FOKUS: LIVSMEDEL · 2016-02-04 · FOKUS: LIVSMEDEL | 3 SVERIGE, DET HÅLLBARA LIVSMEDELSLANDET – MED BASEN I SKÅNE Skåne är unikt. I Skåne möter världens bästa jordbruksmark

FOKUS: LIVSMEDEL

Dialog om en livsmedels-strategi för SkåneDialogmöten 2016:- 8 februari, Krinova, Kristianstad, klockan 9-15- 17 mars, klockan 9-13, Lunds Universitet- 14 april, klockan 13-16, Bjärsjölagård- 4 maj, klockan 9-13, SLU Alnarp- 20 maj, klockan 13-16, Brösarp- 14 september, klockan 9-17(för mer information, se www.skane.se/livsmedelsstrategi)

Kloka konsumenter

Kloka producenterEko-

logiskt

Eko- nomiskt

Socialt

Hälsa

MiljöPris

www.skane.se/livsmedelsstrategi

FOKUS: LIVSMEDELDialogmaterial för en gemensam livsmedelsstrategi i Skåne.

Processansvarig: Mikael Stamming, Region SkåneProcessledare: Jeanette Flodqvist, Region SkåneProjektgrupp: Jeanette Flodqvist, Anna Petersson, Camilla Greiff, Region Skåne; Anita Persson, LRF Skåne; Håkan Jönsson, Lunds universitet; Lotta Törner, Livsmedelsakademin; Lotta Fogde-Andreasson, Tourism in Skåne; Charlotte Lorentz Hjort, Krinova; Kerstin Rietz, Länsstyrelsen; Lisa Germundsson, SLU Alnarp; Viktoria Olsson, Kristianstad Högskola; Jannie Vestergaard, Smaka på SkåneText: Camilla Greiff, Anna Petersson, Jeanette Flodqvist, Region SkåneLayout: av förlagan Fokus: Skåne 2030 GRAFISK FORM, Anethe Palm; Fokus: Livsmedel har modifierats och anpassats av Wilma Designbyrå.Illustrationer: Anna Petersson, Region Skåne och Wilma DesignbyråUtgiven av: Region Skåne 2016


2 | FOKUS: LIVSMEDEL

FOKUS: LIVSMEDEL | 3

SVERIGE, DET HÅLLBARA LIVSMEDELSLANDET – MED BASEN I SKÅNE Skåne är unikt. I Skåne möter världens bästa jordbruksmark ett fiskrikt hav på tre sidor. Sjöar, vattendrag och skog samsas med kultiverad mark i inlandet. Vi har en stor primärproduktion, men också en framträdande förädlingsindustri, och världsledande forskning inom livsmedel och material.

Under 2015 påbörjades arbetet med att ta fram en regional livs-medelsstrategi för Skåne. Under vårens dialogmöten kommer vi att samla aktörer från livsmedelssektorn, aktörer med koppling till livsmedelssektorn och andra som vill vara med och påverka vår framtid. Det handlar om så mycket mer än odling – det handlar om sysselsättning, hälsa och miljö.

Det här dokumentet är ett försök till att synliggöra styrkor och svagheter, möjligheter och utmaningar inom livsmedelssektorn i Skåne. Dokumentet ska inspirera till tankar och samtal genom att ställa ett antal frågor om utvecklingen.

Vi har en unik möjlighet att tillsammans ta ut riktningen för skånsk livsmedelsproduktion under det närmaste decenniet. Hur ser förutsättningarna för livsmedel ut 2030? Vilken väg vill vi att utvecklingen ska ha tagit då? Och vad krävs av oss olika aktörer för att vi ska nå dit?

Vår förhoppning är att alla medverkande ska bidra med sina perspektiv, erfarenheter och expertkunskaper, och att vi utifrån dessa kan måla upp en gemensam målbild av Skåne som världsledande livsmedelsregion. Vi kommer också att knyta an till arbetet med den nationella livsmedelsstrategin, samt till det livsmedelssamarbete som pågår med våra grannar i Danmark.

