En tidning om SL-trafiken

Nr 3 2009

Stockholm utan SLKollektivtrafiken är Stockholms blod-omlopp och utbyggnader gynnar hela regionen sid 4-5

DagbokenLäs om en av Ingemar Zieglers sista arbetsveckor innan pensionen från SLs vd-stol sid 12-13

SL med i Global CompactÄnnu ett steg är taget för en hållbar utveckling sid 16-17

Samhällsnytta

2 HELA RESAN

LedareSL och Global Compact

Foto Melker Dahlstrand

SL ägs av Stockholms läns landsting. Mer än 700  000 stockholmare gör 2,5 miljoner resor med SL varje arbetsdag. SL omsätter 14 miljarder kronor per år, investerar 4 – 5 miljarder per år, äger fordon och anlägg-ningar till ett värde av mer än 100 miljarder och engagerar runt 14 000 personer i trafiken. Det är uppenbart att vi som jobbar på SL i högsta grad påverkar miljön och många människors livsvillkor både i vårt när-område och på andra håll. Att SL måste ta ett socialt ansvar och slå vakt om miljön är självklart.

SL har skapat en tydlig miljö profil. Redan genom att locka fler och mer nöjda resenärer till kollektivtrafiken gör vi en insats. Men det räcker inte. Vi har satt upp ambitiösa mål för energief-

fektivisering och övergång till förnybara bränslen. All den elenergi SL använder kommer från förnybara källor och bussflottan drivs i dag till närmare 30 procent med förnybara bränslen. År 2011 ska vi nå 50 procent och senast år 2025 ska allt bränsle komma från förnybara källor.

Eftersom SL handlar upp varor och tjänster för mångmiljardbelopp varje år, har vi också en stor indirekt inverkan på människors arbetssitua-tion runt om i världen. Därför ställer vi i våra upphandlingar sådana krav på produktionsprocesser och arbetsmil-jöer att de främjar goda betingelser för de människor som engageras.

SL har de senaste åren arbetat med en modell för målstyrning som för-utom en tydlig kundorientering också fokuserar på vårt samhällsansvar och även uttryckligen ställer krav på leverantörsrelationerna. På detta sätt söker vi trygga att vi alltid tar vårt fulla sociala ansvar – i verksam-hetsplanering såväl som i det operativa arbetet.

För att ytterligare skärpa kraven på oss själva och tydliggöra våra kon-kreta åtaganden har SL anslutit sig till den internationella standarden Global Compact. Läs mer om det på sidan 16.

Med dessa rader sätter jag punkt. Jag går nu i pension, ska ägna mig åt familjen, njuta av fri tid – och inte tänka jobb när jag åker kollektivt. Att få arbeta med SL-trafiken har varit en härlig och stimulerande utma-ning. Extra glädjande är att allas vårt gemensamma arbete givit så goda resultat. Tack alla, det är ni som är SL-trafiken.

Ingemar ZieglerVd AB SL

6-7 Fri konkurrens föreslås för kollektivtrafiken

Omtalad utredning av Ulf Lundin om hur Sveriges kollektivtrafik bör organiseras.

8 Ett steg närmare SLs miljömål

Busslinks beställning på 85 nya bussar förstärker världens största etanolbussflotta.

9 Smarta resor med SLs nya reseplanerare

Nu ingår också miljöpåverkan, pris, störningsinformation och alternativa färdmedel.

10-11 Kollektivtrafik med kvalitet kostar

När SL-trafiken rustar för framtiden är investeringar en självklar del.

14-16 Insiktsutbildning ger glada förare och nöjda resenärer

Att träna på bemötande av personer med funktionshinder stärker var och en i sin yrkesroll, tycker instruktören Serife Celebe, själv bussförare.

18-19 Staden och SL ger stationer nytt liv

Viktigt samarbete när resenärsmiljöerna ska förbättras och fräschas upp.

22 Punktlig pendel i Paris

Gästkrönikör är journalisten Ludvig Rasmusson.

Hela resan Nr 3 2009, årgång sex Hela resan ges ut av AB Storstockholms

Lokaltrafik och kommer ut med fyra nummer per år.

Tfn 08-686 1600 Fax 08-686 1444 E-post tidningen@sl.se

Postadress 105 73 Stockholm Besöksadress Lindhagensgatan 100

(T-bana Stadshagen/Thorildsplan)

Ansvarig utgivare Johan Nordgren, 08-686 1872

Chefredaktör Carina Kling, 08-686 1613 Redaktion Jan E Svensson

Hela Resan strävar efter att ge en allsidig och korrekt bild av SL-trafiken.

Åsikter som kommer till uttryck överensstämmer inte alltid med SLs policy.

Prenumeration Adressändringar anmäls alltid till respektive arbetsgivare eller

pensionärsförening. För övriga prenumerationsfrågor, mejla redaktionen:

tidningen@sl.se

Layout Jan E Svensson Tryckeri EO Grafiska AB Miljö ISO 14001:2004

ISSN 1652–1781 Upplaga 18 000

Omslagsbild Jan E Svensson

På bilden: Slussen, trängsel vid ersättningshållplats för buss 4.

Nästa nummer Utkommer 16 december Manusstopp 4 november

TEMA SAMHÄLLSNYTTA

”SL måste ta ett socialt ansvar”

HELA RESAN 3

TEMA SAMHÄLLSNYTTA Kollektiv trafik är bra för både människor och samhälle. Nyttan kan enkelt räknas i färre trafikolyckor, i kronor, i tidsvinster, i minskade utsläpp, i positiva effekter för Stockholms utveckling. Och i ökad rörlighet för barn, äldre och resenärer med funktionshinder.

SamhällsnyttaIllustration Fingerprint Illustrationer

SAMHÄLLSNYTTA

4 HELA RESAN

Stockholm utan SL är otänkbartEn utbyggnad av kollektiv-trafiken i Stockholm påverkar inte bara Stockholm och länet. Det påverkar hela Mälardalen, och i förlängningen, hela landet.

Text Gunilla Schönning Foto Melker Dahlstrand

– Vår uppgift är att ge resenärerna mesta och bästa möjliga trafik för pengarna, säger Helena Sundberg, trafikdirektör på SL.

SL är Stockholms blodomlopp. Utan SL-tra-fiken tar människor sig inte till skola och jobb. Utan SL-trafiken skulle varubilar, utrycknings- och arbetsfordon fastna i bilköer. SL-trafiken gör Stockholm tillgängligt och framkomligt, miljön bättre och trafiken säkrare.

När Stockholm växer måste SL-trafiken an-passas och utvecklas. Regionen beräknas växa med minst 20 000 personer per år fram till år 2020.

Helena gör ett tankeexperiment: – I dag görs färre än 25 procent av resorna

mot innerstaden med bil i rusningstrafik. Om alla kollektivresenärer skulle åka bil, blir det inte värre köer, det blir helt stopp.

SAMHÄLLSNYTTA

Biltullarna ger positiva effekter då en del av intäkterna även går till exempelvis fler busskörfält, säger Helena Sundberg, trafikdirektör på SL.

HELA RESAN 5

I juli tog SL över Region- och trafikplanekonto-rets ansvar för den långsiktiga trafikplanering-en i regionen. Helena hoppas det kan förenkla och korta tiden mellan planer och verklighet.

– När planerare på olika nivåer jobbar nära varandra ökar chansen att kunna genomföra planerna. På SL finns detaljkunskaper som är nödvändiga för att planerna ska kunna reali-seras.

Regionplanekontoret håller på att ta fram en regional utvecklingsplan för Stockholm, även kallad RUFS 2010. Den är ett viktigt underlag som visar var och hur regionen förväntas växa. SL i sin tur har i uppdrag från Stockholms läns landsting att ta fram en genomförandestrategi, med praktiska frågor om mark, miljö, depåer, tid och pengar, för den kommande regionpla-nen.

Trafikplan för närmaste tio åren

Den politiska Stockholmsöverenskommel-sen från år 2007 är grunden för all planering av utbyggnad och rustningsbehov. När poli-tikerna fattat sina beslut får SLs tjänstemän hitta lösningar på de praktiska sakfrågorna. Prioriteringar görs utifrån samhällsplanering, resandeströmmar och den ekonomiska och praktiska verkligheten.

Den snart färdiga ”Trafikplan 2020” ger en sammanhållen bild av behovet av trafiklös-ningar de närmaste åren. Den beskriver vad SL behöver göra för att klara de resandeökningar som förväntas till och med år 2020.

Trängselskatten ger SL intäkter

I dag pågår många stora trafikprojekt, förutom Citybanan, exempelvis också Norra länken och ombyggnaden av E18. Resenärerna ska kunna ta sig fram. SL samarbetar med Vägverket och Stockholms stad i planeringen för att inte alla vägar ska vara uppbrutna samtidigt som det pågår utbyggnader eller upprustningar av spårtrafiken. Det är viktigt att ersättningstrafik kan gå och har utrymme.

– Byggresurser måste också finnas. Vi kan inte göra allt samtidigt.

Statsbidragen räcker inte till allt och SL un-

dersöker möjliga kombinationer mellan pri-vata intressenter i samverkan med offentlig finansiering, för att underlätta och skynda på vissa utbyggnader. Biltullarna ger också posi-tiva effekter för SL.

