Inblick 2009

Inblick 2009Ekonomi- och miljöredovisning för

AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad

2

I december 2009 var världens blickar riktade mot klimatmötet i Köpenhamn. Många hade mycket höga förväntningar på utgången av mötet och de flesta är väl så här i efterhand överens om att mötet blev en besvikelse. Ur vårt perspektiv måste arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser fortsätta tillsam-mans med arbetet för att minska beroendet av fossila bränslen. Vi strävar efter att vara marknadens mest hållbara uppvärmningsalternativ som är både resurs-neutralt och klimatneutralt.

Den 14 september 2009 tog vår styrelse ett viktigt beslut som tar oss en lång väg mot den visionen. Sty-relsen beslutade att godkänna vår investeringsplan i ny kraftvärme fram till 2020. De närmaste tio åren ska vi bygga sex nya kraftvärmepannor i Stockholm. Det handlar om investeringar på cirka 15 miljarder fram till 2020. Då kommer vår fjärrvärme i Stockholm inte bara bli klimatneutral utan vi kommer att skapa en kolsänka för Europa. År 2020 kommer vår produktionskapacitet vara fossilfri till över 90 procent.

Under hösten genomförde Fortum en större omorga-nisation där även fjärrvärmeverksamheten berördes. Den största förändringen var att cirka 300 medarbeta-re från Fortum Service insourcades till Heat Scandina-via där även AB Fortum Värme samägt med Stock-holms stad ingår. Heat Scandinavia i sin tur sorterar

under en Värmedivision som har verksamhet i Norden, Baltikum och Polen. Den nya organisationen kommer att innebära stora möjligheter till synergier utan att för den skull ge avkall på den lokala närvaron.

Inte helt oväntat har nyförsäljningen minskat jämfört med tidigare rekordår. Det var en väntad utveck-ling med tanke på nedgången i Sveriges ekonomi i allmänhet och inom byggbranschen i synnerhet. Om man bortser från de senaste tre årens fantastiska försäljningsrekord, så tror jag att det är få företag som har sålt in mer värmevolym än de 154 GWh som vi har haft i nyförsäljning under året. Vi ska var nöjda med nyförsäljningen under året.

Det ekonomiska resultatet för 2009 hamnar cirka 300 miljoner under budget. Bakomliggande orsaker till det-ta är det varma vädret, dyrare bränsle i kombination med ökade drift- och underhållskostnader som i sin tur är en konsekvens av den sämre tillgängligheten.

Vårt arbete för att uppnå tillgänglighet i världsklass och minska våra kostnader per producerad kWh fortsätter. För att koncentrera våra ansträngningar har vi startat Tillgänglighetsprogrammet. Programmet innehåller flera olika delar; ett strukturerat underhålls-arbete genom vårt program Main-X, ett kompetens-utvecklingsprogram för driftpersonal, ett fokus på

Någr

a or

d fr

ån V

D

3

ledningsfrågor och processutveckling. För att säker-ställa tillgängligheten på våra största och viktigaste pannor har vi även skapat ett fokusteam för dessa. Jag är övertygad om att detta sammantaget kommer att visa goda resultat under 2010.

Det är glädjande att även media har uppmärksammat vår verksamhet i en betydligt mer positiv dager än tidi-gare. När vi tittar på det som har skrivits om oss under året, så är nu de positiva artiklarna i övervikt. Något vi inte varit bortskämda med de senaste åren.

Den fjärrvärmeutredning som regeringen tillsatte 2009 har nu påbörjat sitt arbete. Vi har aktivt drivit på för att utredningen ska komma till stånd eftersom tidigare utredningar inte belyst frågan om konkurrens i fjärr-värmenäten tillräckligt. Utredaren Peter Nygårds räk-nar med att lägga fram sitt förslag i december 2010.

