En tidning om SL-trafiken

Nr 2 2009

Nattens hjältar håller rentDe tar hand om smutsen och det som är mindre trevligt sid 8-9

DagbokenTom om hur Trygghetscentralen backar upp en stökig fredagnatt sid 10-11

Minitunnel vid VattugaragetHär sprängs en av de arbetstunnlar som behövs för Citybanan sid 14-15

Natt i SL-trafiken

2 Hela resaN

4-6 Precisionsarbete på tid

Trafikfri tid medger högst fyra timmars arbete i spår. Tillsyningsmännen inleder.

7 australisk beredskap

ERG i Perth säkrar SL Access drift under natten.

12-13 Genom mörkret mot Nynäshamn

Lokföraren Torbjörn kör torsdagnattens sista tur från Västerhaninge.

16-17 all trafikledning på ett ställe

Positivt gensvar när Swebus samordnar Tyresö och Bromma i pilotprojekt.

19 Hur är det att jobba natt?

Nio medarbetare i SL-trafiken svarar på enkätfrågan.

20 Kundtjänst är alltid redo

Medarbetarna på nattpasset tar emot många samtal.

ledaresl-trafiken: 24 timmar 7 dygn per vecka

Foto anna-Mia rådberg

SL-trafiken är som jag ser det Stockholms blodomlopp. Och blodom-loppet står ju aldrig stilla. Även om SL inte kör trafik dygnet runt hela veckan så är verksamheten ändå oavbrutet igång. På helgerna kör vi näs-tan hela dygnet och i veckorna ger nattimmarna möjlighet till underhåll av spår, fordon och depåer.

SL och trafikföretagen präglas av att medarbetarna känner stort an-svar och lever med sina jobb. Det är vanligt att hela familjer arbetar i trafiken och att barnen går i sina föräldrars fotspår och blir bussförare, tågförare eller finner andra befattningar i kollektivtrafiken. AB SL har i dag ”bara” cirka 500 anställda men sysselsätter som beställare omkring 14 000 medarbetare hos de trafikarbetsgivare som kör tunnelbana, pen-deltåg, lokalbanor och bussar i länet.

Det här numret av Hela resan hand-lar just om nattarbetet. Både det som syns och märks, men även det som kanske aldrig får så mycket uppmärk-samhet, men som är helt avgörande för att trafiken ska fungera varje dag.

SL är beställaren, samordnaren, som äger infrastrukturen. Trafik-operatörerna kör trafiken och svarar själva eller genom underleverantörer för underhållet av fordonen. Tillsam-mans får vi hela trafiksystemet att fungera. Stockholmarna som förvän-tar sig att tåg och buss ska gå enligt tidtabell varje morgon och kväll, ser kanske inte så mycket av det komplicerade livet bakom kulisserna.

Det är mycket som kan gå snett och vi får ta emot många berättigade synpunkter från frustrerade resenärer som drabbats av förseningar, då-lig information eller andra problem.

Synpunkter som vi systematiskt utnyttjar för att hela tiden förbättra oss och jag tror faktiskt vi lyckats rätt väl med detta under de senaste åren.

Så det är verkligen på sin plats för mig att tacka för de prestationer alla medarbetare i Stockholms kollektivtrafik utfört så att vi i april kunde re-gistrera hela 78 procent nöjda resenärer – fler än någonsin tidigare. Och nu ska vi bli ännu bättre!

Ingemar ZieglerVd AB SL

Hela resan Nr 2 2009, årgång sex Hela resan ges ut av AB Storstockholms

Lokaltrafik och kommer ut med fyra nr per år.

Tfn 08-686 1600 Fax 08-686 1444 e-post tidningen@sl.se

Postadress 105 73 Stockholm Besöksadress Lindhagensgatan 100

(T-bana Stadshagen/Thorildsplan)

ansvarig utgivare Johan Nordgren, 08-686 1872

Chefredaktör Carina Kling, 08-686 1613 redaktion Jan E Svensson

Hela Resan strävar efter att ge en allsidig och korrekt bild av SL-trafiken.

Åsikter som kommer till uttryck överensstämmer inte alltid med SLs policy.

Prenumeration Adressändringar anmäls alltid till respektive arbetsgivare eller

pensionärsförening. För övriga prenumerationsfrågor, mejla redaktionen:

tidningen@sl.se

layout Jan E Svensson Tryckeri EO Grafiska AB Miljö ISO 14001:2004

IssN 1652–1781 Upplaga 18 000

Omslagsbild Melker Dahlstrand

På bilden: Hipolito Henriquez Sanchez, Veolia Transport

Nästa nummer Utkommer 16 oktober Manusstopp 4 september

TeMa TID

Hela resaN 3

TeMa NaTTJOBB Hur skulle det bli om ingen städade i tunnelbanan på natten, om inga spår underhölls och inga nattbussar gick? De flesta tar för givet att SL-trafiken alltid ska fungera och vara igång. Det gör den tack vare över 14 000 medarbetare och många sena nattpass.

Dygnet runt året omIllustration Fingerprint Illustrationer

nattjobb

4 Hela resaN

strömbanan som kopplas bort. I början och slutet av varje tunnelbanevagn

sitter stora kontakter som ger tågets motorer ström. Kontakterna kallas för strömavtagare och när tåget kör fångas dessa upp av spetsar-na på strömskenan.

arbetet avbryts punktligt

Mats tittar på klockan som visar 04.10. Han meddelar tillsyningsmannen att det är dags att bryta arbetet. Entreprenörens personal avslutar arbetet för natten. Gas- och elsvets-aggregat, domkraft och andra verktyg och ytterligare några maskiner samlas ihop. Allt måste plockas bort och fraktas därifrån.

Tillsyningsmannen kontrollerar hela arbets-området för att se att inget är kvarglömt och att sträckan är körbar. Mats får klartecken att spänningssätta den bortkopplade sektionen av strömskenan. Han avlägsnar jorddonen och återställer de ännu så länge manuella från-skiljarna.

Precisionsarbete på tidUnderhållsarbete av spår och tunnlar sker nattetid under några få trafikfria timmar. Vissa arbeten kräver att spåren är strömlösa, för att de ska vara säkra att beträda.

Text Christer lundmark Foto Melker Dahlstrand

Strömmen har i alla år brutits manuellt på plats, genom att slå om frånskiljare. Dessa frånskiljare byts nu till fjärrstyrda. Nattens ar-bete är en del i ett flerårigt frånskiljarprojekt.

Sista nattåget på Röda linjen från Nors-borg passerar Liljeholmens tunnelbanestation 01.20, och är på väg mot Nybodadepån.

Veolia Transport och SL har meddelat till-gång till spåren från 01.25. Mats Larsson, från SL Produktionsstöd står och väntar vid det för-sta manuella frånskiljarskåpet. Klockan 01.26 bryter han strömmen. En kvart senare har han kontrollerat samtliga frånskiljarskåp, ström-

men är frånslagen. Det handlar om ett stort antal manuella mo-

ment som han måste utföra för att förbereda och göra ett arbetsområde strömlöst. Därnäst gör han spänningskontroll och monterar fast jorddonen, som en extra säkerhet, på båda si-dor om arbetsområdet.

Klockan är nu 01.45. Mats ger klartecken till entreprenören och dennes personal på sex man kan börja nattens arbete.

en strömskena, två frånskiljare

– I natt svetsar de en ny spets på en strömske-na. Spetsen är i själva verket en två meter lång järnbalk som väger 120 kilo, berättar Mats.

De nya spetsarna ingår som en del i bytet av frånskiljare. Strömskenan är uppdelad i ett stort antal sektioner. Varje sektion matas med ström via en frånskiljare i början och ytterli-gare en i slutet. Mellan sektionerna finns ett skyddsavstånd på cirka 18 meter. När ett spår görs strömlöst är det en av dessa sektioner av

nattjobb

Forts på sidan 6

Hela resaN 5 Hela resaN 5

6 Hela resaN

Klockan 04.30 rullar det första morgontåget över det nyss lämnade arbetsområdet.

Varje minut är värdefull

I Liljeholmen kompliceras frånskiljarbytet bland annat av att det finns flera växlar på spåren. Dels för att växla tågen i riktning mot Fruängen eller Norsborg, dels för att ansluta tunnelbanedepån i Nyboda. Varje växel kräver flera extra spetsar till strömskenan och extra frånskiljare.

