FORSKARNAS NYHETER2 0 1 5 S V E N S K A S Ä L L S K A P E T F Ö R M E D I C I N S K F O R S K N I N G • G R U N D A T 1 9 1 9 S S M F . S E

Vad gör att man blirberoende av alkohol?Vadärdetförmekanis­mersomliggerbakommissbrukavalkohol?DetvillElisabetJerlhagHolmvidGöteborgsuniversitetveta.Honstuderarsärskiltaptit­reglerandehormonersbetydelseföruppkomstavberoendeavbådealkoholochdroger. Sid 6

Isländsk toppidrottare blev svensk forskarstjärnaFör10årsedantogGautiJóhannessonsframgångarsomlöparehonomtillblandannateuropamästerska­peniSpanien.Idagsynshansnamnmeriforskningsrapporter–Gauti,somnumeraforskariUmeå,ärenuppmärksammadspecialistpåglaukom. Sid 3

Tog med sig projekt hem från AustralienEttavdeprojektsomSofieSingbrantSöder­berghöllpåmedundersinaårpåuniversi­tetetiMelbourne,fortsätterhonnumediLund–attförsökahittaettnyttbotemedelmotsvårbehandladanemi. Sid 4

Åttaavdemestlovandeforskarnafår45miljoner

Genom att 2013 införa SSMF:s Stora Anslag ökade Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning kraftigt stödet till medicinsk forskning. Det nya anslaget ger årligen några av landets mest framstående unga medicinska forskare bättre möjligheter att starta en egen forskningsgrupp och utveckla en egen vetenskaplig linje.

De åtta forskare, som valts ut bland 158 sökande, får dela på drygt 22,6 miljoner kronor över två år, totalt drygt 45 miljoner kronor. Fyra av forskarna får anslag för heltids forskning och fyra kliniskt verksamma forskare får halvtids anslag. Möt alla de åtta forskarna på de följande sidorna.

EXTRA-

NUMMER

”Mer strålkastare på forskarnaprecis som på toppidrottarna!”Kristian Pietras tycker att framgångsrika forskare borde uppmärksammas lika mycket som idrottens stora stjärnor. Han banar själv väg genom upptäckter som givit honom och hans team mycket publicitet – och han slår också ett slag för att forskare borde göra mer för att lyfta fram duktiga kollegor.

När Kristian Pietras för några år sedan fick det norska, prestigefyllda Anders Jahres pris sa han att han var glad att det fanns sådana uppmärksammade pris som satte strålkastarna på fram­

stående forskare och deras upptäckter – precis som Norges bästa skidåkare och fotbollsstjärnor som Zlatan Ibrahi­movic ofta är i rampljuset. Läs på sidan 7 om Kristians egna

framgångar och om hans engagemang för att bidra till att förbättra villkoren och bredda karriärvägarna för dagens nya, vetgiriga och duktiga svenska medicinska forskare.

GautiJóhannesson

SofieSingbrantSöderberg

ElisabetJerlhagHolm

Thomas Abrahamsson Linköpings universitet

Juan Carlos Fierro González Chalmers Tekniska Högskola

Petter Brodin Karolinska Institutet

Gauti JóhannessonUmeå universitet

Qiaolin DengKarolinska Institutet

Anna LindstrandKarolinska Institutet

Elisabet Jerlhag Holm Göteborgs universitet

Sofie Singbrant Söderberg Lunds universitet

Åtta forskare från universiteten i Göteborg, Linköping, Lund och Umeå samt Karolinska Institutet belönades när Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) nyligen delade ut SSMF:s Stora Anslag. Anslaget, ett av landets största för yngre forskare, ska stimulera självständiga forskningsprojekt.

Ansök nu om årets anslag!Ansökningstidenför2015årsnyaSSMF:sStoraAnslagpågår15/4­15/52015.Nästaansökningsperiodförpostdoktoralastipen­dierinfaller15/10–15/112015.

Foto

: Gö

ran

Len

z

GÖRANMAGNUSSON

LEDARE

2 FORSKARNAS NYHETER NR 1 2015

Svenskmedicinskforskningkanintefånogmedpengar

Rising staRs

Svenska Sällskapets för Medicinsk Forskning Stora Anslag har nu delats ut för andra gången. Mottagarna är åtta unga forskare, som bedöms ha exceptionellt goda förutsättningar att föra den medicinska forskningen framåt, och som får möjlighet att hel­hjärtat ägna sig åt sin forskning under fyra år. Att SSMF kraftigt kan stärka stödet till unga forskare, och nu kan dela ut mer än 60 miljoner kronor varje år för att säkerställa förnyelsen av svensk medicinsk forskning, är möjligt tack vare ett stort antal mycket generösa givare.

BEHOVEN STÖRRE ÄN MEDLENJag får ofta frågan hur mycket pengar som behövs för medicinsk forskning i Sverige. Det enda som är säkert är att det utifrån behoven finns för lite pengar. Mer forskning krävs för att vi bättre skall förstå, förebygga, diagnostisera och behandla nu kända sjukdomar, och inte minst för att vi skall kunna ta oss an framtidens stora utmaningar mot vår hälsa i en allt tätare befolkad värld. Trots att folkhälsan i Sverige ligger i topp drabbas många av någon sjukdom som inte går att bota. De flesta av våra gamla drabbas numera ofta av mer än en sjukdom. Förr såg man detta som oundvikligt men nu vet vi bättre. Ta demenssjukdomarna som exempel. Ända in på 1970­talet ansåg man att ”åderför­kalkning” var en naturlig process som hörde ålderdomen till. Att orsaken till demens vanligen inte beror på blodkärlsförändringar utan i stället på en utfällning i hjärnans nervceller var då inte allmänt känt, inte ens inom sjukvården. Eftersom man inte uppfattade det som en sjukdom fanns det inte heller någon tanke på behandling. Genom forskning förstår vi nu ganska mycket om hur Alzheimers sjukdom uppkommer, vilket öppnar vägen för utveckling av metoder av förebyggande åtgärder och behandling. För att nå målet behövs dock mycket mer forskning och utveckling.

