Förstudie inom Grön Rehabilitering

En omfattande forskning visar att det är läkande att vistas i natur och bland djur. Det är en viktig pusselbit i en rehabiliteringsprocess vars mål är att återanpassa en

långtidssjukskriven tillbaka till arbetslivet igen.

Förstudierapport genomförd av Karin Jochnick Sandell, Hushållningssällskapet Väst 20060626 Finansierad av LBU-medel via Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Prytz fond

Innehållsförteckning Sid Sammanfattning och rekommendation 4 Bakgrund och analys av problem 6 Metod och avgränsningar 6 Samarbetspartners 7 Syfte 7 Mål 7 Aktiviteter 7 Vad påverkar vårt hälsoläge? 8 Definition av ”Grön Rehabilitering” 9 Behov och efterfrågan av grön rehabilitering 9 Byggstenar 12 Kriterier 13 Enhetlig syn på kriterier 14 Empati och professionell hållning 14 Typ av miljö för grön rehabilitering 15 Målgrupper 15 Faktorer för framgång 16 Faktorer som försvårar arbetet 16 Utvecklingsmöjligheter 17 Slutsatser och framtida möjligheter 18 Vad händer på rehabiliteringsfronten i Sverige 20 Socialstyrelsen 20 Samverkan mellan arbetsförmedlingen och försäkringskassan 21 Arbetslivsinriktad rehabilitering – NU-Sjukvården 21 Länsarbetsnämnden (LAN) 22 Länsstyrelsen 22 Arbetslivsresurs 22 Fyrbodalinstitutet 23 Målgrupper som myndigheter och organisationer vänder sig till 23 I vilket stadie erbjuder de olika aktörerna rehabilitering? 24 Uppföljning och samverkan inom rehabilitering 26 Det finns olika system för uppföljning och samverkan inom rehabiliteringsområdet. Vi har valt att lyfta fram ett par exempel på detta: 26 SUSAM är ett system för uppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet. 27 Finansiell samordning 27 Projekt och verksamheter som driver grön rehabilitering 27 Mål 33 Målgrupp 34 Bilagor 1 Projektbeskrivning – förstudie inom Grön Rehabilitering 2 Försäkringskassans kvalitetskrav 3 Arbetsprövning/praktik Grön rehab i Arbetslivsresurs regi 4 Naturlig Laddning - Kriterier för certifiering 5 Dokumentation från nätverksträff inom grön rehabilitering-rekreation 6 Projektbeskrivning Grön Kraft 7 Gränsöverskridande pilotprojekt inom grön rehabilitering och terapeutisk rekreation 8 Försäkringskassans organisation och arbete – utdrag ur föredrag från FK

2

Bilagor forts. 9 Utmattningssyndrom – stressrelaterad psykisk ohälsa 10 Pilotprojekt i samverkan mellan FK och AF 11 Arbetslivsinriktad rehabilitering 12 Arbetslivsresurs – din samarbetspartner 13 Arbetsprövning/praktik Grön rehab i Arbetslivsresurs regi 14 Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 15 Partnerskap Alnarp 16 Naturlig laddning har hälsofrämjande och ej rehabilitering som inriktning 17 Du växer i en trädgård – Alnarps Rehabiliteringsträdgårdar 18 Hur kan rehabiliteringsträdgården hjälpa patienter med utmattningssyndrom? 19 Dokumentation seminarie grön rehabilitering

Ett varmt tack för er alla som medverkat, i arbetet med förstudien och som gjort den möjlig, ingen nämnd och ingen glömd.

3

Sammanfattning och rekommendation Det finns omfattande forskning som visar att det är läkande och stärkande att vistas i naturen. För personer som är långtidssjukskrivna, långtidsarbetslösa eller de som står i riskzonen anses detta vara en väg att snabbare komma tillbaka till arbetslivet igen. Grön rehabilitering kan innebära att man arbetar med rehabilitering, vård, habilitering, friskvård och omsorg, kopplat till natur, trädgård och/eller djur. Man har en utomhusbaserad verksamhet där man använder allt från vild natur till kulturlandskap som resurs. Trots mycket forskning om dess läkande effekter är Grön rehabilitering endast i början av sin etablering. De som blir föremål för grön rehabilitering är till stor del personer som fått utmattningsdepression. På grund av det regelverk som finns kan myndigheterna ibland gå in och bryta en rehabilitering för att personer skall tillbaka till sitt gamla arbete eller till ett annat arbete. Ofta leder detta till att personen inte klarar av att komma tillbaka till sitt gamla arbete och hamnar i en ny sjukskrivningsperiod och det kan då bli en ny rehabiliteringsperiod. Ett exempel är att av personer som varit på Restad Gård Trädgårdar har 100 % av de som varit där så länge som de har önskat har gått ut till ett annat arbete eller utbildning. Av dessa är det inte någon som har gått tillbaka till sjukskrivning igen. 50 % av de personer som varit på rehabilitering har haft möjlighet att kunna stanna kvar så länge som de själva önskat. 50 % har blivit utplockade mot egen vilja, av dessa är det 20-25 % som gått tillbaka till sjukskrivning. Ett exempel är en person som blev utplockad och fick en tjänst i en kassa. Efter en vecka var hon sjukskriven igen. Företag/verksamheter, som endast har haft denna verksamhetsgren har haft svårt att nå en överlevnad. Det har krävts en eller flera verksamhetsben att stå på där man har kunnat ha grön rehabilitering som en del, för att ha kunnat nå en överlevnad. Att som ensam företagare kunna driva ett helt koncept inom grön rehabilitering är också svårt. Ett stort problem som har finns är hur företag kan nå ersättning för den insats de lägger i verksamhet kring grön rehabilitering. De företag som har gjort försök till att driva den här typen av verksamhet har lagt ett åtskilligt antal ideella timmar i verksamheten. I denna förstudie har en inventering gjorts, i syfte att undersöka om det finns förutsättningar att kunna skapa ett koncept och aktörssamverkan mellan olika aktörer i Bohuslän och Dalsland samt att undersöka möjligheterna till att skapa nya arbetstillfällen och kombinationsverksamheter på landsbygden. Det är viktigt att man kan skapa samverkansformer mellan olika aktörer och koppla ihop olika kompetenser för att kunna tillgodose det behov som finns inom rehabiliteringsområdet. Kopplingen till naturen är en nyckelfaktor i rehabiliteringsprocessen. Genom en aktörsamverkan finns det goda förutsättningar att kunna lyckas. Bland de aktörer som, under studien uttryckt en önskan att vara med i ett nätverk finns det olika kompetenser och olika pusselbitar som möjliggör att bygga upp olika koncept. Det finns ett stort behov att kunna minska tiden för sjukskrivningar och sjukskrivningstalen i Västra Götaland. Grön rehabilitering kan vara en viktig del och pusselbit på väg tillbaka i arbetslivet igen. Försäkringskassan har helhetsansvar för området rehabilitering i Sverige idag. Men det finns även andra intressanta målgrupper att vända sig till såsom företag, Försäkringsbolag, Kommuner, Arbetsförmedling, Företagshälsovård, Arbetslivsresurs, Arbetsgivarringar m.fl. Det finns ett stort intresse och behov av att skapa en aktörsamverkan och på så sätt kunna koppla ihop olika kompetenser och tillsammans kunna tillgodose det behov som finns.

4

Sammanlagt är det ca 80 företagare och organisationer som har anmält intresse av att vara med och bygga upp ett nätverk i Bohuslän och Dalsland. Även företagare utanför detta geografiska område såsom i Värmland, Göteborg, Trollhättan och Vänersborg har visat intresse. Det finns ett flertal verksamheter som idag påbörjat ett arbete inom grön rehabilitering. Byggstenar och kriterier som är viktiga i arbetet med grön rehabilitering är beroende av om man arbetar med förebyggande friskvård eller rehabilitering samt vilken målgrupp man väljer att vända sig till. Det är viktigt att allt arbete är seriöst. En slags certifiering är bra som kan säkerställa en säker kvalitetsnivå. Bland de faktorer som är viktiga i arbetet med grön rehabilitering är planering för återgång till arbetslivet, direkt anknytning till arbetslivet i konceptet, beteendevetenskap, arbetsmarknadskunskap, rådgivning, utbildning om mat, hälsa, ekonomi och praktisk matlagning, ekologisk odling, friskvårdsterapi, samtalsterapi, möjlighet att kunna vistas ute i naturen, möjlighet att kunna vara i arbete ute i naturen. Som en följd av och parallellt med denna förstudie har vi haft möjlighet att via Växtkraft Mål 3 erbjuda deltagare i det begynnande nätverket att få göra en kompetensutvecklingsanalys över sin roll som företagare. Detta har också gett en möjlighet till att göra en kartläggning över vad det finns för resurser inom nätverket. Under denna process har det möjliggjorts att starta uppbyggandet av ett nätverk inom Fyrbodal inom rehabilitering och förebyggande friskvård kopplat till naturen. Då det finns ett stort intresse att på sikt även vända sig till Norge, som idag driver en omfattande verksamhet som går under benämningen ”Inn pa tunet” har det i förstudien arbetats fram ett förslag till projektbeskrivning för att kunna göra en ansökan inför kommande Interregprogram, som startar 2008. Här återstår det ett arbete med att knyta de norska parterna till detta projekt, vilket planeras att påbörjas med start hösten 2006.

• Det finns förutsättningar för att kunna bevara och skapa nya arbetstillfällen på landsbygden.

• Grön rehabilitering och förebyggande friskvård kopplat till naturen ses som en växande bransch.

• Det finns ett flertal målgrupper att kunna vända sig till för att marknadsföra olika koncept, inte minst till företag, som har ett ökat ansvar för rehabilitering gentemot sina anställda. Det är angeläget att betona vikten av att bygga upp koncept och samarbeta med andra aktörer.

• Det finns en marknad och goda förutsättningar för att koppla ihop företag och

verksamheter och paketera tjänster, bland de som arbetar professionellt med rehabilitering, friskvård, arbetsmarknadskompetens, socialpedagogik etc. samt företag, som har naturen som en resurs.

• En samverkan mellan olika företag och paketering av tjänster kommer att kunna generera nya arbetstillfällen och nya kombinationsverksamheter för ett flertal aktörer.

• Det kommer att kunna leda till en synergieffekt och möjligheten finns att kunna nå ut på nya marknader och till nya målgrupper än vad man tidigare har haft för sin verksamhet.

5

Viktiga faktorer i ett kommande projekt är:

• att paketera och söka en samordning mellan dessa olika aktörer • att finna ut vilka målgrupper man skall vända sig till • produktutveckling • marknadsföring • logistik • kunna nå en fungerande organisation

Bakgrund och analys av problem Andelen långtidssjukskrivna ökar och den traditionella sjukvården har tidigare haft otillräckliga resurser att hjälpa dessa personer, så som de önskat, för att de skall kunna återgå snabbare till arbetslivet Inom förstudien har vi undersökt hur ett projekt med grön rehabilitering kommer att kunna ge möjligheter till arbetstillfällen och nya kombinationsverksamheter på landsbygden för såväl lantbrukare som företag, som idag redan driver någon form av rehabiliteringsverksamhet eller friskvård. Hur möjligheten ser ut för att kunna bevara och även skapa nya arbetstillfällen på landsbygden ingår som en del i studien. (Se även bilaga 1).