Arbetet pågår i sex månader, fyra nätter i veckan: Varje natt är två personer med från SL Produktionsstöd och säkrar arbetsområdet. Varje natt slås strömmen av och på.

samtidigt vid Odenplan

Frånskiljarna vid Odenplan är besiktigade och klara, efter tre månader, med arbete fyra nätter per vecka.

Ingemar Blom och Mikael Asklander, från SL Produktionsstöd, kommer farande med ar-

betståget, som består av lok och vagn. Klockan är 01.23 och det sista tunnelbanetåget på den Gröna linjen passerade västerut klockan 01.07. Deras lok går både på el och diesel, diesel an-vänds bara undantagsvis när det inte finns ström i spåret.

Nattens uppdrag består i att hämta över-blivet material från arbetsplatsen. Med kran lyfter de flera lastpallar med betongplattor och annat skrot upp på lastvagnen.

Trafikfri tid innebär nattarbete

Varje trafikfri natt sker underhåll på spåren. Det rör sig bland annat om byte av syllar, syll-spik och räls. Påfyllning av makadam och rikt-ning av spårbäddar. När rälsen får för stora ojämnheter slipas den till en jämnare yta.

Tunnlarna genomsöks regelbundet och töms på gratistidningar och annat brännbart material som kan ha blåst in. Tunneltak besik-tigas och bearbetas med jämna mellanrum så att det inte finns risk för nedfallande stenar.

Många av dessa ständigt återkommande

underhåll kräver att strömmen till spåren är frånslagen, för att de ska kunna genomföras.

Fjärrstyrda frånskiljare sparar tid

Med fjärrstyrda frånskiljare kan strömmen slås av från eldriftcentralen belägen på Lind-hagensgatan.

– Det medför i snitt en timmes längre utnytt-jande av den trafikfria tiden för underhålls-arbete, påpekar Leif Johansson, som är chef för Produktionsstöd, en grupp som består av består av åtta säkerhetsledare och 20 tillsy-ningsmän.

Några av medarbetarna har flera yrkeskom-petenser och bland annat är sju av dem också lokförare. Något som kommer till användning när det gäller att köra fram material och maski-ner till de nattliga arbetsplatserna.

Den här natten arbetar personal från Pro-duktionsstöd på sju platser till runt om i Stock-holm. ▪

Vid spårunderhåll säkrar medarbetare från sl produktionsstöd arbetsområdet. leif Johansson är ansvarig chef.

Forts från sidan 4

Hela resaN 7

Australisk beredskapNär klockan passerat midnatt sussar de flesta sött. Men några arbetar skift, andra tar nattbussen hem. Hela tiden tickar SL Access på i SL-trafiken, fjärrövervakat av leverantören ERG. Från Australien.

Text Carina Kling Illustration Mediagrafik & Illustration

Natt som dag är SL Access i gång och det ska all-tid fungera. Bakom all utrustning i trafiken finns centralsystemet. Det ”pratar” med kortläsaren i spärren, automater, biljettmaskiner i spärrkios-ker, SL Center och småningom hos ombud, dyg-net runt – och fjärrövervakas så att inget fel ska inträffa. Dagtid är det Australienbaserade ERG med lokalkontor vid Globen som står för kon-trollen. På natten sköts den av SLs driftlednings-central och ERG i Perth, Australien. Då är det ju dag hos dem. Beroende på årstid ligger Perth hela sex till åtta timmar före svensk tid.

– Det är en klar fördel att ERG kan ta fjärr-övervakningen av de tekniska systemen nattetid åt oss, säger Simon Betts, systemförvaltare av SL Access på SL.

De flesta uppdateringar till och från central-systemet för SL Access sker på natten. Det kan vara data om nya spärrar, priser, biljettyper, in-formation om spärrade kort. Men även data till försäljningsstatistik och rapporter. Helt utrullat ska SL Access säkra intäkter på uppemot fem miljarder kronor om året.

Går en server ner under de fyra timmar per natt som ERG i Perth fjärrövervakar, startas den om med internets hjälp.

– Eller om nätverkskontakten från central-systemet till bussarnas depåservrar bryts, mås-te den återställas säger Christian Sahlén, på Globen kontoret.

Att kontakten mellan depåerna och central-systemet fungerar som den ska är särskilt viktigt på natten. Det är då som datautbytet sker med alla bussar. Då passar också 20-talet service killar på att serva bussarnas SL Access-utrustning.

Från Perth sköter man också förberedande un-derhåll, mindre saker som det gäller att stoppa i tid så att de inte växer. ▪

nattjobb

8 Hela resaN

Nattens hjältar håller rentPå kontoret strax utanför spärrarna vid Blå

linjens uppgång mot Mariebergsgatan job-bar Lennart Johansson, som mest kallas för ”Värmland” på grund av sitt Säffle-ursprung, och gruppledaren Stefan Hellman intensivt för att ordna all logistik inför natten. Med flera års vana av simultankapacitet går de igenom mejl och svarar i telefon samtidigt som de redigerar kvällens schema för städarna.

Från finputs till sanering

Mejlen och telefonsamtalen kommer från SLs kundtjänst, spärrvakter och trafikledning. När nattens jobb slutligen ska delas ut går det un-dan.

– Musa, du tar norra biljetthallen på Slussen. Ta högtrycksbilen!

Doften av nybryggt kaffe killar näsan. Det mer påträngande rengöringsmedlet smyger ige-nom och stör lite. Telefonerna går varma. Det är kväll och arbetsdagen har just börjat.

Text lisa Thorsén Foto Melker Dahlstrand

Snart ska tunnelbanesystemet i innerstaden befrias från klotter, kiss, bajs, spyor, fimpar och upp- och nervända mosbrickor.

– Man blir en fixare när man jobbar natt. All-tid är det något oförutsett som inträffar, säger Lennart Johansson, som är enhetschef på Veo-lia Transport med ansvar för lokalvården.

– Och ni två tar Hötorget. Ta en liten bil!Lennart och hans medarbetare gör allt i

städväg. Från att putsa spärrarnas glasdörrar till att sanera hissar och perronger från avfö-ring.

– Hissarna är ganska besvärliga. Vi kan ju inte spola dem, för då ramlar allt ner i hiss-schaktet. Vi får arbeta med hink och trasa och gå över ytan många gånger, säger Lennart Johansson.

Kiss rinner tyvärr alltid ner i hisschakten ändå. Det gör att hissarna kan lukta riktigt illa trots att de är minutiöst rengjorda.

Att rengöra schakten är en omständlig pro-cedur som kräver personal från både Veolia Transport och SL Hiss- och rulltrappsservice.

nattjobb

Hela resaN 9

Sanering av klotter är ett återkommande uppdrag. Stefan Hellman är glad för att dagens rengöringsmedel är bättre både för miljön och hälsan.

– De är lite mindre effektiva och behöver verka längre tid för att ha samma effekt, men det är det värt, säger han.

Vi åker genom kvällen i en av städbilarna. När vi mjukt glider in på på bussterminalen vid Slussen har Musa Manneh just påbörjat hög-trycksspolningen som ska befria marken från tuggummi och intorkat kiss.

– Man styr strålen framförallt med armarna men parerar också rörelserna med kroppen, berättar han.

Musa tycker att det är okej att arbeta natt.

– Eftersom jag jobbar fyra dagar och är le-dig tre finns det tid för mig att vara med barnen också, så det går bra, säger han.

Musa är även tillsyningsman, precis som gruppledarna Stefan Hellman och James Nord-mark.

När någon har klottrat på andra sidan spå-ret, står städarna på spåret för att rengöra. Då är de alltid fyra. En av dem måste vara utbildad tillsyningsman med särskild koll på lagar och regler och säkerhet.

Kräver lugnt humör

Den jobbigaste situationen städarna råkar ut för är nog när någon skitar ner samtidigt som de städar.

Ungefär 40 städare arbetar i innerstaden på natten. lennart Johansson, ansvarig enhetschef på Veolia Transport, fördelar nattens jobb, till Mait och de andra.

Från högtrycksspolning till noggrann puts. Tunnel banemiljön kräver allt av Marc aho och hans arbetskamrater.

Stefan Hellman och James Nordmark har varit med om det många gånger.

– Det händer att folk står och kissar precis bakom en när man håller på att spola rent. Det gäller att ta det med jämnmod. Alla vi som ar-betar här är med om det, säger de.

