Jordbrukaren nr 6, 2014

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

En branschtidning i Länstidningen

Nummer 6 • Årgång 88April 2014

Du som ärprenumerant

på Länstidningen Öster-götland och samtidigt är

lantbrukare får Jord -brukaren två gånger.

Vi får faktiskt skylla oss själva

SIDAN 2

Fotograf berättade omkronhjort

SIDAN 14

LANTBRUK. – Egentligen är detlite oetiskt att vara Kravbonde.Man får halv skörd på åkrarna ochfolk svälter. Det vi odlar i Sverige ärju inte av sämre kvalitet bara för attdet är konventionellt, menar BengtWastesson som efter nästan 20 årsom Kravbonde nu blir konventio-nell. Jordbruket är ett av tre bensom S:t Anna-entreprenören har attstå på.

SIDAN 21

GÅRD TILL SALU

Anor från 1600-talet i Skärkind

SIDAN 6

JAKT

Charlotte Elander från Kasta länsmansgård svarar på frågor. Att få se fossilfria lantbruk i verkligheten var mycket intressant för besökarna.


LANTBRUK. Utsläppen av växthusgaser fråntre östgötska växtodlingsgårdar har minskatsmed över 200 ton genom en övergång till fos-silfri energi. Projektet Fossilfria lantbruk, syftartill att utveckla en modell för hur fossila bräns-

len i lantbruksföretag kan ersättas av förnyba-ra energikällor.

Man utgår från erfarenheter från de tre lant-bruksföretagen i Östergötland som har ersatt90 procent av sin fossila energiförbrukning

med förnybara bränslen. Lantbrukarna harunder de här åren samlat mängder av värde-fulla erfarenheter som de gärna delade med sigav till besökarna.

SIDAN 17

SystematiseratbondförnuftLANTBRUK. Lean är ett långsik-tigt sätt att arbeta bort slöseri ochäven att lösa prob lem från grunden.Det har visat sig vara ett fram-gångsrikt sätt att effektivisera sinproduktion. Hermelins på Falls-bergs gård utanför Skänninge är enav gårdarna som använder meto-den. Där öppnade man dörrarnaför en grupp företagare som självaöverväger Lean.

– Det handlar om systematiseratbondförnuft, menade dagens värd,Olof Hermelin.

SIDAN 4

Elbil, gasbil... Vilken miljöbil ska man välja?Dags att byta bil? Vad ska man då välja för bil om man är rädd om både miljön och sin egen eko-nomi. Plug-in hybrid, bi-fuel, diesel eller flexifuel, det saknas inte valmöjligheter men det kan än-då vara svårt att fatta rätt beslut i frågan. Enligt Johan Rundgren, försäljningschef på en bilfirma iNorrköping får man göra en avvägning inför valet av bil, hur familjekonstellationen ser ut, om bilen används till långresor eller om det nästa uteslutande är stadskörning. SIDAN 24

Efter 20 år – nublir Kravbondenkonventionell

På besök i framtidenLantbruk utan fossil energi fungerar

Ficklampsspelet som följde påslöserijakten under Leanträffen illustrerade hur små förbättringarkan ge stora resultat.

VECKANS BORRING

2 Nummer 6 • April 2014

AKTUELLT Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta [email protected]

I min roll som regional LRF-ordförandeträffar jag en del människor i olika integra-tionsprojekt. Tanken i de flesta integrations-projekt är att landsbygdens avfolkas och detär svårt att få tillräckligt stort befolknings-underlag i många glesbygdsorter för att kun-na behålla en vettig grundnivå på samhälls-service. Samtidigt ”överbefolkas” mångastörre tätorter av människor som har ut-ländsk bakgrund och som står väldigt långtifrån arbetsmarknaden av olika skäl.

Hur svårt kan det vara? En mismatch utandess like och ett misslyckande på samhälls-nivå. Ta inte emot så många ”invandrare” sä-ger en del, så löser vi problemet med denmisslyckade integrationen. I städerna kanskedet är en ”enkel” lösning, men den som torg-för detta har inte tänkt hela vägen. Se hurSveriges befolkning (den svenskfödda) ser utrent demografiskt. Om 20 år kommer anta-let 80-åringar att vara rekordstort och dekommer dessutom vara piggare, och ekono-

miskt mera välmående än någonsin. Menvem ska utföra alla de jobb som dessa 60-åringar gör i dag? Inom industri, jordbrukoch vissa andra branscher kommer rationali-seringen fortgå och krävas, men i alla tjän-steyrken som vård, skola, omsorg, restau-rang, hantverk med mera, där robotar och ef-fektiviseringar bara till viss del kan ersättamänniskans hand?

Vi måste öka Sveriges befolkningoch med tanke på att en svenskkvinna i snitt får cirka 1,9 barn ochförsta barnet kommer vid i snitt 30-årsåldern kommer inte den nativite-ten rädda Sveriges framtida välfärdoch skatteintäkter. Så mångaströmavbrott kommer våranedgrävda elledningar al-drig ge att den trendenkan brytas. Nysven-skarna är således en re-surs, men inte sittandes

i förortsgetton på oändliga SFI-kurser och ar-betsmarknadsåtgärder. Ut med dem i ar-betslivet, det är enda sättet att ge dem möj-lighet att lära sig svenska språket och förståhur det fungerar i svenskt arbetsliv med plat-ta hierarkier, kvinnliga unga ledare och and-ra kulturkrockar som kan ske.

Varför är det så svårt då? Mycket enkeltoch samma svar som varför det är så svårtatt få ner ungdomsarbetslösheten. Vihar byggt bort de lågkvalificerade job-ben! Man hör ofta folk som säger attdet är ”synd att allt ska effektiviseras såmycket så det inte finns utrymme för

de enkla jobben” på arbetsplat-serna. Koka kaffe, fylla påpapper i kopiatorn, stä-da lite eller sopa foder-bord. You name it!Men har vi verkli-gen effektiviseratbort dessa arbets-uppgifter?

Sanningen är välden att i folkhem-met ska vi ha ensammanhållen lö-

nebildning där det inte är så stor skillnad påom man har 15 år i branschen eller om manär nykläckt från skolan eller inte kan ett ordsvenska. Då har vi i näringslivet inte råd attbetala någon som går och gör de enkla ar-betsuppgifterna utan det får ske ”av bara far-ten” hos de som redan finns i företaget.

Jag säger bara att vi får skylla oss själva.Genom att inte våga ha en större löne -spridning mellan lågkvalificerade och hög-kvalificerade arbetsuppgifter bromsar vi ungaoch nysvenskar in på arbetsmarknaden. Ny-startsjobb och lägre arbetsgivar avgifter är juett sätt att motverka detta, men det är barapå marginalen. Som att svära i kyrkan? Jagbli nu säkert anklagad för att propagera förlönedumpning, men de som kommer kriti-sera mig är nästan ALD RIG de som behöveroch skulle kunna anställa människor för delågkvalificerade arbetsuppgifterna!

Må så gott i konsekvensernas Sverige önskar Peter

PETER [email protected]

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

Genom att inte våga ha en större löne -spridning mellan lågkvalificerade och högkva-lificerade arbetsuppgifter bromsar vi unga ochnysvenskar in på arbetsmarknaden”

ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEFGunilla Norlén E–post: [email protected]

REDAKTION E–post: [email protected]

Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material iLänstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras påLänstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publice-ring ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd?Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetenspressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 4600. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: [email protected] annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tid-ningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av ute-blivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte omfelet framgår av korrektur kunden fått.

TRYCKNINGJordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖSvanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingårtillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells,som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarks-fonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sve-rige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLANDE–post: [email protected]:Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:–Postgiro: 51 49 70–3Utebliven tidning? Ring 0141-560 03.PostutdelningJordbrukaren kommer med posten.

JordbrukarenGrundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se

Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00

Veckans Peter Borring:

Vi får faktiskt skylla oss själva!

LINKÖPING (JB)Leader Folkungalandsamlade till en träff dären ny del av projektetNy på landet presente-rades och en ny re-cepttävling likaså. I årblir det desserter somtävlar. Peter Borringberättade om varförman ska köpa svenskmat.

Länstidningen har fleragånger rapporterat om Leader-projektet Ny på landet som ärett integrationsprojekt somuppmärksammats för sinaframgångar. Det bedrevs somett stort samverkansprojektöver två år med de tre Leader-områdena Sommenbygd,Folk ungaland och Gränslan-det i samverkan. Första delensom slutade vid årsskiftet ärnumera nominerat till bästaLeaderprojekt i Sverige 2013. Redan är man från Leader

Folkungaland igång med denandra delen av projektet sompågår året ut. Nytt är att det nubara bedrivs inom Folkunga-lands område.

Man kommer att fokuserapå natur och friluftsliv samtföreningsliv. Integrationschec -kar finns också att söka för attmobilisera, inspirera och sti-mulera till integration pålandsbygden.

