Förslag till uppdragsbeskrivning gällande barn- och … · 2008. 10. 10. · En viktig uppgift för BUMM är de neuropsykiatriska utredningarna. Väntetiden för att få en neuropsykiatrisk

Bilagor 1 Uppdragsbeskrivning BUMM 2 Uppföljningsbilaga BUMM 3 WIM-enkät BUMM 4 Tjänsteutlåtande ersättningsmodell BUMM 5 It-bilaga BUMM 6 Allmänna Villkor BUMM

1 (4)

HSN 2008-10-21 p 7

Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-09-15

HSN 0808-0973

Handläggare:

Kajsa Westling

Förslag till uppdragsbeskrivning gällande barn- och ungdomsmedicinska mottagningar

Ärendet

I budgeten för 2008 fanns ett uppdrag till förvaltningen att ta fram en gemensam uppdragsbeskrivning, ersättningsmodell samt uppföljningsplan för länets barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM). I samband med detta har en översyn av uppdraget gjorts. Ärendet har beretts i programberedningen för barn och unga den 6 maj, 19 augusti och den 8 oktober.

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar

att godkänna bilagd uppdragsbeskrivning, uppföljningsplan samt IT-bilaga för barn- och ungdomsmedicinska mottagningar.

Förvaltningens synpunkter Bakgrund Ärendet berör de 23 barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna i länet. Av dessa tillhör 12 Karolinska universitetssjukhuset, 4 Södersjukhuset, 4 Stockholms läns sjukvårdsområde, 1 Sjukvården Salem Nykvarn Södertälje och 2 drivs i privat regi efter avknoppningar. Mottagningarna varierar mycket i storlek. Den största har 8 läkare, medan de minsta bara har en läkare. Totalt finns ca 70 läkare anställda på mottagningarna. Årskostnaden för BUMM uppgår till ca 152 mkr. Dessutom finns 18 privata barnläkare i länet. Behovsbeskrivning Det bor ca 409 000 barn och ungdomar mellan 0-17 år i Stockholms län. BUMM tar emot de barn som har behov av öppen pediatrisk specialistvård. Behovet av denna vård har ökat under senare år då allt fler patientgrupper hänvisas från barnklinikerna ut till närsjukvården. Dessutom har antalet

2 (4)


HSN 0808-0973

nyfödda barn ökat och fortsätter att öka varför också antalet läkarbesök och utredningar förväntas öka. En viktig uppgift för BUMM är de neuropsykiatriska utredningarna. Väntetiden för att få en neuropsykiatrisk utredning är idag lång på vissa mottagningar. I december 2007 hade ca 300 barn väntat på utredning i mer än 90 dagar. Barn och ungdom med obesitas tillhör idag mottagningarnas målgrupp men omhändertagandet variera mellan mottagningarna i länet. Vid 7 års ålder har 2-4 procent av barnen i SLL fetma. Detta motsvarar 450-850 barn. Tvärprofessionell behandling har prövats och gett positiva resultat. Ett införande av sådan behandling på alla BUMM innebär dock stora satsningar för att möta det omfattande behandlingsbehovet. Nuvarande uppdrag BUMMs uppdrag är att bedriva specialistvård med tonvikt på sjukdomstillstånd hos spädbarn, kroniskt sjuka och funktionshindrade barn. Akut sjuka barn, främst barn under sex månader och kroniskt sjuka barn som kräver barnläkare för utredning, behandling och vård men som inte kräver akutsjukvårdens resurser ska också tas emot. Barnläkarna har också i uppdrag att medverka i neuropsykiatriska utredningsteam. De största diagnosgrupperna på mottagningarna är astma och allergi följt av infektionssjukdomar och magtarmssjukdomar. Förändringar i uppdraget

• Neuropsykiatriska utredningar

Med anledning av Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut 2008-06-17 (HSN 0805-0678) om förbättrat omhändertagande av barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder föreslås följande förändringar för BUMM: De BUMM som får ansvar för neuropsykiatriska utredningar kommer, till skillnad från idag, att ha en psykolog knuten till mottagningen. Utredande enhet kommer också att ansvara för de fortsatta insatser barnet behöver avseende till exempel medicinering, intyg och liknande uppgifter som

3 (4)


HSN 0808-0973

kräver läkarnärvaro i behandlingen. Varje barn ska dessutom ha en patientansvarig läkare och en individuell vårdplan ska upprättas. Medel finns avsatta i budgeten för år 2009 för samordning och utökade beställningar av neuropsykiatriska utredningar för barn och ungdomar.

• Strukturerat omhändertagande av obesitas hos barn och ungdom

BUMM ska följa SLLs handlingsprogram mot fetma och övervikt. Handlingsprogrammet revideras av förvaltningen och förväntas vara klart i mars 2009. I handlingsprogrammet beskrivs ett successivt införande av en strukturerade behandlingsmodell för feta barn. Denna behandlingsmetod har tidigare prövats i ett projekt som nu utvidgas till flera mottagningar i länet. Detta ger en ungefärlig geografisk spridning av vård över länet. Ambitionen är att alla mottagningar på längre sikt ska erbjuda en strukturerad behandling av obesitas hos barn och ungdom.

• Enhetligt namn

BUMM benäms olika saker på olika mottagningar i länet. Förvaltningen föreslår att alla mottagningar ska kallas barn- och ungdomsmedicinska mottagningar då även ungdomar upp till 18 år går på mottagningen.

• Flexibel åldersgräns

I det nya uppdraget ges en möjlighet för individer med särskilda behov, tex. funktionshinder, att få vara kvar på mottagningen även efter man har fyllt 18 år. Vidare inkluderas ett krav på ett strukturerat överlämnande till annan vårdgivare när barnet närmar sig 18 år.

Ny ersättningsmodell Förslag till en ny ersättningsmodell har behandlats och godkänts i Allmänna Utskottet den 18 september (se bilaga för kännedom). Modellen består av 80% rörlig ersättning och 20% fast ersättning. Mottagningarnas verksamhetsinnehåll kommer att registreras enligt KVÅ-systemet (Klassificering av vårdåtgärder) där varje vårdåtgärd registreras enligt en specifik KVÅ-kod. KVÅ-registrering tillsammans med diagnosregistrering ligger till grund för efterföljande viktning i DRG-systemet (Diagnosis

4 (4)


HSN 0808-0973

Related Groups) där ersättning utgår per DRG enligt ett generellt definierat system. Ersättningsmodellen föreslås införas i skarpt läge 2010 för att säkerställa tillräckligt hög kvalitet i registreringen. Under 2009 kommer mottagningarna att skuggregistrera. Miljökonsekvenser av beslutet Beslutet medför följande konsekvenser för miljön: Förslaget förväntas minska verksamheternas miljöpåverkan då samtliga verksamheter får skärpta miljökrav i sina avtal, miljöuppföljningen förbättras och ett målrelaterat vite för miljöpåverkan införs. Jämlik vård En enhetlig uppdragsbeskrivning, ersättningsmodell och uppföljningsplan ger bättre förutsättningar för jämlik vård över länet. Jämlik vård kommer även att belysas när mottagningarnas verksamhetsinnehåll följs upp. Catarina Andersson Forsman

Olle Olofsson

Stockholms läns landsting UPPDRAGSBESKRIVNING Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning i närsjukvården Dnr 0808-0973 ADA xxx 2009 Sida 1 (6)

UPPDRAG FÖR BARN- och UNGDOMSMEDICINSK MOTTAGNING I NÄRSJUKVÅRDEN

1 Mål och inriktning Vårdgivaren skall erbjuda barn- och ungdomsmedicinsk mottagningsverksamhet i närsjukvården.

Målen för uppdraget är att:

• främja hälsa och livskvalitet hos barn och ungdomar i målgruppen genom att förebygga och tidigt åtgärda försämring av hälsotillstånd på grund av sjukdom eller handikapp inom ramen för uppdraget

• öka kunskapen om barns och ungdomars sjukdomar och problem genom konsultationer till andra vårdgivare och vårdgrannar. Samverkan skall leda till att alla barn och ungdomar omhändertas enligt LEON-principen (Lägsta Effektiva Omhändertagande Nivå)

• inom ansvarsområdet medverka till att avlasta barnklinikerna sådan vård som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser och verka för bästa möjliga barnmedicinska sjukvård och resursutnyttjande (LEON).

Verksamheten skall ge insatser med god kvalitet, god tillgänglighet, kontinuitet, gott och respektfullt bemötande och god service. Insatserna skall alltid ges i samråd med patienten och föräldrar eller vårdnadshavare.

Vårdgivaren skall följa FN: s barnkonvention och därtill hörande artiklar.