– Delar av intäkterna från trängselskatten används för att förbättra vägnätet för kollektiv-trafiken. Det ger fler busskörfält och signal-prioriteringar för bussarna, påpekar Helena.

Mest angeläget för kollektivtrafiken i dag är Citybanan, Mälarbanan, utveckling av buss-trafiken på sträckan Slussen – Nacka och Värmdö och den fortsatta utvecklingen av kollektivtrafiken i nordost mot Danderyd och Täby.

Rätt trafik på rätt ställe

Spårtrafik är effektivt men Helena ser inte det som någon universallösning.

– Vi ska ha rätt trafikslag på rätt ställe bero-ende på resandeströmmar och olika områdens förutsättningar. Spårtrafik är inte samhälls-ekonomiskt i glesbefolkade områden. När vi planerar vill vi prioritera det som ger mest tra-fik för pengarna, bäst nytta för flest resenärer.

Helst ska kollektivtrafik och bebyggelse-utveckling gå hand i hand, som exempelvis i Ursvik i Syndbyberg där busslinjen förlängs i takt med att området växer och sedan ersätts med spårväg.

– Ett skolexempel är nya Vegastaden i Ha-ninge där SL är med från början i planeringen.

Tätt i stället för spridda skurar

Helena återkommer till kollektiv trafikens mil-jöfördelar.

– Om fler åker kollektivt minskar trafik-belastningen och vi kan använda marken till annat än vägar och parkeringsplatser. Vi kan bygga tätare områden med bra kollektivtrafik i stället för spridda skurar längs motorvägarna.

Stockholms tillväxt beräknas ske i ett antal yttre kärnor med utbyggd kollektivtrafik. Men den stora utmaningen är att lösa kollektiv-trafiken närmare city. Området kring Värta-hamnen ser hon som en svårknäckt nöt. När det är fullt utbyggt kommer det att kräva mer kollektivtrafik än vad dagens planer innehåller.

– Vi har ingen lösning i dag, men vi plane-rar dels att se över möjligheterna till ytterligare spårvägssatsningar i centrala Stockholm och dels att se hur satsningar till och från nordost kan samverka med Värtan. ▪

VAD PÅVERKAR UTBYGGNADEN AV

KOLLEKTIVTRAFIKEN?

• Stockholmsförhandlingen från 2007 där alla

politiker blev överens. Här finns olika utbygg-

nadsplaner i tre nivåer med de satsningar

som behöver göras fram till 2020.

• RUFS, regional utvecklingsplan för Stock-

holm, ett viktigt underlag som visar var och

hur regionen förväntas växa.

• Finansiering: statsbidrag, SLs budget, trim-

ningsbidrag från trängselskatt, eventuella

OPS-lösningar (offentlig och privat samver-

kan).

• Praktiska möjligheter till ersättningstrafik.

• Byggresurser.

6 HELA RESAN

ta fram ett trafikförslag som diskuteras med kommuninvånare, arbetsgivare, resenärsor-ganisationer med flera. Trafikförslaget juste-ras sedan utifrån de behov som samhället har. När det slutliga trafikförslaget offentliggörs är det fritt fram för trafikföretagen att anmäla in-tresse att bedriva kommersiell trafik på valda delar av trafiken med valfri prissättning, servi-ce och kvalitet.

Samhällsservicen säkras

Om trafikutbudet inte anses som tillräckligt kan myndigheterna komplettera trafiken genom an-budsförfarande. Men det förutsätter att trafik-företagens trafik inte påverkas för negativt av att det offentliga ingriper på marknaden. Det offent-liga tar därmed ansvar för samhällsservicen på sträckor där det exempelvis saknas intressenter.

En övergripande central myndighet på natio-nell nivå ska stötta och hjälpa till i arbetet med trafikplaner och trafikförklaringar och följer se-dan upp och utvärderar. Vidare ska den centrala myndigheten föreskriva standarder för samord-

SAMHÄLLSNYTTA

En kollektivtrafik med fri konkurrens

och utan trafikhuvudmän. Ja, det

kan bli verklighet januari år 2012

om Riksdagen antar en ny svensk

kollektivtrafiklag utifrån en utredning

som har gjorts.

Text Carina Kling Illustration Mediagrafik & Illustration

I maj presenterades den första delen av en ut-redning om en ny svensk kollektivtrafiklag. Utredaren Ulf Lundin har på uppdrag av Re-geringen sett över hur den lokala och regio-nala kollektivtrafiken bör organiseras och har gett förslag till ny lagstiftning.

Sedan 1978 är det trafikhuvudmän som uti-från länsindelningen svarar för kollektivtra-fiken i Sverige, i Stockholm SL. Det här upp-lägget menar Regeringen har bidragit till en monopol liknande situation i landet. Lundin föreslår i stället en total avreglering av mark-naden så att den öppnas för alla kommersiella aktörer. Förutsatt att de uppfyller vissa grund-läggande krav.

Tanken är att ökad konkurrens stimulerar utvecklingen och i slutänden bidrar till ökad valfrihet för resenärerna.

Resenärerna får välja

Genom direkta kundrelationer motiveras tra-fikföretagen att bli mer resenärsorienterade. Resenärerna å sin sida får möjlighet att på-verka kollektivtrafik lösningar genom att väl-ja bland flera aktörer. Exempelvis skulle 4:ans busslinje kunna köras av tre stycken operatö-rer som har olika biljettpris eller kanske kvali-tet och komfort ombord.

– Sammantaget bedömer jag att förslagen innebär att resenärerna i större utsträckning ska kunna välja sin resa utifrån olika kvalitets-, service- och prisnivåer, säger utredaren Ulf Lundin i ett pressmeddelande från Närings-departementet.

I stället för en trafikhuvudman ska det fin-nas en myndighet lokalt i varje län som ser till att invånarna får en tillfredsställande kollek-tivtrafik. Myndigheten har i uppgift att varje år

Fri konkurrens föreslås för kollektivt

HELA RESAN 7

nade informations- och betal system. Landstinget är en av alla remissinstanser

som fördjupat sig i den 750 sidor långa utred-ningen.

Sven-Åke Eriksson, på SLs planeringsavdel-ning, är den som sammanställt SLs yttrande. Enligt honom välkomnar SL utredningen av kollektivtrafiken, men ifrågasätter vissa slut-satser. Utredningens resultat saknar konkreta mål för kollektivtrafiken. Det talas i stället om ”ett tydligt resenärsperspektiv” med stor valfri-het och makt hos resenärerna.

För SL betyder resenärsperspektiv att se till hela kollektiv trafiksystemet, med allt från sta-bilitet, turtäthet, driftsäkerhet, biljettsystem, prisinformation till, inte minst, trafikinforma-tion.

– Väldigt många resor sker förmodligen oplanerat vad gäller exakt avgångstid och via-väg. Då är enkelhet, pålitlighet och helhetssyn särskilt viktigt. Och i valet av bostad, arbets-plats och skola är kollektivtrafiken en parame-ter, vilket kräver viss stabilitet, säger Sven-Åke.

SL betonar att utbudet av resor ska vara en-kelt att kommunicera och ta till sig. Bytena ska ske på ett likartat sätt. Det ska gå att resa med vilken operatör som helst utan tvekan om biljetten gäller och om operatören fortfarande bedriver verksamhet. Lundins förslag innebär att trafik företagen ska kunna starta med en månads varsel och avsluta trafikering med tre månaders varsel.

Minskat resande

SLs uppfattning är att Lundins förslag leder till glesare turtäthet och högre priser för resenä-rerna.

– Det är inte vinstdrivande att bedriva lokal kollektivtrafik. Subventioneringsgraden är ju drygt 50 procent. Enligt utredningen så kom-mer kollektivtrafikresandet i Stockholms län att minska med drygt 20 procent, med ökad biltrafik som följd, om all trafik skulle bedrivas kommersiellt, säger Sven-Åke.

– SL är öppet för förnyelse, men att gå så långt i avregleringen som Lundin föreslår

tror vi inte på. Han går betydligt längre än EUs direktiv och även jämfört med direktivet i uppdraget från Regeringen. Det här är mer omfattande än i de flesta andra länder, säger Sven-Åke.

Plan för fördubblat kollektivtrafikresande

Att utveckla kollektivtrafiken är angeläget, bran-schen själv har också tittat på hur det kan göras. Syftet har varit att skissa på en affärsplan för att fördubbla kollektivtrafikresandet fram till år 2020 och på sikt även marknads andel arna.

SL förordar i sitt remissyttrande att en fram-tida reglering av svensk kollektivtrafik bör utgå från branschens affärsplan i stället för Lundins utredning.

– Enligt den upphandlar det offentliga först den trafik som man tycker ska finnas. Sedan bjuds trafikföretagen in att bedriva den trafik som de önskar. På så sätt tar samhället ett hel-hetsansvar för den lokala kollektiv trafiken. Och vi kan nå målet med ett fördubblat koll ek tiv -trafikresande, säger Sven-Åke. ▪

vtrafiken

8 HELA RESAN

SAMHÄLLSNYTTA

Ett steg närmare SLs miljömålBusslink köper in 85 etanolbussar för att använda i SL-trafiken. Scania står för leveransen och affären är en av deras största på fem år.

för oss och för resenärerna. Etanolmotorer kräver mer underhåll är dieselmotorer, men Busslink har mycket erfarenhet och kan verk-ligen etanol bussarna nu, säger Håkan Björk, teknisk direktör på Busslink.

