I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som följde på första mötet, och inspirationsmaterial i form av en föreläsning av Åsa af Geijerstam samt en rapport av Anne Palmér – forskarna som presenterades i utvecklingspaketets första del.

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.

Första diskussionen– uppföljning från tidigare möte

Uppföljning av första mötet – förslag på diskussionsordning:

1. Berätta det moment som du valde att arbeta språkutvecklande med.2. Beskriv på vilket sätt du bestämde att medvetet arbeta med språkliga handlingar.3. Beskriv hur du och dina elever genomförde momentet.4. Beskriv dina förväntningar. På vilket sätt och varför infriades förväntningarna?5. Ge din reflektion över vad du kan utveckla till nästa moment.

Andra diskussionen– utifrån filmen Språk i alla ämnen (del 2)

Språk i alla ämnen – det språkvetenskapliga perspektivet

I filmen Språk i alla ämnen visar Åsa af Geijerstam varför det är viktigt att arbeta med språk i alla ämnen och hon exemplifierar utifrån några ämnen hur språket kan se ut.

”Språkutveckling gynnas av att språket används i meningsfulla och flerstämmiga sammanhang.” (ur Språk och lärande, del 2)

1. Vad innebär meningsfulla sammanhang? 2. Vad innebär flerstämmiga sammanhang?3. Hur bidrar språkhandlingarna i din undervisning till meningsfullhet och flerstämmighet?

”Ämnen är ett slags textkulturer där man läser, skriver och talar på särskilda sätt, bland annat fackspråkliga uttryck men även sådant som struktur i språket.” (ur Språk och lärande, del 2)

1. Vilka särskilda fackspråkliga begrepp finns i dina ämnen? 2. Hur särskiljer sig textstrukturerna i ditt ämne från andra ämnen?3. Hur tydliggör du detta för eleverna?

Tredje diskussionen– bland annat utifrån rapporten Språk

och lärande

Att tala: Klassrummens olika samtal

Anne Palmér, en av forskarna i första filmen, resonerar kring klassrummens olika samtal på sidan 15 i rapporten Språk och lärande. Resonemangen sammanfattas på sidan 21 (Språk och lärande).

Diskutera hur

- det lärarledda helklassamtalet,- elevers förberedda tal och- smågruppssamtalet

ser ut och fungerar i era klassrum – och hur de bidrar till språk- och kunskapsutveckling. Använd gärna Anne Palmérs modell från Språk och lärande på nästa bild.

Att skriva: Skrivande i skolans alla ämnen

Anne Palmér resonerar också kring skrivande i olika ämnen på sidan 27 i rapporten Språk och lärande. Resonemangen sammanfattas på sidan 32 (Språk och lärande).

Diskutera hur

- berättande, diskuterande, beskrivande och övriga texter används i elevernas skrivande i era ämnen- medveten elevernas genrekunskap är- det kognitiva skrivandet – att skriva för att lära, till exempel loggboksskrivande – används i din undervisning.- skrivandets potential kan utvecklas i din undervisning.

Att läsa:

Svårigheten i skolspråket handlar inte bara om ett obekant ordförråd utan också om sättet språket är uppbyggt på – till exempel användning av nominaliseringar och nominalgrupper som förtätar informationen och gör det möjligt att vara mer precis och exakt. (ur Gibbons, Lyft språket, lyft tänkandet)

Utifrån en facktext – diskutera

- vilka delar av texten kommer att vålla problem för eleverna?- vilka aktiviteter före, under och efter läsningen kan hjälpa eleverna att närma sig texten? Se bland annat aktiviteter på nästa blad.

Exempel på aktiviteter före elevens läsning – bygga upp förförståelse

- inventera vad eleverna redan kan- få en känsla av vad texten handlar om - använda bilder, diagram, etc- rita begreppskarta- gå igenom textens rubriker, nyckelord och ingångsmeningar- ställa frågor som man tror kommer att besvaras i texten

Exempel på aktiviteter efter läsningen

- skapa tidsaxlar- beskriva orsak verkan- sammanfatta- diskutera

Fjärde och sammanfattande diskussionen

Ämnesspråklig kompetens

I slutet av rapporten Språk och lärande (Språk och lärande) ställer Anne Palmér frågor om relationen språk och ämne. Diskutera dem i syfte att undersöka vilken ämnesspråklig kompetens som just era ämnen kräver.

Diskussionsfrågor ur Språk och lärande av Anne Palmér:

- Vilka specifika språkliga kunskaper behövs inom ämnet? - Vilka ord och begrepp, vilka genrer och språkliga stilar är aktuella?- Vilka typer av ämnesanknuten muntlig och skriftlig kommunikation är viktiga att känna till och vilka normer gäller för dessa?

Diskussionsfrågor ur Språk och lärande av Anne Palmér:

- I vilka sammanhang och för vilka syften behöver man kunna kommunicera inom ämnet? - I vilka muntliga sammanhang behöver man kunna agera, i vilka roller och för vilka syften? - Vilka sorts texter behöver man kunna läsa och bearbeta? - Vilka genrer behöver man själv kunna producera? - Vad behöver man kunna beskriva, förklara, redovisa, argumentera för eller emot, ta ställning till, dra slutsatser av etc.?- Vilka hjälpmedel behöver man kunna använda sig av i ämnets kommunikation?

Uppgift till möte 3

1. Välj tillsammans i små grupper ut ett moment i något av era ämnen.

2. Planera tillsammans momentet på ett sätt så att den genomförande läraren medvetet kan arbeta med språkliga handlingar.

3. Genomför momentet med dina elever. Om möjligt – delta gärna på varandras lektioner.

4. Reflektera över vilka språkliga iakttagelser du gjorde.

5. Delge dina kollegor vid ert nästa möte.