STYRNING ELLER INTE STYRNING?För att lösa de stora – och ökande ­ problemen med demens­sjukdomar och psykiska sjukdomar görs redan stora ansträng­ningar. Men skulle det löna sig att koncentrera alla forsknings­resurser till dessa områden? Av flera skäl är svaret nej. För det första kan omhändertagandet av sjuka och funktionsnedsatta göras mycket bättre utan att det läggs en enda krona på forsk­ning. För det andra är det inte möjligt att från politisk eller någon annan nivå i detalj styra forskning. Det finns många exempel på att försök till sådan styrning inte leder till önskat resultat. En ensidig satsning gör att forskning­ens genomsnittliga kvalitet sjunker. Det går inte att snabbt få många högkvalificerade forskare till ett ämnesområde – det tar

åtskilliga år att få tillräcklig vetenskaplig skicklighet och djup kunskap i ett nytt ämne. En annan anledning är att hur samhällsangeläget ett medi­cinskt område än må vara, blir det inte fullt forskningsbart för­rän man i tillräcklig detalj förstår de normala förhållandena och vad som avviker vid sjukdom. Tillämpad forskning, med mål att få fram nya metoder för diagnostik eller behandling, bidrar till kunskapsuppbyggnaden, men förblir ineffektiv utan parallell grundforskning som kan ta lång tid för att nå resultat.

INGA GENVÄGARDen biomedicinska forskningen är beroende av framsteg inom andra vetenskaper, inte minst av att nya tekniska metoder utvecklas. Utan dessa är det inte möjligt att studera cellers egenskaper i detalj och hur de tillsammans fungerar i vävnader och i hela organismer. Det finns alltså ingen motsättning mel­lan grundforskning och tillämpad forskning, utan i stället ett ömsesidigt beroende. Tyvärr finns det inga genvägar till nya, ef­fektiva och biverkningsfria behandlingsmetoder, särskilt inte för sjukdomar i ett så komplicerat organ som hjärnan. Det är min övertygelse att forskningsfinansiären gör störst nytta genom att ha beredskap att satsa på ett angeläget område när forskarna själva kan beskriva hur problemen skall lösas. En tydlig förändring i biomedicinsk forskning är det ökande behovet av avancerad och därmed dyr apparatur och andra krä­vande resurser, som enskilda forskargrupper inte mäktar med. Den biomedicinska forskningen liknar i dag allt mer fysiken – en hypotes kan numera sällan prövas med okomplicerade meto­der. Det ökande beroendet av mycket kostsamma gemensamma resurser gör att utrymmet för att finansiera enskilda forsknings­projekt minskar. Unga forskare som inte är associerade med en resursstark grupp får större svårigheter att finansiera egen forskning. Det är en utmaning för forskningsfinansiärer att inte ensidigt stödja elitforskning så att mångfald och återväxt försummas. Jämförel­sen med idrotten är uppenbar.

VILKA PROJEKT LEDER LÄNGST?SSMF arbetar, liksom många andra forskningsstödjande organi­sationer, efter principen att forskningen blir bäst om forskarna själva får bestämma vad de vill undersöka och hur det skall gå till. För att få medel för att kunna utföra sin forskning, beskriver de sina forskningsprojekt i en ansökan. SSMF tar varje år emot flera hundra sådana från alla medicinens områden och får hjälp av ett trettiotal experter med specialkompetens att bedöma vilka av de förslagna projekten som har störst utsikter att leda till betydelsefulla upptäckter. Mottagarna av SSMF:s Stora Anslag har dessutom starkt stöd från universiteten där de arbetar, vilket ökar deras möjligheter att på ett avgörande sätt bidra till medicinsk forskning i Sverige. Återigen vill jag understryka betydelsen av enskilda finansiärer för att bibehålla och utveckla medicinsk forskning i Sverige. Här tar Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning stort ansvar för återväxt och utveckling av medicinsk forskning genom att satsa just på unga forskare inom hela det medicinska fältet. Även om huvuddelen av ansvaret för den medicinska forsk­ningen måste stanna hos andra finansiärer, statliga såväl som privata, får gåvor och donationer till SSMF på så sätt en särskild betydelse för morgondagens framsteg inom hälso­ och sjukvård. Se därför ett bidrag till svensk medicinsk forskning genom SSMF som en investering i en friskare framtid.

Professor Göran Magnusson, ordförande i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF)

Bland årets nya ”Wallenberg Academy Fellows”, som får upp till 7,5 miljoner var över fem år finns JENNY MJÖSBERG, SSMF:s Stora Anslag 2013, och YENAN BRYCESON, SSMF­stipendiat 2009.

YENANBRYCESONJENNYMJÖSBERG

GÖRAN KARLSSON, mottagare av SSMF:s Stora Anslag 2013, fick nyligen Ragnar Söderbergs stif­telses pris på åtta miljoner kronor.

JANA DE BONIFACE, SSMF­forskare 2014, är en av för fattarna till en uppmärksam­mad debattartikel i Dagens Medicin om att bröstcancerkirur­gin är ojämlik i olika delar av Sverige

KENNY RODRIGUEz-WALLBERG, SSMF­stipendiat 2007, höll ett upp märksammat anförande på repro­duktionskonferens på Honolulu om Karolinska Institutets lyckade försök att frysa ner transpersoners ägg respektive spermier i fertilitetsbevarande syfte.

MångatidigareSSMF:areharvaritirampljusetsenastetiden.

CECILIA GÖTHERSTRÖM, SSMF­stipendiat 2006, och SERGIU-BOGDAN CATRINA, SSMF­stipendiat 2008, har fått Vetenskapsrådets treåriga rambidrag. Cecilia får 16,5 miljoner och Sergiu­Bogdan 6,65 miljoner.

SERGIU­BOGDANCATRINACECILIAGÖTHERSTRÖM

Foto

: Yas

er H

esh

mat

i

Anna Fahlgren forskar för patienternaUnder 2014 arrangerade Kungliga Ingen­jörsvetenskapsakademin (IVA) program­met ”Mentor4Research” som ska stimulera kommersialiseringen av forskning i Sverige. Bland de åtta finalisterna fanns Anna Fahl­gren, SSMF­stipendiat 2007. Annas forsk­ning har som mål att ta fram ett läkemedel som förhindrar avlossning av proteser. – Jag forskar utifrån patienternas behov

och vill såklart att forskningsresultaten ska komma ut till patienterna. Men för att uppnå det måste vi välja en annan väg än den gängse, att enbart publicera resultaten i en vetenskaplig tidskrift, påpekar Anna. Anna visste att hon hade någonting att erbjuda läkemedelsindustrin, en unik förklaringsmodell för protesavlossning. Genom kontakt med AstraZeneca och

mentorsprogrammet kunde hon sedan utveckla metoden. – Det handlade om att precisera idén, fokusera och gå framåt. Tidigare hade Anna inga nätverk utan­för den akademiska världen. – Genom att delta i tävlingen har jag lärt mig att tänka på ett nytt sätt. Jag har verk­ligen kommit ut ur garderoben och det har jag Mentor4Reserach, Innovationskontoret och min mentor Claes Post att tacka för.

