Flexibel och yrkesinriktad sfi - En kartläggning av svenska för

Rapport 2014:05

Flexibel och yrkesinriktad sfiEn kartläggning av svenska för invandrare i Dalarna

Omslagsbild: Rubiks kub. Foto: Mostphotos.Rapporten kan laddas ner från Länsstyrelsen Dalarnas webbplats: www.lansstyrelsen.se/dalarna/publikationer.Den kan även beställas från Länsstyrelsen Dalarna, telefon 010 22 50 000. Ingår i serien Rapporter från Länsstyrelsen i Dalarnas län, ISSN: 1654-7691. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, februari 2014.

Flexibel och yrkesinriktad sfi i Dalarna

Författare: Marianne Lindblå Kontaktperson: Theres Björn, samhällsbyggnadsenheten

2 Flexibel och yrkesinriktad sfi i Dalarna │ Länsstyrelsen Dalarna 2014

Flexibel och yrkesinriktad sfi i Dalarna │ Länsstyrelsen Dalarna 2014 │ 3

Förord Länsstyrelsen i Dalarna har i uppdrag av regeringen att främja kommunernas beredskap och kapacitet i mottagandet av nyanlända. Inom ramen för detta ingår bland annat att stödja kommuner och andra parter i utvecklingsarbetet med svenska för invandrare, sfi. Det övergripande syftet med detta arbete är att underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt.

Sfi är också ett av de prioriterade utvecklingsområdena i Vägen in, ett regionalt program för introduktion och etablering av nyanlända i Dalarna som kommer revideras under 2014. Vägen in är en utveckling av den regionala överenskommelse som funnits sedan tidigare och syftar till att öka samverkan mellan olika länsaktörer så som Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Region Dalarna, Landstinget Dalarna, Försäkringskassan, Högskolan Dalarna samt Almi företagspartner med flera.

Ett led i länsstyrelsens arbete kring sfi är ett projekt om regional och intensifierad samverkan för vidareutveckling av flexibel och yrkesinriktad sfi, där Säters kommun är projektägare. Projektet finansieras av § 37-medel (förordning 2010:1122) och startades 2013-03-01 med beräknad avslutning 2014-08-31.

Projektet har två tydliga delmål, där det ena handlar om att göra en regional kartläggning av yrkesinriktad och flexibel sfi samt eventuella pågående projekt inom denna verksamhet i Dalarna. Det andra och övergripande målet ska utmynna i ett förslag till en samverkansmodell för ett intensifierat mellankommunalt samarbete och en ökad spridning av flexibel och yrkesinriktad sfi i länet. Den inledande kartläggningen i projektuppdraget som presenteras i denna rapport förväntas utgöra ett underlag för fortsatt samarbete kring flexibel och yrkesinriktad sfi.

Ett stort tack riktas till alla som på olika sätt har deltagit i kartläggningen!

Rusmira Pérez Dervišić

Sakkunnig integration och månglad

Länsstyrelsen i Dalarnas län, våren 2014


Innehållsförteckning

Förord .............................................................................................................. 3

Innehållsförteckning ...................................................................................... 4

Sammanfattning ............................................................................................. 6

Språk och utbildning – nyckel till självkänsla och etablering .................... 7

Många aktörer med olika uppdrag ....................................................................................... 7

Projektets – syfte och mål .................................................................................................... 8

Kartläggning – bakgrund och genomförande .................................................................... 9

Förutsättningar som styr sfi-utbildning ............................................................................ 10

Pedagogiska perspektiv – konsekvenser för organisering av sfi .................................. 11

Samverkan - varför, vad och hur? ..................................................................................... 11

Allt på en gång – en snabbare väg till arbete! .................................................................. 14

Gävleborgsmodellen – Arbetsmarknadsutbildning med sfi ............................................... 14

SFx – en snabbare väg till svenska språket och yrkesarbete ........................................... 15

Yrkesinriktad och flexibel sfi – en lägesbild av verksamheten i Dalarnas kommuner ............................................................................................................................ 15

Begreppet yrkesinriktad och flexibel sfi – en kombination av studier och aktiviteter ........ 16

Utbud av yrkesinriktad och flexibel utbildning på sfi-nivå i länets kommuner ................... 16

Projekt inom yrkesinriktad och flexibel sfi .......................................................................... 18

Samverkan inom sfi-verksamheten ................................................................................... 19

Kommunernas förslag på samverkansområden för samverkansmodell ........................... 19

Vägar till utveckling och intensifierad samverkan ........................................................... 20

Yrkesutbildning på sfi-nivå – främst i de större kommunerna ........................................... 20

Undervisning organiseras utifrån studiegrupper................................................................ 21

Distans- webbaserad undervisning – ett prioriterat utvecklingsområde ............................ 21

Samsyn viktig för samverkan ............................................................................................. 22

Begrepp och definitioner – samtal behövs ........................................................................ 22

Flexibilitet och större kursutbud ger flera valmöjligheter ................................................... 23

Identifierade utvecklingsbehov - starta i det vardagsnära ................................................. 23

Att komma vidare i utvecklingsarbetet ............................................................................. 24

Bilagor ........................................................................................................... 26

Bilaga 1 – Följebrev till enkätundersökning ..................................................................... 26

Bilaga 2 – Enkätundersökning – frågeområden ............................................................... 27


Bilaga 3 – Sammanfattade enkätsvar från respektive kommun i Dalarna..................... 28

Avesta ............................................................................................................................... 28

Borlänge ............................................................................................................................ 30

Falun ................................................................................................................................. 32

Gagnef ............................................................................................................................... 33

Hedemora .......................................................................................................................... 34

Leksand ............................................................................................................................. 35

Ludvika-Smedjebacken ..................................................................................................... 36

Malung - Sälen .................................................................................................................. 37

Mora-Orsa-Älvdalen .......................................................................................................... 39

Säter .................................................................................................................................. 40

Vansbro ............................................................................................................................. 41

Referenser ..................................................................................................... 43


Sammanfattning Invandringen till Sverige har under senare tid kommit att i allt större utsträckning domineras av flykting- och anhöriginvandring. Många är de som flytt för sina liv undan krig, konflikter eller katastrofer och kommer för att söka skydd och minimera sin utsatthet. Oavsett varför man kommer hit så är utbildning i det nya hemlandets språk avgörande för individens trygghet och självkänsla, men även för etablering och möjligheter till egen försörjning. Det finns flera olika aktörer som har ansvar för att nå en bra integration. Med individen i fokus finns ett behov av att hitta samverkansmodeller, men även pedagogiska metoder och perspektiv, som gör att kommuner men även andra ansvariga aktörer tillsammans kan utveckla flexibel och yrkesinriktad sfi, svenska för invandrare.

Ett av delmålen i projektet om regional och intensifierad samverkan för vidareutveckling av flexibel och yrkesinriktad sfi, har varit att göra en kartläggning av det som kommuner i Dalarna erbjuder inom det aktuella området.

De större kommunerna i länet erbjuder yrkesinriktad utbildning på sfi-nivå C och D. I övrigt är utbudet begränsat med några få undantag. Flexibiliteten i sfi-undervisningen består främst i att individen ges möjlighet att kombinera studier med Arbetsförmedlingens aktiviteter. I de flesta kommuner genomförs regelbunden samverkan med Arbetsförmedlingen, främst för dem som omfattas av etableringslagen. Socialtjänst och integrationsenhet är parter man samverkar med inom kommunens sfi-verksamhet. I några kommuner efterlyser ansvariga sfi-rektorer mera interkommunal samverkan gärna kring yrkesinriktad sfi. Några projekt som t.ex. ”fjälljobb”, distansbaserat lärande och en ökad användning av IKT, informations- och kommunikationsteknik, pågår inom området flexibel och yrkeinriktad sfi.

Kartläggningen visar att sfi-rektorer i kommunerna prioriterar följande utvecklingsområden för yrkesinriktad och flexibel sfi:

· Samverkan kring kursutbud för ökad effektivitet samt att sfi-elever i hela Dalarna får större valmöjligheter i sin utbildning

· Samverkan för utveckling av distans- webbaserad undervisning för ökad flexibilitet i kombinationen mellan sfi-undervisning, jobb/andra aktiviteter.

· Samverkan för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling av skolans personal · Samverkan kring validering

För att se om och i så fall hur utvecklingsarbetet med en samverkansmodell kan drivas vidare, bör frågan kunna diskuteras och vidareutvecklas i forum som t.ex. Dalawux, Region Dalarna, Arbetsförmedlingen, Högskolan Dalarna med flera aktörer samt i etablerade nätverk som till exempel nätverket för sfi-rektorer.


Språk och utbildning – nyckel till självkänsla och etablering Invandringen till Sverige har under senare tid kommit att i allt större utsträckning domineras av flykting- och anhöriginvandring. Många är de som flytt för sina liv undan krig, konflikter eller katastrofer och kommer för att söka skydd och minimera sin utsatthet. Att komma till ett främmande land kan även det innebära en stor utsatthet och risker som till exempel att man hamnar i ett socialt utanförskap, där till exempel hälsovård och skolgång inte är självklarheter. Det behövs också tid att sätta sig in i och förstå den kultur man möter och för det behövs också språkkunskaper. Tillgång till ett arbete och egen försörjning kan ha stor betydelse och vara avgörande för att öka den enskildes möjligheter till integration och etablering i sitt nya land. Det senare är också en samhällsekonomisk för att inte säga global ekonomisk drömvinst då nyanlända, när de etablerat sig och har egen försörjning, även får möjlighet att skicka pengar till familj och släkt, summor som varje år utgör en betydligt större del än vad det totala biståndet till utvecklingsländer gör. Ett arbete och möjlighet till egen försörjning kan på så sätt även bidra till att minska den globala fattigdomen1. Utbildning, inte minst i det nya landets språk är avgörande och ofta själva nyckeln till individens etablering, trygghet, självkänsla, samt möjlighet till egen försörjning i det nya hemlandet.

Det har även visat sig vid genomförd forskning vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet2 att en ökad invandring på tio procent kan ge upp till 4,5 procent högre export till invandrares hemländer. Utlandsfödda har färska kontaktnät och detta spelar stor roll för utrikeshandeln. Forskningen visar på att för varje utlandsfödd person som ett svenskt tillverkningsföretag anställer, så ökar exporten till den personens hemland med närmare en procent. Forskning på området har omfattat 12 000 svenska tillverkningsföretag, som hade handelsrelationer med 176 länder.

Många aktörer med olika uppdrag I Sverige ges många möjligheter till utbildning, som också regleras i olika lagar och förordningar. I lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända3 finns lagstöd för att påskynda vissa nyanlända invandrares etablering. Lagtextens första paragraf kan tolkas som tvingande genom följande formulering ”…Insatserna ska ge de nyanlända förutsättningar för egenförsörjning och stärka deras aktiva deltagande i arbets- och samhällslivet”4. Vidare anges i lagen att det är Arbetsförmedlingen som har ansvar för att samordna etableringsinsatserna, medan Länsstyrelsen ska främja samverkan mellan berörda kommuner och myndigheter samt företag och organisationer. Kommunerna ska minst erbjuda samhällsorientering men även utbildning i svenska för invandrare, sfi, för den som har rätt till detta. I det senare är målgruppen för sfi långt flera än dem som kommer via den så kallade

1 Regeringskansliet (2010). Gemensamt ansvar för global utveckling. Utrikesdepartementet 2 http://www.di.se/#!/artiklar/2013/11/11/utlandsfodda-okar-svensk-export/ 3 Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare 4 Ibid. 1 §

http://www.di.se/#!/artiklar/2013/11/11/utlandsfodda-okar-svensk-export/


etableringen, vilket också regleras i skollagen och förordningen om vuxenutbildning (1 kap. 3 §)5 .

I utredningar om till exempel flexibel sfi6 framhålls vikten av samverkan mellan olika ansvariga aktörer, detta för att individen ska få en så effektiv utbildningstid som möjligt. Språket är det viktiga verktyg som ger tillgång till livets olika roller och detta gäller för alla kategorier nyanlända, inte enbart dem som omfattas av etableringslagen. I utredningen pekar man vidare på att samverkan är svårt. Det kan dels bero på att olika aktörer intar olika perspektiv utifrån sina respektive uppdrag, dels att det är svårt att hitta fungerande former för kostnadsfördelning och gemensam finansiering för aktiviteter och projekt. Ska man se det optimala ur den nyanlända individens synvinkel, med hänvisning till vad som tidigare sagts om språkets viktiga roll för etablering i samhälls- och arbetsliv, skulle samordning kring undervisning i svenska för invandrare, kunna vara en viktig utgångspunkt för att vidareutveckla samverkan mellan olika aktörer.

Projektets syfte och mål Länsstyrelsen har i uppdrag från regeringen att utveckla samverkan på regional nivå, där ett område handlar om samordning av sfi. För att åstadkomma detta lämnas bland annat ett ekonomiskt stöd i form av så kallat § 37-medel (förordning 2010:1122) med avsikt att utveckla samverkan mellan aktörer som arbetar med nyanlända kommunmottagna med uppehållstillstånd. Kommuner eller kommunalförbund kan stå som sökande för att genomföra insatser i mottagandet av nyanlända. Säters kommun beviljades medel för projektet ”Koordinering av yrkesinriktad och flexibel sfi genom samverkan”.

Syfte och mål med projektet ”yrkesinriktad och flexibel sfi” grundar sig på tidigare genomförda kartläggningar gjorda av Länsstyrelsen i Dalarna. I en rapport om kommunala etableringsinsatser7 har man formulerat specifika utvecklingsområden för utökad interkommunal samverkan, däribland yrkesinriktad och flexibel sfi. Det beskrivs att flexibel sfi bör ge möjligheter till undervisning på kvällstid, deltid eller på distans. Man pekar också på så kallad SFx för yrkesinriktade utbildningar på sfi-nivå och att detta ska kunna erbjudas nyanlända med eller utan tidigare yrkesutbildning. Projektets övergripande syfte och mål tar därför sin utgångspunkt i de föreslagna utvecklingsområden som framkommit i Länsstyrelsens rapport, detta enligt följande:

Syfte

Syftet är ett intensifierat mellankommunalt samarbete och en ökad spridning av yrkesinriktad och flexibel sfi i Dalarnas län.

5 Förordning om vuxenutbildning, SFS 2011:1108 6 Tid för snabb och flexibel inlärning (SOU 2011:19). Utbildningsdepartementet 7 Länsstyrelsen Dalarna, Rapport 2011:31. Kommunala etableringsinsatser för vissa nyanlända i Dalarna, s 8


Mål

Att ta fram förslag på en samverkansmodell mellan medverkande kommuner i Dalarna kring yrkesinriktad och flexibel sfi. Till grund för denna samverkansmodell ska ligga en mindre kartläggning av pågående yrkesinriktade utbildningar och flexibla undervisningsformer i länet.

Målgrupper för projektet är kommuner i Dalarna, andra utbildningsanordnare och som slutgiltig målgrupp flyktingar och andra studerande inom sfi.

Kartläggning – bakgrund och genomförande Fokus för kartläggningen har varit att se i vad mån det erbjuds yrkesinriktad och flexibel sfi-undervisning i länet. Den enkätundersökning som gjorts tar därför ett avstamp i kommunernas dagliga sfi-undervisning och delvis pedagogiska upplägg, se bilaga 2.

Innan enkäten skickades ut till kommunernas ansvariga sfi-rektorer i juni 2013 hade de fått möjlighet att komma med synpunkter på enkätens innehåll. Samtliga respondenter har fått information om projektets syfte och mål. Även följebrev om detta skickades ut tillsammans med enkäten, se bilaga 1. Samtliga tillfrågade besvarade enkäten.