2 Målgrupper Verksamheten skall riktas till barn och ungdomar i åldrarna 0-17 år som har behov av bedömning, utredning, vård eller annan åtgärd där barnmedicinsk


kompetens, men inte sjukhusets resurser krävs. Målgruppen är bland annat barn och ungdomar med kroniska sjukdomar och/eller funktionshinder och tillfälligt sjuka barn som är yngre än sex månader.

Om särskilda skäl finns kan även ungdomar som fyllt 18 år tas emot på mottagningen.

3 Vårdtjänst I uppdraget ingår:

Mottagningsverksamhet

Verksamheten skall främst bedrivas via tidsbeställd mottagning. Akuttider skall erbjudas till barn yngre än sex månader samt till tillfälligt sjuka barn och ungdomar med kroniska sjukdomar och/eller funktionshinder.

Telefonrådgivning

Vårdgivaren skall erbjuda rådgivning per telefon i barnmedicinska frågor. Rådgivningen riktas till föräldrar/vårdnadshavare samt barn och ungdomar som tillhör mottagningens målgrupp.

Konsultationer till primärvården

Vårdgivaren skall ge konsultationer i enskilda patientärenden till allmänläkare och sjuksköterskor inom de verksamheter i primärvården som har avtal med Stockholms läns landsting.

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser

• Vårdgivaren skall delta i Stockholms läns landstings arbete med att utveckla strategier för förebyggande arbete där insatser kan förhindra ohälsa och sjukdom

• Vårdgivaren skall följa utvecklingen av ohälsan bland barn och ungdomar i målgruppen.

Hälsoundersökning av adoptivbarn

Vårdgivaren skall utföra hälsoundersökningar av nyanlända adoptivbarn.


Specialistinsatser i barnhälsovården

Vårdgivaren skall vid behov utföra läkarinsatser i barnhälsovården. Detta uppdrag regleras genom särskilda överenskommelser med ansvariga för barnhälsovården.

Utredning och behandling av barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder

Vårdgivaren skall: • tillsammans med barn- och ungdomspsykiatrin och övriga berörda

aktörer medverka i samverkansforum (remissgrupp) för gemensam remissbedömning samt ömsesidig konsultation kring barn och ungdomar med neuropsykiatriska frågeställningar

• ansvara för multiprofessionell utredning och diagnosticering av barn och

ungdomar med misstänkt neuropsykiatriskt funktionshinder som remitterats till eller på annat sätt aktualiserats inom vårdgivarens verksamhet

• ansvara för de fortsatta insatser barnet alternativt ungdomen behöver efter utredning avseende till exempel medicinering och intyg

• erbjuda varje barn och ungdom en patientansvarig läkare. Uppföljningsansvaret fram till 18 år ska vara tydligt för barnet alternativt ungdomen samt dess familj

För att upprätthålla en god kvalitet i verksamheten är målet att varje mottagning skall ha möjlighet/kapacitet att slutföra minst 35 neuropsykiatriska utredningar per år.

Barn och ungdomar med fetma

Vårdgivaren har ansvar för behandling av barn och ungdomar som har utvecklat fetma samt för överviktiga barn och ungdomar med särskilda riskfaktorer.

4 Läkemedel Vårdgivaren skall förskriva de läkemedel som krävs för behandling av verksamhetens patienter inklusive läkemedel för behandling av patienter med ADHD.


5 Tillgänglighet Verksamheten skall vara tillgänglig för barn och ungdomar som remitteras från andra vårdgivare samt för barn och ungdomar som tillhör målgruppen och vars föräldrar/vårdnadshavare själva kontaktar mottagningen.

5.1 Öppettider Vårdgivaren skall anpassa telefon- och mottagningstider efter krav på god tillgänglighet samt svara för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information om öppettider och tidsbeställning. Vid de tider då Vårdgivaren inte har öppet skall telefonsvarare ge information om mottagningens öppettider samt hänvisa till alternativa vårdgivare och/eller till Vårdguiden på Internet.

Tid för besök skall kunna bokas både via telefon och på mottagningen.

Verksamheten skall minst vara öppen under vardagar mellan kl. 08:00-17:00.

5.2 Kommunikation

God tillgänglighet skall finnas på telefon under hela öppettiden för rådgivning i barnmedicinska frågor och för bokning av tid. Finns inte möjlighet att svara skall meddelande kunna tas emot för kontakt senare samma dag eller nästkommande vardag.

Verksamheten skall vara tillgänglig per telefon för konsultation till primärvården under hela öppettiden.

5.3 Mina Vårdkontakter

Vårdgivaren skall vara ansluten till tjänsten Mina Vårdkontakter.

6 Kompetens För att utföra vård inom ramen för detta uppdrag erfordras läkare med specialistkompetens inom barnmedicin samt minst en sjuksköterska med specialistutbildning i hälso- och sjukvård för barn och ungdomar.

Vårdgivaren ansvarar för att psykologresurs är knuten till mottagningen.


Vårdgivaren skall ha tillgång till eller kunna hänvisa till logoped, arbetsterapeut, dietist och sjukgymnast.

7 Kunskapsbaserad vård Vårdgivaren skall följa för uppdraget tillämpliga nationella riktlinjer, SBU-rekommendationer, regionala samt lokala vård- och handlingsprogram. Aktuella vård- och handlingsprogram finns på Uppdragsguiden.

Vårdgivaren skall rapportera till relevanta kvalitetsregister. För detta uppdrag avses för närvarande BORIS (Barnobesitasregister i Sverige).

8 Samverkan Vårdgivaren skall känna till och följa de beslut, riktlinjer, överenskommelser och policies som rör samverkan mellan Stockholms läns landsting och andra huvudmän, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren skall delta i arbetet med att anpassa och utveckla dessa till lokal nivå.

Vårdgivaren skall samverka med andra vårdgivare och myndigheter i frågor som rör barns och ungdomars hälsa.

Rutiner skall finnas för samverkan med husläkarverksamhet, barnhälsovård, BUP, Handikapp & Habilitering, förskola, skola inklusive skolhälsovård och socialtjänst.

Vårdgivaren skall aktivt bidra till samverkan för patienter som har behov av vård och omsorg från flera vårdgivare och huvudmän. Vårdgivaren skall säkerställa att vårdkedjan, ur patient- och föräldraperspektiv är så sammanhängande som möjligt.

För samtliga barn och ungdomar som har en långvarig kontakt med Vårdgivaren (längre än 6 mån) skall en vårdplan upprättas i samråd med barnet eller ungdomen och dess föräldrar. Om barnet alternativt ungdomen berörs av insatser från flera vårdgivare/vårdgrannar ansvarar Vårdgivaren för att en


samordnad vårdplanering sker. I vårdplanen skall det tydligt framgå vem som ansvarar för vilken insats.

Vårdgivaren ansvarar för att det finns tydliga rutiner för överförande av vårdansvaret till annan vårdgivare då patienten fyller 18 år.

Stockholms läns landsting UPPFÖLJNINGSPLAN Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar

ADA xxx 2009 Sid 1(6)

Uppdragsgemensam uppföljningsplan Denna plan kan revideras årligen i en skriftlig överenskommelse mellan parterna.

Syfte Uppföljning syftar till att granska om Vårdgivaren uppfyller åtagandena enligt detta avtal. Uppföljning syftar också till att skapa en grund för gemensam ut-veckling av det uppdrag som Vårdgivaren arbetar med.

Uppföljning Uppföljning kan ske på olika nivåer. Detta dokument beskriver återrapportering av de nyckeltal1 som Beställaren kommer att följa Vårdgivaren på. Dessa nyckeltal kommer att ligga till grund för diskussioner vid uppföljningsmöte som skall äga rum minst en gång per år. Beställare åtar sig att skicka ut dagordning för uppföljningsmötet senast 2 månader före utsett mötesdatum. Fördjupad uppföljning, främst inom kvalitetsperspektivet, sker med hjälp av beställarrevisioner och utvärderingar. Beställaren meddelar Vårdgivaren vilka beställarrevisioner och utvärderingar som kommer att ske under aktuellt år. Uppgifter till uppföljning kommer att hämtas från befintliga register som Vård-givaren åtar sig att rapportera till enligt avtalets tillhörande informationsbilaga. Se bilaga Rapportering av verksamhetsinformation samt IT-relaterade frågor. Uppgifter som inte kan inhämtas från befintliga register inhämtas via en webbaserad inrapporteringsmall (WIM). Vårdgivaren ansvarar för kvalitets-säkring av de inrapporterade uppgifterna

Uppföljningsmodell Uppföljningsplanen är indelad i fem perspektiv enligt leverantörsuppföljnings-modellen, LUM, samt uppföljning av miljökrav. De fem perspektiven är:

• Behov • Prestationer • Kvalitet • Kostnader • Effekter

Uppföljningsperspektiven bygger på att det för en beställning av vårduppdraget föreligger ett behov i befolkningen av en viss vårdinsats/prestation. Avsikten med prestationen är att uppnå en effekt i patientens hälsa eller inom hälso- och sjukvårdsystemet. Prestationen är förknippad med olika kvalitetsaspekter och genererar även en viss kostnad för SLL.