Tillsammans gör vi Skåne till en föregångsregion inom livsmedelsproduktion. Välkommen!

Märta Stenevi1:e vice ordförande Regionstyrelsen

Region Skåne

* Livsmedelsindustrin är Skånes största industrinäring.

* Skånes livsmedelsproduktion och livsmedelsindustri är en avgörande tillgång för Sverige, eftersom den skapar skatteintäkter och jobb: 20 procent av omsättningen inom jordbruk, 40 procent av omsätt-ningen inom trädgårdsproduktion, 25 procent av sysselsatta inom trädgård, 20 procent av syssel-satta inom jordbruk, 25 procent av anställda inom livsmedelsfram-ställningen. (SCB)

* Skåne har en hög befolknings- utveckling. Här är en mosaik av olika människor en styrka, och en central del av Skånes profil.

* I Skåne finns många olika produktionsgrenar, och grödor som i huvudsak odlas i Skåne, till exempel ärtor och äpplen.

* I Skåne finns utbildningar på hög nivå inom livsmedelssektorn, och

världsledande forskning med bäring på den.

* Livsmedelsproduktionen är utspridd över hela Skåne både vad gäller primärproduktion och förädling. En utveckling av livsmedelsområdet gynnar och gynnas av såväl städer som landsbygd.

* Skånska småföretag på landsbygden drar kulinarisk turism.

* I Skåne finns marknadsmässig spetskompetens och bredd, såväl småskaliga mathantverkare och livsmedelsproducenter som ledande industriaktörer.

* Skåne är en stark nationell nod inom förpacknings- och logistik-området.

* Andelen förpackningar i världen, som används till livsmedel är väldigt stor. Med förpackningar kan vi skydda livsmedel, förlänga håll-barheten och minska matsvinnet.

VISSTE DU ATT:ARBETE PÅGÅR

Landsbygdsprogrammet

Food KIC

Strukturfondsprogrammet

Greater Copenhagen

Skånsk Dryckesstrategi 2013-2020

Kompetenssamverkan Skåne

Det nationella arbetet med livsmedelsstrategin

Handlingsprogrammet kopplat till Skånes miljömål revideras

LUFO, Lund University Food Studies

FIRS, Forsknings- och Innovationsråd Skåne med särskild strategisk grupp för livsmedel

Centrum för innovativa drycker

En internationell innovationsstrategi för Skåne 2012-2020

En handlingsplan för bioekonomi i Skåne

Skånes färdplan för biogas

Skånsk trädgårdsstrategi

Partnerskap Alnarp

Tillväxt Trädgård

Kommunikationsstrategi – Skåne ska vara en internationellt topp-rankad mat- och dryckesdestination 2020



VISSTE DU ATT:* Skåne hyser stjärnkockar och

restauranger utsedda av Guide Mi-chelin, White Guide, och Restauranggalan.

* Av de 12 miljökvalitetsmål som be-dömts i Skåne kommer inget att nås till år 2020 med de styrmedel och åtgärder som har beslutats eller pla-nerats idag. (Länsstyrelsen Skåne)

* Vi importerar hälften av den mat vi äter. (LRF Skåne)

* Skåne har lägst andel allemansrätts-lig mark i Sverige. (Länsstyrelsen Skåne)

* Skåne är det län med flest antal röd-listade arter (Artdatabanken)

* Sverige är ett av de länder i EU som har störst andel hårdgjord yta, det vill säga bebyggd med hus, vägar eller dylikt. (SLU Alnarp)

* I Sverige är 17 procent av jordbruks-marken ekologisk, i Skåne är den 6 procent. (Jordbruksverket)

* Av alla ämnen i grundskolan har hem- och konsumentkunskap minst antal timmar på schemat. (Skolverket)

* EUs kriterier för ursprungsskydd och skyddad geografisk beteckning ger Sverige två ursprungsskyddade produkter, och tre produkter med skyddad geografisk beteckning, varav den skånska spettekakan är en. (Livsmedelsverket)

* Skånes mål är att få EUs miljardsats-ning Food KIC, vilket skapar syssel-sättning och tillväxt. Stora privata och offentliga aktörer har arbetat för detta sedan minst sju år tillbaka. Beslut fattas till hösten.

