3

2

1Träets egenskaper

Trä är ett naturmaterial som efter användning kan återföras i det ekologiska systemet utan att förstöra miljön. Det är ett beprövat byggmaterial, det finns trähus som är över 1000 år gamla.

De flesta byggmaterial innehåller fukt och påverkas av tempe-ratur- och fuktvariationer. Trä sväller något vid fuktupptagning och krymper något vid uttorkning. En bräda som är till exempel 95 bred vid 18% fuktkvot (fuktkvot = kvot av vattnets vikt och träets torrvikt) har efter nedtorkning till 10% fuktkvot krympt cirka 2 mm på bredden. Trä tar upp och avger fukt snabbast från ändträ (kapytor) som därför bör skyddas.

Furu och gran till byggnadsvirke torkas efter sågning till cirka 18% fuktkvot. Trä avsett till snickerier håller en fuktkvot på 8–12%.

Alla mått är i mm där inget annat anges.

Sortering

Gran och furu sorteras vanligen i kvaliteterna G4-0 och G4-1, G4-2 och G4-3. G4-0 och G4-1 är de bästa kvaliteterna. Annan sortering förekommer.

Som byggvirke används i huvudsak G4-2 men även G4-3. Till paneler, lister och golvträ används främst G4-0 och G4-1.

För bärande konstruktioner, till exempel takstolar och golv-bjälkar används konstruktionsvirke som indelas i olika håll-fasthetsklasser C30, C24, C18 och C14 enligt SS-EN 338. Vid större spännvidder (över 5,0 m) kan man med fördel använda balkar av limträ.

Impregnerat virke, träskyddsklass NTR/A och NTR/AB som framställs av furu, finns i de vanligaste dimensionerna för läkt, bräder, reglar och plank och används utomhus.

Att välja sort

Gran är det träslag som i första hand används till byggvirke. Till snickerier används av tradition furu men även gran kan med fördel användas.

Till ytterpaneler bör gran användas därför att gran (splinten) tar upp vatten långsammare än furu (splinten) och ger därmed en mer beständig fasad.

Undvik i tveksamma fall alltför tunna eller klena dimensioner. En tunn bräda spricker och kupar sig lättare än en tjock. Bärig heten hos en bjälke ökar mest med höjdmåttet. Bärande element av trä som bjälkar, takstolar etcetera ska dimensioneras av erfaren byggnadskonstruktör/byggnadsingenjör.

Här ser du hur sorterna normalt användsUngefärliga relationer mellan de olika sorterna/kvalitets-klasserna i Gröna Boken, Nordiskt Trä och SS-EN 1611-1

Gröna Boken (1960)* O/S Kvinta Utskott Vrak

I II III IV V VI VII

Nordiskt Trä (1994) A B C D

A1 A2 A3 A4

SS-EN 1611-1 (2000)

4-sidig sortering G4-0 G4-1 G4-2 G4-3 G4-4

Dimensionshyvlat virke,

t.ex. reglar, syllar, kortlingar

och hammarband

Konstruktionsvirke C14*

Råspont, virke främst till

undergolv och underlagstak

Formvirke, virke till

betongformar

Utvändiga paneler

Invändiga paneler

Planhyvlat virke för

invändiga snickerier

Golvträ, virke till främst

synliga golv

Invändiga lister, t.ex. socklar,

foder och täcklister

*Hållfasthetsklasser C30, C24, C18 och C14 sorteras enligt särskilda regler.

