Karlstads Universitet 2013-05-28

Avdelningen för nationalekonomi

Globalisering och utveckling – Ekonomisk landanalys

- Honduras

Linn Kisberg 911113-1281

Sofia Zisimopoulou 920219-2184

Evalill Runemyr 930418-0103

NEGA 07

Läsåret 2012/2013

Innehållsförteckning

Inledning................................................................................................................................................2

Syfte.......................................................................................................................................................3

Metod.....................................................................................................................................................3

Sammanfattning.....................................................................................................................................3

Bakgrund................................................................................................................................................5

Internationell handel..............................................................................................................................6

Export/Import....................................................................................................................................6

BNP.....................................................................................................................................................8

Kriminalitet/korruption........................................................................................................................10

Social situation.....................................................................................................................................13

Globalisering och bistånd.....................................................................................................................14

Bistånd..............................................................................................................................................14

Globalisering.....................................................................................................................................15

Analys...................................................................................................................................................17

Litteraturlista........................................................................................................................................19

2

Inledning

Vi har blivit tilldelade landet Honduras för att undersöka faktorer till varför ett land är rikt

alternativt fattigt. Vid tilldelningen var vår kunskap om landet i fråga näst intill obefintlig, vi

fick dock snabbt en inblick i de rådande förhållandena i landet, och såg att det är ett land i oro

både gällande de politiska och ekonomiska situationerna. Vårt mål med arbetet är att dels få

svar på de frågeställningar vi har, samt bredda vår egen kunskap om landet i fråga för att på så

sätt få en bättre kunskap om olika länder och kulturer.

Syfte

Vårt syfte ligger främst i att besvara frågan om vårt tilldelade lands ekonomiska situation, och

de faktorer som har skapat den samma. Eftersom detta är en så pass bred fråga har vi valt att

lägga fokus på de områden som vi har sett kan ha en stor betydelse för landets ekonomiska

situation. De områden vi har valt att fokusera på är kriminalitet och korruption, sociala

situationer samt en globaliserings- och biståndsaspekt. Dessa områden är avgörande för

Honduras ekonomiska möjligheter samt anledningen till varför landet inte utvecklats till att

klassas som ett industriland. Vårt syfte är därför att undersöka dessa områden närmre och på

så vis kunna avgöra hur eller varför de har eller inte har bidragit till landets utveckling.

Frågeställning

Hur påverkar kriminalitet, korruption, sociala situationer samt globalisering och bistånd

Honduras ekonomi?

Metod

För att kunna besvara vår frågeställning har vi valt att inleda arbetet med en beskrivning om

hur det ekonomiska läget ser ut i Honduras och hur det har utvecklats de senaste åren

tillsammans med en politisk bakgrund för att kunna besvara vår frågeställning. För att få en

inblick i Honduras ekonomi valde vi att använda oss av säkra och uppdaterade internetkällor

samt kunskaper från kursen Nationalekonomi 30 hp som vi fått från föreläsningar och

kurslitteratur.

3

Sammanfattning

Honduras är en utav de fattigaste staterna i Latinamerika där två tredjedelar av landets

befolkning lever i fattigdom, och hälften av dessa i extrem fattigdom. Trots att landet har

förhållandevis stora naturresurser är det bara de med tillräckligt hög levnadsstandard som kan

utnyttja detta. För att få en drägligare tillvaro emigrerar många honduraner till USA för att

arbeta, och detta har kommit att bli en stor del av landets totala inkomst.

Korruption och kriminalitet har blivit ett stort problem och landet har den högsta

mordfrekvensen i världen. Arbetslösheten är hög och den sociala oron bland befolkningen är

stor. Det råder stora ekonomiska skillnader och utbildningsnivån är bristfällig.

USA är Honduras största handelspartner och USA har bidragit ekonomiskt politiskt och

militärt till hur landet formats. De bistånd som givits till Honduras har inte gett något synligt

resultat vilket tillsammans med andra faktorer har lett till att landet inte hängt med i den

globala utvecklingen och därmed inte heller utvecklats ekonomiskt.

4

Bakgrund

Det officiella namnet för Honduras är Republiken Honduras som ligger i mitten av

Centralamerika och är ungefär en fjärdedel så stort som Sverige.1 Honduras är en republik

med 8.2 miljoner invånare och den nuvarande presidenten heter Porfirio Lobo Sosa, han är

även landets regeringschef. Den aktuella valutan i Honduras är Lempira vilken förkortas

HNL.

Honduras har en historia av att ha varit ett korrupt land lett av diktatorer och militärer. År

1932 rådde en svår tid av hård diktatur, då General Tiburcio Carías Andino kom till makten

med hjälp av stöd från bl.a. USA.2 USA har ända sedan 1800-talet spelat en viktig roll för

Honduras då de har hjälpt till både politiskt, militärt och ekonomiskt. Han blev dock tvungen

att avgå år 1948 då motståndsgörelser växt sig starka. Efter denna tid har Honduras varit styrt

av militärdiktaturer ända in på 80- talet. År 2009 inleddes en statskupp då den dåvarande

presidenten Manuel Zelaya avsattes med hjälp av beväpnad militär. Statskuppen fördömdes

av bl.a. Organization of American States. Som en direkt följd av detta bojkottade

grannländerna sina utbyten och sin handel med Honduras, och även turismen som står för en

stol del av inkomsterna minskade drastiskt.3 Den förre presidentens styre ledde till att 1 http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/Lander/Nordamerika/Honduras?p=12 http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/Lander/Nordamerika/Honduras?p=1 3 http://www.latinbusinesschronicle.com/app/article.aspx?id=3861

