FRI VÄG¤g_häfte_arbetsmtrl.pdf · 2010-09-16 · FRI VÄG Räddningstjänst Skyldigheter - Rättigheter Det är alltid du som ansvarar för att din färd sker på ett traﬁ ksäkert

FRI VÄGSkyldigheter - Rättigheter



Innehåll

Sid 3 Trafi kförordning.

Sid 4 Angelägenhetsgrader.

Sid 5 Räddningstjänst.

Sid 6 Brådskande räddningstjänst.

Sid 7-9 Trängande fall.

Sid 10 Utryckningsfordon.

Sid 11 Larmanordningar.

Sid 12 Relativa hastighetsbestämmelser.

Sid 13 Trafi kolycka.

Sid 14 Utryckningsväg.

Sid 15 Skadeplats.

Sid 16-7 Stanna på väg.

Sid 18 Hastighetsanpassning.

Sid 19 Bromsteknik

Sid 20 Stoppsträcka / Tidsvinstteori

Sid 21 Fordon med hög tyngdpunkt.

Sid 22-23 Vägmärken.

Sid 24-26 11 kap Trafi kförordningen.

Sid 27 Kommentarer 11 kap.

[email protected]

ARBETSM

ATER

IAL


Trafi kförordningen (1998:1276)

Från denna regel fi nns inga undantag!Det gäller även utryckningsfordon som påkallar “fri väg”.

Du skall snabbt ta dig fram på ett trafi ksäkert sätt.

2 kap. Bestämmelser för alla trafi kanter:Grundbestämmelser.1 § För att undvika trafi kolyckor skall en trafi kant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna. Trafi kanten skall visa särskild hänsyn mot barn, äldre, skolpatruller och personer som det framgår har ett funktionshinder eller en sjukdom som är till hinder för dem i trafi ken. En trafi kant skall uppträda så att han eller hon inte i onödan hindrar eller stör annan trafi k. En vägtrafi kant skall visa hänsyn mot dem som bor eller uppehåller sig vid vägen. En terrängtrafi kant skall anpassa sin färdväg och hastighet samt sitt färdsätt så att människor och djur inte störs i onödan och så att skada på annans mark eller växtlighet undviks.

-3-

ARBETSM

ATER

IAL

11 kap. Trafi kförordningenBestämmelser om undantag vid trafi kövervakning, räddningstjänst m.m.

Med iakttagande av särskild försiktighet underlåta att följa föreskrift innebär att föraren får bryta mot föreskrifter som reglerar ordnandet av trafi ken om han eller hon gör det med särskild försiktighet.

1§, 2§, 3§, 5§,

Räddningstjänst

Brådskande utryckning för Räddningstjänst

6§

Trängande fall7§, 8§

Fordon som används vid räddningstjänst.

Fordon som används vid brådskande räddningstjänst.

Förare av utryckningsfordon får i trängade fall.


Angelägenhetsgrader

-4-

I Trafi kförordningen beskrivs tre angelägenhetsgrader, där räddningstjänst är den lägsta. Därefter brådskande räddningstjänst följt av trängande fall.

Vilka föreskrifter som föraren får bryta mot regleras i 11 kap. trafi kförordningen.Paragraferna står under varje “trappsteg”. Vilken angelägenhetsgrad som används ärförstås beroende av larmets art. I de fl esta fall avgör styrkeledaren angelägenhetsgrad,men föraren ansvarar för säker körning och att särskild försiktighet iaktages.

ARBETSM

ATER

IAL


Räddningstjänst

Det är alltid du som ansvarar för att din färd sker på ett trafi ksäkert sätt!

Exempel på trafi kregler som inte behöver följas vid räddningstjänst:

Räddningstjänst är den lägsta angelägenhetsgraden vid körning för räddningsuppdrag. Fordonen som används behöver inte heller ägas av räddningstjänsten, utan det räcker att de används av räddningstjänsten.

Denna angelägenhetsgrad innebär att du har rätt att bryta mot förbud som står i de lo-kala trafi kföreskrifterna. Det gäller dock ej avgiftsbelagda P-platser. Undantaget gäller bara om omständigheterna kräver det och särskild försiktighet iakttas.

Katt i träd - är kanske det mest klassiska exemplet på ett räddningstjänstuppdrag. Men det ska under-strykas att denna typ av arbete ofta bedöms som “djurägarens ansvar”.

Person instängd i hiss - Är ett annat exempel på räddningstjänst. Det fi nns människor som mår väldigt dåligt av att vistas i trånga utrymmen. De kan drabbas av ångest och panik.

ARBETSM

ATER

IAL

Den relativa hastigheten får aldrig överskridas!