Enkäten omfattade i huvudsak fyra frågeområden och analyseras och redovisas huvudsakligen utifrån dessa, nämligen:

· Utbud av yrkesinriktad och flexibel utbildning på sfi-nivå · Projekt inom yrkesinriktad och flexibel sfi · Samverkan i sfi-verksamheten · Förslag på samverkan för intensifierad utveckling av flexibel och yrkesinriktad sfi

Inledningsvis fick respondenterna besvara frågan ”vad innebär ”begreppet” yrkesinriktad och flexibel sfi, enligt din beskrivning?” Svaren på den frågan har analyserats och därefter sammanställts i en sammanfattning. Vad gäller frågeområdet flexibel utbildning i enkäten så grundar sig definitionen på Skolverkets stödmaterial om individuell studieplan inom vuxenutbildningen8, där begreppet flexibilitet beskrivs kunna gälla:

· Plats för utbildningens genomförande · Tid · Studietakt · Studieform och sätt att lära · Validering följt av prövning · Enbart prövning · Information om intyg och betyg · Olika kombinationsmöjligheter av studier och

8 Skolverket (2012) Individuell studieplan inom vuxenutbildning. Stödmaterial


· Möjligheten att bedriva studier hos olika anordnare eller inom olika skolformer

Förutsättningar som styr sfi-utbildning Det finns en historia av sfi-utbildning, svenska för invandrare, som sträcker sig tillbaka 1960-talet, då invandringen till Sverige ökade.9 En första förordning som reglerade svenskundervisning för invandrare tillkom i mitten på 1990-talet.10 I de inledande bestämmelserna kan man läsa att undervisningen ska bedrivas som gruppundervisning och att ”Enskild undervisning får anordnas endast om det finns särskilda skäl”. Noteras kan, att det i den nu gällande förordningen om vuxenutbildning (sfs 2011:1108) står att läsa ”Utbildning i svenska för invandrare ska utformas så att den enskildes studier kan kombineras med studier inom andra skolformer inom skolväsendet.” Vidare i läroplanen för Vuxenutbildning 201211 skrivs följande:

…Den enskilda eleven bör kunna kombinera dels studier i flera skolformer inom vuxenutbildningen, dels studier med arbete. Samarbete med yrkeshögskolan, folkhögskolor samt universitet och högskolor ska utvecklas för att kunna underlätta informationsspridning om vidareutbildning… Samarbete med arbetslivet, Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter är av betydelse för yrkesutbildningens kvalitet och för elevens fortsatta etablering på arbetsmarknaden… …Detta ställer i sin tur krav på vuxenutbildningens arbetsformer och arbetsorganisation. Daglig pedagogisk ledning av vuxenutbildningen och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att verksamheten ska utvecklas kvalitativt…

I förordning om Kursplanen för svenskundervisning för invandrare (skolfs 2012:13)12 regleras bland annat utbildningens syfte, mål och karaktär, bedömning och kunskapskrav med mera. I syftet anges att:

Utbildningen ska ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Utbildningen ska, med utgångspunkt från individens behov, kunna kombineras med förvärvsarbete eller andra aktiviteter, t.ex. arbetslivsorientering, validering, praktik eller annan utbildning. Den måste därför utformas så flexibelt när det gäller tid, plats, innehåll

9 http://sfx-yrke.se/upload/SFX-studie%20slutrapport%20Stockholms%20universitet.pdf 10 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-1994895-om-svens_sfs-1994-895/ 11 http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2945 12 http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2939

http://sfx-yrke.se/upload/SFX-studie%20slutrapport%20Stockholms%20universitet.pdf

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-1994895-om-svens_sfs-1994-895/

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-1994895-om-svens_sfs-1994-895/

http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2945







och arbetsformer att det är möjligt för eleven att delta i undervisningen.

Från de tidigare styrdokumenten fram till idag ses en förskjutning vad det gäller beskrivningen av undervisning inom sfi. Man har gått från ett grupp- till individfokus, där den enskildes behov och förutsättningar numer ska vara utgångspunkt i planering och genomförande av undervisningen.

Pedagogiska perspektiv – konsekvenser för organisering av sfi Vid närmare läsning av styrdokumenten kan man tolka att det görs en distinktion mellan sfi-utbildningens innehåll och mål, kontra andra aktiviteter som t.ex. arbete och praktik. Språkundervisningen skulle här kunna betraktas som dekontextualiserad, det vill säga, språkinlärning är frikopplad från till exempel yrkeslärande. Språkinlärning tar form i en traditionell skolmiljö, medan lärande för arbets-och samhällsliv sker någon annanstans. Det kan synas som om språkinlärningen frikopplas från den studerandes vardagsliv, tidigare yrkesbakgrund eller dennes förberedelse för kommande yrkes- och samhällsliv.

Ett annat sätt att se på sfi-utbildningen kan vara det sociokulturella perspektivet, som menar att lärande sker bäst i ett socialt sammanhang. Om svenskundervisning sker inom ramen för till exempel en yrkesutbildning i en så kallad autentisk miljö, så menar många att det har betydelse inte bara för språkutvecklingen, utan även för andra färdigheter, kompetenser och förmågor. Det skulle även kunna innebära att individen också får en större förståelse för vardags- och samhällsliv samt till exempel rådande yrkeskultur och yrkespraxis inom det område man vill verka13.

De två beskrivna perspektiven är viktiga att tydliggöra, eftersom den ståndpunkt som intas får konsekvenser för hur utbildning och undervisning pedagogiskt organiseras. Det kan även synas att uppdelning och organisering av uppgifter mellan olika aktörer är en konsekvens av vilket pedagogiskt perspektiv som är det förhärskande när myndigheter formulerar regleringar och styrdokument. Så har exempelvis etableringsreformen inneburit att skolhuvudmän explicit ansvarar för språkutbildning medan till exempel myndigheter som Arbetsförmedlingen ansvarar för anskaffning av praktikplatser och tillgång till s.k. yrkessvenska. Länsstyrelserna i landet har tilldelats ett samordningsansvar mellan bland annat skolhuvudmän och andra myndigheter där en del menar att en komplikation är att det finns en otydlighet i vem som har ansvar för vad, inte minst när det gäller finansiering.

Samverkan - varför, vad och hur? Länsstyrelsens uppdrag kring svenska för invandrare, sfi, är att utveckla samverkan mellan olika aktörer på regional nivå samt att verka för ett intensifierat interkommunalt samarbete. Kommunal samverkan behövs för att hitta ett utbildningsutbud och former för utbildning som tillvaratar individens

13 Höghielm, Robert och Gougoulakis, Peter(2009). ”Det är ju mina kolleger”, en metastudie av Sfx. Stockholms universitet.


förutsättningar och mål på ett sådant sätt att denne så snabbt som möjligt kan komma i egen försörjning. För detta behövs även samarbete med flera myndigheter och andra utbildningsparter som exempelvis yrkeshögskola, högskola och universitet. Inom ramen för lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, 2010:197 har Arbetsförmedlingen arbetat fram lokala överenskommelser där kommunala och statliga representanter som exempelvis Migrationsverket, Länsstyrelsen och Försäkringskassan ingår. Syftet är att överenskommelsen ska stärka samarbetet mellan berörda parter och stärka de nyanländas möjligheter att utveckla sina resurser. I den lokala överenskommelsen anges en sammanfattning av aktörernas olika ansvarsområden, där till exempel Arbetsförmedlingen ansvarar för att den nyanlände anmäls till sfi. Vidare beskrivs i den arbetssökandes-/etableringsplanen att sfi-utbildning ska bedrivas parallellt och integrerat med andra aktiviteter samt att:

”…man bör beakta att undervisningen är flexibel. Den ska kunna kombineras med arbete, studier, praktik samt att få tid för att söka arbete enligt överenskommelse med ansvarig arbetsförmedlare…”14

Flexibilitet i sfi-undervisningen beskrivs här i huvudsak som att den ska kunna kombineras med andra aktiviter. I kursplanen för utbildning i sfi kan man även läsa att flexibilitet handlar om att utforma innehåll och arbetsformer så att det är möjligt för eleven att delta i aktuell undervisningen. Sfi ska därför utformas så att individen kan kombinera utbildningen med förvärvsarbete eller andra aktiviteter som arbetslivsorientering.

I den lokala överenskommelsen skrivs vidare att:

”…under deltagande i sfi är Arbetsförmedlingen ålagda att även bevilja sökande en relevant aktivitet såsom deltagande i arbetspraktik/”meritportfölj”/Yrkesvalidering/Yrkessvenska eller annan förberedande utbildning/”Svenska för språksvaga eller analfabeter”/arbetsmarknadsutbildning/annan aktivitet, såsom deltagande i ideella föreningars aktiviteter.

Sfi-verksamheten måste anpassas på det sätt som gör att sökande kan delta i Arbetsförmedlingens aktiviteter…15”

Formuleringarna i den lokala överenskommelsen tydliggör, att hur man tolkar och förstår de inblandande aktörernas uppdrag och organisering av och inom respektive ansvarsområden ger effekter för hur sfi- utbildning pedagogiskt organiseras, vilket även återspeglas i enkätsvaren från respondenterna. Flera kommuner organiserar sin sfi-utbildning utifrån det dekontextualiserade perspektivet, det vill säga man separerar språklärande från andra aktiviter som t.ex. praktik där det senare ses som varande helt Arbetsförmedlingens uppdrag. Detta kan tolkas helt relevant utifrån hur uppdragen för de olika aktörerna formulerats i olika styrdokument.

14 Arbetsförmedlingen. Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i XX kommun. 15 Ibid.


Intentionen med en mera effektiv samverkan kring specifikt yrkesinriktad och flexibel sfi kräver en samsyn kring mål, innehåll och organisering av densamma. Styrdokumenten för sfi-utbildning anger syfte, mål, kunskapskrav med mera som tidigare beskrivits, men här finns utrymme att pedagogiskt organisera undervisningen så att den kan genomföras utifrån ett sociokulturellt perspektiv och inom ramen för t.ex. praktik eller arbete. Ett exempel på detta får utgöras av formulering av målen i svenska för invandrare, kurs C (A2/A2):

”Eleven kan förstå tydligt, enkelt tal i vanliga situationer i vardags- samhälls- och arbetsliv.”16

Kursens mål utesluter inte att lärande och undervisning kan ske i elevens vardag, det vill säga, i annan miljö än klassrumsmiljön. För att åstadkomma ett mera autentiskt lärande kan det dock synas att det även krävs en ökad samverkan mellan t.ex. Arbetsförmedling och skolhuvudman, så att sfi-utbildning kan integreras i elevens vardag och i till exempel arbetspraktik, yrkesutbildning, yrkesvalidering med flera liknande aktiviteter.

I skrivande stund publiceras den statliga utredningen, svenska för invandrare, SOU 2013:76 där ett av förslagen är att man vill införa en bestämmelse i skollagen som ska reglera skolhuvudmannens skyldighet att erbjuda flexibel och individanpassad sfi-undervisning. Förslagen är vidare att sfi upphör att vara en egen skolform och istället blir en del inom Komvux. Sfi ska kunna erbjudas av enskilda utbildningsanordnare och Arbetsförmedlingen föreslås få möjlighet att upphandla sfi för personer med etableringsplan. Om utredningens förslag genomförs, så kommer det att ge effekter för utbildning i svenska för invandrare, hur återstår att se17.

Det kan dock konstateras att det i nuvarande regleringar finns övergripande statliga uppdrag om intensifierad samverkan och krav om flexibilitet. I detta projekt specifikt, är uppdraget att utveckla en samverkansmodell med syfte och mål att intensifiera mellankommunalt samarbete och en ökad spridning av yrkesinriktad och flexibel sfi. Om detta ska komma till stånd så behövs:

} Samtal Om varför man ska samverka, vilka uppdrag, motiv och drivkrafter finns och vilka vinster kan göras? Vilka är de områden både vad avser innehåll och strukturer exempelvis organisatoriska, som inledningsvis i så fall behöver fokuseras?

} Samsyn Har vi samma utgångspunkt och perspektiv angående de områden som valts att fokuseras och vad bör göras i så fall? Det kan gälla t.ex. yrkesinriktad sfi

16 http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2939 17 http://www.regeringen.se/sb/d/16745/a/227435




http://www.regeringen.se/sb/d/16745/a/227435


och hur berörda definierar ”begreppet”. Hur ser kommunal huvudman på ansvarsområden angående t.ex. yrkesinriktad sfi i förhållande till myndigheter som t.ex. Arbetsförmedlingens roll och ansvar? Behövs diskussioner och samsyn om yrkessinriktad sfi utifrån exempelvis det tidigare beskrivna sociokulturella /dekontextualiserade pedagogiska perspektivet, då det kan konstateras att även detta kan få konsekvenser för hur utbildning organiseras?

} Samverkan Vilka idéer om samverkan finns? I så fall, vilka är parterna och hur ska idéerna genomföras samt vilka är de förväntade effekterna i verksamheten?

} Samhandling18 Hur ska samverkan organiseras?

Allt på en gång – en snabbare väg till arbete! Följande två exempel som beskrivs enligt nedan, ”Gävleborgsmodellen” samt SFx kan tjäna som modeller för hur man i praktiken samverkar mellan aktörer för att försöka organisera utbildning utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Man vill i samband med språkinlärning även öka förutsättningarna för integration i såväl samhälls- som arbetsliv. Integration är ju dock en mycket komplex fråga.

Gävleborgsmodellen – Arbetsmarknadsutbildning med sfi I Gävleborgs län tillämpas arbetsmarknadsutbildning med sfi. Det är en modell där yrkesutbildning kombineras med sfi och yrkessvenska. Verksamheten bedrivs som ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Gävleborg, Arbetsförmedlingen och de tio kommunerna i länet. I den yrkesutbildning individen valt så är sfi-undervisningen integrerad och därför är också utbildningen något längre än ordinarie arbetsmarknadsutbildning. För närvarande erbjuds utbildning inom områden som, lokalvård, svets, CSN(Computer Numerical Control), skogsbruk, kock, handel, service och hushållsnära tjänster för korttidsutbildade och analfabeter, personlig assistent och omvårdnads- undersköterskeutbildning. Utbildningarna sker på olika orter, så många deltagare får pendla varje dag. Man uppger dock att detta inte upplevs vara ett problem, utan deltagarna är motiverade då de haft möjlighet att välja utbildning utifrån sina yrkesmål. Mot slutet av utbildningen matchar Arbetsförmedlingen deltagaren mot ett arbete, alternativt praktikplats och följer även upp den som inte fått tillgång till detta. Efter utbildningen ska deltagaren ha avslutat sina sfi-studier och fått sådana kunskaper som krävs för en anställning19.

18 http://www.regionorebro.se/download/18.2f642f15129c334e32e80006685/1336493922258/UlrikaEkstrom101006.pdf 19 http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-och-samhalle/integration/Aktuell%20Information/SFI%20rapport.pdf

http://www.regionorebro.se/download/18.2f642f15129c334e32e80006685/1336493922258/UlrikaEkstrom101006.pdf


http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-och-samhalle/integration/Aktuell%20Information/SFI%20rapport.pdf

http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-och-samhalle/integration/Aktuell%20Information/SFI%20rapport.pdf


Sfx – en snabbare väg till svenska språket och yrkesarbete Svenska för yrkesutbildade, sfx20, är ett samarbete mellan samtliga kommuner i Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholm och Kommunförbundet Stockholms län. Alla som bor i länet får söka de kurser som erbjuds. Idén med sfx är att deltagare med liknande yrkesbakgrund läser sfi tillsammans, med betoning på det yrkesspråk som används inom yrkesområdet. Man ger också orienteringskurser så att individen får möjlighet till kunskaper om hur respektive yrke fungerar i Sverige. Man erbjuder också den studerande en praktikplats så långt det är möjligt. Individen kan också på gymnasie- respektive högskolenivå komplettera sin utbilning för svenska förhållanden. För närvarande anordnas utbildning inom följande områden:

§ Svenska för bussförare § Svenska för företagare § Svenska för hantverkare § Svenska för ingenjörer § Svenska för lastbilsförare § Svenska för medicinsk personal § Svenska för pedagoger § Svenska för jurister, ekonomer & samhällsvetare § Svenska för IT-programmerare

Kurserna har regionintag och samtliga kommuner i länet har i en avsiktsförklaring medgett att betala ”interkommunal” ersättning för sfx-studier. I Gävleborgsmodellen beskrivs en tydlig samverkan mellan kommunal skolhuvudman och Arbetsförmedlingen, så att individen efter avslutade sfi-studier även ska ha nått färdigheter och ha sådana kunskaper att de kan anställas eller på annat sätt klara att försörja sig på egen hand. I konceptet är även analfabeter inkluderade. I sfx-modellen är det framför allt kommunerna i Stockholms län som samverkar kring utbildning i svenska för invandrare, där den pedagogiska idén är att undervisningen tar sin utgångspunkt i individens tidigare yrkesbakgrund. I jämförelse med utbildningsutbudet i Gävleborg, så finns inom ramen för sfx inte någon möjlighet till utbildning för den som har väldigt kort eller ingen utbildningsbakgrund.