I dagsläget möter vi skarp konkurrens från andra uppvärmningsalternativ, framförallt värmepumpar. Effektiv konkurrens om kunderna i fjärrvärmenätet förutsätter ett nationellt regelverk som skapar likvär-diga förutsättningar för alla aktörer. Dessutom är det viktigt att regelverket får en utformning som möjliggör fortsatta utbyggnad av fjärrvärme och kraftvärme. Sist men inte minst är det viktigt att resultatet blir bra för våra kunder.

2010 kommer att bli ett spännande år. Under året är Stockholm Europas miljöhuvudstad och vi har redan noterat ett ökat intresse för vår verksamhet från många europeiska politiker på olika nivåer. Under året kommer närmare 76 000 gaskunder gå över till naturgas. Bytet till naturgas ger oss större möjlighet att bygga ut produktionen av ny klimatvänlig biogas i Stockholm. 2010 kommer vi även att inviga vårt nya fjärrkylalager i Hornsberg. Med det nya kylalagret på plats kan vi ansluta fler fjärrkylakunder och på det sättet minska utsläppen från nedkylning i Stockholm. Men det mest spännande är att vi nu kommer arbeta vidare med våra investeringar i ny basproduktion i Stockholm.

Anders Egelrud VD

4

ÄgarförhållandenAB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad ägs till 90,1 procent av Fortum Power and Heat AB och 9,9 procent av Stockholms stad. Fortum Power and Heat AB ingår i den finska börsnoterade energikoncer-nen Fortum Oyj. Stockholms stad har preferensaktier i AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad som ger ett lika ekonomiskt intresse som Fortum Power and Heat AB och teckningsoptioner vilka vid utövandet resulterar i ett lika ägande som Fortum Power and Heat AB. Ägarna har ett konsortialavtal som reglerar ägande och förvaltning av koncernen.

Förändringar i koncernenUnder året har aktierna i dotterbolagen Hällefors Värme AB, Arvika Fjärrvärme AB och Säffle fjärrvärme AB sålts internt till det helägda dotterbolaget Fortum Värme Alpha AB. Intressebolaget Laxå Värme AB har under året sålts externt.

VerksamhetenKoncernen AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad producerar och levererar miljöanpas-sad fjärrvärme, fjärrkyla, el och gas till företag och privatpersoner i Sverige.

Moderföretagets verksamhet består i att äga aktier i det operativa bolaget AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad samt svara för koncerngemensamma finansieringslösningar.

Koncernens nyförsäljning minskade under år 2009 jämfört med tidigare års toppnoteringar. Minskningen beror till stor del på den rådande lågkonjunkturen som har påverkat flera av bolagets kunder negativt och därmed inneburit en minskad volym av byggprojekt och andra investeringar. Nyförsäljningen ligger dock fortfarande på en nivå som ger ett betydande investe-ringsbehov för att utöka distributionen.

Rörelseresultatet för koncernen uppgick till 1 478 mkr, vilket understiger år 2008 med 96 mkr. Försäljningen ökade med 829 GWh till 11 885 GWh jämfört med fö-regående år. Nyförsäljningen under 2009 var 128 (376) GWh fjärrvärme samt 26 (60) GWh fjärrkyla.

Räntenettot i koncernen försämrades med 130 mkr samtidigt som nettolåneskulden minskade med 188 mkr och uppgår till 10 501 mkr

Antalet anställda i koncernen vid utgången av år 2009 uppgick till 568 (595) personer.

InvesteringarFortum Värme Holding koncernen investerar årli-gen i utveckling för effektivare produktion, drift och distribution för att klara ständigt ökade miljökrav. Investeringarna i koncernen uppgick till 1 226 (1 409) mkr och 0 (0) moderföretaget. Ett nytt kylalager i Hornsberg och en anläggning för rökgaskondensering på Värtaverket tillhör de enskilt största investeringarna som togs i drift under året.