1 Nyckeltal = Ett nyckeltal väger ihop information från minst två variabler, dvs att ett värde sätts i relation till något annat för att göra enheterna jämförbara.



Leverantörsuppföljningsmodellen, L.U.M

Kvalitet Kunskapsbaserad Säker Patient fokuserad Jämlik Effektiv Rimlig tid

För att en verksamhet skall kunna förbättras krävs att man vet hur den egna kvaliteten och de egna resultaten står sig i jämförelse med målet och i jäm-förelse med andras resultat. Nyckeltalen som preciseras i uppföljningsplanen kommer Vårdgivaren att kunna följa både på det egna resultatet över tid och jämföra sig med andra Vårdgivare med samma uppdrag genom beställarens webbaserade Leverantörsuppföljningsdatabas (L.U.D). I tabellen nedan framgår om nyckeltalet ligger till grund för målrelaterad ersättning (M), se ersättningsbilagan.

Behov Effekt Prestation Behov i befolkning Utförda och beställda Patienteffekter Vårdtyngd Systemeffekter Utförda ej beställda

Åtgärder

Kostnad Direkta Indirekta



Förslag till

Uppdragsgemensam uppföljningsplan för barnmedicinsk mottagning

Behov Nyckeltal Varför följs nyckeltalet

Frekvens Källa

Behov i befolkningen

Vårdtyngd Andel patienter med fetma Andel patienter med neuropsykiatrisk diagnos Andel patienter med astma/allergidiagnos Andel besök med tolk Andel akuta besök (oplanerade, inom 24 h)

Förklara olika resursåtgång hos vårdgivaren

Månatligen Månatligen Månatligen Månatligen Månatligen

GVR GVR GVR GVR GVR

Prestation Nyckeltal

Varför följs nyckeltalet

Frekvens Källa Grund-nivå

Bonus-nivå

Vites-nivå

%

Utförda och beställda

Mottagn.besök läkare/bef 0-17 år Mottagn.besök ssk/bef 0-17 år Mottagn.besök psykolog/bef 0-17 år Antal telefonkontakt/bef 0-17 år Tolkbesök/bef 0-17 år Antal slutförda neuropsykiatriska utredn./bef 0-17

Vårdkonsumtion används till planeringsunderlag samt för utveckling av ersättningssystem

Månatligen Månatligen Månatligen Månatligen Månatligen Månatligen

GVR GVR GVR GVR GVR GVR



Utförda ej beställda

Utförd volym/beställd volym Följsamhet till uppdraget

Månatligen GVR

Kvalitet Nyckeltal



Bonus-nivå

Vites-nivå

%

Kunskaps-baseradoch ändamålsenligvård Vården skall bygga på evidensbaserad kunskap och formas för att möta den individuella patientenbehov på bästa möjliga sätt.

Diagnosregistreringsgrad Andel registrerade patienter med diagnos fetma i kvalitetsregistret för BORIS

Underlag för att bl a följa patientgrupper i vårdkedjan Ökad rapportering stärker registrets nytta för forskning

Månatligen Årligen

GVR BORIS

x x x x

Säker vård Skador i samband med vård undviks genom ett aktivt förebyggande arbete.

Patientfokuserad vård Vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, önskemål och värderingar.

Effektiv vård Vården utformas och ges i samverkan med

Andel nya patienter för mottagningen av totalt antal

Följer att nya patienter tas emot

Månatligen

GVR



övriga vårdaktörer, så att onödig förbrukning av alla slags resurser undviks.

patienter Andel av astmapatienter som fått spirometri utförd

I enlighet med regionalt vårdprogram, allergi och astma hos barn och ungdomar

GVR

Jämlik vård Vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor till alla patienter oavsett kön, ålder, funktionshinder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning.

Samtliga nyckeltal där så är relevant redovisas resultat uppdelat på ålder, kön och geografiskt område

Ålder, kön och geografiskt område tas fram i samband med beställarnas nyckeltalsberäkning

Månatligen

Vård i rimlig tid Inga patienter skall behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som de har behov av.

Registreringsgrad i Centrala Väntetids Registret, (CVR) Andel patienter som väntat på första mottagningsbesök mer än 30 dagar Andel patienter som väntat på första mottagningsbesök mer än 90 dagar Andel mottagningar som är anslutna till Mina Vårdkontakter

Följsamhet till aktuell vårdgaranti

Månatligen Månatligen Månatligen Årligen

CVR CVR CVR Vårdguiden

x x x x



Kostnad Nyckeltal


Frekvens Källa Mål

Direkta kostnader

Uppdragskostnader/bef 0-17 år

Budget och kostnadsutveckling skall vara i balans.

Månatligen Rain-dance

Indirekta kostnader

Kostnad för läkemedel/bef 0-17 år Kostnad för hjälpmedel/bef 0-17 år Kostnad för sjukresor/bef 0-17 år Kostnad för med. service/bef0-17 år Kostnad för tolk/bef 0-17 år

Kostnadskontroll Månatligen Månatligen Månatligen Månatligen Månatligen

VAL RES FUMS

Effekter

Nyckeltal



Bonus-nivå

Vites-nivå

%

Patienteffekt Systemeffekt

Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning WIM-ENKÄT Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Sida 1(5) 2009

Barnmedicinsk mottagning Rapportering av nedanstående uppgifter skall ske senast den 31 januari påföljande år i den webbaserade inrapporteringsmallen, WIM. Mallen görs tillgänglig via en länk som sänds till Vårdgivaren per e-post och är öppen för rapportering under kalendermånaden januari. Rapportering kan endast ske vid ett tillfälle, närmare instruktioner kommer att medfölja e-posten.

Kvalitet Uppgifter

Definition

Mät-period

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård

Patientfokuserad vård

Säker vård

Finns rutin för avvikelsehantering? Om ja, omfattar rutinen - exempel på vad som är en avvikelse i verksamheten - dokumentation (t ex avvikelseblankett) - ansvarsfördelning för fastställande och åtgärd av orsakerna - ansvarsfördelning för att följa upp vidtagna åtgärders effekt - ansvarsfördelning för att sammanställa negativa

Definitioner enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården: - avvikelse negativ händelse eller tillbud - negativ händelse händelse som medfört vårdskada - tillbud händelse som hade kunnat medföra vårdskada - vårdskada lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakas av

2009


och positiva erfarenheter från avvikelsehanteringen - ansvarsfördelning för att återföra samman- ställningen av negativa och positiva erfarenheter från avvikelsehanteringen till verksamhetens personal och andra berörda - hur erfarenheterna från avvikelsehanteringen kan användas i det förebyggande riskhanteringsarbetet - hur förslag och klagomål från patienter, närstående och personal tas till vara - ansvarsfördelning för anmälningsskyldighet enligt Lex Maria - hur avvikelser som inträffat hos andra vårdgivare/ huvudmän och som har uppmärksammats i samverkan skall rapporteras Är rutinen dokumenterad? Finns rutin för riskhantering? Om ja, omfattar rutinen - identifiering av riskerna i verksamheten - analys och bedömning av riskerna i verksamheten - ansvarsfördelning för åtgärder av orsaker till riskerna - ansvarsfördelning för en särskild riskbedömning vid väsentliga förändringar av verksamheten Är rutinen dokumenterad? Finns rutin för hur nya metoder inom diagnostik, vård och behandling - introduceras, - implementeras

hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd - risk möjligheten att en negativ händelse skall inträffa Som stöd för händelse- och riskanalys kan ”Händelseanalys och riskanalys” Handbok för patientsäkerhetsarbete, 2005, användas. Denna är framtagen av Socialstyrelsen, Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF), Sveriges kommuner och landsting (SKL), Stockholms läns landsting och Landstinget i Östergötland Med nya metoder menas metoder som anges lämpliga att använda och är fastställda i SBU-rapporter, nationella riktlinjer och regionala vårdprogram

2009 2009


- följs upp Omfattar rutinen även hur inaktuella metoder skall identifieras och avvecklas? Är rutinen dokumenterad?