Forskarnas Nyheter Ansvarig utgivare: Professor Göran Magnusson, SSMF.Redaktionschef: Björn Garenberg. Vetenskaplig skribent: Natalie von der Lehr. Layout: Lennart Karlsson. Foto: Hans Ericksson (där inte annat anges). Tryck: Åtta.45 Tryckeri/Stream Nordic.

Gauti ser in i ögat – och hjärnan

FORSKARNAS NYHETER NR 1 2015 3

GautiJóhannessonharettförflutetsomelitidrottareochharfunnitattdethanlärdesigomplaneringunderdentidenharhanstorglädjeavnärhanskapusslaihopforskningochfamiljelivpåbästasätt.

– Det är stimulerande att se verklighe­ten ute i kliniken. Där ser jag bristen på behandlingsmöjligheter och vill göra nå­gonting åt det, säger Gauti Jóhannesson.Han kombinerar den kliniska verksam­heten med forskning, någonting som han nu kan ägna sig åt på halvtid i fyra år.

FOLKSJUKDOM UTAN BOTGlaukom, som även har kallats för grön starr, är en ögonsjukdom som drabbar synnerven och långsamt påverkar synfäl­tet. Sjukdomen uppträder oftast smy­gande och är den vanligaste orsaken till irreversibel blindhet.

– Det är en folksjukdom och fortfa­rande finns ingen annan behandling än att sänka ögontrycket, förklarar Gauti. Vid glaukom sker en långsam förlust av synnervstrådar och det i sin tur gör att synnerven kan skadas och synfältsförlus­ter uppstår. Den största riskfaktorn för glaukom är ett förhöjt ögontryck.

VISIONER FÖR ÖGATGenom sin forskning vill Gauti bidra både till att öka kunskapen om sjukdo­mens förlopp och orsak och att därige­nom skapa förutsättningar till att för­bättra behandlingen. – Om man kan upptäcka sjukdomen i

ett tidigt skede är det möjligt att förhin­dra blindhet. Ännu bättre vore det om man kunde förutsäga vilka patienter som löper störst risk att försämras snabbt, påpekar Gauti. Den nuvarande behandlingen består av att sänka ögontrycket. Det bromsar upp

sjukdomsförloppet men botar tyvärr inte. – För att kunna förbättra behand­lingen måste vi först förstå mekanismerna bakom sjukdomen. Det gäller att hitta och lägga ihop alla pusselbitar om orsa­kerna och mekanismerna

FRåN ÖGAT TILL HJÄRNANSynnerven är en av hjärnans nerver och glaukom klassificeras som en neurologisk sjukdom, en nervsjukdom. För att lära sig mer om sjukdomsförloppet tittar Gauti därför inte bara in i ögat utan också vidare in i hjärnan. Detta gör han med hjälp av en avancerad magnetkameratek­nik, som tar bilder av hjärnaktiviteten, blodflödet och ämnesomsättningen. – Vi kommer att jämföra friska per­soner med patienter som har glaukom. Vi ska även följa patienter över tid, för att se hur sjukdomen utvecklas och vilka förändringar som uppstår under sjuk­domsförloppet, berättar Gauti. Vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå finns alla förutsättningar som Gauti behöver för sin forskning. – Forskningsmiljön i Umeå och på ögonkliniken är väldigt bra. Det finns en stor drivkraft som smittar av sig, det är den typen av atmosfär på ögonkliniken. Gauti blev själv intresserad av glaukom under läkarutbildningen. Ett kortare forskningsprojekt blev en del i avhand­lingen, sedan lyckades han att kombinera specialistläkarutbildningen med forsk­ningen.

SSMF GÖR DET MÖJLIGT– SSMF:s Stora Anslag innebär fram­förallt arbetsro. Nu kan jag fokusera på

forskningen under väldigt lång tid. Förutom Gautis lön täcker SSMF:s Stora Anslag driftkostnader för bland an­nat undersökningar med magnetkamera och lönen för en forskningssjuksköterska. Gauti letar även efter en postdoktor som har erfarenhet av magnetkameran och andra avancerade tekniker. – Forskningen sker i ett team och det ska bli bra att få lite förstärkning så att det händer saker även när jag är ute på kliniken, säger Gauti. – Jag ser verkligen fram emot att dyka ner i det här.

NAMN: Gauti Jóhannesson

ÅLDER: 35 år

FAMILJ: Fru och tre barn (2, 5 och 7 år gamla)

ARBETAR: Ögonkliniken och institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet

FORSKNINGSOMRÅDE: Ögonsjukdomen glaukom – betydelse av blodflöde och ämnesomsättning i hjärnan

FRITID: Familjen, träning, vara ute i naturen

DOLD TALANG: Flätar gärna och sätter upp håret på döttrarna.

SSMF:sStoraAnslaginnebärattjagfårbättrearbetsro

Gauti Jóhannesson är en av de forskare som har fått det Stora Anslag som Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning nu för andra gången delar ut. Som ansvarig för glaukomvården i Umeå kommer Gauti dagligen i kontakt med patienter som har drabbats av det som förr kallades grön starr. Än så länge finns ingen botande behandling.

Läkare, forskare – och idrottsstjärna

Förutom läkare och forskare var Gauti under några intensiva år elitidrottare. Under läkar-utbildningen kom han med i det isländska landslaget i friidrott och hade bland annat isländska rekordet på 800 meter. Numera tränar Gauti för att må bra och eventuellt vara med på någon tävling som ”elitmotio-när”. – Från min tid som elitidrottare har jag tagit mig med förmågan att planera – och det krävs ofta för att få ihop forskningen och familjen. Då gäller det att vara effektiv så att allting fungerar.