Information om risker och osäkerhetsfaktorerAtt vara en aktör i fjärrvärme-, fjärrkyla- och gasverk-samhet utsätter verksamheten för olika typer av risker finansiella, operativa och strategiska. De finansiella riskerna är relaterade till prisförändringar på el och bränslen i relation till det pris som koncernens produk-ter betingar på marknaden. Att äga och driva anlägg-ningar för kraft-och värmeproduktion samt tillhörande distributionsnät utsätter koncernen för operativa risker, främst avser dessa olika typer av produktions-störningar. Förändringar i skatte- och styrmedels-system har en stor inverkan på verksamheten - både avseende produktens värde såväl som lönsamheten i genomförda investeringar.

Finansiell ställning KoncernenEget kapital uppgick till 6 071 (5 725) mkr vid årets utgång och soliditeten till 25,4 (24,4) procent. Skuld-sättningsgraden uppgick till 1,7 (1,8) ggr.

Moderföretaget Eget kapital uppgick till 2 716 (2 523) mkr vid årets utgång och soliditeten till 17,2 (16,1) procent. Skuld-sättningsgraden uppgick till 4,0 (4,3) ggr.

Förv

altn

ings

berä

ttel

se

5

Miljöinformation Fortum Värme Holding koncernen bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalkens 9:de respektive 11:e kapitel. Verk-samhetens miljöpåverkan består främst av utsläpp till luft och vatten, samt genom utvinning och transport av bränslen för energiproduktionen. Utmaningen är att utveckla energiproduktionen med både lokalt och globalt ansvarstagande.

Att ta till vara energi som annars går förlorad och energieffektivitet i alla led är vägledande för Fortums utvecklingsplaner. Andelen förnybar och återvunnen energi uppgick 2009 till 76 procent. Under året fat-tades beslut om utvecklingsplan för basproduktionen i Stockholmsregionen fram till år 2020. Planen innebär fortsatta satsningar för att fasa ut fossila bränslen och kraftvärme för ökad elproduktion.

Det bedrivs ett flertal utvecklingsprojekt för att öka effektiviteten och minska klimatpåverkan. Exempel på detta är miljötillstånd till Värtaverket för ökad bio-bränsleanvändning (blev klart 2008-09-03, överklagat till Högsta domstolen), miljöansökan för Vilundaverket för biobränslen, utveckling av Bristaverket med för-bränning av avfallsbaserat bränsle där ett tillstånds-ärende nu pågår.

Inom ramen för dotterbolaget Stockholm Gas AB bedrivs projekt för ökad tillgång till biogas och tillförsel av flytande naturgas.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång1 januari 2010 förvärvades genom inkråm verksam-heten i Fortum Service Öst AB. Fortum Service Öst AB har tidigare levererat underhållstjänster till bolagets anläggningar vilket framöver kommer att bedrivas i egen regi.

Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Bolagets utveckling för att skapa en ny uthållig energiförsörjning leder till fortsatta investeringar i förnyelsebar energiproduktion och distribution. Detta är nödvändigt för att fortsättningsvis kunna erbjuda miljöinriktade och ekonomiskt hållbara energilösningar

till kunder. Nästa stora planerade investeringar är kraftvärmeverk vid Bristaverket i Sigtuna och ökad användning av biobränslen i befintliga anläggningar samt uppförandet av ett nytt biobränsleeldat kraft-värmeverk vid Värtaverket.

Förslag till disposition beträffande moderföretagets vinstStyrelsen föreslår att till förfogande stående vinst-medel jämte årets resultat i moderföretaget, kronor 1 715 151 484, disponeras enligt följande:

Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen Utdelning till aktieägarna har - under förutsättning av årsstämmans godkännande - lämnats med 400 000 000 kronor. Utdelningen kommer att utbetalas under 2010.

Den föreslagna värdeöverföringen i form av utdelning reducerar bolagets soliditet till 15,0 procent. Solidi-teten är, mot bakgrund av att bolagets verksamhet fortsatt bedrivs, betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryg-gande nivå.

Styrelsens uppfattning är att den föreslagna värde-överföringen i form av utdelning ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 § 2-3 st (försiktighetsregeln).