Den nu avslutade delen avprojektet innehöll en recept-tävling som utan överord kankallas succé. Nu får den sinefterföljare i en recepttävlingmed tema efterrätter vid hög-tid och fest. LRF:s regionordförande Pe-

ter Borring var 2011 en av deförsta som ställde upp och togemotdeltagare i Ny på landetpå sin gård. Han kom på träf-fen i lokalen Creaktive på Col-legium där upptakten med nyarecepttävlingen hölls. Underrubriken Varför köpa svenskt?berättade han inför projektdel-tagare, representanter för hem-bygdsföreningar med flera omvarför man ska köpa svenskmat. Det finns några delar i den

svenska matproduktionen sompositivt avviker från andra län-ders produktion. En av dem är

antibiotikarestriktioner som bi-dragit till att Sverige inte harfått MRSA, multiresistentabakterier, i djurbesättningarnaän. Jämförelsen med tre andraländers antibiotikaanvändningfick nog en del att höja påögonbrynen. Danmark somnästan alltid används som ex-empel på hejdlös användningav antibiotika använder ”en-dast” tre gånger mer än Sverigemedan Tyskland använder 16gånger mer och Cypern hela30 gånger mer. MRSA har i fler länder blivit

så utbrett att man frågar pati-enter på vårdmottagningar omde arbetar med grisar. I så fallavskiljs de från andra patientergenom att placeras i ett annatrum. Det är inte något som ärvärt att sträva efter.

Salmonellafria ägg ochkycklingar är en annan unikdel i den svenska matproduk-tionen. Peter Borring berät-tade att han undviker löskoktaägg på resor utomlands. Hangav sig också på de inaktuellasiffrorna för det svenska lant-brukets miljöpåverkan.

– Kött står för 0,7 ton av de11 ton CO2 som varje svensksläpper ut per år. Godis står för0,5 ton. Man pratar om enköttfri dag i veckan, men vempratar om en godisfri dag?Efter att ha lyssnat på Bor-

ring så är det konstigt att nå-gon köper något annat änsvensk mat.

Jeanette Uner från Folkung-aland berättade lite mer om re-cepttävlingen. Sista dagen föratt anmäla sig är första april.Det kommer hållas en mini-mässa den 11 april där de täv-lande tar med sin efterrätt.Tolv efterrätter kommer då attväljas ut. Kockelever från FriaLäroverken kommer senare la-

ga till rätterna till juryn. Na-turligtvis använder de lokala rå-varor så långt det går. Liksomförra året kommer rätternamed recept att bli en bok därsvensk mat blir exotisk och ex-otisk mat blir svensk.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Peter Borring gästade Ny på landetLeader Folkungaland igång med andra delen av projektet

Peter Borring och deltagare i projektet Ny på landet diskuterar.

Nummer 6 • April 2014 3

!!!%��"��%��&��$��%��"'��"��% ��

��$�()*)&+,-�((

�"��"��+(��#�� "��

��

��

��

��

� ��

��

Har du bestämt dig än?

• Lantbruk • Häst • Djurvård • Trädgård

• 22 april kl 18.00 och 19.30 • 1 maj kl 13.00 och 14.30

Vi är en del av Landstinget i Jönköpings län

Vi är experter på:

ommen att besöka oss!älkvannars är du ...

dig än?Har du bestämt

d binom natu

mt högskolebehö i

olebehörigheter särskild b

grundlägga ddläggandegskol b

Du kan få få

skap!

samhällsveten-k

- eller ellem natur r-

elle särskild behörighet

mt

ka oss!

tämt

enhultsnbgt.lj.se/wwwtion finns påormafMer in

3000 och 14.1 maj kl 13.•30.00 och 1922 april kl 18.•

GARASDÖKA BESTREX

s!a ost besöktommen aälkva utbildningarårta mer om vevill v

estra inårv vDelar du något a• Lantbruk • Häst • Djurvård • T

30

, ningar ,sen oches

rädgård• Lantbruk • Häst • Djurvård • T

öpings länt i Jönktingev Landsi är en del aV

Solenergi!

TRÄ & MILJÖ [email protected] - 27 34 88www.traochmiljo.se

Nu går SOLTÅGET - ska du med?

GISTAD SOLSTATION

öppnar 5 april.Invigning kl 10-12

Välkomna!(fd Brandstationen)

Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

CE-MÄRKTATAKSTOLARVi tillverkar CE-märkta takstolarpå beställning samt konstrueraroch gör hållfasthetsberäkningar.Det ger stor frihet åt arkitektenoch trygghet för dig som kund!

Gör offertförfrågan online på

www.carlenskogstakstolar.se

Vimmerby 0492-757 36

När ni behöverVallfrö och utsäde

GödningHalm

Spannmål, konv och Krav

Diesel och oljorHör av er till oss för

pris/beställningAnders eller Elisabeth:

Tel 013-23 44 65/66

Att synas är bra för affärerna!Ring 0141-560 03och boka plats!


LANTBRUK Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

SKÄNNINGE (JB)Lean är ett långsiktigtsätt att arbeta bort slö-seri och även att lösaprob lem från grunden.Det har visat sig varaett framgångsrikt sättatt effektivisera sin pro-duktion. Hermelins påFallsbergs gård utanförSkänninge är en av går-darna som användermetoden. Där öppnademan dörrarna för engrupp företagare somsjälva överväger Lean.

Leancoacherna ElenoreWal lin, Hushållningssällska-pet och Ingvar Eriksson,Svenska Pig berättade om tan-kesättet inom Lean och leddeen slöserijakt på Fallsbergsgård hos Hermelins i Skän-ninge. Slöseri i sammanhangethandlar om mer än att slängahalvtomma förpackningar ochliknande, vilket knappast nå-gon gör ändå. Begreppet ärmycket större än så inom Le-an.

Olof Hermelin berättadebåde om sin verksamhet ochom sin syn på Lean i lantbru-ket.

Han tog 2006 över gårdenefter sin far Ulf. Sedan dess harverksamheten fortsatt att ut-vecklas. En viktig del i detta äratt mark som förbättrat går-dens arrondering köpts in.Med spannmål, potatis, för-säljning och odling av gräs-mattor, utveckling av byggna-der, körning och skötsel avmaskiner med mera krävs sto-ra arbetsinsatser.

På gården arbetar idag,förutom Olof och hans fruMagdalena, en helårsanställd,två säsongsanställda och tvåbehovsanställda. Det landar påen årsarbetstid om totalt cirka7 500 timmar. Fallsbergs gårdär mycket välskött och verk-samheten likaså.

Varför har man då valt attdelta i Lean? Olof presenteradeen svåremotsagd lista med skäl.Det handlar om att öka kva-liteten på såväl gårdens arbetesom produkter, effektivisera föratt kunna utföra sysslorna vidbästa tidpunkt, öka flexibilite-ten och att öka säkerheten i ar-betsmiljö och drift. Ännu ettskäl är att kunna delegera. Närde anställda är välinformeradeoch vet vad, när och hur blirverksamheten mindre bero-ende av Olof. Han kan då ägnasig åt sina egna uppgifter på ettbättre sätt.

– Lean är systematiseratbondförnuft, konstaterar han.

För att konkretisera det helaså finns mängder av små detal-jer att se över i en verksamhet.Hur många gånger kör man ionödan mellan två punkter?Måste chefen vara med och ini -tiera varje moment som ska gö-ras? Är det väntetider mellanuppgifter? Kan man utan att

flytta på annat eller leta hittadet man behöver av verktyg,material eller annat? Finns alltpå bästa platsen?

– Man effektiviserar sig påett bra sätt, sa Elenore Wallin.Svenskt lantbruk är i en nega-tiv trend med tveksam lönsam-het, tappade marknadsandelaroch produktion som flyttar ut-omlands. Vi kan inte konkur-rera med storleksfördelar ellermed låga kostnader, men vikan lära oss snabbare och bätt-re än konkurrenterna. Lean ärstrategin.

Det blev dags för det somkallas slöserijakt. Deltagarnadelades in i grupper som fickse sig om på gården och leta ef-ter sådant som kunde görasbättre. Samtidigt visades blandannat whiteboardtavlan i per-sonalrummet. Vikten av kom-munikation och informationkan knappast överskattas. Härfinns även säkerheten i arbets-

miljö och i drift. Allt som skagöras, hur och när det ska gö-ras finns på tavlan. De anställ-da ser snabbt vad som gjortsoch kan själva planera sitt ar-bete utan att leta i pärmar ellerfråga Olof. Elenore Wallinspetsade till den här delen medatt säga:

– Mobiltelefoner ska egent-ligen inte behövas.

Fanns det några förbättring-ar som grupperna med kritiskaögon kunde föreslå? Jodå, in-te ens den välorganiseradeFallsbergs gård är perfekt.