En brädas ena flatsida är vänd mot centrum av den ursprung liga stocken. Den sidan kallas kärnsida, det vill säga är vänd mot kärnan. Om brädan får röra sig fritt kan den kupa sig något vid torkning (årsringarna strävar att räta ut sig). Man brukar ha kärnsidan synlig i till exempel paneler och golv då den anses mindre sprickbenägen och lämpligast att måla på. För att få en så tät lockpanel som möjligt bör bräderna sättas upp med bottenbrädernas kärnsida mot väggen och lockbrädernas kärnsida från väggen.

kärn

a

ytterbark innerbark kambium (tillväxtskikt)

årsring,

ljus = mjuk = vårved

mörk = hård = sommarved

splin

t

märg

splin

t

w

Vi älskar trä Byggbeskrivning

AllmäntTrä ligger oss på XL-BYGG särskilt varmt om hjärtat. Till oss

är du alltid välkommen med frågor och funderingar

kring trä och virke. På alla våra anläggningar

finns certifierade träexperter som hjälper

dig att välja rätt träslag, virkesklass,

dimensioner och rätt mängd för just

ditt byggprojekt. Hos oss hittar du

också allt du behöver av både bygg-

material och verktyg. Välkommen.

Allmänt Bygglov Bygganmälan* Bra att veta om impregnerat trä* Nymålning Måla utomhus* Bra att veta om trä* Skruv- och Spikguide* Snickarskola* Måla inomhus Bra att veta om limträ Limträ – Dimensioneringstabeller

Bra att veta om träskivor

Utvändigt Altan* Trädäck på mark* Bryggor* Carport* Tilläggsisolering av fasad* Garage* Boden* Trappor* Grindar* Staket och plank* Bockar* Enkelboden* Enkelstugan* Tak över uterum* Trädgårdsmöbler* Lekstuga*

Förstukvist* Lusthus* Utedass* Trädgårdskompost* Cykelförråd* Utvändiga träpaneler Skateboardramper Jakttorn Gästboden Relaxboden

Trädgårdsboden

Invändigt Bastu* Invändiga träpaneler* Lägga trägolv* Snickra med limfog Montera lister och profiler

Renovering Byta fönster* Montera dörr* Bygga innervägg* Takpåbyggnad Tillbyggnad

Faktablad: Så här många löpmeter behöver du till 1 m2

* Finns även som film i Bygg i trä-boxen (bygg-dvdfilmerna)

De här byggbeskrivningarna är resultatet av ett samarbete mellan XL-BYGG

och Skogsindustrierna. Innehållet bygger på information som tillhanda-

hållits av olika experter och material leverantörer. Föreningen Sveriges

Skogs industrier tar inte något ansvar för skada som må orsakas på grund

av innehållet i byggbeskrivningen.

Rättigheterna till innehållet i denna byggbeskrivning tillkommer Föreningen

Sveriges Skogsindustrier. Innehållet skyddas enligt upphovsrättslagen. Miss bruk

beivras. Kopiering av inne hållet är förbjudet.

www.skogsindustrierna.org

© Föreningen Sveriges Skogsindustrier, 2010

www.xlbygg.se

7350009430036>

Magnification: 100.00%

Printer D

PI: 2540

S

treckkod System

AB

info@streckkod.se

Tel 08-560 05 15

Fax 08-650 05 52

Cirkapris 20 kronor

Bra att veta om trä

Bra att veta om trä

12

11

10

9

8

7

6

54Bra att veta om trä

Fem goda råd

• Planera leveranserna och förbered uppställningsplats för virket!

• Kontrollera träet vid lossning och reklamera eventuella felaktigheter snarast och innan virket används!

• Skydda trä mot långvarig nederbörd, stark solstrålning, ned-smutsning och markfukt under lagring och montering!

• Lagra träet luftigt och se till att fukt inte stängs inne under presen ningar och dylikt!

• Trä för inbyggnad ska vara torrt och väl skyddat mot fukt-upptagning från avgränsande material, till exempel betong och asfalt. Se till att stommen kommer under tak eller skyd das mot regn så snart som möjligt efter det att den rests!

Virkesåtgång

Omräkningstabellen för beräkning av åtgång (lm/m2). Observera att spill inte är medräknat. En god tumregel är att alltid räkna med 10 –15 procent spill på grund av avkapning.