Vad beträffar koncernens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser med tillhörande boksluts-kommentarer.

Utdelning: 400 000 000

Balanseras i ny räkning 1 315 151 484

Summa 1 715 151 484

2009 2008 Förändring

Värmeintäkter 5 713 5 269 444

Kylaintäkter 189 169 20

Gasintäkter 204 221 -17

Elintäkter 1 113 920 193

Övriga intäkter 374 420 -46

Summa intäkter 7 593 6 999 594

Kraft- och bränslekostnader -3 427 -2 714 -713

Övriga kostnader -1 281 -1 302 21

Personalkostnader -453 -494 41

Avskrivningar -954 -916 -38

Rörelseresultat 1 478 1 573 -95

Finansnetto -431 -558 127

Resultat efter finansnetto 1 047 1 015 32

Skatt på årets resultat -292 -51 -241

Minoritetens andel -9 -6 -3

Årets resultat 746 958 -212

Tillgångar 2009-12-31 2008-12-31 Förändring

Immateriella anläggningstillgångar 32 26 6

Utsläppsrätter 131 124 7

Byggnader, mark och tunnlar 4 329 4 250 79

Maskiner och andra tekniska anläggningar 14 710 14 572 138

Inventarier, verktyg och installationer 118 91 27

Övriga materiella anläggningstillgångar 1 268 1 255 14

Finansiella anläggningstillgångar 98 102 -4

Råvaror och förnödenheter 1 168 1 039 129

Kundfordringar 716 826 -110

Övriga omsättningstillgångar 1 323 1 177 146

Summa tillgångar 23 893 23 462 431

Eget kapital och skulder

Eget kapital 6 071 5 725 346

Minoritetsintresse 57 51 6

Avsättningar 3 530 3 737 -207

Långfristiga skulder 10 104 8 262 1 842

Kortfristiga skulder 4 131 5 687 -1 556

Summa eget kapital och skulder 23 893 23 462 431

6

Konc

erne

ns r

esul

tatr

äkni

ng i

sam

man

drag

Konc

erne

ns b

alan

sräk

ning

i sa

mm

andr

ag(MSEK)

7

2009-01-01-2009-12-31 2008-01-01-2008-12-31

Den löpande verksamheten

Resultatet efter finansiella poster 1 047 1 015

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m.m. 861 525

1 908 1 540

Betald skatt -55 -10

Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

1 854 1 530

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökningar(-) Minskningar(+) av varulager -129 -58

Ökningar (-) Minskningar (+) av rörelsefodringar -208 -124

Ökning(+) Minskning(-) av rörelseskulder -22 226

Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 496 1 574

Investeringsverksamheten

Förvärv av dotterbolag - -3

Avyttring av dotterbolag - 1

Förvärv av immatriella och materiella anläggningstillgångar -1 226 -1 409

Avyttringar av materiella anläggningstillgångar 66 148

Ökning/minskning av finansiella anläggningstillgångar 3 -8

Kassaflöde från investeringsverksamhet -1 157 -1 271

Finansieringsverksamhet

Upptagna lån 570 500

Amortering av lån -735 -280

Utbetald utdelning -403 -400

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -568 -180

Årets kassaflöde -230 123

Likvida medel vid årets början 6 3

Förändring koncernkonto 253 -120

Likvida medel vid årets slut 29 6

(MSEK)Ka

ssafl

ödes

anal

ys -

konc

erne

n

8

Bränslemix totalt

Bränslemix Fjärrvärme

Bränslemix Fjärrkyla

Bränslemix El

24,4

12,5

8,29,614,7

10,7

0,2 4,415,3

22

13,4

8,59

20,3

13,1

0,34,2

9,1

5229

19

30,7

10,3

7,5114,2

5,1

31,2

Allokering alternativproduktion (GHG)

Allokering alternativproduktion (GHG)

78 % förnybart/återvunnet




Milj

öåre

t 200

9Under året kopplades fastigheter motsvarande 236 GWh in till fjärrvärmenäten. Det innebär en årlig minskning av de globala utsläppen av koldioxid om cirka 80 000 ton.