Metod och avgränsningar Rapporten är uppbyggd så att vi inledningsvis ger en bild av förutsättningar och möjligheter för en aktörsamverkan i Bohuslän och Dalsland. Därefter ger vi en bild av vad det är som påverkar vårt hälsoläge samt kartläggning över vad som händer på rehabiliteringsfronten i Sverige och i regionen, där vi har lyft fram olika exempel på verksamheter, olika insatser från olika myndigheter och hur de arbetar samt exempel på olika projekt och verksamheter såväl ute i landet som i vår region. Vid kartläggning av andra projekt har vi valt att begränsa oss till att titta närmare på en del av de projekt/verksamheter som idag driver grön rehabilitering. Vi har i studien även tittat något på förebyggande friskvård i studien. Som ett led i att undersöka om det finns behov och förutsättningar att starta upp ett projekt kring grön rehabilitering har vi anordnat informationsträffar och möten med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Länsarbetsnämnden, Länsstyrelsen, Arbetslivsresurs (fd Arbetslivstjänst), kommuner och liknande verksamheter. Vi har valt att söka upp och kontakta ett antal aktörer som idag är verksamma inom området rehabilitering. En enkät har gjorts gentemot dessa aktörer för att också på så sätt kunna få svar på dessa frågor och hur viktigt de anser att det är med grön rehabilitering. I samband med vår enkätundersökning har vi valt att gå ut med denna via e-post med uppföljningar. Vi har sökt företag och gårdar, som idag arbetar med eller är intresserade av att arbeta med rehabilitering och förebyggande friskvård/hälsa kopplat till naturen. Ett seminarium och en nätverksträff har arrangerats med gästföreläsare från andra liknande verksamheter inom det geografiska området och även från andra delar av landet för att kunna ta del av olika erfarenheter inom området. Parallellt med förstudien har vi drivit ett kompetensutvecklingsprojekt kopplat till Växtkraft Mål 3 i syfte att inleda uppbyggande av ett nätverk samt att kartlägga de resurser som finns inom nätverket inom rehabilitering och friskvård kopplat till naturen. Vi har valt att avgränsa oss till att undersöka möjligheter och förutsättningar främst i Bohuslän och Dalsland.

6

Samarbetspartners Projektet har genomförts av Hushållningssällskapet Väst och är finansierat av LBU-stöd som handläggs av Länsstyrelsens Lantbruksenhet och Prytz (den sistnämnda för ett ökat fokus i Bohuslän). Under förstudiens arbete har vi haft en dialog och samarbete med Länsstyrelsen Västra Götaland, Arbetslivsresurs (fd Arbetslivstjänster ALT), Kommuners folkhälsosamordnare, aktörer inom friskvård och rehabilitering samt LRF nationellt. Vidare med intresserade företag och verksamheter inom området rehabilitering och friskvård kopplat till naturen.

Syfte Syftet med förstudien har varit att förebygga långtidssjukskrivning och ohälsa med hjälp av grön rehabilitering.

Mål Målet har varit att med hjälp av en förstudie undersöka vilka förutsättningar det finns för att starta upp ett projekt kring grön rehabilitering i Bohuslän och Dalsland. Ett projekt i syfte att stärka individer och hjälpa dem tillbaka till friskhet och återgång till arbete, att rehabilitera personer som är långtidssjukskrivna eller har varit föremål för långtidsarbetslöshet. Målsättningar har varit att projektet skall kunna ge möjligheter till arbetstillfällen och nya kombinationsverksamheter på landsbygden för såväl lantbrukare/företag som de som idag redan driver någon form av rehabiliteringsverksamhet samt möjligheten att kunna bevara och även skapa nya arbetstillfällen på landsbygden.

Aktiviteter I förstudiearbetet har följande aktiviteter genomförts: Inventering över:

• vad det finns för behov och efterfrågan av grön rehabilitering i Bohuslän och Dalsland. • vilka aktörer, som kan samverka i ett projekt kring grön rehabilitering. • vad det finns för gårdar, anläggningar och företag/organisationer, som är intresserade av

att kunna medverka i ett projekt. • vilka byggstenar som skall ingå i ett projekt • andra projekt. • vad det finns för möjlighet att samverka med andra projekt?

Mötesaktiviteter

• Nätverksträffar • Arbetsgruppsmöten • Informationsmöten

Projekt

• Projektledning och koordination • Projektriggning med upprättande av projektansökan, kostnadsbudget och

finansieringslösning • Möjligheter till samverkansform efter projekttidens slut • Sammanfattning och slutrapport

7

Vad påverkar vårt hälsoläge? I en skrift som skrivits av Ingemar Norling vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, 2001 kan man läsa om Naturens och trädgårdens betydelse för hälsa och livskvalitet. Han visar följande diagram över något som bland annat Världshälsoorganisationen länge har hävdat. Att miljöer och aktiviteter som ligger utanför den traditionella sjukvården, har ett dominerande inflytande på hur friska vi är och hur vi mår. Vårt hälsoläge påverkas bara till 20 % av genetiska orsaker. Sjukvården har inflytande till 10 % i genomsnitt. De miljöer vi vistas i dagligdags dvs. arbete, boende och rekreation, påverkar till 20 %. Aktiviteter som vi gör dagligdags påverkar vårt hälsoläge till 50 %. Till 70 % kan vi påverka vårt hälsoläge på egen hand. Det innebär både en frihet och kan kännas lite förpliktigande. Svenska och utländska studier visar att gemenskap och rekreationsaktiviteter har större betydelse för hälsoläget än arbete, boende och ekonomi. Rekreationen har i genomsnitt dubbelt så stor betydelse som arbetet. I folkhälsoundersökningar som gjorts i Västsverige bland annat, har man visat att många rekreationsaktiviteter har positiv inverkan på hälsoläget. De som har mest positiva effekter är de som har med naturen att göra. En förklaring till detta kan vara att t ex friluftsliv och trädgård tilltalar många olika åldrar, och det ger både fysisk, psykisk och social stimulans och träning vilket är särskilt främjande för hälsan. De flesta kulturella aktiviteter ger vanligen god psykisk stimulans, men mindre av fysisk och social stimulans menar Ingemar Norling. 1 Forskningen har gett stöd för att naturbaserade aktiviteter som trädgårdsskötsel och friluftsliv har mycket stor betydelse för egenvård, förebyggande hälsovård och folkhälsa.

D=20%

C=10%

B=20%

A=50%

_

Hälsoläge?

+

A=Aktiviteter inom arbete, boende, rekreationB=Miljöer inom arbete, boende, rekreationC=Insatser inom sjukvårdenD=genetiska orsaker

Vad påverkar vårt

Av betydelse för hälsoläget är rekreation i form av:

8

• friluftsliv • syssla med trädgården • sommarstuga • sällskapsdjur • fiske, bad, båt • släkt och vänner • kultur, förening, spel, idrott, tv mm

Av vikt för hälsan är också ett arbete, känslan av att ha en viktig funktion att fylla samt den sociala tillhörigheten som blir en följd av att ha arbetskamrater. Kontentan av det hela blir att en god hemmiljö med familj och friluftsaktiviteter tillsammans med en stimulerande arbetsmiljö gör att individen lättare kan återgå till arbetslivet efter en längre sjukskrivning eller arbetslöshet. ”Långtidssjukskrivning får till följd att:

• Man får en sänkt självkänsla • Känsla av att inte duga till, man tappar sin kunskapsbas • Svårt att finna livsglädje

Man kan gå i terapier, läsa böcker och annat men det finns inget som är så bra som att vara ute i naturen. Att gå ut i skogen, vara vid havet och bara vara ger en helt annan återhämtning, en helt annan vila. Många kan börja känna att de vill tillbaka till livet. Naturen har gett vilan men nu vill de göra något mer, kliva in i ett socialt liv igen och möta människor. Att komma till en gård eller trädgård är bra. De människor som är på gården är väldigt viktiga. Att komma ut i naturen ger mycket mer än att vara i ett rum med vinklar och vrår. Naturen är en levande rörelse som gör att vi vaknar till i våra sinnen med dofter, färger …”2

Definition av ”Grön Rehabilitering” 3

Definition av Rehabilitering ”Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som skall hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar för ett normalt liv” Definition av ”Grön” ”Utomhusbaserad verksamhet där man använder allt från vild natur till kulturlandskap som resurs” Behov och efterfrågan av grön rehabilitering Under förstudien har vi gått ut med en enkät till olika aktörer i syfte att fånga upp hur de anser att behovet av grön rehabilitering är och om de är intresserade av att samverka kring ett projekt inom detta område. Exempel på aktörer som fått besvara enkäten är Försäkringskassan, Länsstyrelsen, kommuner, arbetsförmedling, Länsarbetsnämnden, Arbetslivstjänster, Kooperativ

9

Utveckling Fyrbodal, m.fl. Enkäten är genomförd under sommarhalvåret 2005 och de åsikter som gavs då kan ha förändrats något under det år som gått innan förstudierapporten blivit färdigställd. Enkäten har skickats ut till minst ett trettiotal aktörer. Följande diagram visar hur deltagande som besvarat en enkät har besvarat frågan om de anser att det finns ett behov av grön rehabilitering. Det finns aktörer som anser att det finns ett mycket stort behov. Bland dem som svarat under övrigt har det bland annat kommit fram att det finns en viss efterfrågan. Som ett komplement till övrig rehabilitering kan grön rehabilitering behövas. Ytterligare någon har svarat att de arbetar med hälsofrämjande och förebyggande insatser och inte med rehabilitering. Slutsatser som kan dras av detta är också att grön rehabilitering fortfarande är i sin linda och inte fullt etablerat ännu. Det är ett outforskat område bland flera av de aktörer, som getts möjlighet att besvara enkäten. Samverkansmöjligheter Det är viktigt att man kan skapa samverkansformer mellan olika aktörer och koppla ihop olika kompetenser för att kunna tillgodose det behov som finns inom rehabiliteringsområdet. Kopplingen till naturen är en nyckelfaktor i rehabiliteringsprocessen. Det är svårt att, som ensam företagare, kunna driva ett helt koncept inom grön rehabilitering. Inom ramen för förstudien har en inventering gjorts över om det finns intresse av att samverka och vilka som är intresserade av att vara med om ett arbete kring ett koncept.

10

0

2

4

68

Ja Nej Har ingenuppfattning

om det idagsläget

Intresserade av att samverka i ett projekt kring grön rehabilitering

Enkätundersökningen visar att ett flertal aktörer är positiva och vill gärna samverka i ett kommande projekt. Detta genom att ingå i en arbetsgrupp, referensgrupp eller som finansiär. Följande aktörer är intresserade av att kunna ingå i ett samarbete kring ett projekt:

• Företag med friskvård • Företag med koppling till naturen • Företag som driver rehabiliteringsprocesser • Myndigheter såsom Länsstyrelsen • Försäkringskassan • Vissa kommuner och dess folkhälsosamordnare • Arbetslivsresurs (f.d. Arbetslivstjänster) • Kooperativ Utveckling Fyrbodal • Länsarbetsnämnden • Arbetsgivarringen i Uddevalla • Företag som har anställd personal och som är föremål för friskvård och rehabilitering • Andra projekt

Ett 80-tal företag med rehabilitering, friskvård och/eller natur som resurs är intresserade av att vara med i ett nätverk inom rehabilitering och förebyggande friskvård kopplat till naturen i Bohuslän och Dalsland. Det finns företag och organisationer som geografiskt sett ligger utanför detta område som också är intresserade av att vara med i detta nätverk. Bland dessa finns det ett flertal gårdar och anläggningar. Ett trettiotal företag/organisationer har, till en följd av denna förstudie, deltagit i ett kompetensutvecklingsprojekt kopplat till växtkraft Mål 3 där de genomgått en analys över sin roll som företagare, tagit ställning till hur de vill inrikta sin verksamhet inom det här området i framtiden. Hur och på vilket sätt man önskar samarbeta med andra i och utanför nätverket har ingått som en del i detta projekt. I nämnda projekt har vi kartlagt vilka resurser som finns bland dessa företag i nätverket.