Bästa lopp:• 800 meter: 1:51:89 GE-galan i Globen

2005 – 1:a och isländskt rekord• 1500 meter: 3:47:99 Eskilstuna Indoor

Games 2005 – 1:a • 1500 meter: 3:50:67 EM i Madrid 2005

– gick dock ej till final

Foto

: Gö

ran

Len

z

Nya hypoteser och frågeställningar ­ nu kan Sofie forska med full fart

4 FORSKARNAS NYHETER NR 1 2015

– Jag har jättemånga idéer och frågeställ­ningar, utbrister Sofie Singbrant Söder­berg när hon har pratat om sin forskning ett tag. Sofie har nyss kommit tillbaka till lab­bet efter julledigheten, den första riktiga på flera år. Den glada nyheten att hon var en av de åtta forskare, som fått SSMF:s Stora Anslag, nådde henne precis innan jul och det blev en bidragande faktor till att hon kunde slappna av. – Fast jag satt och gick igenom lite resultat på kvällarna, men det är knappt så att jag räknar det som jobb, erkänner hon.

BOTA BLODBRISTMålet med Sofies forskning är att hitta ett nytt botemedel mot svårbehandlad anemi. Anemi, som i dagligt tal ofta kallas för blodbrist, beror på att man har för få röda blodkroppar eller en för liten mängd av det järnhaltiga ämnet hemo­globin. Hemoglobinet transporterar syre från lungorna till resten av kroppen och det är bland annat därför man lätt blir trött vid anemi. – En fjärdedel av världens befolkning är anemisk, men den stora massan av

anemi beror på näringsbrist, till exempel i utvecklingsländer. Men det finns även andra omständigheter där förbättrad kost och järntillskott inte hjälper. Till exempel kan cancerpatienter lätt bli anemiska, antingen av själva sjukdomen eller av behandlingen, berättar Sofie. Just nu består behandlingen av upp­repade blodtransfusioner eller injektion av hormonet erytropoeitin, bättre känd som dopningsmedlet EPO. Bägge behandlingsmetoderna kan ge bieffekter. Dessutom finns det många ty­per av anemi som inte svarar på behand­ling med EPO.

DETALJERAD STUDIE– Jag ska undersöka alla utvecklingssta­dier från blodstamcellen till den färdiga syretransporterande röda blodkroppen och betydelsen av olika gener för att se exakt vad som sker och vad som är an­norlunda i celler från patienter. – Det blir en väldigt detaljerad studie, förklarar Sofie. Bland annat har hon tidigare sett att de så kallade mitokondrierna, cellernas energikraftverk, verkar spela en viktig roll för bildandet av funktionella röda blodkroppar. Nu vill hon reda ut vad det är som händer. Under resans gång hoppas Sofie utvecklas till en internationellt erkänd forskare. Hon är redan nu aktiv i olika internationella nätverk och har en del samarbeten med andra forskargrupper. – Min plan är att etablera mig inter­nationellt under de fyra år som SSMF:s Stora Anslag gäller. Jag ser nätverken som

Sju till åtta projekt – så många blev det när Sofie Singbrant Söderberg fors-kade i Australien. Ett av projekten tog hon med sig hem till Lund och det blir, med hjälp av SSMF:s Stora Anslag, nu hennes egen forskningsinriktning.

UtanStoraAnslagetfrånSvenskaSällskapetförMedicinskForskninghadeSofieSingbrantSöderbergsfortsattakarriärsomforskareblivitmeroförutsägbar.

Thomas vill ge för tidigt födda barn en bra start

– Alla organ finns hos för tidigt födda barn men för magen och tarmarna tar det ofta lång tid innan de kommer igång, de står oftast helt stilla, förklarar Thomas Abrahamsson. Han är neonatolog och specialiserad på mycket för tidigt födda barn. Thomas upplever ofta fenomenet att barnen inte kan tillgodogöra sig mat, inte ens om de får den direkt i magen via en sond. Istäl­let är det näringsdropp via blodet som behövs de första veckorna i livet.

TARMFLORAN HJÄLPER TILL– Vi vet att tarmfloran är viktig för upp tag av näring och vitaminer och för tarmens motorik. Därför vill jag under­söka tarmflorans betydelse och om tillsats av probiotika, bakterier i droppform, kan göra en skillnad hos för tidigt födda barn, säger Thomas. I en klinisk studie kommer en grupp av barnen att få droppar som innehåller 100 miljoner bakterier av arten Lacto­bacillus reuteri via en sond, den andra gruppen får en placebo, alltså samma droppar men utan bakterier. – Vare sig läkare, vårdpersonal eller föräldrar vet vem som har fått vad förrän

efter att studien är klar, det är en så kallad blindad studie, förklarar Thomas. Han och kollegorna kan sedan under­söka om bakterierna gör någon skillnad. – Vi kommer att titta på mag­ och tarmkanalens funktion och om barnen går upp bättre i vikt. Mag­tarmproble­men innebär ett mycket stort lidande för dessa barn, så om vi kan hitta en enkel behandling som minskar dessa besvär vore det fantastiskt. – Vi ska även analysera tarmfloran, göra immunologiska studier och under­söka om behandlingen minskar risken för blodförgiftning och andra svåra kompli­kationer som är vanliga hos dessa barn, säger Thomas.

SNABB TILLÄMPNINGOm det visar sig att bakterierna har en positiv effekt kan tillämpningen i klini ken ske ganska fort. Droppar med Lactobacillus reuteri finns redan att köpa på apotek i Sverige. – Om barnen snabbare kan bli full­matade kan nålarna som näringsdroppen kräver tas bort. Det minskar risken för blodförgiftning och skulle kunna betyda att man skulle kunna ge barnen mindre antibiotika, påpekar Thomas.

Förebyggande behandling med anti­biotika är tyvärr mycket vanligt eftersom man är rädd för att de mycket känsliga barnen ska dra på sig någon infektion. I en annan studie ska Thomas studera tarmflorans betydelse för allergiska barn.

LÄKARE SOM FORSKARSSMF:s Stora Anslag ger Thomas möjlig­het att etablera sig som forskare. En egen forskargrupp, en doktorand samt medel för alla studier och analyser ger arbetsro. Men framförallt är det viktigt att läkare får en chans att bedriva forskning, på­pekar Thomas. – Vi möter de stora problemen i den kliniska vardagen och kan utifrån detta sedan göra studier för att hitta en en lösning på dessa problem. Det är mycket tillfredsställande, säger Thomas som gillar att hans forskning är både konkret och leder till nya hypoteser.

NAMN: Thomas Abrahamsson

ÅLDER: 46 år

FAMILJ: Fru, tre tonårsbarn

ARBETAR: Linköpings universitet

FORSKNINGSOMRÅDE: Tarmflorans betydelse för hälsa och sjukdom hos barn

FRITID: Familjen, racketsport, litteratur

DOLD TALANG: ”Ingen som jag ännu själv upptäckt”

ThomasAbrahamssonforskarpåhalvtidvidinstitutionenförkliniskochexperimentellmedicin(IKE)vidLinköpingsuniversitetocharbetarhalvtidsomöverläkarepåUniversitetssjukhusetiLinköping.

en möjlighet att komma ut på den inter­nationella arenan.