Yrkesinriktad och flexibel sfi – en lägesbild av verksamheten i Dalarnas kommuner Hur ser det då ut i Dalarnas län vad gäller yrkesinriktad och flexibel sfi? I det följande ges en presentation utifrån genomförd kartläggnings frågeområden. I det första avsnittet ges en sammanfattning av hur de svarande i kommunerna beskrivit ”begreppet” yrkesinriktad och flexibel sfi. Detta följs av hur man 20 http://sfx-yrke.se/

http://sfx-yrke.se/vara-kurser/svenska-for-bussforare

http://sfx-yrke.se/vara-kurser/svenska-for-foretagare

http://sfx-yrke.se/vara-kurser/svenska-for-hantverkare

http://sfx-ingenjor.se/

http://sfisoderort.stockholm.se/yrkesutbildning-dig-som-har-kort-lastbil-i-ditt-hemland

http://www.sodertalje.se/Skolwebb-nya/Vuxenutbildning/Utbildningar/Sfa-medicin/

http://sfx-yrke.se/vara-kurser/svenska-for-pedagoger

http://sfx-yrke.se/vara-kurser/svenska-for-jurister-ekonomer

http://sfx-yrke.se/vara-kurser/svenska-foer-it-programmerare

http://sfx-yrke.se/


besvarat frågan om vilket utbud av yrkesinriktad och flexibel sfi som erbjuds i respektive kommun och därefter en sammanställning av förekommande samverkan i sfi-verksamheten. Avslutningsvis presenteras svar och förslag på samverkansområden för intensifierad utveckling av flexibel och yrkesinriktad sfi.

Begreppet yrkesinriktad och flexibel sfi – en kombination av studier och aktiviteter För flertalet svarande i kommunerna innebär ”begreppet” yrkesinriktad och flexibel sfi, att den studerande ska kunna kombinera ordinarie sfi-studier i skolan med arbete och/eller praktik. Undantag från denna beskrivning finns, där man beskriver yrkesinriktad sfi som en specialupplagd yrkesutbildning som påbörjas under sfi-tiden. Här ska yrkesutbildningen som är huvuddelen, kunna kompletteras med svenska som andraspråk, utifrån den nivå man är på i sfi. Tyngdpunkten ska dock utgöras av yrkessvenska. Flera menar att sfi-studier kan inriktas mot yrkessvenska utifrån individens behov och önskemål, om utbildnings- yrkes eller arbetsområde. Ytterligare en svarande menar att yrkesinriktad och flexibel sfi ska vara en kombination av sfi och en introduktion till något yrke. En sfi-rektor menar att sfi-undervisning kan fungera som förstärkt studiehjälp för att individen ska kunna tillgodogöra sig kunskapsinnehållet i en yrkesutbildning och uttrycker, ”det är mera effektivt om man läser sfi i yrkesutbildningen, än om man bara läser yrkessvenska separat”. Någon uttrycker att det är viktigt med ett nära samarbete mellan svensklärare och utbildningsanordnare i exempelvis yrkesutbildningar, arbetsplatsförlagda utbildningar alternativt praktik för att språkinlärningen ska bli framgångsrik. Ytterligare ett svar om vad begreppet yrkesinriktad och flexibel sfi kan innebära är, att sfi kan fungera som en introduktion till ett yrke och att man då inom undervisningen i svenska fokuserar mest på yrkessvenska. Flexibel sfi beskrivs i termer av att undervisningen utgår från elevens behov och yrkesmål och att anpassning sker i tid, rum, studietakt och möjlighet till kombination av studier och praktik. Några nämner distansundervisning och att flexibiliteten innebär att man använder, webbaserat material samt e-post för att skicka läs- och skrivuppgifter. Några menar att undervisning kan genomföras via nätet, men att det här finns ett utvecklingsbehov.

Utbud av yrkesinriktad och flexibel utbildning på sfi-nivå i länets kommuner Borlänge och Falu kommuner erbjuder yrkesinriktade utbildningar på sfi-nivå. Detta sker inom det så kallade Yrkesspåret som är en orienteringskurs med syfte att ge en grund för personer som är på väg mot ett yrke. Behörighet och pedagogiskt upplägg av Yrkesspåret skiljer sig något mellan de båda kommunerna, men i princip krävs att individen har minst godkänt i kurs B i svenska för invandrare, sfi. I Borlänge gör man även ytterligare bedömningar för att se att individen har förutsättningar och tillräckliga kvalifikationer för att kunna få starta yrkesspåret. Exempel på utbildningar som erbjuds inom yrkesspåret i kommunerna är inom områden som, vård- och omsorg, restaurang, industri CNC/svets, lokalvård/våningsservice, butikssäljare, yrkesförare med mera. I de båda kommunerna finns möjlighet för individen att söka yrkesutbildning hos


annan anordnare. I det senare framgår inte om denna utbildning erbjuds på sfi-nivå. I Borlänge bedrivs undervisning med hjälp av sociala medier som t.ex. Facebook men man använder även Google+ och olika s.k. molntjänster. Man menar att det här finns behov av utveckling och kompetensutveckling för de pedagoger som jobbar med sfi. Falu kommun har ingen egen distansundervisning, men elever kan ändå få tillgång till sådan genom andra utbildningsanordnare som kommunen upphandlar. I båda kommunerna utgår sfi-undervisningen från konstellationer av grupper i relation till studievägar och kurser, men man menar att det finns goda möjligheter till flexibilitet och variation utifrån individens behov och önskemål. Vad gäller tillgång till stöd eller studiehandledning på modersmål, så finns detta inte för närvarande i Borlänge och från Falun framgår inget svar på frågan. Angående validering så menar sfi-rektor i Falu kommun att sådan används som utgångspunkt för planering av den individuella studieplanen och inför prövning för att få betyg. Borlänge lämnar inget svar specifikt om validering, men i övrigt kan svaret tolkas som att en form av kartläggning alternativt validering görs innan man fattar beslut om en elev får tillträde till utbildning inom Yrkespåret.

I Malung-Sälens kommuner så har projektet Fjälljobb startats under vintersäsongen 2012-2013, där praktik, yrkessvenska och yrkeskurser kan kombineras med sfi. Deltagaren följer en individuell utbildnings- eller arbetsmodell och denna förbereds och följs upp vad gäller behov av språkkunskaper som gäller på arbets- eller praktikplatsen. Individen har möjlighet att få undervisning via nätet, där t.ex. läs- och skrivuppgifter skickas med e-post. Även samhällsorientering kan genomföras via nätet, där man bland annat använder sig av Dalawux sändningar på webben21. De geografiska avstånden i västra och norra Dalarna har delvis bidragit till utveckling av projektet och att man använder webbaserad undervisning. Validering och prövning sker inte inom ramen för sfi, men inom projektet Fjälljobb så sker en validering av deltagarens kunskaper efter som man säger, avklarat steg.

Ludvika-Smedjebackens kommuner beskriver att elever kan påbörja restaurang- eller svetsutbildning under sfi C och D och att det för den studerande här går att få göra så kallade provveckor. Man uppger att det finns möjlighet till praktik på alla nivåer i sfi och hänvisar här till Arbetsförmedlingens ansvar inom etableringsuppdraget. Elever som deltar i reguljär sfi nivågrupperas i A-, B-, C- och D-grupper, men det görs även ett individuellt upplägg utifrån elevens förutsättningar och mål. Det finns också möjlighet för individen att läsa sfi på distans och till detta används lärplattformen V-klass.

I övriga kommuner är utbudet av yrkesinriktad sfi mycket begränsat, men några erbjuder vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå, med koppling till sfi-undervisning. För dem som omfattas av etableringen utgörs flexibiliteten i sfi-undervisningen i de flesta mindre kommuner, av en anpassning av verksamheten så att individen ska kunna delta enligt Arbetsförmedlingens aktivitetskrav och utbud. Undervisningen i övrigt utgår undervisningen för det mesta från olika grupperingar som t.ex. studieväg 1,2 och 3 eller utifrån kurser och kursnivåer, men där man

21 http://www.dalawux.se/sv/samhallsorientering/se-filmen-om-samhallsorientering.html


menar att det görs en anpassning av undervisningen utifrån den enskildes förutsättningar, behov och mål. Stöd eller studiehandledning på modersmål förekommer sparsamt. Distansundervisning via nätet likaså, men några kommuner pekar här på att det är ett prioriterat utvecklingsområde. Så har några kommuner som Hedemora, Mora-Orsa-Älvdalen sökt och fått statsbidrag från Skolverket22 för att utveckla tillgång till digitala verktyg, distans och/eller webbaserad undervisning inom sfi. Validering och validering följt av prövning är sällan förekommande och här hänvisas oftast till Arbetsförmedlingens uppdrag i frågan. En kommun uppger att valideringsbegreppet är svårgreppbart och att man kanske kan kalla den kartläggning som görs i samband med elevens individuella studieplan, som en form av validering.

Projekt inom yrkesinriktad och flexibel sfi Som exempel på pågående projekt så hänvisar kommunerna Avesta och Hedemora till ”På väg till jobbet”23 där ett av syftena är att deltagarna ska få möjlighet att öka sina kunskaper om specifika yrken och skapa förutsättningar till egen försörjning. Projektet delfinansieras av ESF, Europeiska socialfonden. Hedemora har som tidigare beskrivits, fått medel från Skolverket för att utveckla flexibilitet, individanpassning och kvalitet i sfi-undervisningen och arbetar med utveckling främst inom användningsområdet digitala verktyg. Även Mora-Orsa-Älvdalen har beviljats medel inom samma område och man har här tillsatt en projektledare för att främst utveckla nätbaserat lärande på C- och D-nivå.

I Borlänge kommun pågår förutom utveckling av det s.k. Yrkesspåret även något som kallas sfi-flex/distanskurser där avsikten är att öka möjligheten att studera svenska parallellt med andra studier och/eller arbete. Falu kommun hänvisar till projektet Sigrid, men detta är ett integationsprojekt som ligger under Arbetsförmedlingens tak och som handlar om jämställdhet och arbete med människor i behov av särskilt stöd på olika sätt. Gagnefs, liksom Vansbro kommun uppger att man inte har något pågående projekt inom sfi. I Leksand planeras för att skapa en modell för omvårdnadsutbildning, som även kan ta emot studerande vilka ännu inte nått SAS-nivå, svenska som andraspråk.

Ludvika-Smedjebacken jobbar med utveckling av projektet Flex-sfi, det vill säga sfi på distans. Detta vänder sig främst till personer som har datorvana, men som av olika anledningar inte kan delta i reguljär klassrumsundervisning. Övningar utgår ifrån kursplanerna i sfi och består mestadels av ljudfiler som eleven kan lyssna till, men innehåller även självrättande övningar. Man använder lärplattformen V-klass men även det så kallade Dropbox för att skicka och ta emot övningar och material mellan lärare och elev. Efter att eleven blivit klar med överenskommet moment kontaktas läraren för ett möte för avstämning och uppföljning.

22 http://www.skolverket.se/skolutveckling/statsbidrag/vuxenutbildning/utveckla-sfi-1.192313 23 http://www.avesta.se/Stod-och-Omsorg-/Fakta-statistik-och-utveckling/Projekt-Pa-vag-till-jobbet/

http://www.skolverket.se/skolutveckling/statsbidrag/vuxenutbildning/utveckla-sfi-1.192313

http://www.avesta.se/Stod-och-Omsorg-/Fakta-statistik-och-utveckling/Projekt-Pa-vag-till-jobbet/



Malung-Sälen startade vintersäsongen 2012-2013 projektet Fjälljobb, som tidigare beskrivits. Här finns flera sfi-deltagare som säsongsarbetar på omgivande fjällanläggningar och därför erbjuds sfi-undervisning även kvällstid och delvis via nätet. Man har planer på att utveckla projektet ytterligare med fler praktik/arbetsplatser involverade och att även starta samarbete med ytterligare kringliggande kommuner.

I Säters kommun finns inget specifikt projekt inriktat mot utveckling av yrkesinriktad och flexibel sfi. Dock ser man behovet av en intensifierad samverkan med övriga kommuner i Dalarna och man står därför nu som värdkommun för innevarande projekt om intensifierad kommunal samverkan för utveckling av yrkesinriktad och flexibel sfi.

Samverkan inom sfi-verksamheten I Dalarnas kommuner genomförs regelbunden samverkan med Arbetsförmedlingen, framförallt när det gäller de personer som omfattas av etableringslagen. Vad beträffar inomkommunal samverkan nämns oftast socialtjänst och integrationsenhet som parter. Ett fåtal av kommunerna säger att sfi-verksamheten samarbetar med vuxenutbildning, gymnasium samt lärare och arbetslag som jobbar inom denna verksamhet. Några nämner samverkan med andra aktörer som till exempel upphandlats genom arbetsförmedling och även samarbete med till exempel näringsliv och kommunens näringslivsenhet.

Några kommuner menar att det finns behov av att utveckla samarbetet med Arbetsförmedlingen. Som exempel anger man att när Arbetsförmedlingen upphandlar t.ex. yrkessvenska från annan utbildningsanordnare, så saknar denne kunskap om vad eleven jobbar med i sin sfi-undervisning och utbildningseffektiviteten skulle här kunna ökas genom ett närmare samarbete. Språk- och yrkespraktik samt validering är ytterligare områden som några menar att AF borde ta ett större ansvar för, så att platser kan ordnas för dem som går sfi. Någon kommun anser också att Arbetsförmedlingen bättre borde tillvarata kompetensen hos individer med akademisk utbildning.

En del kommuner pekar på att även samverkan inom kommunen kan utvecklas till exempel när det gäller kontakter mellan socialtjänst och utbildare. Man efterlyser också mera interkommunal samverkan, gärna kring yrkesinriktad sfi.

Kommunernas förslag på samverkansområden för samverkansmodell De större kommunerna menar att de kan erbjuda ett relativt stort utbud av yrkesinriktad sfi, men att det finns områden där ett ökat samarbete mellan kommuner i regionen skulle kunna öka kursutbud och därmed valmöjligheter för individen samt effektivitet i utbildningarna. Flera är de kommuner som föreslår en utvecklad samverkan kring yrkesinriktad sfi och menar samtidigt att det är viktigt med ökad flexibilitet i utbildningen, till exempel genom distansundervisning. Det finns ett uttalat intresse av att utveckla nätbaserat lärande och flera uttalar en vilja att prioritera utveckling inom detta område.

Det finns även önskemål om att vara bättre insatt i vad som sker i form av utbildning och projekt i andra kommuner, inte minst för att kunna utveckla idéer


och utbyta erfarenheter av varandras pågående verksamhet. I dagsläget vet man inte vad som händer i kringliggande kommuner och detta kan vara begränsande i arbetet med nya uppslag och utvecklingsarbete. Här skulle nätverket för sfi-rektorer kunna utvecklas till en tydligare arena för informations- och utvecklingsarbete. Det föreslås även länsövergripande kompetensutvecklingsdagar för erfarenhetsutbyte kring t.ex. nyheter kring regler och ramverk samt betyg och bedömning.

Flera kommuner visar på behovet att utveckla samverkan kring validering. Dalawux, föreningen som utgörs av kommunernas ansvariga för den kommunala vuxenutbildningen, planerar en ansökan om utveckling av validering till Region Dalarna24, där några uttalar att det vore önskvärt att denna även omfattade sfi-verksamheten. I valideringsfrågan pekar man på Arbetsförmedlingen som en viktig samverkanspart, inte minst med tanke på finansiering av sådan verksamhet.