Effektiv vård Antal patienter med fetma som har en långvarig kontakt (längre än sex månader) med mottagningen och har en skriftlig vårdplan för vårdperioden Antal patienter med astma som har en långvarig kontakt (längre än sex månader) med mottagningen och har en skriftlig vårdplan för vårdperioden Antal patienter med neuropsykiatrisk diagnos som har en långvarig kontakt (längre än sex månader) med mottagningen och har en skriftlig vårdplan för vårdperioden

Miljöinsatser Läkemedel

Hur många anställda läkemedelsförskrivande medarbetare har deltagit i utbildningen ”Läkemedels miljöpåverkan”? - antal medarbetare med förskrivningsrätt. - varav som sedan 2005 deltagit i utbildningen ”Läkemedels miljöpåverkan” Hur många kg kasserade läkemedel exkl stickande, skärande och smittförande avfall skickades för destruktion under föregående år Hur många kg kasserade läkemedel inkl stickande, skärande och smittförande avfall skickades för destruktion

Enligt SLL Läkemedelscentrums definition, se Uppdragsguidlänkat till Janusinfo. Anges med antal. Anges med antal och andel. Endera fråga besvaras, inkl eller exkl stickande, skärande och smittförande avfall.

2009 2009


Styrmedel Miljökompetens

under föregående år Är Vårdgivaren miljöcertifierad enligt ISO-standard 14001 (eller EMAS/motsvarande)? Om ja: Datum för certifiering: Datum för senaste recertifiering Vilket certifieringsorgan har utfärdat certifikatet: AAA Certification AB BMG Trada Certifiering AB Bureau Veritas Certification DNV Certification AB LRQA Sverige AB SEMKO Certification AB SFK Certifiering AB SP Certifiering ÅF-TÜV Nord AB Annan: Antalet nu anställda: - varav antal som gått ”grundkurs i miljökunskap”

Små vårdgivare dvs de med en sammanlagd ersättning från beställaren understigande 15 Mkr/år kan som alternativ till miljöcertifiering ansöka om diplomering hos beställaren ( se uppdragsguiden) På anmodan ska kopia på certifikatet alternativt kopia på senaste revisionsbeslutet eller recertifieringsbeslutet skickas till Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning. Se uppdragsguiden för vidare information

2009

Patienteffekt Antal atsmapatienter som följts upp beträffande


hälsorelaterad livskvalitet med instrumentet EQ5D eller annat instrument

Bilagor Ev miljöbedömning

1 (5)

Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningen


LS

Handläggare:

Rune Ekman Landstingsstyrelsen

Ersättningssystem för barnmedicinska mottagningar i närsjukvården

Ärendet I detta ärende framläggs förslag till ersättningssystem för de barnmedicinska mottagningarna i närsjukvården, med införande den 1 januari 2009. Ärendet kommer att behandlas i centrala samverkansgruppen den xxxx 2008.

Förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår landstingsstyrelsen besluta

att godkänna förslaget till ersättningssystem för de barnmedicinska mottagningarna i närsjukvården

att ersättningssystemet införs from den 1 januari 2009

att fortlöpande utvärdera effekterna av ersättningssystemet

Verksamhet som omfattas Förslaget berör de 23 barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna i länet. Av dessa tillhör 12 Karolinska universitetssjukhuset, 4 Södersjukhuset, 4 Stockholms läns sjukvårdsområde, 1 Sjukvården Salem Nykvarn Södertälje och 2 drivs i privat regi efter avknoppningar. Mottagningarna varierar mycket i storlek. Den största har 8 läkare, medan de minsta bara har en läkare. Totalt finns ca 70 läkare anställda på mottagningarna.

2 (5)


LS

Årskostnaden för de barnmedicinska mottagningarna uppgår till ca 152 mkr. Utöver barnläkarna vid de barnmedicinska mottagningarna finns i öppen vård utanför sjukhus 18 privata barnläkare med anslutning till den nationella läkarvårdstaxan, vid 15 mottagningar. Vårdavtal har ingåtts med 11 av dessa läkare. Årskostnaden för barnläkare med vårdavtal eller ersättning enligt den nationella taxan uppgår till ca 35 mkr, exklusive medicinsk service.

Nuvarande ersättningssystem Alla landstingsdrivna barn- och ungdomsmedicinska mottagningar får nu ersättning genom ett årligt anslag. De två privata barn- och ungdomsmedicinska mottagningar ( i Täby och vid Stureplan) som har samma uppdrag om de landstingsdrivna har i det ena fallet 100 % rörlig ersättning och i det andra fallet ca 80 % rörlig ersättning. I de vårdavtal som ingåtts med barnläkare som är anslutna till den nationella taxan har ett antal åtgärder lagts till utöver de som finns i den nationella taxan. Den nationella barnläkartaxan innehåller endast 6 särskilda åtgärder utöver det s k normalarvodet.

Fördelning av barnläkare inom länet Barnläkarna vid de barnmedicinska mottagningarna är förhållandevis jämnt fördelade över länet och finns i alla kommuner utom de allra minsta kommunerna. Detta har dock medfört att mottagningarna i de flesta fall är mycket små och därmed sårbara. Av barnläkarna som arbetar enligt den nationella taxan eller med vårdavtal återfinns 8 i innerstaden och 10 i övriga länsdelar.

Målsättning med ett nytt ersättningssystem Utformningen av ett nytt ersättningssystem bör ske med målsättningen att - väntetiderna minskar - jämförbarheten mellan vårdenheterna förbättras

3 (5)


LS

- registreringen av verksamhetsinnehåll förbättras

Alternativa ersättningssystem Inför valet av framtida ersättningssystem har ett antal alternativ utvärderats. Den nationella läkarvårdstaxan har enligt ovan mycket få specificerade åtgärder utöver de besök som genererar ett sk normalarvode. Taxan är därför inte anpassad för den verksamhet som bedrivs på de barnmedicinska mottagningarna, med den tyngdpunkt på barn med kroniska åkommor och de allra minsta barnen som dessa mottagningar har. Registrering av verksamhetsinnehåll enligt KVÅ/DRG sker nu vid de lokala barnmedicinska mottagningar som tillhör Karolinska sjukhuset, samt vid mottagningen på Södertälje sjukhus. Sådan registrering sker således inte vid mottagningarna som tillhör Södersjukhuset eller SLSO. Ersättning enligt KVÅ/DRG sker redan vid sjukhusens öppenvårdsmottagningar för barn, såväl för planerade som akuta besök. Som ett alternativ till ersättning enligt KVÅ/DRG har diskuterats att utarbeta en åtgärdslista för de mest frekventa åtgärderna vid en barnmedicinsk mottagning och prissätta dessa åtgärder. Skälet för detta skulle vara att KVÅ-registreringen är tidskrävande och att systemet är onödigt omfattande för en barnmedicinsk mottagning i primärvården. Efter kontakt med Karolinska Universitetssjukhuset och Södertälje sjukhus kan konstateras att registreringen inte bedöms vara mer tidskrävande än att den kan motiveras av den detaljerade beskrivning av verksamhetens innehåll som KVÅ-registreringen ger. KVÅ-registrering föreslås påbörjas snarast möjligt vid de barnmedicinska mottagningar där detta inte redan sker. Registrering bör ha skett under ett års tid innan priser sätts. Erfarenheterna från införandet av KVÅ vid sjukhusen, med stora initiala svårigheter, talar för att en relativt lång tid av registrering krävs som underlag för prissättningen.

Fast ersättning Behovet av en viss andel fast ersättning i en verksamhet är beroende av hur väl den rörliga ersättningens olika typer av prissatta åtgärder täcker

4 (5)


LS

verksamhetens innehåll. Genom KVÅ-registreringen och efterföljande viktning i DRG-systemet kommer verksamhetens innehåll vid en barnmedicinsk mottagning att avspeglas relativt väl. För att täcka in även aktiviteter som inte är direkt patientrelaterade bör dock en viss andel av ersättningen att vara fast. Denna andel föreslås vara 20 %. Den fasta ersättningen fastställs efter det att verksamhetsvolymer överenskommits liksom priset på en DRG-poäng. Den erhålls genom att överenskomna vårdvolymer multipliceras med DRG-priset, varefter 20 % utgår som fast ersättning.

Prissättningen Även om KVÅ-registrering redan sker inom vissa av de barnmedicinska mottagningarna så har den inte skett med den uttalade målsättningen att den skall ligga till grund för framtida prissättning. Detta kan påverka kvaliteten i registreringen. Mycket talar därför att registrering bör ha skett under hela 2009 och att priser sätts till år 2010, med 2009 års kostnader och verksamhetsvolymer som grund. Med utgångspunkt från verksamhetsvolymer och kostnader för de verksamheter som redan registrerar verksamhetsinnehåll enligt KVÅ kan ett första preliminärt pris framräknas. Detta kan användas för en försöksverksamhet, med registrering och utbetalning under 2009.