5

relationen till USA försämrades då man började närma sig de socialistiska länderna Kuba och

Venezuela. USA stöttade dock inte statskuppen, utan stora delar av USA:s civila och militära

bistånd till landet frystes och kuppmakarnas visum till USA drogs in. Efter president Lobos

tillträde i början av 2010 inleddes en normalisering av relationerna till USA. Nu mera är

relationerna mellan grannländerna stabila, och man har ingått flera handelsavtal med länderna

i regionen. På grund av statskuppen var det många länder som sade upp kontakten med

Honduras, men efter att den nye presidenten Porfirio Lobo Sosas tillträdde stabiliserades läget

återigen. Trots att Honduras numera är en republik med en vald president så är landet

fortfarande präglat av korruption.

År 1998 drabbades Honduras av orkanen Mitch som skapade stor förödelse, och ca 6000

människor miste sina liv. En följd av orkanen var cirka 2 miljarder dollar i skador vilket

utgjorde ca 95% av BNP 1998 (!!!???), efter detta har Honduras ekonomi sakta återställts.4

Honduras är ett av de fattigaste länderna i Centralamerika och lider av hög arbetslöshet,

korruption och stora inkomstklyftor. Den officiella arbetslöshetssiffran ligger på ca 5.1% 5

och den största delen av arbetskraften är inom jordbruket.

Internationell handel

Export/Import

Honduras är en utav de fattigaste staterna i Centralamerika och anges vara upphovet till

begreppet ”bananrepublik”, vilket innebär att en stat är beroende av en enda exportvara. I

Honduras fall är det just bananer och kaffe som är de stora exportkällorna, och var länge helt

dominerande. Landet har dock en del naturresurser, där ved och träkol är de viktigaste

energikällorna, men liksom i andra utvecklingsländer är det bara de som redan har en högre

levnadsstandard som kan ta tillvara på och gynnas av dessa. Detta har genom historien lett till

att nästan två tredjedelar av landets befolkning lever i fattigdom, och hälften av dessa i extrem

fattigdom. Många honduraner emigrerar därför för att arbeta utomlands och på så vis kunna

försörja sig. Det är vanligt att människor flyttar från Honduras till framför allt USA för att

jobba, och därifrån skickar de pengar hem till familjen som lever kvar inom Honduras

gränser. Detta har kommit att bli en stor del av landets totala inkomst.6 Penningförsändelser

från honduraner bosatta i utlandet, s.k. remitteringar, utgör cirka 15 procent av BNP.7

4 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ho.html 5 http://www.heritage.org/index/country/honduras 6 http://ifg.org/analysis/globalization/Honduras2.htm 7 http://www.regeringen.se/sb/d/2580/a/13962

6

På 90-talet växte dock produktionen och numera är utlandsägda sammansättningsfabriker, så

kallade maquilas, i skattefria zoner den enskilt största exportsektorn.8 I dessa fabriker

produceras bland annat kläder som senare säljs till USA- som är landets viktigaste och största

handelspartner.

Honduras största import kommer från USA och utgör 46 % av den totala importen. Andra länder landet importerar ifrån är Guatemala, Mexiko, El Salvador, Kina och Costa Rica, dessa länder utgör den resterande delen av Honduras import (2011). Varor som främst importeras är maskiner och transportutrustning, industriella råvaror, kemiska produkter och livsmedel.9 Den största delen av Honduras export går till USA som är Honduras viktigaste handelspartner, exporten till USA utgör 33.1 %. Andra länder som importerar varor från Honduras är Tyskland, El Salvador, Belgien och Guatemala.10

År 2012 låg bytesbalansunderskottet på – 1,661 miljarder dollar, detta är en försämring från

2011 då underskottet låg på -1,503 miljarder dollar.11 Ett bytesbalansunderskott för landet

innebär att landets import överstiger dess export. Om vi ser till den ekonomiska historien kan

vi skåda att merkantilisterna endast såg till bytesbalansen och vare sig man hade ett överskott

eller ett underskott så kunde bytesbalansen avgöra hur landets ekonomi såg ut. Bytesbalansen

är idag av mindre värde då man bör ta hänsyn till fler aspekter när man ser över ett lands

ekonomi. Även om vi ser att bytesbalansunderskottet har växt sen 2011 så behöver inte detta

vara något negativt utifrån ett ekonomiskt perspektiv, det kan till och med vara positivt för

landet eftersom att pengar kan ha använts till investeringar som eventuellt kan ge avkastning i

framtiden. Dels genom att investera i nya företag som skapar jobbtillfällen och dels genom att

förbättra infrastrukturen och teknologin som i framtiden kan öka produktiviteten och på så vis

öka avkastningen.