11

Byggstenar Byggstenar som är viktiga i arbetet med grön rehabilitering är beroende av om man arbetar med förebyggande friskvård eller rehabilitering samt vilken målgrupp man väljer att vända sig till. Det finns olika riktlinjer och krav enligt socialstyrelsen och inom hälso- och sjukvården samt inom Försäkringskassan, företag m fl. Det finns vissa rekommendationer och riktlinjer som olika branschförbund arbetat fram avseende friskvård. Enligt vår enkätundersökning är följande byggstenar viktiga: planering för återgång till arbetslivet för personer som är i behov av rehabilitering, direkt anknytning till arbetslivet i konceptet, beteendevetenskap, arbetsmarknadskunskap, rådgivning, utbildning om mat, hälsa, ekonomi och praktisk matlagning, friskvårdsterapi, samtalsterapi, möjlighet att kunna vistas ute i naturen, möjlighet att kunna vara i arbete ute i naturen.

Övriga byggstenar:

• Möjlighet till arbetsprövning i en lämplig verksamhet och på individens villkor. • Behovet varierar från individ till individ i olika faser i rehabiliteringsprocessen. • Tillgång till sjukgymnast och arbetsterapeut • Viktigt att det bygger på vetenskap och att man är försiktig med flum och hokuspokus.

Bygg på Alnarps koncept. • Individuella behov som kan tillgodoses • "grön terapi" kan ha många uttryck och skepnader, att "meka" med en jordfräs eller att

renovera ett växthus kan också vara grön terapi.

Det är bra om delarna kombineras så att naturen blir en del i rehabiliteringen. Naturen är ett rehabiliteringsverktyg.

12

Kriterier För att arbeta med rehabilitering eller förebyggande friskvård kopplat till naturen är det bra att upprätta kriterier. Det är viktigt att allt arbete är seriöst. En slags certifiering är bra som kan säkerställa en säker kvalitetsnivå. Detta kan också stärka såväl det individuella företaget och nätverket. Inom ett nationellt nätverk för grön rehabilitering finns det målsättningar och att arbeta fram kriterier för grön rehabilitering samtidigt som de har för avsikt att bevaka forskning och utveckling inom området. Det är bra att arbeta fram kriterier nationellt som olika regionala nätverk kan använda sig av. Detta leder till en samordnad syn, effektivare resursutnyttjande samt möjliggör ett kvalitetssäkringssystem. Beroende på vilken målgrupp man vänder sig till i sitt arbete kan kriterier variera. Vi lyfter här fram exempel på kriterier från Försäkringskassan och Arbetslivsresurs. Vi tar också upp kriterier som Kooperativ Utveckling Fyrbodal anser viktiga i arbetet. Vill man arbeta med förebyggande friskvård finns det ett koncept ”Naturlig Laddning”, som LRF har arbetat fram med kriterier och certifieringsmöjligheter. Nedan finns även dessa kriterier nämnda. Försäkringskassan För att kunna samarbeta med Försäkringskassan är det viktigt att kunna leva upp till olika kvalitetskriterier, (bilaga 2). Det krävs ett koncept med olika delar såsom att man har en klar och tydlig arbetsmarknadskoppling, arbetsmarknadskompetens, beteendevetenskap, koppling till läkare samt den gröna miljön. Arbetslivsresurs I samarbete med Arbetslivsresurs behöver man lämpliga arbetsuppgifter att pröva på – som kan anpassas efter individens behov. Man skall beräkna att arbetstiden blir kortare i starten och att det ska finnas utrymme att fylla på med mer omfattande uppgifter och arbetstid efterhand upp till en heltid. Tillgång till toalett, utrymme för byte av kläder samt plats för att ev. värma mat och äta. Arbetsprövningen föregås av ett studiebesök där båda parter ska samtycka till start. Företagaren måste ge tid för uppföljningssamtal med personen och tillsammans med Arbetslivsresurs. Målet är att personerna skall uppnå en förändring i sin situation som ska leda till återgång i arbete. Ersättning till arbetsprövningsplatsen avtalas det om.4 (Se även bilaga 3). Kooperativ Utveckling Fyrbodal Kriterier för att lyckas är; att man är socialt ansvarstagande, att man har ett genuint engagemang i frågan, att verka för en hållbar utveckling och demokrati, har en lokal förankring samt närhet, en person orkar inte åka långt, max 4-4,5 mil.5 Förebyggande friskvård och hälsa kopplat till naturen När det gäller förebyggande friskvård/hälsa kopplat till naturen är ”Naturlig Laddning” ett alternativt koncept, som man kan ansluta sig till. Detta koncept innebär att företagen skall uppfylla ett antal kriterier, de erbjuds utbildning samt kan bli certifierade. Utbildningen innebär bl a att deltagarna tar del av och får en inblick i:

• Forskning • Värdegrund • Hälsofrämjande arrangemang • Kvalitetsmärkningsprocess • Utomhuspedagogik • Hälsopedagogik

13

• Återkoppling till egna företagsidén Gästerna skall under och efter vistelsen få möjlighet att:

• Få insikt i naturens helande kraft • Känna en trygghet att vistas i naturen • Uppleva ro, stillhet och kravlöshet • Få tid för reflektion • Uppleva tystnad • Känna nytändning/livskraft • Få självinsikt • Känna delaktighet och gemenskap • Känna lust till ökad rörlighet i naturen • Annat

Företagen ingår i ett nätverk inom Naturlig Laddning och får viss hjälp med marknadsföring. (Se bilaga 4). Enhetlig syn på kriterier Eftersträvansvärt är att man skapar en enhetlig syn på kvalitetskriterier. För de som inte har ambitionen att genomgå en officiell certifiering kan det finnas möjligheter att bygga upp gemensamma kriterier inom nätverket, i syfte att säkerställa en kvalitetssäkerhet gentemot kund. Detta kan framförallt vara ett alternativ för många små företag. Empati och professionell hållning Det är mycket viktigt i arbete med andra människor att man har empati och en professionell hållning till det man gör. Med empati menas att man har förståelse och kunskap om en annan människas känsloläge. Professionell hållning innebär en ständig strävan att i yrkesutövandet styras av det som på kort och lång sikt gagnar den hjälpsökande, inte de egna behoven, känslorna och impulserna. Reflektivt lyssnande är viktigt, vilket innebär att man har aktiv uppmärksamhet på såväl verbala som icke-verbala signaler, att man tolkar signalernas innebörd genom en sammanvägning av verbal och ickeverbal information. Med egna ord visar man att man mottagit och förstått budskapet. 6 (Se även bilaga 5).

14

Typ av miljö för grön rehabilitering Den typ av naturmiljö som anses vara den bästa, för personer som är målgrupp för grön rehabilitering att komma ut i är såväl örtagård som lantbruk och skog. Dessa anses ha likvärdig betydelse, enligt enkätundersökningen

Övriga miljöer som också är värdefulla för grön rehabilitering anses vara: o Helt beroende på individens intresse och behov och vilka hinder för arbete personen i fråga har

samt vilken miljö personen mår bäst i.

o Park, växthus är bra för året runt verksamhet, man kan odla inomhus på vintern och studera trädgårdsböcker osv.

o Hälsoteket, Företagshälsovård (medicin samtal mm) arbetsträning, friskvårdspeng,

friskvårdstimme, sjukgymnastik Målgrupper Försäkringskassan har helhetsansvar för området rehabilitering i Sverige idag. Men det finns även andra intressanta målgrupper att vända sig till såsom företag som idag har ett ökat rehabiliteringsansvar för sina anställda, Försäkringsbolag som har kunder som har sjukförsäkringar. Kommuners Individ och Familjeomsorg och sociala enheter har ofta ett stort behov av att finna familjehemsplaceringar, Arbetsförmedlingen, Arbetslivsresurs och Företagshälsovården.

15

Faktorer för framgång Faktorer för framgång i arbete kring rehabilitering och förebyggande friskvård kopplat till naturen är många, här väljer vi att visa några av dem:

• Naturen har läkande inverkan. • Naturen är en viktig pusselbit i en rehabiliteringsplan. • Ett flertal personer har visat att om de får vara i den gröna miljön tillräckligt länge finns

det goda förutsättningar att kunna återgå till arbetslivet.

• Det finns många instanser och organisationer där grön rehabilitering ännu inte är tillräckligt känt och vedertaget. Det är en outforskad marknad och det behövs en starkare opinionsbildning.

• Grön rehabilitering är en växande bransch som har stor utvecklingspotential.

• Att bygga upp koncept i samverkan med andra aktörer är viktigt. Detta är en grundförutsättning för att man skall kunna lyckas som framförallt liten aktör och företagare.

• Genom aktörssamverkan kunna arbeta upp en gemensam logistik och marknadsföring av gemensamma koncept leder till nya produkter, nya målgrupper, en vidgad marknad och en ökad lönsamhet.

• Att koppla ihop olika kompetenser och olika miljöer kan leda till stora synergieffekter och

en dynamik. • Att varje aktör gör det den är bäst på leder också till en ökad specialistkompetens inom

olika områden. • På sikt kan detta kunna bevara och generera nya arbetstillfällen samt en ökad tillväxt även

på landsbygden.

• Att bygga nätverk och kartlägga de olika resurser som finns i nätverket är en god grund för att bygga koncept och paketering av tjänster.

• Det finns goda möjligheter för samarbete internationellt, nationellt, regionalt och lokalt tillsammans med andra nätverk.

• Vår närhet med Norge ger möjlighet till samverkan med dem med erfarenhetsutbyte. De har kommit långt och har ett väl etablerat arbete inom grön omsorg.

• Att samverka med ett nationellt nätverk avseende kriterier, certifieringsmöjligheter,

opinionsbildning, bevakning av forskning och utveckling är bra för att kunna nå en enhetlig syn och nå en gemensam kvalitetspolicy.

Faktorer som försvårar arbetet Det finns faktorer som är försvårande för arbetet, som också är viktiga att beakta i arbetet kring grön rehabilitering, här är några exempel:

• Ensam är sårbar och det finns få förutsättningar för att kunna lyckas arbeta med ett rehabiliteringskoncept om man inte inom organisationen har de pusselbitar som behövs för ett heltäckande koncept.

16

• Om det finns aktörer som inte är tillräckligt seriösa och kvalitetsmedvetna i sitt arbete påverkar detta många forskares arbete samt andra aktörer som arbetar med rehabilitering och förebyggande friskvård kopplat till naturen.

• Pga. knappa resurser tvingas ofta personer som får rehabilitering att återgå tidigare än de

är mogna för det. Detta leder ofta till en ny sjukskrivningsperiod. • Det är svårt att erhålla ersättning för de insatser som görs och därmed är det svårt att nå

någon lönsamhet för företag som driver grön rehabilitering. • Vid samarbetsavtal med exempelvis Försäkringskassan eller Arbetslivsresurs är det svårt

att bli garanterad ett antal platser för rehabilitering. Detta leder till en ökad osäkerhet. • För att bygga upp ett koncept kring grön rehabilitering kan det vara svårt att kunna

erbjuda vissa alternativa behandlingsformer inom friskvård. • Personer som varit långtidssjukskrivna eller långtidsarbetslösa och lyckats komma tillbaka

till arbetslivet igen vill gärna hjälpa andra och vara med i ett arbete kring rehabilitering. Här är det viktigt att man är tillräckligt stark för att kunna orka med att arbeta med personer som är föremål för rehabilitering och oftast inte mår bra.