Arbetsförmedlingen är överhuvudtaget en viktig samverkanspart för kommunerna, dels för att de vet vilka utbildnings- yrkesområden som leder till egen försörjning för de nyanlända, dels för att man menar att de har möjlighet att stå delar av kostnaden i utvecklingsarbetet av yrkesinriktad och flexibel sfi. Några kommuner uttalar att det finns en tydlig uppdelning mellan sfi-uppdraget och Arbetsförmedlingen uppdrag, där man anser att AF helt ska ansvara för språk- och yrkespraktik samt andra förekommande etableringsinsatser, för dem som omfattas av sådana. Behovet av att utveckla samverkan ytterligare med AF, uttalas av flera av de tillfrågade i kommunerna.

Vägar till utveckling och intensifierad samverkan Denna kartläggning har tagit sin utgångspunkt i tidigare skriven rapport om kommunala etableringsinsatser för vissa nyanlända i Dalarna25, där man identifierat behov av utveckla yrkesinriktad och flexibel sfi, genom intensifierad kommunal samverkan. Det konstaterades att det fanns få yrkesinriktade utbildningar på sfi-nivå och att länets kommuner skulle kunna vinna mycket på att samverka kring till exempel sfx-utbildningar för såväl yrkesutbildade nyanlända, som lågutbildade och analfabeter. Vidare konstaterades att etableringsreformen har medfört ett antal utmaningar, men att det även finns möjligheter att möta dessa bland annat genom att länet har en relativt god arbetsmarknad. Med detta sagt som bakgrund, så presenteras i det följande slutsatser och reflektioner utifrån genomförd kartläggning av ”yrkesinriktad och flexibel sfi”.

Yrkesutbildning på sfi-nivå – främst i de större kommunerna Av kartläggning framgår att det finns ett utbud av yrkesutbildningar på sfi-nivå, framför allt i de större kommunerna, Borlänge och Falun. Det krävs dock att den studerande har nått godkänt resultat på B-nivå och att s.k. yrkesutbildning kan starta först på C- eller D-nivå. Yrkesspåret ges som en orienteringskurs där det finns möjligheter att fördjupa sina kunskaper i svenska samtidigt som utbildningen

24 http://www.regiondalarna.se/ 25 Länsstyrelsen Dalarna, Rapport 2011:31. Kommunala etableringsinsatser för vissa nyanlända i Dalarna.

http://www.regiondalarna.se/


ger en grund för en individ på väg mot ett yrke. I mindre kommuner pågår projekt som t.ex. Fjälljobb där man beskriver att praktik, yrkessvenska och yrkeskurser kan kombineras med sfi. Det ges också exempel från andra mindre kommuner, vilka jobbar med att utveckla utbildning främst inom vård- och omsorgsområdet på sfi-nivå.

Det erbjuds inte, enligt de svarande i kommunerna, någon s.k. sfx-utbildning enligt den modell som finns att tillgå i Stockholms län, där den pedagogiska idén är att utbildning i svenska för invandrare genomförs utifrån yrkesvisa grupperingar i enlighet med de studerandes tidigare yrkesbakgrund och mål.

Undervisning organiseras utifrån studiegrupper Vanligt förekommande i länets kommuner är att sfi-undervisningen utgår från konstellationer av grupper i relation till studievägar, kurser och kursnivåer, dock menar man att det finns möjligheter till flexibilitet och variation utifrån individens behov och önskemål. Skolinspektionens kvalitetsgranskning, om sfi-utbildning26, pekar på att undervisningen i större utsträckning behöver utgå från individens erfarenheter, intressen, behov och mål och att den individuella kartläggningen och studieplaneringen i större omfattning behöver påverka utbildningens utformning och innehåll. För att detta ska vara möjligt så pekar Skolinspektionen vidare på behovet av väl fungerande samverkan mellan aktörer som sfi-ansvariga, andra kommunala instanser och Arbetsförmedling. Detta framhålls även av de tillfrågade i denna kartläggning samt att det vore önskvärt att utveckla området validering, så att man bättre tillvaratar individens tidigare kunskaper, erfarenheter, behov och mål. I Skolinspektionens rapport framhåller man även behovet av att utveckla särskilt stöd och stöd på modersmål, vilket kan tolkas vara utvecklingsområden för kommunal sfi-verksamhet även i Dalarnas län.

Distans-/ webbaserad undervisning – ett prioriterat utvecklingsområde I styrdokument och flera utredningar framhålls vikten av att sfi-utbildningen ska utformas flexibelt när det gäller tid, plats, innehåll och arbetsformer för att individen ska kunna kombinera språkutbildning med andra insatser som t.ex. praktik eller arbete. De flesta som deltar i sfi-undervisning i Dalarnas kommuner har möjlighet till sådana kombinationer. Det som flera sfi-ansvariga rektorer dock ser som ett prioriterat utvecklingsområde är att öka tillgången till nätbaserat lärande. Ett par kommuner har för ändamålet fått statsbidrag från Skolverket. Ludvika kommun har på eget initiativ utvecklat en modell för sfi på distans och i Malung-Sälens kommun ges exempel på viss användning av nätet för sfi-utbildning. Borlänge kommun nämner även Flex-sfi, medan Falu kommun anger att elever har möjlighet till distansundervisning via andra aktörer som upphandlas. Därutöver erbjuder Dalawux Samhällsorientering på modersmål via webben. Projektet Dalakompetens, organiserat under paraplyet Dalawux, har genomfört kompetensutveckling om ”digitalt lärande” för skolans personal i Dalarnas kommuner, för att de ska kunna använda informations- och kommunikationsteknik i sitt arbete. Även högskolan Dalarna har här varit 26 http://www.skolinspektionen.se/documents/kvalitetsgranskning/sfi/webb-slutrapport-sfi.pdf

http://www.skolinspektionen.se/documents/kvalitetsgranskning/sfi/webb-slutrapport-sfi.pdf


involverade och de ligger i framkant när det gäller distansundervisning och så kallad NGL, next generation learning27. Det torde finnas förutsättningar för viktiga aktörer i länet att vidareutveckla och erbjuda flexibel sfi via distans-/nätbaserat lärande.

Samsyn viktig för samverkan Samverkan betonas i många sammanhang, inte minst när det gäller sfi-verksamhet med avseende på dem som omfattas av lagen om etableringsinsatser. Här kan många aktörer vara involverade och de har olika uppdrag, ansvarsområden och kanske olika syn på finansiering och budget. Utifrån styrdokument, regler och ramverk kan det vara så att till exempel Arbetsförmedlingen ser på sitt uppdrag utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv, sfi-verksamheten utifrån ett tydligt språkperspektiv, medan t.ex. socialtjänsten har ett egenförsörjningsperspektiv. I lokala överenskommelser och i kursplanen för utbildning i svenska för invandrare kan det även tolkas att det görs en särskiljning mellan språkperspektiv och annan aktivitet som exempelvis Arbetsförmedlingen ska ansvara för. De olika perspektiven kan medföra konsekvenser för hur sfi-undervisning och annan integrerande verksamhet planeras och genomförs. Det behöver föras samtal i länet mellan aktörer och parter med dessa olika verksamhetsuppdrag och ansvar, om huruvida det skulle kunna finnas intresse av att genomföra sfi-utbildning och andra insatser utifrån ett sociokulturellt perspektiv, det vill säga att lärande och språkutveckling bäst sker i ett socialt sammanhang. Kanske behövs det också en diskussion kring vilka skälen är, till ett särskiljande mellan aktiviteter som till syvende och sidst har det gemensamt att det ska leda till en snabbare väg till integration och egenförsörjning för individen? Om svenskundervisningen sker inom ramen för till exempel en yrkesutbildning i en så kallad autentisk miljö, så menar många att det har betydelse inte bara för språkutvecklingen, utan även för utveckling av andra färdigheter, kompetenser och förmågor. Det sociokulturella perspektivet vidhåller att lärande i ett socialt sammanhang ger goda förutsättningar för att förstå och bli insatt i yrkes- vardags- och samhällsliv. Enligt exemplet ”Gävleborgsmodellen” så lever man under devisen ”Allt på en gång – en snabbare väg till arbete”. För intensifierad samverkan krävs samtal om vem och vilka som ska samverka och om vilka beröringspunkter som finns att samverka om.

Begrepp och definitioner – samtal behövs Det krävs även samtal och samsyn om hur vi använder begrepp och definitioner. I t.ex. kommunernas svar används ord/begrepp som kursnivå, kurser, studievägar, långsam studietakt, snabbare progression, kartläggning, validering, distansundervisning, men det framgår att vokabulären används och tolkas olika. Detta är ingen kritik, utan visar bara på att samtal kring detta kan vara viktigt, t.ex. för att förstå varför man i vissa kommuner planerar och arbetar med sfi-undervisning på ett sätt och i en annan kommun jobbar man på ett annat sätt.

27 http://www.du.se/NGL

http://www.du.se/NGL


Utbildningen ska vara likvärdig i landet, men den behöver därför inte vara ”lika” överallt. Om man vill åstadkomma en intensifierad interkommunal samverkan om exempelvis kursutbud och tillgång till flexibelt lärande, så kan ovanstående exempel bara visa på att samtal kring olika perspektiv och begrepp kopplat till en verksamhet, kanske är en nödvändighet för att komma vidare i ett utvecklingsarbete, som i detta fall handlar om yrkesinriktad och flexibel sfi.

Flexibilitet och större kursutbud ger flera valmöjligheter Det finns enligt dem som svarat på enkätundersökningen ett behov av intensifierad samverkan mellan kommuner vad gäller yrkesinriktad och flexibel sfi. Samverkan och samarbete skulle kunna medföra att sfi-elever får tillgång till ett större kursutbud med flera valmöjligheter. Några förslår en uppdelning av yrkesinriktade utbildningar mellan kommuner, så att man skulle kunna specialisera sig på det yrkesinriktade utbildningsområde som man har bäst förutsättningar för att genomföra. Även nätbaserad undervisning med uppkoppling med kamera och ljud mellan lärare och elever skulle kunna öka flexibilitet, valmöjlighet och tillgång till yrkesutbildningar på sfi-nivå. På detta sätt skulle även sfi för föräldralediga kanske inte helt behöva avbrytas under en längre tid, utan möjlighet kunde finnas att aktivt delta i utbildningen. Modellerna för distans-/webbaserad sfi kan vara flera, där olika tänkbara aktörer skulle kunna verka som nod/noder i en sådan verksamhet. Ytterligare modeller skulle kunna vara att kommuner specialiserar sig på vissa utbildnings- yrkesområden på sfi-nivå och att man upprättar en portal genom vilken elever kan ansluta till sin valda utbildning hos aktören, oavsett var eleven bor. Kanske skulle detta även kunna utvecklas som modell vad avser alfabetisering.

Samverkan kan utvecklas ur ett pedagogiskt perspektiv, där Ludvika kommun ger exempel på att lärare och elever vill få tillgång till språklärande i annan miljö än klassrumsmiljön. Likaså visar Malung-Sälen prov på att språklärande kan implementeras i yrkes- och/eller vardagsmiljö. Vid samtal med fristående aktörer har det också framkommit önskemål om att sfi och yrkessvenska med fördel skulle kunna förläggas i autentiska miljöer, detta med argument att man då till exempel behåller och utvecklar mera än språkkunskaper.

Identifierade utvecklingsbehov - starta i det vardagsnära Ur individens perspektiv är det viktigt att samverkan för en effektivare utbildning kommer till stånd, oavsett om man omfattas av etableringen eller om man tillhör kategorin övriga sfi-deltagare. Samverkan är dock en stor utmaning och för att komma igång kan det kanske vara klokt att börja med det som involverade upplever som vardagsnära greppbara ärenden, som man har att hantera i den dagliga verksamheten. Redan att starta samverkan ur ett så att säga pedagogiskt perspektiv, medför en hel del samtal och planering om utbildningsutbud samt innehåll och former för lärande. Kartläggningen har från kommunernas sida visat på en vilja och ett behov av intensifierad samverkan kring yrkesinriktad och flexibel sfi och vid samtal med sfi-lärare så lyfts även behovet av att utveckla alfabetiseringen.


Utifrån inventeringen om pågående verksamhet inom yrkesinriktad och flexibel sfi i Dalarna, så har utifrån kommunernas behov och önskemål följande utvecklingsområden framkommit:

· Samverkan kring kursutbud för ökad effektivitet samt att sfi-elever i hela Dalarna får större valmöjligheter i sin utbildning

· Samverkan för utveckling av distans- webbaserad undervisning för ökad flexibilitet i kombinationen mellan sfi-undervisning, jobb/andra aktiviteter.

· Samverkan för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling av skolans personal · Samverkan kring validering

Kommunerna uttalar även ett behov av att utveckla samverkan med Arbetsförmedlingens verksamhet i frågor som:

· Korrelation mellan upphandlad yrkessvenska och undervisning i kommunens sfi · Korrelation mellan kommunal sfi-undervisning och språk- yrkespraktik · Etableringsplanens innehåll utifrån individens förutsättningar och mål

Att komma vidare i utvecklingsarbetet Det som sfi-rektorerna i respektive kommun i Dalarna uttalar som prioriterade utvecklingsområden för intensifierad samverkan angående yrkesinriktad och flexibel sfi, är samarbete kring ett yrkesinriktat kursutbud samt utveckling av distans-/webbaserad undervisning. För att se om och i så fall hur utvecklingsarbetet kan drivas vidare, bör frågan kunna diskuteras och vidareutvecklas i forum som t.ex. Dalawux, Region Dalarna, Arbetsförmedlingen, Högskolan Dalarna med flera aktörer samt i olika etablerade nätverk som till exempel det för sfi-rektorer i Dalarnas kommuner.

Även Arbetsförmedlingens verksamhet med yrkessvenska, språk- och yrkespraktik med flera liknande aktiviteter bör kartläggas för att se om sfi-undervisning kan integreras med dessa aktiviteter, för att genomföra yrkesutbildningar på sfi-nivå. Enligt den tidigare presenterade Gävleborgsmodellen och med ett sociokulturellt lärandeperspektiv skulle här många vinster kunna göras, ur såväl ett individ-, samhälls- som arbetslivsperspektiv. Man bör även kartlägga andra framtagna modeller och så kallade goda exempel för utveckling av yrkesinriktad och flexibel sfi, såväl nationella som nordiska, för att kunna ta ställning till huruvida de är tillämpbara i Dalarnas län.

Några kommuner i länet, särskilt de större arbetar redan idag enligt en modell som liknar sfx-modellen i Stockholm. Här bör studier genomföras för att se om det finns förutsättningar och idéer som kan implementeras i arbetet med utveckling av yrkesinriktad och flexibel utbildning på sfi-nivå. Man kan med fördel även närmare studera de kommuner som arbetar med digital utveckling, för att se om det utifrån detta går att bygga vidare på en utveckling av distans-/webbaserat lärande. Syftet med det senare är en ökad tillgänglighet och flexibilitet i sfi-undervisningen.


För att bättre ta till vara på den kunskap och kompetens hos de individer som kommer till Sverige, så behövs ett regionalt samarbete. Arbetet med att skapa en modell för utveckling av flexibel och yrkesinriktad sfi förutsätter samverkan mellan kommuner i länet och här kan även andra parter komma att involveras. Länsstyrelsen i Dalarna som initierat detta projekt kan vara en viktig part för samordning mellan aktörer, som avser att samverka för att utveckla yrkesinriktad och flexibel sfi-utbildning. Länsstyrelsen ser fram emot att tillsammans med föreslagna aktörer vidare diskutera vilka förutsättningar och möjligheter som finns för intensifierad samordning och utveckling av flexibel och yrkesinriktad utbildning på sfi-nivå.


Bilagor

Bilaga 1 – Följebrev till enkätundersökning

Regional samverkan för vidareutveckling av flexibel och yrkesinriktad sfi. Länsstyrelsen har ett regionalt uppdrag att stödja kommuner och andra parter i utvecklingsarbetet med flexibel och yrkesinriktad sfi. Det övergripande syftet är en ökad genomströmning inom bland annat sfi-utbildning, för att underlätta nyanländas etablering i samhället och på arbetsmarkanden.

Ett led i länsstyrelsens arbete är ett projekt om ”regional samverkan för vidareutveckling av flexibel och yrkesinriktad sfi”, där Säters kommun är projektägare. Projektet finansieras av § 37-medel och pågår mellan tiden 2013-03-01 - 2014-02-28.