Honduras har som tidigare nämnts styrts av diktatorer och militärer under många år, detta har

lett till maktmissbruk och korruption vilket gjort att ekonomin och den ekonomiska friheten

fått lida. Honduras ekonomiska frihet ligger på 58.4 poäng vilket gör att Honduras hamnar på

plats 96 (2013) på listan bland de friaste ekonomierna, denna siffra är en försämring med 0.4

8 http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/Lander/Nordamerika/Honduras/Ekonomi 9 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ho.html10 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ho.html11 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ho.html

7

procent jämfört med föregående år. Detta innebär att Honduras ligger under genomsnittet vad

gäller ekonomisk frihet. Frihandelsavtalet mellan Centralamerika, USA och den

Dominikanska Republiken samt andra frihandelsavtal har dock lett till modernisering och

liberalisering av Honduras handels- och investeringsregimer.12

Regeringen har även utvecklat så kallade ”charter cities” som är frihandels- och

investeringszoner. Detta för att stimulera ekonomin genom att det bland annat lockar

utländska investerare, det krävs dock grövre institutionella reformer för att sporra den

ekonomiska tillväxten ytterligare. Korruption finns fortfarande kvar, vilket urholkar

rättssystemen som är svaga och sårbara för politisk påverkan.13 Korruption och svaga

rättssystem hämmar utländska investeringar, vilket i sin tur stoppar den ekonomiska tillväxten

i landet.

2013 Index Of Economic Freedom:

12 http://www.heritage.org/index/country/honduras 13 http://www.heritage.org/index/country/honduras

8

BNP

Honduras BNP har ökat från år 2010, då var landets BNP 35.01 miljarder US dollar, 2011

hade landets BNP ökat till 36.28 miljarder dollar och 2012 har Honduras BNP ökat till 37.67

miljarder dollar. Jämfört med världens andra länder så hamnar Honduras på plats 106 på listan

som visar länders totala BNP. Sverige ligger på plats 35 med ett BNP på 395,8 miljarder

dollar (2012),14 en ganska stor skillnad i jämförelse med Honduras.

Landets reala BNP har under de senaste tre åren ökat, år 2010 hade den ökat med 2.8 %, år

2011 var ökningen uppe i 3.6 % och år 2012 har det ökat ytterligare med 3.8 %. Siffrorna på

den reala tillväxten av BNP visar att det är en pågående ökning av tillväxten. Även BNP per

capita har ökat, år 2010 var BNP per capita i Honduras 4,400 US dollar, år 2011 4,500 dollar

och år 2012 hade de ökat till 4,600 dollar. Trots detta så finns det fortfarande stora

inkomstklyftor. Detta är en av nackdelarna när man talar om BNP begreppet, det tar inte

hänsyn till att det kan finnas ett stort folktal med en liten inkomst och ett litet folktal med

obegränsade tillgångar. Detta kan ge en felaktig syn på BNP per capitabegreppet då de inte

visar hur stor del av befolkningen som har hur stor del av BNP. Över hälften av Honduras

befolkning lever i fattigdom.

Honduras skulder har de senaste åren ökat, statsskulden har ökat med 1,6 % mellan år 2011

och 2012, från 32,9 % av BNP till 34,5 %. År 2011 var utlandsskulden 4,564 miljarder dollar

och år 2012 var utlandsskulden uppe i 4,488 miljarder dollar. 2005 var landets

budgetunderskott -3.9 % av BNP. År 2005 blev Honduras godkänt av IMF (International

Monetary Fund- Internationella valutafonden) för skuldavskrivning. Detta innebar att man

skulle skära ned utlandsskulderna med en fjärdedel de närmaste 10 åren. Mellan år 2004 och

2008 halverades utlandsskulden med 3.5 miljarder dollar, från 5.8 miljarder dollar till 2.3

miljarder dollar.15 En stor skuld påverkar ett lands förtroende vad det gäller

återbetalningsförmåga och viljan att investera i landet försämras. En hög utlandsskuld kan

även medföra att långivarna begär politiskt inflytande över landet, och låntagarlandet förlorar

en del av politisk och ekonomisk självständighet. Detta kan medföra att Honduras hamnar allt

djupare i skuldfällan och det blir allt svårare att komma ur den. Vi kan se att ett alternativ till

att klara av en eventuell lågkonjunktur är att landet i fråga har ett överskott på BNP i en

14 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2001rank.html?countryName=Honduras&countryCode=ho&regionCode=cam&rank=106#ho 15 http://levalika.se/samhalle/om-honduras/ekonomi-honduras/

9

konjunkturcykel, detta kan hjälpa ett land att klara av en eventuell lågkonjunktur. Enligt

Keynesianismen kan en lågkonjunktur bekämpas genom ökade offentliga utgifter och ökade

investeringar. Detta kanske hade varit en möjlighet för Honduras.

Inflationen ligger på 6.8%.16 vilket är högt, en hög inflation innebär att den allmänna

prisnivån stiger och pengavärdet minskar. Detta påverkar bytesbalansen till det negativa då

prisnivån stiger på inhemska varor vilket leder till en minskad export. Inflation möjliggör att

personers sparande urholkas och det är negativt i helhet för ett lands ekonomi. Man har

minskat antalet dagar och förfaranden som krävs för att starta nya företag, dock så krävs det

att man har licenser, och dessa licenser kostar dubbelt så mycket som den genomsnittliga

årsinkomsten ligger på. Inflationen har dämpats men regeringen fortsätter att reglera priserna

på produkter och tjänster.