Målrelaterad ersättning Målrelaterad ersättning föreslås utgöra 3-5 % av den totala årliga ersättningen och utbetalas efter redovisning av uppnådda kvalitetsmål. De kvalitetsmål som är ersättningsgrundande skall väljas ut bland de mål som ingår i avtalens uppföljningsplan. Den målrelaterade ersättningen bör utformas som en bonus för vårdenheter som uppnår mycket goda resultat på de i uppföljningsplanen angivna variablerna. Om vårdgivaren når specificerade bonusnivåer utgår bonus med i uppföljningsplanen angivna procentsatser. Om vårdgivaren inte når specificerade vitesnivåer föreslås vårdgivaren få betala ett vite med i uppföljningsplanen angivna procentsatser.

5 (5)


LS

Kostnadskontroll Ersättning efter prestation medför risker för en försämrad kostnadskontroll. För den rörliga delen av ersättningen måste ersättningstak finnas. Ett visst incitament bör finnas för att öka besöken även efter det att avtalade vårdvolymer överskridits. Ersättningsnivån däröver föreslås begränsas till 10 % av överenskomna ersättningsnivåer.

Administrativa konsekvenser (något om det tekniska införandet kommer)

Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning 1 (4) 2009 Bilaga xx Rapportering av verksamhetsinformation samt IT-relaterade frågor

1 Allmänt

I denna bilaga beskrivs de krav och anvisningar som avser verksamhetsrapportering och IT-relaterade frågor.

Dokumentet består av fem delar

Lokala IT-system

Gemensamma IT-tjänster i SLL

Verksamhetsrapportering

Gemensam vårddokumentation

SLLnet

I tabellerna under punkt 2-4 beskrivs de krav på användning av lokala IT-system, gemensamma IT-tjänster samt verksamhetsrapportering som är kända vid avtalets tecknande. Beställaren äger rätt att ändra, lägga till eller ta bort delar av dessa krav under avtalets giltighetstid.

System eller tjänst som är obligatorisk att använda är markerad med ordet Krav i vänstra kolum-nen. System eller tjänst som det är önskvärt att vårdgivaren använder är markerad med Önskvärt. System eller tjänst som är tillgänglig för vårdgivaren efter eget fritt val är markerad med Möjligt.

I Uppdragsguiden finns en detaljerad beskrivning av krav Vårdgivaren skall följa avseende information, termer, format, teknik, mm. Där framgår även eventuell transaktionskostnad eller andra avgifter som är knutna till användningen.

2 Lokala IT-system

Vårdgivaren skall, där så framgår av tabellen, använda IT-system för att utföra vissa uppgifter, till exempel föra journalanteckningar. Vårdgivaren har eget kostnadsansvar för dessa system.

Krav/ Önskvärt/

Möjligt

System eller tjänst Förut-sätter SLLnet

Krav Datoriserat journalsystem Nej

Krav E-fakturering Nej

Krav E-post1 Nej

Krav Åtkomst till Internet Nej

3 Gemensamma IT-tjänster i SLL

SLL tillhandahåller ett antal gemensamma IT-tjänster för att öka kvaliteten i informationen, underlätta informationssamverkan, effektivisera det lokala arbetet eller för att ge högre kvalitet i hanteringen av patienten 1 Vårdgivaren ska kunna kommunicera med Beställare och andra vårdgivare med e-post. Vårdgivare som har en

SLLnet-anslutning kan använda SLLs e-postsystem Lotus Notes.

Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning 2 (4) 2009 Bilaga xx

Krav/ Önskvärt/

Möjligt


Krav Beställningsportalen – Avser beställning av hjälpmedel Nej

Krav BoS2 Nej

Krav DRG-SLL3

Ja

Krav EDI-växel Nej

Krav EK – elektronisk katalog med uppgifter om verksamhet och personal Ja

Krav E-recept4 - Digital överföring av recept till Apoteket AB Nej

Krav FUMS – Uppföljning av kostnader för medicinsk service Ja

Krav HEJ – återrapportering av faktureringsunderlag Ja

Krav Kodservern5 Nej

Krav Läkemedelsinformation6 Nej

Krav PU – Personuppgiftsregister med utdelning av reservnummer Nej

Möjlighet RES – patientreskontra med påminnelsebrev mm avseende patientavgifter Ja

Krav Sjukresor – beställningsrutin Nej

Krav Uppdragsguiden – Information för vårdgivaren Nej

Krav Vårdguiden – Medverkan i Mina Vårdkontakter Nej

4 Verksamhetsrapportering

Verksamhetsrapporteringen syftar till att ge underlag för ersättning till vårdgivaren, för medi-cinsk uppföljning samt för uppföljning av volymer och produktivitet.

All information som rapporteras till SLLs centrala system skall följa de anvisningar avseende innehåll, terminologi, frekvens, mm som är publicerade i Uppdragsguiden. Vårdgivaren ansvarar för att all rapportering innehåller en verksamhetsidentifiering (kombika) som på ett korrekt sätt kopplar informationen till rätt uppdrag. Vårdgivaren skall ta del av loggar och information om avvisade poster för att kunna säkerställa att den information som tas emot av SLLs system är fullständig och korrekt. 2 Gemensamt system för remiss och svar. Kan användas fristående eller integrerat i journalsystemet. 3 Tjänst som utgående från diagnos och åtgärdskodifiering grupperar och skapar rätt ersättningskod. Används då

vården ersätts enligt DRG-systemet. 4 Normalt skall tjänsten vara integrerad med vårdgivarens lokala journalsystem. 5 Kodservern är SLLs gemensamma uppsättning av de kodsystem som skall användas vid all rapportering.

Vårdgivaren skall använda enbart de koder som är definierade i kodservern. SLL-ägd verksamhet ansvarar själv för att underhålla verksamhetsinformation i kodservern, i första hand kombikakoder med egenskaper. Övriga skall rapportera enligt Beställarens anvisningar om ändringar som skall föras in i kodservern.

6 Svensk Informationsdatabas för Läkemedel, SIL, kommer att integreras i befintliga journalsystem och skall användas som underlag vid ordination och förskrivning av läkemedel.

Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning 3 (4) 2009 Bilaga xx

Krav/ Önskvärt/

Möjligt


Krav CVR Centrala väntetidsregistret Nej

Krav GVR – rapportering av besök, vårdtillfällen, mm Ja7

Krav Nationella kvalitetsregister8

Nej

Krav Patientenkät (Beställaren ansvarar) Nej

Krav WIM – Rapportering av verksamhetsinformation som ej inhämtas på annat sätt Nej

Krav Vårdmarknad Nej

5 Sammanhållen patientinformation

För att effektivisera IT-användningen i vården behöver flera frågor lösas i samverkan mellan alla aktörer inom vården. Landstingen och kommunerna i Sverige har kommit överens med staten om en nationell IT-strategi för vård och omsorg.

Strategin innebär att:

• Informationen ska följa patienten och vara tillgänglig för behörig vårdpersonal oavsett var och när den skapats.

• IT-stödet ska vara lätt för personalen att använda.

• Informationen ska vara lättillgänglig för patienterna.

Inom SLL och nationellt pågår en intensiv utveckling av nya gemensamma IT-tjänster och an-passning av befintliga för att nå visionen.

I takt med att gemensamma funktioner blir tillgängliga kommer vårdgivare att erbjudas funktioner som t.ex. behörighetsadministrativ funktion som reglerar behörighet och åtkomst till patientinformation för att leva upp till den nya patientdatalagen, funktion för provtagningar, patientens uttagna läkemedel och på sikt den nationella patientöversikten. Vårdgivaren skall anpassa sina rutiner efter sådana förändrade krav, vissa funktioner kommer att vara obligatoriska såsom det regelverk som kommer att gälla för behörighet för att få tillgång till annan vårdgivares information vilket också medför att vårdpersonalen måste ha e-tjänstkort.

6 SLLnet

6.1 Rätt att använda SLLnet

SLLnet är SLLs gemensamma kommunikationsnät. Alla vårdgivare som har avtal med SLL har rätt att ha en anslutning till SLLnet. För vissa vårdgivare är denna rättighet även en skyldighet och är då kostnadsfri, se nästa punkt.

6.2 Kostnader för SLLnet

Anslutning till SLLnet är kostnadsfri för de vårdgivare som använder system eller IT-tjänster vilka i kapitel 2-4 är markerade med Krav. Kapacitet och servicenivå anpassas till vad som krävs för att klara den obligatoriska användningen av SLLnet. 7 Kommunikationsrutin som inte kräver SLLnet planeras vara i drift under 2008. 8 Samtliga kvalitetsregister presenteras i Uppdragsguiden med uppgift om vilka som är obligatoriska att rapportera

till för varje uppdragstyp.

Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning 4 (4) 2009 Bilaga xx Om det inte längre är nödvändigt att vara ansluten till SLLnet för att rapportera information enligt detta avtal kommer anslutningen till SLLnet att upphöra att vara en kostnadsfri tjänst.

6.3 Särskilda bestämmelser

Vårdgivare som är ansluten till SLLnet är skyldig att följa de säkerhetsbestämmelser som SLL har utfärdat. Dessa beskrivs i Uppdragsguiden.

1(15)

Kapitel 3 Allmänna villkor 2009

Allmänna villkor

1 Allmänna utgångspunkter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Den som söker hälso- och sjukvård skall få den vård, behand-ling och rådgivning som bedöms relevant i enlighet med vetenskap och beprö-vad erfarenhet. Vårdgivaren skall bedriva ett aktivt riskförebyggande arbete för att förhindra vårdskador.

Vården skall ges med respekt för alla patienters lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Verksamheten skall präglas av hög etisk med-vetenhet. Vårdgivaren skall tillhandahålla en vård på lika villkor oavsett kön, ålder, funktionshinder, social position, etnisk eller religiös tillhörighet samt sexuell identitet. Vården skall ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och dessa skall vägs in i de kli-niska besluten.

Landstingsfullmäktige har fastställt policydokumenten "Vård i Dialog", "Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting" samt ”Handikappolitiskt program för Stockholms läns landsting”, se Uppdragsgui-den (www.uppdragsguiden.sll.se). Dessa dokument skall säkerställa att vården utmärks av hög kvalitet och helhetssyn, där patienten och dennes närstående ges ett värdigt omhändertagande och gott bemötande samt visas omtanke och respekt.

Vårdens resurser skall användas på ett så effektivt sätt att de kommer så många behövande som möjligt till nytta. LEON-principen, som innebär att vård ges på lägsta effektiva omhändertagandenivå, skall tillämpas. Vården i Stockholms läns landsting (SLL) är indelad i följande nivåer:

– Vårdguiden på telefon och Internet med sjukvårdsinformation och sjukvårdsrådgivning samt råd och stöd för egenvård. Vårdguiden kan också lotsa patienten till rätt vårdnivå.

– Primärvården utgör första linjens hälso- och sjukvård för barn och vuxna – både för somatiska och psykiska sjukdomar, inklusive beroen-devård. Inom primärvården finns också jourverksamhet kvällar, nätter och helger.

– Specialiserad vård innefattar: öppen och sluten geriatrisk vård, öppen och sluten psykiatrisk vård inklusive barn- och ungdomspsykiatri och beroendevård, somatisk öppen och sluten vård utanför sjukhusen, öppen och sluten vård på sjukhusen, samt avancerad hemsjukvård.

– Högspecialiserad vård som framför allt ges vid universitetssjukhus.

http://www.uppdragsguiden.sll.se/upload/Hantera_Avtal/Konsultera_Lagar_Policies/Policies/Dokument/V%C3%A5rd%20i%20dialog%202004%20A4%20tryck.pdf

http://www.uppdragsguiden.sll.se/upload/Hantera_Avtal/Konsultera_Lagar_Policies/Policies/Dokument/Vardegrund_dok.pdf

http://www.uppdragsguiden.sll.se/

2(15)


2 Vårdgaranti Vårdgivaren skall tillämpa SLL:s vid varje tidpunkt beslutade besöks- och vårdgarantier och delta i uppföljningar av besöks- och vårdgaranti samt vänte-tider enligt Beställarens anvisningar, se Uppdragsguiden.

Vårdgivaren åtar sig att ha rutiner för information till patienter om deras rätt gällande vård- och besöksgarantier.

3 Patientnämnden Landstingets Patientnämnd handlägger ärenden som rör den hälso- och sjuk-vård som Vårdgivaren svarar för. Vårdgivaren skall snarast, och utan kostnad, ge nämnden den information och svar på ställda skrivelser som begärs.

4 Remisser Vårdgivaren skall följa de krav och regler SLL har för utfärdande av remisser, se Uppdragsguiden.

5 Tillgänglighet Vårdgivaren skall svara för att det finns lättillgänglig och lättförståelig infor-mation om öppettider och tidsbeställning. Vårdgivaren skall göra verksamheten i alla avseenden tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar, även kognitiva funktionsnedsättningar. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter skall vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Vårdgivaren skall följa Plan- och Bygglagens krav och Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder. Vårdgivaren äger inte rätt att utan Beställarens medgivande reducera tillgäng-lighet eller öppettider under semestrar, helger eller vid andra tidpunkter. Det skall vara möjligt för Beställaren, andra vårdgivare och samarbetspartners att kommunicera med Vårdgivaren via telefon, brev, telefax och e-post.

3(15)


6 Asylsjukvård Med asylsökande m.fl. avses i detta avsnitt asylsökande enligt lag 2008:344 Hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl. 4§. Asylsökanden skall erbjudas vård som inte kan anstå. Asylsökande och gömda som inte har fyllt 18 år skall erbjudas vård i samma omfattning som den som erbjuds den som är bosatt inom landstinget. För vuxna asylsökande finns i primärvården särskilda mottagningar. Kostnaderna för sjukvård enligt ovan faktureras Beställaren i särskild ordning, se Uppdragsguiden.

7 Katastrofsituation och höjd beredskap Vårdgivaren är skyldig att delta i totalförsvarsplanering, överläggningar och övningar för att kunna verka även under katastrofer, kriser och krig.

Vårdgivaren skall vid höjd beredskap, katastrof-, kris- och krigsläge samt epi-demiläge 3 (influensapandemi eller motsvarande katastrofläge) följa direktiv ställda av SLL för utförande av tjänsterna.

Vårdgivaren skall medverka vid av SLL organiserade övningar i sådan omfatt-ning att Vårdgivaren kan bedriva en fortsatt verksamhet även i kritiska lägen. Vårdgivaren skall lämna SLL de upplysningar som kan behövas för totalför-svarsplaneringen.

8 Ledningssystem för kvalitet och pati-entsäkerhet Vårdgivaren skall inrätta ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift Ledningssystem för kvalitet och pati-entsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:12.

9 Information och marknadsföring Vårdgivaren ansvarar för att informera om sin verksamhet till invånare, pati-enter, samverkansparter och andra intressenter.

Vårdgivaren ansvarar för att de egna uppgifterna i SLL:s Elektroniska Katalog (EK) är korrekta och aktuella.

Vårdgivaren ansvarar för att marknadsföring av verksamheten är saklig och följer Beställarens riktlinjer för marknadsföring, se Uppdragsguiden.

4(15)


10 Informationsmöten Vårdgivaren skall vara representerad på informationsmöten Beställaren kallar till.

11 Patientjournaler Vårdgivaren skall upprätta, hantera och bevara patientjournaler enligt gällan-de lagar och förordningar.

Vid utlämnande av kopior av patientjournal till patient skall Vårdgivaren följa SLL:s regler om avgiftsbeläggning vid utlämnande av kopior av allmän hand-ling.

Vårdgivaren skall, om patientens medgivande finns, utlämna kopia av patientjournal till annan vårdgivare som lämnar vård till patienten. Vård-givaren äger inte rätt till någon ersättning för detta.

Vårdgivaren skall i journalsystem registrera diagnoser och vårdkontakter en-ligt av SLL fastställd terminologi, se Uppdragsguiden.

Med patientjournal avses journaler oavsett vilka media de är lagrade på.

När en samordnad patientjournal blir aktuell skall Vårdgivaren följa komman-de anvisningar från SLL avseende detta.

12 Personal Vårdgivaren skall ha personal i sådan omfattning som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med Avtalet.

Vårdgivaren skall tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen.

Vårdgivaren skall skriftligen informera Beställaren om byte av verksamhets-chef.

Vårdgivaren ansvarar för att personal (inklusive vikarier och ersättare) inte uppbär ersättning från nationella taxan under den tid de är verksamma hos Vårdgivaren och utför tjänster enligt Avtalet.

Personal med patientkontakt skall tala och förstå svenska.

5(15)


13 Tystnadsplikt Vårdgivare skall tillse att även annan personal än hälso- och sjukvårdspersonal har samma tystnadsplikt som hälso- och sjukvårdspersonal. Detta gäller även underleverantörer och deras personal.

14 Underleverantör Om Vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av åtaganden enligt Av-talet skall Vårdgivaren ansvara för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget.

Vårdgivaren skall, på Beställarens begäran, lämna information om vilka un-derleverantörer som anlitas.