Deras chef Lennart Johansson har arbetat inom lokaltrafiken i Stockholm i 40 år, på olika poster. Redan från början var han en entusiast, då som bussförare.

Nästa år går han i pension. – Vi får se vad jag ska göra då. Men jag bör-

jade som bussförare och jag skulle gärna sluta som bussförare också, säger han och ser klurig ut. ▪

10 Hela resaN

Text Tom lönnqvist Foto Melker Dahlstrand

Samordningen från centralen tryggar för både resenärer och medarbetare. Trygghetsopera-tören Tom Lönnqvist skriver.

18.00

Nattskiftet börjar, har i vanlig ordning varit på plats cirka 20 minuter för att i lugn och ro lösa av mina kollegor och sätta mig in i nattens kommande händelser.

Vid 18.00-tiden börjar det plinga i radio-systemet då ordningsvakterna går på sina natt-skift, jag hälsar alla välkomna ut.

I natt har jag valt att ta hand om södra områ-det, mina två kollegor ansvarar för city och nor-ra området. Vi är alltid tre operatörer i tjänst, speciellt på helgnätter.

19.00

Det börjar komma in samtal från trafik-ledningar och spärrexpeditörer som rapporte-rar om berusade på tåg och i biljetthallar. Ett samtal handlar om en kraftigt berusad man i Slussens norra biljetthall. Så här dags finns det en fast ordningsvaktspatrull vid Slussen, jag

anropar dem på radion och dirigerar dem till norra biljetthallen.

Efter en stund anropar vaktpatrullen mig och vill ha polis till platsen då man omhänder-tagit personen för fylleri enligt lagen om beru-sad. I väntan på polisen förs den berusade till ett så kallat trygghetsrum i biljetthallen för att inte exponeras mer än nödvändigt inför andra resenärer.

Jag kontaktar polisen på Länskommunika-tionscentralen och pratar med en som vanligt trevlig operatör. Informerar om händelsen, och en polisbil dirigeras dit för att omhänderta mannen. Under tiden har mina kollegor också haft sin beskärda del av fylleri och bråk.

20.00

Varje fredag och lördag hålls ett samverkans-möte med Söderortspolisen på Gullmarsplan. Två av mina vaktpatruller deltar och planerar nattens aktiviteter – trygghetskontroller på tåg vid Gullmarsplan, genomgång av stora fester och evenemang på Globen. Fält assistenter, trygghetsvärdar och ibland operatör från Trygghetscentralen deltar.

21.00

Varje fredag och lördag hålls dessutom ett ”utsättningsmöte” på Trygghetscentralen, där tunnelbanebanepolisen, arbetsledare från de olika vaktbolagen, trygghetsvärdar, trafikleda-re från samtliga trafikentreprenörer och natt-jouren från Stockholms Stadsmission deltar.

I natt är det min kollega på cityområdet som håller i mötet. Vi utbyter information om olika tillställningar i city och var det kan behövas ex-trainsatser under natten.

22.00

Nu börjar det hända saker i alla områden – berusade personer, bråk och klotter. Inte ens bussarna kommer undan. Det är bråk på en buss vid Gullmarsplan, föraren trycker på överfallslarmet och ordningsvakterna på plats springer till bussen. Det visar sig vara en rese-när som inte vill betala och uppträder hotfullt mot bussföraren. Ordningsvakterna avvisar personen, då ingen vill göra polisanmälan av saken.

Så här fortsätter det till framåt 01.00, när det blir 25.00 på trafikspråk. Då infaller ett visst lugn. Jag reflekterar över varför det alltid hän-

Dagboken

nattjobb

Hela resaN 11

der saker samtidigt vid vissa tidpunkter på nät-terna, för att sedan bli kav lugnt en stund.

Jag och kollegorna passar på att pusta ut och ladda nya krafter till nattens kommande drabbningar.

03.00

Nu ringer det på samtliga linjer. Det rapporte-ras berusade på tåg, i biljetthallar, bussar och samtidiga slagsmål på två olika stationer. Ra-dioanropen till och från vakterna, liksom tele-fon samtalen till polisen blir allt intensivare.

En berusad person faller i en rulltrappa och skadar sig, ordningsvakter på platsen plåstrar om honom tills ambulans anländer.

Alla vi tre operatörer går nu på högvarv för att hinna med alla jobb som kommer in.

Bland annat kommer det in ett samtal från trafikledningen på Blå linje där en tågförare rapporterat att det luktar färg på en ändsta-tion. Jag kopplar upp kamerorna på berörd station och synar av alla plattformar utan att finna några klottrare. Därefter meddelar jag våra egendomspatruller om det inträffade.

Vi får ett samtal från en spärrexpeditör i de norra förorterna. Hon har tagit hand om en

förvirrad äldre dam som inte vet var hon är eller var hon bor. Vi skickar ordningsvakter för att assistera spärrexpeditören i avvaktan på polis.

04.00

Två timmar kvar på skiftet, men faran är ännu inte över. Det har återigen lugnat ner sig med arbeten på morgonkvisten, men det är nu samtal från bussentreprenörerna om bråk och fylla på nattbussarna brukar komma. Mycket riktigt är det slagsmål mellan resenärer på en nattbuss i city. Ordningsvakter är snabbt på plats och kan skingra bråkstakarna som får ta sig hem för egen maskin.

Trafikledningarna på respektive bana ringer in om sovande personer i tåg och i biljetthallar. Det blir ett digert arbete för vakt erna att väcka och i vissa fall omhänderta personer för fylleri. Många samtal om fylleri går till Länskommu-nikationscentralen, även de har det hektiskt och det dröjer länge innan ordningsvakterna blir avlösta av polisen.

05.00

Lugnet börjar lägga sig, men det finns fort-farande sovande resenärer på tåg och statio-

ner, ett och ett annat bråk uppstår också när överförfriskade resenärer ska åka hem.

Busslink meddelar att det är oroligt bland rese närer som ska med nattbuss vid Sergels torg. Ordningsvakter åker dit för att kontrol-lera, men det är förhållandevis lugnt. De sam-talar med bussföraren och åker sedan.

Polisen har hittat en sovande på plattformen vid en utestation, men saknar resurser att in-gripa. Vi tar jobbet, skickar folk till platsen, väcker och avvisar den sovande från stationen.

05.45

Avlösande operatörer kommer, vi informerar dem om nattens händelser och vilka arbeten som är aktuella. Fortfarande kommer det in samtal om sovande på stationer, tåg och bus-sar.

06.00

Äntligen avlösta, nu bär det av hemåt för att krypa ner i sängen, nöjd med nattens resultat. Trots bråk blev ingen trygghetsresurs eller nå-gon trafikpersonal skadad och vad vi vet ska-dades inte heller någon resenär. ▪

12 Hela resaN

Genom mörkret mot NynäshamnEn stilla vårnatt. Nattens sista tur med pendeln till Nynäs-hamn står klart för avgång vid perrongen i Västerhaninge. De få resenärerna väntar på att klockan ska bli 00.54. Klar-signal och med ett mjukt ryck startar tåget.

Text sten Holmberg Foto Melker Dahlstrand

Nattens lokförare är Torbjörn Mårelius, som har kört den här sena turen många gångar. I natt är tåget ganska tomt mot Nynäshamn, bara ett tjugotal passagerare.

– Det blir aldrig tråkigt, utan vi har fullt upp hela tiden. Instrumenten ska avläsas, signaler

observeras och vi måste hela tiden ha koll på banan, säger Torbjörn.

Han är maskinkonstruktör i botten, men hoppade av och började i stället köra tåg 1984, i dag för Stockholmståg.

– Det passade inte mig att sitta stilla vid ett skrivbord. Jag började med blandad körning, men gick över till natt och tidiga mornar för cirka elva år sedan, när barnen var små.

Vilda djur på spåret

Tåget glider in vid nästa station och Torbjörn öppnar dörrarna, medan tågvärden sedan stänger och ger klarsignal.

Vanligtvis är kvälls- och natturerna ganska lugna.

– Dagligen händer det inom pendelnätet att cyklar, spadar, plankor och annan bråte slängs

på banan och att stenar kastas mot tågen, be-rättar Torbjörn.

Ett orosmoment är alla vilda djur längs spå-ret och ibland blir rådjur eller vildsvin påkörda.