Projektet har två tydliga delmål, där det ena handlar om att göra en regional kartläggning av sfi samt eventuella pågående projekt inom denna verksamhet. Det andra och övergripande målet innebär ett förslag till en samverkansmodell för ett intensifierat mellankommunalt samarbete och en ökad spridning av flexibel och yrkesinriktad sfi.

Den inledande kartläggningen kommer att vara vägledande för hela projektet och därför är Din medverkan av stor betydelse för fortsatt utvecklingsarbete. Se bifogade frågor.

Frågorna besvaras skriftligt, företrädesvis av ansvarig rektor för sfi-verksamheten och returneras senast måndag 16 augusti till XXXXXXXXXX återkoppling sker vid ett arbetsseminarium fredagen den 20 september, som är förlagt i anslutning till Dalawux medlemsmöte. Se kommande inbjudan från Dalawux.

Tveka inte att ta kontakt om du har frågor.

Stor tack för Din medverkan!


Bilaga 2 – Enkätundersökning – frågeområden

Kartläggning av pågående yrkesinriktade utbildningar och flexibla undervisningsformer på sfi-nivå, samt pågående projekt inom området

1. Vad innebär ”begreppet” yrkesinriktad och flexibel sfi, enligt din beskrivning?

2. Vilket utbud av yrkesinriktade utbildningar på sfi-nivå finns i kommunen?

3. Finns utrymme för flexibilitet i undervisning/utbildning, t ex i fråga om: · Undervisning via nätet; ex. distans, digitala verktyg, sociala medier, annat. · Tid och plats · Innehåll och arbetsformer; t ex studiegrupper efter kursnivå, eller individanpassat

utifrån den studerandes förutsättningar och behov. Studiehandledning på modersmål, elevinflytande, med mera.

· Möjlighet att kombinera sfi-studier med andra studier, arbete/praktik/annat, även för analfabeter

· Möjlighet att bedriva sfi-studier hos annan anordnare · Samverkan med högskola/yrkeshögskola för kompletterande utbildningar, för

studerande med utländska examina · Validering som ett inslag eller utgångspunkt för planering, i den individuella

studieplanen · Validering följt av prövning · Enbart prövning · Yrkesinriktad sfi-utbildning i relation till arbetsmarknadens behov · Annat

4. Beskriv utifrån er verksamhet, eventuella pågående projekt inom flexibel och

yrkesinriktad sfi.

5. Begreppet samverkan förekommer i en rad sammanhang. Beskriv den interna respektive externa samverkan som förekommer och hur det påverkar er sfi-verksamhet.

6. Vilka idéer har du till samverkansområden och samverkansmodeller för att intensifiera utvecklingen av mellankommunalt samarbete, gällande flexibel och yrkesinriktad sfi? Vad är angeläget att prioritera?

7. Övrigt som Du/ni vill berätta om?

Tack för din medverkan!


Bilaga 3 – Sammanfattade enkätsvar från respektive kommun i Dalarna

Avesta Yrkesinriktad och flexibel utbildning på sfi-nivå Utbudet av yrkesinriktade utbildningar på sfi-nivå är mycket begränsat. När det gäller flexibilitet i sfi-undervisningen så beskrivs att det finns distansundervisning och att man även använder digitala verktyg. Detta ger flexibilitet i tid och rum för individens studier och lärande. Undervisningen utgår från studiegrupper efter kursnivå och anpassas efter individens förutsättningar. Det ges också möjlighet för den studerande att kombinera sfi med andra studier, arbete och/eller praktik. Man kan också studera hos annan anordnare än kommunen. Man anger även att AF, arbetsförmedlingen har språkmoduler i svenska för kortutbildade och Meritportfölj och här finns möjlighet att kombinera med sfi-studier. Validering kan förekomma som inslag och utgångspunkt för upprättande av individuell studieplan som utgör underlag för planering av individens studier. Det redovisas även att validering följt av prövning förekommer.

Projekt inom yrkesinriktad och flexibel sfi

Som exempel på projekt hänvisas till ”På väg till jobbet” (www.avesta.se), vilket är ett samverkansprojekt mellan Avesta och Hedemora kommun, arbetsförmedlingen och södra dalarnas samordningsförbund, med ESF – Europeiska socialfonden, som delfinansiär. Projektet pågår fram till juni 2014. Fram till dess beräknas 350 personer från Avesta och Hedemora att ha deltagit. De är 25 år eller äldre och inskrivna och arbetssökande hos arbetsförmedlingen.

Syftet med projektet är att

· Hitta vägar till egen försörjning för personer som i dag har försörjningsstöd eller integrationsersättning.

· Underlätta för företag att hitta personal inför kommande pensionsavgångar. · Deltagarna ska få möjlighet att öka sina kunskaper om specifika yrken, bekanta sig

med nya arbetsplatser och skapa förutsättningar till egen försörjning.

Samverkan i sfi-verksamheten Utbildare och lärare, rektor, handläggare från AF och socialtjänsten följer varje månad upp den sfi-studerande. Syftet är att underlätta individens etablering i

http://www.avesta.se/


samhället utifrån hennes eller hans förutsättningar. Det framhålls att mötena är värdefulla för alla parter.

Förslag på samverkan för intensifierad utveckling av flexibel och yrkesinriktad sfi Man pekar på behovet av att AF, arbetsförmedlingen, upprättar en realistisk och väl genomarbetad etableringsplan utifrån individens förutsättningar och försörjningsmål. Därutöver menar man att AF ska se till att kompetensen hos individer med akademisk utbildningsbakgrund tas tillvara och att individen kan komplettera med högskole- alternativt universitetsstudier.

Arbetsförmedlingen som har ansvar för etableringen bör även se till att individen i kombination med sin kommunala sfi-undervisning får språk- yrkespraktik inom tänkt yrkes- försörjningsområde.

Det föreslås även att Dalawux utvecklar en webbaserad lärplattform för yrkesinriktad sfi, t.ex. liknande ”Safir” som finns att tillgå via Skolverket, http://www.digitalasparet.se/safir/startsida.htm.

http://www.digitalasparet.se/safir/startsida.htm


Borlänge

Utbud av yrkesinriktad och flexibel utbildning på sfi-nivå

I Borlänge kommun erbjuds yrkesinriktade utbildningar på sfi-nivå, där utbildning kan starta oftast på C och D-nivå. Personer med annat modersmål än svenska kan välja ”yrkesspåret”, vilket är en orienteringskurs som syftar till att ge en grund för en individ som är på väg mot ett yrke. Studierna kan kombineras med arbetslivssvenska och yrkessvenska och på så sätt får individen en introduktion, såväl teoretiskt som praktiskt, till det svenska arbetslivet och dess kultur. Exempel på yrkesinriktade utbildningar på Sfi-nivå som anordnas av kommunen är;

– Vård och omsorg -Restaurang -Fastighetsskötare/Lokalvård -Elinstallation/Automation -CNC-operatör/Svets

Därutöver finns möjlighet för individen att söka yrkesutbildningar hos andra anordnare. Utbudet av utbildningar kan variera något från termin till termin.

Inför yrkesutbildningen informeras individen om vad olika jobb och yrken innebär och utifrån detta gör personen en intresseanmälen. På detta följer en individuell intervju för att få reda på elevens utbildning och yrkeserfarenheter från hemlandet. De som bedöms att inte ha tillräckliga kvalifikationer får inte starta den yrkesinriktade utbildningen. Bristande språkkunskaper och hög och ogiltig frånvaro är ett par av bedömningspunkterna som avgör om man får starta yrkesspåret eller inte. Man pekar här på vikten av att den sökandes motivation för utbildningen är hög, så att denna slutför yrkesutbildningen och slutligt kan bli egenförsörjare.

I Borlänge finns viss möjlighet att bedriva undervisning via nätet med hjälp av, som man säger, diverse IT-plattformar. Man använder även Facebook och Google+ och olika molntjänster. Dock menar man att elever på lägre sfi-nivå inte har tillräcklig ”IT-kompetens” för använda Informations- och kommunikationsteknologi, IKT i sitt lärande. Här behövs också kompetensutveckling för pedagoger som arbetar med sfi.

Sfi-undervisningen utgår ifrån olika kursnivåer och är därutöver uppdelad i studievägar. Den undervisning som bedrivs i heltidsgrupper är också uppdelad i vad som beskrivs som fyra ämnen, läsa, skriva, tala och höra. Vidare beskrivs att det finns flexibla grupper där andra studier/arbete och studietakt kan variera utifrån individens mål och behov. De så kallade ”etableringseleverna” kan kombinera sfi-studier med aktiviteter hos andra aktörer, där de också kan läsa svenska, yrkessvenska eller t.ex. kurser i samhällsinformation. Överlag menar man att det finns goda möjligheter till individanpassning bl.a. beroende på att studiegrupperna är relativt små.


Projekt inom yrkesinriktad och flexibel sfi Utöver kurser inom det s.k. yrkesspåret erbjuds sfi-flex/distanskurser, där elever har möjlighet att läsa svenska bredvid andra studier och/eller arbete.

Samverkan i sfi-verksamheten Elever jobbar på olika språkträningsmoment inom yrket samt svenskans språkstruktur inom olika genrer. Detta sker i Vuxenutbildningens regi. Eftersom utbildningen innehåller så kallade prova- på-moment så samarbetar Vuxenutbildningen med Hushagsgymnasiet och Hagagymnasiet. Samarbetet leder till att eleverna får en förförståelse för de yrken som de vill utbilda sig till. Kontinuerlig kontakt med Arbetsförmedlingen sker för att följa upp elever som tillhör etableringsreformen. Syftet med uppföljningen är att se till att eleven närmar sig arbetsmarknaden snabbare. Om vald utbildningsform inte passar för eleven, så är det Arbetsförmedlingens uppgift att ta fram alternativa lösningar, som leder till samma mål. Elever inom handelsbranschen provar på yrket i den privata handelssektorn. De följs kontinuerligt upp av lärare som besöker elev och handledare på praktikplatserna. Samverkan mellan utbildare och den kommunala socialförvaltningen fungerar inte tillfredsställande. Många elever med annan kulturell bakgrund har en stor vilja att jobba inom äldreomsorgen men det saknas möjligheter att komma ut på en arbetsplats för att prova på yrket och för att lära sig arbetskulturen inom detta yrke. Den externa samverkan innebär kontakter med arbetsförmedlingen, socialtjänsten och olika andra aktörer. Den interna samverkan inom sfi innebär att man samarbetar arbetslags- och ämneslagsvis, men även i tvärgrupper över olika studievägar. Förslag på samverkan för intensifierad utveckling av flexibel och yrkesinriktad sfi I Borlänge menar man att ett samarbete i regionens kommuner kring yrkesinriktad sfi, skulle kunna ge elever ett större kursutbud med flera valmöjligheter.


Falun

Utbud av yrkesinriktad och flexibel utbildning på sfi-nivå Yrkesinriktad sfi finns inom ramen för det så kallade yrkesspåret (http://www.falun.se/www/falun/nar/fcu.nsf/doc/C723C51439371A87C125788F0041283A) Här finns inriktningar mot Industri CNC/svets, lokalvård/våningsservice, omvårdnad, restaurang, butikssäljare samt yrkesförare. För tillträde till steg 1 inom yrkesspåret, ”Arbetslivssvenska”, så krävs att den sökande har godkänd sfi på B-nivå. För steg 2 så kallad ”prova på”, krävs att eleven har godkänd sfi på C-nivå. För att i steg 3 få påbörja gymnasial yrkesutbildning, så krävs att den studerande har godkänt på D-nivå i sfi.

Kommunen bedriver inte själva någon regelrätt distansundervisning, men elever kan ändå få tillgång till detta genom andra utbildningsanordnare som kommunen upphandlar. I några fall erbjuds sfi via folkhögskola. Digitala verktyg används i varierande grad i sfi-undervisningen och då handlar det mest om datorer och ibland s.k. smartboards.

Undervisningen utgår från olika kurser och studievägar, som eleverna placeras i utifrån kriterier som t.ex. tidigare utbildning och förutsättningar. Man menar att det i undervisningen finns möjligheter till individanpassning och att eleven lämnas utrymme att ta eget ansvar för sin utbildning. Elevrådsmöten genomförs även regelbundet. Flexibilitet i utbildningen erbjuds också genom att individen kan kombinera sfi med andra aktiviteter som t.ex. studier, arbete, praktik m.m.

För övrigt menar man att validering används som utgångspunkt för planering av den individuella studieplanen och inför prövning, som elever kan göra för att få ett betyg i en kurs.

Projekt inom yrkesinriktad och flexibel sfi I Falun bedrivs flera olika projekt som samverkar med sfi-verksamheten och här nämns Sigrid (http://www.falun.se/www/falun/aik.nsf/doc/4F6D663F08C851DDC1257912002F565D), Redo samt praktik i Naturskolan.

Samverkan i sfi-verksamheten Sfi-utbildningen samverkar med kommunens projekt samt arbetsförmedlingens verksamhet. Man menar att det är enklare att samverka inom kommunen än med Arbetsförmedlingen, men att man oftast finner en lösning mellan samverkande parter. Samverkan med Arbetsförmedlingen skulle kunna utvecklas för att få bättre samstämmighet i elevernas undervisning. När det gäller t.ex. yrkessvenska så kan AF upphandla utbildning från annan anordnare och den senare har ingen kunskap om vad eleven jobbar med i sin undervisning i kommunens sfi.

http://www.falun.se/www/falun/nar/fcu.nsf/doc/C723C51439371A87C125788F0041283A

http://www.falun.se/www/falun/aik.nsf/doc/4F6D663F08C851DDC1257912002F565D


Förslag på samverkan för intensifierad utveckling av flexibel och yrkesinriktad sfi De större kommunerna i regionen, som t.ex. Falu kommun, har möjlighet att erbjuda ett relativt stort utbud av yrkesinriktad sfi, men det finns områden där samarbete och ett utbyte mellan kommuner skulle kunna öka effektiviteten i utbildningarna. Man skulle behöva bli bättre insatt i vad som sker i andra kommuner och även bli bättre på att delge varandra erfarenheter av pågående verksamhet och projekt. I dagsläget vet man inte så mycket om vad som händer i kringliggande kommuner och detta begränsar arbetet med nya uppslag och idéer.

Gagnef

Utbud av yrkesinriktad och flexibel utbildning på sfi-nivå Ingen Yrkesinriktad sfi bedrivs i kommunen. Det finns dock vård- och omsorgsutbildning att söka efter genomgången sfi C. I vård- och omsorgsutbildningen finns möjlighet att läsa yrkesinriktad svenska som orienteringskurs.

I dagsläget finns inget utbud av flexibel sfi när det gäller tid och rum, då man menar att eleverna inte har önskemål om det. Från hösten 2014 kommer sfi att erbjudas som förmiddagsgrupp alternativt eftermiddagsgrupp. Några elever har arbete/praktik och tiden för sfi-undervisning planeras också med hänsyn till detta. Det finns ingen distansutbildning via nätet, men man använder t.ex. Lexin, Google translate och Sweol (http://www.sweol.com/)

Eleverna är uppdelade i två större grupper, vilka undervisningen utgår ifrån. I de respektive grupperna finns alla kursnivåer från A-D representerade, men det som skiljer grupperna åt är studietakten, en med långsammare och en med snabbare progression. Läs och skrivinlärning för analfabeter sker parallellt med A-gruppen. Studiehandledning på persiska, som är den dominerande språkgruppen, erbjuds framförallt till språksvaga/analfabeter.

Projekt och samverkan inom yrkesinriktad och flexibel sfi I kommunen pågår inte något projekt inom området yrkesinriktad sfi i dagsläget. En investering har gjorts i It-teknik under 2013 i form av lap-tops och läsplattor. Parallellt med detta deltar den pedagogiska personalen i en fortbildning som Högskolan Dalarna ger i NGL, Next Generation Learning, där IT används som ett pedagogiskt verktyg för att öka flexibiliteten i tid och rum för de studerande. Fortbildningsprojektet pågår under läsåret 2013/2014. Språkpraktik är under uppbyggnad på gymnasiets IMSPR, introduktionsprogram språk, där ensamkommande barn får sin utbildning i svenska. Språkpraktiken formas i

http://www.sweol.com/


samverkan med kommunen och företagarföreningen. Nästa steg i det projektet är att erbjuda språkpraktik till sfi-deltagare. Detta sker i samverkan med förutom kommunen som tänkbar praktikplats också med Företagarföreningen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt socialtjänsten i Gagnef.