Någon påvisade att skylt-ningen har brister vilket kan geproblem när exempelvis en le-verans anländer. I torkanlägg-ningen fanns mycket bygg-material att flytta vid städning,det kunde placeras på annanplats. Verkstadens alla verktygfinns på verktygstavlan och le-der till extra spring i verksta-den. Kanske det borde finnasett par uppsättningar på and-

ra platser därinne. Att verktygsaknas i maskinerna leder tillmycket hämtning om någotgår sönder eller behöver juste-ras ute på åkern, men samti-digt är det bättre säkerhets-mässigt att reparera i verksta-den. Vad gör man åt det? Skaman verkligen tumma på sä-kerheten? Det beror ju förståspå vad det gäller. Vissa sakergår utmärkt att göra i fält med-an andra inte alls lämpar sigför det. Den frågan hade ingagivna svar.

Ficklampsspelet som följdepå slöserijakten illustreradehur små förbättringar kan gemycket. Deltagarna delades ini grupper som ställde sig vidvar sitt bord där de skulle sät-ta ihop en isärtagen ficklampa.Naturligtvis skulle det ske såsnabbt som möjligt och mantog tiden. När lampan lyste vardet klart. Tiderna noteradesoch en ny omgång följde. Det

blev som förväntat snabbare ti-der den andra omgången. Yt-terligare en omgång gav ännubättre tid. Vad är det som göratt en grupp vuxna myckethändiga människor inte frånbörjan tillsammans kan fåihop en ficklampa på topptid?Jo, det finns alltid några småjusteringar i arbetet att göra.Vem som gör vad är en av des-sa. Den snabbaste tiden var tillslut 6,27 sekunder.

Hermelins tyckte det vartrevligt med besöket ochsammanfattade:

– Vi har ordning för vi gillarinte att leta efter saker. Det ärbra att låta andra med andraglasögon se verksamheten. Detbästa sättet är att få input frånandra. Det är också viktigt attlära ut det här till dem vi job-bar närmast, till exempel last-bilschaufförer.


Olof Hermelin visar den viktiga whiteboardtavlan i personalrummet. Vill man ha med sig enminneslapp så går det bra att fotografera av whiteboarden med digitalkamera eller mobil-telefon innan man ger sig ut.

Förre ägaren till Falsbergs gård och Olofspappa, Ulf Hermelin, var med på träffen.

Ficklampsspelet som följde på slöserijaktenillustrerade hur små förbättringar kan gemycket.

LEANLean innebär att man på ettlångsiktigt sätt arbetar bortslöserier och löser problemfrån grunden. För att åstad-komma det behöver manlägga en del tid på att få innya tankar och arbetssätthos alla i företaget. Projek-ten pågår därför underminst 18 månader. Målet äratt deltagarna därefter skakunna driva sitt leanarbetesjälva. Ett företag som deltari Lean Lantbruk blir tilldeladen coach som ungefär vartredje vecka besöker företa-get för att stödja förändring-en och utbilda personalen iLeans filosofi. Dessa besökanpassas efter företagetsarbetsbelastning under åretmen det är ändå viktigt atthålla kontinuiteten i leanar-betet. Lantbrukaren ochföretagets medarbetare ar-betar under guidningen avcoachen själva fram förbätt-ringar och lösningsförslag. Källa: leanlantbruk.se

Leanträff på Fallsbergs gårdSlöserijakt på gårdsnivå

Ovan: Olof Hermelin presenterar verksamheten och gården och berättar om fördelarna hanupplever med Lean. Några av dem är ökad säkerhet, effektivisering och välinformerade med-arbetare. Lilla bilden: Lean är systematiserat bondförnuft, konstaterar Olof Hermelin.


AKTUELLTJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Bra erbjudanden på sommardäckjust nu!

Vår frihet - vår styrka - Din trygghet.Vi är inte styrda, därför kan vi erbjuda mångfald och valfrihet!Vår frihet - vår styrka - Din trygghet.

Fullt ös, kom snabbt!

Vår frihet - vår styrka - Din trygghet.Vi är inte styrda, därför kan vi erbjuda mångfald och valfrihet!Vår frihet - vår styrka - Din trygghet.

EXTRAÖPPETTORSDAGAR3/4 och 10/4 till kl19.

DäckcentralenVerkstadsvägen 6 • Skänninge • 0142-405 24

Ord öppettider vard kl 07.00-16.30.

Gummiverkstan i Skänninge

Rörvik Skog förstärker igen!

Rörvik Skog AB, www.rtimber.se

nk ping

VaggerydVaggeryd

Mullsj

Mariestad

deshdeshdesh g

YdreAneby

BoxholmBoxholmBoxholmBoxholm

HaboHaboHabo

Link pingVadstenaVadstenaVadstenaMj lbyHjo

Tran s

N ssj

Kinda

tvidaberg

Vimmerby

KarlsborgKarlsborgKarlsborg

TibroTibroTibrovde

Finsp ng

Hultsfred

H gsby

OskarshamnOskarshamnOskarshamnVetlandaS vsj

V stervik

ValdemarsvikValdemarsvikValdemarsvik

Norrk ping

S derk pingpingpingpingping

Ving kerkerkerker

KatrineholmKatrineholmKatrineholmHallsbergHallsberg

Flen Gnesta

Nyk ping

OxelOxelOxelOxel

rnamo

GullspGullspGullsp ng

TT rebodarebodareboda

TidaholmTidaholmTidaholmTidaholm

Askersund

DegerforsDegerforsDegerforsDegerforsDegerforsDegerfors

Lax

KumlaKumlaKumlaKumlaKumlaKumla

Motala

EksjEksj

… deshš g

YdreAneby

Boxholm

Linkš pingVadstenaMjš lby

TranŒ s Kinda

• tvidaberg

Vimmerby

FinspŒ ng

VŠ stervik

Valdemarsvik

Norrkš ping

Sš derkš ping

Motala

Eksjš

Anders Gunnarsson070-289 02 43

Lars Kinell070-289 02 28

Tobias Petersson 070-661 43 50

Karl-Johan Swahn070-190 37 28

Våra sågar behöver mer råvara och därför förstärker vi vår organisation igen. Från 1 april finns även Tobias Petersson som virkesinköpare hos oss. Tobias är redan känd av många skogsägare och vi hälsar honom hjärtligt välkommen! Rörvik Skog anskaffar råvara till sju lokala sågverk i södra Sverige, däribland Boxholm och Linghem i Östergötland. Vi köper ditt virke som leveranstimmer eller skog på rot. Och ger omfattande service till våra leverantörer. Hör av dig till din inköpare för mer information om efterfrågade sortiment och priser!

Region Norrköping 011-23 50 00

Holmen- leverantör?

Läs mer om Åsa, Anders och ”Min skog” på www.holmen.com/minskog

”Jag gillar särskilt att jag får tillgång till skogsbruksplanen”, Anders Olsson skogsägare

Bli Holmen-leverantör – om du inte redan är det. Vår industri har behov av virke – vi köper gärna både din gallring och slutavverkning.

Som leverantör till oss får du tillgång till ”Min skog” – Holmens nya webb för virkesleverantörer!

Kontakta någon av oss för råd och affärsförslag. För kontaktuppgifter och för att läsa mer om oss, se www.holmen.com.

”Leverantörswebben ett bra

komplement”, Åsa Träthaug skogsägare

Klicka bara på Jordbrukarens framsida uppe till höger på www.lanstidningen.se

Läs Jordbrukaren på nätet!

Ring 0141-560 03 när du vill annonsera här!


Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.GÅRD TILL SALU

Fint vid Skärkind

Här finns ekonomibyggnader,fyra bostadshus och 36 hektarmark. Mangårdsbyggnaden haren boarea om 205 kvadratme-ter där åtta rum erbjuder ettgenröst boende. Belägen medrimliga avstånd till flera orterhar fastigheten ett gott pend-lingsläge. Välkommen till ÖstraAlvestad som är veckans gårdtill salu.

Någon gång har väl de flesta svängt in påväg 210 mot Söderköping från sträckanmellan Norsholm och Gistad. Landska-pet har en fräsch öppenhet med åker-landskap som bryts av med mindre par-tier av skog. Det är ungefär samma höjd-förhållanden hela vägen. Små höjder ochsmå vida sänkor med bra jordbruksmarkväxlar tätt längs vägen. Den här bygdenär gammal med gott om fynd från äldretider. För inte så länge sedan, ett tjugotalår, hittades en runsten i en kohage.

Följer man väg 210 en dryg halvmilmot Söderköping så kommer avtagsvä-gen till Skärkind. Det är inte ens en kilo-meter på den vägen tills man svänger tillÖvre Alvestad. Gården ligger i mestadelsöppen terräng, men ändå i kontakt medmindre skogspartier, precis det som präg -lar det här landskapet. Det är ensammanhållen bebyggelse likt en litenby. De fyra bostadshusen med framsi-dorna vända mot varandra bildar en egenram där ekonomibyggnaderna praktisktplacerats längs infartsvägen.