Internationellt intresse

På Scania är man medvetna om etanolbussar-nas servicebehov, men hoppas på att nya tek-niska lösningar i den kommande leveransen ska göra att bussarna kräver mindre service. Leif Nyström understryker att etanolmotorn fortfarande är under utveckling och kommer bli allt bättre.

– Vi på Scania är de enda i världen som till-verkar tunga, etanoldrivna fordon. Vi vill gärna att andra tillverkare börjar använda etanolmo-torer för det skulle gynna marknaden. Nu finns

en stor efterfrågan från andra länder på etanol- och biobränsledrivna fordon och om oljepriset går upp, så kan intresset komma att öka ännu mer, säger Leif Nyström.

Minskar utsläppen rejält

Dieselmotorerna har genom åren utvecklats mycket för att få ner emissionerna, utsläppen och för att möta kraven i den så kallade Euro 5-lagstiftningen* kring avgasreducering. Men problemet med koldioxid kvarstår och eta-nolmotorerna är överlägsna när det gäller att minska utsläppen.

– Med etanolbussar reduceras koldioxidut-släppen med upp till 90 procent jämfört med de dieseldrivna bussarna, säger Håkan Björk.

SL får drygt 500 etanolbussar med de 85 nya. Tillsammans utgör de en del av SLs vardagliga arbete för att reducera de fossila koldioxid-utsläppen. ▪

* Euro 5: standard för avgasutsläpp som införs i

oktober 2009 för att möta de EU-krav som syftar

till att begränsa föroreningarna från vägfordon.

Text Hannah Kirsebom Foto Janne Danielsson

– Vi har satsat mycket på att utveckla tredje generationens etanolmotorer och den här af-fären visar att vi har tänkt rätt. Så vi är väldigt nöjda, säger Leif Nyström, ansvarig för buss-försäljningen på Scania Sverige AB.

De 85 ledbussarna levereras under senhös-ten. De ska gå i Täby och Handen och nu arbe-tar Busslink och SL för att ordna tankanlägg-ningar för etanol i anslutning till depåerna. Busslink samarbetar med SL för att nå SLs framtida miljömål att senast december 2011 ska 50 procent av busstrafiken gå på förnybara drivmedel. Etanolbussaffären är ett led i detta samarbete.

– Samtidigt som vi gör miljön en tjänst så får vi in nya fordon vilket förstås är bra både

SL står för 25 procent av resorna i Stockholms län, men bara för sex procent av koldioxidutsläppen.

HELA RESAN 9

Smarta resor med nya reseplanerarenNu blir det bättre tider. Med SLs nya reseplanerare kan stockholmarna välja den smar-taste resan utifrån information om trafikslag, störningsinfor-mation, miljöpåverkan, pris med mera.

Text Henrik Möller

SLs populära reseplanerare har vuxit till sig och blivit ännu mer användarvänlig och gra-fiskt genomtänkt. Under hösten lanseras en betaversion.

– Störningsinformation i direkt anslutning till tidtabellen är något som helt klart kommer

att ge fler nöjda kunder. Min personliga favorit är att gränssnittet automatiskt ger förslag på adress och hållplatsnamn, säger Elias Arnestrand, verksamhetsansvarig för SLs trafik-informationskanaler.

Vid sidan av SLs reseförslag presenteras även alternativa färdmedel från till exempel Vaxholms bolaget, Arlanda Express och Färd-tjänst ens närtrafik.

Allt på ett ställe

Utgångspunkten har varit att göra en bra tjänst ännu bättre genom att samla all information på samma ställe och vässa det grafiska upplägget, till exempel har kartan blivit interaktiv och skalbar.

– Vi vet att reseplaneraren är en populär tjänst, men inget är för evigt. Våra kunder förväntar sig ständigt förbättrad information i takt med att andra tjänster på internet blir bättre, säger Elias.

Vid genomförd sökning ligger frågan kvar bredvid sökresultatet, all information är sök-bar utan att något annat försvinner.

– Vi har velat undvika den modell som många resebolag använder där du går igenom olika steg och måste börja om från början om informationen inte motsvarar dina behov. På det här sättet är det enkelt att ändra på den ursprungliga sökningen samtidigt som du ser resultaten.

SLs NYA RESEPLANERARE• Bättre information om störningar och till-

gänglighet

• Interaktiv karta

• Externa trafikbolag visas

• Miljö- och prisinformation med jämförelser

• Förslag på hållplatsnamn/adress vid sökning

• Betaversion parallellt med befintlig reseplane-

rare.

Fortsättning på nästa sida

10 HELA RESAN

Kollektivtrafik med kvali

SAMHÄLLSNYTTA

Underlättar smarta val

Bland nyheterna finns bättre information om tillgänglighet.

– Vi kommer att kunna informera om trap­por, rulltrappor, lutande plan, om det är högt eller lågt insteg på olika trafikslag och så vida­re. Men mycket ska finnas på plats i bakomlig­gande system så vi kommer att implementera det här steg för steg, säger Elias.

I anslutning till reseförslaget kan man också se hur miljön påverkas i form av koldioxid­utsläpp.

– Du kan jämföra olika transportslag mot varandra och se hur din kollektivresa påver­kar miljön jämfört med andra transporter. Det kommer att bli ett bra argument för att lämna bilen hemma, konstaterar Elias.

Den ekonomiskt sinnade kan få fram den billigaste resan genom att jämföra olika biljett­typer och antal zoner som ska passeras.

– Vi har velat skapa ett underlag för smarta val som ger ett bra kundmöte på webben. Den nya reseplaneraren vill möta kunden där kun­den är, säger Elias.

Kunderna bjuds in att testa betaversion

Under hösten kommer SL att informera om den nya betaversionen och uppmana kun­derna att komma med synpunkter. Den nya betaversionen kommer att finnas tillgänglig parallellt med den befintliga som fasas ut nå­gon gång under 2010.

– Vi kommer att ta alla synpunkter i be­aktande. Sedan kanske vi behöver justera vissa saker innan den nya versionen får ta över helt och hållet, avslutar Elias.

Mobil version nästa steg

Nästa version av reseplaneraren kommer att fungera på mobiltelefoner och innehålla en rad andra förbättringar som att störnings­informationen påverkar vilka reseförslag som visas. Den kommer också att innehålla infor­mation om var man kan köpa biljetter. ▪

Fortsättning från sidan 9

Kollektivtrafik med kval700 000 människor reser med SL en vanlig vardag. Men att förse 26 kommuner med ett väl utbyggt trafiknät och pendlare, tillfälliga besökare och 2 miljon er invånare med kollektiv trafik kostar.

Text Carina Kling Illustration Mediagrafik & Illustration

Att bedriva kollektivtrafik är inte gratis. SLs driftbudget för 2010 ligger på ofattbara 14 mil­jarder kronor, 14 000 000 000 kronor.

Eftersom SL är ett landstingsägt bolag ska verksamheten inte gå med vinst. Budgeten

måste vara i balans, plus och minus ska över­ensstämma. På intäktssidan finns biljettför­säljning motsvarande drygt 5 miljarder kronor, reklamintäkter 0,2 miljarder och intäkter från uthyrning av fordon och lokaler 1,9 miljarder plus övriga intäkter 0,6 miljarder samt bidra­get från Stockholms läns landsting.

Invånarna i länet betalade 2008 12.10 kronor per beskattningsbar hundralapp i landstings­skatt. Av dessa gick 1.44 kronor till SLs verk­samhet. Det motsvarar mindre än hälften av SLs intäkter.

Trafikkostnader störst

Utgiftssidan består till största delen – inte oväntat – av kostnader för trafiken. Drygt 9

HELA RESAN 11

litet kostarlmiljarder kronor går till entreprenörerna förtrafikavtal. Avtal som dels består av grundav-tal, dels så kallade tilläggsavtal beroende påatt verksamhetskraven förändras och avtalenmåste följamed.

Långsiktiga investeringar

SLs verksamhet bygger på långsiktighet. Tra-fikplanering görs för flera år framåt och av-talen med SLs trafikentreprenörer löper överflera år, oftast med möjlighet till förlängning.2010 innebär enligt ekonomidirektör GunnelForsberg en ökning av driftsbudgeten medknappt 3 procent jämförtmed i år.Under de närmaste åren står SL inför stora

investeringar. Pengar för dessa finns i en sepa-

rat investeringsbudget som uppgår till drygt 4miljarder kronor per år, mellan 20 och 25mil-jarder kronor för kommande fem år.– Finansieringen sker antingen med egna

medel, genom lån från Landstinget, finansiellleasing eller statsbidrag. Allt beroende på vadsombeslutats, sägerGunnel Forsberg.