Kriminalitet/korruption

92 personer per 100 000 invånare mördades i Honduras under 2011 och därmed toppar de

listan över flest mord per invånare i världen.17 Sveriges jämförande statistik ligger på 1 person

per 100 000. Honduras drabbades 2009 av en statskupp då den folkvalde presidenten Manuel

Zelaya avsattes och fördes ut ur landet. Protester gentemot, och manifester till stöd för

regimen kom att bli ett faktum. Mänskliga rättigheter kom att förvärras kraftigt för

befolkningen. Landet är till en hög grad korruptionsdrabbat och domineras av ett fåtal

inflytelserika familjer. Honduras tidigare säkerhetsminister Afredo Landaverde var en öppen

kritiker av den hårt korruptdrabbade polisen.18 Landaverde har vid flertalet tillfällen uttalat sig

om den rådande korruptionen och uppmanade presidenten Porfirio Lobo att skapa en helt ny

poliskår. Landaverde mördades år 2012. Reportrar utan gränser rapporterar att Honduras är ett

av världens farligaste länder att vara journalist i, sedan 2009 har 25 journalister mördats.19

Ungefär hälften av allt kokain som kommer till USA passerar Honduras och det

drogrelaterade våldet har fått en kraftig ökning inom landet.

Korruption möjliggör att tilliten i ett land försvagas och tenderar till att demokratin urholkas

mer och mer.20 Korruptionen bidrar till att den ekonomiska tillväxten hämmas genom att

eventuella investeringsmöjligheter försvinner. Ett lands samlade bestånd av byggnader,

16 http://www.heritage.org/index/country/honduras 17 http://levalika.se/samhalle/kriminalitet/honduras-farligast-i-varlden/18 http://latinamerika.nu/radslan-for-valdsbrottsligheten-sprider-sig-i-honduras19 http://levalika.se/samhalle/kriminalitet/honduras-farligast-i-varlden/20 http://www.sida.se/Svenska/Om-oss/Sa-arbetar-vi/Vart-arbete-mot-korruption/

10

maskinutrustning och infrastruktur utgör kapitalstocken.21 En uppbyggnad av kapitalstocken

är en investering. En stor kapitalstock möjliggör en större produktion och även en ökad

konsumtion. Investeringar bidrar till att arbetstillfällen öppnas, och ett arbete leder till en ökad

disponibel inkomst som i sin tur resulterar i en höjd efterfråga. En ökning av efterfrågan leder

till ökade kvantiteter till lägre priser. Om investeringar omöjliggörs i detta fall av korruption,

går staten miste om arbetstillfällen och minskade disponibla inkomster och istället minskar

efterfrågekurvan och det produceras en minskad kvantitet till ett högre pris. Korruptionen

medför att tilliten hos befolkningen minskar och i detta fall kan man tänka sig att

befolkningen har en låg tilltro till landets olika institutioner mm.

Detta kan även ha en betydelse till att investeringarna inte nås upp till en optimal nivå, då

bristande tillit till politiker och företag förekommer och staten och privatpersonerna går

därmed miste om en eventuell ökad vinst. Misstron hos personer kan göra att finansiella

institutioner inte kommer igång, och därmed tas en investeringsmöjlighet bort. Att det inte

finns tillräckligt med kapital för att kunna utöka infrastrukturen och därmed öka

sysselsättningsgraden. Men även att privatpersoner kan gå miste om eventuella vinster via

obligationssparande och en ökad disponibel inkomst beroende på den rådande misstron

gentemot institutioner och att landet saknar äganderätter.

Kokaintransporterna till USA har givetvis många negativa effekter på staten. När

kokainflödena florerar genom landet ökar tillgängligheten av kokainet på Honduras gator, och

den diskvalificerade varan får ett större utrymme. Kokainet för med sig en rad olika

alternativkostnader som ter sig i negativa externa effekter för staten. De drogrelaterade

våldsbrotten som ökat betydligt för med sig en rad kostnader. Dels den sjukhusrelaterade

kostnaden men även en rättsprocesskostnad. Brukandet av droger av befolkningen leder även

den eventuellt till en medicinsk kostnad men även att folk livnär sig via försäljning, och

därmed går staten miste om ett eventuellt vitt jobb som skulle kunna innebära att staten

kasserar in pengar.

Hälsa och utbildning hamnar även vid sidan av och vi kan se hur korruption utgör ett

allvarligt utvecklingshinder. Istället för att prioritera utbildning finns risken att pengar flödar

ut i korruptionens bana istället för att främja utbildning. Pengarna hamnar istället hos de allra

rikaste i landet och inkomstklyftorna växer och växer. Detta medför att sociala klyftor växer

mer och mer och att missnöjet hos de allra fattigaste leder till att eventuella konflikter byggs

21 Hans Svanberg Grundläggande Makroekonomi S.8

11

upp och att det blir större sociala spänningar mellan invånarna. Att utbildningsnivån skjuts åt

sidan i ett korrupt område är ett stort utvecklingshinder då ett land är beroende av en

kunskapsrik befolkning. Genom kunskap kan du ta till vara på de naturtillgångar som är

tillgängliga och du kan lägga produktionen inom landet och därmed öppnas nya

arbetstillfällen upp som ger upphov till intäkter åt staten och en högre disponibel inkomst då

förädlingsvärdet kan stanna inom landet. Om sjukvården bortprioriteras kan landet komma att

bli av med arbetskraftig befolkning, som istället hade kunnat berika landet med sin

arbetsinkomst. Hälsoaspekten har en betydande faktor för att ett land ska komma ur

fattigdom, då det behövs en befolkning som till exempel är vaccinerad mot diverse

sjukdomar, annars kan sjukdomar spridas lättare och de negativa externa effekterna för

landets ekonomi är ett faktum.