– Värst är det om en älg förirrar sig upp på banan, då kan det smälla ordentligt. Det hän-der också att människor går på spåren.

Större delen av banan till Nynäshamn har enkelspår. Vanligtvis är tågen korta från Väs-terhaninge och farten ligger normalt runt 110 km/timmen.

Under sommarhalvåret orsakar vädret säl-lan förseningar, men vid åska i luften kan det uppstå signalfel.

– Oftast beror förseningar på resenärer som rycker i dörrarna. Det finns även en del kvar-dröjande tekniska problem med X60-tågen, säger Torbjörn.

nattjobb

Hela resaN 13

En del lokförare kör blandade dag-, kvälls- och natturer över hela pendelnätet, medan några föredrar att arbeta tidiga mornar. Sam-manlagt finns det många olika varianter av schemaläggning. Alla lokförare kör från gamla X1 och X10 till de moderna X60.

Några timmars vila

Tåget närmar sig Nynäshamn och är framme klockan 01.25.

Några timmars vila väntar Torbjörn, innan han ska vända tillbaka med första morgontå-get klockan 05.05.

I Nynäshamns gamla stationshus finns någ-ra övernattningsrum, som vid alla slutstationer och på Stockholms Central. Sammanlagt sover ett tjugotal lokförare och tågvärdar över varje natt för att täcka upp morgontrafiken.

Innan Torbjörn kan vila, måste han först lämna av. Tågvärden kontrollerar att tåget är tomt och stänger dörrarna.

Torbjörn säkrar tåget mot rullning med en särskild parkeringsbroms. Han kontrollerar via tågets datorövervakning, att allt är som det ska och stänger sedan av tågdatorn och radio-utrustningen. Strömavtagaren får ligga kvar mot kontaktledningen. Städarna som kommer måste kunna se att arbeta.

Klargörning på morgonen

– Vid sena natturen blir det drygt två timmars vila. De kollegor som kom in tidigare eller ska upp senare, kan vila några timmar till.

Folk kopplar av, äter, dricker kaffe eller kan-ske ligger och läser innan de somnar.

– Vid fint sommarväder lägger jag mig ofta

inte. En promenad är mer avkopplande. Att sit-ta nere vid havet och se solen gå upp är otroligt vackert!, säger Torbjörn.

På morgonen inför första turen ”klargör” han hela tågsättet. Bromsarna kontrolleras, liksom dörrar, signalknappar, högtalare, brandsläckare och så vidare.

– För ett kort tåg tar det runt en halvtimme, medan ett långt tåg kräver cirka en timme. Är allt som det ska, är det sedan klart för avfärd, avslutar Torbjörn. ▪

Några timmars vila, innan den första morgonturen klockan 05.15 för lokföra-ren Torbjörn Mårelius.

14 Hela resaN

Minitunnel säkrar Citybanans rutinerTvå meter under resenärernas fötter jobbar NCC:s sprängare. Två gånger varje natt spräng-er de under blå gången som förbinder tunnel banans Röda och Gröna linjer med den Blå. 40 meter under markytan byg-ger de en arbets tunnel ned mot den blivande nya pendeltågs-stationen i city.

Text Gunilla schönning Foto Mikael Ullén, Banverket, och

Melker Dahlstrand

År 2017 ska den nya, sex kilometer långa pen-deltågstunneln under centrala Stockholm vara

klar. Den får två nya underjordiska stationer, Stockholm City och Stockholm Odenplan. Mitt i centrala Stockholm sprängs nu för de ar-betstunnlar som behövs för stationsbygget.

I mars gick första sprängsalvan för en min-dre tunnel under Vattugaraget. Nästa vinter ska den vara klar.

– Vi rör oss framåt ungefär 1,5 meter per natt, förklarar Larre.

En större arbetstunnel förbereds under ban-gården vid Centralstationen, men den mindre under Vattugaraget sprängs ut först. Huvudsyf-tet är att kontrollera alla rutiner, att buller och vibrationer håller sig inom uppsatta gränsvär-den och att samarbetet med SL fungerar.

Sprängning mitt i Stockholms city ställer stora krav på säkerhet. Närheten till tunnelba-

nan, all övrig trafik och mycket folk, gör plane-ringen extremt viktig.

– Vi spränger bara på nätterna och då har SL stoppat trafiken, påpekar Larre.

Bra berggrund i stockholm

NCC:s bergarbetare, ett tiotal personer, jobbar i treskift.

– Vi kallar det för ”Stockholmsskift”, säger Larre, på omisskännlig norrlandsdialekt.

Larre Bodén älskar sitt jobb och berättar hur han redan som 14-åring började i LKAB:s gruva i Kiruna. Han är utbildad på Bergsskolan i Filip stad och har erfarenhet från sprängupp-drag runt hela världen, bland annat från Grön-land, Sri Lanka och Vietnam. Han verkar lika trygg och stabil som graniten han spränger i,

tema: nattjobbnattjobb

Hela resaN 15

och oroar sig inte för att spränga mitt i Stockholm.

– Stockholm har bra berggrund, tät granit som är bra för tunnelbyggen. Vi vet vad vi gör och tänker alltid på säkerheten, säger han.

Teskedsgumman

Varje nattlig spräng-salva kräver nog-

granna förberedelser. För att hindra vat-tenläckage i tunneln trycks, ”injekteras”, lättflytande cement in i granitens ofta hårfina sprickor runt det område som ska sprängas. Berget förstärks sedan med bult och sprut-betong. En liten, specialbyggd borrigg, bor-rar sedan ett stort antal hål som laddas med sprängmedel.

– Sedan ringer vi SL som stoppar all tra-

sIFFerFaKTa OM CITyBaNaN

• sexkilometerlångochtvånyastationer

• sexarbetstunnlar

• motsvarande30Hötorgsskraporschakt­

massor ska fraktas bort.

• motsvarandetreHötorgsskraporbetonggår

åt till bygget.

• 2500personerkommersommestattarbeta

med Citybanan.

fik och ger oss klartecken innan vi spränger. Klockan halv två och klockan två varje natt spränger vi, säger Larre.

Sprängstenen lastas sedan på ett av de mins-ta fordon som han har sett. Det är en dumper som går under namnet ”teskedsgumman” och tar ungefär tio ton sten per lass. Tio lass, unge-fär 100 ton, hinner den lasta ut varje natt. Sedan börjar arbetet om igen.

Tunneln stängs

Tunnelingången finns i Vattugaraget som stängs för parkering nattetid. När tunneln är klar kommer den att nå ned till det som på stations ritningarna kallas för Östra mellan-planet och till en uppgång från Citybanan till den röda och gröna tunnelbaneperrongen. Totalt blir tunneln ungefär 70 meter lång, 4,20 meter bred och 3,60 meter hög. Lagom storlek för teskedsgumman som åker fram och tillbaka med sitt lass av sprängsten varje natt.

– När den nya stationen är klar har tunneln gjort sitt. Då stängs den, säger Larre. ▪

– säkerheten är vårt vapen. Vi är alltid försiktiga vid storstadsprojekt, säger larre Bodén, arbetsledare på NCC.

Hela resaN 15

16 Hela resaN

all trafikledning på ett ställe ger överblickNu provar Swebus att samla all trafikledning, dag som natt, på ett gemensamt kontor. Natt-trafikledarna i Norsborg ser stora fördelar.

Text eva annell Foto Per Westergård

Kvällsljuset lägger sig över bussdepån i Nors-borg och inne på kontoret börjar nattens fyra trafikledare just jobba. Trafikledaren Jean Pur-vall bevakar tre datorskärmar och två telefoner. Trafiken flyter bra.

– Vi kommer till ett ”dukat bord” efter dag-passet, säger han och är nöjd med förra skiftets insatser.

Trafikledarna håller koll på att förare kom-

mer till sina turer, sätter in ersättningsbussar för pendeltåg, lägger om trafik vid olyckor och informerar resenärer om förseningar. De är också ett stort stöd för förarna. Varje buss är utrustad med GPS och därför vet trafikledning-en alltid var den är. På datorerna syns bussarna som ikoner som rör sig längs linjer på kartor.