En hjulsvarv 130 miljoner kronor

SL arbetar med en långsiktig investerings-plan som omfattar både nyinvesteringar ochreinvesteringar i befintliga anläggningar ochfordon. Investeringsvolymen har ökat stadigtunder senare år. I höst har till exempel SLsstyrelse fattat beslut om att Tvärbanan ska för-längas mot Solna från Alvik – prislappen för

detta ligger på 5,2miljarder kronor.År 2011 är det dags att rusta upp Hagsätra-

grenen på Gröna linjen. Det blir en total upp-rustning som inkluderar renovering av samtli-ga 22broar, upprustningoch standardhöjningav spåranläggningen samt upprustning ochtillgänglighetsanpassning av stationsmiljöerför drygt 900miljoner kronor.När pendeltågsdepån i Bro ska få en hjul-

svarv under 2011 betyder det en kostnad på 130miljoner kronor.Investeringar för framtiden utöver den dag-

ligadriften ärnödvändigt för att kunnaerbjudamänniskor en väl utbyggd, attraktiv och till-gänglig kollektivtrafik. ▪

12 HELA RESAN

DagbokenText Ingemar Ziegler Foto Melker Dahlstrand

En relativt lugn arbetsvecka…

Måndag

Åker hemifrån med Röda linjen från Öster­malmstorg till T­centralen, sedan Grön linje till Thorildsplan. Har cyklat rätt ofta, men nu börjar det bli lite svalare och regnrisken gör att tuben lockar.

Introduktion för nyanställda. Det har blivit många sådana tillfällen både i år och under för­ra året. Kul att se nya ansikten. Jag försöker ge en snabb bild av vad som är viktigt i SL. Mycket kundfokus och inte minst vikten av bra interna leveranser som är grunden för den goda exter­na leveransen.

Salladslunch i personalmatsalen.Genomgång av SLs grafiska profil med vd­

staben. Dessutom en första visning av en ny informationsfilm om SL som ska visas på den internationella ITS­kongressen.

Avstämning med Johan Koraen på Personal­

enheten inför kommande träffar med SLs che­fer och kursen för nya chefer.

”Kvartssamtal” med marknadsdirektören, Elisabet Munters. Alltid mycket på gång. SL är ett väldigt publikt företag. Allt från tidningar i tunnelbanan, marknadskampanjer och före­tagsförsäljning till kundmätningar, reklam­intäkter och nytt samarbete med taxi.

Investeringskommittén träffas månadsvis för att stämma av läget för pågående projekt, i dag budgetplaneringen inför 2010­2014. Vi har skärpt bevakningen av att alla politiskt beslu­tade investeringar verkligen genomförs som planerat. Vi har nu också infört en obligatorisk återrapportering av alla investeringsprojekt till aktuell beslutsinstans.

Tisdag

Möte med SLs presidium. Vi går igenom ären­delistan inför nästa styrelsemöte. Jag informe­rar om aktuella frågor och vi diskuterar bland annat störningsinformation med anledning av

trafikstoppet den 24 augusti och branden i T­Centralen föregående lördag.

Efter en Ceasarsallad i personalmatsalen träffar jag de fackliga organisationerna i den centrala samverkansgruppen – inget särskilt kontroversiellt på dagordningen. Redovis­ning av läget i upphandlingarna av kund­tjänsten, biljettkontrollen och Hiss­ och rull­trappsservice.

Intern styrgrupp för övergripande samord­ning av större trafikprojekt. Stora utbygg­nadsprojekt håller på att ta form i Spårväg City, Tvärbana Norr och Ost samt några större upprustningsprojekt – Roslagsbanan inklusi­ve dubbelspårsutbyggnad och Saltsjöbanan. Alla projekt involverar många intressenter och drar stora resurser.

Onsdag

Börjar dagen med internt arbete, bland annat utskick till styrelsen.

DAGBOKEN

HELA RESAN 13

Får glädjande information om den senaste kundundersökningen. Den visar att inte min­dre än 77 procent av resenärerna är nöjda eller mycket nöjda med sina resor. För första gång­en i mätningarnas historia har alla trafikslag över 70 procent.

Träffar representanter för Cykelfrämjandet tillsammans med några medarbetare. Ett bra möte där vi konstaterar att vi inte betraktar varandra som konkurrenter. Tvärtom ska vi underlätta resande med flera transportmedel, helt i linje med SL­konceptet Hela resan.

Samverkansmöte med SLs trafikoperatörer. Start på en ny mötesform för att fördjupa och förbättra samarbetet och enas om vad vi behö­ver åstadkomma för att nå våra mål under mot­tot ”Fler och mer nöjda resenärer”.

En bra dag som kommer att följas upp så att alla goda idéer också blir förverkligade. Av­rundar vid sextiden med en gemensam måltid, som dock snabbt glesnar på grund av kvällens fotbollslandskamp…

Torsdag

Sista mötet med Sverigestyrelsen för ITS­kon­gressen. Den har planerats i sex år och förvänt­ningarna om antalet besökare och delegater, cirka 5 000, verkar infrias trots konjunkturlä­get. Stockholm ska visa upp sig från sin bästa sida när det gäller nyttjandet av intelligenta system i trafiken. Kollektivtrafiken får större utrymme än någonsin tidigare.

Mitt nya fynd, 56:ans buss, tar mig hela vägen från Hornsberg hem till Sibyllegatan. Ett jättebra alternativ medan Blå linjen är av­stängd.

Fredag

På jobbet prick åtta efter en halvtimme på 56:an. Får sms­information om utsättningen av X60, de nya pendeltågen. Liten försämring som föranleder ett par telefonsamtal.

Internt möte om den fortsatta hanteringen av resenärsinformationen inom pendeltågs­trafiken. Viktig fråga för resenärer och SL. Det

gäller att fortsätta förbättringarna inom pen­deln.

Lunchmöte på SJ med kolleger om aktuella trafikfrågor, bland annat Citybanan, Arlanda­trafikeringen och förbättringsprojektet Kraft­samling Stockholm Mälardalen, som redan gett mycket goda resultat. SJ, Banverket och SL kämpar inte längre mot varandra utan sam­arbetar för resenärernas bästa.

Eftermiddagens planerade möte ställs in, så jag ägnar resten av dagen åt internt arbete och förbereder nästa veckas anföranden.

Sammantaget en något lugnare arbetsvecka än normalt – inga riktiga kriser, inga stora mediepådrag, bara positivt med kundmät­ningen. För mig är kundnöjdhet lika med sista raden i resultaträkningen. Fixar vi det, fixar vi allt. ▪

14 HELA RESAN

SAMHÄLLSNYTTA

Insiktsutbildning ger glada förare ochAtt lära sig förstå och bemöta personer med funktionshinder bättre har stärkt bussförarna i Södertälje på flera plan. Förutom att de känner sig säkrare i sin yrkesroll har också arbetsglädjen ökat. Och det märker resenärerna.

Text Susanne Strååt Foto Melker Dahlstrand

Förväntningarna var i ärlighetens namn inte särskilt höga då Karin Andersson och Serife Celebi, båda förare vid Swebus i Södertälje, bjöd in sina 225 kollegor till insiktsutbild-ning för att förstå och bemöta människor med funktionshinder bättre. Kommentarer som ”nu ska vi sitta av en dag” och ”jag vill hellre jobba” hördes i garaget före kursda-gen. Men att få testa på olika funktionsned-sättningar lämnade ingen kursdeltagare

Jobbet blir roligare då man lär sig hjälpa till bättre, till exempel genom att fälla ner rampen vid bakdörrarna, menar busschaufförerna Serife Celebi och Kjell-Åke Möller som provar hur det är att vara rullstolsburen resenär.

HELA RESAN 15

och nöjda resenäreroberörd, visade det sig. Kursen fick högsta betyg av både utbildare och deltagare.

Teoridelen, som så många bävat för, be-skrev olika funktionsproblem och förklarade beteenden och situationer som varje förare upplever dagligen.

Praktikdelen, att prova på att vara syn-skadad, rullstolsburen eller dyslektiker, gav insikter som förmodligen fick några att sända förlåt-tankar till en och annan missförstådd

resenär. Att lära sig vad det innebär att ha läs- och skrivsvårigheter tycktes bjuda på flest aha-upplevelser.

Roligare jobba efter kursen

– Nu blir nog ingen längre irriterad när resenä-rer frågar vart bussen går, trots att det står på en skylt mitt framför dem, konstaterar instruktö-ren Karin Andersson.

En som medger att han först såg kursen som

en betald ”fridag”, men sedan blev nöjd över förväntan är bussföraren Kjell-Åke Möller. Hans viktigaste lärdom är att aldrig bedöma resenären utifrån vad ögat ser. Nu inser han att ”dumma frågor” kan bero på osynliga problem och att en del situationer kan bero på honom själv.

Kjell-Åke Möller förutser också olika situationer snabbare, vilket gör det lättare att ge bra bemötande även under stress. Att jobbet

Fortsättning på nästa sida

Insiktsutbildningen stärker var och en i sin yrkesroll. Man blir helt enkelt proffsigare på flera plan genom en sådan här kurs, konstaterar utbildarna Serife Celebi och Karin Andersson.

16 HELA RESAN

SAMHÄLLSNYTTA

dessutom har blivit roligare sedan han lärt sig hjälpa till bättre, till exempel genom att fälla ner rampen vid bakdörrarna, är en extra bonus.

– Numera åker jag själv buss till och från arbetsplatsen och passar då på att lära mig av hur andra bussförare bemöter resenärerna, berättar Kjell-Åke Möller. Många är så skick-liga – det inspirerar mig!

”Inte en rullator till!”