Mangårdsbyggnaden uppfördes ur-sprungligen redan 1680, men hargenomgått en total ombyggnad 1966och därefter löpande kompletteringaroch underhåll. Huset har vattenburenvärme med vedpanna. Det finns även en

braskassett monterad i en öppen spis.Idag har bostaden en boarea om 205kvadratmeter som fördelas på åtta rumoch en biarea på 91 kvadratmeter.

Den östra flygeln är uppförd 1860 ochhåller en enklare standard. Här finns tvårum och pentry. I markplan finns fyragarage samt förråd. Södra flygeln är upp-förd 1984. Den är i enplan med källare.Boarean är 173 kvadratmeter och härfinns fem rum. Bostaden är uthyrd. Väst-ra flygeln är uppförd 1909 och genom-gick en total ombyggnad 1955. Liksommangårdsbyggnaden har den löpandeunderhållits. Huset är enplan med käl-lare. Boarean uppgår till 115 kvadratme-ter och här finns fem rum. Även dennabostad är uthyrd.

Ladugården är uppförd 1901. Härfinns ett äldre djurstall, loge med spann-målslager om 25 kubikmeter och tork-anläggning. Maskinhallen med storaskjutportar i båda gavlarna är uppfördomkring 1990. Verkstadsbyggnaden ut-

gör en gårdsverkstad från 1970 i trä -konst ruktion. Den är isolerad och har tvåstora slagportar.

Till fastigheten hör 36 hektar mark,varav 1 är skog och 31 åker. Ett jord-bruksarrende finns om 32 hektar åker,spannmålstork med lagringsutrymmeoch 120 kvadratmeter för maskinförva-ring. Avtalet är uppsagt från jordägarentill 13 mars 2015. Övre Alvestad säljs viaindikativa bud som en enhet eller i delaroch det finns därmed möjlighet att läg-ga bud på viss åkermark.

Så här nära Skärkind är det på sinplats att nämna jugendkyrkan i byn. Påplatsen har funnits kyrka sedan 1100-talet. Det är ett besök och en historiavärd att ta del av. Varför inte passa påatt även göra ett besök på Galleri Li? Övre Alvestad har ett mycket bra läge imånga avseenden.

Text: BO BÄCKMAN

Mangårdsbyggnad: Ursprungligtbyggår 1680. Total ombyggnad 1966.Boarea 205 m². Biarea 91m2. 8 rum.

Östra flygeln: Byggår 1860. 2 rumoch pentry. I markplan finns 4 garageoch förråd.

Södra flygeln: Byggår 1984. 1-planmed källare. Boarea 173 m2. 5 rum.Bostaden är uthyrd.

Västra flygeln: Byggår 1909. 1-planmed källare. Boarea 115 m2. 5 rum.Bostaden är uthyrd.

Övriga byggnader: Ladugården från1901 med äldre djurstall, loge medspannmålslager om 25 m³ och torkan-läggning. Maskinhall med stora skjut-

portar i båda gavlarna, uppförd om-kring 1990. Verkstadsbyggnad från1970, isolerad och har två stora slag-portar. Hönshus med förrådsbodar.

Areal: Totalt 36 ha fördelad på 1 haskog, 31 ha åkermark och 3,54 ha öv-rig mark. Jordbruksarrende omfat-tande 32 ha åker, spannmålstork medlagringsutrymme och 120 m² i loge förmaskinförvaring. Arrendeavtalet äruppsagt från jordägaren till 2015-03-13.

Försäljning: Via indikativa bud som enenhet eller i delar.

Ansvarig mäklare: Johan Wester-gren, Mäklarhuset Linköping, 013-37 52 15 alt 0708-70 27 27

KORTA FAKTA ÖVRE ALVESTAD

ÖVRE ALVESTAD



Starka profi ler med bra bärförmåga i 0,5 mm. Valfri längd. Snabbt & enkelt – produktionstid 5 dagar.

Mest plåt för pengarna!

Borga Plåt AB | Skara | Tel: 0511–34 77 11 | www.borga.se

BPD18

49.90*KR/M2

EKONOMI

51.90*KR/M2

ELEGANT

64.90*KR/M2

*PRISER GÄLLER ENDAST SVART KULÖR OCH ÄR EXKL MOMS

LELY CENTER VALDEMARSVIKLely, världsledande inom automatiska mjölkningssystem,

lanserar nu även automatiskt robotutfodring!

Tel. 0493-120 60,070-584 59 81, 070-584 20 64, 070-584 68 [email protected]

Lely Vector utfodringsrobot!

Lantbrukare, nu är det hög tid att beställa rödfärgning!Vi utför målning, alltid med garanti.Ring så kommer vi och lämnar kostnadsförslag. Vi är rekommenderadesprutmålare av Falu rödfärg.Vi säljer även Gjøco färg – bäst i Folksams färgtest 2010.Dessutom försäljning i vårt lager. Ring innan:Lennart Stråkander 070-603 99 45.

[email protected]

Falu rödfärg

Verkstad • Reservdelar • Hydraulik • FoderGjuterigatan 2 • 575 36 Eksjö • Telefon: 0381-390 00

Maskinförsäljning ELS 0381-159 50 • JOURTELEFON: 0381-39 000 • www.lantbruksservice.se

Premiär för Honda i Eksjö

Vårvisning den 12 april!Vårvisning!

Lördag 12 april, kl 9-15.Våra leverantörer

finns på plats.

HusqvarnaAutomower

från 10.900:-

VÅR-

KAMPANJ!

Vi bjuder på korv med bröd!

VI UTFÖRSTEN- & BERGSPRÄCKNINGINOM TÄTBEBYGGT OMRÅDE BESIKTNINGSBEFRIAT

Betong- & Grundarbeten GrävningBetongslipning

FÖRSÄLJNING AV FÄRDIGBETONG

Ring & prata berg, grus & betong med oss!0123-101 01

0730-281 161 Jimmy(grus - & bergspräckning, grundbyggnationer)

0730-281 161 Cary(färdigbetong & grus)

e-post: [email protected] finns vid Gållösa Cementvarufabrik

(Valdemarsviks södra infart)

� � � � � � � � � � � � � � � � � * � � ) � � � � � � ( � � � � � � � � � � � � � � � � � �

��'!��%&�#��!#�� &+��"�"��#��,$'�$�"��

50årsjubileum0% räntaHONDA

Örebro 019-27 80 00, Laxå 0584-122 22,Karlstad 054-85 01 71, Åmål 0532-100 15

www.marinfritid.com

En present som räcker

länge!Ge bort en prenume ration

på Länstidningen, ring 0141-560 03, så hjälper vi dig.

STORA KROKEK (JB)Efter åtta år som bil-lackerare i Tranås fickAnn-Sofie Ödmanchansen att jobba meddjur. I fem månaderpraktiserade hon påLöts gård där BjörnKvist och Erik Garberglärde henne det mestaom getter. Hon be-stämde sig där för attskaffa egna och blibonde.

I dag har hon 58 getter,mjölkdjur av vanlig svensklantras. Ann-Sofie bor på engård i Stora Krokek i södradelen av Ödeshögs kommunnära gränsen till Småland.

Familjen har bott på går-den sedan år 2000. Det är av-skilt och ändå centralt, tyck-er Ann-Sofie. Här bor ocksåsambon Fredrik Gustafsson,sonen Arvid, som fyller 2 år iapril, hunden Zeke, hästenBoysen, som Ann-Sofie rider,katten Stumpan och lamanBilbo, som vaktar getternamot räv, varg och lo.

– Laman ska vara effektiv,säger Ann-Sofie.

Hon har köpt den påBlocket för 5 000 kronor hosen ägare mellan Växjö ochKalmar.

– Det springer många rävari trädgården varje natt. Deäter kattmaten, berättar Ann-

Sofie. Däremot har hon intesett någon varg. Ett lodjurklippte en bagge för några årsedan.

Ann-Sofie startade sitt livsom bonde för tre och etthalvt år sedan med att köpakillingar. Successivt har honköpt 20 vuxna getter. Honhar hittat dem här och där påBlocket. Dessutom behållerhon tio av sina nya killingarvarje år.

– Getterna går ut och insom de vill, berättar Ann-So-fie. Hon låser inte ens på nät-terna trots risken för räv.

Mjölkningen tar 3-4 tim-mar varje dag. Getterna ger800 liter mjölk i veckan. Ann-Sofie använder en gammal

komjölkmaskin, även den harhon köpt på Blocket. Honförvarar mjölken i en kyltanki mjölkrummet.

Två gånger i veckan åkerhon med mjölken i en tank,som rymmer 400 liter, påsläpkärra till Löts mejeri. Denenda mjölk, som hon använ-der själv, är att hon ibland tarundan litet till egen ostkaka.

För tio år sedan tog Ann-Sofie jägarexamen. Nu jagarhon älg, gris, rådjur och räv.Dessutom slaktar hon gamlagetter, skjuter djuren medbultpistol. Köttet är segt ochinget att äta. Det får kadaver-bilen hämta. Killingkött ärdäremot gott. Tidigare år har

hon slaktat nyfödda killingarinom en vecka – utom de tiosom hon behåller.