– Om någon trycker på överfallslarmet kan vi skicka dit hjälp direkt. Vi ser också när någon kör fel, vilket inte är helt ovanligt, säger Jean Purvall och ler. Han pekar på skärmen och vi-sar hur det ser ut när en bussikon plötsligt ger sig av från linjestrecket.

slås samman på försök

Swebus trafikerar sex områden i Stockholms län och Jean Purvall och hans kollegor har

hand om alla på nat-ten. Dagtid har varje område hittills haft sin egen trafikledning vid respektive bussdepå. Nu pågår ett försök att lägga samman trafik-ledningen för alla om-råden, dag som natt, till ett enda.

Som ett första steg i försöket delar nattrafik-

ledningen och dagtrafikledningarna för Tyresö och Bromma lokaler i Norsborg. Projektleda-ren för sammanslagningen, Alexander Dimic, tycker att det går väldigt bra.

– Vi märker att det är lättare att lämna över

Nattrafikledaren Jean Purvall deltar i swebus test i Norsborg. Han har just tagit över från kollegorna som jobbar dag.

alexander Dimic är projektledare för pilot-försöket.

nattjobb

Hela resaN 17

all trafikledning på ett ställe ger överblickmellan skiften när man träffas personligen och inte bara tar det per telefon. Dessutom lär sig trafikledarna fler områden och kan hjälpa var-andra när det kör ihop sig, säger han.

Tanken är att det gemensamma kontoret på sikt ska ligga på en neutral plats, inte vid en depå.

– På så sätt blir servicen lika för alla områden och ingen kan tycka att trafikledningen favori-serar förarna vid en viss depå. Alla förare blir våra förare, säger Alexander Dimic.

Hittar lediga bussar lättare

Trafikledaren Johan Andersson är på väg ut för att besöka bussförare under natten och vara ett stöd ute i trafiken. Han tror mycket på att lägga all trafikledning under ett tak.

sWeBUs VäG MOT

CeNTral TraFIKleDNING

• SwebuskörisexområdeniStockholmslän:

Tyresö, Bromma, Kallhäll, Södertälje, Hud-

dinge-Botkyrka och Nacka-Värmdö.

• Hittillsharvarjeområdehaftvarsindagtra-

fikledning, men nattrafikledningen har varit

gemensam.

• NuplanerarSwebusencentraltrafikledning

som ska leda trafiken i alla områden dygnet

runt, från januari 2010.

• IaprilslogsdagtrafikledningenförTyresöoch

Bromma ihop med nattrafikledningen.

• IsommarutvärderarSwebusförsöket,innan

trafikledningen för fler områden slås samman.

Hittills är resultaten positiva.

Trafikledarna får lättare att sätta in bussar där de mest behövs. Trafikledaren Johan andersson är positiv.

– Med central trafikledning får alla trafik-ledare information om olyckor samtidigt och samarbetet mellan depåerna blir lättare. Då ser vi direkt var det finns lediga bussar att sätta in som ersättningstrafik eller extraturer vid eve-nemang. Vi blir inte låsta vid den ”egna” per-sonalen och de ”egna” bussarna, säger Johan Andersson.

Ute i skymningen installerar sig föraren Michael Peterson i kvällens buss. Han är van att ha nattrafikledningen nära sig i Norsborg och tror att det till en början kommer att kännas otryggt när den flyttar.

– Men jag accepterar förändringar och för-står att det måste bli så. Och fungerar radion, så pratar vi ju med varandra som vanligt vart de än sitter, säger han och ler. ▪

18 Hela resaN

trafikinformation

Här publiceras aktuellt från Waxholmsbolaget och trafikföre tagen inom sl-trafiken. Vart och ett svarar själv för innehållet.

notisnytt

18 Hela resaN

WaXHOlMsBOlaGeT

sommaren är kort

För Waxholmsbolaget känns sommaren kanske

ännu kortare än den verkligen är. Efter ett långt

vinterhalvår med tidvis ganska glest besatta

vardagsturer och mödosamma arbeten vid kaj och

på varv för att få de oumbärliga sommarbåtarna

klara till turistsäsongen, gör sommarturlistan en

rivstart under midsommaren, för att blomstra i juli

och med lite tur någon vecka in i augusti. Dessutom

är skärgårdstrafiken mycket väderkänslig, så alla

som arbetar med Waxholmsbolagets båttrafik har i

högsta grad anledning att odla goda kontakter med

vädergudarna.

Till skillnad från övriga årstider har de flesta

möjlighet att sommartid även resa vardagar. En

solig onsdag kan locka nästan lika många resande

som en lördag eller söndag. De fritidsboende tar en

tur in till stan över dagen, semesterfirare gör en

dagstur från Strömkajen mitt i veckan och

båtluffarna färdas mellan bryggor och vandrarhem

utan en tanke på vilken veckodag det är.

Under sommaren är nästan alla skärgårdsbåtar i

trafik. Stommen utgörs av de många snabba

båtarna, men också de robusta vinter båtarna gör

god tjänst till resmål som Vaxholm, Grinda och

Sandhamn. Populära är också de två ångbåtarna Storskär och Norrskär och 109-åriga Västan, som

utgör den kulturhistoriska delen av Waxholms-

flottan. Alla tre går i reguljär trafik från maj till

augusti.

Av årets knappt två miljoner passagerare på

Waxholmsbåtarna reser närmare två tredjedelar

under juni till och med augusti. Sommartid utgår

många turer från Strömkajen vid Grand hotell, men

det går täta turer även från exempelvis Vaxholm,

Stavsnäs, Dalarö och Årsta Havsbad. I år kommer

dessutom Volvo Ocean Race kring midsommar att

medföra ett extra stort resandetryck på Sand-

hamnstraden.

Välkommen att ta en tur med Landstingets

båttrafik! Trafikupplysningen 08-679 58 30.

www.waxholmsbolaget.se ▪

rOslaGsTÅG

roslagsbanan till arlanda?

SL har fått i uppdrag att utreda en utbyggnad av

Roslagsbanan till Arlanda. Det skulle ge både de

anställda vid en av regionens största arbetsplatser

och flygpassagerarna direktkontakt med både Täby

och Vallentuna. Det skulle dessutom öppna för

snabbare förbindelser mellan Täby och Uppsala,

Dalarna och inte minst Norrland, eftersom Arlanda

numera har spårförbindelse.

Roslagsbanans tåg utgår från Mörby denna

sommar. Sträckan Ålkistan – Universitetet ska

genomgå en omfattande upprustning. Även

Näsbyparkslinjen rustas upp. ▪

BUsslINK

Busslink höjer servicenivån i city

För att höja servicen gentemot resenärer och

förare flyttar radiotrafikledningen, RTL, nu ut på

stan.

– Vi stärker busstrafiken i City genom att utöka

både antalet mobila och stationära trafikledare. Vi

kommer även att ha en ambulerande mekaniker

som snabbt kan rycka ut vid bland annat vagnfel.

För att ytterligare förbättra regulariteten kommer

vi även att använda oss mer av flexbussarna, säger

Gunnar Andersson, chef för radiotrafikledningen.

– Flexbussarna, som styrs av radiotrafikledning-

en, rycker snabbt ut vid avvikelser, hög belastning

och inställda turer. ▪

en sommarmorgon på roslagsbanan ligger morgondimman tung över ängarnas sänkor. enstaka rådjur betar i gräset och harar jagar över åkrarna. rävungarna leker vid banvallen.

Nästan två miljoner passagerare reser med Wax-holmsbåtarna juni-augusti.

Foto Hans e

kestang

Foto leif edm

an

Hela resaN 19

Hur är det att jobba natt?Text sten Holmberg Foto Ulf lodin, Melker Dahlstrand

Martina Karlsson, Stockholmståg,

stationsvärd på SL Center vid Cen-

tralen:

– Jag brukar jobba olika tider, både

dagar, kvällar och nätter, ofta på

olika pendeltågsstationer. Vi har ett

bra och roligt arbete och nätter är

helt okej för min del. Ibland kan det

bli lite svårt att sova när man kom-

mer hem.

amelie Berg, Busslink, förare på

Hornsberg:

– Det är ganska skönt för det är

mindre trafik. Men det är mycket

konflikthantering, folk som inte

vill betala och de kliver på genom

bakdörrarna... Som nu när det är

studentskivor och mycket fylla. Men

jag har kört natt i två år, så jag har

lärt mig att ta folk. Det går bra, det är

sällan människor är hotfulla.

