Hela resan, nr 4 2004

Hela ResanHela Resan

”Kul att jobba med det absolut senaste”:

Nya pendeltåget rullar in

6

Företrädare för SL-trafi kenär eniga:

Samsyn ger bättre trafi k

10

Rån, våld och stenkastning:

Nu är det nog

18

Biljettkontrollen:

SL-trafi kens ”lapplisor”

14

En tidning för alla som jobbar för SL-trafi ken. Värde: 27 kronor Nr 4 – 2004Årgång 1

2 Hela Resan nr 4 - 2004

Hela Resan Tidning för alla som arbetar

inom SL-trafi ken.

Tidningen utges av AB Storstockholms Lokaltrafi k

Tel: 08-686 16 00Fax: 08-686 14 44

E-post: [email protected]: Arenavägen 27

(T-bana Globen)www.sl.se

Ansvarig utgivare: Charlotta Volgsten Forberg

Chefredaktör: Lena Hed08-686 15 24

Redaktion:Jan E Svensson, Pernilla Hjelm,

Sara Lindström, Per Värnholm

Hela Resan strävar efter att ge en allsidig och korrekt bild av SL-trafi ken. Åsikter som kommer till uttryck

överensstämmer inte alltid med SLs policy.

PrenumerationerAdressändringar anmäls till

respektive arbetsgivare eller pensionärsförening.

För övriga prenumerations-frågor, mejla redaktionen:

[email protected].

Layout:Jan E Svensson

Tryck: EO Print ABISSN 1652-1781

Redaktören har ordet

Tryggheten i centrumUnder hösten har arbets-miljön stått i fokus efter de upprepade incidenterna i Tensta och Nynäshamn. Sabo tagen visade vilken otrygg arbetsmiljö trafi ken i värsta fall kan vara.

Stationer, perronger, tåg och bussar är inte bara tran-sportsträckor. Det är någons arbetsmiljö. Dag efter dag, år efter år. Facket drog i gång en kampanj som kulminerade i en manifestation på fem sta-tioner den 25 november där

arbetsgivare och fack gick ihop. Man ville uppmärk-samma allmänheten på vilka attityder som trafi kpersonal måste stå ut med. Budskapet var att vi alla är gemensamt ansvariga för vad som händer i stadens offentliga miljöer.

Det goda som höstens händelser förde med sig, är att trygghetsfrågan kom högst på dagordningen och resulte-rade i ett tätare samarbete för att snabbt rapportera och be-möta våld och vandalism.

Att göra gemensam sak i viktiga frågor är bästa sättet att nå resultat. Vikten av sam-arbete är till och med belagd i forskning. Men man behöver inte vara professor för att för-stå att det underlättar.

Vi har alla olika perspektiv på det vi gör. Det gäller den kommande storhelgen också. En del vill ha julotta och hela

det traditionella paketet, an-dra värjer sig emot julstress och lämnar landet. Själv tän-ker jag glädjas med mina två barn över en glittrig helg, lite utöver det vanliga. Jag hoppas att du, liksom jag, har några semesterdagar att ta ut över julen för att samla nya kraf-ter inför det kommande året. God helg och på återseende 2005!

Lena Hed Redaktör

Senaste nytt

Den 4 november tecknade Handelsbanken Finans och SL Finans avtal om fi nansiering av bussar upp till 800 miljoner kronor för försöket med trängsel-skatter.

För att SL ska kunna klara den förväntade an-stormningen av nya rese-nä rer efter införandet av trängselskatter fi nns behov av nya bussar.

Genom avtalet med Handels banken har ett första steg tagits.

Ökat resandeFörsöket med trängsel-skatter i Stockholm väntas öka resandet med SL-trafi ken; ytterligare cirka 12 000 nya personer beräknas resa med SL mot innerstaden en vardagsmorgon kl 06.00-

09.00. Förstärkningen sker främst på bussidan eftersom kapaciteten i spårtrafi ken i de fl esta fall redan nyttjas fullt ut.

Tolv nya direktbuss linjer kommer att inrättas samtidigt som nuvarande stomtrafi k förstärks. Cirka 200 nya bussar med höga komfort- och miljökrav köps in.

De nya busslinjerna kommer att ha sina respek-tive sluthåll platser i inner-staden: Fridhemsplan, Klarabergsgatan/Vattuga-tan, Humle gården/Sture-plan samt Sergels torg.

Av Jan E Svensson

Finansiering av bussar för trängselförsöket klar

Omslaget: På servicespåret för det nya pendeltåget i Älvsjö kan personalen jobba både under, i och ovanpå tåget samtidigt. På så sätt kan tåget komma ut i trafi k mycket snabbare efter verkstadsbesök.

Foto: T. Alvreten

I Stockholm svälter inga hemlösa ihjäl. Frivilliga bullutdelare och soppkök är en livlina som fungerar.

Däremot händer det att uteliggare dör av köld el-ler för att de är för svaga för att söka sjukvård när de behöver. I glappet mel-lan bullutdelare och social-tjänst har Stockholms stadsmission etablerat sig.

Deras nattjour är en mobil verksamhet som med en minibuss söker upp de mest behövan-

de. Det är hemlösa, miss-brukare och sjuka som är ur stånd att klara sig själva. Personer som behöver hjälp för att hitta en sov-plats, att få kontakt med socialtjänst eller sjukvård.

Fem heltidsanställda och ett antal timanställ-da arbetar på nattjouren. Verksamheten fi nansie-ras med hjälp av bidrag från bland annat SL. En av Nattjourens grundprin-ciper är att hjälpa folk att hitta nya vägar och bryta

mönster. – Vi hjälper många att

hitta en sovplats för nat-ten. Men ingen blir hjälpt av att kväll efter kväll go-sas ner i en färdigbäddad säng. Vi sätter gränser för vårt arbete och försöker

istället motivera de hem-lösa att själva ta tag i sina liv, säger Benny Karlsson.

SL har även i år beslu-tat att skänka pengarna för julkort, mellan tjugo och trettio tusen kronor, till Stockholms stads-mission. Att skicka julkort är trevligt, men antalet nöjda kunder blir inte fl er. De pengarna går istället till Stadsmissionens jul-insamling där de gör bätt-re nytta.

Av Eva Hedberg

En buss lastad med hopp

SLs ekonomichef Lennart Hallgren och Hans Widmark bekräftade över ens-kommelsen.

Victoria Engman och Benny Karlsson arbetar med Stadsmissionens nattjour.

Foto: Göran S

egeholm

Foto: Ywonne B

juvenmark

Idé och illustration: Johan Ovefelt och Petteri Pohjalainen. © 2004.

3Hela Resan nr 4 - 2004

Min åsiktDetta nummers ”Min åsikt” innehåller fl era synpunkter på SL-miljöer.

Vi har listat några frågor som kommit in från trafi kpersonal och redovisar här svar från Lars Ewaldh, förvaltare på SL Infrateknik.

Hål i perrongerna i Märsta”På perrongerna i Märsta och Norrviken har man bor-rat hål. Det är gropar på 10-15 centimeter i diameter, där äldre ofta snubblar. Varför gör SL inget åt groparna?”

Svar: Troligen är groparna rester från Banverkets prov-tagningar inför höjningen och anpassningen av platt formar som måste göras för det nya pendeltåget. Vi åtgärdar hål-en omgående eftersom de är en säkerhetsrisk.

Duvorna smutsar ner”Spikarna som satts upp för att hindra fåglar från att smutsa ner på Centralen täcker bara en del av per-rongen över spår 15-16. Det behövs ett innertak – fi nns det något sådant i SLs planer?”

Svar: Ett nättak sätts i novem ber upp på just delarna av plattform 15-16. Om det slår väl ut fortsätter vi på hela Centralstationen och även på övriga stationer som har duv-problem.

Dålig belysning vid Karlberg”Belysningen på plattformar-na verkar utformade enbart med hänsyn till estetiken. I Karlberg till exempel, lyser inte de nya lampstolparna tillräckligt för att lokförarna ska kunna se i backspegeln om någon fastnat i dörrarna.”

Svar: Belysningen på Karl-

berg kompletterades som-maren 2001. SL Infrateknik har inte hört något från City-pendeln om dålig belysning där sedan dess. Karlberg ska rustas upp under vintern som en del i moderniserings pro-gramet. Men SL Infrateknik ska undersöka om man kan få med belysningskomplette-ringar då.

Stank och pölar på Centralen”Det borde kunna gå att fi xa en ’pissränna’ på norra delen av pendelplattformen vid Centralen. Finns urinpölar överallt som det är nu. Kän-ner SL till det?”

Svar: Ja, men det är olämpligt att installera uri-noar eller toalett på platt-formen. Eftersom det saknas avlopp skulle man behöva gräva upp spåren och ett toa-letthus skulle försämra sik-ten för förar na. Däremot ska

städinsatserna anpassas efter behovet.

Rulltrappor vid Centralen”Varför är det så få rull-trappor vid Centralen, den mest trafi kerade stationen i hela SL-trafi ken?”

Svar: Disponibel yta med-ger inte installation av rull-trappor.

Var ska de vänta?”Kommer det att fi nnas marke ringar på perrongen var första och sista vagnen stannar när X60 kommer? Hur ska annars funktions-hindrade veta var de ska vänta?”

Svar: Banverket arbetar med anpassningen av platt-formen. Det har diskuterats, men beslut är inte fattat.

Anmäl brister så härAlla synpunkter/klagomål ska anmälas till Kundtjänst

där de samlas i samma data-bas. Ärendena skickas sedan direkt vidare för åtgärd. Med arbetaren som lämnar synpunkten får alltid reda på vad vi gör med ärendet, om personen lämnat telefon-nummer eller mejladress.Joakim Christensson, SL Kundtjänst

Fel bildBilden till artikeln ”Med tunnelbanan in i kretsloppet” i Hela Resan nr 3 stämmer inte med text en. Det står att man tar bort fönsterglaset innan vagnarna skrotas i Gladökvarn, men på bilden sitter fönsterrutorna kvar! Chaufför Hornsberg

Svar: Det var uppmärk-samt! Bilden togs runt 1999, innan man började återvinna även glaset. Därför stämmer inte text och bild överens. En ny bild hade varit på sin plats. Redaktionen

Det har varit ett spännande kom-munikationsår och än är det inte helt över. Inför julen planerar SL tre för-säljningskampanjer julevenemang i trafi ken och gratis kartutdelning. Dessutom kan vi presentera smått unika siffror för satsningen på nyin-fl yttade.

Kring lucia drar årets sista försälj-ningskampanj igång. Då slår SL ett slag för att resenärerna kan köpa terminskort plus, säsongskort och årskort över internet. Allt med för-lustgaranti. Kampanjen riktar sig till ungdomar via ungdomstidningen Chili och vykort i skolorna.

Säsongskortet kommer att annon-seras i Metro, på Dagens Nyheters webbplats och i SL-fordon. Annonse-ringen för årskortet vänder sig i för-sta hand till småföretagare via olika webbadresser och småannonser i dagspressen.

SL planerar också ett julevene-mang i trafi ken där vi kommer att fi n-

nas under parollen ”SL hjälper dig att spara tid”. SL har även lovat att dela ut de nya stockholmskartorna.

Satsar på trygghetSL inleder det nya året med att lanse-ra en trygghetscentral. Det sker ge-nom en informationskampanj.

Det fi nns också en färdig kampanj i syfte att minska tiggeriet i tunnel-banan. Kampanjen är ett samarbete med Situation Stockholm i hopp om att få fl er att ge till dem som hjälper hemlösa istället för till tiggarna i vag-narna.

Nyinfl yttade en succéSLs satsning på att rekrytera nyinfl yt-tade som SL-kunder har blivit en succé. Utvalda områden i Stockholms län ingår i projektet där alla nyinfl yt-tade får en välkomsthälsning. Om de svarar på ett antal frågor får de sedan ett prova-på kort för en vecka.

Svarsfrekvensen ligger på hela 50

procent vilket är mer än vi räknade med, att 20 procent skulle nappa var förhoppningen. Av de som svarar vill 73 procent dessutom ingå i SLs kundklubb och bli pionjärer i SLs satsning på att bygga en kunddata-bas.

För att detta projekt ska gå runt ekonomiskt och visa sig lönsamt så behöver 1 procent av de svarande uppge att de tänker öka sitt resande med SL. I dagsläget är den siffran redan uppe i 6 procent.

Till jul kommer SL att följa upp de som valt att ingå i ”klubben” med brev och något erbjudande. Detta kundunderlag kommer sedan att kunna bli en stor tillgång när SL in-troducerar det nya resekortet och inför mervärden till trogna och nyvär-vade resenärer.

Av Charlotta Volgsten Forberg

SLs kommunikationschef

Spännande kommunikationsår – och än är det inte helt över


Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser

Hälften av pengarna till SL-trafi ken kommer, enligt politiskt beslut, från läns-invånarnas skatt, den andra hälften från biljettintäkter. I november antog Lands-tingsfullmäktige efter två da-gars debatt och demokratisk omröstning den politiska majoritetens (Socialdemo-kraterna, Vänster partiet och Miljöpartiet) förslag för hur skattepengarna ska fördelas nästa år.

Budgeten för 2005 förut-sätter en fortsatt kontrollerad kostnadsutveckling. Samt-liga förvaltningar och bolag ska ha en ekonomi i balans. Skatten, patientavgifterna och SL-taxan blir oförändra-

de. Från och med den 1 maj ska SL införa en ny taxenivå, där två kontant kuponger ska räcka för en resa mellan två stationer eller hållplatser på var sin sida om en zongräns.

Beslutet innebär också att under 2005 och 2006 ska sammanlagt 160 diesel-bussar i länet bytas ut mot etanolbussar av miljöskäl. Handikappanpassning av hela kollektiv trafi ken ska prioriteras.Trafi kvolymen under 2005 ska uppgå till minst samma volym som vå-ren 2004.

Enligt SLs beräkningar behövs antingen ett ägar-tillskott från landstinget eller en biljetthöjning 2006, för att

fi nansiera ökade kostnader för driften av hela trafi k-systemet. Annars kommer bristen på pengar att slå mot trafi ken.

Driftskostnaden växer i takt med att fordonsparken och banorna blir äldre och att investeringar i nya pen-deltåg, stations- och depå-underhåll och resekort görs. Fram till år 2010 planerar SL investeringar i infrastruktu-ren på 12 miljarder kronor.