• På grund av det regelverk som finns kan myndigheterna ibland gå in och bryta en

rehabilitering för att personen skall tillbaka till sitt gamla arbete eller till ett annat arbete. Ofta leder detta till att personen inte klarar av att komma tillbaka till sitt gamla arbete och hamnar i en ny sjukskrivningsperiod och det kan då bli en ny rehabiliteringsperiod.

• Över en miljon människor står utanför arbetsmarknadens förfogande. Människorna är

kopplade till olika regelverk och det finns ett gytter av regler. Det är därför det är så svårarbetat som det är.

Utvecklingsmöjligheter Som en följd av förstudien har två projekt under benämningen Grön Kraft 1 och 2 startat, med koppling till Växtkraft Mål 3. Ett förslag på projektplan för ett samarbete med Norge har tagits fram. Vi väljer att presentera de olika projekten:

Grön Kraft Två projekt inom grön rehabilitering i Fyrbodal, som syftar till att bygga upp ett nätverk inom grön rehabilitering och terapeutisk rekreation och kartlägga de resurser som finns med olika kompetenser och verksamheter. Aktörerna ges möjlighet till en analys av sina respektive verksamheter och roll som företagare och vilken inriktning man vill fortsätta att driva sin verksamhet och skall mynna ut i individuella handlingsplan samt en gemensam handlingsplan för nätverket. Projektet, som består av två delprojekt är finansierat med hjälp av Växtkraft Mål 3, insatsområde 1.1 som vänder sig till företag som har sin huvudsakliga verksamhet inom företaget och Växtkraft Mål 3, insatsområde 4 för lokalt projektstöd och som syftar till att kunna öka anställningsbarheten av personer som är långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna och som vänder sig till personer, organisationer o dyl. som inte inte ryms inom ramen för åtgärd 1.1 och som ändå är viktiga att ha med i nätverket. Det finns goda förutsättningar för att projekten kommer att kunna leda till ytterligare projekt med möjlighet till kompetensutveckling. Detta med utgångspunkt för det som vi i analysarbetet har

17

kommit fram till behövs för att kunna driva verksamheten i den riktning företagen har valt. (Se bilaga 6).

Gränsöverskridande pilotprojekt Ett förslag till projektbeskrivning har tagits fram för ett gränsöverskridande pilotprojekt i samarbete med Norge. Syfte är att bygga upp metoder och former för samverkan mellan Östfold och Fyrbodal inom grön rehabilitering och terapeutisk rekreation. Samt att sprida information om de resultat som projektet uppnår. (Se bilaga 7). Paraplyverksamhet Det finns ett behov av att skapa en paraplyverksamhet. En uppgift är att kunna ta fram vilka olika alternativa möjligheter som finns till buds för de människor som behöver vår hjälp. Att ta fram ett smörgåsbord med möjligheter alltifrån sjukersättning till rehabiliteringsmöjligheter och A-kassa, de olika möjligheter som finns inom olika verksamheter. Detta skulle hjälpa den enskilda individen till en snabbare återgång från sjukskrivning till arbete.7 Slutsatser och framtida möjligheter Inom ramen för förstudien har vi kommit fram till att det finns förutsättningar att kunna skapa ett koncept och aktörssamverkan inom rehabilitering och förebyggande friskvård kopplat till naturen. Det har funnits ett större behov av att undersöka förutsättningar och behov av att bygga ett nätverk och en aktörsamverkan mellan befintliga aktörer än att undersöka förutsättningarna för att driva igång ytterligare en verksamhet med grön rehabilitering. Det finns ett stort behov att kunna minska tiden för sjukskrivningar och talen för sjukskrivning i länet. Grön rehabilitering anses kunna vara en viktig pusselbit, som en del i rehabiliteringen på väg tillbaka i arbetslivet igen. Förebyggande friskvård kopplat till naturen är ett värdefullt instrument för framförallt företag med ett rehabiliteringsansvar för sina anställda för att förhindra sjukskrivning, men är även intressant för andra organisationer och myndigheter som är beställare av rehabilitering och förebyggande friskvård. Grön rehabilitering har, bland många, varit en okänd metod att arbeta med. Metoden har under senaste året kommit fram mer i ljuset men skulle behöva lyftas fram ytterligare. Det är fortfarande en outforskad marknad med stor potential. Det har hitintills också varit svårt att uppnå någon lönsamhet för enskilda aktörer inom grön rehabilitering. Det finns goda förutsättningar för företag som har natur och friskvård som resurs att söka samarbetsmöjligheter med aktörer som idag arbetar professionellt med rehabilitering och förebyggande friskvård. Intresset för att bygga nätverk är stort och är en förutsättning för ett flertal aktörer för att kunna arbeta med grön rehabilitering då det krävs så många delar och pusselbitar att det är svårt för en enskild aktör att kunna klara detta själv. Små företag är ofta mycket sårbara om de är ensamma och blir mycket starkare om de samverkar med andra företag. Inom ett nätverk ges också möjligheten att utbyta erfarenhet, tackla problem som uppstår tillsammans och drivkraften blir stor. Det finns större möjligheter att kunna bygga upp koncept och paketering av tjänster inom ett nätverk som kan tillgodose det behov och den efterfrågan som finns på marknaden. Tillgång till naturen som en resurs har en oanad potential på sikt. Ett nätverk är under uppbyggnad och en arbetsgrupp bestående av företag och verksamheter som utövar rehabilitering, friskvård och/eller som har naturen som resurs har bildats i syfte att

18

arbeta fram ett förslag till vilken form nätverket skall drivas inom. Representanter från olika myndigheter har i samband enkätundersökningen uttryckt att de vill ingå i en arbetsgrupp. Det tar lång tid att bygga upp ett nätverk. Ännu är det i ett begynnande skede och mycket arbete återstår. Men det är viktigt att inte förlora tempo för att kunna ta tillvara den kraft och engagemang som finns bland deltagarna. Det finns behov av att bygga upp en organisatorisk plattform och en samordnande funktion för det fortsatta samarbetet. Det finns erfarenheter från andra branscher, (t ex småskalig livsmedelsproduktion och förädling) av att man kan nå stor framgång genom samverkan. Det finns möjligheter att ta tillvara på erfarenheter i detta arbete med att bygga upp ett koncept kring samverkan inom grön rehabilitering. Viktiga byggstenar att ha med i det fortsatta arbetet är att finna en bra logistik, gemensam marknadsföring och försäljning, produktutveckling samt ett nätverk som mynnar ut i en fungerande organisatorisk plattform.

19

Vad händer på rehabiliteringsfronten i Sverige Insatser för rehabilitering Det finns ett flertal olika organisationer och myndigheter som arbetar med rehabiliteringsfrågor. Vi har valt att lyfta fram några av dessa och ge en kort presentation av vad de har för insatser. Några av dessa har varit föremål för en enkätundersökning, vilka vi tittar lite extra på. Försäkringskassan Försäkringskassan (FK) har ett samordningsansvar för alla samhällets resurser att få tillbaka den sjukskrivne och försäkrade. Det ökar kraven på FK eftersom företagen vill ha tillbaka personalen så snabbt så att de inte blir föremål för att bli rehabiliteringsfall.

Försäkringskassan har två vägar att gå Målet för Försäkringskassan (FK) är att nå ett steg närmare arbetslivet för personer, att återfå arbetsförmågan. FK gör en utredning för att komma fram till om individen har ett behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Utredningsverktyget som FK använder sig av kallas SASSAM som står för Strukturerad utredningsmetod i sjukförsäkrings- och rehabiliteringsarbetet. Vid denna utredning är det relativt vanligt att man köper in kompetens i form av psykologer, beteendevetare, ergonomer, sjukgymnaster och läkarbedömningar. FK upphandlar tjänster för att tillgodose sitt behov av rehabilitering. FK har ett samordningsansvar för rehabilitering men tillhandahåller inte rehabilitering . Denna tjänst köps in. FK lyder under nämnden för offentlig upphandling och annonserar om sitt behov i anbudsjournalen och i dagspress. Anbudet skulle kunna bestå av olika delar där olika företag fungerar som underleverantörer till anbudsgivaren.

FK har en målsättning att ha med grön rehabilitering, i sin anbudsförfrågan, som planeras komma ut under 2006 (har skjutits framåt sedan sommaren 2005). Försäkringskassan har genom upphandling många leverantörer att välja bland för att hitta det bästa för varje individ. Försäkringskassan köper idag bl a tjänster av Alnarp för grön rehabilitering. En fördel är att kunna ha geografisk närhet till olika platser, för personer som är i behov av rehabilitering.8 (Se även bilaga 8).

Socialstyrelsen ”Socialstyrelsens uppdrag på hälso- och sjukvårdsområdet är att på nationell nivå arbeta för en ständig förbättring av vård och omsorg och att stärka patientens rätt till trygghet och säkerhet. Socialstyrelsen anger mål och normer genom att publicera föreskrifter, riktlinjer och allmänna råd. Socialstyrelsen stödjer dessutom kvalitetsutvecklingen och följer upp och utvärderar reformer och lagstiftning. I arbetsuppgifterna ingår också att stödja kunskapsutvecklingen och att ge underlag till metodutveckling, prioriteringar och verksamhetsuppföljning. Aktuell lagstiftning är hälso- och sjukvårdslagen, lagen om yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvårdsområdet, sekretesslagen och patientjournallagen.”9

Socialstyrelsen följer upp landstingens och kommunernas skyldighet att erbjuda habilitering, rehabilitering, hjälpmedel och tolktjänst till dem som behöver det. Detta sker genom normering i form av föreskrifter och allmänna råd samt genom tillsynsverksamheten. Socialstyrelsen har också

20

till uppgift att stödja utvecklingen inom området på olika sätt, exempelvis genom kvalitetsarbete och kurser eller konferenser.10

Socialstyrelsen har publicerat en rapport om utmattningsdepression där man kommit fram till att:

• Sambandet mellan arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa är vetenskapligt styrkt. Förhållandena på arbetsplatsen är väsentliga för utveckling av stressymtom.

• Sjukdomsbilden kan vara av typ utmattningssyndrom eller egentlig depression med utmattningssyndrom.

• Det finns viss vetenskaplig evidens för att individorienterade psykologiska behandlingsmetoder, gärna i grupp, kan vara framgångsrika.

• Klinisk erfarenhet talar för att rådgivning om livsstil, och samordnade rehabiliteringsinsatser som inkluderar arbetsträning under anpassade former, gärna under deltidssjukskrivning, är av värde.

• Det finns ingen stark evidens för att generella arbetsplatsinriktade insatser har någon effekt, även om sådana förefaller vara mycket rimliga och önskvärda. Däremot finns ett stort behov av kontrollerade randomiserade studier. (Se även en sammanfattning av rapporten i bilaga 9).