Med en gemensam bild kan aktörer i samverkan utveckla värdekedjan och bidra till ökad sysselsättning, attraktivitet och hållbarhet i produktion och konsumtion.

SLU Alnarp


EN HÅLLBAR LIVSMEDELSKEDJA

EKOLOGI

En hållbar livsmedelskedja är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar. Nedan följer ett antal utmaningar och möjligheter inom alla tre aspekterna. Lägg till dina egna tankar och funderingar!

* Konsumtion och livsmedelsproduk-tion har stor påverkan på miljön. Hur ökar vi kunskapen om detta?

* Skåne har låg andel ekologisk pro-duktion samtidigt som efterfrågan ökar på ekologisk mat. Hur kan vi då köpa närodlad ekologisk mat?

* Vi når inte våra miljökvalitetsmål i Skåne. När inser vi att detta är viktigt?

* Lantbruket är beroende av fossil energi och importerade insatsme-del som drivmedel, mineralgödsel, kemikalier, maskinteknik och proteinfoder till djur. Hur kan vi balansera små- och storskalig livs-medelsproduktion med avseende på energi- och resursanvändning?

* Vi måste hushålla med världens bästa jordbruksmark för vår själv-försörjning och för den globala försörjningen. Varför breder våra städer ut sig mer och mer, och vad kan konsekvenserna bli?

* Skåne kan producera sådant som inte går att producera i övriga lan-det. Klimatförändringarna ger nya förutsättningar löpande. Det blir förlängd växtsäsong och ökad till-växt, men samtidigt ökar risker för skador, sjukdomar och insektsan-grepp. Vilka grödor ska vi utveckla?

* Vi vill stärka skånsk livsmedels-produktion och uppnå hållbarhet. Kan Skåne vara modell för hållbar cirkulär ekonomi inom livsmedels-området?

* Starka ekosystemtjänster kopplade till skadedjursreglering, vattenreg-lering, klimatreglering och minskat kväveläckage förbättrar förutsätt-ningarna för en långsiktigt hållbar produktion. Hur kan vi förlita oss på naturliga ekosystemtjänster i jordbruket istället för konstgödning och bekämpningsmedel?

* Jordbruket i Sverige regleras till stor del av EUs jordbrukspolitik, men frågor om skyddande och bevarande av ekosystemtjänster och biologisk mångfald har en tydlig lokal och regional prägel. Hur säkrar vi de skånska ekosystem-tjänsterna?

* Landsbygden är en förutsättning för Skånes utveckling, enligt OECD



(Organisation for Economic Co-operation and Development). Hur utnyttjar vi denna fördel bäst? Hur stärker vi den?

* Idag är Skåne beroende av grödor som inte är anpassade för skånska eller ens svenska förutsättningar, vilket skapar ett sårbart system. En förutsättning för att kunna anpassa livsmedelsproduktionen till föränd-rade förutsättningar i omvärlden är att växtförädlingen fungerar. Växt-sorter som lämpar sig för skånska förhållanden förädlas ingen annanstans. Våra skånska aktörer köper potatis från Danmark för att det inte finns något varierat utbud i Sverige. Hur säkerställer vi en förädlingsplan för en mångfald bland grödor och djurslag?

* I Sverige ges 80 procent av all antibiotika till sjuka människor och 20 procent till sjuka djur. I många andra länder är det tvärt om,

80 procent ges till djur i före-byggande syfte. Vad får detta för konsekvenser – nu och i framtiden? (Landsbygdsnätverket/Friska djur)

* Endast cirka 2 procent av svenska mjölkkors mat består av soja. Det är 25 procent lägre än det europe-iska genomsnittet. Över 90 procent av det foder svenska mjölkkor äter produceras i Sverige. (LRF/Jord-bruksverket/WWF)

* ...................................................

* ...................................................