Biljettintäkterna ligger något över budget trots att resandet har fortsatt att minska (-1,1 procent i sep-tember). En annan form av intäkter är de som SL får genom att hyra ut platser i

stations miljöer till butiker. Tanken är att skapa fl er ”SL-gallerior”.

Ta del av budgetbeslutet på sll.se

SL:

Regler för kort stramas uppI januari skärptes kraven för att få tillgång till obeskat-tat SL-kort, det som gäller enbart för arbetsresor. Nu vid årsskiftet stramas reglerna upp ytterligare. Att åka med SL-trafi ken till och från jobbet räknas inte som resor i tjänsten, utan som privata resor. Då kan man använda det förmåns-beskattade tjänste kortet, som gäller för såväl privata som arbetsresor. Den som enbart reser i tjänsten kan i fortsättningen få låna ett kort tillfälligt.

Busslink:

Smidigare med värdar?Måndag 1 november startade ett försök med trafi kvärdar på blåbusslinje 4 som går mellan Gullmarsplan och Radiohuset. Trafi kvärdarna kommer att stå på vissa håll-platser utmed linjen, framför allt under rusningstrafi ken.

Det fi nns fl era syften med försöket. När en trafi kvärd fi nns på hållplatsen kan en av bussens bakdörrar öppnas

Åldrande trafi ksystem kostar allt mer

Kostnad: 550 onödiga miljoner

Väktare 175 miljoner kronor

Fuskåkning cirka 200 milj.

Vandalisering 114 milj.

Biljettkontroller 28 milj.

Svårforcerade spärrar 18 milj.

Övervakningskameror 15 milj.

Utöver de 550 miljonerna har SL kostnader förknippade med ersättningstrafi k i samband med sabotage och framtagande av speciellt klottertåliga material till fordon och stationer.

och värden släpper in dem som har en giltig biljett att visa upp.

Försöket ska visa om det går fortare för alla att stiga på bussen och om ”fl ödet” av bussar blir bättre.

Trafi kvärden kan också vara till hjälp för den som har barnvagn eller har något rö-relse- eller funktionshinder och informera om resvägar och annat. Det här försöket kommer att pågå till i mitten av juni, för att sedan utvär-deras.

Hållplatserna där trafi k-värdarna till en början fi nns är Skanstull, Södra station, Hornstull, Fridhemsplan, Fle-minggatan, Odenplan och Östra station.

SL:

Nya regler för stående i bussSL utreder just nu konse kven-ser och kostnader förknippa-de med ett aviserat lagförslag från Vägverket.

Det handlar om ett nytt

förbud mot stående passa-gerare i hastigheter över 70 km/tim.

Ändringen kräver fl er bus-sar och får konsekvenser även på terminaler och depåer.

Tidigast den 1 januari 2005 träder lagändringen i kraft.

Förra vintern skadades fl e-ra stående personer i en buss-olycka på Värmdöleden.

SL/Connex:

Reklam på tunnelbane-vagnarSL och Clear Channel, som på SLs uppdrag sköter om försäljningen av reklamplat-ser i SL-trafi ken, har kommit överens om att göra ett för-sök med reklam på ut sidan av tunnelbanevagnarna. Försöket påbörjas i december och kommer att pågå i sex månader, varpå en utvärde-ring görs.

Försöket omfattar totalt fem vagnar på Gröna linjen. Nästan hela vagnarna kom-mer att kläs in med det ak-

SL bjuder in elever från 20 klasser i årskurs 5 att vara med och skapa framtidens miljövänliga kollektivtrafi k. Som deltagare i projektet bjuds klasserna på speci-alvisningar på Spårvägs-museets utställning ”Från hästbajs till biogas och vat-ten” och på Naturhistoris-ka riksmuseets nyöppnade utställning ”Uppdrag: KLI-MAT”. Varje klass får där fem så kallade Klimatkort,

en cd som ger möjlighet att ta med delar av utställning-en hem. Kortet laddas med information från olika statio-ner i utställningen och kan därefter användas som klas-sens egen klimatwebbplats på datorerna i skolan.

Under hösten omsät-ter eleverna sedan sina nya kunskaper i ett kreativt pro-jektarbete på temat ”Fram-tidens klimat och kollektiv-trafi k”.

Resultatet av projekt-arbetet kommer att ställas ut som en egen utställning på Naturhistoriska riksmu-seet under vårterminen 2005.

Av Jesper Tengblad

Skolor bjuds in att skapa framtidens SL-trafi k

Trafi kvärdar på prov längs blåsbusslinje 4.

Anton Sanyang, 9 år, har skickat in ett bidrag till en av SLs tecknings tävlingar.

Foto: Sara Lindström


platsen sl.se. Antalet frågor till tjänsten har ökat. Under hösten besvarades i genom-snitt 232 000 frågor per dag via webb, wap, talsvar och SL Kundtjänst. Måndagen den 23 augusti slogs nytt rekord med 354 642 besvarade frågor.

I genomsnitt ställer varje resenär fem frågor per besök. Mest används tjänsten i sam-band med att sommar- och hösttid tabellerna börjar gälla och vid större evenemang.

Hela Resan har tidigare be-rättat om lanseringen av en ny version av reseplaneraren med kartstöd och adress- sökning. Lanseringen är upp-skjuten till våren och kommer att ske stegvis. Vi återkommer i nästa nummer med mer in-formation.

Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser

Närtrafi ken är det nya nam-

net på de tidigare service-

linjerna. När Färdtjänsten

under hösten övertog de 24

servicelinjerna från SL, ville

man behålla allt det positiva

som servicelinjerna erbjudit.

Färdtjänstens Närtrafi k

trafi keras med små handi-

kappanpassade bussar och

förare som har tid att ge en

service utöver det vanliga.

Servicelinjerna är öppna för

alla och SL-biljett gäller.

Närtrafi ken kan även vara

”anropsstyrd”, det vill säga

att varje busstur anpassar

sin linje efter vilka som vill

åka med. Ett lyckat försök

med anropsstyrd Närtrafi k

har varit den så kallade

”Flexen” i Vällingby, som

nu står som modell för den

planerade utbyggnaden av

Närtrafi ken.

Närtrafi ken vänder sig

främst till resenärer med

olika typer av funktionshin-

der och äldre personer. Ut-

vecklingen av servicelinjerna

till Närtrafi k skall ske suc-

cessivt.

Runt 80 000 personer

i Stockholm är helt eller

delvis beroende av Färd-

tjänst. Källa: Färdtjänstens Nyhetsbrev nr 4-2004

tuella företagets varumärke. Fönster och textytor kommer dock att undantas. Materialet som används är brandklassat och PVC -fritt.

– Ambitionen är att suc-cessivt starta upp försöket ge-nom att rulla ut en ny vagn i veckan från mitten av decem-ber, säger Kent Jacobsson på Clear Channel, som ser posi-tivt på försöket.

– Intresset för det här är stort och just nu håller vi på att se över de intressean-mälningar som kommit in. Upplägget är att annonsö-ren tecknar sig för hela sex-månadersperioden, och då ingår även all annonsering inne i vagnen. Där kan an-nonsmaterialet bytas ut, men på utsidan är varumärkes-profi leringen densamma un-der hela perioden.

Även SL är positiva till för-söket med den här nya typen av annonsering.

– Vi ser det som en möjlig-het att öka intäkterna.

– Vi tror att om det görs på rätt sätt kan det bli bra och det är det som utvärderingen får visa, säger Lars Liljegren på SLs kontraktsavdelning.

Av Torgny Carlson

SLTF:

Frågesport om kollektivtrafi kGenialt.nu är öppen för unga som vill testa sina kunskaper om kollektivtrafi k. Tipsa dina barn!

Här kan de tävla om cd- skivor, böcker och resor med läns- och lokaltrafi ken till ett värde av 500 kronor varje vecka.

Varje torsdag utses veck-ans vinnare. Det är Svenska Lokaltrafi kföreningen som står bakom sajten genom sitt skolprojekt för gymnasie-skolan.

SL:

Pendel Stockholm-Uppsala?Kommunerna i ABC-om-rådet utreder en utökad pendeltrafi k Uppsala-Arlan-da-Upplands Väsby, som kan vara klar 2006.Förslag fi nns på tågstopp i Kista-Hägg-vik och nya stationer vid Bergsbrunna, Alsike, Knivsta, Arlanda och Upplands

Närtrafi k i Färdtjänstens regi

Väsby, där man bekvämt skulle kunna byta till SLs pendeltåg.

Regionplane- och trafi k-nämnden är positivt till idén som de tror kan utöka kollektiv resandet i regionen. Källa: RPTK informerar 5/04.

SL:

Reseplanerare slog rekordFler och fl er upptäcker SLs reseplanerare på webb-

Genom SLs rese planerare kan du som har tillgång till Internet, sms, wap eller telefon planera dina resor.

Två tredjedelar av SLs resenärer är nöjda eller mycket nöjda med SL-trafi ken.

SLs marknadsmål är att få

fl er och mer nöjda resenärer.

Målet är att 75 procent av

SLs resenärer är nöjda och

högst 10 procent missnöjda

med SL-trafi ken år 2010.

Hösten 2004 steg andelen

nöjda resenärer från 63 pro-

cent till 66 procent. De miss-

nöjda sjönk från 15 till 13

procent. En tydlig förbättring

jämfört med våren. Sedan år

2000 har andelen nöjda re-

senärer ökat varje år.

För att SL ska nå målet

75 procent nöjda resenärer

år 2010 krävs det en ökning

med 1,5 procentenheter

varje år.

Hösten 2004 är tidhåll-

ning, trängseln ombord på

fordonen och städningen

viktigast för rese närerna.

Även när det gäller trafi -

kens tidhållning har det skett

en förbättring - 63 procent

är nöjda jämfört med 58

procent i våras. Men det är

fortfarande en bit kvar till

målet 70 procent nöjda. I

SLs tidigare mätningar har

alltid störningsinformation

tillsammans med tidhållning

varit viktigast för resenärer-

na. Nu har tidhållningen bli-

vit mycket bättre och beho-

vet av störningsinformation

upplevs inte som lika viktigt.

Städningen upplevs alltid

som sämre på våren jämfört

med hösten. Det är oftast

mycket slaskigare ute och

det medför att fordon och

övriga kundmiljöer upplevs

som mer ostädade. När det

gäller trängsel säger 52 pro-

cent av alla resenärer att de

sällan besväras av träng-

sel, 31 procent är missnöj-

da med trängselsituationen.

Siffrorna kommer från de

cirka 18 000 intervjuer som

gjordes ombord på SL-for-

don under hösten.

Av Gunilla Rosenqvist

Antalet nöjda resenärer ökarUpplevd kvalitet i SL-trafiken år 2004

andel nöjda resenärer - hela länet

6163 64 63

66

75

61

mars 2002 oktober 2002 mars 2003 oktober 2003 mars 2004 oktober 2004 mål 2010


Våren 2005. F

av fordon.

Nya pendeltåget rullar in

Så var det äntligen här, det första exemplaret av det toppmoderna nya pendeltåget. I februari får vi se de nya vagnarna rulla för egen maskin, men då åter-står fl era tester innan första tåget kan sättas i trafi k i augusti 2005.

Av Johan Beer. Foto: Melker Larsson/T. Alvreten

Varje dag kliver runt 230 000 rese-närer på pendeltågen i Stockholms-området. En majoritet av de vagnar som rullar idag byggdes för 30 år sedan, och det är hög tid att byta ut dessa slitna trotjänare mot moderna-

re och bekvämare tåg. SL har valt nya tåg utifrån ökad tillförlitlighet och komfort för passagerarna, men också med tanke på att locka nya resenärer.

Den mest märkbara förändringen, bortsett från den moderna designen, är att vagnarna får insteg i höjd med perrongen, vilket gör resan bekvämare inte bara för funktionshindrade utan för alla resenärer. Interiören blir ljus och luftig, med luftkonditionering i varje vagn.

Men reseupplevelsen bygger minst lika mycket på god tidpassning som på komfort. Den nya tekniken i vagn-arna bidrar till att minska driftstör-ningar av olika slag.

Den stora skillnaden här är dato-

riseringen. Moderna tåg är datorise-rade, vilket innebär att det går mycket lättare att söka fel och åtgärda dem. På så vis får man ut tågen fortare i tra-fi k efter service och reparation.

I och med det låga golvet har en stor del av maskineriet fl yttats upp på tågens tak, vilket också gör det enk-lare att laga eller byta ut komponen-ter – allt i syfte att minimera tiden då tågen står still.

SL hoppas att dagens återkomman-de problem med is och snö ska bli mindre i framtiden. Under hösten och vintern inleds mycket omfattande tes-ter av tågen, bland annat i en klimat-kammare i Wien, Österrike, där man simulerar snö och minusgrader.

Ett lyft för pendeltågs-resenärernaSL investerar runt fem miljarder kro-nor under perioden 2004-2007 för att förnya pendeltågen. 55 nya pen-deltåg köps in och en helt ny depå byggs i Upplands Bro. Tågen byggs i Salzgitter, Tyskland av tågtillverkaren Alstom.

De nya tågen blir tillgängliga för funktionshindrade med golvet i höjd med perrongen och extra utrymmen för rullstolar och barnvagnar. Samtli-ga vagnar får luftkonditionering, nöd-telefoner och kameraövervakning för ökad komfort och trygghet.

Ett omfattande test- och utbild-ningsprogram påbörjas nu inför invig-ningen i augusti 2005.

Sommaren 2003. Depån i Bro börjar byggas.

Hösten 2004. Första test av

fordonet.

Vintern 2004-2005. Andra

test av fordonet.

Luftkonditionering, fl exutrymmen för cyklar, barnvagnar och rullstolar samt nödtelefoner och kameraöver-vakning är några av de förbättringar som ska öka komfort och trygghet i de nya tågen.

Foto: Alstom

Det nya pendeltåget


Första leverans Hösten 2005. Brodepån i

full drift.

Sommaren 2005. Det nya

pendeltåget tas i trafi k.

Vintern 2007. Samtliga 55

tåg levererade.

Nästan 40 år skiljer mellan nya pendel-tåget och de gamla vagnarna från 60-talet. Tekniksprånget innebär bekvämare och snabbare resor samt mer tillförlitlig trafi k.

För verkstads per so -n alen i Älvsjö blir in-troduktionen av nya pendeltåget en smärre revolution. Ny teknik och modern konstruk-tion ger många för-delar jämfört med den gamla vagnparken.– För oss reparatörer blir det ett helt

nytt sätt att arbeta, säger Christer

Lyderstedt som är produktionstekni-

ker på Citypendeln.