Bussförarna i Södertälje intygar att de fått en helt annan förståelse för resenärerna efter kur-sen. Men den stressiga rusningstrafiken sätter fortfarande de flesta på prov.

– Visst kan jag sucka och tänka ”nej, inte en rullator till” då jag är stressad, men mitt bemö-tande är proffsigare, säger bussföraren Rose-Marie Magnusson.

Nu när hon lättare kan föreställa sig hur många motgångar en funktionshindrad upp-lever under en enda dag – kanske bara på väg till busshållplatsen – försöker hon göra livet lite enklare åtminstone under bussresan.

Varken Rose-Marie Magnusson eller Kjell-Åke Möller tar åt sig personligen av ilskna kommentarer på samma sätt som förut. För vem vet vad den här resenären har varit med om innan hon klev på bussen?

Har gett ringar på vattnet

Att vara bussförare är ett socialt arbete, men också ganska ensamt. Förarna går av och på sitt arbetspass och stunderna av samhörighet med arbetskamraterna är ofta korta. Att sam-las hela åtta timmar tillsammans var därför bra för gemenskapen, menar instruktören Serife Celebe som sett att kursen givit många positiva ringar på vattnet.

– Insiktsutbildningen stärker var och en i sin yrkesroll. Man blir trygg och säker av att träna sig i att hantera olika situationer, vilket i sin tur ökar arbetsglädjen. Man blir proffsigare på fle-ra plan genom en sådan här kurs, helt enkelt, säger Serife Celebe.

– Roligast av allt är att vi nu fått rapporter om att resenärerna tycker att vårt bemötande blivit bättre. ▪

Fortsättning från sidan 15

SL med i Global Compact

HELA RESAN 17

EU, stater och det ci-vila samhället. Före-tagen bidrar till glo-baliseringens problem och därför bör de själv-klart också verka för lösningar.

Varför anser SL att det

här är viktigt?

– SL har, som en aktör i samhället, ett ansvar för hur man bedriver sin verksamhet. SL kan som beställare av produkter och tjänster även bidra till att fler företag ser över sina produk-tionsförhållanden och leverantörsavtal. Det handlar alltså om tron på kraften i gemen-samma ansträngningar för att nå ett mål som ingen ensam klarar.

Vad innebär detta för SL?

– Anslutningen innebär inte ett juridiskt åta-gande, men SL måste rapportera om sina åt-gärder bland annat till FN och införa nya upp-handlingsrutiner. Exempelvis får produkter som SL köper inte framställas eller tillhanda-hållas på ett sätt som går emot grundläggande mänskliga rättigheter, en hållbar miljö eller en sund konkurrenssituation. Verktygen att ar-beta genom blir riskanalyser, nya typer av krav och leverantörskontroller.

Behövs den här sortens initiativ?

– I dag hindrar lagen generellt sett inte ett före-tag från att tjäna pengar på att dess underleve-rantörer till exempel utnyttjar människor eller miljö på ett hänsynslöst sätt. På det sättet kan det också uppstå ojusta konkurrensfördelar.

ct Global Compact är ett frivilligt initiativ som FN:s förre general-sekreterare Kofi Annan lanserade år 2000. Avsikten var att förmå företag att ta ett ökat socialt och miljömässigt ansvar genom att få dem att stödja tio principer som främjar mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och bekämpande av korruption.

Text Carina Kling Foto Jan E Svensson

Mer än 6 700 företag och organisationer av olika slag i 130 länder världen över har hittills anslutit sig till Global Compact. SL är sedan en tid ett av dem.

– För mig var det naturligt att rekommen-dera styrelsen att fatta beslut om anslutning till Global Compact. SL och kollektivtrafiken är ett gigantiskt miljöprojekt i sig men vårt an-svar för en hållbar utveckling går längre än så, säger SLs vd Ingemar Ziegler.

För att markera att SL arbetar med hållbar-hetsfrågor på ett mer samlat sätt finns det numera en avdelning med namnet Hållbar ut-veckling.

– Jag ser mycket positivt på att SL har be-slutat inrätta en särskild avdelning för hållbar utveckling, säger SLs miljöchef Stefan Wallin, som också är chef för den nya avdelningen, och fortsätter:

Det visar att SLs ledning tar det sociala ar-betet och anslutningen till Global Compact på allvar. Det är inte fråga bara om en symbolisk gest.

Hela Resan har träffat Helene Molander, bolagsjurist på SL. Hon är en av flera personer som arbetar för att SL inom ramen för sin verk-samhet ska realisera syftet med Global Com-pact, den globala överenskommelsen.

Vilken påverkan har Global Compact?

– Genom Global Compact-initiativet har ett större fokus satts på näringslivets ansvar för en hållbar utveckling. I en tid då vissa enskilda företag har en omsättning som är större än vissa länders BNP, är inte längre mänskliga rättig heter och miljö en fråga enbart för FN/

När SL, som är ett offentligägt bolag, ska upp-handla så ställs vissa särskilda lagkrav. Men dessa lagkrav tvingar inte SL att genomlysa alla leverantörsled. För att komma åt proble-men på allvar räcker det alltså inte att enbart följa lagen.

Vad händer nu?

– En särskild grupp har på uppdrag av Ingemar Ziegler, börjat kartlägga hur processen för SLs arbete bör se ut. SLs upphandlingsavdelning ska utbildas så att den tillsammans med SLs nya hållbarhetsavdelning kan ge rätt stöd till den dagliga verksamheten. All personal måste informeras och hållas uppdaterad om satsningen. Arbetet med information till SLs intranät pågår nu för fullt.

Hur kommer det här att märkas för medar-

betare i SL-trafiken?

– För att få effekt måste Global Compacts vär-deringar även bli en naturlig del av den dagli-ga dialogen med trafikutövarnas personal. So-cialt ansvarstagande kan också handla om att personal uppmuntras delta i exempelvis loka-la integrationsprojekt.

– Vilken väg SL väljer att gå är inte bestämt än. SL kommer dock försöka synliggöra Global Compact i SL-trafiken och för trafik-personalen. Hur det ska gå till återkommer SL om. Just nu handlar det om att tänka till så att SLs resurser och möjligheter att påverka an-vänds på ett genomtänkt sätt.

Vilka resultat förväntar ni er?

– Att ”införa” Global Compact är inte något man gör vid ett enstaka tillfälle utan en kon-tinuerlig process där arbetet hela tiden måste utvärderas och ständigt förbättras. I år tar SL de första stegen. Så det är mycket arbete som återstår. ▪

Helene Molander är bolagsjurist på SL.

18 HELA RESAN

SAMHÄLLSNYTTA

Staden och SL ger stationer nytt livNu samarbetar SL och Stockholms stad allt mer för att ge miljön runt stationer och hållplatser ett lyft. Målet är att ge resenärerna mer än själva resan och göra kollektivtrafiken tryggare och mer attraktiv.

Text Eva Annell Foto Melker Dahlstrand

för där passerar 37 000 människor om dagen. Med så många tänkbara kunder till butikerna blir projektet lönsamt, säger Ulf Brandt som är chef för avdelningen fastighetsutveckling på SL.

Bättre för resenärerna

Så sent som förra året kom SL och Stockholms stad överens om vad SL får göra med lokaler och mark kring stationer. Marken ägs nämli-gen av Stockholms stad och först efter över-enskommelsen kunde bollen sättas i rullning.

Stockholms stad är även i fortsättningen en naturlig samarbetspartner. Gunnar Jensen, avdelningschef på Exploateringskontoret i Stockholms stad, säger:

På perrongen vid tunnelbanestation Öster-malmstorg är det mesta sig likt, men uppe vid biljetthallen mot Birger Jarlsgatan väntar en överraskning. Vid rulltrappans topp möts man av ett ljust och trivsamt minicentrum med kaffe att ta med, fräscha butiker och till och med ett bibliotek. Tunnelbanehallen har blivit en mötesplats där man gärna stannar till, eller åtminstone uträttar några ärenden på vägen.

Skillnaden är stor mot den ödsliga betongkor-ridor som fanns förut, där få dröjde sig kvar.

Förvandlingen är ett resultat av att SL och kommunen – Stockholms stad – nu samarbe-tar allt intensivare för att förbättra miljöerna kring vissa stationer. På sikt kan samarbetet ge nytt liv till flera viktiga knutpunkter i kollektiv-trafiken.

– Vi började med Östermalmstorg södra

– Jag fick tips om att det är lugnt och skönt att plugga här och så kan man dricka gott kaffe samtidigt, säger Francisca Thomsen, Södertörns högskola.

HELA RESAN 19

– Kollektivtrafiken är mycket viktig för sta-dens långsiktiga hållbarhet och staden fort-sätter att växa. Samtidigt ökar kraven från rese-närerna, på komfort och på service i samband med kollektivtrafiken. De väntar sig lite mer av sin resa nu än de gjorde för tjugo år sedan. Mo-dernisering och förnyelse behövs för att män-niskor ska fortsätta att resa kollektivt.

Bussterminalen under tunnelbanan i Kista centrum är ett exempel.

– I dag är den blåsig, ogästvänlig och inte alls trevlig. Staden, SL och Kista Centrum tittar nu gemensamt på vad man skulle kunna göra där, säger Gunnar Jensen.