– I fjol köpte en tjej i Kisadem. Hon använder dem närhon gör salami, berättar Ann-Sofie.

– Getterna klarar i regel attföda själva. Det blir mest tvil-lingar, en del får tre, en del fy-ra. I fjol blev det totalt 79 kil-lingar.

Ann-Sofi avhornar alla föratt det ska bli mindre risk förstångskador. De behöver inteklippas men klövvård ger hondem 3-4 gånger per år med envanlig sekatör. Hon köper alltfoder – vanligt hö, havre ochkraftfoder.

Ann-Sofies närmaste get-gård är den i Löt. Gårdar medgetter finns mest i Skåne ochDalarna, berättar hon. På Fa-cebook har hon kontakt mednågra personer som har gettersom hobby.

Ann-Sofi har namn på allasina getter – Birgitta, Bibbi,Vanilj, Mimmi, Strimma,Bell... och alla kommer närhon ropar.

– Det roligaste med getterär att jag får hålla på med djuroch vara hemma. Och att detgår att leva på verksamheten,avslutar Ann-Sofie.

Text och bild: KATARINA

LJUNGHOLM

Ann-Sofie Ödman sitter i köket på gården där familjen bott sedan år 2000. Laman Bilbo har Ann-Sofie Ödman köpt på Blocket, den trivs bra ihop med gårdens getter.



Här har alla 58 getterna egna namnBell, Bibbi, Birgitta, Mimmi, Strimma, Vanilj...

Ann-Sofie Ödman ger sina getter havre.En praktikplats på Löts gård blev startenpå det egna livet som bonde.



DIESEL & SMÖRJMEDEL

Diesel, eldningsolja, smörjmedel, Aspen, fordonsprodukter, spolarvätska,

glykol, transportabla tankar m.m.

Butik: Bäckagatan 1 i Tranås

DIESEL &

ELDNINGSOLJA

Snabba leveranser

till rätt pris!

DIESELPAK 200 LLätt, tålig transporttank för dig som transporterar diesel för eget bruk.

LEVERANS TILL DÖRREN Glöm inte att vi även kan ta med smörjmedel etc. med våra tankbilar när vi ska till er med diesel- och eldningsolja. 5.200:-

Välkommen med din förfrågan!

exkl. moms

Vi är det lokala bolaget med det stora bolagets resurser!

www.qstaroil.se

TID BALLLTID BÄST

A SER BÄST TA SERVICEN

A SERVICEN

Vi är det lokala bolaTID BALLLTID BÄST

.

kviretsäV

Diesel • Eldningsolja • P

lansorpegiunnK

.rensarevleababnS

niöpkrorN

get med det stora bolaVi är det lokala bolaA SER BÄST TA SERVICEN

ellets • Smörjmedel • GasolDiesel • Eldningsolja • P

gn

09 01 14-0940................. ginpökinL

10 08 02-110................. ralmaK

...................

........................

.qstaroil.sewww

gets resurser!get med det stora bolaA SERVICEN

ellets • Smörjmedel • Gasol

04 71 43-310...................

1 61510-840........................

StödmurarSlamavskiljare

MinireningsverkOlje- och fettavskiljareRör och brunnar i betong

www.meag.se • Telefon 0582-120 00

Skänk eller handla så gör du något för behövande!

Sedan 1992 har vi finansierat hjälpverksamhet i bl a Lettland och Rumänien

Möbler • H

eminredning • P

orslin • Böcker &

media • Spo

rt & fritid • K

läder, skor & acces-

soarer • Elektronik • H

usgeråd och mycket mera

Linköping: Molijns väg 15 • Hackefors • 013-37 67 77Motala: Södra Allén 23-25 • Ängdalen • 0141- 504 88

Ring & boka tid, allt säljbarthämtar vi – kostnadsfritt förstås!

ÖPPETMån-fre 10-18

Lör 10-14

Städa ur garaget

– röj på vinden!Alla bidrag är välkomna!

Liten smidig 4WD traktor med frontlastare

www.traktorimport.se

Branson traktor nu även med frontlyft. Perfekt fört ex frontmonterat snöblad. Vi har även Fjärås

sortiment av vikplogar och sandspridare.Prisexempel traktorn på bilden: Branson 5020C, 47 hk, 4WD,

12+12 växlar, hytt med AC och stereo 159.000:- + moms

Traktorimport Sverige ABJordbrovägen 23 • S-668 32 ED

Tel 0534-127 00 • [email protected]

��

��

� ��&(&�($��%�� !"%#�'##�##

Att synas är bra för affärerna! Ring 0141-560 03 när du vill annonsera.

Var med i kampen mot lidande till följd av sjukdomar,skador och funktionsnedsättningar i hjärnan.

GODEGÅRD (JB)En solig vårdag sam-lades människor frånnaturvårdsenheten,Länsstyrelsen Öster-götland tillsammansmed andra intresse-rade vid Bergön, Kärn-skogsmossens natur-reservat. Mossen lig-ger i norra Godegårdpå gränsen mot Närke.Man ville från länssty-relsens sida informeraom den restaurering avmyrar och våtmarkersom görs på sex stäl-len i Östergötlandunder åren 2010 till2015.

I restaureringsprojektet in-går även Jämtland, Dalarna,Västernorrland, Jönköping,Kronoberg och Skåne län.Sammanlagt kommer manrestaurera 35 natura 2000-områden i dessa län underprojektet ”Life to ad(d)mire”.Life to ad(d)mire är en lek

med ord där add betyder till-lägg, admire betyder beundraoch mire är myr. Vilket bety-der ungefär ”liv att lägga till”.Genom att restaurera myrarnaoch våtmarkerna så återskaparman miljöer för fåglar, orkidé-er och andra arter som är be-roende av dem.

Mikael Burgman, natur-vårdsförvaltare från länssty-relsen, berättade att Kärn-skogsmossen är den finasteorrspelsmossen i hela Öster-götland och vid det lilla husetvid Bergön har man en myck-et bra vy över de dansandefåglarna. Han berättade vidare om

hur man i Sverige under merän 100 år dikat ur, för att sän-ka vattennivån i sjöar och my-

rar. För vissa djur och växtervar det inte så bra, men nuförsöker man reparera lite avdet. Dåtidens bristande miljö-

hänsyn togs dock lite i försvar.– På den tiden försökte

man överleva av det lilla jor-den gav och odlade överalltdär det gick, sa Sven-Erik An-dersson, boende alldeles intillKärnskogsmossen. Fick intedjuren foder, så kunde intebonden och hans familj över-leva. Man kunde inte ta hän-syn till naturen då.Sven-Erik fick medhåll av

flera som lyssnade och mångatänkte på de små gärden somfinns eller funnits runt Kärn-skogsmossens område. Nu od-las det inget eller utförs någonslåtter på de områden som äraktuella för återskapande avvåtmark.

Vad är då en våtmark? Jo,den definieras som ”mark därvatten under stor del av åretfinns nära under, i eller straxöver markytan”. Den vanli-gaste typen av våtmarker ärmyrar, i vilka växtmaterial in-te bryts ner, utan lagras somtorv. Till våtmarkerna höräven strandmiljöer, sumpsko-gar och gräsbevuxna fukt ängaroch fukthedar.Anneli Lundgren, projekt-

ledare från länsstyrelsens na-turvårdsförvaltning, berättadeatt man sökt EU-pengar fördessa restaureringar i mångaår, ty det är ett kostsamt pro-jekt. Först ska all eventuellskog huggas ner och den bru-kar mest bestå av klenväxtbjörk i täta bestånd. När manska dämma igen de gamla av-rinningsdikena, så måste deträknas ut noga, var dämmenaska ligga för att vattennivånska bli där man vill. Man har

inte haft riktig kunskap omdetta med dämning av myrar iSverige, utan personal har va-rit över i Finland för att stu-dera. Tidigare har man barastuderat hur det blir på jord-bruksmark. Kärnskogsmos-sen, Bredsjömossen och Fjäll-mossen är de första projektensom görs i Sverige.– Myren är som en tvätt-

svamp, sa Anneli. Den ärbyggd av vitmossa i olika sta-dium av nedbrytning och su-ger upp vatten olika mycket.Vi har också fått en helt ny er-farenhet av hur vattnet rinneroch tar sig fram.

Efter grillad korv och ham-burgare åkte hela sällskapet uttill den plats där själva restau-reringen gjorts. På ett 20 hastort område har man huggitner klen björkskog under vin-tern 2012-2013. Cirka 250skogskubik massaved och un-gefär lika mycket grot har fors-lats bort. Ett område skog harsparats för att ge den tre-tåigahackspetten döende skog atthäcka i. På våren blir här stora

våtmarker medan det på som-maren blir torrare. I denna delav Kärnskogsmossen har manplanerat 15 dämmen på enlängd av två km. Dämmenaser ut som avlånga kullar mende kommer att sjunka med ti-den. Ett större dämme varbyggt ut till en holme i mos-sen. Den är till för att man omnågra år ska naturbränna denunder kontrollerade former.I denna nya våtmark kom-

mer förhoppningsvis ljungpi-pare och grönbena häcka. Devill ha öppna myrar utan träd.2010 inventerades mossen påfåglar och det kommer manatt göra 2015 igen för att seom restaureringen lyckats.