Den stora skillnaden mot dagens

vagnar är att de nya tågen är datori-

serade. All felsökning sker med hjälp

av datorer.

– Istället för att gå med felsök-

ningschema och leta fel steg för steg

kopplar vi in en bärbar dator som

visar var felet ligger. Det blir både

snabbare och lättare att serva och

laga tågen, säger Christer.

Arbetet blir också renare och smi-

digare i och med att mycket av tekni-

ken placerats på tågens tak.

– Idag står vi i gravar under tågen

och arbetar i trånga utrymmen med

armarna uppåt. I framtiden kommer

vi att jobba på plattformar längs med

tågens tak. Det blir betydligt mer lätt-

arbetat.

Maskineriet i de nya vagnarna är

uppbyggt i moduler, vilket gör att

man rätt enkelt plockar ut den kom-

ponent som är trasig och ersätter

med en ny.

– På det viset kan tiden i verk-

staden bli kortare. I dagens tåg är

det mer ”mutter och slägga”, det tar

längre tid att komma åt de delar som

måste repareras eller bytas ut, säger

Christer.

En del av personalen får dessutom

en helt ny arbetsplats på depån i Bro

nordväst om stan, som blir en topp-

modern anläggning där drygt hälften

av de 55 nya tågen kommer att sta-

tioneras.

För att lära sig den nya tekniken

kommer en första grupp av reparatö-

rer gå på kurs på fabriken i Salzgitter

i Tyskland där det nya tåget tillverkas.

Dessa blir i sin tur instruktörer för

resten av personalen i Älvsjö.

– Visst blir det mycket nytt att lära.

Vi gör ju ett teknikhopp på nästan

40 år, från de gamla 60-talstågen till

världens modernaste motorvagnar.

Men för mig som teknikintresserad

känns det otroligt stimulerande,

säger Christer.

Av Johan Beer

”Kul att få jobba med det absolut senaste”

Pendeltågens hem sedan 1968På verkstaden vid Varuvägen i

Älvsjö arbetar cirka 100 perso-

ner med att städa, reparera och

serva pendeltågen. Verkstaden

har byggts ut i olika etapper, bland

annat fi nns särskilda spår för av-

isning, reparation, städning och

klottersanering insprängda i ber-

get.

Det senaste tillskottet är ett

nybyggt verkstadsspår där ser-

vice kan ske samtidigt under, i

och ovanpå de nya pendeltågs-

vagnarna.

Foto: T. Alvreten

”Det nya pendeltåget innebär att vi får arbeta med den senaste tek-niken. Dessutom blir arbets miljön mycket bättre”, säger Christer Lyderstedt, produktionstekniker på verkstaden i Älvsjö.

Peter Recke från Alstom och Johan Sjöholm, SL Infrateknik.

Tidiga modeller av fronten.

Visste du att…Det nya pendeltågen är bland de modernaste motorvagnar som fi nns på marknaden idag.

Fordonet med sina sex sam-manbyggda delar blir 107 meter långt och har 374 sittplatser och 565 ståplatser.

En del av tekniken är dubble-rad för att minska trafi k störningar. Maxhastigheten är 160 km/h.

Kollisionsskyddet på förarhytten.


Mellan oktober och april ligger SL-trafi kens aktörer i beredskap då det kalla, snöiga vädret kan påverka trafi ken.

För spåranläggningarna är vinter-

säsongen något kortare – från slutet

av november till och med mars.

Att se till att snön forslas bort är

bara en liten del av vinterberedska-

pen. Det handlar även om planering,

möten, förberedelser och övning.

Man går igenom vad som krävs för

att förebygga och reducera stör-

ningar i spårtrafi ken till följd av snö,

blåst, is, fukt och kyla. Genom sam-

arbete med SMHI får SL Infrateknik

väderprognoser som underlag för

insatserna.

Tunnelbanans strömskena är sär-

skilt utsatt vid snöoväder. Risken för

isbildning är som störst vid tempera-

turer runt nollstrecket. Riktigt kalla

vinterdagar är det däremot inte lika

stora problem.

Under året har strömskenevärme

installerats mellan Gullmarsplan och

Globen samt mot Hagsätra. Sträckan

mellan Gullmarsplan och Globen är

speciellt känslig då tåg som utgår

från Högdalsdepån passerar här.

Strömskenevärme på Tranebergs-

bron beräknas bli klar under januari

2005.

Alla växlar är dessutom känsliga

för is och snö. Växelvärme fi nns in-

stallerad i de fl esta växlar för att hålla

dem snö- och isfria under vintern.

Det fi nns sammanlagt 667 elupp-

värmda växlar på SLs banor. Vid ex-

tremt snöoväder är det dock inte

säkert att växelvärmen räcker för att

hålla växeln snöfri.

SL Infrateknik har beställt en ny

snösug/snöslunga. Den testas på

provspår i Arvidsjaur före levererans

i januari. Snösugen kan utvecklas och

småningom även förses med en snö-

borste som kommer åt bakom ström-

skenan.

Vintern 2006 planerar SL Infra-

teknik att genomföra en personal-

utbildning i snöröjningsredskap. Man

planerar även utbildning i manuell

och maskinell snöröjning av växlar

och andra vintertester.

Av Jan E Svensson

Störst risk runt noll

Toppmodern verkstadBrodepån ska serva 33 av de 55

nya pendeltåg som levereras under

perioden 2005-2007. Uppställnings-

hallen blir hela 430 meter lång och

ska innehålla sex spår där 12 full-

längdståg kan få plats samtidigt.

Hela anläggningen, med bland

annat uppställningshall, klotter-

saneringshall och verkstads byggnad

kommer att kosta 800 miljoner kro-

nor.

Perrongjobb på pendelnSommaren 2005 tas SLs nya pendel-

tåg i trafi k. Men redan nu börjar ar-

betet med att fi njustera stationsper-

rongerna i höjd- och sidled för att

av- och påstigningen ska bli så be-

kväm och säker som möjligt.

Höjdskillnaden mellan perronger-

na och golven hos de nya tågen ska

vara så liten som möjligt. Gliporna

mellan perrongerna och dörrtrösk-

larna ska också vara så små som

möjligt.

Dessutom ska räffl ade plattor,

som bland annat tjänar som av-

ståndsmarkering för synskadade,

läggas längs kanterna.

Under hösten 2004 kommer 16

stationer att anpassas. Den första

stationen är Ulriksdal (arbetet på-

börjades i september) och därefter

följer Sollentuna, Helenelund och

Spånga.

Banverket, som ansvarar för

arbetet, räknar med att det inte

kommer att medföra några trafi k-

störningar.

SLs största depå byggs i BroJust nu byggs det för fullt på SLs största depåanläggning – den 907 meter långa depån i Upplands-Bro, som ska bli verkstad och uppställningsplats för drygt hälften av de 55 nya pendeltågsvagn-arna.

Av Johan Beer

De nya pendeltågen kräver service-verkstäder med specialanpassad utformning. Därför bygger SL en helt ny tågdepå i Upplands Bro, som blir en av de modernaste i sitt slag.

Eftersom mycket av tekniken i de nya tågen sitter på taket så utförs servic en till stor del från plattformar som gör det enkelt att arbeta ”ovanpå” tågen. För att komma åt hjul, moto-rer och axlar så lyfts hela tåget upp i luften!

– Målet är ju att tågen ska behöva tillbringa så lite tid som möjligt i verk-staden. Därför byggs hela anläggning-

en med tanke på snabb och smidig service, säger Lasse Bengtsson, som är ansvarig för underhållsplaneringen i Älvsjö och Bro.

Uppställningshallen blir hela 430 meter lång, något av ett rekord för en tågdepå. Att uppställning och arbete sker inomhus ger inte bara arbets-miljöfördelar. Problemen med snö

Avisning av strömskena testas i Arvidsjaur.

I den nya verkstaden i Bro servas tågen ovanifrån genom plattformar i taket eller genom lyftanordningar för att enkelt komma åt motorer, hjul och axlar.

och isbildning minskar under vinter-halvåret.

– Ytterligare en fördel med att ha tågen inomhus är förstås att vandali-seringen och klottret minskar. Det ger säkrare resor och bättre tidpassning för resenärerna, eftersom vi slipper ta tåg ur trafi k och minskar tiden i verk-staden, säger Lasse Bengtsson.

Foto: Laszlo Szabo

Skiss: B

BH

Arkitekter &

Ingenjörer AB

.

Det nya pendeltåget


förhoppningsvis före årets slut. Företagen kommer att rekrytera

och utbilda de nya förare som be-hövs, ungefär lika många som antalet bussar.

– Stockholms stad och Vägverket ser också över hur man kan förbättra framkomligheten för busstrafi ken.

När införs biltullarna?– Tidpunkten för trafi kstart är fram-skjuten efter tvisterna kring Vägver-kets upphandling av IT-systemet. Det blir sannolikt först i augusti.

– Det blir antagligen en ”tvåstegs-raket”. Den utökade ”trängsel trafi ken” kommer att starta lite tidigare än den vanliga, som rullar igång vid hösttid-tabellomläggningen i augusti.

Vad händer efter försöket?– Ett tilläggsavtal ska nu i december

Satsning på kollektivtrafi kStockholmsförsöket medför en utbyggd kollektivtrafi k:

197 nya bussar

14 nya stomlinjer

18 befi ntliga busslinjer får tätare trafi k

12 bussdepåer byggs ut.

Här byggs depåerna ut

Lidingö Hornsberg Handen Täby Åkersberga Norrtälje Kallhäll Råsta Tyresö Nacka/Värmdö Huddinge/Botkyrka Ekerö.

Kväve Koldioxid

Extra utsläpp buss 57 933 13 102 107 kg

Minskade utsläpp bil 31 959 13 584 522 kg

Total utsläppsminskning -26 000 483 000 kg

Grov uppskattning av ”trängselskattens” påverkan på skadliga utsläpp

Eric Tedesjö håller i trådarna på SL.

Foto: Göran S

egeholm

Är de nya bussarna miljö-vänliga?SLs miljömål är tufft och tydligt:

År 2030 ska alla SLs bussar köras

på förnybara bränslen. Idag är det

15 procent. Nio av de ledbussar

som ingår i trängseltrafi ken kom-

mer att drivas med biogas, som

inte tillför någon miljöskadlig kol-

dioxid till atmosfären.

Men tillgången på biogas är

begränsad. Det innebär att direkt-

bussarna från förorten måste kö-

ras på diesel. Någon produktion

av etanolbussmotorer fi nns inte

alls för närvarande. Däremot hop-

pas SL att den produktionen kom-

mer igång senare.

I augusti nästa år inför staten en speciell skatt för den som vill köra bil i eller genom Stock-holms innerstad på vardagar mellan 06.30 och 18.30.

Av Lena Hed

Efter sommaren kommer kontroll-stationerna att vara på plats vid infarterna till staden. SL-trafi ken kommer samtidigt att köra fl er bussar och starta helt nya busslinjer för att kunna ta emot nya resenärer.

Däremot tar kollektivtrafi ken på tunnelbane- och pendelspåren re-dan så många resenärer som det är praktiskt möjligt. Det får helt enkelt inte plats så många mer tåg på spåren berättar Eric Tedesjö som håller i trå-darna på SL.

De små effektiviseringar som kan göras för pendeltågen förhandlas just nu med Banverket.

Vad händer nu på bussidan?– SL arbetar vidare enligt avtalet med staten. 197 nya bussar är beställda. Avtal med bussföretagen som ska köra den utökade trafi ken skrivs

Stockholmsförsöket – en utmaning för SL-trafi ken

tecknas för det andra halvåret 2006, när det regelrätta försöket med trängsel skatt har avslutats, men då kollektivtrafi ksförstärkningen kommer att löpa vidare i samma omfattning till slutet av år 2006. En knäckfråga som ska beslutas av riks-dagen, är hur intäkterna från försöket ska tillfalla kollektivtrafi ken.

Vem betalar alla nya bussar?– Staten ska betala bussarna på ett eller annat sätt. Det blev klart i somras. Rent tekniskt blir det ett borgens åtagande, statligt eller genom landstinget.

– Trängseltrafi ken kommer upp-skattningsvis att kosta cirka 450 mil-joner kronor per år och infratekni-ken som behövs cirka 150 miljoner kronor.

Hur går det med depåerna?– Tolv depåer för bussuppställning påverkas i större eller mindre om-fattning. Den planerade nya depån i Åkersberga blir dock inte av, eftersom kommunen inte givit bygglov. Nu letar SL efter ett nytt alternativ.

Blir det fl er pendelparkeringar?– Pengar har avsatts för 15 nya infartsparkeringar med cirka 1 000 parkeringsplatser i länet och dem jobbar man för fullt med. Stockholm

stad ansvarar för infartsparkeringar i innerstaden.

Trängselskatten

Beräkningen ger en fi ngervisning om att trafi kutsläppen av kväve ökar något per år, medan utsläppen av koldioxid, kolväten och partik-lar minskar.

Illustration: Miljöavgiftskansliet. S

tockholms stad.


Ansvar för hela resan Pålitlighet Enkelhet

”Med SL tar jag mig runt i hela Stockholm”

”Jag kan alltid lita på SL”

”SL underlättar min dag”

Samordning Tillgängligt Enkelt att resa

Långsiktighet Punktligt Enkelt att betala

Samhällsansvar Säkert Enkelt att hitta

Tryggt Enkelt att förstå

Den bild av SL-trafi ken som SL vill skapa utifrån de tre kärnvärdena ”ansvar för hela resan”, ”pålitlighet” och ”enkelhet”.

Björn Holmberg, SL.

Många ämnen presenterades.

Torborg Chetkovich, Connex.

Det surrade i luften vid borden.

En viktig fråga är hur SL-trafi ken ska bli mer attraktiv som arbetsplats. Här diskuterar cheferna inom SL-trafi ken hur du ska trivas bättre på jobbet. Några förslag var mer friskvård, ökad status och bättre trygghetsprogram.

Lennart Jangälv har varit koncernchef för SL i drygt ett år. Under den tiden har han engagerat både medarbetare och trafi k entreprenörer i en översyn av strategier och arbetssätt.

Av Lena Hed. Foto: Göran Segeholm

Nio stationer från Ropsten med Lidingö banan ligger Högberga gård på Lidingö. Hit bjöd Lennart Jangälv i september de fem trafi kföretagen och samarbetsparterna i SL-trafi ken. Under en intensiv måndag ägnade 38 deltagare från Busslink, Citypendeln, Connex, Roslagståg, SL och Swebus hela dagen åt att vaska fram goda idéer för samverkan i SL-trafi ken.