* ...................................................

* ...................................................

* ...................................................

* ...................................................

* ...................................................

VERKTYG: Ekonomisk hållbarhet

BAS: Ekologisk hållbarhet

MÅL: Social hållbarhet



EKONOMI* Skåne har en stor andel hög-

utbildade – men ökande andel utan gymnasiebehörighet. Skåne har en stark sysselsättningstillväxt – men lägst sysselsättningsgrad. Skåne har en låg produktivitet, brutto-regionalprodukt, där vi ligger under rikssnittet, enligt OECD. Hur får vi balans?

* Det är svårt att attrahera nya och unga företagare inom lantbruket. Hur ökar vi lönsamheten och attraktionskraften?

* Digitaliseringen av Skåne. Vad har den med livsmedel att göra?

* Måste en intensifiering av jordbruket leda till en förlust av biologisk mångfald, ökade utsläpp av växt-husgaser, läckage av närings- ämnen och bekämpningsmedel?

* Hotell-och restaurangbranschen har en utmaning med rekrytering och att behålla personal. Hur gör

vi det mer attraktivt att arbeta och utvecklas i branschen?

* Utmaningar består bland annat i att kommunicera och hitta lönsamhet i den svenska modellen för livsmedelsproduktion. Hur kan vi på-verka andra länder att höja ribban?

* Det finns ingen tydlig skånsk kulina-risk profil men till exempel grön-saker, frukt, bär och dryck har en stor potential att profilera Skåne. Hur kan vi växla upp den skånska dryckesstrategin respektive den skånska trädgårdsstrategin?

* Tröskeln är hög för nya svenskar att komma in på arbetsmarknaden – hur skapar vi en win-win lösning på livsmedelsområdet?

* Mat och mångfald, såväl när det gäller kön och ålder som erfaren-het och bakgrund, går hand i hand med ökad innovation och tillväxt i livsmedelsföretag. Hur ökar vi



intresset för möjligheten med tvärsektoriella kopplingar inom mat och mångfald hos företagare och arbetstagare?

* Livsmedelsnäringen som en bas-näring i Skåne behöver ligga nära tillhands när människor funderar på att starta och driva företag. Hur får vi människor att våga satsa? Hur synliggör vi att mat är en tillväxt-motor för Skåne?

* På forskningsanläggningarna ESS och MAX IV i Lund kommer materialforskning med bäring på livsmedel att bedrivas, till exempel livsmedelssäkerhet. Vad kan det innebära för forsknings- och inno-vationsprojekt?

* Synliggöra nystartade små och medelstora företag som finns i Skåne. Antalet har vuxit enormt de senaste fem-sex åren. Det finns gemensamma problemställningar att jobba med för att bli mer lön-samma och kunna expandera/anställa. Om 300 företag anställer

en person kommer vi långt. Ska vi starta en utmaning?

* Skåne har en strategisk handlings-plan för att skapa en innovations-arena och klusterplattform för företagsutveckling och samverkan inom besöksnäringen. Hur tillämpar vi denna på livsmedelsområdet?

* Stärka internationella samarbeten inom livsmedelsområdet. Hur förbereder vi oss att ta hand om Food KIC?

* Biogasen i Skåne finns tack vare en stark livsmedelsbransch. Kunskap om bioekonomi och cirkulär ekonomi behöver spridas. Varför är det bra, och hur sprider vi det?

* Måltiden i offentlig verksamhet driver innovation i livsmedel. Hur utvecklar vi detta vidare?

* Skåne har stora marina möjligheter med expansion inom fiskodling, skaldjur samt tång och sjögräs. Finns det fler marina möjligheter?

* …………………….……………………..

* …………………….……………………..

* …………………….……………………..

* …………………….……………………..

* …………………….……………………..

* …………………….……………………..

* …………………….……………………..

* …………………….……………………..

* …………………….……………………..

* …………………….……………………..

* …………………….……………………..

* …………………….……………………..

* …………………….……………………..

* …………………….……………………..

* …………………….……………………..

* …………………….……………………..