15 Medicinsk service Med medicinsk service menas tjänster inom laboratoriemedicin, radiologi, kli-nisk fysiologi neurofysiologi, gastrointestinal endoskopi, spermaprover, trans-fusionsmedicin samt nukleärmedicin. För medicinsk service där Vårdgivaren inte har hela kostnadsansvaret skall Vårdgivaren anlita leverantör av medicinsk service som SLL har avtal med . För medicinsk service där Vårdgivaren har hela kostnadsansvaret, skall Vård-givaren välja leverantör som har avtal med SLL eller är ackrediterad av SWE-DAC. Vårdgivare som bedriver eget närlaboratorium skall ha ackrediterat detta hos SWEDAC. Vårdgivare som utför så kallade patientnära analyser för egna patienter skall kvalitetssäkra analyserna genom avtal med laboratorium ackrediterat av SWE-DAC. För definition av patientnära analyser, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren är skyldig att följa anvisningar på Uppdragsguiden för kvalitetssäkring av de patientnära analyserna. Beställaren äger rätt att granska Vårdgivarens nyttjande av medicinsk service. Den vårdgivare som utfärdar remiss för en medicinsk serviceutredning är an-svarig för kostnaderna för denna, såvida inte annat framgår av detta Avtal, vårdprogram, VISS eller andra av SLL fastställda dokument. Vid utfärdande av remiss för en medicinsk serviceutredning skall på remissen anges Kombikakod för den egna verksamheten. Kombikakod för någon annan verksamhet får inte användas, se Uppdragsguiden.

6(15)


16 Läkemedel Läkemedelsbehandling skall ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. Valet av distributionsform skall ske utifrån den enskilda patientens medicins-ka situation. Kvaliteten vid läkemedelsbehandling av äldre skall särskilt beak-tas.

Vårdgivarens förskrivning skall ske i enlighet med de rekommendationer som utfärdas av eller förmedlas av såväl SLL:s centrala läkemedelskommitté (Läk-sak) som den lokala läkemedelskommittén, inklusive Kloka listan© och Kloka råd.

Det åligger Vårdgivaren att ta del av producentoberoende läkemedelsinforma-tion som förmedlas bland annat via Läksak och läkemedelskommittéerna samt på www.janusinfo.se.

Kontakter och samverkan med läkemedelsindustrin skall följa de avtal och överenskommelser som har träffats av SLL med berörda intressentorganisa-tioner, se Uppdragsguiden.

Upphandlade läkemedel och varor där SLL har rabatter skall användas om det inte finns medicinska skäl däremot.

Recept och hjälpmedelskort skall vara försedda med kvalitetssäkrad identifika-tion som innehåller personlig förskrivarkod och arbetsplatskod med koppling till Vårdgivarens uppdrag enligt Avtalet. Det åligger Vårdgivaren att tillse att Vårdgivarens arbetsplatskoder används på ett korrekt sätt.

Vårdgivaren skall planera för och införa förskrivarstöd så snart sådant finns tillgängligt i journalsystemet. För tillgängliga tjänster, se Uppdragsguiden.

Kassation av läkemedel skall ske på ett miljömässigt korrekt sätt.

Kliniska prövningar av läkemedel som genomförs av Vårdgivaren eller som Vårdgivaren medverkar i, skall senast vid start meddelas den lokala läkeme-delskommittén.

17 Hjälpmedel och visst förbrukningsma-terial Vårdgivare som i sitt uppdrag har att efter behovsbedömning eller vårdplane-ring förskriva hjälpmedel, förbrukningsmaterial eller näringsprodukter skall följa SLL:s anvisningar, regler och beställningsrutiner, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren skall vara väl förtrogen med aktuellt hjälpmedelsutbud, ”kloka hjälpmedelslistan” och tillhandahålla utrymme för hantering av bashjälpmedel till och från brukaren.

7(15)


Vårdgivaren skall informera brukare/anhörig om hantering av hjälpmedlet samt om kostnader för eventuell hyra.

Vårdgivaren ansvarar för att ta ut eventuell avgift av patienter/brukare för hjälpmedel enligt SLL:s beslut, se Uppdragsguiden. Avgiften skall tillfalla Be-ställaren.

18 Tolk Vårdgivaren skall, när så behövs, anlita tolk (inklusive teckentolk) samt ha ru-tiner för hur användning av tolk sker.

Vårdgivaren skall ha rutiner för att använda texttelefon.

19 Uppföljning Beställaren äger rätt att följa upp verksamhet och prestationer samt försäkra sig om att Vårdgivaren uppfyller sina åtaganden enligt Avtalet.

Vårdgivaren skall samverka med Beställaren i frågor som rör uppföljning och analys av verksamheten samt utveckling av vårdens kvalitet och effektivitet. Beställaren ansvarar för utformningen av uppföljningarna.

Beställaren äger rätt att genomföra beställarrevisioner för att säkerställa att Vårdgivaren fullföljer sitt uppdrag. Vårdgivaren skall medverka vid sådan be-ställarrevision och kostnadsfritt ställa material och dokumentation som er-fordras för revision till förfogande.

Vid granskning av journalhandlingar skall detta ske enligt gällande regler. Samtliga deltagare i en beställarrevision skall beakta gällande bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt.

Beställaren äger den rapport som kommer ur beställarrevisionen. Beställaren skall omgående tillställa och kommunicera rapporten med Vårdgivaren.

Beställarrevision omfattar även rätten att göra de kontroller som behövs för att bedöma om Vårdgivarens fakturering sker på korrekt sätt.

Resultatet från uppföljningarna kommer att användas för förbättrad beställar-styrning, underlag för benchmarking, kunskapsbaserade vårdval samt för att tillgodose rätten till demokratisk insyn.

8(15)


20 Patientenkäter Beställaren äger rätt att genomföra patientenkäter med den metod, frågeställ-ningar, tidpunkt och intervall som beställaren bestämmer. När Beställaren äm-nar genomföra patientenkäter ska Vårdgivaren medverka i framtagandet av det aktuella patientunderlaget. Beställaren äger resultaten av patientenkäten och rätten att publicera dessa.

21 Informationsförsörjning Vårdgivaren skall ha ett IT-stöd som ger effektivt stöd för vårdprocessen och en effektiv informationssamverkan med andra vårdgivare. För att möjliggöra en sammanhållen vårdinformation om patienten skall Vårdgivaren utforma IT-stödet utifrån IT-ramverket uttryckt i regler, riktlinjer och rekommenda-tioner med tillhörande beskrivande anvisningar som är styrande och norme-rande, se Uppdragsguiden.

Vårdgivaren skall rapportera verksamhets- och prestationsinformation samt diagnoser till Beställaren och tillsammans med Beställaren genomföra upp-följningar.

Vårdgivaren skall i all sin rapportering följa SLL:s anvisningar avseende kod-system, termer och begrepp, se Uppdragsguiden.

Vårdgivaren skall använda de IT-tjänster och i övrigt följa de krav som anges i Avtalet.

Vårdgivaren skall skydda sin information mot otillbörlig åtkomst och förstö-relse i enlighet med gällande lagar, förordningar och föreskrifter. Hur skyddet genomförs skall dokumenteras. Vårdgivaren skall på begäran kunna uppvisa denna dokumentation för Beställaren.

Vårdgivaren skall följa SLL:s gällande riktlinjer för informationssäkerhet, se Uppdragsguiden.

22 Lagar och förordningar samt SLL:s riktlinjer och policys Vårdgivaren ansvarar för att gällande konventioner, lagar, förordningar, före-skrifter och SLL:s egna riktlinjer och policys som på något sätt berör här avta-lat uppdrag följs.

Beställaren ansvarar för att på Uppdragsguiden tillhandahålla och konti-nuerligt uppdatera SLL:s riktlinjer och policys som hänvisas till i Avtalet.

9(15)


23 Meddelarfrihet Meddelarfrihet för anställda i landstingets förvaltningar och bolag regleras i svensk lag.

Det är väsentligt för Beställaren att anställda hos externa vårdgivare – vid be-drivande av verksamhet enligt Avtalet – omfattas av en liknande meddelarfri-het.

Vårdgivaren förbinder sig därför att, med undantag för vad som nedan anges, inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat meddelande till författare, utgivare eller motsvarande för offentliggörande i tryckt skrift eller radiopro-gram eller andra upptagningar. Förbindelsen gäller inte sådana meddelanden som avser företagshemlighet som skyddas av lagen om skydd för företagshem-ligheter eller omfattas av tystnadsplikt för Vårdgivarens anställda utanför det område som Avtalet omfattar och inte heller i vidare mån än vad som omfattas av meddelarfrihet för offentligt anställda enligt 16 kap. sekretesslagen.