Samverkan mellan arbetsförmedlingen och försäkringskassan Försäkringskassan och Arbetsmarknadsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att under 2006 och 2007 bedriva en pilotverksamhet. I samverkan ska nya och förstärkta insatser genomföras för alla försäkrade som är långtidssjukskrivna eller uppbär aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning. Med långtidssjukskrivna avses inom projektet de personer vara som varit sjukskrivna i två år eller mer den 1 januari 2006. Pilotverksamheten bedrivs till en början i Västra Götaland och Västmanland för att sen omfatta insatser för målgruppen i hela landet snarast möjligt eller senast vid utgången av 2007. Syftet med verksamheten är att tillvarata den arbetsförmåga dessa personer kan ha och att underlätta deras återgång i arbete. Det ska säkerställas att rehabilitering eller andra åtgärder erbjuds de personer som kan börja arbeta igen men också att rätt ersättning utges. Pilotprojektet heter PILA vilket står för ”pilotprojektet med förstärkta insatser för långtidssjukskrivna”. Uppdraget innebär att Försäkringskassan identifierar och utreder de ärenden där individen bedöms ha en arbetsförmåga. Därefter föredrar Försäkringskassan ärendet för Arbetsförmedlingen. Efter detta erbjuds personen i fråga arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Varje person kan delta i samverkan i högst ett år. Den metodik som används i samverkan kallas FAROS. Se även bilaga 10. Arbetslivsinriktad rehabilitering – NU-Sjukvården Arbetslivsinriktad rehabilitering ingår i NU-sjukvården. Deltagarna kommer till dem via remiss från FK, AF, NU-sjukvården (psykiatrin) och kommunen, som alla bidrar till finansieringen. De vänder sig i första hand till långtidssjukskrivna, långtidsarbetslösa, psykiskt funktionshindrade eller personer med psykosociala problem. De arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering, i viss mån förebyggande frisk/hälsovård, dock ej direkt kopplat till naturen idag men är intresserade av att komma i kontakt med aktörer som har

21

natur och trädgård för att eventuellt i framtiden kunna finna samarbete. De vill stärka individens möjligheter att återkomma eller inträda på arbetsmarknaden. De vill bidra till ökad livskvalitet för den enskilde, stödja den sociala utvecklingen och ge ökad självkänsla. De gör bedömning av arbetsförmågan och samarbetar med andra myndigheters utrednings och rehabiliteringsinsatser. (Se bilaga 11). Länsarbetsnämnden (LAN) Länsarbetsnämnden har ingen egen verksamhet att hänvisa till med Arbetsförmedlingarna har olika verksamheter att använda sig av, t ex Vårviks Gård i THN, Holmängen/Hjortmossen och Fredriksberg. De köper även insatser från Arbetslivsresurs m fl. Enligt Länsarbetsnämnden är Grön rehabilitering en bra start innan personerna går vidare till andra aktiviteter och idén är väldigt god. Det är bra om vi tar kontakt med AF lokalt inom Fyrbodal och Dalsland för att förankra idén lokalt. Länsstyrelsen ”Efter ett antal tematräffar och en studieresa i ämnet 2003 och en längre kurs 2004 bevakar vi utvecklingen inom den gröna rehabiliteringen kontinuerligt och ordnar inom programmet för landsbygdsutveckling fortlöpande ca 2 tematräffar/kurstillfällen per år. Vi skriver även artiklar, ger enskild rådgivning och arbetar med nätverk inom den gröna rehabiliteringen.”11

Arbetslivsresurs Arbetslivsresurs har avtal med och har blivit godkända av FK. De är från årsskiftet en nystartad verksamhet. (Tidigare Arbetslivstjänster sammanslagna med Samhall Resurs bildar numera Arbetslivsresurs). Deras målsättning är att vara arbetslivets partner inom lönsam utveckling riktat mot arbetslivsinriktad rehabilitering, omställning och förebyggande ohälsa. De erbjuder våra tjänster på individuell och gruppnivå till arbetsgivare och organisationer, försäkringskassor och arbetsförmedlingar. Arbetslivsresurs har 300 personer anställda i landet med huvudkontor i Göteborg. Se bilaga De har ett program för utredning och rehabilitering. De har personer kopplade till verksamheten som är beteendevetare, psykologer, leg arbetsterapeuter mm. De har däremot inga arbetsprövningsplatser, där personer kan komma ut och se hur mycket de klarar även utifrån medicinska bedömningar. (Se bilaga 13). Målgruppen för grön rehabilitering

• Oklart sammansatta • Stressrelaterade eller psykiska besvär • Man kan inte ha för stora fysiska arbetshinder. • Att vara ute i ett konkret sammanhang.

Målet är att personerna skall uppnå en förändring i sin arbetssituation. Samtal och gruppaktiviteter. Arbetsprövning av vilket arbete som helst, beroende på vilka förutsättningar personerna har för återgång till arbetslivet.

22

De är öppna för att samarbeta med gårdar och olika verksamheter som har koppling till naturen. Detta om det inte är alltför långt för personen att åka, rent fysiskt. Behovet brukar vara några timmar om dagen och några dagar per vecka. Arbetslivsresurs arbetar med uppdrag från arbetsgivaren och FK samt ev. AF. Företagaren måste ge tid för personen och uppföljningssamtal tillsammans med Arbetslivsresurs. Ersättning kan ges i form av rehabiliteringsersättning för personen med villkor från FK, till den enskilde personen. I vissa fall kan kompetens utifrån kunna köpas in. De har testat detta med exempelvis Restad Gårds Trädgårdar i Vänersborg. Denna form av samverkan och koncept är intressant och går att utveckla ytterligare genom att aktörer med natur och trädgård möter upp det behov som Arbetslivsresurs har och utgör en viktig pusselbit. De har dock inget garanterat antal platser för rehabilitering och det finns strama budgetförhållanden vilket gör att det kan finnas begränsningar i detta sätt att arbeta.12

Fyrbodalinstitutet Fyrbodalinstitutets ändamål är att inom det geografiska området Fyrbodal, främja forskning och utveckling mellan och inom verksamhetsområdena för arbetsmarknad, hälso- och sjukvård, socialförsäkring och socialtjänst. Fyrbodalinstitutet ska:

Initiera, handleda och bedriva forskning och utveckling inom och mellan verksamheterna

Skapa förutsättningar för kollektiv, individuell och organisatorisk kunskapsutveckling

Sprida resultaten inom såväl verksamheterna som till medborgarna och deras politiska företrädare”13

”Fyrbodalinstitutet bedriver forskning på olika nivåer tillsammans med anställda inom verksamheter för arbetsmarknad, hälso- och sjukvård, socialförsäkring och socialtjänst inom Fyrbodal. Institutet samarbetar även med andra forskningsinstitut, högskolor och universitet. Fyrbodalinstitutet inventerar och identifierar tillsammans med medlemsorganisationernas personal huvudsakliga inriktningar för den gemensamma forskningen. Detta sker t.ex. genom seminarier, kurser och personliga möten. Anställda inom medlemsorganisationerna kontaktar Fyrbodalinstitutet för egen del, eller för sin arbetsplats räkning, när intresse finns att undersöka, utvärdera eller utveckla viktiga kunskapsområden inom den egna verksamheten. Fyrbodalinstitutet ger råd om projektformulering, erbjuder handledning initialt, bistår med kontaktförmedling samt viss grundläggande utbildning. Fyrbodalinstitutet för samman olika initiativ och spännande idéer till mer långsiktiga forskningsprojekt. Även mer fristående projektidéer kan stödjas.”14

Målgrupper som myndigheter och organisationer vänder sig till En inventering visar vilka målgrupper som respektive organisation vänder sig till i rehabiliteringssammanhang, bland de deltagit i enkätundersökningen.

23

02

4

6

8

Arbetsl

ösa

Sjuksk

rivna

Företa

gÖvri

gt, va

d...

9. Vilken målgrupp de vänder sig till med rehabiliteringsinsatser

Arbetslösa Arbetslivsresurs, Arbetsförmedlingen, Kommuner, Länsarbetsnämnden och Kooperativ Utveckling Fyrbodal

Sjukskrivna Arbetslivsresurs, kommuner, Arbetsförmedlingen, Länsarbetsnämnden, Försäkringskassan och Kooperativ Utveckling Fyrbodal Företag Arbetslivsresurs, kommuner och Kooperativ Utveckling Fyrbodal Övrigt

Förebyggande syfte Arbetslivsresurs Rådgivning, utbildning och nätverk Länsstyrelsen

Arbetslösa/sjukskrivna och de personer som har sjukersättning Försäkringskassan I vilket stadium erbjuder de olika aktörerna rehabilitering? I en inventering visar att de, i enkäten, deltagande organisationerna erbjuder rehabilitering i följande stadier:

24

Vid långtidsarbetslöshet Arbetslivsresurs, Arbetsförmedlingen, Länsarbetsnämnden, Kommuner och Kooperativ Utveckling Fyrbodal

Vid långtidssjukskrivning Försäkringskassan, Arbetslivsresurs, Kommuner, Arbetsförmedlingen, Länsarbetsnämnden och Kooperativ Utveckling Fyrbodal

Förebyggande insatser Försäkringskassan och Kommuner

Övriga insatser

Utredningar Länsarbetsnämnden

Rådgivning, kurser och tematräffar Länsstyrelsen och Hushållningssällskapet ´ Vilka aktörer samarbetar idag inom rehabilitering i vår region? Av organisationer som deltagit i inventeringen samarbetar följande organisationer med varandra avseende rehabilitering: Det här kan variera mellan olika kommuner och olika enheter inom respektive organisation. Arbetslivsresurs Restad Trädgårdar m fl

Kommunen Företagshälsovården, Försäkringskassan, Arbetsförmedling, Arbetsförmedling-Rehab, Arbetslivsresurs och konsulter. Företag, vuxenutbildningen, AME, studie- och yrkesvägledare. Arbetsförmedlingen Försäkringskassan, Kommunen, Primärvård, Psykiatri, Skolor, rehabaktörer mm. Alla som behövs för att föra ett ärende framåt.

Länsarbetsnämnden Försäkringskassan och vården Försäkringskassan Arbetsförmedlingarna i hela länet. De bedriver samverkansprojekt med Hälso- och sjukvården samt Företagshälsovården i de flesta kommuner i Västra Götaland och har många samarbetsprojekt med företag i länet. Dessutom har de 201 leverantörer av rehabiliteringstjänster.

25

Uppföljning och samverkan inom rehabilitering Det finns olika system för uppföljning och samverkan inom rehabiliteringsområdet. Vi har valt att lyfta fram ett par exempel på detta:

”Om samverkan inom rehabiliteringsområdet Behovet av samverkan mellan myndigheter/organisationer inom rehabiliteringsområdet är inget nytt fenomen. Det diskuterades redan i slutet av 50-talet. I SOU 1958:17 konstaterades att myndigheter i vissa situationer måste samarbeta för att på bästa sätt kunna stödja sjuka/skadade personer tillbaka till arbetslivet. Under de nästan 50 år som gått sedan dess har det hänt en hel del inom det här området. Samverkan bedrivs numera mellan flera myndigheter/ organisationer och på många olika geografiska och hierarkiska nivåer. Samverkan utövas i det dagliga ordinarie linjearbetet mellan medarbetare på exempelvis Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan såväl som i andra former, exempelvis finansiell samordning. Det sistnämnda är en samverkansform som infördes den 1 januari 2004. En sådan samverkansform kräver åtminstone på strukturell nivå, en annan organisering än den som förekommer i ordinarie linjeverksamhet. Oavsett formen har all samverkan individen som fokus. Samverkan på organisationsnivå bedrivs endast för att underlätta samverkan på operativ nivå. Enligt tidigare utredningar uppgår målgruppen som är i behov av samverkansinsatser till ca fem procent av befolkningen i förvärvsaktiv ålder (bl a prop.2002/03:132).”15

”Vad är samverkan inom rehabiliteringsområdet? Många människor befinner sig idag utanför arbetsmarknaden på grund av olika orsaker. Tyvärr försenas ibland processen med att komma tillbaka i arbete på grund av att flera myndigheter är involverade i samma ärenden. Människor med långvarig arbetslöshet, psykosociala eller hälsomässiga problem kan lätt hamna i en gråzon mellan de olika ersättningssystemen. Detta kan leda till en rundgång mellan olika myndigheter/organisationer som resulterar i kortsiktiga och ineffektiva insatser. Den nödvändiga helhetssynen på individens situation uteblir. Detta kan förhindras genom en aktiv samverkan mellan berörda aktörer inom rehabiliteringsområdet. Målsättningen är att individens behov av offentlig försörjning skall minska. Tidig och gemensam planering mellan berörda aktörer förväntas leda till mindre kostnader för berörda myndigheter/organisationer och samhälle.”16

Frivillig samverkan - FRISAM ”I den s k Frisam-propositionen 1996/97:63 tydliggjordes behovet av samverkan mellan vissa myndigheter/organisationer. Frivillig samverkan (Frisam) är inte någon försöksverksamhet utan en permanent samverkansform. Samverkan enligt Frisam regleras av bestämmelser i Lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL), Socialtjänstlagen 2001:453 (SoL), Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 (HSL). Lokala Frisam-projekt behöver inte godkännas av regeringen eller någon central förvaltningsmyndighet. Enskilda aktörer såsom exempelvis ett försäkringskontor och socialtjänsten i en kommun, kan själva besluta om att bedriva samverkan utifrån lokala förutsättningar och behov.