Det finns många betongstationer från 1970-talet som skulle må bra av att snyggas till.

– Förr hade SL nästan bara fokus på att trafi-ken skulle komma fram. Möjligen fanns Press-byrån och någon klackbar eller kemtvätt, men det var allt, säger Ulf Brandt på SL.

Men nu vill SL alltså ge resenärerna mer än själva resan, öka ”resenärsnyttan” och skapa mötesplatser som ger berikande upplevelser. Människor ska där enkelt kunna handla mat och slinka in på Apoteket, eller få information om samhällsservice eller kulturevenemang i närheten.

Samverkan ger bästa resultat

För att nå långt till så låg kostnad som möjligt, är det en fördel för SL att även samarbeta med fastighetsägare. Och de som hyr ut butiksloka-ler vill gärna se resenärerna som kunder och har intresse av trygga hållplatser i närheten.

Vid Hornstull samarbetar SL och Stock-holms stad med två fastighetsägare. Alla har sina önskemål och idéer.

– Stockholms stad har länge velat skapa ett trevligt stadsdelstorg vid Hornstull. I dag är platsen ju bara präglad av biltrafik. Samtidigt vill fastighetsägarna bygga ut handeln under mark, i anslutning till tunnelbanan, och SL vill förbättra sin stationsmiljö, säger projektledare Martin Bucht på Exploateringskontoret.

En inglasad arkad är snart färdig mot Lång-holmsgatan, men andra delar av Hornstull dis-kuteras fortfarande. Att något riktigt bra kan göras när många samverkar är helt klart. ▪

Robin Stålhandske, resenär i Kista:

– Det betyder att man slipper köra bil.

Utan SL skulle det bli kaos på vägarna.

Jag åker alltid kollektivt för jag har inte

körkort. Men det är trångt och dyrt.

Gerd Carlsson, resenär i Solna:

– Det är tur att SL-trafiken finns. Jag har

alltid åkt kollektivt och trivs bäst på bussen.

Det skulle vara katastrof om vi inte hade

SL, jag skulle aldrig klara mig.

Tony Zari, Swebus, bussförare:

– SL-trafiken betyder jättemycket för fram-

komligheten. Den minskar biltrafiken. Vi

skulle ha kalabalik i stan utan SL. Jag åker

kollektivt även till jobbet och ofta tåg när

jag åker privat.

Carolina Fors, resenär på Kungsholmen:

– SL betyder väldigt mycket. Folk kommer

till jobbet och kan ta sig runt i Stockholm.

Hade jag inte haft SL hade allt tagit mycket

längre tid.

Wisan Haidari, Busslink, bussförare:

– SL betyder att vi kan flytta resenärer från

punkt A till punkt B, mellan hemmet och

arbetet, för att besöka vänner och roa oss.

Vi skulle ha jätteproblem utan SL. Vi buss-

förare märker direkt om det är problem

eller stopp i trafiken. Alla resenärer blir

stressade.

Paolo Scalamonti, Veolia Transport,

informatör:

– SL-trafiken är ett miljövänligt resealter-

nativ som ger oss möjlighet att resa nästan

vart vi vill. Det är ekonomiskt, socialt viktigt

som en mötesplats och Blå linjen är en

enda lång konstutställning. Stockholm

skulle inte vara Stockholm utan SL.

Sofie Olsson, resenär och kaffeförsäljare

vid Fridhemsplan:

– Bra miljö och ett billigt sätt att resa. Jag

har bott i Norge och kan jämföra med

deras biljettpriser. Jag åker tunnelbana till

och från jobbet, tunnelbanans tider är bra.

Utan SL skulle vi inte klara oss, vi skulle

inte ta oss fram.

Liselotte Andersson, resenär på Kungs-

holmen:

– För dem som inte har bil är det toppen

att ta sig till jobb, skola och dagis med

SL. Det blir billigare också. Jag hade bil

förut, men det funkade inte. Det var bökigt

och dyrt med bensin, parkeringsavgifter,

biltullar och reparationer. Jag fick kliva upp

tidigare när jag tog bilen till jobbet. Och så

var det kasst för miljön.

Sirpa Taivalanti, Veolia Transport,

stations värd och spärrexpeditör:

– Utan SL skulle vi ha svårt att resa mellan

hem och arbete. Alla kan inte ha egen bil

eller cykel.

Ural Girgin, Veolia Transport,

stationsvärd, intäktssäkrare:

– Ett miljövänligt och billigt sätt att resa.

Vi skulle inte klara oss utan SL, vi skulle

inte komma till jobbet.

Carlos Alfaro, resenär i Kista:

– Stockholm utan SL är otänkbart. Jag

åker mycket med SL och det vore för-

ödande om vi inte hade kollektivtrafiken.

Vad betyder SL-trafiken för Stockholm?Text Gunilla Schönning Foto Melker Dahlstrand & Jan E Svensson

HELA RESAN 19

20 HELA RESAN

och Vallentuna station. Dessa hållplatser kommer

att kompletteras med en separat hållplatsstolpe. ▪

ROSLAGSTÅG

Hela Roslagsbanan rustad

Ännu en sommar med spårupprustning på

Roslagsbanan är till ända. 4 oktober öppnade

tågtrafiken till Östra station igen. Nu har hela

Roslagsbanan äntligen rustats upp och nästa år

kopplas även dubbelspårssträckan till Viggbyholm

in. Detta betyder dock inte att banan blir utan

avstängningar de närmaste åren. Nu påbörjas

utbyggnad till dubbelspår, både till Vallentuna och

Åkersberga.

Till hösten utökas trafiken på Österskärslinjen, så

att Åkersberga får kvartstrafik även på lördagar. Det

är en välkommen utökning för alla lördagsresenärer

som tidigare fått trängas bland shoppingkassarna

på väg hem från Täby centrum.

Kanske kan Roslagståg få en ny depå i Rydbo i

framtiden. SL utreder saken för närvarande. ▪

VEOLIA TRANSPORT

Högt betyg för värdar på Citybanan

Under avstängningen av Blå linjen mellan Rådhuset

och Kungsträdgården för bygget av Citybanan har

Veolia Transport, Busslink och Swebus haft värdar

på plats vid T-Centralen, Rådhuset och Fridhems-

plan.

En undersökning från Synovate visar att

resenärerna varit mycket nöjda med värdarna.

75 procent av de tillfrågade tycker att den

muntliga informationen som getts utmed hållplat-

serna/stationerna av SL-informatörer varit ganska

eller mycket bra och 86 procent tycker att

bemötandet från SLs personal varit ganska eller

mycket bra. ▪

Stockholmståg ser följande som särskilt viktigt:

• Att fortsätta utveckla samarbetet med Banverket

för att säkerställa att infrastrukturen fungerar på

ett tillförlitligt sätt så att punktligheten förbättras

ytterligare.

• Att se till att fordonen är både hela och rena.

• Att införa fler förbättringar avseende tryggheten

ombord på tågen.

• Att förbättra trafikinformationen ytterligare.

SLs utredning om att överföra hela det operativa

ansvaret för trafikinformationen för pendeltågen till

Stockholmståg är ett viktigt steg, enligt Mikael

Lindskog. Då skulle Stockholmståg på ett tydligare

sätt kunna ta ett helhetsansvar för trafikinformatio-

nen, inte bara för pendeltågen, utan också att

informationen om pendeltågstrafiken integreras än

mer med hela SL-trafiken. Utgångspunkten är att

störningshanteraren utgör huvudverktyg för

skyltstyrning, högtalarinformation, uppdatering av

sl.se, reseplaneraren med mera.

– Vi är övertygade om att det bidrar till att höja

kundnöjdheten ytterligare. Vi vet att resenärerna

näst punktlighet anser att trafikinformation är den

viktigaste parametern för en väl fungerande

pendeltågstrafik, säger Mikael Lindskog. ▪

BUSSLINK

SL + Taxi = ökad trygghet under sen kväll och

nattetid

Busslink är med i ett

försök som syftar till att

öka tryggheten under

hela resan. Sedan i

september 2009 kan

man sen kväll och

nattetid boka taxi hos

bussföraren på några

utvalda bussar i

Roslagen. Det kan

kännas både tryggt och

bekvämt om en taxi möter dig när du kommer av

bussen.

– Passageraren betalar hela taxikostnaden själv

men om försöket faller väl ut kommer man

förhandla fram rabatter på taxiresan, säger

Gabrielle Stjern, kundansvarig på Busslink.

Stationerna som ingår i det halvårslånga försöket

är Åkersberga station, Hallstavik busstation, Rimbo

busstation, Norrtälje busstation, Engarn (Vaxholm)

Foto Lars-H

enrik Larsson

Här publiceras aktuellt från Waxholmsbolaget och trafikföre tagen inom SL-trafiken. Vart och ett svarar själv för innehållet.

Personal från SPM slutjusterar kontaktledningen vid Ålkistan.

20 HELA RESAN

Så här ser den nya

hållplatsstolpen ut.

Foto Jan E S

vensson

Foto Jan E S

vensson

WAXHOLMSBOLAGET

Ska du hälsa på vänner i Stockholms skärgård?

Nu blir det smidigare att planera hela resan från

bostaden ut till öarna. SLs reseplanerare hjälper till

att ta fram allt från busstider till Waxholmsbolagets

alla båtavgångar.

