Framgångsrik praxis för tillgänglig utbildning!?

-en fråga om lokala systems ”inkluderingsförmåga

SPSMs Skolledarkonferens 19-04-04

Per Skoglund, Statsvetare och FoU-samordnare

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Varför är jag här?

Hur blir en förskola och skola framgångsrik?

En kombination av forskningsresultat, i praktiken prövade

erfarenheter och lokal kreativitet

2

Personlig bakgrund och lärdomar!

2019-

04-16

Per Skoglund

3

Praktik - Praxis-så som ”skolan” -etablerad sedvana,

faktiskt agerar bästa tillgängliga

kunskap om sätt att

bedriva skola

1. Framgångsrika --------------------------- =Beprövad erfarenhet:

2. Mindre framgångsrika Vilken institutionell

”profil” gynnar

goda resultat?

4

Grundutmaning i samhället och skolan

Elevers olikhet

Styrdokument Utmaningar?Vägar?->Effekt?Praxis/BE

Traditioner

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

”SE GAPET!

50-talet 2017

ca 8% ca 100%

2019-

04-16

Per Skoglund

5

Fundamentala utmaningar i en värld av ”katedraler”: (Skoglund 2014b)

• Hur bryter vi traditioner som ej möter behov?

• Hur möter vi rädsla, osäkerhet och otrygghet?

• Hur stödjer vi ensamma rektorer?

• Hur stödjer vi lärare mot en adaptiv undervisning?

• Hur möter vi komplexa behov, t ex elever med neuropsykiatriska

funktionsnedsättningar?

Per

Skoglu

nd

SPSM

Grundfrågor

Hur kan då chef/rektor/stödjare leda arbetet för en

inkluderande skola i ett långsiktigt hållbart perspektiv?

-vad bör undvikas?

-vad behöver fokuseras?

-hur kan en process bedrivas?

7

De flesta tänkerAntingen att:

*så här skall alla göra så blir det bra! (uppifrån och ner)

eller

*varje enhet får göra sitt! (nerifrån och upp)

Båda är sannolikt och empiriskt fel!

Det svåra är att balansera ”resurserna” efter ”behov”!

8

”Inkluderingen har gått för långt!” (som om det var en sak, ett ting!)

Nej, inte om man tänker ”uppdragsbaserat” och i process

tillsammans vill ”skapa värde” (som styrdokument pekat ut sedan 1969!).

Det finns ingen ”inkluderingen”, det finns bara våra försök att

tillsammans bättre möta de vi är satta att möta!

9

Kärnan verkar vara att:

Sustainable development cannot be achieved by technological solutions, political regulation or financial instruments alone. We need to change the way we think and act. This requires quality education and learning for sustainable development at all levels and in all social contexts.

Education for Sustainable Development (ESD) is about enabling us to constructively and creatively address present and future global challenges and create more sustainable and resilient societies. (UNESCO, 2017)

Hur komma åt hur vi tänker och agerar?

Gemensam

utmaning

Gemensam

förståelse av

förutsättningar

Gemensam

uppfattning

om uppdrag/

mål

Gemensam

strategi/

förhållningssätt

Gemensam

utveckling av

arbetssätt

Gemensamt

sätt att läraGemensamt

sätt att

utveckla

Teoretisk plattform: Hur byggs ett starkt samhälle och en stark

verksamhet, en „praktikgemenskap“(Skoglund et al 1996; Skoglund & Erkinger 2007; Liljeroth,

Engen, Larsson, Öfverholm & Skoglund 2011) j fr Särö skola

040921/PS

Utmaningar finns det gott om!

12

1. Vi använder många ord utan klargjort samband:

likvärdighet, tillgänglighet, delaktighet och inkludering

2. ”inkludering” är inte en enkel fråga om inplacering, utan gäller

professionellt samarbete för att möta elever och eleven på ett verksamt &

utvecklande sätt

Byggt på:

-18 års beprövad erfarenhet (dokumenterad, prövad, reflekterad)

-forskningsresultat från 2008-2019: studier i European Agency for special needs & inclusive education

samt följeforskning i 12 respektive 7 kommuner för ”inkluderande lärmiljö” (ifous)

Per

Skoglu

nd

SPSM

Klargör inkluderingsbegreppet

• Från ”inkluderad””inkludering””inkluderingsarbete”

--för ökad inkluderingsförmågaökad måluppfyllelse

Social inkludering förutsätter ”tidig” inkluderingsförmåga i

förskola och skola, men ”dessa kan inte kompensera

ensamma.”