Det rådande säkerhetsläget i Honduras är allvarligt då landet har en av de högsta

mordfrekvenserna i världen.22 Det förekommer frekventa våldsöverfall, rån och överfall mot

turister. Turister avråds inte ifrån att besöka landet men uppmanas heller inte till det. Den

rådande kriminaliteten begränsar ett turistande och därmed går staten miste om ännu en intäkt,

då geografiskt liknande länder som Honduras tycks ha en större turistfrekvens. Ett ökat

resande till och från landet kan leda till att landet öppnar upp sig för utländska investerare och

att ett kunskapsutbyte emellan de båda parterna kan bli ett alternativ.

Gängkriminaliteten i Honduras är utbredd,23 och en kriminell gängmedlem kostar staten en

enorm summa. För att ta ett exempel kan vi tänka oss en misshandel, om personen som blir

misshandlad får allvarliga skador och behöver hjälp varje dag i resten av sitt liv förstår vi att

det blir en samhällelig kostnad. Ett livslångt utanförskap för en enskild individ kan uppgå till

ungefär 10 miljoner kronor.24 Om vi ser till ett kriminellt gäng på 15 personer som är

verksamt under lika många år uppskattas ha en samhällelig kostnad på en halv miljard kronor.

En rad olika aspekter skapade en grund för den utbredda gängkriminaliteten i Honduras. Barn

föds inte in till en fattigdom utan en misär under föräldrar som har brist på utbildning och

dåliga vanor och lider av alkoholism.25 De sociala systemen är inte till nytta. Flertalet av de

ungdomar som ansluter sig till gängen är utan familj, då en vanlig företeelse är att föräldrar

utvandrar till länder som ger en större möjlighet till hopp om en bättre ekonomisk framtid.

22 http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Guatemala/Reseinformation/Reseinformation-Honduras/23 http://www.guardian.co.uk/world/2010/nov/13/honduras-maras-gangs-deaths-kids24 http://www.dn.se/ekonomi/skyhoga-kostnader-for-extremismen25 http://communities.washingtontimes.com/neighborhood/world-view/2013/mar/16/honduran-maras-gangs-human-marabuntas/

12

Social infrastruktur vad det gäller kvalité på institutioner och att investerare känner att ens

äganderätter är säkrade är en behövlig ståndpunkt för att ekonomisk tillväxt ska ta fart. Den

som investerar i landet ifråga ska kunna känna tillit till statsapparaten. Statsapparaten ska

bidra så att en person som investerar eller jobbar kan dra nytta av det. I Honduras kan vi se att

verkligheten är en annan, och att särintressen kan komma i vägen och väger tyngre än något

annat. Goda institutioner för med sig en välfungerande stat, men problemet ligger

huvudsakligen i hur ett land som Honduras som är såpass korruptpräglat skall kunna uppnå

goda och trovärdiga institutioner? De institutioner som råder har vuxit fram genom en politisk

komplicerad situation, institutionerna är ett resultat av landets historia. Detta medför en

problematik när dessa institutioner bör förändras och det är en långtgående process. Vissa

ekonomiska politiska beslut kan vara lättare att genomföra i realiteten som tas via centrala

beslut som räntor och skatter. Istället för att bistånd försvinner ut i personers särintressen kan

vi se att bistånd som går till att effektivisera skattesystem eller till att uppnå allt mer rättvisare

domstolar faktiskt kan vara av betydelse.

Social situation

Den sociala situationen både påverkas av och påverkar ett lands ekonomiska situation. Ett

fattigt land är sannolikt att generera fattiga invånare med låg utbildningsnivå samtidigt som

invånare med låg utbildningsnivå har svårt att delta för att lyfta landets ekonomi, detta blir ett

slags moment 22. Om vi ser till Honduras utbildningsstandard börjar barn i skolan vid sju års

ålder och den obligatoriska skolgången är på sex år och är avgiftsfri.26 Honduras har på papper

ett förhållandevis bra utbildningssystem men det är bristfälligt och kvalitén på

utbildningsnivån är låg. En stat med kunniga medborgare är ett måste för att ett land skall

kunna ta sig ur fattigdom. Medborgare med hög ”Know How” är av betydande faktor, då det

behövs när naturresurser utvinns och förädlas. Kunskapen är en vikig faktor för att den

tekniska utvecklingen ska kunna utvecklas. Vi vet att den tekniska innovationen är av

betydande karaktär när det gäller specialisering vid tillverkning, och för att kunna dra nytta av

stordriftfördelar.

Vi kan se att ett land som Sverige innehar ett högt individualistiskt tänkande och detta bidrar

till att den enskilda individen är beroende av sig själv och satsar på en utbildning för att

förverkliga sig själv och sin karriär. Behovet att tillhöra en grupp är inte lika påtagligt som vi

kan tänka oss att det är i Honduras med tanke på den höga gängtillhörigheten med tillhörande

26 http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/Honduras/Utbildning

13

kriminalitet. Bristande utbildnings, ungdoms, och social politik samt arbetslöshet och

splittrade familjer,27 är faktorer som gör att allt fler ungdomar dras in i gängsituationen och

dess tillhörande kriminalitet. Detta blir till ett stort socialt problem för Honduras och slussar

människor in i ett liv av kriminalitet som bidrar till att negativa externa effekter uppstår till

bekostnad av staten och landets chans att ta sig ur fattigdom minskar ytterligare.