* Livsmedelsbranschen kan gå i brä-schen för att skapa det första jobbet i Sverige. Många invandrare har erfarenhet från jordbruks- och livs-medelssektorn. Hur får vi mer att hända?

* Att veta vad goda mat- och måltids-vanor betyder för hälsa, miljö, håll-barhet och en ökad livskvalitet är en social hållbarhetsfråga. Det är även en samhällsekonomisk och ekologisk livsmedelsfråga. Hur ökar vi kunska-pen hos allmänheten?

* Främja samarbeten mellan det privata och det offentliga. Hur kan offentliga kök i förskolor användas av privata entreprenörer?

* Det finns en stor potential för livs-medelsindustrin att utvecklas med den offentliga måltiden. Hur verkställer vi den?

* Skåne kan bli föregångare i att förebygga folksjukdomar genom mat och måltid. Hur når vi barnen?

* Skåne kan bli föregångare i att integrera mat och måltid som en väsentlig del av omsorgsverksamhet, till exempel inom hemtjänsten. Ingår kunskap om mat i vårdutbildningar?

* Mat och måltider är en grundläggande del av välfärden för både barn, ungdomar och äldre. Med innovation och strategiska satsningar på den offentliga måltiden kan vi utjämna olikheter mellan olika grupper i samhället. Offentliga verksamheter, såsom skola och sjukvård, har en roll i att främja hälsosamma mat- vanor och höja kunskapen om mat och måltider. De är också mötes-platser för olika grupper i samhället. Vilka aktörer behöver prata?

* Sektorn Life Science kan arbeta hälsofrämjande. Är forskningsråden, det vill säga de som finansierar forskningen, väljer teman att söka till och väljer vilka projekt som ges anslag, aktivt med och finansierar utvecklingen?

* Inkludera maten som pedagogiskt verktyg i förskolan och skolan. Cirka 1-2 timmar om dagen i skolan kopplas till måltiden. Hur inkluderar vi maten som pedagogiskt verktyg i skolan?

* Uppmuntra och locka till exempel barnfamiljer till hälsosamma mat- vanor på ett lustfyllt sätt. Hur skaffar sig konsumenter hälsosamma mat-vanor? Hur bygger vi en effektiv kommunikation av hälsobudskap som nås av och förstås av olika mål-grupper? Vems ansvar är det?

* Livsmedelskedjan sysselsätter människor längs hela skalan av utbildningsnivåer. Hur skapar vi ökad rörlighet på arbetsmarknaden, möjligheter till livslång kunskapsut-veckling och nya utbildningar utifrån branschens kompetensbehov?

* Vid EU-inträdet 1995 var 75 procent av all mat som konsumerades i Sverige producerad inom landet. Sedan dess har värdet av andelen

SOCIALT



svensk mat minskat till omkring 50 procent. (LRF) Förstår vi vad det innebär?

* Maten är en viktig del av helhets-upplevelsen på en resa. Har vi en skånsk matidentitet?

* Historiskt har Skåne en stark matkultur, men idag kan den ses som svag, framförallt utifrån ett upplevelseperspektiv. Vem berättar om den skånska och internationella matkulturen?

* Restaurangnäringen är omfattande i Skåne och som sådan en bärare av matkulturen och nya inslag. Influenser från övriga världen kommer relativt snabbt till Skåne. Kommer Michelinstjärnorna att öka i antal?

* Antibiotikaresistensen breder ut sig. Vanliga infektioner och enkla operationer riskerar att inte kunna behandlas. Är utvecklingen värd det? Vad får det för effekt på Skånes livsmedelskedja? (LRF/SCB)

* …………………….……………………..

* …………………….……………………..

* …………………….……………………..

* …………………….……………………..

* …………………….……………………..

* …………………….……………………..

* …………………….……………………..

* …………………….……………………..