Per

Skoglu

nd

SPSM

Inkludering bör ses i ett sammanhang (Skoglund 2013)

1. Förutsättningar: Grad av politisk & chefsmässig involvering i samhällets och skolans osäkerheter och i idén

om vikten av att inkludera alla via stöd för professionellt lärande skapar ”kulturen”

2. Processen: Inkluderingsarbetets inriktning och organisering av: strukturer, processer och kompetens

3. Resultatet: medborgarens, elevens personliga involvering och utveckling =Eleven känner/uppfattar att

hon/han:

-är del i gemenskap

-tar del och lär

-har ökat kunskaperna

-vill, får och kan bidra i samhället

Per

Skoglu

nd

SPSM

Per

Skoglu

nd

SPSM

Modell för utvecklingSätt ihop ”tankarna” så att det blir

-begripligt för alla

-liktydligt med det som skall göras i vardagen och

-därmed följ skollagen…

”Inkludering=att de ansvariga för och i skolan ständigt strävar efter att öka sin samlade

förmåga att ta emot, se, förstå, anpassa, särskilt stödja….”

18

Konstruktiv ledning: verksamhetsprioritering

”Reaktivt särskilt stödja”

Proaktivt utvecklingsstöd -uppmärksamma

undervisa -utreda

& -utarbeta ÅP

möta extra -genomföra ÅP

erbjuda anpassa -följa upp ÅP

i riktning mot gemenskap, delaktighet, lärande och utveckling socialt och kunskapsmässigt inom en

sammanhållen skolverksamhet.

se/uppmärksammaförstå

Vi saknade länge solid kunskap!

En första kritisk utgångspunkt1

-900 träffar ”Successful schools”, men få

studier av relationen

inkluderingsförmågamåluppfyllelse

1. (Persson, B & Persson, E. 2012. Inkludering och måluppfyllelse – att nå

framgång med alla elever. Liber)

Göransson, K. & Nilholm, C. ”Conceptual diversities and empirical

shortcomings – a critical analysis of research on inclusive education.”

i European Journal of Special Needs Education. ss. 265-280

Per Skoglund SPSM

Svaren på skolframgång finns men måste skapas och återskapas lokalt:

Forskningsresultat i kontext

Systematiska Beprövad

översikter erfarenhet

Experimenterande,

kreativitet och mod

21

Övertro på systematiska översikter

-Ger ofta följande och ”självklara svar”: Framgångsrika ledare:

*går upp på morgonen (skämt!)

*tar ansvar för att verksamheten inriktas mot skolans mål

*driver personalens kompetensutveckling

*gör förändringar av kulturen och strukturen i skolan

*fokuserar på kärnprocesser –undervisning & elevers lärande

Det handlar om kunskap om VAD som är viktigt, men ger inte kunskap om HUR i så hög grad.

22

Därför är

• forskning i lokala kontexter utifrån jämförelser och

• exprimenterande byggt på kreativitet och mod

• som leder till skapande av beprövad erfarenhet (DoDeDi)

viktiga för att vi skall komma till en djupare förståelse för HUR

man t ex kan arbeta framgångsrikt med mål, riktning & kultur!

23

Förståelse: Inkludering bör ses i ljuset av svensk skolutveckling 2006-2019

-en mycket komplex process med delvis fel fokus och mycket av

snabba lösningar: ”mobila teamet” snarare än analys orsak-

verkan

”Oro, oordning”Omdömen som bot

men vad är orsaker som måste påverkas?