Den allmänna, officiella arbetslösheten är 5,1 % men enligt rapporter låg den år 2009 på 60-

70 %, detta i samband med statskuppen och den globala finanskrisen.28 Här utgjorde svartjobb

en stor del, nästan hälften, av sysselsättningen av de arbetsföra. Dessa kriminella

verksamheter gör att statens inkomst minskar, och det kan till och med komma att kosta den

pengar i form av brottsbekämpning, fängelser, vård och ersättning till brottsoffer, mm. Enligt

CIA var år 2012 en tredjedel av befolkningen arbetslösa.29 Arbetslöshet för med sig en rad

olika negativa aspekter för en stat, ekonomiska som sociala. När vi ser till de ekonomiska går

staten miste om en eventuell konsumtion och möjligtvis ökade transfereringsavgifter. Vad det

gäller de sociala konsekvenserna som arbetslöshet för med sig kan vi se ett eventuellt

utanförskap som i sin tur kan leda till social ohälsa och en försämrad ekonomi.

Globalisering och bistånd

Bistånd

I samband med orkanen Mitch år 1998 där tusentals människor dog och en tredjedel av

landets kommunikationsnät helt slogs ut ökade alla typer av bistånd till Honduras kraftigt. 30 I

och med detta förbättrades landets relation med USA igen efter spänningarna angående

narkotikasmugglingen, då USA gav omfattande bistånd till återuppbyggnaden av landet samt

gav runt 75000 illegala honduranska immigranter tillfälliga arbetstillstånd. Dessa

arbetstillstånd har därefter i många fall förlängts, vilket gjort livet lättare för dessa människor

och också bidragit till att förbättra hela landets ekonomi då en femtedel av landets totala BNP

utgörs av pengar som skickas hem från utlandet. Efter orkanen ökade även bistånden från

svenskt håll, men detta har dock minskat betydligt sedan 2008.31 Honduras förhandlade med

EU om att ingå ett associeringsavtal, men detta samt EU’s diplomatiska relationer avbröts i

och med den honduranska statskuppen. Man frös även allt bistånd till landet på grund av den

27 http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/Honduras/Sociala-Forhallanden28 http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/Honduras/Arbetsmarknad29 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ho.html30 http://www.iadb.org/regions/re2/consultative_group/backgrounder2.htm 31 http://www.regeringen.se/sb/d/2580/a/13962

14

odemokratiska statskuppen.

Enligt Bo Sjö har inget land räddats ur fattigdom via bistånd, utan alla länder har reformerats

genom ekonomisk politisk handel. Biståndet har ingen verklig funktion, bistånd är ingen

välgörenhet och handlar inte om att åka till ett land för att bygga brunnar.32 Internationellt

utvecklingsarbete handlar om att länderna samarbetar med givarna för att redovisa sina behov

och prioriteringar. För att effektivisera bistånd går det att välja mellan olika typer av stöd som

har visat sig slagkraftiga. Ett generellt budgetstöd kan ges i form av att pengar skänks direkt

till statsbudgeten. Med ett sektorstöd kan pengar skänkas direkt till en sektor och departement.

En annan typ är programstöd där pengar skänks till ett program, i form av byggandet av fler

skolor eller utveckling av vattenförsörjning. Den rådande fattigdomen i Honduras är

framförallt knuten till den icke- monetära fattigdomen. Om vi ser det utifrån den monetära

aspekten kanske inte fattigdomen blir lika synlig. Dock är den icke-monetära ett lika

förödande problem för befolkningen. Trots att en sexårig grundskoleutbildning är obligatorisk

är kvalitén inte den bästa vilket har en negativ påverkan på befolkningen. En lägre

utbildningsnivå hänger samman med en mindre ekonomisk tillväxt, då inte befolkningen

innehar den kunskap som krävs för att kunna ta tillvara på naturresurser. Den tekniska

utvecklingen förblir densamma medan andra länder får ett försprång och blir ledande. Vad det

gäller den icke- monetära fattigdomen är den sociala levnaden orolig i Honduras. Till följd av

korrupta institutioner och ledare råder det ingen demokratisk levnadsstandard hos

befolkningen och folket känner ingen tilltro till systemet. Detta blir en misär för befolkningen

och detta problem kan kopplas ihop med den icke-monetära fattigdomen, som kommer att bli

ett av Honduras mest svårlösta problem i framtiden.

Globalisering

Honduras är sedan år 2000 medlem i NAFTA, North American Free Trade Association, ett

nordamerikanskt frihandelsavtal mellan Mexico, Kanada och USA som trädde i kraft 1994.

Honduras tillsammans med andra centralamerikanska länder och Dominikanska republiken

ingick med USA 2006 frihandelsavtalet DR-CAFTA, men detta har än så länge bara visat på

små resultat. Innan statskuppen 2009 ingick man år 2007 i ett venezuelansk-karibiskt

oljesamarbete kallat Petrocaribe, vilket innebär att Honduras betalar hälften av sin oljeimport

från Venezuela kontant, medan den andra hälften kan betalas av på kredit i upp till 25 år.33 32 http://www.student.kau.se/kurstorg/files/e/C10B99680c74518DB8vSFDFCD4CE/Effektivitet_KAU_Maj_2013.pdf33 http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/Honduras/Utrikeshandel

15

Man blev också under Zelayas styre medlemmar i den venezuelansk-kubanska

samarbetsorganisationen ALBA, som arbetar för att motverka USA s inflytande i

Latinamerika

Globaliseringens utspridning från 1950- talet och framåt har präglat världsmarknaden, och de

som hamnat utanför processen har inte haft en lika stor ekonomisk framgång. Globaliseringen

har medfört en rad positiva aspekter till de som har varit involverade. Vi kan se att allt mer

jämlika samhällen växer fram tack vare handelsutbyten vilket medför högre kvalité och

billigare varor. Honduras är sedan sekelskiftet medlem i NAFTA och detta frihandelsavtal

möjliggör att länder vinner på handel genom specialisering av komparativa fördelar.