Brådskande utryckning för Räddningstjänst

-6-

Detta är den mellersta angelägenhetsgraden för räddningsuppdrag.

Fordonet behöver inte vara ett utryckningsfordon. fordonet behöver inte heller tillhöra räddnngstjänsten, utan endast användas av denna. Det innebär att du vid inställelse för utryck-ning får köra med ditt privata fordon till brandstationen under den här angelägenhetsgraden.Angelägenhetsgraden medför att du får använda de rättigheter som fi nns vid räddningstjänst, dessutom tillkommer att du får överskrida hastighetsbestämmelserna såväl de skyltade som de som gäller för ditt fordon eller din fordonskombination.

Länspumpning.

Exempel på händelser som kan varabrådskande utryckning för räddningstjänst.

Skyltade hastighetsbestämmelser.(generella hastigheter)

Hastighetsbestämmelser som gäller förfordonet eller fordonskombinationen.

(absoluta hastighetsbestämmelser)

Exempel på trafi kregler som inte behöver följas vidbrådskande utryckning för räddningstjänst.

Djurräddning.

ARBETSM

ATER

IAL


Trängande fall

-7-

Detta är den högsta angelägenhetsgradenvid körning i räddningsuppdrag!

För att du skall få köra “trängande fall”, kan detsom exempel gälla att en person är i allvarlig fara eller att stora ekonomiska värden står på spel.

Du som förare av ett utryckningsfordon får då med iaktagande av särskild försiktighet, under-låta att följa de trafi kregler som gäller dig.

ett exempel på sådan regel är grundregeln i Trafi kförordningen § 1.

Som förare måste du dock alltid lyda polismans tecken.

Tänk på att körning i trängande fall endast får ske med utryckningsfordon, Detta enligt TF 11 kap 7 §.

Dessa vägmärken jämställs med “polis-manstecken”. Du måste följa dem även om din utyckning gäller trängande fall!

Trafi kförordningen 11 kap 6-8 §:6 § Bestämmelserna om färdhastighet i 3 kap. 17 §, 4 kap. 20 § och 9 kap. 1 § 6 samt sådana föreskrifter om färdhastighet som har meddelats med stöd av 3 kap. 17 §, 10 kap. 1 eller 14 § gäller inte när ett fordon används

1. vid brådskande utryckning för räddningstjänst eller sjuktransport enligt 6 § hälso- och sjukvårdsla-gen (1982:763),2. i brådskande yrkesutövning av polis- eller tullpersonal, personal vid kustbevakningen, läkare, sjuk-sköterska, barnmorska, veterinär eller personal inom Kriminalvården, eller3. i andra jämförliga trängande fall. Förordning (2006:1027). 7 § Förare av utryckningsfordon får i trängande fall med iakttagande av särskild försiktighet under-låta att följa föreskrifter som inte särskilt gäller honom eller henne. Föraren skall dock lyda anvisnin-gar av en polisman eller någon annan person som en myndighet förordnat att övervaka trafi ken eller ge anvisningar för denna. 8 § Förare av utryckningsfordon får i trängande fall kräva fri väg för fordonet genom att ge signal med föreskrivna larmanordningar. Föraren är trots signalerna skyldig att ta hänsyn till andras säkerhet.

I juridisk mening föreligger trängande fall när det är faraför liv, hälsa eller stor egendomskada.

ARBETSM

ATER

IAL

Utryckningskörning enligt”trängande fall” kan ske i två former:

•Med eller utan påkallande av fri väg.•Med eller utan larmanordningar.

Enligt Trafi kförordningen kan du påkalla friväg genom att använda blåljus och siren eller enbart blåljus.

Användning av ljus och signaler fritar inte dig som förare av utryckningsfordonet från skyldigheten att visa hänsyn till andras säkerhet.

Du får lov att köra mot rött ljus, även vid järnvägsövergång.Tänk dock på att du aldrig kan påkalla fri väg mot ett tåg eftersom det inte räknas som vägtrafi kant. Att passera en järnvägsövergång ställer

höga krav på dig som förare, inte minst på ditt omdöme!


-8-

Används inte larmanordningara kan du inte kräva att andra trafi kanter skall släppa fram dittutryckningsfordon eller stanna om det så skulle vara nödvändigtKörning enligt trängande fall ger dig rätten att köra mot rött ljusäven vid järnvägsövergång. Däremot kan du aldrig påkalla fri vägmot ett tåg eftersom detta inte räknas som vägtrafi kant.Det är naturligtvis inte heller möjligt att passera rött ljus vid t.ex.öppningsbara broar o.d.

Mellan två utryckningsfordon som båda har tjänsteuppdrag iträngande fall, gäller de vanliga trafi kreglerna.