24

En fördjupning via SPSMs erfarenheter 2001-2017 Fallgropar------------------------------ Framgångsfaktorer

1. att låta ”inkludering” förbli mystiskt Begreppsklarhet/-modell

2. att gå framåt utan att veta hur det är och varför det är som det är Ingångsvärden/-analys

3. att lämna ifrån sig den svåra frågan” till någon vid sidan av

linjeorganisationen, d v s till ”special-” eller ”elevhälsan” Vardagsfokus 6-8 timmar

4. att glömma ”uppifrån och ner”-stöd Leda och stödja inkludering

5. att agera via ”objektivt ombud” Gör det själv, involvera

6. att inte ta tillvara på SUG- resp särskolekompetens ”Kompetenssäkra”

7. att bortse från osäkerheter och stöd för professionellt lärande Se osäkerhet, lyft tanken

8. att glömma barnen, eleverna i utvecklingsprocessen Ta utgångspunkt i elevers upplevelse

Vi ser brister i styrkedja och stödkedja

Nationell

lag/policyLokal

politikLokal

förv.ledning-Rektors

ledning--UndervisningElevlärande/

-resultat

------------------------------------Stödkedja-------------------------------------

Per

Skoglu

nd

SPSM

Reaktiva mönster dominerar som en följd (Skoglund & Stäcker 2016)

Jfr Särö skola

”Vi pratar om detta

varje år”

I grunden antas att vi kan ”dissiminera” och ”implementera” inkludering, digitalisering et c men

först kommer ”plementation” sen ”implementation”

”Det går inte att stoppa in nytt i gammalt!” (utan analys)

28

Tre steg för att skapa sammanhang för förbättring (Skoglund &

Stäcker 2016)

INVOLVERA UTFORSKA/JÄMFÖRA FÖRÄNDRA

HurdetÄR?

Varfördet är?

Idé om förändring

Behov avny kunskap

Effekter/förbättringar→ → → →

A. Lokal/egen kunskap B.Relatera till andras erfarenhet C. Kunskap och kunnande

& forskningsresultat för framtiden (A och B)

Nulägesanalys: Vidgad förståelsehorisont: Ökad förbättringförmåga

-eleverna (osäkerheter) -flera sätt att se ”utmaning” -nya sätt att leda & arbeta

-lärarna (osäkerheter) -flera perspektiv

-ledning (osäkerheter)

K

Ä

N

S

L

A

A

V

Förändring→

→

Alltså!

Pedagogiska verksamheter måste ta tag i det själva,

tillsammans…

Ingen annan har hela lösningen på gåtan om fungerande

samhälle, undervisning och lärande

Det handlar om hur vardagen och kärnverksamhet är 6-8 timmar

om dagen.

30

2019-

04-16

Per Skoglund

31

Inkludering= gå från fokus ”inplacering” till fokus ”systemets förmåga”

-att se, förstå, anpassa, stödja & utmana= skolans uppgift

-att eleven tror på sig själv, känner värde, lär sig och kan ta ansvar=skolans uppdrag

Se sekvensen i systemets förmåga

InclusiveCapacity- capability- Functioning? -latent -manifest -elevs prestationer &

-lagrad -i handling/praktik livskompetens

“Vi har 10 specialpedagoger, “Så här gör vi för att dra nytta “De här resultaten kan vi se av

3 psykologer…” av olika kompetenser i vardagen.” vårt sätt att verka.”

(Sen 1985; Skoglund, P., Pettersson, C., Leivik Knowles, B-M. 1996; Skoglund 2013; Watkins & Ebersold 2016:237)

32

Det svåraste är dock att gå från det enkla lärandet till det svåra lärandet

“Singled-loop- “Double-loop-

Learning” learning”

…att synliggöra traditioner och

dess osäkerheter i verksamheten!

Hur leder och organiserar vi egentligen en produktion där

drygt 1.600.000 ”elever” och

165.000 professionella möts?

-har vi den ledning, organisering och det stöd som behövs?

Per

Skoglu

nd

SPSM

Vår samlade kunskap om inkluderande och framgångsrik skolutveckling

har ökat markant de senaste 10 åren, men….