Samsyn ger bättre trafi k

Underlaget till detta och tidigare möten, är SLs nya strategiska platt-form.

– Kollektivtrafi ken har funnits i decennier och åter decennier och kommer att fortsätta att fi nnas. Där-för kan SL i vårt långsiktiga arbete inte ha korta puckar i beslut om spår-utbyggnad, depåer eller andra väldigt kostsamma investeringar. I vår nya plattform tog vi sikte på år 2015 när vi formulerade SLs nuvarande mål och

strategier. Tanken var att inriktningen ska vara på tillräckligt långt avstånd för att gripa över fl era val perioder, för-klarade Lennart Jangälv.

Deltagarna bildade grupper som fi ck börja med att rangordna de 15 viktigaste områdena för SL-trafi -ken. Datorer användes som ”elektro-niska blädderblock” för att samla in alla uppgifter. Frågan för dagen var vad man kan göra tillsammans för att öka värdet för resenärerna och tillva-rata alla medarbetares erfarenheter, idéer och engagemang. Och som nå-gon konstaterade i en paus: ”Vi som samlats här i dag bör ju veta vad som krävs”.

Många verkade uppskatta chan-sen att träffa kollegor, att för en stund

bortse från det faktum att man är kon-kurrenter och istället prata om ge-mensam utveckling för resenärernas bästa. Gemensamma värderingar är en förutsättning för att nå de ambiti-ösa målen för kollektivtrafi ken i Stor-stockholm. Det kräver samverkan, an-svar, förtroende och engagemang.

Synpunkterna och önskemålen som kom fram tog SLs ledningsgrupp med sig tillbaka för att sortera och an-gripa. Vid nästa träff kommer man att titta närmare på de prioriterade frå-gorna – störningsinformation, trygg-het och tidhållning.

En konkret åtgärd röstades dock ner: gemensamma medarbetar under-sökningar med frågor kopplade till mål, strategier och värderingar, en sorts ”nöjdpersonalindex”. Det försla-get ställde sig Swebus, Citypendeln och Connex tveksamma till. Man me-nade att det kan leda till förvirring när det gäller arbetsgivarens respektive huvudmannens ansvar.

Oavsett arbetsgivare arbetar vi alla utifrån en gemen sam syn på vad som skapar värde för våra

kunder och ett mer attraktivt Stockholm.

Värderingar


Vad tyckte du om mötet på Högberga?

Tempen på SL-trafi ken

Resandet under januari-september 2004 var 1,1 procent mindre än under motsvarande period 2003. Efter tio må-nader ökar lokaltågen medan buss trafi k, pendel och tunnelbana minskar.

Höstens undersökning av upplevd kvalitet visar en klar förbättring.

Punktligheten för de nio första måna-derna är bättre för i stort sett samtliga trafi kslag.

Andelen ej utförd trafi k har minskat för samtliga trafi kslag utom för pendel-tågen, tunnelbanans Röda linje och Salt-sjöbanan.

Antal stopp i trafi ken har minskat och är nu cirka 16 procent bättre än 2003.

SL-trafi kens utmaningarDen första träffen mellan lednings-grupperna hos SL och entreprenörerna ägde rum den 17 mars. Utmaningar för SL-trafi ken som man då listade, blev av-stamp för mötet på Lidingö:

Öka attraktiviteten och höja den totala trafi kkvaliteten (fräscha fordon, bemötande, turtäthet, punktlighet, trygghet, komfort, tillgänglighet)

Höja säkerheten och tryggheten för passagerarna och personalen

Höja anseendet och förtroendet för SL

Höja medarbetarnas trivsel och status

Att de nya pendeltågen tas i trafi k i tid och utan att problem uppstår

Ekonomin – att få bukt med drift-budgeten och höja självfi nansierings-graden

Få bukt med förlorade intäkter (minska svinnet)

Smidigt införande av nytt biljett-system

Förbättrad infrastruktur för buss- och tågtrafi k

Beredskap inför införandet av bil-tullar

Kunna hantera krissituationer bättre

Minska skadegörelse och klotter Skifta fokus från kostnadssidan till

intäktssidan Utveckla nya prisstrategier Förbättra marknadskommunika-

tion och information Förtydligande av gemensamma vi-

sioner, mål och strategier för SL och entreprenörer samt de olika partner-nas ansvarsområden.

Anders Gustad, produktionschef, Citypendeln

Hela Resan ställde tre frågor till ledningen för trafi kentreprenörerna:

Vad drar du för slutsatser av mötet?

Hur tror du att sam-arbetet inom SL-trafi ken bäst kan utvecklas?

”Det var ett bra möte som visade SLs vilje-inriktningar. ”

”Att rollerna inom SL- trafi ken blir tydligare och vad är viktigast att utveckla.”

”Den här träffen visade på vikten av att SL och operatörerna behöver träffas tillsammans för att diskutera gemensamma frågor, vilket skedde på ett bra sätt på Högberga.”

Jan Bosaeus, vd Swebus

”Det var ett konstruktivt och bra möte.”

”En framgångsrik utveckling inom kollektivtrafi ken är helt beroende av ett väl utvecklat samarbete mellan entreprenö-rer och trafi khuvudman. Mö-tet visade fl era exempel på att den samarbetsviljan fi nns.”

”Det gäller att skapa struktur för samarbete när det gäller ansvaret för resenärens hela resa och skapa former som driver entreprenörerna att ytterligare utveckla kvaliteten.”

Torborg Chetkovich, chef division Stockholm Connex

”Mötet på Högberga var gi-vande på fl era sätt. En in-tressant diskussion rörde förbättringsområden, en an-nan att höja statusen för alla som jobbar inom kollektiv-trafi ken.”

”Även om många av oss träffas och arbetar tillsam-mans i olika sammanhang är det värdefullt att träffas emellanåt för att diskutera olika frågor.”

”Genom att vi tar vara på de goda exemplen och bygger vidare på dem, för att öka resandet och an-talet nöjda kunder i SL-trafi ken.”

Bengt-Erik Johansson, vd Roslagståg

”Mötet var bra. Det är natur-ligtvis viktigt att skapa en ge-mensam referensram, framfö-rallt i ett framtidsperspektiv. Vi måste dra åt samma håll. Och träffas vi inte och stämmer av med varandra så blir det svårt.”

”Detta möte måste följas av fl era. Det var bra att vi nåd-de fram till en samsyn kring de viktigaste utvecklingsfrå-gorna. Kommande möten kanske kan vara ännu mer fokuserade. ”

”Genom att skapa förståelse på alla nivåer för varandras roller; att SL har sin roll och vi entreprenörer vår. Det underlättar även för de stödjande funktionerna. Här fi nns mycket att göra – från upphandling, avtal och leverans till långsiktig utveckling av trafi ken.”

Lars Ericsson, affärsområdeschef Connex

”Jag tyckte mötet var mycket bra.”

”Det fi nns defi nitivt anled-ning att samlas på detta sätt under SLs ledning någon gång per år för erfarenhets-utbyte och för att ge alla en gemensam bild av vad SL vill och är på väg.”

”Genom ökad dialog operatörerna emellan, kanske främst på operativ nivå för att diskutera det löpande, t.ex. samtrafi k, anslutningspunkter, samverkan vid störningar… Då skul-le även SLs affärsutvecklare kunna medverka. Det är ett mognadsteck-en att vi nu, drygt 10 år efter de för-sta upphandlingarna, möts över bo-lagsgränserna för kundernas bästa.”

Foto: Göran S

egeholmFoto: G

öran Segeholm

Foto: Göran S

egeholmFoto: G

öran Segeholm

Foto: Connex

Foto: Lena Gylfe

Max Ahlstedt, regiondirektör Busslink i Sverige AB

”Mötet var mycket bra och intressant med tanke på att samtliga entrepre-nörer var represen-terade.”

”Det verkar fi nnas ett önskemål från SL att bättre utnyttja samarbete mellan entreprenörerna och därige-nom skapa gemensamma proces-ser för en bättre kollektivtrafi k. Det framgick även att SL vill ta ett större ansvar när det gäller arbetsmiljö för de anställda inom kollektivtrafi ken, och det är mycket bra.”

”Genom att diskutera frågor gemen-samt med samtliga entreprenörer. Av-talsstrukturen är en annan fråga som behöver ses över, med målet att för-bättra entreprenörernas och SLs möj-ligheter att leverera en bra produkt till ett konkurrenskraftigt pris med ac-ceptabla ekonomiska marginaler. Jag ser fram emot vidare möten.”


Han har ett klart mål

Affär 1. Produktutveckling

2. Addera mervärden till resan

3. Aktiv marknadsföring och försäljning

Medarbetare 4. Säkerställa kompetensen

5. Ökad delaktighet och samverkan

Arbetssätt 6. Uthålligt kvalitetsarbete och ständiga förbätt-ringar

7. Affärsmärssig samverkan med trafi kentreprenörer

8. Säkerställa tillgång till personal i SL-trafi ken

9. Delta aktivt i samhällsplaneringen

10. Integrerad kommunikation

SLs strategier

Samarbetet mellan SL och de företag som kör trafi ken i Storstock-holm har fått en ny-start. Vid tre tillfällen under året har SLs vd Lennart Jangälv samlat entreprenörerna i SL-trafi ken.

Av Lena Hed

Vid det senaste tillfället den 13 sep-tember träffades ledningsgrupperna från både beställare och utförare på Högberga gård på Lidingö för att se hur överens man är i grundfrågorna och för att vaska fram konkreta idéer.

Summera dina intryck av mötet på Högberga!

– De primära intrycken från den här dagen de kom egentligen först vid middagen, när jag satt vid ett bord med en del veteraner inom SL-trafi -ken, som konstaterade att det var för-sta gången sedan SL blev trafi kbestäl-lare, som trafi kentreprenörerna hade fått vara med och själva fått bidra med idéer för hur SL-trafi ken kan blir bättre.

Några konkreta åtgärder som mötet resulterat i?

– Vi håller på att titta på olika frågor som utkristalliserade sig. Tre områ-den stack ut som de allra viktigaste: störningsinformation, trygghet och tidhållning.

– Vi kom igång på allvar med trygg-hetssamarbetet i samband med van-dalismen på pendeln i oktober. Då träffade SL och Citypendeln kom-mun- och polisledningar runt om i länet för att skapa ett bra gemensamt arbetssätt.

– Tidhållning och störnings-information ska vi också gå vidare med, det är klockrent. Där arbetar Lars Nordstrand, chef för SLs Affärs-enhet, och Annica Dahlberg, vd på SL Kundtjänst AB, vidare med idéer om hur de ska lägga upp det jobbet.

Hur ser du på förhållandet mellan SL och trafi kentreprenö-rerna?

– Det är viktigt att vi har samma syn

på resenärsnyttan. Att trafi kentrepre-nörerna – det kan bli färre, det kan bli fl er – är överens om att SL som bestäl-lare är den som koordinerar det hela.

– Alla resenärer ska känna att SL-resan är lika trygg oavsett vilken trafi k-entreprenör de reser med. Vi ska ha en samsyn på vad som är trygghet, vad som är en ”tät spärrlinje” och vad det innebär att informera om förse-ningar, till exempel. Det står ”SL” på biljetten – det ska funka på samma sätt i hela SL-trafi ken från norr till sö-der, och från öst till väst.

Kommer det bli fl er möten som på Högberga?

– Ja, det tror jag säkert. Jag tycker det är viktigt att det är en dialog och kunskapsutbyte där alla har respekt för varandras roller och kompetens.

Hur tror du att SL-trafi ken kan bli en mer attraktiv arbetsplats?

– Jag tror att den blir det genom att vi medvetet jobbar med att infor-mera människor om allt det bra som vi utför. Om alla 13 000 som jobbar i SL-trafi ken stannar hemma, då skulle hela Stockholms län stå still, eller hur? De obekväma tider där alla de som jobbar i SL-trafi ken är uppe i ottan för att andra ska kunna komma till sina jobb eller skolan, eller jobbar sent för att folk ska kunna komma hem från nöjen på kvällen – vi är ju så att säga artärerna och venerna i länet som gör att det hela verkligen fungerar. Du ska kunna åka och spela badminton eller simma eller träffa föräldrarna oavsett om du har bil eller inte.

– Om vi lyckas skapa en större för-ståelse för trafi kens förutsättningar, hoppas jag att det påverkar även viljan att söka jobb inom trafi ken – att köra buss eller tåg, serva fordon eller andra viktiga jobb – och att de som arbetar här tycker det är kul att berätta hem-ma i kvarteret att ”jag jobbar inom SL-trafi ken”.

Vad gör SL för att stoppa nu-varande resandeminskning?

– Den del som beror på den utpla-nade högkonjunkturen kan vi inte på-verka – om fl er människor blir arbets-lösa eller fl yttar närmare sina jobb, då behöver de inte åka kollektivt så mycket. Men när det gäller vad vi kan påverka – där innehåller SLs nya stra-tegiska plattform svaren: Vi ska hålla vår marknadsandel eller öka den ge-nom aktiv försäljning och marknads-föring. Och också genom att utföra jobbet fortsatt så bra att människor är så nöjda att de inte lämnar oss till för-mån för cykel eller bil.

Vad tycker du om arbetet på SL efter snart ett år?

– Mycket spännande. Det är en förmån att känna att man kan få vara med och bidra till att hjälpa andra människor i deras vardag.

Hur vill du kommentera dina företrädare på vd-posten för SL?

– Inte alls. Jag har skakat hand med en av dem vid ett tillfälle, på en mässa.

Hur ser ditt eget representa-tionskonto ut?

– Ingen aning. Jag vet att det är väl-digt blygsamt.

”Det är viktigt med dialog”, säger Lennart Jangälv. De tre mötena på ledningsnivå under 2004 är upptakten på ett tätare samarbete mellan aktörerna i SL-trafi ken.

SL har formulerat tio strategier som ska underlätta att

nå målen som satts upp till år 2010. Det kräver mer samver-kan mellan bestäl-lare och utförare.

Förväntningarna på fram-tidens SL-trafi k är stora, sam-tidigt som behovet att hus-hålla med resurserna kanske aldrig har varit tydligare.

Under året har Lennart Jangälv engagerat medarbe-tare och trafi kentreprenörer i en översyn av strategier och arbetssätt. Det resulterade bland annat i en utvecklad strategisk plattform för SL under hösten.

SL har också satt upp nya mål för fl er resor, fl er nöjda

resenärer och större intäkter till år 2010.