ARBETSM

ATER

IAL


-9-

Några exempel på händelser som utgör trängande fall:

Allvarlig trafi kolycka. Brand i bostad/industri. Livräddning/drunkning.

Trafi kregler som du får bryta mot vid körning i trängande fall, utöver de rättighetersom du har vid körning i räddningstjänst och brådskande utryckning för räddningstjänst:

En vanlig missuppfattning är att förare av utryckningsfordon med påslagna blåljus och sirener alltid har företräde och rätten på sin sida.

Så är det inte!

ARBETSM

ATER

IAL


Utryckningsfordon

-10-

Fordonet blir alltså inte ett utryckningsfordon bara för attdet har utrustats med förskrivna larmanordningar!

För att ett fordon skall få användas som ett utryckningsfordon, krävs att det är upptaget i bilregistret som ett utryckningsfordon.

För att detta skall kunna ske, krävs att fordonet vid registreringsbesiktning har godkänts, eller i typintyg har angivits som ett utryckningsfordon.

ARBETSM

ATER

IAL

Användning av särskilda ljud- och ljussignaler fritar intedig som utryckningsförare från skyldigheten att visa

tillbörlig hänsyn till andras säkerhet!

Ett utryckningsfordon skall vara utrustad med godkända larmanordningar.

Lyktor med synligt kraftigt blått sken runt om.

Ljudanordning - siren - med vilken för ändamålet särskild signal kan avges.


Larmanordningar

-11-

ARBETSM

ATER

IAL


Relativa hastighetsbestämmelser

-12-

Att hålla rätt hastighet är viktigt. Både din egen och andras säkerhet kan riskeras om du inte behärskar ditt fordon och din framfart till 100 procent. I vissa fall kan du tillåtas att bryta mot någon trafi kregel eller lag, men den toleransen har inte naturen. Naturlagarna de tillåter inga undantag!

De fysiska lagarna sätter alltid gränser vad gäller ditt hastighetsval.Råder det till exempel halt väglag eller nedsatt sikt, får du inte köra fortare än att du hela tiden har full kontroll över varje situation. Tappar du herraväldet över ditt fordon så har du överskridit de “relativa hastighets-bestämmelserna” Följande bilder illustrerar några exempel på när de relativa hastighetsbestäm-melserna gäller.

Platser där barn uppehåller sig på eller intill väg.

När du närmar dig en busshållplats.

När du kör i tättbebyggt område och i vägkorsning.

I skarpa kurvor.

När du närmar dig ett vägarbete.

där det råder nedsatt sikt.

ARBETSM

ATER

IAL


OBSERVERA!Spår får under inga omständigheter utplånas vid en eventuell

sanering efter olyckan t.ex. spolas eller sopas bort.Polisman avgör således när sanering kan påbörjas.

Trafi kolycka

Om någon människa blivit skadad vid olyckan och skadan inte är obetydlig skall polis omedel-bart underrättas.

Har någon människa avlidit eller blivit svårt skadad får de inblandade fordonen inte fl yttas.Undantaget är om fordonens placering utgör mycket stor fara för andra medtrafi kanter. Det är viktigt att förhindra följdolyckor.

Står fordonen som är inblandade i trafi kolyckan endast till hinder för andra trafi kanterfår dom inte fl yttas från platsen.

Räddningspersonal, från den kommunala

räddningstjänsten, är oftast den personal som kommer först till en olycksplats. Det är inte ovanligt att de kommer före polisen. Livräddande åtgärder har självklart företräde framför alla andra åtgärder, därför kommer Trafi kförordningens bestämmelser i andra hand för räddningspersonalens del. I Trafi kförordningen står att varje trafi kant, som med eller utan egen skuld varit inblandad i trafi kolycka skall stanna kvar på platsen. Denna trafi kant skall i mån av förmåga och kunskap lämna hjälp åt de eventuellt skadade samt i övrigt medverka till att olyckan blir uppklarad.

-13-

ARBETSM

ATER

IAL


Utryckningsväg

-14-

När du väljer väg till en olyckplats eller brandplats ska du välja den som är snab-bast och säkrast med tanke på vilken tid på dygnet det är, vilken årstid det är. Hur det ser ut på ett visst vägavsnitt kan ju vara helt olika under sommar och vinter, dag som natt, rusningstid och icke rusningstid.

Rökutveckling eller gasutsläpp kan tvinga dig till ett helt annat vägval än du planerat. Håll reda på vindriktning om du är på väg till en olycka med farligt gods. Tänk också på att det kan förekomma en hel del väg och gatuarbeten. Var alltid uppdaterad på tillfälliga trafi kregleringar.