– Vi har arbetat med den här sammanslagningen

under flera år och ser det som ett stort steg framåt

att vi nu kan erbjuda även våra passagerare ett

utökat och bättre sökverktyg för sina resor, säger

John Lindqvist.

SLs reseplanerare finns även tillgänglig från

Waxholmsbolagets webbplats, där den ersätter den

gamla reseplaneraren. Pröva själv på waxholms-

bolaget.se. ▪

STOCKHOLMSTÅG

Stolta – men inte nöjda

SLs ”Nöjd-kund-mätning” för augusti visade att

pendeltågstrafiken har ett rekordhögt förtroende

bland pendeltågsresenärerna.

– Vi är väldigt glada att 71 procent av resenä-

rerna är nöjda och vill passa på att tacka alla

med arbetare som har gjort det möjligt, säger Mikael

Lindskog, kommunikationsansvarig på Stockholms-

tåg.

Innan Stockholmståg tog över ansvaret för

pendeltågstrafiken var endast 27 procent resenärer

nöjda. Det är ett tålmodigt och strävsamt arbete

som ligger bakom de nya rekordsiffrorna. Inte minst

punktligheten har stor betydelse för hur nöjda

resenärerna är. I augusti var även punktligheten i

pendeltågstrafiken rekordhög, 93 procent.

– Men vi kan inte luta oss tillbaka, det finns

fortfarande mycket som kan utvecklas, så vi

fortsätter vårt kvalitetsarbete, säger Mikael

Lindskog.

FÖRETAGSNYTT

HELA RESAN 21 HELA RESAN 21

FESTEN SOM ALDRIG NÅGON GLÖMMER

Tillsammans med SL bjöd Stockholms stad i augusti in till årets mest omtalade fest. Sveriges bästa

”deejays” skapade en oförglömlig kväll vid olika dansgolv på Kungsträdgårdens tunnelbanestation.

Det var fullsatt med 2 400 ungdomar i åldern 15 – 19 år som dansade hela natten på det alkoholfria

diskot. Ett tunnelbanetåg stod uppställt så att ingen skulle trilla ner på spåret, och fungerade som

”lounge” att ”chilla” i…

När du läser det här är trafiken på Blå linjen i gång igen och stationerna öppna efter sommarens

arbeten med Citybanan. Ungdomsfest tack vare Citybanan – det är en ny variant på samhällsnytta

med kollektivtrafiken. ▪

Foto Stockholm

s stad

Kollektivtrafik är samhällsnyttaSatsningar på kollektivtrafik är en investering i

miljö, trafiksäkerhet och hälsa.

Det visar en rapport framtagen på uppdrag av

bransch organisationen Svensk Kollektivtrafik.

22 miljarder om året sparar samhället på läns-

och lokaltrafik i Sverige jämfört med om resenä-

rerna skulle ta sig fram på annat sätt. SLs del av

samhällsnyttan värderas till drygt 13 miljarder kro-

nor. Det är inte alldeles enkelt att kvantifiera och

värdera samhällsnyttor. Vissa går det inte att sätta

siffror på, men mycket är uppenbart – exempelvis

färre antal trafikolyckor som utgör största delen

samt minskade utsläpp och minskad trängsel för

alla.

Kollektivtrafik ger möjligheter av olika slag. Den

som inte har bil får tillgång till en större arbets-

marknad. Barn och äldre kan förflytta sig. Närings-

liv och samhälle kan lättare rekrytera.

Kollektivtrafik är ett strategiskt viktigt verktyg

för att uppnå viktiga samhällsmål, sa Svensk Kol-

lektivtrafiks vd Charlotte Wäreborn Schultz när

rapporten släpptes. Rapporten ”Den lokala och

regionala kollektivtrafiken. Kollektiv trafikens sam-

hällsnytta, 2007”, finns att läsa på svenskkollektiv-

trafik.se. ▪

Nöjda resenärer hos FärdtjänstenKvaliteten i Färdtjänstens verksamhet har förbätt-

rats. Det pekar den förbättrade tidhållningen och

antalet minskade klagomål på. Resultatet syns i

kundundersökningar där andelen nöjda kunder vid

halvårsskiftet var 90 procent enligt Svensk kollek-

tivtrafiks kundbaro meter.

Svensk kollektivtrafik genomför kundundersök-

ningar varje dag genom att ringa tio resenärer och

fråga om hur resenären upplevt gårdagens resa.

Och om hur resenären upplevt beställningen till

dess att föraren lämnar resenären vid slutdestina-

tionen.

Resenären ger ett bättre betyg för den totala

resan, inklusive beställningen och upplever att fö-

rarnas och beställningsmottagarnas bemötande

blivit bättre samt att bilarna är bättre på att kom-

ma i tid.

Tack vare Färdtjänstens kvalitetsarbete med

leverantörerna har Färdtjänsten fått nöjdare rese-

närer. Färdtjänsten har även genomfört språktest

på personalen i beställningscentraler i utlandet. ▪

Göran Gunnarsson – ny vd på SLSLs styrelse har enhälligt utsett Göran Gunnarsson till ny vd för SL från

den 1 oktober. Han efterträder Ingemar Ziegler som gått i pension.

Göran Gunnarsson, som är född 1950, har bland annat en lång rad

chefsposter inom försvaret bakom sig och har varit generaldirektör för

Statens Räddningsverk. Han är ordförande i Nationalföreningen för trafik-

säkerhetens främjande, NTF, och är även styrelseledamot i SOS Alarm-

Sverige AB.

Hur känns det att börja på SL?

– Det känns verkligen spännande, samtidigt som jag har en stor portion

ödmjukhet inför arbetet. Det som görs på SL har ju betydelse för alla som

bor i regionen, kommer hit som gäster eller bara passerar – nog känns det

betydelsefullt. Vidare påverkar ju det som görs på SL inte bara dagen utan även framtiden. Faktiskt

är det av avgörande för hur regionen ska kunna utvecklas.

– Jag har ingen annan erfarenhet från kollektivtrafik än att vara resenär. Samtidigt känner jag

mig trygg i min uppgift – inte minst mot bakgrund av den imponerande kompetens som jag redan

konstaterat att personalen på SL besitter.

Vilka är dina förväntningar?

– Att jag tillsammans med medarbetarna ska kunna fortsätta den mycket positiva utvecklingen

av SL och kollektivtrafiken som min företrädare Ingemar Ziegler har skapat. Och självklart att vi

genomför de satsningar som redan är beslutade och de som våra politiker kommer att besluta. Vi

är alla representanter för kollektivtrafiken och förväntas bidra till en enklare vardag för våra rese-

närer.

Hur åker du själv till arbetet?

– Sedan vi flyttade hit från Göteborg har jag åkt kollektivt till och från arbetet. Det tänker jag

fortsätta med. ▪

Foto Janne Danielsson

Göran Gunnarsson är vd på SL sedan 1 oktober.

NOTISER

22 HELA RESAN

KRÖNIKAN

Ludvig Rasmusson är journalist

och författare, och har skrivit

böcker bland annat om blues,

jogging och Paris.

Han medverkar som kåsör i

radions program Godmorgon

världen, har körkort men ingen

bil, utan promenerar i stället

eller åker med SL.

Ludvig Rasmusson, journalist, författare och kåsör.

Punktlig pendel i ParisGästkrönikör Ludvig Rasmusson Foto Ulla Montan

Svenskarna är ett punktligt folk. Vi försöker alltid komma i tid, och blir irriterade när andra inte gör det eller när bussen är försenad. Även om det bara är några minuter.

Riktigt så är det inte överallt i världen. Och så har det inte heller alltid varit hos oss. Så det har absolut ingenting med generna att göra – vi har inga punktliga gener. Den svenska punktlighe-ten är en nutida kulturell företeelse.

Invandrare som kommer till oss brukar först vara förvånade över vad de tycker är vår över-drivna petighet med att hålla tiden. Men de vänjer sig, och när de bott här ett slag är de lika punktlighetsfixerade som alla andra svensk-ar. Och de som sedan återvänder till sina ur-sprungsländer har inte bara ljusa minnen med sig från Sverige. De brukar till exempel tycka att vi sockrar för mycket i maten. Men det är i alla fall en sak som de saknar – den svenska punktligheten. De blir precis lika irriterade som alla vi som är kvar i Sverige när människor och tåg är försenade.

Jag har bott i Paris i perioder. Där är det inte god ton att komma i exakt den tid som man är bjuden på middag. Är man bjuden sju och kommer sju, dröjer det tills dörren öppnas, för värdinnan står fortfarande i badrummet och

gör sig fin. Mellan en halvtimme och en timme minns jag att man borde dröja.

Men det här har förändrats även i Frankrike. Om det inte är strejk någonstans, vil-ket det ofta är, brukar pendeltåg-

en i Paris komma exakt på minuten, Bussarna är däremot sämre på att hålla tiden, men det beror inte på bristande ambitioner, utan på den bökiga Paristrafiken. Fast sedan man för några år sedan byggde ett helt nät av kollektiv-filer där även taxi och cyklister får vara har bus-sarna blivit punktligare. På allt fler vänt kurer är det liksom i Stockholm ljusskyltar som berät-tar när nästa buss kommer. Även inne i en del bussar har man ljusskyltar som berättar hur lång tid det tar till hållplatser längre fram.