Under nästa år fl yttar SLs moderbolag, SL Infrateknik och SL Kundtjänst till gemen-samma lokaler. Vid ett antal möten mellan SL och trafi k-entreprenörerna har ett nytt ”samsynstänkande” etable-rats.

Hela Resan återkommer med rapporter från arbe-tet kring SLs nya strategiska plattform.

Foto: Göran S

egeholm

Bakgrund


Många resenärer passade på att ställa frågor.

Konsulten som tror på samverkan”I framgångsrika orga-nisationer har alla en tydlig bild av kunden som ledstjärna i sitt dagliga jobb.”

Av Lena Hed

Hela Resan träffar företagskonsulten Per-Staffan Nilsson en höstsolig eftermiddag när de sista lönnlöven hänger gula på träden vid Nacka strand. Härifrån har man utsikt över de omgivande kontorshusens torvtak och Lilla Värtans blå vatten. Per-Staffan berättar om vad som utmärker framgångsrika bolag.

– Alla har kundkontakt på ett sys-tematiskt sätt, träffar och lyssnar på kunderna regelbundet. Det viktigaste är att det fi nns en prestigelöshet både gentemot kunder och medarbetare, säger Per-Staffan på klingande skån-ska.

– Man måste vara beredd att lära av

andra. Förr var det ofta experter som blev chefer. Idag har medarbetarna en oerhört hög kompetens, då handlar det för chefen om att tona ner sig själv och vara den som banar väg för sam-verkan mellan experter.

Samverkan är ett ord som återkom-mer fl era gånger. Det är viktigt både internt i organisationen och inom branschen, menar Per-Staffan.

– Vi kan inte räkna med att få mer resurser till den offentliga sektorn, utan det handlar om att hitta partners att jobba systematiskt med. Vägverket jobbar till exempel med både NTF, Polisen och Viltvårdarna för att öka trafi ksäkerheten. Det dyker också upp nya spelare inom transportbranschen – inom fl yget har vi Ryan Air till ex-empel. Vem vet hur länge SAS kom-mer att fi nnas kvar. Det gäller att vara beredd på olika nya scenarier, i stort och smått.

Per-Staffans exempel utmynnar i hans huvudtes: Man kan inte jobba i

separata ”stuprör”. Framtidens orga-nisation jobbar i grupper, team, det är han säker på.

Men för att jobba systematiskt med förbättringar behövs ett tydligt mål som ger energi, menar Per-Staffan. Ledningen behöver även ta reda på om förändringarna leder dit man tänkt.

– Företag måste mäta, ta tempen och åtgärda. Det vi mäter är ju det vi påstår är viktigt. Därför måste vi också göra något om det visar sig att mät-resultaten inte är så bra.

– När alla känner till de gemen-samma målen, då har man nått långt. Genom att samverka tar vi fram den största potentialen, konstaterar Per-Staffan Nilsson.

”Jag brinner för det goda ledar-skapet”Per-Staffan Nilsson är konsult

med mångårig erfarenhet av före-

tagsutveckling – bland annat inom

Vägverket, Banverket och SL.

Som civilekonom och ingenjör

med ett förfl utet i IT-branschen

var han 1992 en av grundarna till

Affärshuset Fakta.

Där har han sedan alternerat

som vd, styrelseord förande och

konsult.

”Det handlar om att gå från ’jag’ till ’vi’”. Per-Staffan Nilsson ser vissa likheter mellan båtliv och framgångsrika företag: bägge kräver gemensamma mål och bra samverkan.

Foto: Göran S

egeholm

Dags att följa upp kundernas synpunkterI början av det nya året följer SL upp fjolårets satsning på att samla in resenärernas synpunkt-er på SL-trafi ken.

De fem högst prioriterade områdena för SL-trafi kens resenärer under våren 2004 var:1. Prissättning och produkter2. Bemötande, service, punktlighet

och trygghet3. Fuskåkning och skadegörelse4. Miljö5. Investeringar i ny teknik, byggnader

och linjesträckningar.SLs vd Lennart Jangälv kommer i slutet av januari att, tillsammans med fem specialister från dessa fem högst rankade områden, ge sig ut i trafi ken

för att möta kunderna och berätta om vilka förbättringar som gjorts under 2004.

Fokus ligger på att återkoppla vad SL gjort sedan sist och att också för-klara varför vissa saker inte är gjorda.

Lennart Jangälv och medarbetare från SL Kundtjänst och kommuni-kationsavdelningen besökte bland annat Rinkeby våren 2004.

Foto Elisabeth Ohlson W

allin

Tanken är också att ställa följande fråga till länsinvånarna: Vad tycker ni att vi ska satsa på att förbättra under 2005?

Foto Elisabeth Ohlson W

allin

SL-kampanj


SL-trafi kens ”lapplisor” Färdbeviskontrollen är en del i arbetet mot svinnet i SL-trafi ken.

Av Lena Hed och Pernilla Hjelm. Foto: Peter Lydén

Hela Resan följer med biljettkon-trollanterna ut på ett arbetspass en fredag eftermiddag. Under två timmar ska Monika, Sven, Elisabeth och deras kollegor kolla att alla resenärer har biljett. T-Centralen är en så pass stor station att alla 50 trafi kvärdar som jobbar i dag är på plats.

– Det är tur att de fl esta har betalt, annars skulle det blir svårt för oss att hinna med, säger Monika.

Monika ingår i den del av styrkan, som redan fi nns på plats vid T-Cen-tralen när vi kommer. Tunnelbane-ingången vid Sergels torg är rörig och oöverskådlig. Många stockholmare har slutat tidigare och rör sig i stans centrum. Egentligen är kontrollanter-na dubbelt så många som de synliga blå uniformerna, för hälften av dem är

civilklädda. De kännetecknas alla av ett stillsamt kroppsspråk.

– Tempot är rasande högt och som kontrollant måste man vara koncen-trerad hela tiden, berättar Elisabeth som ställer sig på post vid en av spär-rarna. Hon förklarar att de inte alls är sura, som man kanske kan tro ibland, utan bara på helspänn.

Under ett dygn ska Färdbevis-kontrollens cirka 60 anställda göra kontroller på samtliga tunnelbane-linjer, på lokalbanor och buss. Sedan i somras arbetar de på ett nytt sätt.

– Genom att jobba mer oregelbun-det, ibland timme för timme, och söka oss dit där det är mest folk har vi fått bättre resultat, säger Sarmed Abdlla som är enhetschef.

Antalet biljettkontroller i SL-trafi -ken har utökats två år i rad och antalet upptäckta fuskare har bara ökat. Det nya fl exibla arbetssättet verkar fungera bra. De utskrivna tilläggsavgifterna mer än fördubblades i oktober jämfört med samma månad förra året.

– På ett pass skriver vi ut allt mel-

lan 40 och 140 tilläggsavgifter, berät-tar Sarmed.

Jag frågar Sarmed vad han säger om de klagomål som man läser ibland om kontrollanternas arbetsmetoder.

– Vi gör 10 000 kontroller varje dag. Självklart fi nns det ett fåtal missnöjda kunder. Det är ett tufft jobb, vi är över-belastade. Men de fall som rapporte-ras följs upp och reds ut. Det ska själv-klart vara rätt, svarar Sarmed.

Han säger att det är förhållandevis få som är arga eller otrevliga.

– Det handlar om respekt, man måste visa kunderna respekt, då kom-mer resten av sig själv, säger Sarmed.

Gruppchef på plats i dag är Samera. Hon är den som samlar in de tilläggsavgiftskvitton som skrivits ut. Hon ser väldigt koncentrerad och stressad ut, men spricker upp i ett leende och säger:

– De undrar varför jag går ner i vikt, men se hur jag springer runt!

Sedan några månader har hon och de övriga gruppcheferna var sin hand-dator för att snabbt kunna kontrollera

Monika kontrollerar att John Evers har en giltig biljett. ”Det blir en ond spiral – ju fl er som plankar desto dyrare blir det” menar John.

personnummer som stoppade rese-närer uppger, mot det statliga person-adressregistret.

– Datorn är en trygghet för den som blir stoppad, berättar Samira. Då är det lättare att rentvå sig om någon uppger ens personnummer.

Den som jobbar med att kontrol-lera biljetter måste vara mycket bra på att lyssna och argumentera utan att förlora tålamodet. Vi ser under tim-marna på T-Centralen många som er-tappas. De fl esta verkar medvetna om att det gjort fel och tar emot sin till-läggsavgift utan att diskutera. Men vi ser också några gäng som argumente-rar för att slippa betala.

Fakta om Färd-beviskontrollen

Kontrollerar att resenärer

har giltig biljett i SL-systemet.

Utförs av Connex (tunnel-

banan, lokalbanor och bussar)

och Citypendeln (pendel tåg).

Tilläggsavgiften för den som

inte kan visa upp en giltig bil-

jett är 800 kronor.

Hot och våld är ett problem.

Connex har ett antal långtids-

sjukskrivna. Förolämpningar,

hot och knuffar är vanligt.

Minska svinnet


Så mäts svinnet Regelbundna intervjuer med

rese närer.

Statistik över Färdbevis-

kontrollens tilläggsavgifter.

Försäljningsstatistik.

Uppföljning av trafi kentrepre-

nörernas handlingsplaner.

Regelbundna kontroller av

trafi k personalens förmåga att ta

rätt betalt – en kontrollperson för-

söker resa på falska biljetter.

”Min bästa intäktssäkring är att vara tillgänglig”Benny Samuelsson har suttit stadigt som stationsvärd vid Upplands Väsbys pendeltågs station i elva år. Den striktare tillämpningen av reg-lerna för passering av spärrlinje har nu varat i ungefär ett halvt år och omställningen har inte varit helt friktionsfri.

Text & foto: Mikael Hedlund

Benny är anställd av Citypendeln och har ungefär samma uppgifter som en spärrexpeditör i tunnelbanan, plus några till. Stationsvärden är föreståndare för ett litet SL-center, kan man säga, han får sälja alla slags färdbevis, göra återköp, ta emot och administrera rekvisitioner från skolor med mera. Det kan bli riktigt stressigt i morgonrusningen när köerna ringlar ut från biljetthallen.

– 80 procent av alla i rusningen an-vänder min ingång och då korkar det igen snabbt, förklarar Benny.

Fuskaren tar sig in ändå

Det fi nns två ingångar till den norra änden av Upplands Väsbys pendeltågsstation: dels den ingång som Benny har uppsikt över, dels en ingång bakom ryggen på honom och som han inte ser eftersom den är skymd av en vägg. Det är den ingången som fuskåkarna väljer.

– Stationen och spärrarna är fel-byggda. Fuskarna kan hoppa över el-ler lirka sig igenom spärrarna, och de gör det osedda.

Eftersom den ingång där Benny sitter ligger närmast de anslutande morgonbussarna, bildas det snabbt köer både vid biljettluckan och de två automatspärrarna.

– Vi är benhårda på intäktssäk-ringen, bland annat genom att hålla barnvagnsgrinden låst för jämnan.

Men måste jag öppna grinden för nå-gon i rusningen passar halva kön på att slinka med in. Det strider mot reg-lerna, men jag kan inte göra så mycket åt det, lika lite som jag kan hindra de som plankar in bakom ryggen på mig. Resenärerna med periodkort ser nog tillfället med den öppna grinden mer som ett smidigt sätt att lösa ett tillfäl-ligt köproblem än som att jag misskö-ter mitt jobb.

Enligt Benny får stationsvärden job-ba hårdare nu för att upprätthålla en hög servicenivå. Ett exempel är direk-tivet att uppmana alla med periodkort med magnetremsa att passera genom automatspärrarna. Uppmaningen är anslagen på en stor skylt i biljetthal-len och tanken är att om alla med kort använder automatspärrarna minskar trycket vid luckan samtidigt som de med förfalskade kort avslöjas.

Sviktande betalningsmoral

Benny har inte noterat någon nämn-värd ökning av biljettintäkterna, som skulle kunna kopplas till åtgärderna för intäktssäkring. Däremot har intresset för korta resor med rabatt-häften ökat.

– Vi kallar det för ”Rotebrosyndro-met”. Rotebro är nästa station in mot stan och många med rabatthäften vill inte åka längre än så, säger de…

Att det av olika skäl fi nns öppna spärrlinjer på några pendeltågssta-

tioner skapar viss förvirring bland re-senärerna, menar Benny. På den ena stationen litar man på att resenären är ärlig och på en annan gör man det inte.

– Det var kundkontakten och möj-ligheterna att ge god service som gjorde att jag valde det här jobbet. Men min uppgift har blivit att både att vara en servicefunktion och att kon-trollera.

En hjälp vore att införa fl er biljett-kontroller ombord på tågen, tror han.

– Det fi nns ingen annan genväg. Vi måste sätta käppar i hjulen någon-stans. Stationsvärden ska vara väl-komnande, bygga upp ett förtroende.

Benny betonar gång på gång vikten av den mänskliga närvaron.

– Det viktigaste för mig som sta-tionsvärd är inte stängda grindar, det är att vara tillgänglig i luckan så myck-et som möjligt. Är man inte det så tap-par man mark. Många skäms för att försöka fuska när jag sitter här.

Bennys vision om framtiden är ännu mer levande och välkomnande pendeltågsstationer.

– Vi pratar om det internt, hur vi ska kunna öka statusen på våra stationer. Vi måste utveckla oss, bli ännu bättre på att informera och ge service. Här fi nns plats för både kaffeförsäljning och nya idéer.

Viseringsregler Alla resenärer är skyldiga att visa att de har giltigt färdbevis. Detta inne-bär att grindar hålls stängda. För in-passering genom barnvagnsgrinden skall alltid färdbevis överlämnas till stationsvärd för visering, innan grin-den öppnas.

Färdbevis med magnetremsa drar resenären själv i första hand genom automatspärren.

Remsor och kontantkuponger överlämnas till stationsvärden eller spärrexpeditören för visering.

En striktare tillämpning av reg-lerna gäller i hela SL-trafi ken sedan några månader tillbaka. Viseringen ska utföras med sunt förnuft. Rese-närer som köper nytt periodkort i luckan, ska till exempel inte tvingas backa och gå ut igenom en auto-matspärr.

En bit kvarSLs uppföljning av biljettkontrol-

len det tredje kvartalet 2004, visade

att bara en av 16 pendelstationer

får godkänt i sitt sätt att kontrollera

biljetter.

– Service och kontroll ska inte ses

som varandras motsatser. Båda de-

larna ingår i arbetet, kommen terar

Ebba Klaffert, chef för försäljnings-

avdelningen på SL.