Allt detta kan motivera olika vägval till ett och samma ställe. Huvudregeln är att plane-rade utryckningsstråk ska följas så långt det är möjligt. Utryckningståget ska välja samma väg. Det fi nns på många ställen fasta utryckningsvägar som ska följas, men med tanke på ovanstående måste du var fl exibel i ditt tänkande när du väljer utryckningsväg

ARBETSM

ATER

IAL


Skadeplats på väg

-15-

I trafi kförordningen 47 § behandlas reglerna för stannande och parkering. Du hittar dom i 3 kapitlet “gemensamma bestämmelser”.

47§ Ett fordon får inte stannas eller parkeras 1. på sådan plats eller på sådant sätt att fara uppstår för trafi ken onödigtvis hindras eller störs, 2. i en korsning med järnväg eller spårväg, eller 3. på ett sådant sätt att vägmärken eller trafi ksignaler skyms.

Det fi nns inga undantag från denna regel!

Man tvingas ofta att stanna och ställa upp räddningsfordonen på ett sätt som inte följer regler-na. Detta gör man för att kunna genomföra de nödvändiga släckningsoch räddningsinsatserna.

ARBETSM

ATER

IAL


Att stanna på motorväg eller motortrafi kled

-16-

På motorväg eller motortrafi kled skall minst ett utryckningsfordon stanna innan/före skadeplatsen. Helst bör detta fordon vara stort och tungt eftersom det kommer att fungera som påkörningsskydd under tiden räddningsarbetet pågår. Övriga for-don stannar bakom/efter skadeplatsen, beroende på hur situationen på olycksplat-sen ser ut. Lampor med roterande eller blinkande sken skall alltid vara tända. Ett tips är att även använda räddningsfordonens varningsblinkers. Det gula ljuset har god synbarhet, speciellt vid nedsatta siktförhållanden.

Om olyckan skett på vägrenen eller i diket ska utryckningsfordonet ställas upp enligt bilden. Varn-ingskyltar sätts upp ca 200 meter från det första räddningsfordonet och se till att räddningspersonal eller material inte kommer ut i vägbanan. Finns det möjlighet så avdela en man till detta.

Om olyckan inträffat på körfältet närmast vägrenen skall utrycknings fordonen ställas upp på vägrenen som det berörda körfältet som visas på bilden. I väntan på polis kan en brandman stoppa upp trafi ken och lotsa den förbi han ska stå 25-50 m före det första utryckningsfordonet.Om möjligt avdelas en man som ser till att mate-rial och personal inte fi nns i öppna körfältet.ARBET

SMAT

ERIA

L

Om olyckan inträffat på körfältet närmast mittremsan ska utryckningsfordonen ställas upp på det berörda körfältet som visas på bilden. För övrigt gäller samma regler som redovisats.


Att stanna på annan väg

-17-

Med annan väg menas väg som inte är motor-trafi kledHär ställer man upp utryckningsfordonen som bilden visar.

Varningsskyltar sätts upp ca 200 meter från olycksplatsen i båda riktningarna. Låt även i detta exemplet en man avdelas för att se till att räddningspersonal och material inte kommer ut i det öppna körfältet.

Är vägen hårt trafi kerad eller själva olyckan berör en stor del av vägen.Stäng av trafi ken i bägge riktningarna i avvaktan på polis. Väntar du fram ytterligare räddningsresurser släpp fram trafi ken - en i taget från det håll som ytterligare resurser väntas.

Du ska alltid som komplement till blinkande och roterande blåljus ställaut varningstriangel på lämligt avstånd från olyckplatsen. Varningsblosskan även vara ett bra komplement. Varningstriangeln placeras minst100m och på samma sida. Vid backe eller krön ökas avståndet betydligt.ARBET

SMAT

ERIA

L


Hastighetsanpassning

-18-

Det är alltid du som kör som har det fulla ansvaret. Inte ens om du påkallar “fri väg” blir du friad från ansvar vid en olycka.

Att hastigheten på ett fordon har stor betydelse för bland annat hur lång stopp-sträckan blir råder inget tvivel. När det handlar om att rädda liv eller egendom, gäller det att så effektivt som möjligt ta sig fram till olycksplatsen. Däremot får du aldrig riskera andra människors säkerhet.Kom ihåg, hastigheten har oftast inte så stor betydelse som man tror för räddningsinsatsen som helhet.

Här är polisen som mitt i gatan.....