26

Syftet med Frisam är att bättre utnyttja samhällets samlade resurser för att bättre kunna tillgodose enskilda individers behov av olika stödåtgärder. Det finns annars en risk för att människor hamnar i en rundgång mellan myndigheter. Målgruppen är personer i förvärvsaktiv ålder med långvarig arbetslöshet, psykosociala och/eller hälsomässiga problem. Samverkan enligt Frisam bedrivs inom de flesta kommuner i Västra Götaland.”17

SUSAM SUSAM är ett system för uppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet. Många enskilda människor har problem som berör flera myndigheters och organisationers ansvarsområden. För att tillgodose den enskilda individens behov av stöd och hjälp är det nödvändigt att flera myndigheter samarbetar. Försäkringskassan, Arbetsmarknadsstyrelsen och Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen utformat ett system för uppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet, SUS, som börjar användas i januari 2005. SUS är ett webbaserat system för att följa upp resultat av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Systemet gör det möjligt för samverkansparterna att gemensamt följa upp rehabiliteringsverksamhet. Det betyder att SUS kan bli ett verktyg som underlättar ledning och styrning av arbetet. Utförlig information om SUS och hur du får behörighet mm hittar du på www.susam.se För att användare utanför Försäkringskassan ska få tillgång till SUS krävs en förordningsändring, som dock ännu inte är beslutad av riksdagen. Därför kan för närvarande inga användare utanför Försäkringskassan tilldelas behörigheter. När förordningsändringen är klar, måste varje lokal och regional myndighet anmäla SUS-administratör. Rutiner för detta kommer att redovisas på www.susam.se.”18

Finansiell samordning ”Den 1 januari 2004 infördes en lagstiftning om Finansiell samordning (Lag 2003:1210, ändrad lydelse 2004:793). Lagstiftningen innebär en möjlighet till permanent samverkan mellan försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting. Tidigare försöksverksamhet, exempelvis Socsam, har visat att finansiell samordning ger stora möjligheter till effektivare resursutnyttjande. Den nya lagstiftningen är en möjlighetslagstiftning vilket innebär att det är frivilligt för kommuner som är intresserade att starta s k samordningsförbund. Samordningsförbunden leds av politiker (undantag länsarbetsnämndens representation) och förbund finns för närvarande i flera län. Syftet med finansiell samordning är att underlätta processen att återställa eller öka enskildas funktions- och arbetsförmåga. Målsättningen är att individens behov av offentlig försörjning skall minska. Tidig och gemensam planering mellan berörda aktörer förväntas leda till mindre kostnader för berörda myndigheter/organisationer och samhälle. Målgruppen för finansiell samordning är personer i förvärvsaktiv ålder som har behov av offentligt stöd som enskilda myndigheter har svårt att tillgodose. Målgruppen har ofta en kombination av medicinska, psykiska, sociala och/eller arbetsmarknadsrelaterade problem.”19 (Se bilaga 14). Projekt och verksamheter som driver grön rehabilitering

27

Inom landet finns det ett antal verksamheter och projekt inom grön rehabilitering. Vi har valt att titta närmare på några av de projekt som drivs för att på så sätt kartlägga vad som händer inom området. Nationellt nätverk Inom ramen för projekt ”Natur & Hälsa” har ett nationellt nätverk inom grön rehabilitering som byggts upp av LRF Sydost. Nätverket består av olika aktörer såsom företag, organisationer, projekt och andra verksamheter, som arbetar inom rehabilitering eller friskvård kopplat till natur och som är intresserade av temat. Det finns ett stort intresse inom området och inom det nationella nätverket finns det önskemål om att kunna driva frågor kring kvalitetscertifiering, opinionsbildning, forum för forskning och utveckling mm. Projektet med att bygga upp ett nationellt nätverk avslutas under våren 2006 och fortsatt samarbete kommer att göras möjligt i ett partnerskap med LRF och SLU Alnarp. Partnerskap Alnarp ”För de som vill gå vidare och utveckla verksamheter inom Grön Rehabilitering kan Partnerskap Alnarp, en organisation som startats vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, vara av intresse. Det är en samverkansorganisation mellan LTJ-fakulteten vid SLU samt näringsliv, myndigheter och branschorganisationer. Genom att bli medlem i Partnerskapet öppnas möjligheter för samarbete med forskare i Alnarp. Det sker genom projektutveckling, kunskapsuppbyggnad, forskningsinformation eller utbildningar. Det här är ett sätt att skapa en mötesplats för projektidéer och andra samverkansmöjligheter mellan forskarna vid universitetet och medlemmarna. Medlemmarna i Partnerskapet erbjuds möjlighet att delta i forsknings- och utvecklingsprojekt inom SLU Alnarps kompetensområden. Ett av dessa kompetensområden är Hälsa och rekreation. Forskningen här är inriktat på utemiljöns betydelse för människans upplevelse, välbefinnande och hälsa. Här finns också Alnarps Rehabiliteringsträdgård.”20 (Se bilaga 15). LRF Riksförbundsstyrelsen inom LRF har under sin årliga stämma uttryckt att de ska lyfta de gröna näringarnas socioekonomiska värden och möjligheter tydligare, efter en motion från LRF Jämtland. Grön rehabilitering ses som en framtidsbransch inom näringen. Natur & hälsa, LRF Sydost Växjö Samarbetar med Länsförsäkringar, SLU Alnarp, Idrottshögskolan och Landstingsförbundet i ett Projekt, som har varit finansierat med bl a nationella LBU-medel och har haft två inriktningar: • Naturlig laddning - hälsofrämjande aktiviteter på gårdar och landsbygdsföretag.– För att bygga upp ett koncept kring förebyggande friskvård kopplat till naturen finns det idag ett etablerat affärskoncept ”Naturlig Laddning”, som omfattar naturupplevelser för att gästerna skall kunna få insikt i naturens helande kraft, känna en trygghet att vistas i naturen, uppleva ro, stillhet och kravlöshet, tid för reflektion, uppleva tystnad, känna nytändning/livskraft, få självinsikt, känna delaktighet och gemenskap, känna lust till ökad rörlighet i naturen och där möjlighet även kan ges till friskvårdsaktiviteter och samtal mm. Till detta finns det ett certifieringssystem. (Se bilaga 16). • Grön rehabilitering – projektet arbetar med att utveckla koncept, öka medvetenhet och kunskap, bilda opinion, prata samma språk i ”gröna” och ”vita sektorn.” En förstudie om Grön rehabilitering genomfördes 2003, där man tittat närmare på:

28

• Vilken forskning som finns i Sverige och internationellt om att använda naturen och trädgård i rehabilitering. • Vilka rehabiliteringsformer som finns • Naturens inverkan på hälsan • Vilken sorts grön rehabilitering som finns idag. • Några exempel på trädgårdar, som har rehabiliteringsverksamhet idag. www.lrf.se Gröna jobb Skogsstyrelsen arbetar med tätortsnära skogar och nyttjar skogen som hälsobringare och turism som regional utvecklingsfaktor, som är deras nya prioriterade områden. ”Med Gröna Jobb har de under två år i samverkan med AMS och svenska ESF-rådet bidragit till att närmare 3 000 långtidsarbetslösa fått chansen att utvecklas och stärka sin position på arbetsmarknaden. I Västra Götaland har Gröna Jobbare i huvudsak ägnat sig åt arbeten inom park, natur och skog, samt inventeringar av fornlämningar och individuell kompetensutveckling. Medelåldern är 48 år, 21 procent är kvinnor, 10 procent utomnordiska medborgare. Projektet drivs av 85 arbetsledare inom Skogsstyrelsen, åtta arkeologer och sex delprojektledare samt 11 arbetsförmedlare. 40 procent av deltagarna har gått till nytt arbete eller utbildning. Lyckade arbetslag ger vissa inlåsningseffekter. T ex är trivseln ofta så stor att det tar emot att söka nytt arbete. Deltagarna anställs på två år. De får lön – inte stöd - från en arbetsgivare. Att ha ett jobb att gå till ger ökad prestige och självkänsla. I Gröna Jobb erbjuder Skogsstyrelsen långtidsarbetslösa runt om i landet en projektanställning där arbetsuppgifterna kretsar kring kultur- och naturvård. Det kan exempelvis handla om att leta efter kulturmiljölämningar i skogen eller att röja gångstigar och promenadstråk för att öka tillgängligheten för besökare i skog och mark. I anställningen ingår att deltagaren aktivt söker efter arbete hos annan arbetsgivare eller söker till vidare utbildning. Samtliga ges också möjlighet till individuell kompetensutveckling. I dagsläget finns cirka 2 700 deltagare i olika Gröna Jobb-projekt runt om i landet. Av de cirka 700 deltagare som redan lämnat projektet har 47 procent gått vidare till annan anställning och fem procent vidare till studier eller startat eget. De flesta deltagarna stannar i Gröna Jobb mellan 12-18 månader.”21

Wijs trädgårdar i Ockelbo En förstudie började hösten 2003, finansierad av Finsam, (Försäkringskassan, Hälso- och sjukvårdsnämnden samt Landstinget.) om hur man kan arbeta med trädgård för människor med ”utmattningssyndrom”. Vårdande trädgård Den positiva responsen på deras arbete har varit omedelbar från flera håll. Försäkringskassan (Finsam) stöder nu ett forsatt arbete och hösten 2005 har det getts möjlighet till att starta ett hälsoprogram i samverkan med lokala företag. Projektet gjorde en omvärldsanalys med intervjuer, studiebesök och besök på arbetsplatser. Steget till ”grön rehab” kräver: * Avtal m hälso- o sjukvården. * Kvalitetskriterier. * Utvärderingsmetoder.