Ohyvlat virke Planhyvlat virke Spontat virke

Bredd Bredd Täckande bredd

mm lm/m2 mm lm/m2 mm lm/m2

50 20,00 45 22,22 – –

63 15,87 58 17,24 – –

75 13,33 70 14,29 60 16,67

100 10,00 95 10,53 85 11,76

125 8,00 120 8,33 110 9,09

150 6,67 145 6,90 135 7,41

175 5,71 170 5,88 160 6,25

200 5,00 195 5,13 – –

225 4,44 220 4,55 – –

Exempel: En väggyta på 10 m2 kläs in med spontad panel med en täckande bredd av 85. Åtgången blir 11,76 lm/m2, det vill säga 10 x 11,76 = 117,6 lm (exklusive spill).

Sortiment

Bygg- och trävaruhandlarna har ett rikt sortiment av virkes-dimensioner och kvaliteter. Normalt lagerhålls virke i längder upp emot cirka 5,4 m. Större längder och exaktkapade läng-der kan beställas. Virket är då ofta fingerskarvat. På nästa uppslag visas de vanligaste profilerna och dimensionerna. Sortimentet kan givetvis variera mellan olika bygg- och trävaruhandlare. Ytter paneler har oftast en ohyvlad sida, i regel finsågad, eftersom målarfärg fäster bättre på ohyvlad yta.

Mått anges i millimeter. För spontat virke och paneler anges största bredd. Täckande bredd och åtgång redovisas i tabellen under punkt 9. Måtten gäller vid en fuktkvot av 17%.

Ordförklaring

Ohyvlat virke, virke med fyra ohyvlade sidor ersätts i ökad utsträckning av dimensionshyvlat virke.

Dimensionshyvlat virke, virke som hyvlats på fyra sidor för

att erhålla ett visst tvärsnittsmått. Har utseendemässigt lägre kvalitet än planhyvlat virke och används främst för inbyggnad.Råhyvlat (råplanat) virke, virke med rektangulärt tvärsnitt, en flatsida ohyvlad (sågad) och övriga sidor hyvlade.

Planhyvlat (släthyvlat) virke, virke med fyra hyvlade sidor.

Har utseendemässigt en högre kvalitet än dimensionshyvlat virke och används främst för synliga ytor inomhus.Virke med en finsågad yta, virke som kluvits efter torkning. Används främst till ytterpaneler eftersom målarfärg får

bättre fäste på en ohyvlad yta.Spontat virke, virke med fjäder (spont) på den ena kantsidan och not (ränna, spår) på den andra för sammanfogning.

Falsat virke, virke, vanligtvis panelbräder, med längsgående vinkelrät nedskärning på kanterna som gör att två bräder överlappar varandra vid sammanfogning.

Limträ

Med limträ menas balkar ellerpelare bestående av flera ihop-limmade bräder (lameller) medfiberriktningen i elementetslängdriktning.

L-märkt limträ (L-trä) är benäm-ningen på limträ med minst fyralameller, som tillverkats, kontroll erats och märkts enligt regler utarbetade av Svensk Limträ kontroll. Normalt tillverkas limträ av gran.

Lagring och hantering

Virke kan för det mesta lagras utomhus om det skyddas mot sol, regn, smuts och markfukt. Trä som ska användas synligt inomhus, bör dock lagras i ett luftigt och torrt utrymme med jämn och relativt låg temperatur, till exempel i ett garage.

En kupévärmare på låg effekt kan användas. Stapla virket med läkt emellan och fixera det, det vill säga lås virket så att det inte har möjlighet att kupa eller vrida sig. Det går utmärkt att använda spännband.

Bygg med torrt virke. Det är lättare att bearbeta och du slip-per problem med sprickor och formförändringar. Fukt kan ge upphov till blånad och är huvudorsaken till röta och mögel. Skydda ditt trä för fuktupptagning från angränsande material, som betong. Observera att det gäller även impregnerat trä.