TidsvinstteorinDet kan vara bra att refl ektera över den tidsvinst man får vid en ökad hastighet.Är man dessutom medveten om den kraftiga ökningen av stoppsträckan som sker vid ökad fart, kan man ta bra beslut om hastighetsanpassning.Om du ökar din snitthastighet från 70km/h till 90km/h, hur mycket tid tjänar du på en mils körning ? Gissa gärna innan du vänder och läser svaret

70km/h = 19,6m/sek - 10 000m / 19,6 = 510 sek /mil90km/h = 25,2m/sek - 10 000m / 25,2 = 397 sek /mil

Tidsvinsten 113 sek 1min 53 sek ! ARBET

SMAT

ERIA

L


Bromsteknik

-19-

Vet du, att om hastigheten ökas till det dubbla så4-dubblas värmeutvecklingen i bromsarna vid inbromsning.

Ofta fi nns vägmärken uppsatta som talar om när du närmar dig en backe med brant lutning. Förbered dig då genom att sänka hastigheten i god tid och välj lämplig växel. Varvtalet då avgasbromsen är som mest effektiv brukar anges på fordonets varvräknare. Läs fordonets in-struktionsbok. Tänk på att det kan vara försent att växla ned i backen.

Hastigheten är alltid avgörande för hur lång stoppsträckan blir. Faktorer som reak-tionstid, fordonets vikt, väglag och skicket på bromsarna påverkar givetvis också den totala stoppsträckan. När du bromsar ett tungt fordon i en nedförsbacke uvecklas hög värme i fordonets bromsbelägg och bromstrummor eller skivor. Denna värmeutveckling kan leda till att bromseffekten succesivt minskar (så kallad fading).

Därför är det viktigt att du väljer rätt hastighet, och bromsar på ett systematiskt sätt så att bromsarna får en chans att kylas av emellanåt.

Aktivera fordonets avgasbroms eller retarder/telma redan där utförsbacken börjar. Låt inte hastigheten öka allt för mycket innan du bromsar.När du bromsar ska du ta ner hastigheten ordentligt innan du åter släpper upp bromspedalen. På så sätthinner bromsarna kylas av mellan inbromsningarna.Håll alltid rejält avstånd till framförvarande trafi k.ARBET

SMAT

ERIA

L


Stoppsträcka

-20-

Stoppsträckan är den sträcka som fordonet hinner färdas, från det att föraren upptäcker ett hinder på vägbanan tills fordonet står stilla. Stoppsträckan består av två delar, reaktionssträcka och bromssträcka.

Hastighet Reaktionssträcka Bromssträcka Stoppsträcka

10km/h 1 X 2,8 = 2,8 m 1 x 0,6 = 0,6 m 3,4 m

30km/h 3 x 2,8 = 8,4 m 9 x 0,6 = 5,4m 13,8 m

50km/h 5 x 2,8 = 14 m 25 x 0,6 = 15m 29,0 m

70km/h 7 x 2,8 = 19,6 m 49 x 0,6 = 29,4m 49,0 m

90km/h 9 x 2,8 = 25,2 m 81 x 0,6 = 48,6m 73,8 m

110km/h 11X2,8 = 30,8 m 121x0,6 = 72,6 m 103.4m

Hur lång är reaktionssträckan?Här spelar fl era faktorer in, hastigheten och förarens reaktionsförmåga.Den genomsnittliga reaktionstiden är ca en sekund.Hastigheten har därför en avgörande betydelse för hur lång reaktionssträckan blir

Hur lång är bromssträckan?Vid 10 km/h på torr asfalt blir brom-sträckan ca 0,6 m. Ökar du hastigheten till 20 km/h blir bromssträckan 4 gånger längre, eftersom bromssträckan ökar med kvadraten på hastigheten. Observera attstoppsträckan i detta fall är torr asfalt.

Vid en hastighet på 10km/h färdas bilen 2,8 meter på en sekund. Fördubblar du hastigheten till 20km/h multiplicerar du med 2 (2,8 X 2 = 5,6)

Stoppsträcka vid olika hastigheter (torr asfalt)

Observera att stoppsträckan mer än fördubblas mellan 70km/h och 110km/hVid 110 km/h behöver du i bästa fall hela sträckan av en fotbollsplan att stanna på!

Redan vid 70km/h kommer du till mittpunkten.ARBETSM

ATER

IAL


Fordon med hög och rörlig tyngdpunkt

-21-

Att köra en vätskefylld tankbil under “normala” förhållande kan innebära vissa risker. I utryckningskörning då hastigheten kan vara avsevärt högre ökar de fysiskakrafterna på fordonet väsentligt.Är tanken helt fylld är det den höga tyngdpunkten som medför största faran. Fordonet kan då lättare välta om du svänger i för hög hastighet. Är tanken endast fylld till häften kommer vätskan att i rörelse när fordonet rör sig och vikten från den “rörliga” lasten skjuter på for-donet i alla riktningar. Särskilt stor fara innebär det i cirkulationsplatser, då vätska skjuter på i sidled.