– Utmaningen ligger i att intäktssäkra utan att tappa servicenivån, säger Benny Samuelsson, stationsvärd i Upplands Väsby.

Foto: Göran S

egeholm

SL svarar på kritiken mot stationernas utformning på nästa sida.

Skärpta rutiner i biljett-luckorna, ombyggda spär-rar och fl er kontroller. Det är de viktigaste delarna i SL-trafi kens åtgärdspaket mot fuskåkningen, tillsam-mans med information till SLs resenärer.I början av året startade projektet

”Minska svinnet” mot fuskåkningen

i SL-trafi ken. Målet var att häm-

ta tillbaka en del av det beräknade

inkomstbort fallet på 200 miljoner

kronor, genom att alla i SL-trafi ken

jobbar aktivt med att minska svinnet.

Hur har det gått? Hela Resan frågar

några nyckelpersoner på SLs försälj-

ningsavdelning.

– Den ökade försäljningen av SL-

biljetter tyder på att arbetet mot svin-

net börjar ge resultat. Personalens

effektiva och samordnade arbete är

en del av förklaringen, säger Ebba

Klaffert, chef på försäljningsavdel-

ningen på SL.

SLs försäljningschef har förståelse

för att det kan vara svåra att avläsa.

– Jag vet att dagens kort är otyd-

liga. Vi har funderat men inte kommit

fram till någon bra lösning på det. De

ska samtidigt fungera vid spärravläs-

ning och vara svåra att förfalska. Att

förändra biljetternas utseende innan

det nya resekortet lanseras kostar

för mycket. Däremot kan och ska vi

informera resenärerna om deras an-

svar att visa biljetten tydligt.

– Entreprenörerna måste bemanna

sig efter hur spärrlinjen ser ut, säger

Ebba Klaffert.

En av de viktigaste uppgifterna för

SL är att försöka ändra attityden hos

de resenärer som inte inser att de är

skyldiga att visa upp biljetten, eller

fuskar. Att skapa opinion mot fuskåk-

ning var syftet med försommarens in-

formationskampanj.

– Vi har många av resenärerna

med oss, det som kom fram genom

SLs webbdialog visar att man vill att

vi ska göra något åt fuskandet, säger

Anders Björlinger, projektledare för

Minska svinnet.

Hans Alrenius, taxesakkunnig på

SL, har arbetat inom bolaget sedan

1975. Han konstaterar att intäkts-

kontrollen har blivit allt viktigare de

senaste åren. SL har inte längre råd

att se mellan fi ngrarna. – Det har all-

tid varit personalens uppgift att kon-

trollera biljetter. Men nu har reglerna

blivit tydligare. Det har alltid funnits

spärrexpeditörer, stations värdar och

förare som hållit en tydlig linje. Jag är

ytterligt imponerad av de här perso-

nerna. Det är det dagliga gnetandet

som gör den stora skillnaden.

Nu hoppas Hans och hans kollegor

att både resenärer och medarbeta-

re upplever att linjen är mer konse-

kvent.

Lena Hed

Varför ser pendeltågs-stationerna ut som de gör? Det undrar trafi k-personal på pendeln, som ibland tycker att det är svårt att intäkts-säkra, att spärrarna är för lätta att smita förbi.

– Många stationer längs pendeln är

gamla och slitna. Varken intäkssäk-

ring eller säkerhetsfrågor var något

man övervägde när de byggdes. SL

har satt in spärrar där det går, förkla-

rar Lars Averyd.

Anders Eriksson jobbar tillsam-

mans med Lars på SL Infra tekniks

fastighetsavdelning med projekt och

intäktssäkring av bland annat pendel-

stationer.

– I november skickade jag ut en

moderniseringsplan för samtliga

pendelstationer på remiss inom SL

och Citypendeln. Den nya planen är

en önskelista med åtgärder som ska

sätta en ny, enhetlig standard på pen-

delstationerna. Nu hoppas jag att folk

tycker till om det här förslaget, berät-

tar Anders Eriksson.

– Stationerna måste fungera ur

resenärernas, trafi kpersonalens och

förvaltarnas synpunkt. Det är många

krav att ta hänsyn till. De nya biljett-

kioskerna ska till exempel ha god

överblick över hallen.

Överst på ”önskelistan” står statio-

nerna i Jakobsberg, Karlberg, Årsta-

berg och Älvsjö. Årstaberg är en helt

ny station, en knutpunkt med anslut-

ning till Tvärbanan.

– Jag tycker att vi har en ganska

bra dialog med Citypendeln och de-

ras skyddsombud. Vi lyssnar och gör

vad vi kan för att uppnå en rimlig

standard som uppfyller alla lagar och

regler, säger Anders.

– På vissa stationer, som i Sollentu-

na och Barkarby, skulle det behövas

fl er spärrar men där ligger stationen

mellan två spår. Där fi nns det gränser

både i den fysiska miljön och ekono-

miskt, för vad man kan göra.

Problemen i rusningstid handlar till

en del om resenärernas inställning,

menar Lars och Anders.

– Ingen gillar köer. Visst kan man

kapa tider, men allt har ett pris. Vi

satsar på det vi faktiskt kan påverka.

I Älvsjö vill vi till exempel bygga en

kaffebar, det tror jag skulle öka rese-

närernas trivsel betydligt. Blir miljön

trevligare kanske resenärerna också

har större överseende med att behö-

va köa i rusningen, säger Anders.

Håkan Karlsson, chef för SL Infra-

tekniks fastighetsavdelning, utreder

just nu förutsättningarna för SLs sta-

tioner och underhåll.

– Vi hyr stationerna fram till år

2010. Sedan får vi se. Det handlar

om enorma investeringar och om SL

skulle ta över dem vill vi ha samma

ekonomiska förutsättningar som res-

ten av landet, där ju Banverket står

för underhållet.

Lena Hed

De moderniserar pendelstationerna

”Arbetet börjar ge resultat”

Hans Alrenius och Ebba Klaffert på SLs försäljningsavdelning.

Lars Averyd och Anders Eriks-son från SL Infrateknik berät-tar om varför stationsmiljöerna ser ut som de gör. ”Att bygga om en station kostar mellan 20 och 50 miljoner kronor” berät-tar Anders.

Foto: Göran S

egeholm

Foto: Göran S

egeholm

Tabellen visar utvecklingen av antal biljettkontroller i SL-trafi ken, upptäckta fuskåkare och upptäckta fel totalt, åren 2000-2003. Andelen som medvetet fuskar ligger runt 6 procent.

Kontrollerade Fuskare Övriga fel Summa fel

2000 2 304 340 19 087 22 364 41 451

2001 3 062 632 19 283 28 057 47 340

2002 3 303 725 21 897 34 521 56 418

2003 4 003 879 27 038 29 226 56 264

Utvecklingen av biljettkontrollen


Minska svinnet

SL-vecka gav mersmakDen 20-26 september ägde SL-veckan rum. En vecka fylld av aktiviteter som uppmärksammade kollektiv-trafi kens betydelse i sam-hället. Förhoppningsvis starten på en årlig tradition.

Av Lena Hed. Foto: Fredrik Hjerling

De nio dagarna som aktiviteterna pågick – alltså en ovanligt lång vecka – hade var och en sitt tema: kollektiv-trafi kens roll inom områdena rättvisa, syssel sättning, tillväxt, trängsel, säker-het, miljö, hälsa, regionförstoring och jämställdhet.

Kampanjen för SL-veckan inleddes med en frågesport på hemsidan sl.se. Samma frågesport om trafi kkunskap ledde Ulf Larsson på ett antal statio-ner. Tävlingen på SLs hemsida hade 100 000 besök under kampanjens för-sta helg. Mellan 3 000 och 5 000 per-soner startade dagligen fråge sporten på sin dator. Chatten med politikerna

Från mitt perspektiv

Niklas Wadström, lokalvårdare på Connex.Hej, vad var din uppgift under SL-veckan?

– Att hålla rent där de var. Få det att se något så när fräscht och inbjudande ut. Jag var med un-der hela veckan, på olika stationer varje dag.

Vad tyckte du om SL-veckan?– Uffe Larsson var nog mest

uppskattad, och äpplena – om det var själva äpplena som bjöds eller det andra ska jag låta vara osagt.

– Man märker att det fi nns be-hov från trafi kanternas sida att prata av sig. För en gång skull fi ck ungdomarna komma fram.

– Sånt här skulle man nästan vil-ja ha oftare. Det känns roligare att jobba då också.

Lena Hed

Tre av SLs skolinformatörer in-formerar och svarar på frågor.

En glad vinnare av ett SL-kort i frågesporten.

Foto: Göran S

egeholm

Arne Wallrén (mp) delar ut ”kun-skapens äpplen”.

Johanna Thydell, vinnare av Augustpriset för bästa barn- & ungdomsbok 2003, signerar SLs novellsamling Färdlektyr, där en av hennes noveller ingår.

”Händelsernas buss” var en teaterbuss där Improvisations-teatern bjöd på underhållning.

i SLs styrelse drog många intresse-rade, speciellt på vardagarna då fl era hundra personer följde utfrågningen. SL fi ck in tusentals smarta, kreativa och roliga förslag på hur kollektivtra-fi ken kan bli ännu bättre.

– Jag är övertygad om att fl era av dem kommer att bli verklighet och att de kommer att förbättra vår verksam-het. Jag hoppas att vi har spridit kun-skap om SLs och kollektivtrafi kens roll i samhället. Jag vet att den här veckan har givit oss på SL en rejäl vi-tamininjektion, kommenterar SLs vd Lennart Jangälv.

En undersökning bland 302 re-senärer på fyra olika stationer efter kampanjen visade att 73 procent av de tillfrågade kände igen affi schen från SL-veckan. Bland de unga upp till 24 år var siffran hela 85 procent. SLs mätningar visar att var och en av årets tre SL-kampanjer fått mer uppmärk-samhet än den föregående. SL och SL-trafi ken har blivit mer synlig.

– Jag hoppas att SL-veckan kommit för att stanna. Det är ett gyllene till-


fälle att få möta våra resenärer och att ha trevligt tillsammans, samtidigt som vi sprider kunskap om vår verksam-het, säger Charlotta Volgsten Forberg, kommunikationschef på SL.

SL-trafi ken har nu dessutom 139 offi ciellt diplomerade kollektivtrafi k-vetare. Det är medarbetare som gick in på SLs webbsida och gjorde kun-skapstestet. För medarbetare i SL-tra-fi ken var kraven förstås högre för att bli godkänd – 25 rätt av 50 frågor.

Den dolda nyttan


Ofta kan man dra slutsatser om en person genom att vara observant på klädsel och språk. Då blir det lättare att avgöra vilka argument som biter bäst på just den personen. Stora pupil-ler i ögat tyder till exempel på en vän-ligare inställning än små ihopdragna pupiller. Små pupiller kan också vara ett tecken på drogpåverkan.

På kursen formulerar deltagar-na vad som irriterar dem mest: lögn, nonchalans, egoism, sabotage, omdömes löshet och översitteri. Se-dan pratar Lars om varför man blir ir-riterad.

Han konstaterar att det handlar om värderingar av någons annans uppträ-dande, som fi nns hos dig själv. ”Det behöver inte vara medveten noncha-lans, det är du som uppfattar beteen-det så. Det är också du som bestäm-mer hur du ska bemöta den känslan.”

Har kollegor alltför olika syn på hur man ska hantera konfl ikter, blir det jobbigt. Att fylla i Personskydds-skolans ”toleranstermometer” till-sammans är ett sätt att hitta lämpliga gränsdragningar. Den beskriver ett tjugotal situationer som man markerar med grönt, gult eller rött – från glåp-ord till misshandel. Vad är vi tvungna att acceptera i vår arbetsmiljö? Vad är tveksamt uppträdande och när har vi nolltolerans? Nolltolerans rakt över är kanske inte möjligt, men vilka signaler sänder vi om vi accepterar mobbing,

Hot och våld tycks bli allt vanligare i samhäl-let. Hör du till dem som ofta råkar ut för kon-fl ikter på jobbet? Ditt kroppsspråk är kanske ditt viktigaste språk.

Av Lena Hed. Foto: Peter Lydén

Direkt våld kan ofta förhindras. Då måste du vara medveten om de risker som fi nns och beredd på hur du ska bemöta dem. Du måste kunna hålla huvudet kallt i en otrevlig situation och ha tänkt igenom vad du ska göra. Och du måste uppträda med ett lugnt och säkert kroppsspråk.

Antalet hot- eller våldshändelser i samband med yrkesutövning svarar för närmare 40 procent av samtliga anmälda händelser i svensk statistik. I SL-trafi ken handlar konfl ikterna ofta om resenärer som inte vill betala, om ungdomar som vill provocera, om gäng som ”grundar” med sprit och lever rövare på väg in till stan på hel-gerna och om sabotörer gör tillvaron otrygg för resenärer och personal.

Personskyddsskolan, som under cir-

ka femton års tid utbildat trafi kperso-nal i konfl ikthantering, använder idén om ”verbal judo” i sina kurser. Den handlar om att med ord och bemö-tande undvika våldsamma situationer. Tunnelbanepolisen i Washington hör till de som utbildats i att använda ord som självförsvar.

Under hösten har alla 180 med-arbetare vid Roslagståg gått en en-dagskurs i ”verbal judo”. Denna tisdag är det BouLenouar, Daniel, Ola och Lars-Erik, alla lokförare eller konduk-tör, som går kursen på hotell Arcadia på Valhallavägen.

– Ibland har man sex vagnar och fl era konfl ikter samtidigt, berättar Ola som är konduktör och har jobbat på Roslagsbanan sedan 1973.

Deltagarna berättar om fl era ex-empel på hotfulla situationer: spott-loskor, luftgevärsskott, stenkastning, krokben och tårgas.

Rädslan kommer inifrån kroppen, kan man styra den? Ja, menar kurs-ledaren Lars Olgar.

– Den rädsla, oro och ångest som de här händelserna skapar kan du påverka. För den fi nns hos dig själv. Genom att förbereda dig mentalt kommer du en bit på vägen mot att undvika sådana situationer, säger han.

Med rädslani kroppen

ofredande och hot i SL-trafi ken? – Gränsfallen måste man bedöma

från fall till fall, säger Daniel och det håller alla med om.