LYXIGT JOBB TROTS SLITTill sin hjälp kommer Sofie att ha en doktorand och så småningom kanske en postdoktor. – Utan SSMF hade min fortsatta kar­riär som forskare blivit mer oförutsägbar. Nu kan jag satsa helhjärtat och är mycket glad för det. Det är lyxigt att ha ett jobb som man tycker så mycket om!

NAMN: Sofie Singbrant Söderberg

ÅLDER: 37

FAMILJ: Man, två barn

ARBETAR: Institutionen för laboratorie-medicin, Lund universitet

FORSKNINGSOMRÅDE: Svårbehandlad anemi/blodbrist

FRITID: Ska trappas upp under 2015 – vara med familj och vänner, resa och träning

DOLD TALANG: Har varit aktiv som aerobics instruktör och är ofta toastmaster på fester

För att barn som är födda mycket för tidigt ska få en bra start i livet krävs inte bara specialistläkare, avancerad utrustning och ett bra omhändertagande – de kan ofta också behöva hjälp av bakterier.

Foto

: Kat

arin

a B

ran

zén

Foto

: Kat

arin

a B

ran

zén

Anna letar efter kromosombrott

En cell – många möjligheter

FORSKARNAS NYHETER NR 1 2015 5

– När barnen väl får en diagnos som dyslexi eller autism i skolåldern kommer det ibland fram att de har haft svårigheter redan som små. – Det handlar ofta om medfödda genetiska förändringar som antingen har ärvts från en förälder eller har uppstått hos barnet och inte är nedärvda, så kal­lade de novo­mutationer, förklarar Anna.

BROTT I UNGA åR LEDER TILL PROBLEMNär man misstänker att en sjukdom beror på en genetisk förändring gör man en genetisk analys och det är då Anna kommer i kontakt med patienterna. För de flesta patienter och deras anhöriga är det värdefullt att få en diagnos, ett namn på det som orsakar problem, även när det inte finns någon medicinsk behandling. Anna har tänkt länge på vad som or­sakar vissa sorters genetiska förändringar, någonting som hon började utforska redan som doktorand.

– Jag har framförallt tittat på balanse­rade kromosomförändringar. Ett exem­pel på detta är en translokation vilket innebär att en bit av kromosomen går av

och flyttar sig till ett annat område, till en annan kromosom. Eftersom det genetiska materialet är bevarat påverkas i de flesta fall inte hälsan. Men om brottet har skett inne i ett arvsanlag kan det leda till medi­cinska problem, säger Anna.

NYA METODER GER NYA MÖJLIGHETERNär Anna var doktorand letade hon efter var på kromosomerna de exakta brottpunkterna fanns hos patienter med

translokationer. För att kunna göra det färgade hon först in kromosomerna, som hon hade fått fram genom att odla celler från ett blodprov, och studerade dem se­dan i mikroskop. Numera är det möjligt att med ny teknik på bara några dagar kartlägga hela arvsmassan från material i ett blodprov från patienten. – Jag skulle kunna göra om hela mitt doktorandprojekt på en vecka, säger Anna och skrattar. Hon samarbetar med SciLifeLab, som precis har köpt in avancerad utrustning, och hoppas kunna identifiera hittills okända genetiska förändringar och klar­lägga varför de orsakar sjukdomar. Studier av själva sjukdomsmekanismen kräver ett intimt samarbete med andra forskare inom andra ämnen, som till exempel cellbiologi och farmakologi. – I de fall där det redan finns en medicin kan det bli fråga om att anpassa medicineringen.

MELLAN KLINIK OcH FORSKNINGAnnas mål är att driva den kliniska diag­nostiken framåt och till slut kunna hjälpa patienterna och deras familjer. Med hjälp av SSMF:s Stora Anslag kan hon nu göra flera analyser av hela arvsmassan och ta in nya medarbetare. – Jag kan driva mina forskningsprojekt lite längre utan att behöva publicera så snabbt som möjligt. Jag kan helt enkelt bedriva bättre forskning, avslutar Anna.

I sitt arbete som klinisk genetiker på Karolinska Universitetssjukhuset möter Anna Lindstrand barn med inlärningsproblem eller utvecklingsstörning. Väldigt ofta är genetiska förändringar orsaken. Precis vilka de är och vad de betyder tänker Anna ta reda på.

Livet börjar med en enda befruktad äggcell. Den delar sig och efter att ha fått fäste i livmodern utvecklar sig cellerna i olika strukturer som i sin tur blir till olika organ och kroppsdelar.

AnnaLindstrandsomfåttSSMF:sStoraAnslagstuderargenetiskaförändringarochinlärningsproblem. Vad handlar din forskning om?– Jag är intresserad av den tidiga em­bryonala utvecklingen, när embryot består av endast 8­16 celler. Det runda embryot blir mer kompakt och avlångt i formen, den processen kallas för embryo­packning och är viktigt för implantering i livmodern. Vi vet egentligen ganska lite om detta men har nu kunnat visa att fingerliknande strukturer på utsidan, så kallade filopodia, spelar en stor roll.

Hur kommer du att gå vidare?– Med hjälp av nya avancerade mikro­skop kan jag studera levande mus­embryo och se hur de interagerar med sin omgivning. Jag kan se vad som händer i tre dimensioner, här i Göteborg finns all apparatur jag behöver. Ett av mikroskopen som jag kommer att an­vända är det som förra årets Nobelpris­tagare Eric Betzig har utvecklat. De nya avbildningsteknikerna är helt avgörande för min forskning, det var ett fantastiskt Nobelpris.

Vad betyder SSMF:s Stora Anslag?– Att kunna bygga upp min egen forsk­ningsverksamhet är en stor möjlighet och utmaning.

– Hur styrs utvecklingen av olika cell­typer under den tidiga utvecklingen? Det undrar Qiaolin Deng. Hennes forskning omfattar speciellt två aspekter, utveckling av nervsystemet och köns­cellerna. – Där finns det en koppling till infer­tilitet, om vi lär oss mer om utvecklingen av könsceller kan vi i framtiden kanske också hjälpa dem som har svårt att få barn, förklarar Qiaolin.