Peter Karlsson, Busslink, förare,

Gullmarsplan:

– Jag har jobbat kvällar och nätter i

arton år, så jag är van att vända på

dygnet. När jag kommer hem varvar

jag ned med att läsa. Nattarbete är

naturlig del av kollektivtrafiken. Men

det skulle nog kännas konstigt för

mig att kvällsarbeta på kontor.

Mats Carlin, SL/Group4Securicor,

ordningsvakt, Gullmarsplan:

– Det är ganska skönt att nattarbeta.

Tidigare jobbade jag dag, men det

var mycket stressigare än kvällar och

nätter. En annan fördel med nattar-

bete är att man har mer ledig tid och

hinner umgås med familjen. Jag vill

absolut inte byta tillbaka till dagtid.

Sömnen har jag inget problem med.

el Moussaoui, Veolia Transport,

spärrexpeditör på T-Centralen:

– Arbetar bara kvällar och nätter till

sista tåget har gått. På dagen hinner

jag vara med familjen, innan det är

dags att åka till jobbet. Jag arbetade

tidigare mornar, men jag är kvälls-

människa så det var inget kul. Efter

ett nattpass har jag inga problem

med att somna.

Christoffer arehorn, Stockholmståg,

stationsvärd vid Helenelund:

– Som utpräglad kvällsmänniska har

jag svårt att komma upp på mor-

narna, så kvälls- och nattjobb passar

perfekt för mig. Fast det kan bli en

lite konstig dygnsrytm i växlingarna

mellan dagjobb och nattjobb.

lena Widell, Veolia Transport,

spärrexpeditör på T-Centralen:

– Jag avskyr tidiga mornar och

arbetar helst kvällar och nätter. På

kvällarna är resenärerna ofta inte

så stressade, vilket är skönt. Med

ledigt under dagtid får jag och min

sambo mer tid för varandra. När jag

kommer hem efter en natt, måste jag

oftast varva ned innan jag sover.

lilia alimzhanova, Veolia Transport,

konduktör på Saltsjöbanan, Slussen:

– Resenärerna är inte lika stressade

på kvällar och nätter, så man hinner

småprata. Dagtid är folk betydligt

mer uppskruvade, även om dom

flesta är trevliga. Vid större helger

kan det bli en del strul när folk har

varit ute i svängen. Men det får man

ta med ro. Jag kan larma om det het-

tar till och ordningsvakt finns med på

tåget. Jag har provat dagtid, men det

är inget för mig.

Mats Mörtsell, Busslink, förare,

Slussen:

Det är mycket behagligare att köra

buss kvälls- och nattetid. Det är

mindre trafik och folk är lugnare och

mindre griniga på kvällarna. Tro mig,

för jag har även kört dagtid. Att gå

upp tidigt är inget för mig och jag har

inga problem att sova när jag kom-

mer hem.

nattjobb

sWeBUs

swebus första IsO-certifiering

Swebus har fått sina första ISO-certifikat avseende

kvalitet och miljö (ISO 9001:2008 samt

ISO14001:2004) för huvudkontoret i Solna och

trafikområde Kallhäll med cirka 100 bussar och 300

medarbetare.

– Certifieringen innebär att vi fått en kvittens på

kvaliteten i det omfattande miljö- och kvalitetsar-

bete som vi redan bedriver inom Swebus, säger Jan

Bosaeus, VD på Swebus. Arbetet har gått mycket

smidigt tack vare att Swebus redan arbetar

processorienterat och att miljö- och kvalitetsarbe-

tet är en integrerad del av koncernens verksam-

hetsstyrning.

Målet är nu att ha hela verksamheten i Stock-

holm certifierad inom kvalitet och miljö till mitten

av 2010. ▪

arrIVa

Farthinder tas bort

Som ett resultat av framgångsrikt samarbete

mellan Upplands Väsbys kommun, bussoperatörer

och Arbetsmiljöverket så byggs väghinder om eller

tas bort.

Efter en lång inventering utav farthinder så har

arbetet med att ta bort eller bygga om farthinder

som anses skadliga och som påverkar arbetsmiljön

påbörjats. Resultatet av arbetet är att sju gupp tas

bort utan att påverka trafiksäkerheten. Det ger

bättre framkomlighet och miljö, både arbetsmäs-

sigt och klimatmässigt.

Förarna slipper ansträngda nacke och onda

ryggar som en följd av nedslitna och dåliga

farthinder. Arbetet beräknas vara klart i början av

juni. ▪

VeOlIa TraNsPOrT

Bästa resultatet någonsin för tunnelbanan

Tunnelbanan får på nytt rekordsiffror i SLs

kvalitetsmätning från april i år med 81 procent

nöjda kunder. Det är därmed det högsta betyget

som uppmätts sedan mätningarna av upplevd

kvalitet startade.

Så gott som alla kvalitetsfaktorer har gått upp

inom tunnelbanan. Tidhållningen är exempelvis

uppe i 77 procent nöjda resenärer, vilket innebär

en höjning med sju procentenheter sedan

föregående månad. Sedan mätningen i mars har

dessutom betyget för vagnsstädningen gått upp

med åtta procentenheter.

SLs undersökning Upplevd Kvalitet genomfördes

under vecka 16 och 17 i april 2009. ▪

20 Hela resaN

Natten sänker sig över Stock-holm, men SL Kundtjänst på Kungsholmen vilar inte. Sedan slutet av 2007 har kundtjäns-ten öppet dygnet runt.

Text sten Holmberg Foto Ulf lodin

Timmen är sen, men många kunder behöver råd om tidtabeller, avgångar, bästa resvägen och olika anslutningar. Hit ringer också rese-närer med synpunkter om något inte fungerar.

– Eftersom SL bedriver verksamhet i princip dygnet runt, beslutade ledningen att kundser-vicen skulle utökas, säger Izhak Dan, process-ledare hos SL Kundtjänst.

Nattetid, mellan klockan nio på kvällen och sju på morgonen, kommer som regel mellan 300 och 350 samtal av hela dygnets cirka 2 000 till 2 500 samtal.

Nattpasset har just gått på. Dagpersonalen finns kvar till runt halv elva. Flertalet frågor och synpunkter är ungefär desamma som på dagen.

Informerar om resegarantin

– Sedan tillkommer de speciella ”nattfrågor-na”. En resenär kan ha missat sista bussen och står vid en ödslig hållplats och inte vet vad han eller hon ska ta sig till, säger Monicka Hirsi-mäki.

Hon arbetar natt som kundmottagare sedan januari i år, efter dagtid från hösten 2007.

– Har en tur blivit inställd eller då kunden riskerar att bli mer än tjugo minuter sen, infor-merar vi om hur SLs rese garanti fungerar, sä-ger Claudio Verdi, kundmottagare sedan våren 2008 och nattarbetare från hösten samma år.

Tar resenären en taxi, måste han eller hon betala själv och sedan skicka in kvittot tillsam-mans med ett ifyllt resegarantiformulär.

På mornarna ringer många som är stres-sade.

– En del äter frukost samtidigt med tele-fonsamtalet, så man hör knappt vad de säger mellan tuggandet och kaffeslurpandet, menar Claudio.

Nattarbetet på kundtjänsten sker enligt ett rullande schema med fem nätter ena veckan och två nätter nästa.

Varken Monicka eller Claudio har några pro-blem med att vända på dygnet.

– Jag ställer om mig ganska lätt och jobbar gärna natt eftersom jag är väldigt morgontrött, säger Claudio och Monicka instämmer att det även gäller henne.

Så båda vill fortsätta att jobba natt. ▪

Många samtal kommer mellan klockan elva och tolv på kvällen, för resor nästa dag.

– Att allt fler människor arbetar natt eller är uppe, är något av ett storstadsfenomen, säger Kalle Eklöw, arbetsledare vid trafikupplys-ningen och synpunktshanteringen.

Han har jobbat vid kundtjänsten sedan 1991 och gick över till natt i slutet av 2007.

– Jag ville prova på nattarbete och det fung-erade så bra för mig, så jag blev kvar.

En kategori som ringer på natten, är en-samma människor som vill prata.

Olika sorters samtal

– Då får man vara förstående och lyssna en stund, innan man tackar för samtalet, säger Claudio.

Det finns också gnälliga kunder som ringer och klagar över ”allt”, som regel lite äldre män-niskor.

– Det är ett fåtal, men kan vara ganska så jobbiga. Blir folk okontrollerat aggressiva eller går till personangrepp avbryter vi oftast sam-talet, inflikar Monicka.