Mått

Tvärsnittsmått och tillåtna måttavvikelser för sågat virke finns i standarderna SS-EN 336, 1313-1, 1309-1, SS 23 27 12 och SIS 23 23 13. Måtten gäller vid fuktkvoten 20%. Från nominella måt tet till låts följ ande tolerans på virket: Tillåtna måttavvikelserTjocklek och bredd t.o.m. 100 mm - 1 mm + 3 mm över 100 mm - 2 mm + 4 mmLängd 1800 – 6000 mm - 0 mm + 50 mm Tvärsnittsmått och tillåtna avvikelser för hyvlat virke.Måtten för råhyvlat virke gäller vid fuktkvoten 17%.Från det nominella måttet tillåts följande tolerans på virket:

Tillåtna måttavvikelserTjocklek och bredd t.o.m. 99 mm + - 0,5 mm fr.o.m. 100 mm + - 1,0 mm

Medelvärdet för aktuell tjocklek och bredd får inte under-skrida det nominella måttet.

Impregnerat trä

Trä impregnerat enligt SS-EN 351-1 och NTR Dokument nr 1:1998 beskriver fyra klasser impregnerat trä av furu: NTR/M, NTR/A, NTR/AB och NTR/B. Träskyddsklass NTR/M är främst avsedd för konstruktioner i havsvatten på västkusten.

Träskyddsklass NTR/A och NTR/AB motsvarar det man i dagligt tal brukar kalla tryckimpregnerat trä. Klass NTR/A används främst för konstruktioner i markkontakt, till exempel till staket, trall och syll medan klass NTR/AB används i konstruktioner ovan mark, som i trädgårdsmöbler och utvändiga paneler.

Träskyddsklass NTR/B är avsedd för träkonstruktioner ovan mark och lämpar sig bäst för utvändiga snickerier som fönster och dörrar.

Företag som producerar impregnerat trä enligt NTR-standard står under kontroll av SP, Sveriges Tekniska Forsknings institut. NTR-virket märks paketvis med nedanstående kvalitetsmärken. För sågat och hyvlat NTR-virke gäller även styckvis märkning med antingen NTR-märken eller motsvarande färgmärkning.

Impregnerat NTR-klassat trä kostar lite mer än obehandlat trä men bör användas till utsatta byggprodukter där risk för röta eller insektsangrepp föreligger.

Extra viktigt är att använda NTR-klassat trä i kontakt med mark eller vatten, eller där det är motiverat från säkerhets-synpunkt (till exempel balkonger och trappor), eller där det blir besvärligt och förenat med höga kostnader att byta ut (exempelvis syllar).

Virke impregnerat med kreosot ska inte användas i bostads-hus och bör inte användas i trädgårdsbygge.

Impregnerat virke klass NTR/A och NTR/AB finns normalt i lager hos din bygg- och trävaruhandlare. Där kan du också få mer information om hur virket får användas. Fråga alltid efter kvalitetskontrollen.

Till följande utomhuskonstruktioner bör du välja tryck-impregnerat:• Bärande konstruktioner i saltvatten – virke klass NTR/M

(på västkusten), virke NTR/A i övrigt saltvatten.• Trä i sötvatten och i kontakt med mark – virke klass NTR/A.• Oskyddat trä utomhus på mark, betong, sten eller asfalt

– virke klass NTR/A eller NTR/AB.• Oskyddat, fuktutsatt trä, ovan mark – virke klass NTR/AB

eller NTR/B.

Virkesbenämningar

Benämningarna är i praktiken inte klart avgränsade. De vari erar mel -lan sågverk och bygg - och trävaru-handel och lokalt över landet.

* Sparrar och bjälkar är oftast virke med ingen eller högst 25 skillnad mellan tjocklek och bredd. För dim en sioner till och med 175 x 200 används van ligen benämningen sparrar och för grövre dimensioner bjälkar.