35

Lärdomar (European Agency 2014: Essunga, Flensburg, Wien, Ljubljana, Valetta)

Utgångspunkter Resultat

• Varierande kontext

• Varierande situation/läge

• Likartat händelseförlopp:

-markant utveckling av

verksamhet & resultat

från 2006-2012/13

• Skolutveckling=Inkludering=>Måluppfyllelse

1. verksamhetens förmåga att:

-se

-förstå

-undervisa

-extra anpassa

-särskilt stödja alla elever via

2. grundat i konstruktiv ledning och

3. proaktivt stöd

Mekanismer för förändring & förbättring:

1.”realiteten” 4. en tydlig, alternativ 5. behovet av förändrat

idé om skola & elev tänkande & handlande via

byggd på forskning -öppenhet, stöd, variation

Lärande & utveckling

2. sig själv som via acceptans av: 6. behovet av att bygga em

orsakande kraft starkare ”praktikgemenskap”

där man hjälps åt

3. att gå från ”resurser” 7. att professionell förmåga att

till ”resursanvändning” lära är grunden för elevers

(SingleDouble loop) lärande & skolans framgång

Per

Skoglu

nd

SPSM

Kärnan av allt vi vet om faktorer som är viktiga synes vara ”fokus”• Hur upprättar, upprätthåller och utvecklar man en fokuserad

verksamhet som håller fokus på att se, förstå för att anpassa

”stöd” för den andres lärande?

• Detta gäller genom hela systemets relationer från politiker till

elev och föräldrar.

• Skottland och Gislaved visar väg

38

Att öka allas måluppfyllelse: How to Raise All (European Agency 2017)

• Föräldrar som

resurs?

• Lokala aktörer

som resurs?

• Universitet som

resurs

• Nationella och

internationella

resurser?

PA

RT

NE

R N

ET

WO

RK

ING

-Konstruktivt

ledarskap?

-Positiv attityd?

-Tillitsfullt samarbete?

-Lärares

självförtroende?

-Elevers delaktighet?

-Proaktivt stöd?

Positiv & formativ

uppmärksamhet på

elever?

Flexibel

användning av

läroplan?

Anpassade ped.

strategier och stöd

Måluppfyllelse:

• Elevers

självförtroende?

• Elevers lärförmåga?

• Elevers kunskap och

livskompetens?

• Högre studier?

• Arbete?

Skolbaserade aktiviteter

Mycket handlar om självförtroende

Teacher´s learning Pupil´s learning

Achievment

Attainment ”I am… Attainment

Access ”I have done” ”I have done” Acess

Aspiration ”I do” ”I do” Aspiration

”I can” ”I can”

”I cannot”

Build on Sonia Blandfords thinking (Blandford & Knowles 2014; Blandford 2015) concering the pupils learning, and my combination with teacher learning build on experiences done at

Calderglen High, East Kilbride in the Raising the Acheivment for All Project by European Agency (Skoglund 2019)

40

”I cannot”

”Yet!” ”Yet!”

Fokus-spiralen-Gislaved

41

Erfaren ledare stödjer rektorer

fokuserat på skolförbättring

Rektorer fokuserar i par på

lokal förbättring genom

dialog

Stödfunktioner

integreras i arbetslag &

fokuserar vardagen

Lärare samarbetar &

fokuserar se, förstå,

anpassa, lära

Elever fokuserar sitt

lärande i klass

Fokusrum med stöd för elever som

behöver extra fokus

Tack för uppmärksamheten!