Hedemora

Utbud av yrkesinriktad och flexibel utbildning på sfi-nivå I Hedemora finns ingen yrkesinriktad sfi inom vuxenutbildningen. Det finns dock möjligheter att kombinera studier med arbete. Praktik förekommer för dem som behöver mycket muntlig träning. Man säger vidare att man tidigare sagt nej till att köpa in sfi från andra anordnare. Hur man gör i dagsläget är oklart. När det gäller tillgång till undervisning via t.ex. nätet eller med hjälp av digitala verktyg och sociala medier, så har rektor skrivit en ansökan till Skolverket och beviljats medel för utveckling inom detta område. De elever som går studieväg tre erbjuds hemstudier, detta i överenskommelse med lärare. För övrigt uttrycks att elevernas undervisning tar sin utgångspunkt i den ”studieväg som de tillhör”, men att individen har möjlighet att påverka sin utbildning.

Validering förekommer så att individen ska få möjlighet att komplettera med kunskaper som saknas, för att få betyg. Validering följt av prövning, liksom enbart prövning för betyg förekommer även. Det händer att rektor ser över elevens tidigare utbildning och hjälper till att hitta studievägar, för att eleven snabbare ska nå sitt mål.

Projekt inom yrkesinriktad och flexibel sfi I Hedemora har man sökt och fått statsbidrag från Skolverket för att utveckla individanpassning, flexibilitet och kvalitet i undervisningen (http://www.skolverket.se/skolutveckling/statsbidrag/utveckla-sfi-1.192313). Det är detta projekt och utvecklingsarbete som står i fokus under hösten 2013. Övriga pågående projekt är ”På väg till jobbet” http://www.hedemora.se/projekt-i-hedemora-kommun/pa-vag-till-jobbet__1537. För övrigt hänvisas till AF som arbetar en del med så kallad meritportfölj och yrkessvenska, vilket kan kombineras med sfi.

Samverkan i sfi-verksamheten Samverkan sker med aktörer som arbetar på uppdrag av AF. Det kan handla om att man tillsammans ser över elevernas studiemål för att påskynda utbildningsprocessen. Det görs även en gemensam planering för att eleverna ska kunna delta i sfi undervisningen. Arbetsförmedlingen och kommunens integrationsstrateg gör också en uppföljning och planering kring eleverna för att hitta de effektivaste vägarna för individen att nå sitt mål. Samverkan sker även med Avesta kommun i projektet ”På väg till jobbet”.

http://www.skolverket.se/skolutveckling/statsbidrag/utveckla-sfi-1.192313

http://www.hedemora.se/projekt-i-hedemora-kommun/pa-vag-till-jobbet__1537

http://www.hedemora.se/projekt-i-hedemora-kommun/pa-vag-till-jobbet__1537


Förslag på samverkan för intensifierad utveckling av flexibel och yrkesinriktad sfi I Hedemora skulle man vilja utveckla samverkan med flera kommuner kring yrkesinriktad sfi inom flera olika yrkesområden. För att bredda utbudet ser man att det behövs en utveckling av någon form av webbaserad undervisning, som kan fungera som ett komplement till den sfi-undervisning som i dagsläget finns att tillgå. Man ser också ett behov av att Arbetsförmedling och kommuner utvecklar samarbetet vidare på lokal, såväl som på regional nivå när det gäller dem som omfattas av sfi och etableringsinsatser. Kommunen har ansvar för sfi medan etableringsansvaret ligger på AF och samarbete kan här vidareutvecklas med individens bästa för ögonen.

Leksand

Yrkesinriktad och flexibel utbildning på sfi-nivå Leksands kommun erbjuder inte någon yrkesinriktad sfi. Genom den lokala överenskommelsen med Arbetsförmedlingen, så kan flyktingar kombinera sfi med praktik eller yrkessvenska hos Lernia. Detta är den kombination av sfi med arbete/praktik/andra studier som erbjuds och omfattar inte andra sfi-studerande än flyktingar. Man nämner också att analfabeter, som oftast är flyktingar, då har möjlighet till kombinationer av sfi och andra aktiviteter. Man köper omvårdnadsutbildningar, främst för några elever som läser svenska som andraspråk, men planerar en modell för elever som ännu inte nått SAS-nivån, svenska som andraspråk, och som kan drivas i kommunens egen regi.

Undervisningen i sfi beskrivs som traditionell där innehållet fokuserar muntlig och skriftlig kommunikation. Man uppmuntrar elever att själva ta ansvar för sitt lärande och för att individen ska erövra språket, därför tipsar man om material och lärande även utanför det traditionella klassrummet. När det gäller undervisning via till exempel nätet eller med hjälp av digitala verktyg, sociala medier etc., så menar rektor att det mesta återstår att utveckla.

Vidare beskrivs att studiegrupper inrättas utifrån elevers faktiska kunskapsnivå. Det framgår inte klart om gruppindelning sker efter kurser/studievägar eller om det är individanpassat utifrån den studerandes förutsättningar, mål och behov. Man samverkar inte med högskola/yrkeshögskola för kompletterande utbildningar, gällande dem som har akademisk- eller yrkesutbildning från sitt hemland. De studerande kan få läsa sfi på C- och D-nivå på hantverkets folkhögskola i Leksand.

Inför kursstart på sfi så görs en kartläggning av den studerandes förkunskaper och som även fungerar som studieplanering. Man vill inte kalla detta tillvägagångssätt för validering, då man också menar att detta är ett brett och något svårfångat begrepp. Det nämns att validering tillämpas främst på elever som ska gå


yrkesutbildning. Validering samt validering följt av prövning anses inte tillämpbart när det gäller studerande på sfi.

Projekt inom yrkesinriktad och flexibel sfi Det planeras för att skapa en modell för omvårdnadsutbildning där man kan ta emot studerande som ännu inte har nått SAS-nivå. Denna utbildning kan komma att ligga inom ramen för yrkesvux och/eller lärlingsutbildning.

Samverkan i sfi-verksamheten I nuläget samverkas framförallt med Arbetsförmedlingen. Man välkomnar dock samverkan och erfarenhetsutbyte med andra kommuner angående sfi. Det känns också angeläget att utveckla olika former av distansundervisning i samverkan med andra kommuner.

Ludvika-Smedjebacken

Utbud av yrkesinriktad och flexibel utbildning på sfi-nivå I Ludvika och Smedjebackens kommuner kan elever påbörja restaurang- eller svetsutbildning under sfi C och D och det går även att få göra s.k. provveckor för den sfi-studerande. För att få gå vårdutbildning krävs helt avklarad sfi. Tidigare var möjligheten till yrkesinriktad sfi stor, så länge som yrkesutbildningarna fanns inom vuxenutbildningen. Yrkesutbildningar anordnas numer inom gymnasiet och för tillträde här krävs i allmänhet att sfi D ska vara avklarad.

Flexibel sfi finns att tillgå och elever kan välja att gå s.k. Flex-sfi, som innebär att individen kan läsa i egen vald takt. När eleven är klar med en del, så kontaktas lärare och man träffas bl.a. för att öva uttal. För att Flex-sfi ska fungera bra, så krävs att den studerande är motiverad och kan jobba med dator. Man ser tendenser till att elever med högre utbildningsbakgrund som läser sfi på detta sätt, ofta klarar sina studier med bra resultat. Dessa studerande kombinerar även i många fall studier med jobb.

Elever i den skolförlagda sfi-utbildningen nivågrupperas i A-, B-, C- och D-grupper, men det görs ett individuellt upplägg utifrån varje elev. Varje elev studerar i sin takt och går vidare till nästa grupp så snart man klarat målen och på så vis är det ett kontinuerligt flöde i grupperna. Sfi kan även kombineras med andra studier som t.ex. matematik och data, men det sker oftast när man är på en högre sfi-nivå. Det finns även möjlighet att kombinera sfi på alla nivåer, med praktik. Arbetsförmedlingen har dock svårigheter med att hitta praktik för analfabeter. Sfi bedrivs huvudsakligen i kommunens försorg, men stöd i svenska upphandlas från studieförbund via Arbetsförmedling och integration.


Lärarna har jobbat fram en valideringsmodell, där man tolkat och tydliggjort alla mål. Modellen används vid validering, med vad som bedöms lyckat resultat. Valideringen kan följas av prövning för betygssättning, vilket genomförs kontinuerligt.

Projekt inom yrkesinriktad och flexibel sfi Flex-sfi, beskrivet ovan är ett projekt som man jobbat med och drivit under cirka ett års tid.

Samverkan i sfi-verksamheten I Ludvika, Smedjebacken sker samverkan på olika nivåer, chefsnivå samt lärar- och handläggarnivå. Deltagare från Arbetsförmedlingen, Socialtjänst och IFO, Ludvika och Smedjebackens kommuner VBU, samt ”Bra samarbete”.

Förslag på samverkan för intensifierad utveckling av flexibel och yrkesinriktad sfi Det finns en stor grupp analfabeter och elever med låg utbildningsbakgrund, ofta kvinnor. Dessa har svårt att lära sig språket i klassrumsmiljö och att här behålla och utveckla språkkunskaperna. Det finns därför lärare som önskar att elever kan få tillgång till annan miljö än klassrumsmiljön. Ett förslag är att lärande tar sin utgångspunkt i elevens vardag och att det kan ske i t.ex. en lägenhetsmiljö.

Man vill även prova ett s.k. Hälsoprojekt-sfi, en halv till en dag i veckan, där syftet skulle kunna vara att öka hälsomedvetandet och synen på hälsa, friskvård och andra kulturella aspekter i Sverige. Eleven skulle också få kännedom om hur man söker mera information om hälsoaspekter och hur man kan gå vidare utifrån sitt eget intresseområde. Dock menar man att svenska som andraspråk skulle vara grunden för att kunna få delta i projektet.

Vuxenutbildningen i Ludvika-Smedjebacken anser att det vore värdefullt att mellan kommuner i regionen ha samverkan och erfarenhetsutbyte kring liknande eller andra pågående projekt.

Malung - Sälen

Utbud av yrkesinriktad och flexibel utbildning på sfi-nivå Vintersäsongen 2012-13 påbörjades projektet Fjälljobb där praktik, yrkessvenska och yrkeskurser kan kombineras med sfi. Målet är att deltagarna snabbare ska integreras och få en varaktig anställning inom lämpligt och möjligt yrkesområde. Projektet bygger på att man skapar och implementerar en utbildnings-


/arbetsmodell som deltagaren individuellt kan följa. På individnivå förbereds och följs upp de behov av svenska språkkunskaper som krävs på praktikplatsen. Under vintern erbjuds sfi på kvällstid för dem som säsongsarbetar på fjället. Även analfabeter har möjlighet att kombinera sfi-studier med praktik eller arbete.

Det ingår i den individuella studieplaneringen att göra språktest på nya sfi-deltagare. Studiegrupper indelas utifrån kursnivå, men den studerande byter grupp i individuell takt utifrån genomförda studieresultat. Studiehandledning på modersmål erbjuds inte. Samverkan sker med högskolor och universitet vid utbildning av sfi-deltagare som har högskoleutbildning. Man hjälper även till med att utländska betyg kommer till rätt myndighet för översättning. Validering och prövning genomförs inte inom ramen för sfi, utan görs inom Svenska som andraspråk. Dock beskrivs att inom projektet Fjälljobb så valideras deltagaren efter avklarat steg.

Undervisning kan genomföras via nätet och man mejlar läs- och skrivuppgifter. Man använder även webbaserade material som t.ex. Sweol (http://www.sweol.com/).

Projekt inom yrkesinriktad och flexibel sfi Pågående projekt är Fjälljobb som beskrivits enligt ovan.

Samverkan i sfi-verksamheten Intern samverkan sker mellan Lärcentrums olika lärare och med lärare på gymnasieskolan och Lärcentrum. Samverkan sker även med integrationssamordnaren och det s.k. HVB-hemmet. Samverkan sker även med samordnaren för samhällsinformation.

Extern samverkan sker med Arbetsförmedlingen, Näringslivsenheten och olika yrkesgrupperingar.

Förslag på samverkan för intensifierad utveckling av flexibel och yrkesinriktad sfi På Lärcentrum i Malung-Sälen vill man utveckla utbildningsmodellen Fjälljobb att även omfatta flera yrken. Det finns också intresse av att utveckla det nätbaserade lärandet, så att man t.ex. även kan göra olika redovisningar via nätet.

http://www.sweol.com/


Mora-Orsa-Älvdalen Utbud av yrkesinriktad och flexibel utbildning på sfi-nivå

I kommunerna Mora-Orsa-Älvdalen erbjuds inga yrkesinriktade kurser på sfi-nivå. Det finns dock möjlighet till kombinationer med andra studier där man exempelvis har en orienteringskurs som stöd i yrkessvenska parallellt med vårdutbildning.

Man erbjuder ingen undervisning via distans, men rektor har sökt och beviljats medel från Skolverket för utveckling inom området. Vad avser studiegrupper så beskrivs att det förekommer indelning utifrån kursnivå och att det sker en viss individanpassning efter den studerandes behov.

Man samverkar inte med t.ex. högskola för kompletterande utbildningar för studerande med utländska examina. Annan utbildningsanordnare än kommunerna erbjuds heller inte. Validering kan förekomma i något enstaka fall.

Projekt inom yrkesinriktad och flexibel sfi Rektor menar att det inte pågår några projekt inom yrkesinriktad sfi. Dock kan tolkas att man jobbar med utveckling för att skapa ökad flexibilitet, individanpassning och kvalitet i sfi-utbildningen, eftersom man erhållit medel för detta från Skolverket, (http://www.skolverket.se/skolutveckling/statsbidrag/utveckla-sfi-1.192313).

Samverkan i sfi-verksamheten Kommunerna Mora-Orsa-Älvdalen samverkar med Arbetsförmedlingen när det gäller flyktingar.

Förslag på samverkan för intensifierad utveckling av flexibel och yrkesinriktad sfi Man har för avsikt att utveckla sfi-kurserna C och D för distansundervisning och menar att flera kommuner skulle kunna använda dessa när projektet är genomfört. Tanken är att man lättare ska kunna kombinera sfi-studier med jobb och andra aktiviteter.




Säter

Utbud av yrkesinriktad och flexibel utbildning på sfi-nivå Säters kommun erbjuder inte någon yrkesinriktad sfi, utan man hänvisar till att de elever som omfattas av etableringen har tillgång till Arbetsförmedlingens utbud av yrkesinriktade studier eller aktiviteter. Dock anger man att det på alla nivåer inom sfi finns möjlighet för individen att kombinera sfi-studier med arbete eller praktik. Här finns också möjlighet att kombinera sfi-studier med andra studier på både grundläggande och gymnasial nivå.

Det framgår inte om undervisning genomförs utifrån till exempel kursnivå eller utifrån individens förutsättningar, behov och mål. Validering förekommer sparsamt men prövning kan ske och görs då utifrån samma rutiner och möjligheter som erbjuds inom grundläggande vux och gymnasial vux.

I undervisningen används datorer regelbundet inom alla sfi-kurser och nivåer. Distansstudier är möjliga, men man menar att det inte finns någon större efterfrågan på detta.

Projekt inom yrkesinriktad och flexibel sfi Inom vuxenutbildningen i Säter pågår inte några projekt för att specifikt utveckla innehåll och form vad avser yrkesinriktad och flexibel sfi. Säters kommun och Dahlander kunskapscentrum har dock ansökt om och beviljats medel från Länsstyrelsen i Dalarna för att intensifiera lokal och regional samverkan för utveckling av yrkesinriktad och flexibel sfi.

Samverkan i sfi-verksamheten Samverkan sker med Arbetsförmedling, lotsar och integration kring de studerande på sfi som finns inom etableringen. Arbetsmöten genomförs cirka en gång per månad, men dessa är mera till sin karaktär möten för informationsutbyte än för samverkan kring t.ex. gemensamma projekt.