Hur görs då dämmena? Enspeciell flytgrävmaskin hargrävt upp vallarna. Den vägerhela 25 ton och har 12 meter

långa pontoner med larvbandpå. Den är fem meter bredmen kan bli bredare om föra-ren skjuter isär pontonernaoch även genom att sätta ditextra pontoner. Marktrycket är så lågt som

0,16 kilo per kvadratdecime-ter och denna maskin är denstörsta flytande grävmaskin iSverige.

Grävmaskinisten JimmyEngström från Söderhamn be-rättade att han åker runt i he-la Sverige och gör dessa arbe-ten. Maskinen kan till ochmed flyta på vatten! Det be-visades när grävmaskinen åkteut i mossen. Vattnet skvätteom banden men något ”partyi surhålen” blev det inte. Inteens när ett av dämmena gräv-des. Den långa grävarmen varväldigt långt ner i undervege-

tationen, men grävmaskinenstod säkert på den vattenfylldagungande myren. Speciellaskopor användes och Jimmyhade god hjälp av RasmusFredin som var till handa närskoporna skulle bytas, samt enmassa annat runt omkringgrävaren. Det är inte lätt atthoppa upp och ner i en så stormaskin. Även Rasmus kom-mer från Söderhamn.Anneli Lundgren som varit

projektledare för Kärnskogs-mossen med flera andra na-turreservat, passade på att pre-sentera sin efterträdare. Anni-ka Forsslund tar över skötselnav reservaten och hon får sehur de nya våtmarkerna fun-gerar och vilka djur och växtersom kommer att trivas där.

Text och bild:EVA CARLSSON

Några av deltagarna. Annika Forsslund, ny projektansvarig, i mitten med kikare runt halsen.

Anneli Lundgren informerarom våtmarksprojektet.

På väg ut på det stora dämmet.


MILJÖ Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Med bred gång och pontoner klarar denna maskin den vå-taste mosse, ja till och med ren sjö.

Del av mossen blir våtmark igenLänsstyrelsen informerade om restaurering av Kärnskogsmossen



Försäljning, uthyrning och reparation av trailer/släpvagnar.

0142-201 40 • MANTORP • www.tobbanstrailer.se

Boka din maskinservice

hos oss för högstadriftsäkerhet!

Vi hjälper dig ävenmed däckbyte!

0142-201 40 • MANTORP • www.ostgotamaskin.se

Vet du vad du vill ha går det bra att faxa 0142-201 42 eller maila [email protected]

Passa på att se över över släp-kärran inför vår och sommar.Kom in till oss så hjälper vi dig.

Nya filter inför våren?Snart är våren här och då är det viktigt att ha maskin och filter i gott skick. Enskilda avlopp – problem eller möjlighet?

Norrköping: 011-13 19 40 • Oskarshamn: 0491-76 06 20Finspång: 0122-44 48 40 • Växjö: 0470-478 25

Södertälje: 08-550 403 90

Hyr allt för bygget hos oss!Linköping: tel 013-31 99 90

VIKINGSTAD ÅKERI AB

Telefon: 013-809 00 Telefax: 013-816 37Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING ABDirektförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner.

Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten.

Vi har återförsäljare i Östergötland, Örebro, Värmland, södra Sörmland och Norra småland.

Ring för närmare info

0705-87 98 79 • [email protected]

• Kutterspån• Lantbruksspecial• Spån-/Halmpellets• Impregneradestängselstolpar

YesBOX stallströ är ett tryggt ochdammfritt alternativ.Alltid punktliga leveranser och tillräckliga volymer.

Vard 10-17 • Lörd 10-13Övr tider enl ök

Anders 070-527 80 67Max 070-520 25 42

Mer än 50 år i branschen!

Vinterg 10, Motala 0141-528 70, 527 60. www.skorstenimotala.se


www.qstaroil.se

TID ALLLTID PERSONLIGT

TID PERSONLIGT

TID PERSONLIGT

Vi är det lokala bola

TID ALLLTID PERSONLIGT

.lansorpegiunnK

.rensarevleababnS

kviretsäV


niöpkrorN

get med det stora bolaVi är det lokala bola

TID PERSONLIGTellets • Smörjmedel • GasolDiesel • Eldningsolja • P

gn

09 01 14-0940................. ginpökinL

10 08 02-110................. ralmaK

...................

........................

.qstaroil.se

gets resurser!get med det stora bola

TID PERSONLIGT

www


04 71 43-310...................

1 61510-840........................

VÄLJ ETT LOKALT ELBOLAG!Bra priser, ett uppmärksammat miljötänk och en lättillgänglig

en lokal och engagerad leverantör.

Läs

Lovisa eller Lotta upp, hjälper dig hitta det avtal som passar

Felriktad politik kringbiodrivmedelRegeringen inför enkvotplikt för att ökakonsumtionen av bio-drivmedel. Men syste-met motverkar rege-ringens egna uppsattamål. Dessutom kommersärskilda intressegrup-per att gynnas medanskattebetalarna ochvanliga bilister blir destora förlorarna, menarJohanna Jussila Ham-mes, forskare på VTI.

Johanna Jussila Hammes ar-betar som forskare i transpor-tekonomi vid VTI. I en arti-kel i Ekonomisk Debatt nyli-genframför hon kritik motden, som hon menar, felrik-tade politiken kring biodriv-medel.

Kvotplikten, som innebäratt en viss del av bensin och di-esel utgörs av biodrivmedel,införs den 1 maj i år. Dieselska innehålla 9,5 volympro-cent biodrivmedel, varav 6 vo-lymprocent består av konven-tionell biodiesel. Resterande3,5 volymprocent ska uppfyl-las med hydrerad vegetabiliskolja som i Sverige producerasi huvudsak av ett enda oljeraf-finaderi. För låginblandad eta-nol finns det en separat kvot.

Höginblandade biodrivme-del däremot, exempelvis E85och biogas ingår inte i kvot-plikten utan kommer även ifortsättningen gynnas av skat-tebefrielse.

– Regeringens eget uttaladeambition är att styrmedlen in-om energiområdet ska varakostnadseffektiva, långsiktigthållbara, förutsägbara och tek-nikneutrala. Frågan som där-för uppstår är varför regering-en har valt ett styrmedel förbiodrivmedel som på ett såtydligt sätt går mot flertalet avdessa mål, säger Johanna Jussi-la Hammes.

För att vara kostnadseffektivska kvotplikten omfatta allabiodrivmedel, även de högin-blandade.

– Det fortsatta undantagetfrån koldioxid- och energiskat-ten kommer med stor sanno-likhet att gynna de höginblan-dade drivmedlen mer än dedrivmedel som ingår i kvot-plikten, vilket inte nödvän-digtvis gynnar de biodrivmedelsom skulle förtjäna mest stöd.Samtidigt går skattebetalarnamiste om skatteintäkten. Enkvotplikt som ökar konsum-tionen av biodrivmedel kom-mer dessutom att höja drivme-delspriserna.

– Kostnadseffektivitet inne-bär att den angivna andelenbiodrivmedel nås till lägstamöjliga kostnad. Eftersomproduktionskostnaderna för deolika biodrivmedlen på de an-givna volymerna, och inomoch utanför kvoten, kommeratt skilja sig åt, är regeringenskvotplikt inte kostnadseffektiv.

VRETA KLOSTER (JB)Vid årsmötet på VretaKluster för Bobergssödra hushållningsgil-le, Gullbergs och Bo-bergs norra med Tjäll-mo hushållningsgillegavs en föreläsning ifamiljerätt. På mötetuppmärksammadesockså El-Anders meddiplom för sina för-tjänstfulla insatser.

Juristerna Göran Silf-verswärd och Åsa Kock höllen nyttig genomgång av fa-miljerätt på Vreta Kluster isamband med att Bobergssödra hushållningsgille, Gull-bergs och Bobergs norra medTjällmo hushållningsgille ha-de årsmöte. Reglerna för sam-bo, äktenskap, bodelning ocharv togs upp i relevanta ex-empel.

Människor flyttar ihop somsambo eller gifter sig. Idag ärdet inte ovanligt att åt-minstone någon av makarnahar barn från ett tidigare för-hållande. Kanske får de somgifter sig eller blir sambo se-nare gemensamma barn.

Så länge allt är bra och somdet är tänkt i det nya förhål-landet är det lätt att slå sig tillro med detta. Om någotskulle inträffa som förändrartillvaron kan det dock ledatill mycket onödigt eländeom man inte har klara papperpå sådant som ägande.

Det ska inte ses som varkenmisstroende mot varandra el-

ler som att förvänta det värs-ta. Skilsmässor är inte ovanli-ga och dödsfall är faktiskt endel av livet. Kommer det tillbodelning, arv och liknandefinns det klara fördelar medatt ha klarat ut det hela in-nan.