EN REGIONAL LIVSMEDELSSTRATEGI

I arbetet med att skapa en regional livs-medelsstrategi är dialogen och förankringen grundstenar. Vår gemensamma nämnare i Skåne är Regional utvecklingsstrategi, RUS – vår ledstång. Dialogen syftar till att skapa en gemensam grund, ett gemensamt engage-mang och ansvar för Skånes utveckling inom livsmedel. Strategin ska vara klar 2016.

Dialogen består av följande tre delar:1) Målbild – Var är Skånes livsmedelssektor 2030? På dialogmöte 1, målbildsseminariet, formulerar vi och beskriver en gemensam målbild för Skåne. Vi definierar de viktigaste frågorna.

2) Vägen till målet – hur når vi målbilden? På dialogmöte 2-4, idéseminarier, diskuterar vi vad vi behöver göra för att nå målbilden. Det kommer att finnas ett tema för varje dialog-möte. Vilka är utmaningarna inom varje tema, och hur möter livsmedelskedjan dem? 3) Handslag och klubbslag – vad gör vi tillsam-mans och enskilt för att förverkliga målbilden? Efter slutseminariet ansvarar alla Skånes utvecklingsaktörer för att prioritera åtgärder och implementera strategin.

På slutseminariet skakar vi hand om mål-bilden för en regional livsmedelsstrategi – ett handslag. Varje aktör deklarerar vad de tänker göra, för att bidra till att målbilden uppfylls – enskilda klubbslag i varje organisation.



SKÅNE 2030– VARFÖR EN GEMENSAM LIVSMEDELSSTRATEGI?

Vår region är inte skonad från internationell kon-kurrenskraft. Skånska produkter ska konkurrera med andra regioners, vilket innebär att talanger, investerare och medborgare kan välja andra delar av världen.

Det finns unika värden i Skåne, som till exempel en av världens bästa jordbruksmarker, ledande forskning och ett socialt kapital där människor har en frihet att nå den potential de söker. Vi upplever extremväder och andra förändringar i vår omvärld, som fort kan påverka tillgången på importerad mat. Att nyttja vår världsbästa jordbruksmark för att säkerställa Sveriges självförsörjning ligger i vårt intresse på mer än ett sätt. Det handlar om vår sysselsättning, hälsa och miljö.

Att prata med varandra är avgörande för skapan-det av en regional livsmedelsstrategi för Skåne, eftersom du som deltar är bärare av livsmedels-sektorn och/eller verksamhet som har koppling till den. Strategin måste skapas och implementeras tillsammans med, och av, dig.

Med en gemensam regional livsmedelsstrategi sätter vi samverkanstonen på livsmedels-området i Skåne. Genom att arbeta mot samma strategiska mål uppnår vi gemensam kraft i det vi gör.

Krinova

Livsmedel är Skånes största näring och omfattar lantbrukare, livsmed-els-företag, handel och restau-ranger. Det är också en näring med en stor potential till utveckling och innovation.

Livsmedelsakademin

Alla ska se livsmedelsproduktion som en resurs för samhället. Livsmedelsproduktion ska gynna tillväxt, hållbarhet och sysselsättning samt främja lönsamma företag.

LRF Skåne

Fjolårets Konkurrenskraftsutredning landade i visionen om en attraktiv, innovativ och hållbar jord-bruks- och trädgårdsnäring. Skånes inspel till den nationella livsmedelsstrategin utgår från denna vi-sion. I Region Skåne fattade Regionstyrelsen beslut

Detta vill vi med en skånsk livsmedelsstrategi: • Samla aktörer kring en gemensam målbild inom

livsmedel och verksamheter som har koppling till livsmedel

• Väcka en medvetenhet om branschpotentialen lokalt, regionalt, nationellt och internationellt

• Kunna påverka och delta i nationella och interna-tionella initiativ och samarbeten. och synliggöra Skåne på de arenorna

• Stärka livsmedel som ett regionalt profilområde i Skåne

• Skapa ett ramverk för att kunna identifiera sats-ningar, till exempel när det gäller att välja insatser/projekt som ska utvecklas eller finansieras

• Främja strategiska samarbeten mellan livsmedels- verksamhet och branscher med koppling till livsmedel, till exempel förpackning, ICT, turism, life science