EN-cELLS-TEKNIKTidigare var man tvungen att använda en stor mängd celler för att kunna studera

hur generna regleras och för att komma fram till vilka gener som styr utveck­lingen. Nu har det blivit möjligt att bestämma arvsmassan från en enda cell, tekniken kallas för single­cell sequencing. – Den tekniken har öppnat möjlig­heterna för min forskning. Nu kan jag fånga det första ögonblicket när det bestäms vad bara några få celler ska bli under fosterutvecklingen, berättar Qiaolin entusiastiskt. Egentligen handlar det mest om grundforskning, om att lära sig mer om den embryonala utvecklingen. På sikt kan en möjlig applikation bli odling av celler,

vävnad eller organ som man vill ersätta för att bota sjukdom. – Först måste vi lära oss mer, sedan kommer vi säkert att hitta en applikation, påpekar Qiaolin.

EN EGEN GRUPPAtt­göra­listan för de närmaste fyra åren består av många encellssekvenseringar och analyser. Qiaolin har redan rekryte­rat en doktorand och söker dessutom en bioinformatiker för att kunna kombinera klassiskt labbarbete med analys av data. Hon ser fram mot utmaningen att bli gruppledare. – I början var jag lite nervös. Nu är jag väldigt upprymd och glad – jag får möjlighet att fördjupa min forskning som samtidigt är min passion.

Med hjälp av det nya ”Nobel-mik-roskopet’’ kan Juan Carlos Fierro González studera embryoutveck-ling när den pågår.

NAMN: Anna Lindstrand

ÅLDER: 40 år

FAMILJ: Man, tre barn och två labradorer

ARBETAR: Karolinska Institutet, Institu-tionen för molekylärmedicin och kirurgi

FORSKNINGSOMRÅDE: Balanserade kromosomavvikelser och inlärningsproblem

FRITID: Forskning, familjen, träna med hundarna inför jaktprov och tävlingar

DOLD TALANG: Bra på att göra efterrätter

NAMN: Qiaolin Deng

ÅLDER: 36 år

FAMILJ: Man, två barn

ARBETAR: Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet

FORSKNINGSOMRÅDE: Specificiering av fosterceller

FRITID: Familj och vänner, träna, läsa

DOLD TALANG: Badminton och hem - in redning

Tänksåsnabbtmankartläggerhelaarvsmassanidag

” Ett fantastiskt Nobelpris”

NAMN: Juan Carlos Fierro González

ÅLDER: 35 år

FAMILJ: Fru

ARBETAR: Institutionen för biologi och bio-teknik, Chalmers Tekniska Högskola

FORSKNINGSOMRÅDE: Tidig fosterutveckling

FRITID: Resor, fågelskådning, studier i svenska

DOLD TALANG: Bra rumsuppfattnings- och visualiseringsförmåga

– Just vad det gäller immunsystemet, som hela tiden interagerar med miljöfaktorer som virus, bakterier och olika partiklar vi får i oss, så är det tydligt från vår studie att sådana miljöfaktorer förklarar mer av variationen än vad arvet gör, säger Petter som just fått SSMF:s Stora Anslag. I studien, som publicerades i den

välrenommerade vetenskapliga tidskriften Cell, undersökte Petter och hans kol­legor immunförsvaret hos identiska och icke identiska tvillingar. Unga genetiskt identiska tvillingpar under 20 år var väldigt lika i sina immunsystem, medan äldre tvillingpar var tydligt olika i sina immunsystem.

– Vi kunde se en koppling mellan variationen i miljön och variationen i im­munsystemet. Vilka faktorer det är som påverkar vet vi inte än, men det är sanno­likt en kombination av olika infektioner, orsakade av bakterier och virus, födoäm­nen och vacciner förklarar Petter.

INTERAKTION MED MILJÖNOm miljöfaktorer utövar ett större infly­tande på immunsystemet än de genva­rianter man fötts med, så blir det svårt att förutse vilka individer som kommer att drabbas av en svår infektion eller en autoimmun sjukdom enbart utifrån en genetisk analys, påpekar Petter. Tidigare har det varit svårt att studera miljöpåver­kan eftersom många studier görs på labo­ratoriemöss som växer upp i en mycket välkontrollerad och onaturlig miljö.

Därför vill Petter nu studera miljöns betydelse på människans immunsystem mer noggrant. Tvillingstudien var ett första viktigt steg på vägen. Petter använ­der sig av avancerad utrustning för att studera alla olika immunceller som finns i blod samtidigt. – Immunsystemet är ett nätverk där olika komponenter samverkar och mot­verkar varandra. Det är omöjligt att förstå och förutsäga ett sådant komplicerat

6 FORSKARNAS NYHETER NR 1 2015

Miljöfaktorer påverkar immunförsvaret

Varför har människor så olika immunsystem och varför drabbas vissa av svåra infektioner eller autoimmuna sjukdomar men andra inte? I en nyligen publicerad studie visar forskaren Petter Brodin att miljön och olika erfarenheter avgör immunsystemets sammansättning och funktion i större utsträckning än man tidigare trott.

– Ju mer man vet desto mer vill man veta. Det finns både ett forskningspers­pektiv och ett viktigt samhällsperspektiv till beroendeproblematiken, säger Elisabet Jerlhag Holm för att förklara engage­manget för just sin egen forskning. Alkoholberoende drabbar ungefär fem procent av befolkningen; femton procent är i riskzonen och det är bara ett fåtal som behandlas.

FYRAåRSPLAN FÖR HELHETSBILDENElisabet vill nu forska fram en helhets­bild – vad händer i hjärnan vid bero­

ende och vilka mekanismer är viktiga? Sedan ett tag studerar hon betydelsen av flera magtarm­hormoner, som kallas för GLP­1 och NMU och som reglerar aptiten. – Både mat och olika typer av bero­ende handlar om en aktivering av belö­ningssystemet. I våra försök får råttor först dricka alkohol, sedan får de en substans som liknar GLP­1 eller NMU och så studerar vi vad som händer. Dels hur råttorna beter sig, dels vilka regioner i hjärnan och molekylära mekanismer som aktiveras, berättar Elisabet.