– Familjerätt är viktig varman än är i livet, sa GöranSilfverswärd. Kanske är denspeciellt viktig som företaga-re eftersom man kan tappasitt yrke vid en bodelning.Generationsskifte är bäst föredöden det vill säga innan dethandlar om arv.

Även om allt förblir bra in-om ett förhållande kan det vidnäringsverksamhet underlättaom det finns uttalat vem somäger och rår över vad. Finns såkallad enskild egendom så be-höver man helt enkelt inte beden andra maken om lov föratt göra vissa affärer.

– Enskild egendom ger stör-re flexibilitet.

Det finns egentligen barafyra sätt att göra något till en-skild egendom: genom äkten-skapsförord, föreskrift vid gå-va från annan, i testamente el-ler genom förmånstagar-förordnande i livförsäkring.

Äktenskapsförordet ska na-turligtvis skrivas under av bå-da makarna, men för att detska bli giltigt måste det ävenregistreras hos Skatteverket.

Skulle det komma till bo-delning så omfattar den inteenskild egendom. Däremotfinns inga speciella krav påhur en bodelning ska utföras,

att man måste dela allt annati två lika högar.

– Man får bodelning hurman vill bara man är överens.Det är dock viktigt med bo-delning om man har en fas-tighet.

För sambos är det stor skill-nad vid bodelning jämförtmed för gifta makar. Enmycket förenklad beskrivning

är att endast det som gemen-samt införskaffats ingår i bo-delningen. Inte minst bosta-den får därför andra villkor.

Sambor ärver heller intevarandra om inget annat avta-lats. Arv är annars ett områdemed klara regler, men om detnågonstans finns skäl att ta re-da på vad som gäller så är detjust här. Ett testamente re-kommenderas starkt.

Under årsmötet fick Klock-rikebon Anders Johansson, el-ler El-Anders, som han kallasett diplom utställt av Öster-götlands läns Hushållnings-sällskap för förtjänstfulla in-satser i bygden.

El-Anders arbetade i elaffä-ren i Borensberg och har gjortinstallationer i nästan varjegård i bygden. Han börjaderedan 1961 och slutade ge-

nom pensionering först i hös-tas i samband med ett ägarby-te. Gillets medlemmar hadebara mer än gott att säga omAnders, men frågade sig vemde ska ringa nu när han som"fortfarande kommer ihåg va-renda koppling i varje bygg-nad" har slutat.


Årsmötet på Vreta Kluster för Bobergs södra hushållningsgille, Gullbergs och Bobergs norra med Tjällmo hushållningsgille.

Anders ”El-Anders” Johansson diplomerades av Östergöt-lands läns Hushållningssällskap för sina insatser.

... jur kand Åsa Kock en nyttig genomgång av familjerätt.


LANDSBYGD Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Jur kand Göran Silfverswärd, höll tillsammans med....

Nyttig juridik på gillenas årsmöteFamiljerätt och diplomering på Vreta Kluster

– Vi överskattar den tids-vinst vi kan göra genom attöka farten vid redan höga has-

tigheter, säger Gabriella Erik-sson, forskare på VTI. Däre-mot underskattar vi hur myck-

et tid vi kan köra in när vi ökarfarten från låga hastigheter.

I en simulatorstudie medtjugofyra deltagare har honundersökt vår förmåga att räk-na ut tidsbesparing i förhållan-de till hastighetsökning. Honhar även undersökt vår förmå-ga att beräkna bränsleåtgång

och medelhastighet i relationtill faktiska förhållanden. Gab-riella presenterade resultatennär hon häromveckan ladefram sin doktorsavhandlingvid Psykologiska institutionenpå Stockholms universitet.

Ett intressant resultat komfram i delstudien om bedöm-

ningar av bränsleåtgång vidhastighetsökningar och hastig-hetssänkningar.

– Det visade sig att lastbils-förare i allmänhet underskattarbränslebesparingen som kangöras genom hastighetssänk-ningar, säger Gabriella Eriks-son.

Sammanfattningsvis visaravhandlingen hur bedömning-ar av medelhastighet, tidsvinstoch bränsleåtgång systematisktavviker från fysikaliska mått.Resultaten kan få betydelse förmodellering av resebeteendeoch för framtida design av oli-ka förarstödssystem.

Lite till mans är vi sena ibland. Vi gasar på ochtänker att vi ska köra in några minuters förse-ning. Kör man fortare så kommer man framsnabbare. Jo, men oftast inte så snabbt som man tror visar ny forskning.

Svårt att beräkna sparad restid och bränsleåtgång



Conny 0706-39 34 60www.berggardens.se · [email protected]

FUKT I KÄLLAREN? ENSKILT AVLOPP?40 års erfarenhet i branschen!

% �$��"�� #�!#��

% �� $��

www.allskogsservice.se ��&��!��

Rödfärgning

Tel verkstad 0144-320 81 · Ulf Sköld 070-554 95 92, 011-34 06 95 · Frank Sköld 070-556 20 98

www.skoldsmaleri.se

SKÖLDS MÅLERI AB

Målningsarbeten med full garanti. Vi utföräven fönsterrenovering samt mögelsanering

av husfasader. 60 år i branschen!Vi målar med Falu rödfärg.

Kaffekullev 1, EksjöTelefon: 0381-77 10 80

www.maskin-huset.se

� Planeringsskopaingår

� Snabbgående� Trima hydrauliskt

redskapsfäste� Lyftkap 1500 kg� 3/4:e-funktion� Vikt 3,8 ton

Lastmaskin CAISE CS917Välkommen in för

en demonstration!

Pris fr 189 000:- ex moms

AB Kisa Motorservice Storgatan 7, Kisa · 0494 -128 50

www.kisamotorservice

.se

Extrapris!(ord 96.900:-)

89.900:-inkl moms

Suzuki LTA

500 XPmed servosty

rningSuzuki LTA

500 XPmed servosty

rning

Tel 013-35 73 00www.tktraktordelar.se

Reservdelartill traktorer och entreprenad-maskiner

KÖPES! Maskiner för demontering

GRANHULTSGATAN 20 • MOTALA

• Lantbruksskrot & industriskrot köpes

• Alla metallerköpes

• De flesta transporter ordnas

Levererar färdig betongcertifierad av

VIMMERBY · Tel 0492-152 55

• Köper samtliga virkessortiment och biobränsle.• Utför avverkning och flisning med egna resurser

efter dina önskemål.• Vi besöker Dig gärna på fastigheten, för att

presentera oss och våra tjänster.

Kontakta våra köpare: Jonas Bengtsson 070-642 95 01 • Pär-Anders Olovsson 076-809 05 07

www.brsvensson.com


www.qstaroil.se

TID ALLLTID NÄRA DIG

TID NÄRA DIG

TID NÄRA DIG

Vi är det lokala bolaTID ALLLTID NÄRA DIG

.

kviretsäV


lansorpegiunnK

.rensarevleababnS

niöpkrorN

get med det stora bolaVi är det lokala bolaTID NÄRA DIG

ellets • Smörjmedel • GasolDiesel • Eldningsolja • P

gn

09 01 14-0940................. ginpökinL

10 08 02-110................. ralmaK

...................

........................

.qstaroil.sewww

gets resurser!get med det stora bolaTID NÄRA DIG


04 71 43-310...................

1 61510-840........................

MaskinCity i Motala ABTurbinvägen 13 · 591 61 Motala

0141-20 22 90 · [email protected]

Nu lanserar vi ATV & UTV från

Suzuki, Arctic Cat och Hisun!

Välkommen till Maskincity för att provköra din drömmaskin!

Vi har många maskiner i lager och det finns alltid någon

som passar för er.

Skicka ett sms med texten50, 100 eller 200 till nummer 72 999, så skänker du motsvarande belopp till Världens Barns insamling.

BORENSBERG (JB)Motala jaktvårdskretshade bjudit in naturfo-tograf Magnus Nymanatt berätta om kron-hjortar en kväll i mittenav mars. Kronhjort ärett viltslag vars stam ärunder uppbyggnad ivårt län. Intresset varmycket stort och denstora salen på Brunne-by musteri fylldes avjägare och andra in-tresserade.

Magnus Hallros, vice ordfö-rande i Motala jaktvårdskrets,hälsade välkommen och tycktedet var roligt att så mångakommit till mötet. Därefterfick Magnus Nyman ordet.

Magnus är bosatt vid Skedaudde, söder om Linköping.Han har varit frilandsfotografi cirka 20 år och är en hängivenfriluftsmänniska, viltskådareoch jägare. Något man ser ihans helt fantastiska bilder.Kronhjort har han fotograferatsedan början av 2000-talet,mestadels i Södermanland.

Han började med att tala omatt hanen kallas hjort, honanhind och ungarna kalvar. Enettårig hjort kallas för spets.Att ettåringen kallas för spetsberor på hans oftast enspetsi-

ga horn, en pinne rakt ut heltenkelt.