9/12

16/19

22/25

28/32

34/38

45/50

70/75

95/100

120/125

145/150

170/175

195/200

200/225

9/12 16/19 22/25 28/32 34/38 45/50 70/75 95/100 120/125 145/150 170/175 195/200 200/225

färgkod: blå färgkod: vit färgkod: gul färgkod: röd

tjocklekhyvlad/ohyvlad

breddhyvlad/ohyvlad

läkt bräder

reglar plankor

sparrar eller bjälkar*

14

Tralläkt 22 x 70, 95

28 x 95

34 x 95

120 bredd förekommer också.

Slätspont Används framför allt till synliga beklädnader i golv, vägg eller tak.15 x 70, 95, 120, 145, 170

21 x 70, 95, 120, 145, 170

27 x 70, 95, 120, 145, 170

33 x 70, 95, 120, 145, 170

Utvändiga paneler

Falsad spårpanel med fasade kanter 22 x 120, 145

Ytterpanelbräda Används vanligen som lock panel. Brädernas bredd varierar beroende på om kant sidorna är hyvlade eller inte.16 x 70/75, 95/100, 120/125,

145/150

22 x 45/50, 70/75, 95/100,

120/125, 145/150, 170/175,

195/200

Spontad ytterpanel Används vanligen med en lockläkt som täcker springan mellan bräderna.22 x 120, 145

Spontad spårpanel med fasade kanter 22 x 95, 120, 145

Dubbelfasspont 22 x 95, 120, 145

Lockläkt 16 x 45

Allmogelockläkt 16 x 45

15Hålkälslist 12 x 27

15 x 43

21 x 69

Hörnlist Används för att täcka och förstärka fogar i ytterhörn.21 x 21

27 x 27

33 x 33

43 x 43

Allmogetaklist (exempel)15 x 70

Skugglist 2121 x 33

Lister

Smyglist 8 x 15, 21, 27, 33, 43

Foglist Används för att täcka fogar mellan olika material.6 x 21, 27, 33

8 x 21, 27, 33, 43

Kvartslist Används för att täcka fogar i innerhörn vid anslutning mellan skåp och vägg.9 x 9

12 x 12

15 x 15

21 x 21

Trekantslist 15 x 15

21 x 21

Rundstav 8, 12, 15, 21, 27, 33, 43

13Bra att veta om trä

Enkelfasspont 22 x 95, 120, 145

Vanliga profiler och dimensioner

Utöver följande sortiment förekommer andra profiler och dimensioner. Observera att bygg- och trävaruhandlarna ofta inte lagerhåller alla trävaror som visas här.

Sågat virke 12 x 25, 38, 50

19 x 25, 50, 75, 100, 125

25 x 25, 38, 50, 75, 100, 125, 150

38 x 75, 100, 125, 150

50 x 50, 75, 100, 125, 150, 175, 200

75 x 75, 150, 200

100 x 100

125 x 125

150 x 150

Planhyvlat virke 9 x 22, 28, 34, 45, 70, 95

16 x 22, 28, 34, 45, 70, 95, 120, 145

22 x 22, 28, 34, 45, 70, 95, 120, 145,

170, 195

28 x 70, 95

34 x 34, 45, 70, 95, 120, 145

45 x 45, 70, 95, 120, 145

Hyvlat virke 22 x 45, 70, 95, 120, 145,

170, 195

28 x 70, 95

34 x 45, 70, 95, 120, 145

45 x 45, 70, 95, 120, 145, 170,

195, 220

70 x 70

95 x 95

Gjutlist 10 x 70

17 x 70

Gjutlist trekantslist 25 x 25

50 x 50

75 x 75

Råspont Används till rustika beklädnader i stället för skivmaterial, till exempel i undergolv, invändig väggbeklädnad och yttertak.17 x 95, 120, 145