FÖRBÄTTRAD BEHANDLINGElisabet gör också studier för att under­söka om olika förändringar i GLP­1­ och NMU­relaterade arvsanlag är kopplade till alkoholberoende hos människan. Det ultimata målet är en förbättrad behandling. – För att kunna göra det krävs en helhetsbild, därför kartlägger vi alla detaljer. Tack vare att Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning gav mig SSMF:s Stora Anslag kan jag nu ägna mig åt detta i fyra år. Elisabet kommer att anställa en dok­torand, sedan tidigare ingår bland annat

Elisabet Jerlhag Holm har alltid fascinerats av hur hjärnan fungerar och hur den förändras vid olika sjukdomstill-stånd. Nu vill hon veta vad som händer när vi blir beroende, till exempel av alkohol.

ElisabetJerlhagHolm,mottagareavSSMF:sStoraAnslag,trormycketpåutbytemedandraforskareförattutvecklasochanvändavarandrasstyrkor.

EnavåretsmottagareavSvenskaSällskapetsförMedicinskForskningStoraAnslagärPetterBrodin.

en postdoktor, som finansieras genom ett stipendium från SSMF, i forskarteamet.

VÄRDESÄTTER SAMARBETENElisabet är redan väl etablerad inom forskningsfältet och forskargruppens publikationer citeras flitigt. – Det är extremt viktigt att ha sam­ar beten. Dels för att ha mentorer och kunna föra en vetenskaplig diskussion, dels för att lära och utveckla nya metoder. Det gäller att använda varandras styrkor, säger hon. Samtidigt är den egna nyfikenheten den starkaste drivkraften. – Jag ska utvecklas till en kompetent forskare, med en bred kunskapsgrund, det är hedrande att SSMF tror på mig. Jag har ett mål och jag vet att jag ska dit.

NAMN: Petter Brodin

ÅLDER: 32 år

FAMILJ: Fru och två söner

ARBETAR: Science for Life Lab, Institu-tionen för medicin, Karolinska Institutet

FORSKNINGSOMRÅDE: Människans immunsystem

FRITID: Familjen, barnens fotboll- och hockeyträningar och vänner

DOLD TALANG: Har själv spelat hockey på elitnivå som ung

nätverk genom att bara titta på en utvald del av systemet i taget, påpekar han.

FÖRSTA STORA ANSLAGETSom både läkare och forskare blir det aldrig 40­timmars veckor – det gäller att pussla ihop schemat på ett smart sätt. Men Petter är väldigt glad att han nu kan ägna sig åt forskningen mer långsiktigt. – SSMF:s Stora Anslag är mitt första större anslag så nu kan jag jobba vidare med de tekniker jag lärt mig under min tid på Stanford i USA och utveckla egna, mer ambitiösa projekt.

Nukanjagägnamigåtforskningmerlångsiktigt

Varför blir man alkoholberoende?

NAMN: Elisabet Jerlhag Holm

ÅLDER: 36 år

FAMILJ: Man, två barn

ARBETAR: Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet

FORSKNINGSOMRÅDE: Beroendeforsk-ning

FRITID: Familjen, natur, matlagning

DOLD TALANG: Har spelat damhockey i division ett

FORSKARNAS NYHETER NR 1 2015 7

– Det var modigt att värva mig och inte ett äldre, säkrare kort

NAMN: Kristian Pietras

ÅLDER: 41 år

FAMILJ: Fru och tre barn

ARBETAR: Professor vid Lunds universitet

FORSKNINGSOMRÅDE: Mikromiljö och kommunikation i cancertumörer

FRITID: Forskning, familjen, friluftsliv

DOLD TALANG: Bakar en grym citron- & marängpaj (– de få gånger Kristian inte är så disträ att den bränns vid).

Kristian Pietras har gjort en spikrak karriär. Tio år efter att Kristian belönades med ett stipendium från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning är han professor med en forskargrupp på mer än tio personer och räknas som en av de ledande cancerforskarna i världen. Här berättar Kristian om vägen dit.

SSMF-stipendiat 2005, i dag ledande cancerforskare

Attjagochminforskningharfåttchansattväxalångsamtochmognailagomtakt,trorjagharbidragittillminframgång,sägerKristianPietras.

– Det har hänt väldigt mycket, säger Kristian Pietras. När han kom hem till Sverige 2005 efter sin tid som postdoktoral forskare i San Francisco började han etablera en egen forskningsinriktning vid Ludwig Institute for Cancer Research vid Karo­linska Institutet. Kristian valde att fokusera på det som kallas mikromiljön i cancertumörer – det betyder att han intresserar sig mer för samspelet mellan de olika celltyperna i en tumör än för vad som sker i cancerceller.

– Det blev en uppstartsfas där jag började jobba helt självständigt med min egen forskning. 2009 fick jag min första egna tjänst och blev gruppledare på papp­ret också. 2012 flyttade jag till Lund och blev professor, berättar Kristian.

FYRA åR ÄR BRA, SEX åR ÄR BÄTTREEfter stipendiet för postdoktorala studier från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) har Kristian fått stöd från Vetenskapsrådet och Cancerfonden. Först i fyra år, efter det i sex år. – Det långsiktiga stödet har varit det viktigaste. Fyra år är bra men sex år är bättre, det tar tid i början och det är vik­

tigt att våga satsa på långsiktiga projekt. Bra finansiering betyder att man har en horisont och att man slipper oroa sig, påpekar Kristian. Karriärvägen för unga forskare är en hjärtefråga för Kristian, han är ledamot i Sveriges Unga Akademi som jobbar ak­tivt för att förbättra villkoren. Han menar själv att det blev en lagom acceleration i början – det stora forskningsanslag från det europeiska forskningsrådet ERC som han fick för några år sedan gjorde det se­dan möjligt att fördubbla forskargruppen i samband med flytten till Lund. – Jag och min forskargrupp har fått chansen att växa långsamt, i efterhand upplever jag det som väldigt positivt. Jag och min forskning har kunnat mogna i

lagom takt, jag tror att det har bidragit till framgången.

KALLELSE TILL LUNDKristian är noga med att framhålla att det finns många som har hjälpt honom på vägen. En viktig person är Göran Gross kopf, filantrop och styrelseord­förande i Medicon Village i Lund. För att kunna rekrytera en spetsforskare bestämde Göran Grosskopf och hans fru Birgitta sig för att personligen finansiera en professur. Professor Sven Påhlman, dåvarande strategisk koordinator för cancerområdet vid Lunds universitet, fick i uppdrag att leta fram en lämplig kan­didat och, efter att ha letat länge och väl, bestämde han sig för att rekommendera rektorn att kalla Kristian. Att bli kallad till en professur är fortfarande ovanligt i Sverige – i Lund var det andra gången som det överhuvudtaget hände. – Det var modigt att värva mig, och inte en äldre forskare som hade varit ett säkrare kort, påpekar Kristian. – Jag är väldigt tacksam för stödet och förtroendet, jag upplever det bara som positivt att det är en privatperson, en filantrop, som står bakom finansieringen av min tjänst. Jag har träffat Göran många gånger och genom hans roll som styrelseordförande har jag fått ta del av utvecklingen av Medicon Village. –Det blir en samverkan och har öpp­nat dörren till en ny värld, svarar Kristian på frågan hur det är att vara finansierad av en filantrop.