Förslag på samverkan för intensifierad utveckling av flexibel och yrkesinriktad sfi I Säter önskar man samverkan kring validering och då inte enbart för dem som går utbildning inom sfi, utan för alla som går utbildningar inom vuxenutbildningen. Ett länsövergripande projekt angående validering är under planering, där Dalawux (http://www.dalawux.se/) skrivit en ansökan till Region Dalarna. Det riktar sig dock inte till sfi, vilket man menar vore önskvärt.

Vuxenutbildningen i Säter föreslår vidare, en samverkan mellan kommuner i regionen för att utveckla yrkesinriktad sfi, där olika kommuner kan specialisera sig mot olika yrkesområden. I sammanhanget skulle distans-/nätbaserat lärande

http://www.dalawux.se/


behöva utvecklas för att öka flexibiliteten för de studerande. Man menar att Arbetsförmedlingen är en viktig samverkanspart, dels för att de vet vilka utbildnings- yrkesområden som är aktuella också utifrån arbetsmarknadens behov, dels för att stå delar av kostnaden för utveckling av yrkesinriktad och flexibel sfi.

Man föreslår även länsövergripande kompetensutvecklingsdagar och/eller dagar för erfarenhetsutbyte, för dem som arbetar inom sfi-verksamheten. Information om t.ex. vad som är på gång inom olika kommuner och projekt, diskussioner kring betyg och bedömning samt t.ex. nyheter kring regler, ramverk och andra styrdokument som har betydelse för verksamheten.

Övrigt

Man menar att det finns både för- och nackdelar med att vara en liten kommun. Ett mindre elevantal ger större möjligheter för individanpassning i sfi-undervisningen. Det senare trycker man på, är mycket viktigt för att få ett flöde i respektive elevs utbildning. Det mindre antalet elever kan dock leda till begränsningar inom de olika spåren i sfi. I dagsläget finns inga lediga lägenheter i kommunen, så tillflödet av individer minskar och detta försvårar även sfi-planeringen inför kommande läsår.

Vansbro

Utbud av yrkesinriktad och flexibel utbildning på sfi-nivå Vansbro erbjuder i dagsläget inte någon yrkesinriktad utbildning på sfi-nivå. Det beskrivs att man tidigare inom yrkesvux anordnat omvårdnadsprogram för invandrare, där tillfälle till Arbetsplatsförlagd utbildning, APU också getts.

I fråga om flexibilitet i undervisning och utbildningen, så kan individen arbeta via datorprogram dels på skolan, dels i hemmet. När det gäller flexibilitet i den skolförlagda studietiden så begränsas denna av, som man uttrycker, resursbrist. Någon regelrätt distansundervisning, t.ex. via nätet, sociala medier etc. genomförs inte. Sfi-utbildning hos annan anordnare har getts vid något tillfälle och då har annan kommun anlitats. Det finns möjlighet att efter kurs C på sfi, läsa SAS. Det planeras även för grundläggande vuxenutbildning med innehåll från grundskolans olika ämnen, som ska vara tillgänglig för sfi-elever som har avslutat kurserna B respektive C. Sfi-undervisningen är för övrigt uppdelad i en nybörjargrupp och en fortsättningsgrupp, där grunden för elevinflytande och individuella anpassningar återfinns i de individuella studieplaner som upprättas. Det görs inte någon validering som underlag för upprättande av studieplanen, men nivåtester genomförs vid behov inför påbörjande av studier. Det har förekommit validering


följt av prövning inom ramen för sfi. Man har inte någon direkt samverkan med högskolor och universitet vid utbildning av sfi-deltagare som har högskoleutbildning, men menar att man ständigt hänvisar studerande till sådana aktörer. Det ges möjlighet att kombinera sfi med praktik, men det är svårt att hitta platser för de studerande. Sfi-studierna är koncentrerade till förmiddagar så att de som läser via etableringen ska kunna använda resterande tid till praktik och liknande, som man menar är Arbetsförmedlingens ansvar.

Projekt inom yrkesinriktad och flexibel sfi Det pågår ett lokalt projekt med ett som man beskriver, grundpaket, som ska innehålla en orientering i olika ämnen på grundskolenivå. Nivå 1-2 ( år 1) ska vara öppet för sfi-studerande på C-nivå och nivå 3-4 ( år 2) ska vara öppet för sfi-studerande på D-nivå.

Samverkan i sfi-verksamheten I Vansbro har man regelbundna möten med Arbetsförmedling och etableringslots för att samordna resurser och praktikanskaffning. Integrationsenheten i kommunen deltar i detta arbete och hjälper även till med inskrivning av studerande på sfi och erbjuder därutöver samhällsorientering. Samverkan sker även med övrig vuxenutbildning förutom sfi och här jobbar man med ”samläsning och fortsättning på SAS parallellt med sfi.

Förslag på samverkan för intensifierad utveckling av flexibel och yrkesinriktad sfi

Som förslag på samverkan för intensifierad utveckling av flexibel och yrkesinriktad sfi ser man gärna att kommuner samarbetar för att kunna erbjuda olika yrkesprogram i kombination med sfi.

Man pekar även på behovet av distansstudier och en gemensam ”digital portal” där man kan få tillgång till viktiga länkar samt information om t.ex. möjliga yrkesinriktningar-/utbildningar i kombination med sfi.

Validering borde också vara ett prioriterat samverkansområde och menar att Arbetsförmedlingen i denna fråga är en viktig part, inte minst med tanke på hur sådan verksamhet ska finansieras.


Referenser Lagar och förordningar Skollagen (SFS 2010:800)

Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända

Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar

Förordning (SFS 2011:1108) om vuxenutbildning

Förordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrare

Läroplan för vuxenutbildning (SKOLFS 2012:101)

Kursplanen och kommentarer för svenskundervisning för invandrare (SKOLFS

2012:13)

Skolverket (2012) Individuell studieplan inom vuxenutbildning. Stödmaterial

Källorna finns att tillgå via internet. Klicka på länkar i fotnot.

Rapporter och utredningar

Arbetsförmedlingen. Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar andra nyanlända invandrare i XX kommun.

Länsstyrelsen Gävleborg (2013). Arbetsmarknadsutbildning med sfi – en snabbare väg till egen försörjning

Höghielm, R och Gougoulakis P (2009). Det är ju mina kollegor. En metastudie av SFx. Stockholms universitet, pedagogiska institutionen

Länsstyrelsen Dalarna, Rapport 2011:31. Kommunala etableringsinsatser för vissa nyanlända i Dalarna

Regeringskansliet (2010). Gemensamt ansvar för global utveckling. Utrikesdepartementet

Skolinspektionen (2010). Kvalitetsgranskningsrapport 2010:7. Svenskundervisning för invandrare (sfi)

SOU 2011:19, Tid för snabb och flexibel inlärning. Utbildningsdepartementet

SOU 2013:76, Regeringskansliet. Svenska för invandrare - valfrihet, flexibilitet och individanpassning. Utbildningsdepartementet

Källorna finns att tillgå via internet. Klicka på länkar i fotnot.


Övrigt från internet http://www.avesta.se/Stod-och-Omsorg-/Fakta-statistik-och-utveckling/Projekt-Pa-vag-till-jobbet/ http://www.di.se/#!/artiklar/2013/11/11/utlandsfodda-okar-svensk-export/ http://www.dalawux.se/ http://www.dalakompetens.se/ http://www.dalawux.se/sv/samhallsorientering/se-filmen-om-samhallsorientering.html http://www.du.se/NGL http://www.regionorebro.se/download/18.2f642f15129c334e32e80006685/1336493922258/UlrikaEkstrom101006.pdf http://www.regiondalarna.se/ http://www.sfx-yrke.se/ http://www.skolverket.se/skolutveckling/statsbidrag/vuxenutbildning/utveckla-sfi-1.192313



http://www.di.se/#!/artiklar/2013/11/11/utlandsfodda-okar-svensk-export/

http://www.dalawux.se/

http://www.dalakompetens.se/

http://www.dalawux.se/sv/samhallsorientering/se-filmen-om-samhallsorientering.html

http://www.du.se/NGL



http://www.regiondalarna.se/

http://www.sfx-yrke.se/

http://www.skolverket.se/skolutveckling/statsbidrag/vuxenutbildning/utveckla-sfi-1.192313

Länsstyrelsens rapportserie Här listas Länsstyrelsens samtliga rapporter utgivna de senaste tio åren. Många av dessa finns som pdf-er på Länsstyrelsens webbplats: www.lansstyrelsen.se/dalarna/sv/publikationer.

Många rapporter finns även på Falu Stadsbibliotek. Rapporterna kan beställas från Länsstyrelsen, telefon 010-22 50 000 med reservation för att upplagan kan ha tagit slut.

2003:01 Lägesrapport-Hessesjön 2003:02 LVU-ingripande i Dalarnas län. 2003:03 Sammanställning av enkätundersökning inom Individ- och familjeomsorgens verksamhetsområde. 2003:04 EU-projekt 2002 i Dalarnas län. 2003:05 Inventering av näringsläckage från små vattendrag i Dalarnas jordbruksområden. 2003:06 Veterinärrapport. 2003:07 Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet. 2003:08 Tillsyn över enskild verksamhet och entreprenader 2002. 2003:09 Inventering av förorenade områden i Dalarnas län, Massa- och pappersindustri, träimpregnering och sågverk. 2003:10 Dalarnas miljömål, remissupplaga. 2003:11 Ej verkställda beslut och domar samt avslag, trots bedömt behov, enligt SoL. 2003:12 Uppföljning av Lex Sarah /socialtjänstlagen). 2003:13 Planering av boende för äldre. 2003:14 Inkomstprövning av rätten till äldre- och handkappomsorg i Dalarnas län. 2003:15 Kemiska och biologiska effekter vid sodabehandling av försurade ytvatten i Dalarnas län. 2003:16 Ej verkställda beslut och domar samt avslag trots bedömt behov enligt LSS. 2003:17 Projekt utegångsdjur i Dalarna. 2003:18 Samordnad recipientkontroll i Dalälven 2002. 2003:19 Dalarnas miljömål. 2003:20 Tillämpning av fjärranalys i kulturmiljövården. 2003:21 Kommunernas planering för personer med psykiska funktionshinder i Dalarnas län.

2003:22: Beslut om och yttranden över Dalarnas miljömål 2003:23 Användning av fjärranalys och GIS vid tillämpning av EU:s ramdirektiv för vatten i Dalälvens avrinningsområde 2003:24 Provfiskade sjöar i Dalarnas län 2000 – 2002 – Biologisk uppföljning av kalkade vatten. 2003:25 Provfiskade vattendrag i Dalarnas län 2000 – 2002 – Biologisk uppföljning av kalkade vatten. 2003:26 Analys av skogarna i Dalarnas och Gävleborgs län. 2003:27 Utvärdering av metod för övervakning av skogsbiotoper. 2003:28 Ledningstillsyn i fem kommuner. 2003:29 Kartläggning av äldreomsorgen. 2003:30 Växtnäringsflöden till och från jordbruket ur ett historiskt perspektiv, 1900 – 2002, i Dalarna. 2004:01 Förstärkta näringslivsinsatser och en dörr in i Dalarnas kommuner. 2004:02 EU-projekt 2003 i Dalarnas län. Projekt som delfinansierats med EU-medel under 2003 från Mål 1 Södra Skogslänsregionen och Mål 2 Norra Regionen. 2004:03 Hedersrelaterat våld, en kartläggning i Dalarna. 2004:04 Ej verkställda domar och beslut. 2004:05 Kommersiellt Utvecklings-program för Dalarna 2004-2007. 2004:06 Kommunens insatser för personer med psykiska funktionshinder i Smedjebackens kommun i Dalarna. 2004:07 Surstötar i norra Dalarna 1994-2002. 2004:08 Inventering av sandödla i Dalarnas län. 2004:09 Sammanställning av beviljade projekt 2003. 2004:10 Lenåsen. 2004:11 Måltidssituationen .

2004:12 Tillsyn över enskild verksamhet och entreprenader 2003. 2004:13 Deluppföljnng av länssamordnarfunktionen för det alkohol- och drogförebyggande arbetet. 2004:14 Klagomålshantering. 2004:15 Lex Sarah… Det har jag hört tals om. 2004:16 Tillsynsrapport 2004. 2004:17 Alkohol- och drogförebyggare i den lokala praktiken 2004:18 Den kommunala alkohol- och drogförebyggande arbetet – intervjuer med länets kommunalråd. 2004:19 LVU-ingripanden i Dalarnas län – Sammanställning åren 2000 – 2003. 2004:20 Inventering av förorenade områden i Dalarnas län, Industri-områden längs Runns norra strand. 2004:21 Samordnad recipientkontroll i Dalälven 2003. 2004:22 Ämnestransporter i Dalälven1990-2003. 2004:23 Avloppsreningsverk i Dalarna. 2004:24 Program för regional uppföljning av miljömål och åtgärder i Dalarna 2004-2006. 2004:25 Regional risk- och sårbarhetsanalys för Dalarnas län 2004. 2004:26 Uppföljning av mikrostöd beviljade under åren 1997-1999. 2005:01 Brand i Fulufjällets nationalpark. 2005:02 Individuell plan enligt LSS. 2005:03 Sammanställning av beviljade projekt 2004 2005:04 Vem ser barnet? En granskning av 100 familjehemsplacerade barn åren 2002-2003. 2005:05 Inventering av förorenade områden i Dalarnas län, Kemiindustrisektorn – kemtvättar.

http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/sv/publikationer

2005:06 Länsstyrelsens årsredovisning. 2005:07 Rättviksheden Inventering av naturvärden inom Enån - Gärdsjöfältet – Ockrandalgången. 2005:08 Domar och beslut. 2005:09 Vem ser barnet? 2005:10 Trädgränsen i Dalafjällen. 2005:11 Lex Sarah 2005. 2005:12 Näringslivsklimat och entreprenörskap – en jämförande studie mellan Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län. 2005:13 Regional förvaltningsplan för stora rovdjur i Dalarnas län. 2005:14 Inventering av förorenade områden i Dalarnas län – Gruvindustri 2005:15 Personligt ombud i mellansverige/myndighetseffekter. 2005:16 Samordnad recipientkontroll i Dalälven 2004. 2005:17 Delårsrapport. 2005:18 Näringslivsstrukturen på Dalarnas Landsbygd. 2005:19 Metallhalter i dricksvatten från borrade brunnar i Dalarnas län. 2005:20 Personligt ombud i Mellansverige - klienters uppfattningar av de stöd de fått. 2005:21 Fisk- och kräftodlings-verksamhet i Dalarnas län – nulägesbeskrivning 2004. 2005:22 Tillsyn över enskild verksamhet och entreprenader. 2005:23 Efterbehandling av gruvavfall i Falun. 2005:24 EnergiIntelligent Dalarna, regionalt energiprogram. 2005: 25 Personligt ombud i Mellansverige- ombuden och deras arbete. 2006:01 Uppföljning och utvärdering av Dalarnas landsbygdsprogram 1997-2002. 2006:02 Strategi för formellt skydd av skog i Dalarnas län. 2006:03 Sammanställning av beviljade projekt 2002-2005 . Projektmedel för alkohol- och narkotikaförebyggande insatser. 2006:04 Delaktig i hemtjänsten. 2006:05 Verksamhetsplan 2006-2008. 2006:06 Årsredovisning 2005. 2006:07 Landsbydsprogram för Dalarna. 2006:08 Rotogräsgruppen 2003-2005. 2006:09 Ej verkställda domar och beslut 2006:10 Särskilt boende för personer med demenssjukdom.