Även ungdomar kan ringa och klaga över att bussen inte har kommit eller att de har blivit frånåkta.

Kundtjänsten är alltid redo

Bemanningen är anpassad till efterfrågan – rusningstid arbetar 15 personer och nattetid som regel två. Monicka Hirsimäki och Claudio Verdi arbetar natt.

nattjobb

Hela resaN 21

Tunnelbanan sover aldrigFyra timmar varje natt står trafiken i tunnelbanan stilla. Viktiga timmar som är förutsättningen för att trafiken ska fungera. – Utan vårt nattarbete skulle det snart bli stopp i trafiken, säger Niklas Lindqvist, elektriker på Banverket Produktion. Det förstår inte de som vill att tunnelbanan ska gå hela nätterna.

Text Gunilla schönning Foto Melker Dahlstrand

Nattetid fylls tunnelbanan av banläggare, svet-sare, elektriker och en rad andra yrkesgrupper som byter, lagar, renoverar och städar.

När det sista tåget på Blå linjen har passerat, rullar banarbetaren Krister Jansson långsamt iväg med sitt arbetsfordon. På flaket ligger ka-blar i färdigkapade fyrameterslängder som ska bytas på strömskenan mellan Västra skogen och Solna centrum och mängder av verktyg. Förberedelserna har varit intensiva.

som i en rallydepå

– Glömmer vi ett verktyg kan vi inte åka till-baka och hämta det, förklarar Niklas, som tillsammans med elektrikerkollegan David Layme ska byta kablar.

– Vi har en viss tid och en viss sträcka som är vårt arbetsområde i natt. Framför och bak-om oss finns andra fordon och andra arbets-grupper, säger Niklas.

När kabelbytargänget kommit på plats job-bar de lika snabbt som i en rallydepå. De är samkörda, alla har sin givna uppgift och vet precis vad de ska göra minut för minut. Niklas och David bryter strömmen och jordar ström-skenan medan Krister plockar fram verktygen. De lossar snabbt alla gamla kablar och skruvar dit de nya. Så plockar de ihop, sätter på ström-men och fortsätter till nästa ställe.

säkerheten främst

Det är bara behöriga elektriker som Niklas och David som får bryta strömmen.

– Vi måste vara effektiva på den korta tid vi har ute på oss, säger Niklas. När de första morgontågen börjar gå måste vi vara borta från banan.

De jobbar ett tiotal nätter varje månad, på dagtid gör de besiktningar och översyn och planerar kommande nattjobb.

– Det är bra att jobba natt, det blir mer ef-fektivt, säger Niklas innan han åker hem för att äta frukost och följa sina barn till skola och dagis. ▪

effektivt nattjobb. När första morgontågen börjar gå måste Niklas lindqvist och hans kolleger vara färdiga med arbetet och borta från spåren.

22 Hela resaN

krÖnikan

Maria lennernäs är närings-

forskare med intresse för mat-

vanor vid udda arbetstider, vad

som påverkar när vi äter, och

hur ätandet påverkar kroppen

och hälsan. Speciellt intresserad

av kronobiologi, vetenskapen

om hur olika biologiska rytmer

hänger ihop i tid.

Maria lennernäs, professor i mat- och måltidskunskap vid Högskolan i Kristianstad.

Hjälp dygnsrytmen på traven!Gästkrönikör Maria lennernäs Foto Göran Pettersson

Vaknar du före väckarklockan, pigg och sugen på frukost? Eller är du svårväckt och vill vara ifred? Människor är i olika grad morgon- el-ler kvällspigga även om de flesta blir mer mor-gonpigga med ökande ålder. Nu vet vi att det är generna som påverkar.

De flesta vill arbeta när det passar hjär-nan, kroppen, familjen och umgänget. Flex-tid blev en lättnad för många. Men hur bra är det att flexa dygnet runt? Arbete på ”obekvä-ma arbetstider” är obekväma för det sociala livet. Men också rejält obekväma för hjärnan. I området hypothalamus finns kroppens sto-ra sambandscentral som sköter inre bränsle-försörjning och kroppens kemi. Härifrån styrs matlust, sexlust, sömn, dygnsrytm, törst och en rad livsviktiga funktioner. Det blir lätt sig-nalfel när vi stressar eller vänder på dygnet.

Uppdraget för kroppsklockan i hypothala-mus är att skapa en dygnsrytm, ungefär 24 tim-mar, i aktivitet och återhämtning, ätande och fasta, slitage och underhåll. Vi är programme-rade för sömn, inre reparation och underhåll nattetid då ämnesomsättning och prestations-förmåga är lägst. Dagsljus aktiverar hormoner, blodtryck, muskler, matlust och matsmält-ningsorgan.

Klockan ska se till att vi äter och so-ver när det passar ämnes omsättningen bäst. Den önskvärda rytmen störs av ore-gelbundna arbetsti-der, nattvak eller re-sor över tidszonerna.

Om vi arbetar eller är vakna när hjärnan skickar ut komman-

do ”sömn” uppstår förvirring. Det är som

att få rött och grönt ljus samtidigt. Hjärnan ac-cepterar läget, improviserar och dirigerar om hormoner så gott det går. Att det inte lyckas märker du när det är svårt att sova på dagen. Ett annat tecken är att känslorna för hunger och mättnad kan upphöra, det kan bli svårt att veta när man ska äta.

Det är lätt att förväxla behoven av mat och sömn. Vi äter sötsaker för att hålla oss vakna, när kroppen egentligen behöver ”tanka ener-gi” genom att sova. Långvarig sömnbrist ökar risken för övervikt och fetma. Olycksrisken ökar också när vi sover för lite eller jobb natt, eftersom reaktionstid, överblick och bedöm-ningsförmåga försämras.

Med tanke på att obekväma arbetstider ut-manar hjärnan och kroppen gäller det att ta hand om sig själv på ett extra bra sätt. Anpas-sa arbetstiden efter ålder och ”dygnstyp”. Natt-pass för yngre och kvällsmänniskor, morgon-pass för morgonmänniskor och äldre. Sov ut med jämna mellanrum så att hjärnan lagrar in ny energi och kroppen får en ordentlig upp-laddning i sin inre kemi. Från 45-års ålder blir kroppen mindre flexibel, det blir svårare att ta igen förlorad sömn. Men ett mörkt, svalt och tyst sovrum är i alla fall ett bra steg på vägen.

Kroppen vill ha mättande måltider vid unge-fär samma tider varje dag. Minska eller skippa småätandet och nattätandet, avstå söta dryck-er och sötsaker.

I vårt tidsfixerade samhälle är det dags att fundera över vårt förhållande till tiden som hot eller möjlighet.

Inom den grekiska mytologin finns det två tidsbegrepp. Kronos står för att mäta tider och passa tider och sortera händelser efter tid. Kai-ros är kvalitetstiden, bara vara-tiden då ing-et särskilt händer. Ha en härlig semester med mycket Kairos, alla ni som arbetar natt – och ni som arbetar dag. ▪

Hela resaN 23

GraTIs KarTOr

Behovet av informativa kartor är som störst hos tillfälliga besökare samt de runt

20 000 årligen nyinflyttade till Stockholm. SL har därför tagit fram två nya

kartor som är gratis för resenärerna.

Resenärerna vill ha enkla och smidiga kartor som visar hur man reser med SL.

Tidigare har SL erbjudit en länstäckande karta till försäljning, men från och med

sommaren 2009 kan våra kunder få gratis kartor på SL-center, i tunnelbanans

spärrar och på pendeltågsstationerna. Kartan ska även finnas på de flesta av SLs

försäljningsställen eftersom många ombud och återförsäljare också kommer att

beställa kartor.

Kartorna visar SLs trafikutbud och beskriver hur man reser med SL. I

kartorna presenteras även Stockholm City Bikes.

Kartorna tas fram i samarbete med företaget Informationsfabriken och

finansieras genom annonser. Till sommaren tas två produkter fram:

Citykarta Stockholm, som innehåller tips om vad man kan se och göra i

Stockholm. Den visar Stockholms innerstad, Storstockholm och SLs spårtrafik-

karta.

Lokala kartan Stockholm, är en så kallad ”riv-av-karta” i A3-format. Den har

en centrumkarta på ena sidan och SL-information på den andra.

Under det kommande året kommer ytterligare lokala kartor tas fram för olika

områden i Stockholms län.