Andelen förnybara eller återvunna bränslen för värmeproduktion var fortsatt hög och uppgick till 78 procent. Användningen av fossila bränslen utgörs i huvudsak av kol för kraftvärmeproduktion i Värtaverket i Stockholm. Utsläppen av koldioxid ökade 2009 beroende på ökad användning av fossil eldningsolja. Trots att utsläppet ökade med cirka 150 000 ton blev utsläppen av CO2 globalt räknat per kWh värme i stort sett oförändrade, dels genom ett ökat mottryck vilket gav ett högre elnetto om 190 GWh och dels eftersom produktionen av värme ökade med cirka 400 GWh (motsvarar cirka 4 procent). I vår kundunder-sökning (NKI) höjdes resultatet för hur företagets miljöarbete upplevs något mot föregående år.

En ny värmeprodukt, klimatneutral fjärrvärme, lanserades under år 2009. Ramavtal med erbjudande om Klimatneutral fjärrvärme och bidrag till energi-effektivisering som medlemmar kan ansluta sig till har tecknats med HSB Stockholm och Fastighetsägarna Stockholm. Avtal finns tecknade för ca 100 fastigheter vid årets slut, motsvarande ca 35 GWh volym för Klimatneutral fjärrvärme för år 2009. Utsläpp motsvarande totalt 3003 ton växthusgaser kompenseras således för dessa kunders räkning genom inköp och annullering av reduktionsenheter från CDM-projekt utanför den egna verksamheten.

Produktion, GWh 2006 2007 2008 2009Elektricitet 1 698 1 653 1 597 1 806Värme och ånga 9 376 9 193 9 269 9 673Stadsgas 398 326 264 223Fjärrkyla 415 381 393 452

Utsläpp, tonKoldioxid 958 712 936 227 889 300 1 037 137Kväveodixer 1 468 1 303 1 479 1 490Svaveloxider 429 232 245 377Partiklar 62 52 58 67

Minskade nettoutsläppJämfört med 1990 minskar vi Sveriges och norra Europas samlade netto-utsläpp (länder som ingår i ett gemensamt elproduktionssystem) av koldioxid med cirka 1,1 miljoner ton per år.

Våra

brä

nsle

n i p

roce

nt

9

* Inkluderar kommunerna Lidingö, Nacka, Sigtuna, Stockholm, Täby, Upplands-Väsby** Fortum Värme Nynäshamn AB ingår inte i AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad, men är den del av Heat Scandinavia.

Kris

tineh

amn

ingå

r in

te i

denn

a sa

mm

anst

älln

ing

då v

i int

e ha

r eg

na k

unde

r på

ort

en.

16

16

99

22

14

0,2 311

84

38

5 10

66

9

312

91

4 5

86

37

2 2

80

5

15

96

4

72

14

311

2

98

28

49

14

9

Biobränsle

BiooljaReturbränsle/spillkyla fjärrvärmeproduktion Avfallsbränsle

Värme/kyla ur avlopps- och sjövatten och industriell spillvärme El

Stadsgas Fossilolja Kol

Våra förnybara/återvunna bränslen:

Våra icke förnybara bränslen:

73

13

104

Stockholm*Hällefors Nynäshamn**

Arvika Avesta

Ljusnarsberg

HoforsGrums

Säffle

Hudiksvall

Torsby

Loka

la b

räns

lem

ixar

200

9 i p

roce

nt

Kommun Koldioxid gram/MWh

Kväveoxid gram/ MWh

Svaveloxid gram/MWh

Partiklargram/MWh

Andel förnybart/återvunnet

Storstockholm* 71 904 112 35 3 77 %

Arvika 24 598 235 112 3 90 %

Avesta 105 751 175 84 3 87 %

Grums 15 384 16 11 0 93 %

Hofors 23 268 125 34 24 90 %

Hudiksvall 10 019 270 37 23 96 %

Hällefors 49 491 393 149 22 85 %

Ljusnarsberg 23 792 246 57 139 96 %

Nynäshamn** 66 300 227 45 24 81 %

Säffle 32 095 156 41 38 88 %

Torsby 6 070 254 4 19 98 %

För att räkna ut vilken klimatpåverkan din användning av fjärrvärme har gett rekommenderar vi att du använder dig av vår miljökalkylator på www.fortum.se/klimatfordelar