Beställaren har rätt att säga upp Avtalet i förtid om Vårdgivaren i väsentligt avseende eller vid upprepade tillfällen brutit mot ovan angiven förbindelse.

24 Tillstånd Vårdgivaren skall ha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan an-mälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget.

För de fall myndighet skulle återkalla tillstånd, bemyndigande eller F-skattesedel skall Vårdgivaren omedelbart meddela Beställaren detta.

25 Försäkringar, ansvar och åligganden Försäkring som täcker skador enligt patientskadelagen tecknas av SLL.

Vårdgivaren är skyldig att utan kostnad tillhandahålla de intyg, utredningar och analyser som Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag behöver för sin handläggning av patientskadefall.

Vårdgivaren har fullt ansvar för sitt åtagande enligt Avtalet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas av åtagandet.

Vårdgivaren skall hålla Beställaren skadeslös om krav väcks mot Beställaren som en följd av Vårdgivarens handlande, eller underlåtenhet att handla. An-svaret gäller under detta Avtals giltighetstid och därefter under en period av tre år, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess preskription inträder.

Beställaren skall snarast underrätta Vårdgivaren om krav framställs mot Vårdgivaren som omfattas av föregående stycke. Beställaren skall inte utan

10(15)


Vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka Vårdgivarens ersättningsskyldighet. Beställa-ren är därtill skyldig att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot Beställaren framförs som omfattas av Vårdgivarens ersättningsskyldighet.

Vårdgivaren skall ersätta Beställaren för samtliga de kostnader och förluster som Beställaren förorsakas som en följd av Vårdgivarens fel eller försummelse.

Vårdgivaren åtar sig att teckna och vidmakthålla ansvars- och företagsförsäk-ringar enligt vedertagna normer, som håller Beställaren skadelös vid eventuell skada. Vårdgivarens ansvar är inte begränsat till de belopp som omfattas av de försäkringar som Vårdgivaren tecknat.

Vårdgivaren skall från tid till annan fullgöra samtliga åligganden avseende in-betalning av socialförsäkringsavgifter, skatter och avgifter.

26 Miljö Vårdgivaren skall i sin verksamhet enligt detta Avtal verka för att mins-ka sin skadliga miljöpåverkan och för att de i SLL:s miljöpolitiska pro-gram vid varje tidpunkt gällande miljömålen uppnås. För information om gällande miljöprogram och miljömål se Uppdragsguiden . Vårdgivaren skall samverka med SLL i miljöfrågor och, då SLL så be-gär, redovisa hur Vårdgivaren arbetar för att uppfylla SLL:s miljömål. Vårdgivaren skall för sin verksamhet enligt detta Avtal följa Beställarens an-visningar för ett gott miljöarbete och de specifika krav på insatser som finns angivna för verksamheten, se Uppdragsguiden.

27 Forskning, utveckling och utbildning Journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter skall vara till-gängliga för forskning. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader för Vårdgivaren regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mel-lan Vårdgivaren och den som begär ut uppgifterna. Vårdgivare skall medverka i kliniska prövningar. Detta åtagande regleras ge-nom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den som genomför den kliniska prövningen.

11(15)


Vårdgivaren skall tillhandahålla kliniska utbildningsplatser för vård- och medi-cinstuderande och utrymme för AT- och ST-tjänstgöring för läkare. Vårdgiva-ren skall i första hand ta emot studerande från utbildningar i Stockholms län. Vårdgivaren skall ansvara för att de kliniska utbildningsplatserna håller den kvalitet och inriktning som följer av examenskraven för respektive utbildning.

28 Efter Avtalets upphörande Beställaren och Vårdgivaren skall vid Avtalets upphörande samråda kring han-tering av patientjournaler, patientlistor, lokaler, utrustning och personal för att övergången till annan vårdgivare skall kunna ske utan avbrott eller brister i verksamheten.

När Vårdgivaren upphör att driva avtalad verksamhet i sin helhet, eller till viss del, skall patientjournalen överföras till annan av SLL anvisad hälso- och sjuk-vårdspersonal som framöver skall svara för patientens vård och behandling. Om journalen finns hos SLL skall istället en kopia av journalen överföras. Pa-tientens medgivande till sådan överföring skall finnas.

Vårdgivaren skall svara för att dokumentation upprättas vid överföring av pa-tientjournal så att journal kan följas.

För utförda tjänster enligt Avtalet gäller Avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter det att Avtalet upphört att gälla.

1

Ansökan om Auktorisering 2009

Ansökan om Auktorisering inom primärvård

Om vårdgivaren avser att ansöka om auktorisering för flera vårdområden eller i flera lokaler lämnas en ansökan per vårdområde och per lokal.

1. Vårdgivare som ansöker om auktorisering

Företagsnamn

- Organisationsnummer

- Postadress

- Postnummer och ort

- Telefonnummer

- Faxnummer

- E-postadress

Kontaktperson

- Telefonnummer (dir)

- E-postadress (dir)

2. Lokalisering

Vårdgivaren skall ange adressen där mottagningen ska vara lokaliserad.

2


3. Ansökan omfattar nedanstående vårdområden

Ansö-kan avser

Vårdområde Planerad driftstart

Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

200_-__-__

Barnhälsovård 200_-__-__

Mödrahälsovård 200_-__-__

Fotsjukvård 200_-__-__

Läkarinsatser i särskilda boen-den Ansökan avser:

Hela länet 200_-__-__

Nedan angivna kommuner/stadsdelar:

200_-__-__

Nedan angivna boenden:

200_-__-__

Logopedi Vårdgivaren har kompeterns och avser att arbeta med nedan markerade målgrupper:

Barn och ungdom under 18 år med språk- och tal-störning

200_-__-__

Barn och ungdom under 18 år samt vuxna med röststörning

200_-__-__

Barn och ungdom under 18 år samt vuxna med stamning

200_-__-__

Vuxna med neurologiskt betingad språk- och tal-störning

200_-__-__

Barn och ungdom under 18 år samt vuxna med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

200_-__-__

Medverkan i basteam vid ADHD-utredning avse-ende barn och ungdom under 18 år

200_-__-__

3


4. Omfattning (Ifylls endast av dem som avser att bedriva logopedi)

Ansökan avser en omfattning motsvarande procent av en heltid (om flera logopeder planeras arbeta på samma avtal kan en procentsats över 100 procent anges). Anmälan om ändring av omfattningen görs senast tre må-nader för ändringen på särskild blankett, se uppdragsguiden. 5. Auktorisationskrav

Ekonomisk stabilitet

För att Beställaren skall kunna bedöma om vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet skall följande handlingar skickas in till Beställaren.

Utländsk vårdgivare skall insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalning-ar.

Registreringsbevis

Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig of-ficiell myndighet (i Sverige Bolagsverket), högst sex månader gammalt. Kravet gäller inte för enskild firma som istället skall lämna kopia på F-skattesedel.

Kontrolluppgift från skatteverket

”Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling”, Skatteverkets blan-kett SKV 4820. Den skall vara ifylld av Skattemyndigheten och högst sex månader gammal. Nybildat företag behöver inte sända in denna blankett.

Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla re-sultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär.

Ifylls om tillämpligt

Vårdgivare som har ett nystartat företag skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran till-handahålla en finansiell säkerhet (t.ex. lämna bankgaranti eller koncernga-ranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finan-siär.

4


Ifylls om tillämpligt

Under tecknad vårdgivaren skall åta sig att ingå det avtal för auktorisation av mottagning som återfinns i kapitel 2 i regelboken (”Auktorisationsavta-let”) och därvid följa Regelboken för den verksamhet som ska bedrivas. Om ansökan inkommer efter den 1 september åtar sig vårdgivaren även att följa den Regelbok som gäller för nästkommande år.

Undertecknad vårdgivare skall åta sig att följa Regelboken för den verk-samhet som skall bedrivas.

Undertecknad vårdgivaren skall försäkra Beställaren att vårdgivaren är medveten om att Beställaren kan återkalla auktoriseringen för en mottag-ning om vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Ort Datum Underskrift Namnförtydligande, adress och telefon

Ansökningsblankett ska ha inkommit till HSN förvaltningen på adress nedan senast tre måna-der före planerad driftstart. Märk kuvertet med Vårdval.

Registratorn HSN-förvaltningen Box 6909 102 39 Stockholm

Besöksadress: Hantverkargatan 11 B, Stockholm

Documents

Förslag till uppdragsbeskrivning gällande barn- och … · 2008. 10. 10. · En viktig uppgift för BUMM är de neuropsykiatriska utredningarna. Väntetiden för att få en neuropsykiatrisk