1. När du kör in i rondellen gör du en svag högersväng. Nu rör sig vätskan åt vänster i tanken.

2. Mitt i rondellen har du börjat svänga vänster vilket ger vätskan fart åt andra hållet. Hastigheten på vätskan har nu ökat och dess levande kraft är relativt stor.

3. När du kör ut ur rondellen gör du en högersväng. Nu far vätskan till vänster med ytterli-gare ökad kraft och utgör nu en stor fara. Kraften är mycket stor och kan med lätthet välta ditt fordon.

Förhöjd tyngdpunkt påverkar inte bara tankbilar. Även räddningstjänstens tungt utrustade katastrofbilar, hävare och maskinstegsbilar är vältningsbenägna i vissa situationer.

ARBETSM

ATER

IAL


Vägmärken

-22-

Som förare av ett tungt fordon måste du känna till vad alla vägmärken betyder.Dessa är ett utdrag av märken som berör speciellt tung trafi k, och de som är nytillkommna. Fullständig förteckning fi nns att beställa på vägverkets hemsida http://publikationswebbutik.vv.se/shopping/ShowItem____2524.aspx

lastbil

ARBETSM

ATER

IAL


-23-

ARBETSM

ATER

IAL

11 kap. Bestämmelser om undantag vid trafi kövervakning, räddningstjänst m.m.

1 § Fordon som används av polisen i tjänsteutövning får föras på gång- och cykelbanor samt på gågator om särskild försiktighet iakttas. Fordonet får inte föras med högre hastighet än 30 kilometer i timmen. En väg samt ett visst område eller färdled i terräng får användas trots bestämmelserna i 8 kap. 2 § och trots förbud eller inskränkning i rätten att trafi kera vägen, området eller leden enligt föreskrifter som med-delats enligt 10 kap. 1, 10 eller 14 § eller enligt 41 § väglagen (1971:948)1. i yrkesutövning av polis- eller tullpersonal, personal vid kustbevakningen, läkare, sjuksköterska, barn-morska eller veterinär,2. för transporter av sjuka personer till läkare eller sjukvårdsanstalt,3. vid räddningstjänst, eller4. i andra jämförliga trängande fall. Förordning (2007:101).

1 a § En väg får användas trots föreskrifter om förbud enligt 10 kap. 1 § av vägtransportledare under ett eskortuppdrag enligt lagen (2004:1167) om vägtransportledare, om den eskorterade transporten har med-givits färd på vägen. Undantaget gäller endast om omständigheterna kräver det och särskild försiktighet iakttas. Ett körfält eller körbana för fordon i linjetrafi k m.fl . får användas trots bestämmelserna i 8 kap. 2 §1. av fordon som används av ett auktoriserat bevakningsföretag i samband med transport av egendom,2. av fordon som används av personal inom Kriminalvården vid transport av frihetsberövade personer eller vid brådskande yrkesutövning. Förordning (2007:101).

1 b § Om särskild försiktighet iakttas och om omständigheterna kräver det får avvikelse göras från bestämmelserna i 3 kap. 6- 13 och 25 §§, 26 § andra och tredje stycket samt 29 §,1. av polispersonal vid eskort av vägtransporter som enligt särskilda villkor skall utföras med eskort, och2. av vägtransportledare under ett eskortuppdrag enligt lagen (2004:1167) om vägtransportledare. Förord-ning (2005:949).

1 c § Trots bestämmelserna i 4 kap. 22 § får följande fordon föras i en miljözon:1. Fordon som används i yrkesutövning av polis- eller tullpersonal, personal vid kustbevakningen, läkare, sjuksköterska, barnmorska eller veterinär.2. Fordon som används för transporter av sjuka personer till läkare eller sjukvårdsanstalt.3. Fordon som används vid räddningstjänst.4. Fordon som används i andra jämförliga trängande fall.5. Uttryckningsfordon i andra fall än som avses i 1-4.6. Fordon som defi nieras som veteranfordon i 2 kap. 2 § vägtrafi kskattelagen (2006:227). Förordning (2006:1208).

2 § Om särskild försiktighet iakttas och om omständigheterna kräver det får avvikelse göras från bestäm-melserna i 9 kap. 1 § första stycket 1-5 och 2 §,1. vid räddningstjänst och bärgningsarbete,2. i tjänsteutövning av polis- eller tullpersonal, samt3. av vägtransportledare under ett eskortuppdrag enligt lagen (2004:1167) om vägtransportledare. Förord-ning (2005:949).