29

Wijs trädgårdar var förut en anläggning som hörde till Stora Enso. När Stora Enso skulle avveckla så ville de hitta en annan verksamhet så att det skulle bli någon liten förtjänst eller i alla fall rimliga kostnader. Lars Krantz känd trädgårdsmästare från Rosendals trädgård kallades in och arbetet med att bygga upp Wijs trädgårdar började 2000. Nu har Wijs trädgårdar växt på det viset att man har många verksamheter och många besökare, 50 000 personer år 2004. Hälsofrämjande aktiviteter Företag skickar dit sina anställda i förebyggande syfte. 7 träffar à 3 timmar med aktiviteter som trädgårdsodling, avslappning, skapande aktiviteter, svampplockning, matlagning, samtal om övervikt, livsstil, god och nyttig mat. Ett seminarium arrangerades under hösten 2004 där alla ”kändisar” pratade om rehabilitering, grön rehabilitering och forskning. Oktober 2005 stod Wijs Trädgårdar, som värd för ett seminarium om grönrehabilitering och vårdande trädgård. Trädgårdsmästarutbildning på högskolenivå till Ockelbo Wijs trädgårdar har i samarbete med Högskolan i Gävle tagit fram en utbildning till trädgårdsmästare med inriktning på humanistisk verksamhet. Utbildningen är på 80 poäng, tvåårig, och kan kategoriseras som praktisk, teoretisk och konstnärlig. www.wij.se Rehabiliteringsträdgård SLU, Alnarp. Lantbruksuniversitet i Alnarp har rehabiliteringsverksamhet sedan 2002, med terapi. I re- habiliteringen ingår samtal med psykoterapeut och sjukgymnast. Vanligt är att arbetsgivaren betalar hälften och Försäkringskassan hälften. SLU Alnarp forskar i miljöpsykologi, som berör hur människor mår av ”grönt”. De har kurser i bl. a trädgårdsterapi. Även en kurs som heter Natur - hälsa - landsbygd för landsbygdsföretagare, i samarbete med LRF. (Se även bilaga 17). Hur kan rehabiliteringsträdgården hjälpa patienter med utmattningssyndrom är ett examensarbete från en student som läser på läkarutbildningen vid Lunds Universitet, rapporten finns att se SLU Alnarps hemsida www.slu.se där de publicerat denna. I denna rapport tar man upp om kort- och långtidseffekter, fysiska och psykiska samt kognitiva effekter kopplade till att vistas i trädgårdsrehabilitering. (Se även bilaga 18).

”Rehabträdgården I trädgårdarna utvecklas kunskapen om trädgårdsterapi i kontakt mellan forskare och praktiker. Kurser ges i samarbete med Institutionen för landskapsplanering, främst Trädgård och park för rehabilitering, 0 poäng. Det ges även kortare kurser i trädgårdsterapi och miljöpsykologi.”1 22

Grön Rehabilitering och Naturlig laddning i Östergötland Ett regionalt projekt, som drivits av LRF Östergötland som startade 1 juni 2004 i samarbete med det nationella projektet Natur & Hälsa. Syftet är att knyta ihop ett nätverk av intresserade gårdar som kan vara lämpliga för grön rehabilitering samt att anordna utbildningar. De har sett att det finns mycket ”vit kompetens” på gårdarna med läkare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, socionomer, sjuksköterskor. En pilotgård är på gång.

30

En målsättning har varit att hitta intresserade företagare på landsbygden med bas i jord och skog som vill och är lämpliga att jobba med hälsofrämjande aktiviteter eller rehabiliterande verksamheter på gårdarna. De gårdar som inte har vit kompetens på gårdarna väljer oftast att arbeta med Naturlig laddning. Sedan kan de knyta till sig den kompetens som saknas på gården, i ett senare skede om de vill börja arbeta med rehabilitering. Gränslös landsbygdsutveckling för kompletterande affärer, LRF Värmland Interregprojekt med organisationer i Akershus och Hedmark i Norge. Grön omsorg är ett av flera områden i projektet. I Grön omsorg ingår rehabilitering, omsorg och gården som rekreationscentrum. Arbetsmetoden är framför allt att ordna mötesplatser för företagare att mötas på och utbyta erfarenheter samt utbildningar m studieresor, föreläsningar, m.m. Grön omsorg är ett av fem områden:

• Utmarksturism; jakt, fiske, naturupplevelser • Gårdsturism; boende och mat. • Lokal mat; vidareförädling/utveckling av livsmedel och lokal mat. • Bioenergi; ved, flis, pellets, koncept.

Totalt har mer än 100 företag tagit del av projektets utbildningar och aktiviteter. Det tar sedan tid innan det händer saker i själva utvecklandet av affärer på gårdarna. Gunnebo slott och trädgårdar Har planer på att starta trädgårdsterapi. (enligt GP-artikel mars 05.) Rehabilitering av långtidssjuka för återgång i arbete, men även andra personer med behov av rehabilitering för att komma igång med arbete eller studier. En anställd trädgårdsterapeut och en trädgårdsmästare planeras vara rådgivande i det praktiska arbetet. Botaniska trädgården i Göteborg Botaniska trädgården har fått medel från Västra Götalandsregionen under tre och ett halvt år år för att hösten 2006 starta rehabilitering av människor med stressrelaterade sjukdomar i trädgårdsmiljö. För att komma till Gröna Rehab på rehabilitering måste man ha en anställning inom Västra Götalandsregionen och vara sjukskriven för en stressrelaterad sjukdom. Verksamheten kommer att vara placerad i Lilla Änggårdens trädgårdsmästarbostad.23

Förstudie om kooperativ som metod för arbetsrehabilitering Kooperativ Utveckling Fyrbodal har gjort en förstudie inom grön rehabilitering. Förstudien skissade på att starta fyra sociala arbetskooperativ i Fyrbodalsområdet. I sociala arbetskooperativ är medlemmarna de som behöver rehabilitering. De är också ”ägare” av arbetskooperativet och rehabiliterar sig själva under ledning av handledare. Det offentliga handlar upp deras tjänster. Den tänkta verksamheten är till stora delar ”grön” med trädgård, odling, djur och skog. Kost, övningar och utbildning är också planerat att ingå. Förstudien syftar till att initiera sociala arbetskooperativ med fokus på det stora rehabiliteringsbehovet, utifrån de erfarenheter som finns idag om sociala arbetskooperativ och att tydliggöra den sociala ekonomin som en resurs för arbetsrehabilitering. Målgrupp är långtidssjukskrivna eller de som riskerar att bli det, långtidsarbetslösa samt långtidsarbetslösa som är sjukskrivna ( d.v.s. särskilt utsatta).

31

Förstudien har skett i samarbete med bl a AME i Uddevalla och Vänersborg samt Folkhögskolan på Tjörn. Målet är att ge människor möjlighet att kunna utveckla en affärsidé och kunna påverka sin vardag själv. Personerna skall kunna driva verksamheten själva med stöd i form av en arbetsledande funktion. Ambitionen är att projektet skall drivas som ett pilotprojekt och det har ansökts om finansiering. Faktorer för framgång är att ha tålamod. Utifrån individen tar det olika lång tid att byggas upp igen och det kan gå mycket snabbt att brytas ned. Det är viktigt att individen får lov att vara i gruppen tills man själv finner något nytt. Gruppen får själva bestämma vad som är viktigt och man har stöd, man coachar varandra. En vikig del i detta är att känna sig behövd och sedd. Det finns sociala arbetskooperativ på ett flertal platser i landet men inte i vårt område. Kooperativ Utveckling Fyrbodal arbetar som rådgivare till ekonomiska föreningar, kooperativ samt småföretagare som går ihop i nätverk. Anne, som är verksamhetsledare är utbildad inom personal och organisation och genomför rehabiliteringsutredningar med ett verktyg som heter TUBA. Initialt görs en utredning med hjälp av TUBA, som tar hänsyn till hela individen, dess sociala funktion, yrkesbakgrund, utbildning mm. Målet är att:

Skapa en ny modell för arbetsrehabilitering i kooperativ form. Skapa nya arbetstillfällen för särskilt utsatta (dvs målgruppen). Stärka individen mot ökad hälsa, anställbarhet och/eller eget företagande. Att genom den kooperativa metoden bidra till att öka individens medvetenhet om

jämställdhet mellan kvinnor och män samt bidra till integration. Att projektets deltagare representeras med 50 % från båda könen. En delmålsättning med projektet är även att öka kunskaperna hos offentliga aktörer om

möjligheterna till upphandling efter sociala kriterier och därmed skapa nya affärsmöjligheter för sociala arbetskooperativ.

Kosters trädgårdar Koster Trädgårdar har i en förstudie tagit fram ett koncept för rehabilitering i sin Trädgård. De har etablerat samarbete med kompetens från ”den vita sidan” och med försäkringskassan och arbetsförmedlingen i Strömstads kommun. Med start i september 2006 kommer de att ha plats för 2 personer som behöver rehabilitering i trädgård och natur. Kosters Trädgårdar tar gärna emot praktikanter under säsongen april till oktober. De vill att praktikanten stannar minst 2 veckor. Kosters Trädgårdar är ett litet trädgårdsjordbruk, där man får ta del av många olika göromål. Anläggning, snickeri, skogsarbete, ta hand om smådjur, hämta tång och givetvis allt som har med odling, skörd och förädling att göra. Sommartid får man även sälja direkt till kunder. Under sommaren behöver de även hjälp i trädgårdscaféet. Där bakar de allt själva och lagar till det de får från trädgården.24 Restad Gårds Trädgårdar På Restad Gårds Trädgårdar driver de en verksamhet inom grön rehabilitering sedan 3,5 år tillbaka. Till 99 % är det kvinnor med utmattningsdepression som kommer dit för rehabilitering. De flesta har tidigare arbetat inom vården. Det har varit 20 – 25 personer på rehabilitering. När de kommer till trädgården är de ofta inbundna. De personer som har fått möjlighet att vara där tills de varit ”flygfärdiga”, ca 7 – 10 månader utvecklas mycket och är mogna att gå andra vägar, till bl. a fortsatt utbildning eller ett annat arbete. Tillfriskningsstegen syns tydligt och det märks att de har konkreta framtidsplaner.

32

På grund av det regelverk som finns kan myndigheterna ibland gå in och bryta en rehabilitering för att personen skall tillbaka till sitt gamla arbete eller till ett annat arbete. Ofta leder detta till att personen inte klarar av att komma tillbaka till sitt gamla arbete och hamnar i en ny sjukskrivningsperiod och det kan då bli en ny rehabiliteringsperiod. Personerna har möjlighet att välja mellan olika arbetsuppgifter och behöver aldrig känna någon tidspress. När någon sått ett frö och det börjar växa, händer det något hos personen. Efter att ha varit vårdtagare blir personen vårdgivare. Efter att personerna har varit där 5 – 6 månader får de möjlighet att vara med och göra blomstergrupper och arrangemang som kunder sedan kommer dit och köper. Detta är glädjande. Man kan ofta se på en person, som varit där en tid, när hon börjar lyfta blicken och man riktigt ser att hon är på väg in i någonting nytt. En del personer arbetar hellre med odling än att göra arrangemang. Miljön på Restad Gårds Trädgårdar är stillande och det finns möjlighet att kunna ta en promenad i parken eller utmed älven som ligger intill. 100 % av de som varit där så länge som de har önskat har gått ut till ett annat arbete eller utbildning. Av dessa är det inte någon som har gått tillbaka till sjukskrivning igen (som Michael Roqvist, verksamhetsledare känner till). 50 % av de personer som varit på rehabilitering har haft möjlighet att kunna stanna kvar så länge som de själva önskat. 50 % har blivit utplockade mot egen vilja, av dessa är det 20-25 % som gått tillbaka till sjukskrivning. Ett exempel är en person som blev utplockad och fick en tjänst i en kassa. Efter en vecka var hon sjukskriven igen. Under de första 2,5 år som verksamheten drivits har Michael, arbetat i stort sett på ideell basis. Vårviks Gård Vårviks Gård i Trollhättan driver idag en arbetsmarknadspolitisk verksamhet inom grön rehabilitering med Trollhättans Stad som huvudman. 1995 påbörjades tankar kring grön rehabilitering. Trollhättan som är en industristad har haft svåra perioder med arbetslöshet. Kommunen ärvde en gård av en privat familj. Gården har anor från 1300-talet. 1996 fick de möjlighet att söka EU-medel från Mål 3. Inriktningen var de som var arbetslösa och långtidsarbetslösa. De fick möjlighet att kunna hyra ladugårdsbyggnaderna av fastighetskontoret, som de har för sin verksamhet. Projektet startade som ett samarbete mellan kommunen, arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Idag är Vårviks Gård en verksamhet inom Trollhättans Stad. Organisatoriskt ligger den under avdelningen för arbetsmarknadsstöd.