Och det är inte längre lika god ton att dröja när man är bjuden någonstans. Mer än en kvart blir allt ovanligare.

I Hongkong där jag varit ett par gånger är man ännu ordentligare. Där råder en exem-plarisk ordning. Man ser ingen graffiti någon-stans, och folk slänger inte skräp på gatan, för gör de det får de böta över tusen kronor. Och tågen kommer alltid exakt när de ska.

Det förvånar mig ofta att så många fortfa-rande kör bil i Stockholm, samtidigt som de klagar på försenade bussar och tåg. Vill man vara helt säker på att komma i tid ska man ju inte alls åka bil, utan gå, cykla eller åka kol-lektivt. Bilar kräver marginaler eftersom man aldrig kan vara säker på hur lång tid det tar. Det är mycket mer förseningar i biltrafiken än kol-lektivtrafiken.

Vi kan klaga på svenskar som är överordent-liga och jämt tittar på klockan. Men punktlig-heten sprider sig över världen. Ju mer utveckla-de och avancerade länder är, desto punktligare är de också. Och det är ju egentligen självklart, särskilt i moderna storstäder som är inveckla-de maskinerier där alla kuggar måste snurra som de ska och när det är deras tid.

Det är inte vi människor som är klockfixera-de, det är den moderna tekniken. ▪

HELA RESAN 23

NOTISER

Landstingshuset på Kungsholmen

var rätt svar i förra numret av

Hela resan. Av ovanligt många

inskickade svar drogs tre glada

vinnare.

Rätt svar skickades in av Rune

Sölvberg, Astrid Boman och Åke

Lagerqvist. Alla tre arbetar i olika

delar av Busslink och belönas med

vardera två bio biljetter. ▪

Foto Jan E S

vensson

Foto Jan E S

vensson

Tävling: Var är bilden tagen?Skicka svaret till AB SL, Hela resan, 105 73 Stockholm senast

4 november 2009 eller mejla till tidningen@sl.se. Ange namn,

adress och vilket företag du arbetar på. ▪

SL-natten i bildI förra numret av Hela resan efterlyste vi bilder från SL-natten.

Tre fotografer och tillika medarbetare i SL-trafiken skickade in

sina bilder och belönas nu med två biobiljetter var.

Anders Lundstedt (Swebus), Peter Schulte (Veolia Transport) och

Petrus Sarmento (Veolia Transport) tog bilderna nedan. ▪

Slussen bussterminal. Foto: Anders Lundstedt, Swebus. Slussen. Foto: Peter Schulte, Veolia Transport. Spårvagnar i Brommahallen. Foto: Petrus Sarmento,

Veolia Transport.

VEOLIA TRANSPORT LÄMNAR ÖVER

Stockholms tunnelbaneverksamhet tas den 2 november över av MTR, med bas i

London och Hongkong. I det åtta år långa avtalet ingår trafikdrift, fordons-

underhåll och depådrift, kundmiljöer och kundservice. Personal som arbetar för

Veolia Transport i tunnelbanan och med fordonsunderhåll på Tågia går över till

MTR i en så kallad verksamhetsövergång.

Veolia Transport fortsätter att ansvara för lokalbanorna exklusive Roslags-

banan. ▪

UPPHANDLINGEN AV BILJETTKONTROLLEN ÄR AVSLUTAD

Nu är upphandlingen klar. Securitas Sverige AB tar över Biljettkontrollen vid

årssskiftet.

Avtalet som löper på tre år ger rätt och skyldighet att genomföra tre miljoner

biljettkontroller om året. Arbetet ska utföras både ombord på fordonen och

genom utpasseringskontroll vid stationerna. Securitas övertar de medarbetare

som i dag har ansvaret för biljettkontrollen.

Redan i dag har Securitas erfarenhet av liknande arbete. Bland annat utför

man biljettkontroller i Oslos kollektivtrafik och parkeringsövervakning på

uppdrag av Stockholms stad. ▪

TVÄRBANAN TILL SOLNA KLUBBAD

SL och Solna stad har tecknat avtal om Tvärbanans förlängda gren till Solna.

Sträckningen blir Alvik, Traneberg, Ulvsunda, Sundbyberg, Solna Business Park

och Solna Centrum, med slutstation vid Solna station.

Tvärbanan står klar våren 2013 och beräknas få 70 000 resenärer per dygn.

Motsvarande mellan Sickla udde och Alvik är i dag 45 000. ▪

Ålder: 42.Familj: Jag är deltidsmamma med en dotter som är åtta och en son som är fyra år. Det bästa med jobbet: Att ingen minut är den andra lik. Varje samtal och problem är nytt och ingenting kommer någonsin tillbaka. Man får använda huvudet hela tiden. Och att arbetet hela tiden är i nuet. Man får omedelbar feedback när något gått bra eller dåligt. Det svåraste med jobbet: När hela stan är avstängd, till exempel vid Marathon eller EU-korteger. Då kan vi inte göra vårt jobb tillfredsställande. Gör helst på fritiden: Då är det skönt att bara vara och ha tyst omkring sig. När jag har möjlighet så reser jag. Drömmer om: Jag har rest väldigt mycket och gjort de flesta drömresorna. Men New York har jag kvar och att åka runt i USA. När pengarna finns gör jag det. Jag har ingen dröm som är ouppnåelig.

Text Eva Annell Foto Melker Dahlstrand

Hallå där Aija Kronbladh, var jobbar du?

– Jag är trafikledare på Färdtjänsten och samord-

ningsansvarig på min avdelning. Vi sköter trafik-

ledningen för färdtjänstbussarna som framför allt

tar resande med rullstol eller permobil, men även

gruppresor. Färdtjänsten låg under landstinget till

i somras, men nu tillhör vi SL. Så jag är tillbaka där

jag började för snart tjugotvå år sedan. Då låg Färd-

tjänsten också under SL.

Vad gör man som trafikledare?

– Man ser till att bussarna kommer fram till resenä-

rerna som beställt. Blir någon buss försenad mins-

kar vi förseningen så mycket som möjligt genom

att flytta resan till en annan buss som i sin tur ska

flyttas till en tredje buss och så vidare. Det är som

att spela schack – man måste tänka i flera steg.

Hur många resor handlar det om?

– Vi administrerar cirka 3 000 resor om dagen

över hela länet och bara knappt en tredjedel vet vi

om när dagen börjar. 70 procent av resorna bokas

samma dag och 35 procent inom en timme. Dess-

utom tar vi hand om runt 2 000 ”larm” varje dag –

att något hänt så att vi behöver planera om.

Vad ligger bakom ”larmen”?

– Det kan vara resenärer som inte dyker upp eller

förseningar på grund av trafiken. Det finns också

tusen andra möjliga och omöjliga anledningar;

resenären har inga nycklar till sitt hem och vi måste

tillkalla hemtjänsten, resenären har glömt något

hemma och bussen måste vända och hämta det,

bokningen ligger på fel adress och så vidare.

Hur är det att arbeta med färdtjänstfrågor?

– Jag är alltid nöjd med min dag när jag går häri-

från, särskilt när jag löst något extra svårt problem.

Jag känner att jag gjort något bra för andra män-

niskor. Vi som jobbbar här brukar säga att det är

ett kall.

Har du kontakt med enskilda resenärer?

– Nej, när de ringer kommer de numera till bok-

ningen i Estland, Lettland eller Moldavien. Fast

man känner ju ändå till vissa resenärer. En del har

jag följt från dagis, till skola, till vuxen ålder. Jag vet

kanske att Kalle Andersson behöver ha plats för en

stor permobil fast det står rullstol i bokningen. Då

fixar jag det.

Vad har du fått för intryck av SL-trafiken bakom

kulisserna hittills?

– Jag har faktiskt inte hunnit få något intryck. Vi

har bara hört till SL sedan den första juli och sedan

har det varit semestrar. Men det är väl nu det drar

igång.

Hur tror du det blir att tillhöra SL?

– Risken finns att det som tidigare gått fort kom-

mer att ta längre tid. Beslutsvägarna är längre och

man kan inte bara springa in till chefen i rummet

intill. Men det känns ändå naturligt att Färdtjänsten

tillhör SL eftersom vi sysslar med kollektivtrafik.

Dessutom har Färdtjänsten och SL redan samar-

betat några år kring närtrafiklinjerna – de mindre

bussarna i till exempel Vällingby och Björkhagen

som kan plocka upp resenärer vid deras hem.

Vilken samhällsnytta gör Färdtjänsten?

– Jag tycker att vi gör stor samhällsnytta. Om inte

vi fanns är det många som aldrig skulle komma ut.

Vi har resenärer som måste åka med oss. Och det

har blivit stor skillnad under de år jag jobbat. Förr

var det knappt någon som reste efter 19.30, knappt

någon som gick på bio. Det var nästan bara vårdre-

sor då. Nu gör resenärerna många fler resor och rör

på sig dygnet runt. De yngre kan komma ut och leva

sitt liv som andra. ▪

ABStorstockholmsLokaltrafikMarknad/Kommunikation105 73 Stockholm

Avs

AIJA KRONBLADH, TRAFIKLEDARE PÅ FÄRDTJÄNSTEN