20 x 95, 120, 145

23 x 95, 120, 145

Fjällpanel 22 x 120

Stockpanel 22 x 120

28 x 145

Skugglist 3333 x 43

Skugglist 4321 x 43

Foderlist Finns ofta laserad eller vit målad.9,5 x 43, 56

12 x 43, 56, 69

15 x 56, 69

Klackfoder21 x 43, 56

16Invändiga paneler

Spontad spårpanel med fasade kanter 9 x 70

12 x 70, 95, 120

15 x 70, 95, 120

21 x 95, 120, 145

Spontad spårpanel med raka kanter 12 x 70, 95, 120

15 x 70, 95, 120

21 x 95, 120, 145

Pärlspont 12 x 95

15 x 95

Allmogepanel (exempel)12 x 120

Allmogefoder (exempel)15 x 69, 95

21 x 69, 95, 120

Sockellist Finns ofta laserad eller vitmålad.9,5 x 43, 56

12 x 43, 56, 69

Allmogesockel (exempel)15 x 69, 95

21 x 69, 95, 120

17Nockbräda Hyvlat, 45 x 120–145, sort G4-2, gran.

Takstol Hyvlat K-virke, c 1 200.

Vattbräda Hyvlat, 22 x 120–145, sort G4-0/G4-1, gran alternativt impregnerat klass NTR/AB.

Vindskiva Finsågad yta, 22 x 120–145, sort G4-0/G4-1, gran.

Räckesöverliggare Hyvlat, 34 x 95, sort G4-0/G4-1, gran, alternativt impregnerat klass NTR/A eller NTR/AB.

Spjäla Finsågad yta, 22 x 95, sort G4-0/G4-1, gran.

Staketbräda Finsågad yta, 22 x 120–145, sort G4-0/G4-1, gran.

Överliggare Hyvlat, 45 x 95–145, sort G4-2, gran, alternativt impregnerat klass NTR/AB.

Tvärregel Hyvlat, 45 x 95, sort G4-2, gran alternativt impregnerat klass NTR/AB.

Stolpe Hyvlat, 45 x 95–145, sort G4-2, gran, alternativt impregnerat klass NTR/A eller NTR/AB, c 1 200. Infästes till ingjuten stolpsko enligt ritning.

Underlagstak Råspont, 17 x 95, sort G4-2, täckande bredd 85.

Ströläkt Sågat, 25 x 25, sort G4-3.

Bärläkt Sågat, 25 x 38, sort G4-2.

Ytterpanel Bottenbräder: finsågad yta, 22 x 145–170, sort G4-0/G4-1, gran. Lockbräder: finsågad yta, 22 x 95–120, sort G4-0/G4-1, gran.

Knutbräda Finsågad yta, 22 x 120–145, sort G4-0/G4-1 gran.

Foder Finsågad yta, 22 x 120–145, sort G4-0/G4-1, gran.

Spikregel Hyvlat, 34 x 45 eller 45 x 45, sort G4-2.

Innerväggspanel Profilhyvlat, 15 x 70–120, sort G4-0/G4-1.

Golvträ Slätspont, 27 x 95–145, sort G4-0/G4-1, täckande bredd 85–135.

Golvbjälke Hyvlat K-virke, 45–70 x 195–220, c 600 eller enligt ritning.

Tralläkt Hyvlat, 22–34 x 95–120, sort G4-0/G4-1, impregnerat klass NTR/AB.

Bjälke Hyvlat K-virke, 45 x 220, impregnerat klass NTR/A, c 600.

KortlingHyvlat, 45 x 95–145, sort G4-2, c 600.

VäggregelHyvlat K-virke, 45 x 95–145, c 600.

SyllHyvlat, 45 x 95–145, sort G4-2, eventuellt impregnerat klass NTR/A.

Hammarband Hyvlat K-virke, 45 x 95–145.

Alla mått är i mm där inget annat anges.

Exempel på dimensioner och kvaliteter