Han får den frågan ofta och menar att den personliga kontakten bidrar till att han tänker efter två gånger innan han sätter igång med ett stort projekt. Han vill helt enkelt gärna leva upp till förvänt­ningarna.

STORA ANSLAGET VÄRDEFULLT FÖR KARRIÄRENKristian återvänder gång på gång till sin hjärtefråga, villkoren för unga forskare. Han tycker att det är mycket givande att vara en del av Sveriges Unga Akademi. – Det är kul att vara en del av den, att lyfta blicken och prata strukturellt. Hur kan vi förbättra villkoren för unga fors­kare? Hur kan fler få möjligheten att satsa på långsiktiga forskningsprojekt istället för snabba publikationer? –SSMF:s Stora Anslag är ett mycket värdefullt bidrag till detta, menar han. Att hälften av mottagarna av SSMF:s Stora Anslag är kliniker är ett stort plus. – Det är ett stort orosmoment att den kliniska forskningen inte fungerar i Sve­rige. Att ge kliniker möjlighet att komma ut på labbet för att forska är värdefullt, i det långa loppet behövs det för att utveckla nya läkemedel, menar Kristian.Enligt honom handlar det till slut om nyttiggörande av forskning. – Det behöver inte vara läkemedel. Det kan också vara att man startar ett före tag eller ser till att kunskapen som har forskats fram sprids till allmänheten. Det gäller att berättiga sin egen existens som forskare för att få fortsatt stöd.

Karriärvägenförungaforskareärenhjärtefråga

Foto

graf

: Ulf

Isak

sson

KristianPietrassidapåSverigesUngaAkademiprydsavdennahjärtformadetumör.

Kristians tre råd till anslagstagare1. Tänk så långsiktigt som möjligt när du

bygger upp ett projekt istället för att satsa på korta projekt för att få ut publi-kationer.

2. Rekrytera med omsorg - hitta rätt personligheter så att forskargruppen fungerar och producerar resultat. Satsa på en projektperiod innan en anställning blir aktuell.

3. Viktigast av allt: lämna inte labbänken! Du har selekterats på grund av att du är en duktig forskare och därför ska du fortsätta att bidra till forskningen på labbet. Det ger verklighetsförankring och möjlighet att upptäcka praktiska problem i ett tidigt skede. Du kommer att ha tid att sitta vid skrivbordet senare.

Utan generösa donatorer skulle ljusenslockna i många laboratorier

Senasteårenharalltflerpersonerengageratsigförattsvenskmedicinskochtekniskforskningskaöka,likasåattviskafåettlivligarekulturlivochenbättremiljö. Frånattgivandetidigaremestsettssom”engodgärning”läggeridagalltflerbådestortengagemangochbetydan­debelopppåattpåtagligtvaramedoch”skapaettbättresamhälle”. Dagensfilantroperväljerockså,oavsetthurmycketdeharmöjlighetattbidramed,attistörreutsträckningstödjatillexempelvismedicinskforskningundersinlivstidiställetförattbidraviasinatestamenten. Manvillheltenkeltupplevahurdeegnabidragenhjälper

forskarnaatthittanyapusselbitarikampenförattbota,lindraochförhindrasjukdomar. Omduvillattdinabarnochbarnbarnskafåbättrevårdochmedicineränvadsomfinnsidag,kandustödjamedi­cinskforskninggenomSvenskaSällskapetförMedicinskForskning(SSMF). GenomSSMFkandustödjaforskningkringallastorasjuk­domarochävenmångamindreuppmärksammadesjukdomar.Startagärnaenegenforskningsfondkringnågonsjukdomsomdrabbatdigellernågonidinnärhet. SomduserhärnedanfinnsdetmångasättattstödjaSSMF–väljdesompassardigochdinekonomibäst.

Ge en gåva då och då. Sätt in ett bidrag på SSMF:s bank- eller plusgiro konto. Eller varför inte bli månadsgivare och ge ett fast belopp via autogiro?

Ge en minnesgåva. Hedra minnet av en god vän med en minnesgåva på valfritt belopp via ssmf.se. Vill du gratulera med forskning i stället för blommor, beställ en gratulationsgåva.

Ge 6 000:-, få 1500:- tillbaka! Vet du att du kan göra avdrag för gåvortill SSMF? Ger du 2 000 – 6 000 kr under ett år får du dra av 25 procent. Läs mer på ssmf.se

Dela med dig av aktieutdelningen. Äger du aktier i börsbolag kan du skänka bort hela eller delar av aktieutdelningen till SSMF – utan att varken du eller SSMF behöver betala någon skatt. Hela beloppet går till medicinsk forskning. Se ssmf.se

Donera ett större belopp och starta en egen fond. Starta en egen forskningsfond kringen sjukdom där du tycker att det är angeläget med mer forskning. Ge fonden ditt eget namneller namnet på en anhörig som drabbats av just den sjukdom där du gärna skulle se mer forskning.

Testamentera till SSMF. Genom att tänka på SSMF i ditt testamente kan du säkerställa mer forskning kring sjukdomar där du tycker detta är angeläget. Läs mer på ssmf.se

En gåva till SSMF kan se ut nästan hur som helst. Stödet till SSMF behöver inte vara i pengar. SSMF får ofta gåvor i de mest skiftande former: bostäder, konst, smycken, antikviteter, veteranbilar och andra tillgångar som auktionshusen hjälper till att förvandla till pengar till forskning.

Läs mer om alla vägar att stödja den medicinska forskningen på ssmf.se eller ring SSMF på 08-33 50 61.

Tänk gärna på Svenska Sällskapet för Medicinsk ForskningHedra den bortgångna med en gåva till medicinsk forskning. Läs mer på ssmf.se

Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF). www.ssmf.se Telefon 08-33 50 61. Plusgiro 90 11 09-9. Bankgiro 901-1099.Postadress: SSMF, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm. Besöksadress: Fogdevreten 2 A, Solna.