2006:11 Epizootiberedskap, uppdaterad 2006:12 EnergiIntelligent Dalarna. 2006:13 Samrådsredogörelse och beslut, EnergiIntelligent Dalarna. 2006:14 Risk- och sårbarhetsanalys 2005. 2006:15 Personligt ombud i Mellansverige Vägledning inför framtiden. 2006:16 Alla visste om det men alla visste olika. Konsekvenser för enskilda när särskilda boenden avvecklas. Regiontillsyn i fem län. 2006:17 Bostadsmarknadsläget i Dalarna 2006-2007. 2006:18 Designåret 2005 i Dalarna – slutrapport. 2006:19 Ekomat – slutrapport. 2006:20 Anmälningsplikten Lex Sarah 2006:21 Statens nya geografi. 2006:22 Dalarnas Naturminnen. 2006:23 Samordnad recipientkontroll i Dalälven 2005. 2006:24 Individuell plan enlig LSS. 2006:25 Delårsrapport. 2006:26 Dokumetation 2006 års regionala energiseminarium. 2006:27 Grundvatten och dricksvattenförsörjning – en beskrivning av förhållandena i Dalarnas län 2006. 2006:28 Inventering av förorenade områden i Dalarnas län. Tillstånds-pliktiga anläggningar i drift. 2006:29 Gruvstugor. 2006:30 Kartläggning av öppenvården gällande missbruk i Dalarnas län. 2006:31 Slitage på leder. 2006:32 Anhörigstödet i Dalarna, lägesrapport 2006. 2006:33 Kartläggning av den öppna Missbrukar- och beroendevården i Dalarnas län. 2006:34 Vattnets näringsgrad i Nedre Milsbosjön under de senaste årtusendena. 2006:35 Vedskalbaggar i Gåsbergets och Trollmosseskogens naturreservat, Ore socken, Rättviks kommun. 2006:36 Bottenfauna i Dalarna juni 2005. 2006:37 Dalarnas miljömål 2007–2010. Remissversion. 2006:38 Satellitdata för övervakning av våtmarker. 2006:39 Inventering av vattensalaman-drar i Dalarnas län 2006. 2007:01 Miljömålen i skolan – en handledning för lärare i Dalarna.

2007:02 Regional risk och sårbarhetsanalys 2006. 2007:03 Verksamhetsplan för Länsstyrelsen Dalarna 2007-2009. 2007:04 Årsredovisning 2006 för Länsstyrelsen Dalarna. 2007:05 Inventering av förorenade områden i Dalarnas län, Gruvindustri – etapp 2. 2007:06 Luftkvalitet i Dalarnas större tätorter under perioden 2006. 2007:07 Dalarnas miljömål 2007–2010. 2007:08 Samrådsredogörelse och beslut till Dalarnas miljömål 2007–2010. 2007:09 Fjärrananlys i kulturmiljö-vården. 2007:10 Ej verkställda domar och beslut 2006. 2007:11 Vattenkemiska effekter av 10 års våtmarkskalkning i Skidbågsbäcken. 2007:12 Bostadsmarknadsenkät 2007-08. 2007:13 Kartläggning av farliga kemikalier. 2007:14 Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar. 2007:15 Fäbodbete & Rovdjur i Dalarna. 2007:16 Anmälningsskyldigheten En sammanställning av Lex Sarahanmälningar i kommunal och enskild verksamhet i Dalarnas län. 2007:17 Inventering av förorenade områden i Dalarnas län. Primära och sekundära metallverk, metallgjuterier och ytbehandling av metall. 2007:18 Redovisning av hur kommunerna i Dalarna använder sig av sina korttidsplatser. 2007:19 Delårsrapport 2006-06-30. 2007:20 Vindområden i Dalarnas län – Redovisning inför Energimyndighetens ställningstagande om riksintresse-områden för vindkraft 2007. 2007:21 Samordnad recipientkontroll i Dalälven 2006. 2007:22 Bioenergipontentialen i Dalarnas län. 2007:23 Dokumentation av 2007 års energiseminarium. 2007:24 Inventering av förorenade områden – kemiindustrisektorn 2007:25 Tillsyn över enskild verksamhet 2007:26 Verksamhetstillsyn inom socialtjänsten i Hedemora kommun 2007.

2007:27 Verksamhetstillsyn inom socialtjänsten i Rättviks kommun 2007. 2007:28 Regionala landskapsstrategier i Dalarnas län. 2008:01 Regional risk och sårbarhetsanalys. 2008:02 Verksamhetsplan 2008-2019. 2008:03 Årsredovisning 2007 för Länsstyrelsen Dalarna. 2008:04 Milsbosjöarna - ett pilotprojekt inför arbetet med åtgärdsprogram inom EU:s Ramdirektiv för vatten. 2008:05 Inventering av förorenade områden i Dalarnas län – verkstads-industrin. 2008:06 Naturbeteskött. 2008:07 Förstudie ängar. 2008:08 Förstudie fäbodar. 2008:09 Design för företag i Dalarna. 2008:10 Bostadsmarknadsenkät 2008-09. 2008:11 Stormusselinventering 2008:12 Fäbodbruk ur ett brukarperspektiv. 2008:13 Organiska miljögifter i grundvatten. 2008:14 Inventering av förorenade områden i Dalarna län — Nedlagda kommunala deponier. 2008:15 Vattenvegetation i Dalarnas sjöar; Inventeringar år 2005 och 2006. 2008:16 Uppdrag barn i Dalarnas län. 2008:17 Identifiering av riskområden för fosforförluster i ett jordbruksdominerat avrinningsområde i Dalarna. 2008:18 Inventering av vildbin i Dalarna 2008:19 Inventering av steklar i sandtallskog. 2008:20 Inventeringsmetodik för klipplavar. 2008:21 Kommunernas beredskap för personer med utländsk bakgrund inom äldreomsorgen. 2008:22 Samordnad recipientkontroll i Dalälven 2007. 2009:01 Metod för kemikaliekontroll inom ramen för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. 2009:02 Verksamhetstillsyn inom socialtjänsten i Leksand kommun 2008. 2009:03 Bibaggen i Dalarna. 2009:04 Vattenvårdsplan för Dalälvens avrinningsområden. 2009:05 Verksamhetsplan. 2009:06 Årsredovisning 2008 för

Länsstyrelsen Dalarna. 2009:07 Verksamhetstillsyn Personer med demenssjukdom i ordinärt boende. 2009:08 När lanthandeln stänger. 2009:09 Laserskanning från flyg och fornlämningar i skog. 2009:10 Bostadsmarknadsenkät 2009-10. 2009:11 Tillsyn över energihushållning - Erfarenheter från Dalarna. 2009:12 Inventering av förorenade områden, grafiska industrin. 2009:13 Inventering av förorenade områden i Dalarnas län – sammanfattningsrapport. 2009:14 Samordnad recipientkontroll i Dalälven 2008. 2009:15 Anmälningsplikten. Sammanställning 2008. 2009:16 Rosa Kampanjen. Mot illegal alkoholhantering. 2009:17 Program för uppföljning av Dalarnas miljömål 2009-2011. 2009:18 Insekter på brandfält. 2009:19 Styrel: Länsförsök Dalarna 09 – Slutrapport. 2009:20 Vattenuttag för snökanoner i Dalarnas län. 2009:21 Serviceuppdragen. 2009:22 Organiska miljögifter. 2009:23 Inventering av förorenade områden i Dalarnas län – Avfallssektorn. 2009:24 Övervakning av vedlevande insekter i Granåsens värdetrakt. 2009:25 Risk- och sårbarhetsanalys 2009. 2009:26 Länsstyrelsernas bevakningsuppdrag/betaltjänster. 2009:27 Länssamverkansprojekt – verksamhetsavfall 2008. 2010:01 Dalarnas regionala serviceprogram 2010-2013. 2010:02 Vindkraft kring Siljan? 2010:03 Verksamhetsplan 2010. 2010:04 Mer träd på myrar de senaste 20 åren. 2010:05 Verifiering av kemisk status Badelundaåsen inom Borlänge, Säters och Hedemora kommun. 2010:06 Verifiering av kemisk status Badelundaåsen inom Avesta kommun. 2010:07 Årsredovisning 2009. 2010:08 Metallpåverkade sjöar och vattendrag i Dalarna. Konsekvenser av en tusenårig gruvhistoria. 2010:09 Kartläggning av farliga kemikalier – tillsynsprojekt.

2010:10 Bostadsmarknaden i Dalarna 2010. 2010:11 Kartläggning av SFI i Dalarna – och en kvalitativ studie. 2010:12 Metaller i fisk i Dalälvens sjöar. 2010:13 Växtplanktonsamhällen i Dalälvens sjöar. 2010:14 Fisk i Dalälvens sjöar. 2010:15 Saxdalen. Miljöanalys av ett historiskt gruvområde samt konsekvenser av en efterbehandling. 2010:16 Utvärdering av biologiska bedömningsgrunder för sjöar. 2010:17 Uppföljning av regionalt företagsstöd med slutligt beslut år 2004. 2010:18 Långsiktig strategisk plan för omarrondering i Dalarnas län. 2010:19 Långsiktig strategisk plan för omarrondering i Dalarnas län – projektrapport. 2010:20 Samordnad recipientkontroll i Dalälven 2009. 2010:21 Mjukbottenfaunan i Dalälvens sjöar – struktur och funktion. 2010:22 Intervjuer med ängsbrukare. 2010:23 Bevakning av grundläggande betaltjänster. 2010:24 Regional risk- och sårbarhets-analys 2010. 2010:25 Inventering av förorenade områden i Dalarnas län – industri-deponier. 2010:26 Klimatanpassningsstrategi 2020. 2010:27 Biotopkartering av rinnande vatten. Beskrivning och jämförande analys av metoder i Dalarna, Jönköping och Västernorrland. 2011:01 Malingsbo-Klotens framtid. Utredning om natur- och friluftsvärden. 2011:02 Främmande musslor i Kårtyllasjön i Dalarna 2010. 2011:03 Kartering av brandfält från satellitdata. Koncept för årlig kartering. 2011:04 Verksamhetsplan 2011. 2011:05 Klimatanpassningsstrategi 2020. Prioriterade sektorer i Dalarnas län. 2011:06 Utveckling av metoder för mätning av ljudnivåer i fjällen. 2011:07 Är Dalarna jämställt? Lägesrapport 2011. 2011:08 Årsredovisning 2010. 2011:09 Strategi för hållbar turistutveckling i Fulufjällsområdet. 2011:10 Sustainable Tourism

Development Strategy. 2011:11 Elfenbenslaven i Sverige. 2011:12 Jättesköldlav. 2011:13 Strategi Miljögifter 2011-2012, Problembild för Dalarnas län. 2011:14 Kommunala energi- och klimatstrategier. 2011:15 Vindkraftsunderlag för Dalarnas klimat- och energistrategi. 2011:16 Bostadsmarknaden i Dalarna 2011 2011:17 Samordnad recipientkontroll i Dalälven 2010 2011:18 Inventering av förorenade områden – Nedlagda kommunala deponier i fem kommuner 2011:19 Inventering av förorenade områden i Dalarnas län – Förorenade sediment 2011:20 Närvärme - en resurs i energiomställningen. 2011:21 Gemensamma dataunderlag i Vanån. 2011:22 Inventering av kungsörn i riksintresseområden för vindkraft i Rättvik, Mora och Orsa. 2011:23 Historiska våtmarker i odlingslandskapet. 2011:24 Effektiva miljömålsåtgärder. En utvärdering i fyra län. 2011:25 Genetiska studier av öring från Lurån och Sångåns vattensystem. 2011:26 Provfiske inom Dalarnas fjällreservat och nationalparker år 2009 - en resultatsammanställning. 2011:27 Bevakning av grundläggande betaltjänster. 2011:28 Underlag för gränshandel och köpcentrum i Sälen. 2011:29 Plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken 2012-2014. 2011:30 Regional risk- och sårbarhetsanalys för Dalarnas län 2011. 2011:31 Kommunala etableringsinsatser för vissa nyanlända i Dalarna: SFI, samhällsorientering och andra yrkesförberedande insatser. 2012:01 Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna 2012:02 Vattenförsörjningsplan Dalarnas län. 2012:03 Materialförsörjningsplan - Dalarnas län. 2012:04 Fladdermusfaunan i Dalarna - Sammanställning av inventeringar åren 2008-2010 2012:05 Potenialer för solenergi i Dalarna

2012:06 Hur går miljöarbetet regionalt och lokalt? – delprojekt i fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2012. Länsstyrelserna och RUS 2012:07 Årsredovisning 2011 2012:08 Kransalger i Dalarna 2012:09 Skyddsvärda träd i Dalarna 2012:10 Ängssvampar i Dalarna 2012:11 Betaltjänster – bredband och ny teknik 2012:12 Åtgärdsplan för flottleds-rensade vattendrag i Dalarnas län 2012:13 Utvärdering av företagsstöd, Regional konkurrenskraft och sysselsättning i Norra Mellansverige 2012:14 Samordnad recipientkontroll i Dalälven 2011 2012:15 Bostadsmarknaden i Dalarna 2012 2012:16 Vedinsekter på död tall och brandfält i Dalarna 2011 – en inventering av ÅGP-arter på nydöd tall, äldre tallved och i bränd skog 2012:17 Grundvattenundersökningar i Dalarna 2010-2011 2012:18 Plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken 2012:19 Bevakning av grundläggande betaltjänster Länsstyrelsernas årsrapport 2012 2012:20 Energi- och klimatstrategi för Dalarna. 2012:21 Växtplankton i 33 sjöar i Västmanlands, Stockholms och Dalarnas län 2011 Klassificering av ekologisk status 2012:22 Regional risk- och sårbarhetsanalys för Dalarnas län 2012 2013:01 Raggbocken, hotad skalbagge i Dalarna, Åtgärdsprogram i fyra skogslandskap 2013:02 Årsredovisning 2012 Länsstyrelsen i Dalarnas län. 2013:03 Underlag för potential-beräkningar av förnybar energi. 2013:04 Energihushållning i VA-sektorn. Ett gemensamt samverkansarbete för alla VA-huvudmän i Dalarna. 2013:05 Trygghetens värde – sociala risker ur ett ekonomiskt perspektiv. 2013:06 Fakta om småkryp i Dalarnas vattendrag. 2013:07 Fältgentiana i Dalarna Lägesrapport om en av våra ovanligaste växter. 2013:08 Jordbrukets klimatpåverkan – globala utsläpp och lokala åtgärder.

2013:09 Levande vatten. Förslag för att minska negativa effekter från kraftverk och dammar i Vanåns avrinningsområde. 2013:10 Djurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel. 2013:11 Dalarnas miljömål – Miljömål. 2013:12 Dalarnas Miljömål – Åtgärdsprogram 2013–2016 2013:13 Dalarna – Pilotlän för grön utveckling – Slutrapport och vägledning. 2013:14 Värna Vårda Visa. 2013:15 Hur synliga är vindkraftverk på långt avstånd? 2013:16 Så förändras Dalarnas näringsliv. En kartläggning av de senaste 10–25 åren. 2013:17 Samordnad recipientkontroll i Dalälven 2012. Vatten- och sedimentkemi, fisk, växtplankton och bottenfauna. 2013:18 Bostadsmarknaden i Dalarna Från överskott till bostadsbrist. 2013:19 Nyanlända elever utbildningsvillkor i Dalarna. 2013:20 Bredbandsstrategi för Dalarna 2013:21 Bevakning av grundläggande betaltjänster 2013: 22 Utvärdering av strategi för formellt skydd av skog i Dalarnas län 2013:23 Rönnpraktbaggen i Sverige. Inventeringar i mellersta Sverige under 2004–2009 2013:24 Gröna infrastrukturer för biologisk mångfald i Dalaskogarna. Har habitatnätverk för barrskogsarter förändrats 2002–2012? 2013:25 Swot-analys för Dalarnas regionala handlingsplan 2013:26 Regional risk- och sårbarhetsanalys för Dalarnas län 2013 2014:01 Plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken 2014–2016 2014:02 Västra Leksand, en förstudie om omarrondering 2014:03 Myrfågelinventering i Älvdalen under perioden 1977 till 2012 2014:04 Är Dalarnas jämställt? Lägesrapport 2013 2014:05 Flexibel och yrkesinriktad sfi

En kartläggning av sfi-undervisningen i länetLänsstyrelsen ska främja kommunernas beredskap och kapacitet för att ta emot nyanlända. I det arbetet ingår bland annat att stödja kommuner och andra parter i utvecklingsarbetet med svenska för invandrare, sfi.

Det övergripande syftet med detta arbete är att underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt.

Den inledande kartläggningen, som presenteras i denna rapport, förväntas vara ett underlag för fortsatt samarbete kring flexibel och yrkesinriktad sfi i Dalarna.

För din QR-läsare över den här koden, så hamnar du på vår webb med fler intressanta rapporter.