I december 2009 kunde en strategi för fortsatt hållbar och lön-sam utveckling av produktionssystemet läggas fast. Det är en kraftsamling av sällan skådat slag som nu inleds, och som ska föra verksamheten mot visionen om en klimatneutral produk-tion senast vid år 2030. Redan vid år 2015 kan den redan låga användningen av fossila bränslen ha halverats jämfört med idag, något som signifikant kommer att bidra till att Stock-holms stads ambitiösa klimatpolitiska målsättningar uppnås. År 2020 kommer Stockholm vara en kolsänka för Europa med 600 000 ton koldioxid per år. Det vill säga vår verksamhet kommer inte bidrar till ökade koldioxidutsläpp utan istället bidrar till en total minskning av utsläppen.

Redan under år 2009 påbörjades projekt för att genomföra denna strategi. Snart sagt varje produktionsanläggning i Stockholmsområdet omfattas nu av konkreta projekt eller förstudier som syftar till att öka produktionen av kraftvärme med återvunna eller förnybara bränslen. En ansökan om miljö-tillstånd för en ny avfallsdriven anläggning i Brista har lämnats in. En ansökan om miljötillstånd för en ny eller modifierad anläggning för kraftvärme med biobränslen och returbränslen i Hässelby kommer att lämnas in i början av 2010. I Värtaver-ket pågår intensivt arbete för att öka andelen biobränslen i produktionsmixen, på kort sikt genom inblandning i befintligt kolkraftvärmeverk, och på lite längre sikt genom konverterade enheter och ny kraftvärme.

ResurshushållningMinskad förbrukning av primärenergi-råvara genom att:• Öka andelen effektiv kraftvärme- produktion för värmebehovet• Öka andelen energi från avfall och

spillvärme - energi som annars skulle gå förlorad

• Fortsatt engagemang för effektiv an-vändning av energi hos kunder

KlimateffektivitetMinska utsläppen av växthusgaser genom att:• Minska andelen fossila bränslen - halvera mängden kol till år 2015• Öka andelen förnybar el producerad i

klimateffektiv kraftvärme

FörnybarhetÖka andelen förnybar energi genom att:• Öka andelen förnybara bränslen i vår

produktion• Säkerställa att förnybara bränslen fram-

ställs på ett hållbart sätt.

10

Road

map

202

0

Vår

stra

tegi

för

att n

å hå

llbar

het

Mål Att vara den klimatbevarande energi-

leverantören.

Alla samhällen där Fortum Värme finns ska ha en uthållig energiförsörjning.

Vår planerade bränslemix i Stockholm år 2020. Alla bränslen är förnybara med undantag av kolet. Elen är delvis förnybar. Totalt sett kommer bränslemixen vara förnybar till över 90 procent.

KolBioolja

Pellets

FlisReturbränsle

Avfall

ElSpillvärme

11

- 600 000 tonCO2 /år

+ 600 000 tonCO2 /år

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Klimat-neutralt

VärtaverketNy rökgaskondensering på plats.

Värtaverket Ombyggnad av panna 2 till pellets.

Bristaverket Ny kraftvärmepanna. Bränsle: avfall.

Hässelbyverket Ny kraftvärmepanna. Bränsle: pellets.

Värtaverket 50 % inblandning av biobränsle i panna 6.

Värtaverket Ny kraftvärmepanna. Bränsle: flis.