Honduras mest exporterade varor är kaffe och banan tillsammans med de stora fabriker som

utgör en stor andel export till USA. Om vi tar en titt på exporten av bananer, är det av

betydande karaktär. Enligt David Ricardo kan länder vinna på internationell handel då landet

besitter en komparativ fördel av en vara. Då vi kan tänka oss att Honduras har en komparativ

fördel av denna vara, vore det bästa att landet specialiserar sig på produktionen av just denna

vara och sedan importerar varor och tjänster som inte kräver lika stor del av arbetskraften.

Ricardo valde att endast se till länder hur pass arbetskraftsrika de är och det var det enda som

kunde skilja länderna åt. Han betonade även att det kunde vara en kunskapsskillnad emellan

länder och det var detta han byggde teorin på.

HO- teorin visar på vikten av två produktionsfaktorer, arbete och kapital. De motsatte sig

även Ricardos teori om att länder kan vara olika utsedda med kunskap, Ho menade att

kunskap är en kollektiv vara som florerar fritt emellan länder. Dock är inte HO- teorin

komplett då vi kan se att multinationella företag besitter kunskaps fördelar. Med tanke på att

40 % av arbetskraften är verksam inom jordbrukssektorn kan vi anta att Honduras är relativt

arbetskraftintensiva gentemot kapitalrika länder. Därför borde de lägga sin produktion inom

de arbetskraftsintensiva varorna och låta de produkter som är kapitalrika lämnas åt länder som

har en större tillgång till kapital. Vad det gäller globaliseringens effekt på Honduras, tror vi att

landet endast har fått vara en liten del av den enorma processen. Vi kan inte se några likheter

med till exempel Det Kinesiska språnget och hur asiatiska länder utvecklats ekonomiskt.

Honduras ekonomiska tillväxt ökar med 0,2 % per år vilket tyder på en liten tillväxt. Om

istället Honduras hade varit en större del av globaliseringen kunde vi ha väntat oss en högre

tillväxt och en stabilare situation för befolkningen. På grund av den oroliga politiska situation

som har rått i landet har de isolerats och inte kunnat ta del av det internationella varuflödet.

16

Detta är det som har gjort att Honduras inte har den ekonomiska situation idag som de skulle

kunna ha haft om det funnits stabila institutioner.

Analys

Korruption möjliggör att de ledande inom landet sätter sitt egenintresse framför statens och

befolkningens bästa. Bistånd kommer inte fram till rätt ändamål utan pengarna försvinner på

vägen. Korruptionen i Honduras är utbredd och detta leder till att befolkningen får en minskad

tilltro till landets institutioner och rättssystem, och om inte säkrade äganderätter råder kommer

det leda till att investeringar omöjliggörs. Uteblivna investeringar hämmar ett lands

ekonomiska situation och om inte investeringar görs i tillräcklig mån inom landet kommer

detta påverka den tekniska innovationen, arbetslöshetssituationen och landets ekonomiska

framtid. Kriminaliteten i Honduras är förödande och för med sig en rad olika

alternativkostnader och negativa externa effekter för staten. Pengarna som läggs på

rättsprocesser och materiella skador samt personskador blir till en enorm kostnad för staten

som istället skulle kunnat användas till utbildning eller förbättrat statens infrastruktur som i

sin tur hade öppnat upp arbetstillfällen. Den utspridda gängkulturen gör att många personer

ansluter sig till ligorna och jobben ligger i anslutning inom gängen, detta medför att de vita

jobben minskar och att de svarta jobben ökar inom landet. Detta innebär en minskad

skatteintäkt till staten.

Den sociala situationen i Honduras både påverkas av och påverkar landets ekonomiska

situation. Ett fattigt land är sannolikt att generera fattiga invånare med låg utbildningsnivå

samtidigt som invånare med låg utbildningsnivå har svårt att delta i att lyfta landets ekonomi.

En hög utbildningsnivå hos landets medborgare medför att den inhemska arbetskraften kan

utvinna statens naturtillgångar och att förädlingsvärdet stannar inom landets gränser. En

kunskapsrik befolkning kan även innebära att den tekniska innovationen utvecklas och på så

vis att det blir en effektivare produktion som medför lägre styckkostnader, detta har vi inte

sett uppfyllas i Honduras. Bristande utbildnings, ungdoms, och social politik samt

17

arbetslöshet och splittrade familjer är ting som gör att den rådande gängkriminaliteten

kvarstår. Detta medför återigen negativa externa effekter för Honduras och detta är ytterligare

en orsak till varför Honduras inte kommer ur fattigdomen. Den höga rådande arbetslösheten i

landet är på bekostnad av landets ekonomi. Den ekonomiska situationen försämras genom

ökade transfereringsavgifter och minskade skatteintäkter. Även den sociala situationen för

landets medborgare blir sämre för de arbetslösa som i sin tur ter sig till en kostnad av staten.

Detta är betydande till varför inte Honduras fattigdom motarbetas mer än den gör.