Trafi kförordningen 11 kap. FRI VÄGSkyldigheter - Rättigheter

-24-

ARBETSM

ATER

IAL

3 § Terrängmotorfordon och terrängsläp får föras på väg trots bestämmelserna i 5 kap. 1, 4 och 5 §§1. i yrkesutövning av polis- eller tullpersonal, personal vid kustbevakningen, läkare, sjuksköterska, barnmorska eller veterinär,2. för transport av sjuk person till läkare eller sjukvårdsanstalt,3. vid räddningstjänst, eller4. i andra jämförliga trängande fall. Förordning (2002:943).

4 § /Upphör att gälla U:2009-01-01/ Förtur till överfart med sådan färja som enligt väglagen (1971:948) är väganordning har1. fordon som används vid brådskande utryckning för räddningstjänst eller vid sjuktransport enligt 6 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),2. fordon som används i brådskande yrkesutövning av polis- eller tullpersonal, personal vid kustbevakningen, läkare, sjuksköterska, barnmorska eller veterinär,3. fordon i linjetrafi k,4. fordon i taxitrafi k,5. fordon som används för skolskjuts och färdtjänst,6. fordon som används av personal inom Kriminalvården vid transport av frihetsberövade personer eller vid brådskande yrkesutövning, samt7. fordon som används av ett auktoriserat bevakningsföretag i samband med transport av egendom. Vägverket får meddela föreskrifter om förtur till överfart med färja för trafi kant som under större delen av året utnyttjar färjeleden till och från sin fasta bostad eller annan trafi kant om det fi nns sär-skilda skäl. Förordning (2006:1027).

4 § /Träder i kraft I:2009-01-01/ Förtur till överfart med sådan färja som enligt väglagen (1971:948) är väganordning har1. fordon som används vid brådskande utryckning för räddningstjänst eller vid sjuktransport enligt 6 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),2. fordon som används i brådskande yrkesutövning av polis- eller tullpersonal, personal vid kustbev-akningen, läkare, sjuksköterska, barnmorska eller veterinär,3. fordon i linjetrafi k,4. fordon i taxitrafi k,5. fordon som används för skolskjuts och färdtjänst,6. fordon som används av personal inom Kriminalvården vid transport av frihetsberövade personer eller vid brådskande yrkesutövning, samt7. fordon som används av ett auktoriserat bevakningsföretag i samband med transport av egendom. Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om förtur till överfart med färja för trafi kant som under större delen av året utnyttjar färjeleden till och från sin fasta bostad eller annan trafi kant om det fi nns särskilda skäl. Förordning (2008:1109).

4 a § Trots bestämmelserna i 3 kap. 47 § 3, 48, 52 eller 53 § får fordon stannas eller parkeras när det används1. av polispersonal vid eskort av vägtransporter som enligt särskilda villkor skall utföras med eskort, och2. av vägtransportledare under ett eskortuppdrag enligt lagen (2004:1167) om vägtransportledare. Undantagen enligt 1 och 2 gäller endast om omständigheterna kräver det och särskild försiktighet iakttas. Förordning (2005:949).