Högdalenverket Ny kraftvärmepanna.

Bränsle: avfall.

Stockholm Nytt kraftvärmeverk.

Vår

plan

för

Stoc

khol

m 2

010-

2020

De närmaste tio åren kommer vi investera cirka 15 miljarder i ny kraftvärme i Stockholm. År 2020 kommer Stockholm vara en kolsänka för Europa med 600 000 ton koldioxid per år.

HuvudkontorAB Fortum Värme samägt med Stockholms stad115 77 StockholmBesöksadress: Lidingövägen 115Tfn: 08-671 70 00Fax: 08-671 82 82

KundserviceTelefon: 020 46 00 00 Fax: 08 671 77 51 E-post: [email protected] Adress: Kundservice VärmeAB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 115 77 STOCKHOLM Öppettider: Mån-tors: 8-16Fre: 8-15 Felanmälan: 020 44 11 00

www.fortum.se/fjarrvarme

Kont

aktu

ppgi

fter

Produkter: Företag: Privat: Totalt:

Gas 1 659 73 922 75 581

Fjärrvärme 7 263 4 144 15 551

varav Stockholm 6 419 1 676 8 095

varav övriga Sverige 844 2 468 3 312

Kyla 342 0 342

Samtliga produkter 9 264 78 066 87 330

Verksamhetskommuner:Arvika, Avesta, Grums, Hofors, Hudiksvall, Hällefors, Kristine-hamn, Lidingö, Ljusnarsberg, Nacka, Nynäshamn, Sigtuna, Stockholm, Säffle, Torsby, Täby och Upplands-Väsby

Ägande AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad ägs till 90,1 procent av Fortum Power and Heat AB och 9,9 procent av Stockholms stad. Stockholms stad har preferensaktier i AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad som ger ett lika ekonomiskt intresse som Fortum Power and Heat AB och teckningsoptioner vilka vid utövandet resulterar i ett lika ägande som Fortum Power and Heat AB.

StyrelseMagnus Tegborg (styrelseordförande), Stockholms stad (M)Per Langer (vice styrelseordförande), Fortum Gunnel Färm, Stockholms Stad (S)Madeleine Raukas, Stockholms stad (M)Jan Valeskog, Stockholms stad (S)Susanne Jonsson; Fortum Timo Karttinen, FortumTomas Wall, Fortum Anders Marklund (arbetstagarrepresentant) Lars Åström (arbetstagarrepresentant)

SuppleanterJan Persson (arbetstagarrepresentant)Leif Wiklund (arbetstagarrepresentant) Management TeamAnders Egelrud, VD AB Fortum Värme samägt med Stockholms stadJens Bjöörn, Communication & SustainabilityPeter Mörke, MarketsLeif Evaldsson, Asset ManagementMichael Gisslén, Production & DistributionJohanna Eriksson, HRKerstin Levin, Business ControlShamsher Khan, Production Optimisation & Fuel ManagementStefan Patrikson, Investment Analysis & Regulatory Framework

Vi är en Reko fjärrvärmeleverantör. Det betyder att vi lever upp till högt ställda krav på öppenhet, jämförbarhet och förtroende.

AB Fortum Värme samägt med Stockholms stadFortum Värme producerar miljöanpassad fjärrvärme, fjärr-kyla och el. Bolaget har starkt bidragit till att Stockholm har utsetts till European Green Capital 2010 av EU. Företaget har 568 anställda, omsätter 7,4 miljarder kronor och har 11 750 miljömedvetna fjärrvärme- och fjärrkylakunder i 17 kommuner i Sverige. Företaget är den svenska delen av Heat Scandinavia som omfattar Fortums fjärrvärmeverksamhet i Norge och Sverige.

ProduktionsmixVår totala pro-duktionsmix är förnybar till 76 procent. FV

K 10

0324

Produktion totalt (GWh):Värme 9 673Fjärrkyla 452Stadsgas 223El 1 806

Documents

Inblick 2009