För att bistånd skall kunna förbättra Honduras ekonomi gäller det att satsningar görs direkt i

form av budgetsstöd eller sektorsstöd, först då kan bistånd få en verklig funktion för landets

ekonomi. Den fattigdom som råder i Honduras, den monetära och den icke-monetära

fattigomen är ett problem för att landets ekonomi skall ta fart, och kommer bli ett problem i

framtiden för Honduras utveckling. Globaliseringsströmmen har inte nått landet i samma

utsträckning som i resterande delar av världen, och detta är ett hinder för landets ekonomi. För

att landets ekonomi skall kunna ta fart är ett alternativ att följa Ricardos fotspår, och att göra

en större specialisering på de varor de besitter en komparativ fördel i. För att förbättra den

ekonomiska situationen ytterligare kan Honduras följa HO- teorin och specialisera sig på de

produkter som är arbetskraftsrika. Biståndsbiten har inte den största effekten på Honduras

ekonomi, men desto viktigare blir därför globaliseringsprocessen där landet har mycket att

vinna, både vad det gäller den ekonomiska, politiska och sociala situationen för landet och

landets befolkning.

De tre valda områdena har olika betydelse för Honduras ekonomi, det vi kan se är att landet

präglas av bristfälliga ting som förhindrar att landets ekonomi skall ta fart. Landet innehar

många hinder som påverkar landets ekonomiska förutsättningar och som måste förbättras för

att landet ska ta sig ur den rådande fattigdomen som vi finner på många differerande plan

inom landet.

18

Litteraturlista

Kurslitteratur

Sjö, Bo. Biståndseffektivitet – En ganska trist historia. 2013.(Hämtad från http://www.student.kau.se/kurstorg/files/e/C10B99680c74518DB8vSFDFCD4CE/Effektivitet_KAU_Maj_2013.pdf 2013-05-22)

Svanberg, Hans. Grundläggande Makroekonomi. Sid. 8

Internetartiklar

Carroll, Rory. “Honduras: 'We are burying kids all the time”. 2010. The Guardian, Nov 13. (Hämtad från http://www.guardian.co.uk/world/2010/nov/13/honduras-maras-gangs-deaths-kids 2013-05-25)

“Honduras: Second-Most Globalized”. 2009. The Latin Business Chronicle, Dec 10,’(Hämtad från http://www.latinbusinesschronicle.com/app/article.aspx?id=3861 2013-05-21)

Van den Heuvel Almonacid, Carmen Stella. ”Honduran Maras gangs: Destroying everything in their path”. 2013. The Washington Times, March 16.(Hämtad från http://communities.washingtontimes.com/neighborhood/world-view/2013/mar/16/honduran-maras-gangs-human-marabuntas/ 2013-05-25)

York, Suzanne. “Honduras and resistance to globalization”. 2010.(Hämtad från http://ifg.org/analysis/globalization/Honduras2.htm 2013-05-20)

Zenou Tina, Rolfer Andreas. ”Skyhöga kostnader för extremismen”. 2012. DN.se, April 21. (Hämtad från http://www.dn.se/ekonomi/skyhoga-kostnader-for-extremismen 2013-05-25)

Internetkällor

Central America After Hurricane Mitch - The Challenge of Turning a Disaster into an Opportunity. 2000.(Hämtad från http://www.iadb.org/regions/re2/consultative_group/backgrounder2.htm 2013-05-23)

Central America And Caribbea: Honduras. 2013.(Hämtad från https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ho.html 2013-05-19)

Country Comparision (GDP) Purchasing Power Parity. 2013.(Hämtad från https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2001rank.html?countryName=Honduras&countryCode=ho&regionCode=cam&rank=106#ho 2013-05-26)

19

Ekonomi – Honduras. 2013.(Hämtad från http://levalika.se/samhalle/om-honduras/ekonomi-honduras/ 2013-05-23)

Honduras. 2012.(Hämtad från http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/Lander/Nordamerika/Honduras?p=1 2013-05-20)

Honduras – farligast i världen. 2012.(Hämtad från http://levalika.se/samhalle/kriminalitet/honduras-farligast-i-varlden/ 2013-05-23)

Honduras. 2013. 2013 Index Of Economic Freedom.(Hämtad från http://www.heritage.org/index/country/honduras 2013-05-19)

Honduras. 2012. Utrikesdepartementet. (Hämtad från http://www.regeringen.se/sb/d/2580/a/13962 2013-05-23)

Korruption hindrar utveckling. 2009.(Hämtad från http://www.sida.se/Svenska/Om-oss/Sa-arbetar-vi/Vart-arbete-mot-korruption/ 2013-05-26)

Mejía, Thelma. Rädsla för våldsbrott sprider sig i Honduras. 2012.(Hämtat från http://latinamerika.nu/radslan-for-valdsbrottsligheten-sprider-sig-i-honduras 2013-05-26)

Lindahl, Ylva. Arbetsmarknad. 2011.(Hämtad från http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/Honduras/Arbetsmarknad 2013-05-28)

Lindahl, Ylva. Ekonomi. 2011.(Hämtad från http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/Lander/Nordamerika/Honduras/Ekonomi 2013-05-22)

Lindahl, Ylva. Sociala förhållanden. 2011.(Hämtad från http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/Honduras/Sociala-Forhallanden 2013-05-28)

Lindahl, Ylva. Utbildning. 2011.(Hämtad från http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/Honduras/Utbildning 2013-05-28)

Lindahl, Ylva. Utrikeshandel. 2011.(Hämtad från http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/Honduras/Utrikeshandel 2013-05-23)

Reseinformation Honduras. 2013.(Hämtad från

20

http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Guatemala/Reseinformation/Reseinformation-Honduras/ 2013-05-27)

21