Pb (ton) 0 >0 >1 >3

g Utsläpp av näringsämnen och syreförbrukande ämnen direkt till recipient

Liten (+0) Mellan (+1) Stor (+2) Mkt stor (+3)

N-tot (ton) < 5 5-50 >50P-tot (ton) <0,1 0,1-1 >10TOC (ton) <10 10-100 >100

COD-Cr och BOD7 (ton) <5 5-1000 >1000

h Metaller till vatten. Om tre metaller är stor eller mycket stor så styr det klassningen.

Liten (+0) Mellan (+1) Stor (+2) Mkt stor (+3)Cd (kg) <0,1 kg 0,1-0,5 0,5-5 >5Pb (kg) <0,1 kg 0,1-1,0 1,0-10,0 >10Hg (kg) <0,01 0,01-0,5 0,5-5 >5As(kg) <2 2-50 50-200 >200Cu (kg) <1 1-50 50-200 >200Cr (kg) <1 1-50 50-200 >200Ni (kg) <1 1-50 50-200 >200Zn(kg) <2 2-100 100-500 >500

Låg (+0) Mellan (+1) Hög (+2) Mkt Hög (+3)i Energiförbrukning (GWh) < 1,0 1,0-10 >10j Transportintensiv (antal) <20 20-50 >50

k Avfallsalstring/mängd (kg/år) <100 100-1000 1000-10000 >10000Om nedlagd gruva - deponerad mängd (ton) <100 100- 1000 1000-5000 >5000l Avfallets farlighet (antingen eller)

Industriavfall Icke farligt FarligtFarligt, komplex riskbildGråberg S<1 % S=1-5 % S=5-15% S>15%

Låg (+0) Mellan (+1) Hög (+2)m Kemikalieintensiv

n Risker med kemikaliehantering

o Bullerstörningar

p Luktstörningarq Förorening av mark/grundvatten/byggnad Bedömningsfråga

Både mängden och mångfalden av kemikalier är styrande för poängsättningen. Verksamheter som har kemikalier som bas för sin produktion, t.ex. härdplastfabriker och vissa ytbehandlare, är ”mellan” eller ”stor”. Bör även gälla verksamheter som har omfattande kemikaliehantering för intern rening av processavloppsvatten.Kemikaliernas miljö- och hälsofarliga egenskaper avgör Bedömningsfråga, då detta är lägesberooende. Om man har återkommande överskridanden, alt klagomål ska detta beaktas.Bedömningsfråga,då detta är lägesberooende. Om man har återkommande klagomål ska detta beaktas.

Erfarenheter

• Fett, oljehinna• Lukt• Badkvalitet• Lokalisering• Övergödning• Sedimentuppbyggnad• Fisketurism• Blodvatten• Död fisk

Framtida möjligheter• Avfall-Död fisk som en resurs. Biogas, kompost eller gödsel. Totalt

uppstod ca 166 000 kg död fisk år 2011 i länets 4 största odlingar. Den döda fisken grävs ned på anvisad plats av kommunen eller skickas för destruktion till Karlskoga.

• Översyn av regler angående animaliska biprodukter. I dagsläget kan inte självdöd fisk tillgodogöras för biogasproduktion i länet eftersom reglerna föreskriver en förbehandling innan biogasutvinning. Risken för smittspridning av självdöd fisk torde vara större vid nedgrävningsförfarande/bortskaffning än återvinningsförfarande.

• Många befintliga tillstånd är meddelade i strid med förordningen om animaliska biprodukter då de släpper ut blodvatten till recipienten. Enligt förordningen ska detta avfall tas omhand och hygieniseras/destrueras.

• Fisketurism som en följd av vattenbruken.

Animaliska biprodukter, död fisk och slaktavfall från fiskodlingar, aktuellt läge i

Västerbotten

 

• Tuvans avloppsreningsverk och biogasanläggning i Skellefteå har tillstånd att hantera 15000 ton organiskt avfall för biogasproduktion per år eller 5000 ton TS/år. De utnyttjar i dagsläget ca 50 % av sin tillståndsgivna kapacitet. Skellefteå kn ser gärna att de kan ta emot död fisk men sådant avfall faller under kategori 2- avfall som måste hygieniseras i 135 grader under 20 minuter innan rötning.

Skellefteå kn har alltså möjlighet att ta emot tarm- och maginnehåll från slakt av fisk från fiskodlingar (kategori 3- avfall). Däremot kan de inte ta emot självdöd fisk som kräver denna särskilda hygienisering. Kommunen anser som lst att död fisk (högt protein- och fettinnehåll) är en jättebra biogasresurs som borde tas omhand på ett bättre sätt än nedgrävning. De har dessutom ett utrymme i gällande tillstånd för verksamheten. Risken för smittspridning torde vara större med nuvarande nedgrävningsförfaranden? Han påtalar att de driver försök med pelletering av avfallet efter biogasutvinning som då hettas upp till 200 grader, vilket borde ta död på det mesta som ev. kan föras med död fisk.

Det krävs ändring av Jordbruksverkets regler ifall biogasanläggningen i Skellefteå ska kunna ta emot självdöd fisk, de har i dagsläget inga planer på att ändra verksamheten för att kunna ta emot detta kategori 2- avfall.

Tack för mig!