Goda exempel på konfl iktlösning är till exempel när tågvärdar lyckats styra bråkiga gäng till en separat vagn. Eller den konduktör, själv mamma till tonårspojkar, som räcker ungdomar som placerat skorna på sätet en tid-ning att lägga under fötterna, eftersom hon vet att långa pojkar ofta lider av växtvärk och får ont av att sitta hop-vikta. ”Hon sätter sig in i deras situa-tion och erbjuder en lösning på det som kunde blivit en konfl ikt” konsta-terar Lars.

Lars Olgar påpekar att det inte all-tid som konfl ikter är av ondo. Om man klarar av att lösa situationen ge-nom att prata och lyssna på varandra med respekt, då har båda parter vun-nit något.

Bli bättre på att ta konfl ikter

Bemöt andra såsom du själv vill bli bemött.

Var förberedd och se till att du kan säkerhetsrutinerna.

Håll kroppen i trim – påverkar utstrålning och kroppsspråk.

Använd trevlighet som vapen. Reagera med professionellt

lugn, visa inte dina egna känslor. Kalla på förstärkning vid bråk. Prata med kollegor om du haft

en konfl ikt, det brukar hjälpa. Anmäl alltid tillbud till ditt

före tag, som i sin tur anmäler till Arbets miljöinspektionen.

”Vi har ju konfl ikter varje dag. Det här ska bli kul att testa” säger lokföraren Daniel Enmarks när kursen är slut.

Rädslan kommer inifrån kroppen och kan styras, menar kursleda-ren Lars Olgar (till höger).

Hot & våld


Manifestation mot attityderNu säger trafi kpersonalen ifrån. Det

är inte ok att ta ut sitt livs besvikelser

på personalen i SL-trafi ken. Alltför

många får varje dag ta emot svordo-

mar, oförskämdheter, rasistiska ut-

talanden, kränkningar, hot och ibland

våld. Trafi kpersonalen försöker ju

bara göra sitt jobb.

Christina

Jovanovic på

City pendeln är

representant för

fackförbundet

Seko.

– Seko och Kommunal drog igång

en kampanj mot hot och våld i trafi -

ken och samlar in namnunderskrifter

mot våldet i vår arbetsmiljö, berät-

tar hon.

– Det har blivit värre med åren. Nu

skickar vi ut en enkät till personalen

för att ta reda på hur vanligt det är.

Den 25 november fanns represen-

tanter ute på fem stationer med kaf-

fe och bullar och informerade.

Vad tror du en sådan här mani-

festation kan ge?

– Vårt mål är att få ihop så mycket

underskrifter som möjligt. I februari

kommer resultatet att presenteras.

Från Sekos sida ska vi försöka hålla

liv i frågan så länge som möjligt, så

att allmänheten förstår allvaret.

Tror du många resenärerna kommer

att skriva under listan?

– Jag hoppas det! Det gäller ju

även resenärernas trygghet. Det

känns bra att vi nu samarbetar kring

det här, fack och arbetsgivare.

Bakom manifestationen den 25

november stod Seko, Kommunal och

ST tillsammans med de fem entre-

prenörerna i SL-trafi ken och SL.

Vid pressläggningen hade fackets

kampanj samlat in 528 namnunder-

skrifter mot hot och våld i trafi ken.

Av Lena Hed

Kanske gav manifestationen mot det vardagliga våldet den förbipas-serande en tankeställare. Målet är att få fl er att våga säga ifrån.

Rån, våld och trakasserier mot per-

sonal, stenkastning och sabotage

mot vagnar, signalsystem och räls…

Över 300 incidenter i SL-trafi ken har

rapporterats i år. För pendeln var

händelserna på sträckan Västerha-

ninge – Nynäshamn kulmen på två

års våldsamheter. I Tensta utsattes

bussar för stenkastning.

Måttet var rågat ansåg City-

pendeln, SL och Connex, som under

vissa perioder i höstas stängde av

trafi ken vid utsatta stationer.

Ett nytt samarbete med polis,

väktare och socialtjänst inleddes. I

Nynäshamn sattes polisens special-

styrka med 80 poliser in. I Tensta

agerade stadsdelsnämnden beslut-

samt och fältassistenterna utökade

sin verksamhet.

– Insatserna vid Nynäsbanan har

gett mycket lugnande effekter, men

den totala effekten ser vi bara över

längre tid. Nu efterlyser jag ett större

föräldraansvar. Vad gör 13-14-åring-

ar ute i pendeltågstrafi ken mitt i nat-

ten och dessutom berusade, säger

Göran Petsén, Citypendelns säker-

hetsansvarige.

– För att problemen ska lösas på

lång sikt krävs insatser från skola och

sociala myndigheter, säger SLs säker-

hetschef, Johan Hedenfalk.

Flera förorter har problem med

brottsliga ungdomsgäng.

Sedan polis en fokuserade på

kollektiv trafi ken har fl era personer

erkänt, gripits eller dömts, den yng-

sta 13 år och den äldsta 38 år.

Av Lena Hed

De tre värst utsatta riskgrupperna

när det gäller våld på arbetsplat-

sen är enligt Arbetsmiljöverket:

1) Den som utövar makt- och

myndighetsutövning.

2) Den som konfronterar miss-

brukare och kriminella.

3) Den som hanterar kontanter.

Känner du igen dig? Du tillhör

alla tre grupperna!

Med New York som förebildMetropolen New York var under 70-talet ökänt för sin höga kriminalitet. När New Yorks förre borgmästare Rudolph Guiliano annonserade ”noll-tolerans” för brott verkade det som en omöjlig uppgift. Men Guilianos bestämda politik vände brottkurvan.

Genom att börja med de vardag-liga brotten – dubbelparkeringar, krossade fönster, förargelseväckan-de beteende, plankning på tunnel-banan – visade stadens poliskår att det var allvar. Inga brott, stora eller små, accepterades. Invånarna såg förändringarna direkt i sin bostads-miljö. Det ledde till en förändring av attityder, som är grundläggande för att vända en negativ trend.

Olle Wästberg berättade om New Yorks brottsförebyggande arbete, när han var inbjuden som talare på ett SL-möte.

– New Yorks tunnelbana är nu

klotterfri. Eftersom det inte ingår i klottrares, vandalers och rånares ”affärsidé” att betala för sig, så stop-pas de redan vid ingången till tunnel-banan. Men i New York fi nns större lagligt utrymme för direkta gripan-den än i Sverige. Trots att Sverige har lika många invånare som New York, har vi bara knappt hälften så många poliser.

Kontentan av polisens noll tolerans är att fl er brott i New York klaras upp, fl er poliser är synliga på gator och torg, fl er invånare vågar sig ut på gatorna, fl er känner sig trygga… En god spiral. Idag kan invånarna till och med prenumerera på po-lisens brottsstatistik i sitt bostads-område.

Av Lena Hed

”Idag upplever jag att det är mer otryggt i Stockholm än i New York” sa Olle Wästberg, tidigare bland annat Sveriges generalkonsul i New York när han talade på ett SL-möte.

Vanligare med hot och våldVåld och hotelser har blivit vanli-

gare i arbetslivet. Antalet anmälda

arbetsskador av våld eller hot öka-

de kraftigt åren 1994-1999. Drygt

hälften av de anmälda fallen 2001

ledde till sjukskrivning. Sjukfrån-

varon ger inte hela bilden, efter-

som många försöker arbeta trots

psykiska reaktioner. Källa: Arbetsmiljöverket, nyhetsblad nr 2-03.

Riskgrupper

Foto: Jan E Svensson

Foto: Göran S

egeholm

Nu är måttet rågat


Får jag hindra en icke betalande att kom-ma ombord? Får jag slänga av en missbru-kare som har somnat i bussen?Osäkerhet kring den sortens frågor

ökar risken för hot och våld på förar-

nas arbetsplats.

Lösningen är: Bättre utbildning.

Men vem ska betala?

– Sedan vi skrev in kravet på en

viss utbildningsnivå för frågor om hot

och våld har personalomsättningen

i vår bransch minskat med åttio pro-

cent, berättade Martin Bjurhem från

BYA Väktarskolan vid ett seminarium

om hot och våld i arbetet.

– Väktarna i Sverige är numera

välutbildade när det gäller konfl ikt-

hantering och det märks på antalet

uppklarade incidenter och inte minst

på att trivseln på arbetsplatsen har

ökat markant.

Finessen med att

skriva in kravet på ut-

bildning i kollektivav-

talet är enligt Martin

Bjurhem att arbetsgi-

varen redan från bör-

jan kan ta betalt på

en nivå som täcker in

kostnaden för utbild-

ningen. Det blir inte

möjligt att snåla in på

personalens fortbild-

ning för att pressa pri-

set när offerten skrivs.

– I själva verket tjänar våra arbets-

givare på att ha bättre utbildad per-

sonal. Väktarföretag som Falck och

Securitas lägger faktiskt bra med

pengar på fortbildning av sin perso-

nal och det skulle de inte göra om de

inte tjänade pengar på det.

Problemet för utsatt personal

inom kollektivtrafi ken är att upp-

handlaren kommer från offentliga

sektorn, menar Martin Bjurhem. Han

anser att det enda som räknas är

den siffra som står på sista raden i

offerten.

– Då får utbildningen ofta stryka

på foten tyvärr.

Text & foto: Margareta Jonilson

Utbildning är lösningen

Peter Rosén från Kollega (tv) håller med sin kollega från Väktarskolan, Martin Bjurhem, om att det går att utbilda bort många riskmo-ment. Här vid en typisk risklinje: Spårvagnen förbi ett lördagsfullsatt Liseberg i Göteborg.

Upplevd trygghet i tunnelbanan minskarEn SL-undersökning baserad på 510 telefonintervjuer med tunnel-baneresenärer visar att män kän-ner sig tryggare i tunnelbanan än vad kvinnor gör. Hälften av kvin-norna upplever det som otryggt att åka tunnelbana kvälls- och nat-tetid.

Ödsliga tunnelbanevagnar ska-par otrygghet särskilt bland kvin-nor. Varannan kvinna har någon gång valt andra färdmedel på grund av att de känner sig otrygga i tunnelbanan. Antalet har ökat se-dan 2002 års mätning. Dessutom tycker man att det saknas tillräck-ligt med personal i tunnelbanes-ystemet.

Mer än hälften av de tillfrågade vet inte var de ska söka hjälp om det händer något i tunnelbanan.

Att det fi nns kameraövervak-ning i de nya tunnelbanevagnarna upplevs som tryggt. Resenärerna anser att det är bra då dokumen-tation kan användas som bevisma-terial och för att identifi era och få tag i förövare.

Det är fl er faktorer som påver-kar kvinnors trygghet än mäns. Miljö och fordon är två faktorer som påverkar kvinnors trygghet, men inte mäns.

Hallå, resenär! Hela Resan ställer frågor till några resenärer vid den nybyggda, täta spärrlinjen vid Danderyds sjukhus entré till tunnelbanan, torsdag kl 14.30. – Hur tycker du det fungerar nu med tät spärrlinje här? – Tror du det ger SL mer pengar i intäkter? – Har du själv blivit mer nogrann med att betala för dina resor?

Av Lena Hed. Foto: Sara Lindström

Sofi e Pettersson och Madde Petters-

son, Mörbyskolan

– Det funkar bra. Men det är klart, när

man hör att tunnel banan kommer in

vill man ju bara springa ner så fort

som möjligt och hinna, då tar det lite

längre tid.

– Ja, tror faktiskt det.

– Det spelar ingen roll för oss, vi har

Pluskort. Men vi har ju kompisar som

tog omvägen hit bara för att kunna gå

in här där det inte fanns spärr.

Rasmus Karlberg och Niklas Enriques

– Tidigare stämplade nästan ingen i

maskinen.

– Ja, många tog vägen runt för att

slippa betala.

– Det beror på om man har remsa

eller kort. Niklas har kort, men jag

som har remsa blir nog det om de sät-

ter in mer vakter. Det känns onödigt

att riskera att åka fast.

Inger Linton

– Bättre än tidigare. Det är vanan. De

där små gula maskinerna är svåra att

hitta.

– Jag tror de som vill fuska fortsät-

ter fuska. De kommer alltid att fi nnas,

tror jag, sådana som hoppar över.

– Jag har aldrig smitit. Det är bra

med spärrar. Spärrarna på Centralen

är bäst, sådana där som öppnar sig.

Speciellt när man kommer med res-

väskor.

Ny modell för trygghets arbeteSL vill satsa 38 miljoner kronor

på att göra tunnelbanan säkrare.

Om förslaget går igenom får varje

station ett tiotal övervaknings-

kameror plus en så kallad ”Help

point” från vilken man kommer

i kontakt med en dygnet-runt-

bemannad Trygghetscentral. En

data bas för att kunna följa upp

återfallsbrott är ett annat förslag.

SL vill även få till stånd en special-

åklagare för klotterfrågor. Förra

året anmäldes 29 000 fall av klot-

ter i länet, men 99 procent av ut-

redningarna lades ner.

Källa: Trygghetsundersökning av Stockholms tunnelbana, Stelacon 2004

Hot & våld


Högre status för störningsinformationInom JustNu startade år 2000 ett störnings-informationsprojekt som avslutas vid års-skiftet.

Av Per Eklöf. Foto: Göran Segeholm

– Informationen har under de här åren blivit bättre, men måste bli ännu bättre, säger Annica Dahlberg.

Annica Dahlberg är verkställande direktör för SL Kundtjänst och har medverkat i störningsinformations-projektet redan från starten. Projektet är det enda av fem delprojekt inom JustNu som inte handlat om teknik.

– Störningsinformations projektets uppgift har varit att titta på män-niskans roll, exempelvis genom att kartlägga processer och ta fram en enhetlig terminologi, säger Annica Dahlberg.

Tillsammans med Chalmers tek-niska högskola i Göteborg har en för alla trafi kslag gemensam störningster-minologi tagits fram.

Forskarna vid Chalmers har poäng-terat vikten av att utrop och skriftliga meddelanden ska vara så enhetliga

som möjligt. Det ger tryggare rese-närer som litar på den information de får.

Izhak Dan, gruppchef för störnings-informatörerna vid SL Kundtjänst och en av de som dagligen arbetar med dessa frågor, har framför allt märkt en ökad medvetenhet om störnings-informationens betydelse hos alla en-treprenörer.

– Från att störningsinformatio-nen inte ens fanns på dagordningen har den blivit superviktig, säger Izhak Dan.

– Jag märker en enorm skillnad bå-de när jag pratar med entreprenörerna och när de snabbt och korrekt skickar meddelanden till oss för att hålla oss informerade omstörningar.