-25-

ARBETSM

ATER

IAL

5 § Trots bestämmelserna i 3 kap. 49 a § första stycket, 53 § 10, 54 eller 55 § 3, 8 kap. 1 § första stycket 2 eller förbud som har meddelats genom lokal trafi kföreskrift får fordon stannas eller parkeras när det används1. vid parkeringsövervakning som avses i lagen (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning m.m.,2. av polis- eller tullpersonal i tjänsteutövning,3. av personal vid kustbevakningen i tjänsteutövning,4. vid räddningstjänst,5. vid brådskande yrkesutövning av läkare, sjuksköterska, barnmorska, personal i hemsjukvården eller veterinär,6. vid transport av sjuka eller rörelsehindrade,7. vid eftersökning av vilt som kan ha skadats vid en viltolycka eller vid andra åtgärder i samband med en sådan olycka, eller8. av personal inom Kriminalvården vid transport av frihetsberövade personer eller vid brådskande yrkesutövning. Undantagen enligt första stycket 1-8 gäller endast om omständigheterna kräver det och särskild för-siktighet iakttas. Förordning (2007:101). 5 a § Trots bestämmelserna i 3 kap. 54 § och 55 § 3 eller förbud som har meddelats genom lokal trafi k-föreskrift får fordon stannas eller parkeras när det används av vägtransportledare under ett eskortupp-drag enligt lagen (2004:1167) om vägtransportledare. Undantaget gäller endast om omständigheterna kräver det och särskild försiktighet iakttas. Förordning (2005:949). 6 § Bestämmelserna om färdhastighet i 3 kap. 17 §, 4 kap. 20 § och 9 kap. 1 § 6 samt sådana föreskrift-er om färdhastighet som har meddelats med stöd av 3 kap. 17 §, 10 kap. 1 eller 14 § gäller inte när ett fordon används1. vid brådskande utryckning för räddningstjänst eller sjuktransport enligt 6 § hälso- och sjukvårdsla-gen (1982:763),2. i brådskande yrkesutövning av polis- eller tullpersonal, personal vid kustbevakningen, läkare, sjuk-sköterska, barnmorska, veterinär eller personal inom Kriminalvården, eller3. i andra jämförliga trängande fall. Förordning (2006:1027). 7 § Förare av utryckningsfordon får i trängande fall med iakttagande av särskild försiktighet underlåta att följa föreskrifter som inte särskilt gäller honom eller henne. Föraren skall dock lyda anvisningar av en polisman eller någon annan person som en myndighet förordnat att övervaka trafi ken eller ge anvis-ningar för denna. 8 § Förare av utryckningsfordon får i trängande fall kräva fri väg för fordonet genom att ge signal med föreskrivna larmanordningar. Föraren är trots signalerna skyldig att ta hänsyn till andras säkerhet. 9 § Föraren av ett fordon som används i spaningsverksamhet inom polisen, Tullverket eller Kustbevakningen, får, när det är oundgängligen nödvändigt för att fullgöra spaningsuppdraget, med iakttagande av särskild försiktighet underlåta att följa trafi kföreskrifter som inte särskilt gäller honom eller henne om det uppenbarligen kan ske utan fara för trafi ksäkerheten. Föraren skall dock lyda anvisningar av en polisman eller någon annan person som en myndighet förordnat att övervaka trafi ken eller ge anvisningar för denna. Förordning (2005:519).


-26-

ARBETSM

ATER

IAL


-27-

Kommentar till Trafi kförordningen Kap 11

De två “lägre” angelägenhetsgraderna räddningstjänst och brådskande utryckning för räddningstjänst kan köras med alla fordon som används av statlig räddningstjänst eller kommunal brandkår, det behöver alltså inte vara registrerade utryckningsfordon.

Det innebär t ex att en deltidsbrandman på väg till stationen vid larm har rätt att bryta mot hastighetsbestämmelserna (brådskande utryckning för räddningstjänst). Prejudikat i Göta hovrätt 1985, med tillägg att larmets art styr behovet av fart överträdelse, och att föraren skall iaktaga särskild försiktighet.

Om man blir inblandad i en olycka vid utryckningskörning ställs det större krav på utryck-ningsföraren än på den “vanliga” föraren. I trafi kförordningen står det att förare av fordon skall iaktta försiktighet vid körning, medan förare av utryckningsfordon skall iaktta särskild försiktighet vilket är hårdare juridiskt.

Den “högsta” angelägenhetsgraden trängande fall får bara köras med fordon som är registrerade som utryckningsfordon. Man behöver faktiskt inte heller kräva fri väg med larmanordningar, det är situationen som avgör (gäller främst polis och ambulans). Räddningstjänsten skall förstås helst “blinka” eller “blinka/tuta” vid trängande fall (från början var sirén nödvändig men numera räcker det med blåljus för att kräva fri väg). I juridisk mening föreligger trängande fall när det är fara för liv, hälsa eller stor egendomsskada. Nedan bedömningar för ambulanssjukvårdens val av angelägenhetsgrad.Hos räddningstjänsten är det oftast insatsledaren som bedömmer, efter larmets art valav angelägenhetsgrad.

Prio 1:Mycket brådskande ambulansuppdrag

Uppdrag där patienten bedöms ha akuta livshotandesymptom. Ambulansens förare bedömer behovet av snabb körning till platsen och påkallande av fri väg med siren eller blåljus, med hänsyn till angelägenhetsgraden, lokala trafi kförhållanden etc.

Prio2Brådskande ambulansuppdrag.

Patienten bedöms ha akuta men ej livshotandesymtom. Skall normalt ej betraktas som trängande.

Prio 3:Ej brådskande ambulansuppdrag

Uppdrag där rimlig väntetid ej bedöms påverka patientens tillstånd. I denna grupp återfi nns patienter som transporteras mellan sjukvårdinrättningar och sina hem.

(Hämtat ur Riktlinjer - Ambulansjukvårdens termer och begreppsdefi nitioner. Socialstyrelsen 2001)

ARBETSM

ATER

IAL



ARBETSM

ATER

IAL

Documents

FRI VÄG¤g_häfte_arbetsmtrl.pdf · 2010-09-16 · FRI VÄG Räddningstjänst Skyldigheter - Rättigheter Det är alltid du som ansvarar för att din färd sker på ett traﬁ ksäkert