Mål

• Att stärka individens trygghet, tillit och själförtroende • Uppnå en social gemenskap och kompetens. • Stödja individen att klara vardagen självständigt • Utveckla en individuell och behovsanpassad handlingsplan • Rehabilitera genom personlig arbetsträning • Väcka intressen och höja kunskapen i fråga om ekologiskt tänkande och handlande.

Genom Vårviks Gård motiveras och stöds deltagarna till en individuell framstegsinriktad utvecklingsprocess. Detta skall leda till ökat självförtroende och bättre livskvalitet, som underlättar en återintegration till arbetslivet. (Se även bilaga

33

Målgrupp

• Långtidssjukskriva • Långtidsarbetslösa • Invandrare (parallellt med svenskundervisning) • Eldsjälar/idealister (viktiga att ha med i verksamheten) • Andra intresserade

Rafaels Trädgårdar Rafaels Trädgårdar på Orust har målsättningen att driva ett projekt kring grön rehabilitering med en medicinsk utvärdering. Detta i syfte att skapa en terapeutisk miljö särskild anpassad för små grupper av patienter med stressrelaterade sjukdomar, vilket skapar en bas för arbetstillfällen inom företagshälsovård, friskvård och rehabilitering. Visningsträdgård på Orust En förstudie har genomförts för att kartlägga behoven av en visningsträdgård på Orust. Naturbruksgymnasiet Dingle är projektägare. Upphovsmannen till idén är Inga Andersson. Hon vill gärna kunna visa hur odlar man ekologiskt – kunskaperna är på väg att försvinna. Hur smakar olika jordgubbssorter. – ”Vilka växter trivs i min trädgård?” Inga vill skapa en praktisk trädgård med flera miljöer för att på en relativt liten yta få många olika upplevelser. En medelhavsdel med typiska växter, en fruktträdsavdelning för spaljéklippning, beskärning och ympning. Olika bärbuskar, klängväxter, kryddträdgård och köksväxter mm får sin miljö där man kan både beskåda och provsmaka. Trädgården skapar många harmoniska utrymmen med bänkar där gästen kan sitta ned med kaffekorgen från caféet, eller för meditation. Centralt i trädgården skall trädgårdscaféet vara placerat. Bredvid caféet skall det finnas ett aktivitetstorg där möjligheten finns att utöva olika aktiviteter som anpassas efter gästerna. För framtiden skall det finnas en modell för arbetsträning. För 15 år sedan var det ryggont som var den stora kostnaden för sjukvård, nu är det ”utbrändhet”. Det finns behov av en plats med en jordad miljö. Odlingen och trädgårdskunskaper ger en naturlig koppling till kosthållning och miljön i trädgården är en god terapi i sig själv. Kosten är viktig. Förstudien skall vara klar juni 2006. Sörby naturhälsogård, Den goda platsen i hälsoträdgården I den Halländska mellanbygden strax söder om Vessigebro ligger Sörby naturhälsogård, som är en certifierad Naturligt laddning gård och består av två små gårdar som drivs ekologiskt. Hästar och får vårdar kulturlandskapet, höns och bin bidrar till hushållet. Verksamheten består av förebyggande hälsoarrangemang, grön rehabilitering och kompetensutveckling. Liselotte Bergenzaun Abel som håller på att bygga upp verksamheten tillsammans med sin man Vagn är leg. psykoterapeut och har fokus på grön rehabilitering, trädgårdsterapi och hälsoträdgård. De ingår i ett regionalt nätverk som heter Halland natur och hälsa. www.sorbynaturhalsogard.se Hölseböke Hölseböke som ligger i Skogsbydgen ca 4 mil öster om Falkenberg är en certifierad Naturlig laddning gård med i första hand förebyggande friskvård. Inger Gustavsson som driver verksamheten är sjuksköterska och kinesolog och har med sin man Sven byggt upp en rekreationsanläggning utan el och rinnande vatten, grillkåta, indiantält, småstugor, bastu. www.holseboke.nu

34

Lärjeåns trädgård Lärjeåns Trädgård ligger i Angered utanför Göteborg. De driver projekt inom grön rehabilitering. De samarbetar bl a med skolan i Angered, med klasser som har haft var sin kolonilott, med AF där de tar emot tre långtidsarbetslösa, med KUP om kommunala ungdomsplatser. De driver en trädgård som fungerar som rehabiliteringsträdgård. De har också haft samarbete med ABF i projekt för personer med invandrarbakgrund www.larjean.org Hälsonätverk Ett hälsonätverk har nyligen bildats i Uddevalla. Medlemmarna i nätverket erbjuder tjänster som alla syftar till hälsofrämjande arbetsplatser. Hälsonätverket gör inte anspråk på att täcka in allt utbud av tjänster inom hälsoområdet i Uddevalla. En förutsättning för att ingå i nätverket är att man har kompetens för den tjänst man erbjuder och att dessa tjänster räknas som skattefri motion och annan friskvård. Ambitionen med nätverket är att underlätta för arbetsgivare, som vill upprätthålla och stärka medarbetarnas hälsa. 25

Upptäck naturen I Uddevalla vill man ta vara på de förutsättningar som finns för ett rikt och spännande friluftsliv, fyllt med upplevelser och äventyr och utveckla ett antal projekt. De har hav och öar, skog och sjöar, saltvatten och sötvatten. Många naturupplevelser gömmer sig inom deras kommungränser. Ett exempel på de projekt de har utvecklat är: Natur & Kulturguide En natur- och kulturguide med utflyktsmål i Uddevalla håller på att utvecklas där man tagit fram ett stort antal tänkbara utflyktsmål. Ungefär 140 unika utflyktsmål skall presenteras i guiden. Inom projektet utbildar de också naturguider och skapar nätverk mellan organisationer. Förarbetet sker i samverkan mellan kommunen, föreningslivet, Bohusläns museum, Studieförbudet Vuxenskolan och Studiefrämjandet.26

Arbetsgivarringen ”Arbetsgivarringen är en samverkansmetod för kompetensutveckling och arbetslivsinriktad rehabilitering. Det är ett frivilligt nätverk där medlemsföretagens engagemang är byggstenen. Ett vanligt upplägg är att medlemsföretagen bildar en ekonomisk förening. En önskvärd fördelning i en arbetsgivarring är: offentlig sektor, produktionsindustri, handel/service, bygg/anläggning. Genom att företag samverkar och bygger nätverk ökar möjligheten för den enskilde individen att pröva arbete eller omplaceras till en sysselsättning som inte kan erbjudas inom det ordinarie företaget. Målsättningen är ökad hälsa i arbetslivet och ökad rörlighet på arbetsmarknaden och de arbetar med jobbrotation över organisationsgränser, individ- och ledarutveckling, arbetsprövning, livs- och yrkesplanering, medflyttarstöd.” 27 Arbetsgivarringen är en intressant målgrupp för grön rehabilitering och förebyggande friskvård kopplat till naturen och är intresserade av hitta samarbetsmöjligheter. www.uppdraguddevalla.se

Riksringen ”RIKSRINGEN är ett nätverk av aktiva arbetsgivarringar i Sverige som ger möjlighet till utbyte av idéer och erfarenheter samt samordning av kompetensutveckling. Arbetsgivarringar som är medlemmar i RIKSRINGEN verkar för att: - ge möjligheter för medlemsföretag att samverka för att skapa

mervärden för varandra i rehabilitering och HR-frågor - stärka individer att vara kvar på arbetsmarknaden

35

Nätverkets syfte Utbyta erfarenheter och uppnå ökad handlingsberedskap genom: Kunskapsöverföring Omvärldsbevakning Forum för att testa nya idéer Tankesmedja Samordna gemensamma utbildningar Nätverkets mål Att utveckla ringarna till ett ständigt lärande.”28

Slutord Det sker hela tiden förändringar inom rehabiliteringsområdet och kommer säkert så att förbli. Det är därför viktigt att bevaka omvärldsfaktorer i den förändringsprocess vi befinner oss i och hela tiden sträva efter fokus på det som är det bästa för den enskilda individen, som är föremål för rehabilitering.

Kontaktperson för förstudie Hushållningssällskapet Väst Karin Jochnick Sandell Projektledare 0521-72 55 41 alt 070-643 81 53

36

Fotnoter och referenser 1 Naturens och trädgårdens betydelse för hälsa och livskvalitet av Ingemar Norling, 2001. Den är utgiven av Göteborgs botaniska trädgård. 2 Utdrag ur gästföreläsning från seminarium om Grön rehabilitering av Vera Billing Spiragården 2005 3 Definitionen framtagen av det nationella nätverket som LRF Sydost har byggt upp 4 Intresseanmälan för att ta emot personer i arbetsprövning – Grön Rehab i samarbete med Arbetslivsresurs. 5 Ur minnesanteckningar från informationsträff 050509, arrangerad av Hushållningssällskapet Väst 6 Grön rehabilitering, föreläsning om empati och professionellt hållningssätt 8 november 2005 – Karin Lega, Leg. psykolog, handledare Djupedal Mellangård 7 Kommentarer från AME, vid informationsmöte 050509, arrangerat av Hushållningssällskapet Väst 8 Utdrag ur föredrag som Elisabeth Österberg, samordnare för rehabiliteringsfrågor Försäkringskassan Västra Götaland 2006. 9 http://www.socialstyrelsen.se/Amnesord/halso_sjuk/ 10 http://www.socialstyrelsen.se/Amnesord/rehabilitering/ 11 Anders Ryberg, Länsstyrelsen Trädgård Göteborg. Anders.ryberg@o.lst.se 12 Utdrag ur dokumentation från en nätverksträff inom Grön Kraft av Anita Torsson, Arbetslivsresurs 2006 13 http://www.fyrbodalinstitutet.se/page/7/verksamhet.htm 14 http://www.fyrbodalinstitutet.se/page/28/forskning.htm 15 http://www.samverkanvg.se/vgrtemplates/Start.aspx?id=759 16 http://www.samverkanvg.se/vgrtemplates/FirstPage.aspx?id=771 17 http://www.samverkanvg.se/vgrtemplates/Start.aspx?id=757 18 http://www.socialstyrelsen.se/Amnesord/rehabilitering/SUS/index.htm 19 http://www.samverkanvg.se/vgrtemplates/Start.aspx?id=756 20 Information från Partnerskap Alnarp 21 http://www.skogsstyrelsen.se/minskog/templates/find.asp?id=11021&find=gröna%20jobb 22 http://www.lpal.slu.se/ShowPage.cfm?OrgenhetSida_ID=4266 23 l https://w3.goteborg.se/botaniska/miljo.htm 24 www.kosterstradgardar.se25 http://www.uppdraguddevalla.empir.se/page/76/halsonatverk.htm 26 http://www.uppdraguddevalla.empir.se/page/85/upptacknaturen.htm 27 Folder Arbetsgivarring uppdraguddevalla.se 28 http://www.riksringen.se/

37