• Bli mer ”sampratade” i livsmedelsbranschen• Skapa en spelplan för livsmedel• Öka medvetenheten om livsmedel som grund-

läggande för allt utvecklingsarbete

i december 2014 om fem prioriterade områden att påverka i syfte att bevaka Skånes intressen, varav ett är den nationella livsmedelsstrategin. Den ligger före Skånes regionala arbete, vilket ger goda möjligheter att följa den.

http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2015/03/sou-201515/


TILLBAKABLICKFör att hitta den skånska matens identitet lät vi Hanna Tunberg, medeltidsarkeolog och sommelier knuten till Krinova, skriva om utvecklingen under 1800- och 1900-talen. Det är intressant att notera att förändring av matkultur är konstant; att dagens mattrender återkopplar till verksamhet i Skåne, som tidigare var väldigt vanlig; att kopplingen mellan stad och land aldrig har varit så svag som nu. Läs mer om kagekärringar, pantofflagröd och Napoleonkrigens påverkan på sockerkonsumtionen i Hannas text på www.skane.se/livsmedelsstrategi

I en livsmedelsstrategi fastställer vi hur vi ska påverka och delta i nationella och internationella sammanhang, och synlig-göra Skånes styrkor.

Lunds universitet

HUR JOBBAR VI MED MAT 2030?I arbetet med den skånska livsmedelsstrategin har vi fokus på framtiden. Om 15 år är dagens femtonåringar 30 år – de kan vara våra beslutsfattare då. Trettioårsåldern är dessutom idag den ålder, när människor börjar bry sig om vad man stoppar i sig. Unga människor är en av våra viktigaste målgrupper, och vi ska arbeta långsiktigt för att öka förståelsen mellan livsavgörande samband; mat-hälsa-miljö, och kedjan jord till bord.

Tillsammans kan vi uppnå både hållbar livsmedels-produktion och livskraftiga företag i Skåne.

Länsstyrelsen Skåne

I Skånes regionala livsmedelsstrategi finns EUs största miljardsatsning inom livsmedel, Food KIC, i åtanke. KIC står för Knowledge Innovation Community och sammanför högre utbildning, forskning och näringslivet i syfte att främja inno-vation i Europa. Food KIC tar ett samlat grepp om hela livsmedelssektorn från primärproduktion till konsument. Den ska utveckla morgonda-gens entreprenörer, och den är en möjlighet att påverka den europeiska livsmedelssektorn i enlighet med svenska värderingar. Det gäller hållbarhet, etik, ren mat och livsmedelssäkerhet. Vi kan bidra till lösningen på globala utmaningar inom områden som personlig hälsa och håll-bara städer. Här har Sverige och Skåne en klar konkurrensfördel.


MAT SÄTTER SKÅNE PÅ VÄRLDSKARTANEn hållbar livsmedelssektor är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar. Om vi vill skapa hög livskvalitet för skåningarna, och en hållbar tillväxt i Skåne behöver vi kraftsamla omkring alla de resurser och idéer som finns. Vår förmåga till samverkan kommer att vara avgörande för vår framgång. Hur jobbar vi framöver för att ta vara på möjligheterna och hantera utmaningarna? Vi vill be dig, inför ett dialogmöte om Skånes framtida livsmedelsmöjligheter, att fundera på följande:

Hur ser förutsättningarna för livsmedel egentligen ut 2030? Vilken väg vill vi att utvecklingen ska ha tagit då?

Vad är viktigt för dig att ha med i målbilden?

…………………….…………………….…………...…………………….…………………….…………...…………………….…………………….…………...…………………….…………………….…………...…………………….…………………….…………...

Vilka är utmaningarna att hantera för att nå målbild 2030?

…………………….…………………….…………...…………………….…………………….…………......…………………….…………………….………….…………………….…………………….…………..…………………….…………………….…………...

Vilka är möjligheterna som Skåne ska ta vara på för att nå målbild 2030?