42

References

Ainscow,M., & Sandhill, A (2010) “Developing inclusive education systems: the role of organizational cultures and leadership.” in International Journal of Inclusive Education. 14 (4). Pp. 401-416.Allison, G.T. (1971) Essence of Decision. Little Brown & Co. Boston.Argyris, C. (1991) “Teaching smart people how to learn.”, in Harvard Business Review. May-June 1991. pp. 99-110.Aten, K., Howard-Grenville, J., & Ventresca, M.J. (2012) “Organizational Culture and Institutional Theory: A Conversation at the Border.” in Journal of Management Inquiry. 2012 21:78. DOI: 10.1177/1056492611419790.Blandford, S. and Knowles, C.. (2014) ‘Achievement for all: raising aspirations, access and achievement’, in M. Thomas (ed.). A Child's World – Contemporary Issues in Education. Aberystwyth: Aberystwyth University: Centre for Educational Studies, University of WalesBlandford, S. (2015) ‘Great Teaching – Is it enough?’ Education Today, 65 (2), 24–28Bühler, C. (1931), ”Kindheit u. Jugend.” 3. Aufl. Leipzig. Carrington, S., & Robinson, R. (2006) “Inclusive school community: Why is it so complex?” in International Journal of Inclusive Education. 10 (4-5). Pp. 323-333.Dyssegaard Brørup, C., Sørgaard Larsen, M. (2013): Evidens on Inclusion. Danish Clearinghouse for Educational Research Department of Education, Aarhus University.European Agency for Development in Special Needs Education. (2013) Organisation of provision to support inclusive education Literature Review.European Agency for Development in Special Needs Education. (2013a)”Meeting the needs of all learners – a school transformation Nossebro School, Essunga, Sweden, February 26th-28th 2013”. in ORGANISATION OF PROVISION TO SUPPORT INCLUSIVE EDUCATIONEuropean Agency for Development in Special Needs Education. (2013b) “Flensburg’s way of inclusion: a community of practice Visit to Flensburg, Germany11–14 March 2013”, in ORGANISATION OF PROVISION TO SUPPORT INCLUSIVE EDUCATIONHansen, O. & Qvortrup, L. (2013) ”INklusion i Danmark-hvilke konsekvenser har begrebsdefinitioner for den paedagogiske praksis.” in Paideia, Tidsskrift for professionel paedagogisk praksis, pp. 8-19 nr 05/13.Haug, P (2012) “Har vi ein skule for alle?” in Barow, T. and D. Östlund (ed) Bildning för alla. En pedagogisk utmaning. Högskolan i Kristianstad.Hicks-Monroe, S.L. (2011) ”A review of Research on the Educational Benefits of the Inclusive Model of Education for Special Education Students.” In Journal of American Academy of Special Education Professionals. Winter. pp 61-70.Hjörne & Säljö (2008) Att platsa i en skola för alla : elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Studentlitteratur. Lund. Kim, W.C., & Mauborgne, R. (2003) “Tipping Point Leadership.” In Harvard Business Review. April. pp 61-69.Köhler, Elsa. (2009). ”Den aktivitetspsykologiska bakgrunden. Allmänna utvecklingslagar”. 16 mars 2009.