GOlVeN MarKeras För syNsKaDaDe

Sakta men säkert blir

SL-trafiken mera

tillgänglig. Nu ska de

sista 20 återstående

inomhusstationerna i

tunnelbanan få ny

kontrastmarkering och

taktila, kännbara,

ledstråk på plattfor-

marna. Det är ett

tidsödande förfarande

bland annat beroende på att det krävs flera olika moment innan allt är på plats.

Fem sex veckor tar det att montera keramiska plattor och mässingslister på en

plattform med två sidor. Ett arbete som dessutom bara är möjligt att utföra

nattetid.

För att ge visuell kontrast monteras tre rader vita plattor och en rad mörka

plattor, på de mörka plattorna monteras sedan de taktila ledstråken i form av

mässingslister.

– Det blir 90 centimeters kontrastmarkeringar enligt standard precis som på

Blå linjen, säger Ulrika Adlerz-Lind, som ansvarar för projektet på SL Fastighet.

– Och eftersom det även ska installeras och monteras nödbelysning med

LED-lampor på plattformarna så förbereder vi för det samtidigt.

Det gäller att utnyttja den trafikfria tiden. Aspudden, Mariatorget och

Zinkensdamm är klara och i sommar är det T-Centralens plattformar för Röd

och Grön linje som står på tur att få ny kontrastmarkering och taktila ledstråk.

BlÅ lINJeN VäNDer

Fram till och med 11 oktober vänder Blå linjen vid Rådhuset. T-Centralen och

Kungsträdgården trafikeras inte. Orsaken är att det görs förstärkningsarbeten

för Citybanan. Ersättningsbussar går från Rådhuset uppgång Polishuset.

NOTIser

Utsikt från Högdalens tunnelbane-

station på Gröna linjen var rätt

svar i förra numret. av många

svar drogs tre glada vinnare.

Rätt svar i Hela resans tävling

skickades in av Magnus Vessla

(Tågia), Virve Söber (Busslink) och

Elin Markgren (Veolia Transport).

De belönas med vardera två

bio biljetter. ▪

Foto Jan e s

vensson

Foto Jan e s

vensson

Foto Helena N

yhlén

Tävling: Var är bilden tagen?Skicka svaret till AB SL, Hela resan, 105 73 Stockholm senast 4

septembe 2009 eller mejla till tidningen@sl.se. Ange namn,

adress och vilket företag du arbetar på. ▪

efterlysningHar du tagit en bra bild av SL-natten? Skicka den digitalt till

tidningen @sl.se eller som pappersoriginal till AB SL, Hela resan,

105 73 Stockholm. Vi lottar ut biobiljetter till de fem bästa

bilderna. Redaktionen förbehåller sig att publicera dessa i Hela

resan. Ange namn, vad bilden föreställer och när den är tagen.

Låt dig gärna inspireras av nedanstående bild med Stadshuset i

fonden som är tagen av Hans Ekestang. ▪

Foto Hans e

kestang

Ålder: 64 årFamilj: Sambo, tre söner, fyra barnbarn och genom sambon två döttrar och ett barnbarn.Tid på sl: 23 och ett halvt år totalt.Det bästa med jobbet: Kombinationen av teknikfrågor och det trafikala. Bra kamratskap. Att som säkerhetschef både ha haft ansvaret och haft möjligheten att påverka utvecklingen.Det sämsta med jobbet: Jag har trivts så himla bra på jobbet. Det är få tillfällen jag varit tvungen att köra över folk. Men det har hänt. Gör helst på fritiden: Olika former av motion, långcykling, skidor, vandring, lite golf (36 i hkp). Snickra och bygga på sommarhuset i Klövsjö. Alltid tyckt om att se resultatet direkt, att jobba med kroppen, det har varit min avkoppling och friluftslivet. Ska ägna mig åt barn och barnbarn och att resa.Jag drömmer om: Att det som är gjort på den här kanten och de värderingar som finns ska leva kvar. Inte att allt görs precis likadant, utan att det vidareutvecklas och lyckas bra.

Text Carina Kling Foto Jan e svensson

Hallå där, Johan Hedenfalk, hur känns det?

– Det är självklart blandade känslor, efter så många

år. Det känns att lämna ett gott kamratskap, väldigt

många intressanta arbetsuppgifter och projekt.

Men det är ett noga övervägt beslut att gå nu.

Hur har jobbet förändrats genom åren?

– Jämfört med för tjugo år sedan är det helt olika.

Från allt i egen regi till att jobba genom entreprenö-

rerna det är helt annat. De senaste femton åren har

också tunnelbanan varit i ständig föryngring, gamla

system som byts ut under drift, nya fordon och

upprustningar, likadant på pendeltågssidan. Det är

utmaningar som varit himla roliga att få vara med

om. Nu mot slutet är resenären i mer fokus, förr var

det att köra. Det är också en rolig utveckling.

– En förändring till det sämre är den ökade poli-

tiska detaljstyrningen. Den politiska styrningen har

jag inga problem med, men hellre målstyrning än

detaljstyrning. Och ibland är det för korta puckar.

Våra system behöver långsiktighet.

ska man tveka att åka med sl på natten?

– Om man tittar på antalet faktiska händelser, så är

det inte farligt att åka kollektivt. Men hur det upp-

levs är något annat och det arbetar vi mycket med.

Vårmätningen* visar en positiv trend för hur bland

annat ensamma kvinnor upplever att resa på kväl-

lar. Det är fortfarande mycket kvar, men nu går det

uppåt och det är riktigt roligt.

Lika viktigt är det med vägen till och från SL-

trafiken. Nu är staden, bostadsbolagen och andra

aktörer på frågan och det betyder väldigt mycket

för den allmänna tryggheten och för de boende i

området. Det här kommer att ta tid, men det känns

som om vi är på rätt håll.

Vad är viktigt inom säkerhet framöver?

– I de nya system, med satsningar på spårväg i

gatutrafik, kommer det att ställas andra krav än i

dagens spårsystem för att inte äventyra säkerheten

för framför allt de oskyddade trafikanterna.

Har du aldrig varit orolig i jobbet?

– Nej, känner mig ganska trygg. Det kan komma ett

samtal klockan två på natten, ”ska vi köra imorgon

bitti eller inte?” Och då måste man ta det beslutet.

Sedan finns det aldrig en hundraprocentig garanti.

Man kan bara göra sitt bästa.

– Vi har alltid inriktningen säkerheten i första rum-

met. Om det gäller att köra eller inte köra är det

alltid säkerheten först. Resenärernas förtroende

skulle sjunka rejält om vi gjorde en annan bedöm-

ning. Ett av de kvittona är att när det händer något

så blir det ett himla rabalder. En incidient får stora

rubriker och det ska vi vara glada för.

Har det hänt något stort?

– Riktigt allvarliga olyckor har vi varit förskonade

ifrån. Vi har haft ett antal allvarliga händelser, men

hittills har systemet klarat dem. Det är en sak man

som säkerhetschef måste leva efter och det är att

ha respekt för de faror som finns och inte luta sig

tillbaka bara för att det inte har hänt något. Det

är jättelätt att göra det. Men man måste ha den

insikten och ödmjukheten och ta det ansvaret för så

många resenärer som dagligen reser med oss.

Något roligt minne som dyker upp?

– Det är så mycket som varit roligt. När vi väl fick i

gång ”gröna signaleriet” som vi kämpade så länge

med, var det en lättnad. ”Vad är det som är den

närmaste vägen mellan två punkter? Det är den

räta linjen. Vad är det som är den längsta? Det är

den Gröna linjen”… Då sattes även de säkerhets-

mässiga besluten på prov. Trycket från trafiken

fanns hela tiden, men vi kunde ju omöjligt starta om

vi inte var hundraprocentigt säkra. Vi måste ju vara

helt säkra på att det fungerade när man skruvat på

natten. Men det rullade på och fick en bra funktion

och när allt var klart var det en glädjens dag.

Kan du låta bli att tänka sl nu?

– Det är svårt att säga efter alla år. Jag följer säkert

saker och ting, jag är ju intresserad. Men nu får jag

lägga energin någon annanstans. ▪

aBstorstockholmslokaltrafikMarknad/Kommunikation105 73 Stockholm

Avs

johan hedenfalk, säkerhetschef som gått i pension efter 23 år

* Upplevd Kvalitet