…………………….…………………….…………...…………………….…………………….…………...…………………….…………………….…………...…………………….…………………….…………...…………………….…………………….…………...

Vad behöver vi prioritera? Vilka är de fem viktigaste frågorna som måste drivas gemensamt och hitta lösningar på?

1. …………………….…………………….…2. …………………….…………………….…3. …………………….…………………….…4. …………………….…………………….…5. …………………….…………………….…

– VAR ÄR SKÅNES LIVSMEDELSSEKTOR 2030?

DIALOGMÖTENUnder våren 2016 anordnas fem dialog-möten för att involvera dig och så många relevanta aktörer som möjligt i diskussionen om vad en regional livsmedelsstrategi ska innehålla.

MÅLSEMINARIUMDet första dialogmötet sker den 8 februari på Krinova i Kristianstad i form av ett mål-bildsseminarium. Här ska vi tillsammans komma fram till en gemensam målbild – Var är Skånes livsmedelssektor 2030? Var står vi då, och hur har vi kommit dit?


IDÉSEMINARIER 1. 17 mars kl 9-13 värd: Lunds universitet2. 14 april kl 13-16 värd: LRF Skåne3. 4 maj kl 9-13 värd: SLU Alnarp4. 20 maj kl 13-16 värd: Livsmedelsakademin(För mer information se www.skane.se/livsmedelsstrategi )

Ett tema per idéseminarium kommer att sättas efter målseminariet den 8 februari. Idéseminarierna går ut på att vi tillsammans i livsmedelskedjan ska definiera vad vi behöver göra för att nå målbilden och vem i livsmedelskedjan som behöver göra det.

Efter dialogmötena och innan slutseminariet ansvarar alla Skånes utvecklings-aktörer för att prioritera åtgärder och förankra strategin i sina organisationer.

SLUTSEMINARIUMVad gör vi tillsammans och enskilt för att förverkliga målbilden? På slutseminariet skakar vi hand om målbilden för en regional livsmedelsstrategi – ett handslag. Varje aktör deklarerar vad de tänker göra, för att bidra till att målbilden uppfylls – enskilda klubbslag, som beslutas av varje organisation.

– VAD GÖR VI OCH VEM GÖR DET?

Biogas

Primärproducenter

Insatsvaror

Förädling

Dagligvaru-handel

Hotell &Restaurang

Offentligmat

Avfall

IN

TRES

SEOR

GANIS

ATION MEDIA

UTBILDNING INNOVATION

FORSKNING MYNDIGHE

TER

DISTRIBUTION BANKER

IDÉSEMINARIER OCH SLUTSEMINARIUM



ERA RÖSTER ÄR AVGÖRANDE…Vi måste kraftsamla i Skåne för att tillsammans utveckla vår region som en konkurrenskraftig region, för att tillsammans stärka Skånes sysselsättningsgrad, kompetensförsörjning, bibehålla och skapa en aktiv landsbygd, förbättra människors hälsa, skydda vår miljö och säkra Sveriges självförsörjning av livsmedel. Vi har en unik möjlighet att definiera vad Skånes livsmedelssektor ska handla om det närmaste decenniet.

…FÖR TILLSAMMANS BLIR VI STARKARESkåne i sig, och inte minst Skånes livsmedelssektor, står inför utmaningar som kräver samverkan mellan flera aktörer. Region Skåne samordnar arbetet med en skånsk livsmedelsstrategi. Detta dialogmaterial har tagits fram tillsammans med Länsstyrelsen Skåne, Livsmedelsakademin, Smaka på Skåne, LRF Skåne, Lunds universitet, SLU Alnarp, Krinova, Högskolan i Kristianstad, Tourism in Skåne och processledningen från Region Skåne. Alla krafter ska dra åt samma håll.

Documents

FOKUS: LIVSMEDEL · 2016-02-04 · FOKUS: LIVSMEDEL | 3 SVERIGE, DET HÅLLBARA LIVSMEDELSLANDET – MED BASEN I SKÅNE Skåne är unikt. I Skåne möter världens bästa jordbruksmark