Per

Skoglu

nd

SPSM

¨

Liljeroth, I., Engen, T., Larsson, J., Skoglund, P., Öfverholm, C. (2011) Verksamma verksamheter: Att bättre förstå, hantera och utveckla verksamheter för kvalitet och effektiv resursanvändning. Daidalos. Göteborg. Nes, K. (2013)”Norsk skole anno 2013: Ökende ekskludering under dekke av inkludering?” in Paideia, Tidsskrift for professionel paedagogisk praksis, pp. 40-51. nr 05/13.Nilholm, Claes; Göransson Kerstin (2013): Inkluderande undervisning-vad kan man lära av forskningen? FoU skriftserie nr 3. Specialpedagogiska skolmyndigh eten. Stockholm. Persson, B. (2001) Elevers olikhet och specialpedagogisk kunskap. Liber. StockholmPersson, Bengt, Persson, Elisabeth (2012): Inkludering och måluppfyllelse- att nå framgång med alla elever. Liber.Stockholm.Persson, Elisabeth (2012) ”Raising achievement through inclusion.” In International Journal of Inclusive Education. 1-16. DOI:10.1080/13603116.2012.745626Schein, E. (1993) ”How can organizations learn faster? The challenge of entering the green room”. In Sloan Management Review. Winter 1993. Schultz, M. (2012) ”Relationsships Between Culture and Institutions: New Interdependencies in a Global World.” in Journal of Management Inquiry. 2012 21:102. DOI:10.1177/1056492611419799Sen, Amartya (1985). Commodities and capabilities. Amsterdam New York New York, N.Y., U.S.A: North-Holland Sole distributors for the U.S.A. and Canada, Elsevier Science Pub. CoSigurðardóttir, A.K., Morris, A., Skoglund, P.,Tudjman, T. (2017) “Knowledge Partnerships between schools and Universities: Modelling the Process of Connection and Relations.” in Evidence & Policy. Skoglund, P., Pettersson, C., Leivik Knowles, B-M. (1996) Mellan krig och fred. Tre perspektiv på extraordinära händelser och svensk risk- och krishantering. Novemus, Högskolan i Örebro.Skoglund, P & Larsson, L-Å. (2004) ”Översyn av insatser för barn i behov av särskilt stöd i Alingsås. Specialpedagogiska institutet. Region Väst. Skoglund, P., Erkinger, V. (ed) (2007) ” A Collection of Ways to Understand and Promote Learning in Practice .”at: http://www.adam-europe.eu/prj/1433/prj/2008%2001%20PRODUCT%20AMS%20-%20Schwedisch.pdfSkoglund, P. (2011) Specialpedagogiska skolmyndigheten i kunskapsbildningens tjänst: Grunder för kunskapsbildning ur samhälls-/verksamhets-/ professionsteoretiskt perspektiv. Specialpedagogiska skolmyndigheten, GöteborgSkoglund, P. (2013): ”Inkludering och skolans osäkerheter – att stödja professionella att lära.” in Paideia, Tidsskrift for professionel paedagogisk praksis, s.20-29. nr 05/13.Skoglund, P. (2014a) ”Fundamental Challenges and Dimensions of Inclusion in Sweden and EuropeHow does inclusion benefit all?” in La nouvelle revue de l’adaptation et de la scolarisation - no 65 • 1er trimestre 2014Skoglund. P. (2014b) « Om mellanrummet mellan ’esse’ och ’essens’. Aktuellt och evigt på Aktualitetskonferensen 2014» Specialpedagogiskt Tidskrift, nr 2 , 2015.-Skoglund, P., Mauritsson, I., Lindström, J. (2015) ”Tolv kommuners arbete för att skapa inkluderande lärmiljöer- en analys av FoU-programmet och SPSMs stöd.” i Att forma skolan efter eleverna. Vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner. 2015:1. Styrgruppens rapport. www.ifous.se-Skoglund, P, & Stäcker, H, (2016), ‘How can education systems support all learners? Tipping-point leadership focused on cultural change and inclusive capability’, in A. Watkins & C. Meijer (eds). Implementing Inclusive Education: Issues in Bridging the Policy‐Practice Gap. London, Emerald Books.pp. 111-136.Skolverket 2013. “PISA 2012, 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap”Rapport 398.Ström, K. (2013) ”Excellens, likvärdighet och fokus på lärande-ett finländskt perspektiv på inkludering.” in Paideia, Tidsskrift for professionel paedagogisk praksis, pp. 30-39. nr 05/13.Szönyi, K & Söderqvist Dunkers, T-eds- (2012) ” Där man söker får man svar. Delaktighet i teori och praktik för elever med funktionsnedsättning” FoU skriftserie nr 2. Specialpedagogiska skolmyndighetenTetler, S. (2012) ”Undervisningsdifferentiering…som den inkluderade skoles store utfordring.” in Barrow, T & D. Östlund (ed) Bildning för alla. En pedagogisk utmaning. Högskolan i Kristianstad.Waldron, N., & McLeskey, J. (2010) “Establishing a collaborative culture through Comprehensive School Reform.” in Journal of Educational and Psychological Consultation. 20 (1). pp 58-74.Watkins, A. & Ebersold, S. (2016) “Efficiency, Effectiveness and Equity Within Inclusive Education Systems.” in in A. Watkins & C. Meijer (eds). Implementing Inclusive Education: Issues in Bridging the Policy‐Practice Gap. London, Emerald Books. pp. 229-254. Zilber, T.B. (2012) “The Relevance of Institutional Theory for the Study of Organizational Culture.” in Journal of Management Inquiry. 2012 21:88. DOI: 10.1177/1056492611419792.

170512