Av alla fem projekten inom JustNu så är det just störningsinformations-projektet som fl est anställda hos Connex, Swebus, Busslink, Roslagståg, City pendeln och SL känner till och har märkt av.

Hur är det med resenärerna då, har de märkt någon förändring?

I störningsprojektets egna under-sökningar år 2002 och 2003 är ten-densen klar. År 2003 upplevde ett stort antal resenärer att informationen

vid störningar förbättrats sedan året innan. Generellt visar dock under-sökningarna att resenärerna bara är hälften så nöjda med den störnings-information de får när de tar bussen än den de får när de använder spår-bunden trafi k.

– På spårsidan har vi bättre tekniska förutsättningar än när det gäller bussar. Det är huvudanledningen till den stora skillnaden, säger Annica Dahlberg.

Inom ett par år har förhoppningsvis de övriga projekten inom JustNu – de fyra teknikprojekten – bland annat medfört att ett nytt kommunikations-system fi nns i alla bussar. Då kom-mer det inte längre att vara lika stora tekniska skillnader mellan trafi ksla-gens möjligheter till bra störningsin-formation.

– Målet är att den som sitter i ett fordon – i till exempel en buss eller en tunnelbanevagn – ska få information inom en minut från det att en störning inträffat och att den som befi nner sig på en station eller vid en busshållplats ska få informationen inom tre minu-ter, säger Annica Dahlberg.

I somras beslutade störnings infor-mationsprojektets styrgrupp om en

gemensam målbild för SL och entre-prenörerna när det gäller störnings-information. I den tecknas en framtid där resenärerna ständigt har koll på lä-get via realtidsskyltar, spärrvakter med handdatorer, sms med mera.

– Framtidsscenariots prislapp är ännu inte satt, säger Lars Nordstrand som varit SLs representant i projektet och dess ansvarige.

Då projektet avslutats efter nyår kommer enligt Lars Nordstrand den fortsatta satsningen på störnings-information, med till exempel personal utbildning, att regleras i till-läggsavtal med respektive buss-, tåg- eller tunnel baneentreprenör.

– Framför allt är det under år 2006 som det ska märkas en betydlig för-bättring. Det är då den nya tekniken kommer vara i fullt bruk, säger Lars Nordstrand.

Känner du till JustNu?I maj genomfördes en under-

sökning av hur välkänt projektet

JustNu och de olika delprojekten

BussPC, BussKom, Störningsinfor-

mation, Realtid och Resekortet är

inom SL-trafi ken. Undersökning-

en mätte kännedom, kunskap och

atti tyder till projektet och dess

olika delar.

Drygt 1 000 personer tillfrå-

gades, både hos trafi kentrepre-

nörerna och inom SL-koncernen.

Kännedomen om JustNu och del-

projekten var låg hos entreprenö-

rerna, men mycket hög inom SL-

koncernen.

Bland de som kände till projek-

tet, var huvuddelen positivt inställ-

da. Mest känt var delprojektet om

störningsinformation.

Den viktigaste informations-

kanalen för entreprenörernas

personal är den egna företagstid-

ningen. SL-tidningen som du nu

håller i din hand, Hela Resan, in-

gick också som en punkt i under-

sökningen.

Av de som läst tidningen tyckte

55 procent att den är en bra infor-

mationskanal.

Annica Dahhlberg, vd vid SL Kundtjänst.

Resenärerna ska kunna ha ständig koll på läget via realtidsskyltar, spärrvakter med handdatorer, sms med mera.

Izhak Dan, gruppchef för störningsinforma-törerna vid SL Kundtjänst och en av de som dagligen arbetar med störningsinformation.

Fot o: Sara Lindström

JustNu


Smått & blandat

Foto: Göran Segeholm

Tina MessingBussförare vid Busslink

Rop från en osynligEn gång i tiden var man SL-an-ställd. Man satt i spärren eller körde tunnelbana, buss, eller pendeltåg och kände gemen-skap med varann. Det är i alla fall vad jag inbillar mig, att alla snackade med alla i rastlokaler-na och huller om buller frotte-rades på personal festerna. Men säker kan jag inte vara, för allt det där var före min tid.

Jag har aldrig varit anställd av SL. Min arbetsgivare heter Busslink. De jag möter i de olika fi karummen jobbar åt andra företag som Connex och Swebus. Uniformerna skiljer oss åt, liksom annat outtalat.

Det lägger man genast märke till, för näs-tan aldrig ser man en bussförare snacka med en spärrvakt. Man håller sig till de sina enligt en strikt ordning, där kollegor inom det egna företagets egna avdelning kommer först.

Därefter följer kollegor inom det egna fö-retagets andra avdelningar. Därefter kollegor inom de andra företagen med likartade ar-betsuppgifter, och sist övriga anställda inom andra företag som man råkar dela lokal med.

Det är tisdagkväll på T-Centralen. Det är för ovanlighetens skull tomt i den underjor-diska rastlokal som Busslink här delar med Connex och ett väktarbolag. Det är jag, mat-lådan och surret från den tröstlösa luftrena-ren.

Halvvägs in i lasagnen hör jag järndör-ren öppnas och slå igen. En väktare kikar in och panore-rar rummet med tom blick utan att lägga märke till mig.

När han har försvunnit kommer två tågvärdar in. En av dem hälsar med en antydan till nick innan de sätter sig vid bordet längst bort och diskuterar tillstån-det i Irak.

Något senare inkommer en tjej som jag tror är spärrvakt. Hon hälsar på tågvärdarna, men sätter sig i soffan och fördjupar sig i en tjock bok om kärnfysik. Mig har hon tydligen inte sett.

För ett ögonblick tror jag att jag börjat bli osynlig, men strax kommer Rune in och han blir jätteglad att se mig och slår sig ner och snackar utan att bry sig om de andra.

Rune tar en kopp kaffe, men jag måste upp och avlösa en 47:a. Ingen reagerar när jag re-ser mig upp och går, utom Rune, men han har fullt upp med kaffeautomaten. Och så där håller det på.

Man blir sedd och man är osynlig. Tillsam-mans är vi SLs ansikten utåt, men det är tyd-ligen inte tillräckligt för att vi ska känna nå-gon större gemenskap med varann, inte ens så pass att vi hälsar ordentligt. Det är synd tycker jag.

Kanske beror det på uniformerna, kanske är det en mänsklig egenskap detta att auto-matiskt dela in sig i olika lag och klaner.

Men är det inte också hopplöst förlegat och inskränkt att inte se till varje individ och till det vi har gemensamt?

Alltid denna eviga uppdelning i vi och dom, i kvinnor och män, svarta och vita, kristna och muslimer, Busslink och Connex, bara för att det går att peka på olikheterna. Vad nu det är bra för?

Jag skulle önska att vi såg och hälsade mer på varann. Jag är till exempel övertygad om att jag har lika mycket gemensamt med Rune som med den där tjejen som läser kärnfysik

och råkar vara anställd av Connex.

Det är så otroligt lite som avgör att vi aldrig kommer att prata med varann.

I det här fallet: En log-ga på skjortfi ckan.

1934 års vagn klarar biffen

Roslagståg har haft stora bekymmer med isbildning på kontaktledningen de morgnar då tempe-raturen övergår från plus till minus nat-tetid och i samband med fuktig väderlek.

Två morgnar i november blev tågen på Näsbyparkslin-jen stående strömlösa. Teknikerna tycks stå handfallna för detta fenomen. För att klara upp situationen ersatte Roslagståg de två första tågen från Näsbypark med motor-vagn 35 från 1934. Denna vagn klarar isbildningen och kan förhoppningsvis skrapa av ledningen inför nästa blå tåg.

Av Lars-Henrik Larsson Foto: Rickard Ekström

Eldsjälar efterlyses!

Du har väl sett serien med eldsjälar i Metro? Varje ons-dag porträtteras någon som arbetar för SL-trafi ken. Syftet är att visa att alla behövs.

Metros läsare, våra rese-närer, får tillfälle att läsa om olika yrkesfunktioner och människor som bidrar till att kollektivtrafi ken fungerar. Porträtten är personliga och

visar vår ambition och vårt ansvar att skapa en kundorien-terad SL-trafi k. Nu söker vi fl er eldsjälar! Är du en – eller känner du någon du tycker skulle passa bra? Kontakta Sara Lindström på SLs kommunikationsavdelning, e-post: [email protected], telefon: 08-686 1206.

Mästerskapet på mässan ”Persontrafi k 2004”

Förra årets vinnare i tävlingen Mästerskap för bussförare, Tomas Isaksson från Ramkvillabuss (t.h), fi ck i år se sig

slagen på mållinjen av Peter Gradin, Connex Motala (mitten). Trea blev Karl-Erik Callheim, Connex Partille. Mästerskapet arrangeras av bran-schens utbildnings-

organisation Kollega och Svenska Lokaltrafi kföreningen. Tävlingen tar fasta på hela den kompetens som en buss-

förare behöver ha – hur man bemöter olika kundgrupper, hur man framför bussen på ett säkert och miljöanpassat sätt och hur man tar hand om akut sjuka resenärer.

Två av momenten i tävlingen ingår i den förarcertifi e-ring som fi nns eller är på väg att införas på fl era håll i lan-det. Syftet med certifi eringen är att höja kvaliteten och öka tryggheten och säkerheten för resenärerna.

Text & foto: Margareta Jonilson

Foto: T. Alvreten


Nästa nummer av Hela Resan:

Manusstopp 4 februari.

Redaktions-rådetFör att fånga upp olika per-

spektiv har Hela Resan ett

redaktionsråd bestående

av ett antal personer från

olika delar av SL-trafi ken:

Eva Starberg Tågia 08-686 34 52

Lars Henrik LarssonRoslagståg 08-686 30 70

Ragnar ThörnblomSL Infrateknik 08-686 15 00

Torgny Carlson Connex 08-629 51 04

Tobias StålbergCitypendeln 08-762 27 22

Tomas Sundel Busslink 08-51902295

Skriv gärna till SL – Hela Resan Har du något du vill säga, en fråga som kräver svar eller något du vill debattera som är av av intresse för alla medarbetare i SL-trafi ken? Skriv en insändare till: Hela Resan, AB Storstockholms Lokal trafi k, 120 80 Stockholm eller mejla: [email protected].

Sonny Hedblom Swebus08-546 301 12

Jeanette Jackson, SL Kundtjänst 08-555 92 526

Vinnare utsedda!Vinnare i förra numrets utlott-

ning. Följande personer vann ett

par fribiljetter till Naturhistoriska

museet:

Abbas Yusef Larallah, Connex

Mohammad Nasiritousi, Busslink

Gun Ekelund, Roslagståg

Jonas Peterson, Citypendeln

Grattis!

MILJÖMÄRKT

341 Trycksak 065

Busslink tog hem SLs Rattmästerskap 200424 medarbetare deltog i årets upplaga av SLs Rattmästeskap för buss-förare. Tävlingen ägde rum på Hammarbyde-pån den 18-19 septem-ber. Mästerskapet ar-rangerades som vanligt av SLs Motorklubb,

SLMK. Här fi ck den som har bussbehörighet på sitt körkort och arbetar i eller med SL-trafi ken testa sina färdigheter på en precisionsbana. Deltagarna kom från både Busslink, Swebus, Connex, Flygbussarna, SL och WM-data. Vinnare blev John Ekholm från Busslink i Hornsberg. Tvåa blev Lasse Thörngren från SL Infrateknik, och trea Jonny From från Busslink i Ösmo. Lagtävlingen vanns av Busslink Hornsberg före Busslink Ösmo och SL Infrateknik.

Motionera mera!

Motionsidrotten lever vidare från SL-tiden, om än i bantad form. SL Fritid avvecklades år 2000, men du kan fortfarande motionera tillsammans med kollegor inom SL-trafi ken. SLs motionshall, Nyboda i Hägersten, är öppen för alla medarbe-tare och pensionerade i SL-trafi ken. Det kostar ingenting att vara med.

På bilden syns Rolle Fasth, Micke Geller och Conny Berg-lin från Söderorts motionsklubb, som vann SL-mästerskapet i innebandy 2004.

Fritidsklubben FRIDA arrangerar bland annat SL-mäster-skap. Fram till sommaren blir det både badminton, volleyboll,

innefotboll, längd-skidåkning, racket-triathlon, terräng-löpning, golf och fri idrott. Härmed uppmanas fl er tjejer att komma med i motions-idrotten!

Av Mats Wedberg, tel 073-687 09 25

Stockholms Läns Blåsarsymfoniker 1906 bildades en musikkår som fort-farande lever kvar, Stockholms Läns Blåsarsymfoniker. Orkesterna stöttas ekonomiskt av Stockholms Läns Landsting. Kom i helgstämning med hjälp av musik:Tomten i tunnelbanan Tomten är tillbaka vid T-Centralen för att än en gång sprida julstämning till stressade julhandlande stockholmare. Fredag 17 december kl 12.00 är det gratis konsert vid T-Centralen, uppgång Sergels torg. Giltig SL-biljett är allt du behöver. NyårsdagskonsertMed hjälp av Jonas Dominique, orkester och solister kan du inleda det nya året på ett festligt sätt. Lördag 1 januari kl 15.00 ges konserten på Nybrokajen 11. Biljetter: 220 kr. BiljettDirekt 077-170 70 70, www.ticnet.se, 08-407 17 00.

Julmarknad

… hör till en av de där mysiga decemberfenomenen som man inte vill missa. Hur du kommer dit? Gå in på sl.se och se vad reseplaneraren rekommenderar!

Rättelse

I förra numret uppgavs felaktigt att boken ”Art goes under-ground”, en engelskspråkig presentation av konsten i tunnel-banan, går att beställa direkt från lagret. Så är det inte. Om du vill köpa boken så fi nns den till försäljning på SL Center och Spårvägsmuseet (cirkapris 340:-). Boken, som ges ut av Stock-holmia Förlag, fi nns naturligtvis också att köpa i bokhandeln.

Foto: Mats W

edberg.

Skriv eller mejla och berätta

om ditt bästa reseminne. Om

du delar med dig av det hem-

skaste, roligaste, mest otro-

liga du varit med om under

en resa till dina kollegor inom

SL-trafi ken, kan du vinna två

biobiljetter!

Tävling!

Idé och illustration: Johan Ovefelt och Petteri Pohjalainen. Copyright 2004.

Foto: Göran S

egeholm

För information om SL – besök vår webbplats sl.se

Foto: Jonas Berggren

AVSAB Storstockholms Lokaltrafi kKommunikation120 80 Stockholm

Documents

Hela resan, nr 4 2004