Sen beskrev han i lätta orda-lag kronhjortens år. I februaritappar hjortarna hornen, i aprilkommer de första kalvarnasom oftast bara är en, men kanvara två. Kalvarna kan följa sinmor i två år. Snabbt växer hor-nen ut på hjortarna, bara ha-narna, och i juli fejas hornenlagom till brunsten i septem-ber.

Redan vid två års ålder bör-jar hjortarna bröla, men då harde ingen chans att få ett egetharem. Den större och äldrehjorten ser noga till sina honoroch skulle någon vilja gå iväg såvallas hon in med detsamma.Hos dovhjortarna är det honansom väljer den hane som honvill ha till far åt sina barn.Hjorten brölar, sparkar brunst-grop, doftmarkerar med sinadoftkörtlar och till och med ur-inerar på sig själv för att varaså attraktiv som möjligt.

Strider förekommer, meninte så ofta. De kan hålla på i45 minuter, men efter det ärhjortarna fruktansvärt uttröt-tade. Oftast blir det ingendödlig utgång. Störst och star-kast vinner. Hjortarna ser of-tast på varandra vem som ärmaffigast och den mindre gårundan utan strid. De yngre

och lättare djuren håller sigdock i närheten, för kanskekan de tjuvbetäcka någonhind, innan platshjorten serdet.

En hjort har cirka 10 hindari sitt harem och han användersamma brunstplats år från år.Den kan ligga vid en åkerkant,en hyggeskant eller en kärr-kant. Brunstplatserna kan liggaganska nära varandra.

Det är inte bara hjorten somär platsbunden, hinden är detockså. Vid försök där manmärkt hindar med pejlings-halsband, har man sett att dehåller sig på samma ställe årfrån år. Vid jakt kan de gåiväg, men redan samma kvällär de tillbaka igen.

Magnus berättade att hjort-djuren är smarta, för vid denminsta aning om jakt, drar deiväg till ett lugnare område.Om man jagar för mycket påett område flyttar hjortarna.

Innan jakt bör man ta redapå hur många hjortdjur manhar i sitt område. En koll vidfoderplatsen vid månsken ellervid bockjakten.

– Lägg några dagar på vilkadjur ni ska skjuta av, uppma-nade Magnus. Titta också påfördelningen mellar hjort ochhind, för oftast är det fler hin-dar än hjortar. För många hin-

dar gör att tillväxttakten ökar.Åldern är också viktigt att mantar med. Likaså ska man jagaefter hur många djur man har.

Magnus gav råd om hurman på håll kan se hur gammalen hjort kan vara. Då hjortarnahar samma hornform år från årkan man se hur stor kronan äri förhållande till hjortens öra.Vackrast och störst krona harhjorten vid 9-10 års ålder, efter13 år går den i retur, alltså till-baka.

En hjort är lika stor som enfjolårsälg. Nacken blir barastörre och större också, för enkrona kan väga cirka 10 kilo!Hur stor den blir beror på ge-ner, ålder och vinterutfodring.Även här kom Magnus medtips och råd.

– När ni utfodrar med ensi-lage, så ta bort plasten! Ävennätet! Allt! Hjortarna tuggar isig det annars och det blir somen klump i magen på dem.

Utfodringsplatserna bör inteläggas vid granskog i lagom ål-der för gallring. Ej heller vidhöstsådda fält, för det blirtrampskador när djuren går utför att beta på de övervintradeskotten. Det är svårt att se omdet varit älg eller hjort somgnagt på skogen. Älgen harstörre tänder, men gör det in-te lättare att se. Hjortarna äterannars mossor och lavar i sko-gen på vintern.

Magnus hade med sig storavackra horn och visade på hurde kan se ut. Det var bland an-nat hornpar från samma djur

två år i rad. Man fick se hurlika de var, men det ena var li-te större än det andra. Ett rik-tigt vackert horn fanns ocksåmed. Ett guldhorn. Kronornabedöms efter vissa regler somvikt, längd på taggarna, antaltaggar, grovlek på hornet,längd på hornet efter ett in-vecklat men noga dokumente-rat system. Poängen räknasihop och summan bestämmerom det blir brons, silver ellerguld. Detta guldhorn passeradeguldgränsen med råge! Detkom uppifrån Godegårdssko-garna.

Vid en frågestund efter kaf-fe gjordes jämförelser medskotska hjortar. Det är intesamma stam som vi har här iSverige. Den svenska hjort-stammen är också uppblandadmed rymlingar från hägn.Andra länders jaktsätt diskute-rades också.

Under hela föreläsningen vi-sade Magnus på fantastiska bil-der som han tagit på hjortdju-ren. Går man in på hans hem-sida www.magnusnyman.sekan man se mängder av finabilder från andra vilda djur. Enstor varm applåd avslutade denintressanta kvällen.

Text och bild: EVA CARLSSON

Klas-Göran Österlund med flera lyssnar intresserat när Magnus Nyman berättar om sina naturupplevelser.

Fotograf Magnus Nymanberättade om hjortar.


JAKT Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Magnus Nyman visade ettriktigt guldhorn.

Naturfotograf pratade kronhjortUppskattad kväll på Brunneby musteri för Motala jaktvårdskrets


AKTUELLTVad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till [email protected].

SVERIGEPREMIÄR HOS BEPART!

Nya FELLA SM 3575 Testad i Sverige under 2 säsonger innan produktion.

0121-300 [email protected]

Priser är exkl. moms och gäller endast 1 ex. Leverans i maj.

Introduktionspris Fella SM 3575 Bogserad slåtterkross, centrumdrag: (299.900) ..... 229.000:-

SVERIGEPREMIÄR HOS BEPART!

NYHET 2014!

Testad i Sverige

ORSAB arbetar löpande mot större och mindre lantbruk. Uppdrag som vi utför är bl a: sanering av eternit, sågning av foderbord, håltagning samt spräckning/sprängning av storsten inomhus och utomhus.

Kontakta oss för kostnadsfri offert.

Telenr vxl:0490-655 [email protected]

Följ oss på Facebookwww.orsab.se

Nu även nya trösk-delar t ex såll, slag-skor och skakare till bra priser!

• Traktorer• Tröskor• Pressar (även nya knytareoch nålar till bra priser)

• Fabriksnya startmotorer• Generatorer 0430-222 70

Reservdelar Stor sortering av beg. och nya delar till:

Tel 0496-107 55 • [email protected]

2 100:-för samtliga filter,

exkl moms

Prisexempel: Filtersatser till Ford/New Holland 600/1200 timmar

BRORSSONSTRAKTORDELAR

BRORSSONSTRAKTORDELAR

MARIANNELUND

DAGS FÖR SERVICE?

Filter till de flesta traktorer!

Vi utför grävarbeten!Diplomerade för avloppsanläggningar

Skrukeby Maskin0142-809 60, 070-659 67 63

Tel 0496-210 10, 070-378 33 77, 070-261 00 05www.stejdahlproduktion.se

STEJDAHL PRODUKTION, Mariannelund

TRÄHUS-GARAGEför alla typer av byggnader

Vi tillverkar efter kundens önskemål

CE-märktaTRÄTAKSTOLARMASKINHALLER &STALLBYGGNADER

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

Svensktillverkade jordkällare. I plast.Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillver-kade i glas�berarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i �era mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!

T

- vi isolerar skarvfritt med polyuretan

Kostnadsfri rådgivning:

Vårt material har slutna/täta celler och är godkändapå EU:s REACH-lista

OBS!

www.rudskogasvets.seTel 0551-604 66, 070-647 47 59

Flaktank 200 l i stålplåtInkl pump, 5 m slang och automatisk pistol-ventil. Svensktillverkad. ADR-godkänd IBC. Vibrationstestad. Med skvalpskott. Godkänd även efter 5 år.

DIESELTANKAR

+ moms och frakt

10 600:-Pris

www.torvomaskin.se

Finns

som säck-

och bulk-

leverans

Stockås torvströTorvströ hög kvalitet, i säck om300 l, vikt 30-33 kg. Vi har ävenen sorterad torv 0-2 mm som ärbra för gris- och kostallar.

TORV & MASKINENTREPRENAD AB0585-402 16 • 070-204 45 55

DIKESRENSNING och återställning av

KÖRSKADOR!Stefan Andersson, 070-36 35 405 · Borensberg

www.qsskog.se

�� Ett familjeföretag med traditioner.

Vår specialité:

Ring 0705-64 00 93 eller 0144-400 07. Välkommen!

��

Vi använder oss av Äkta Falu Rödfärg. Jobben utförs med skylift upp till 25 m.

23'4'05'3$3�'0�23'/+6/231&6-5�(3?0��6.563*$057'3-$30$��

�� =��;��=#;��! !��#�� #;�!� ��! ��<� �� "#��

�>045+&0+0)'04�23'06/'3$05'3�'3%,6&4�(3$/�5+..�&'0��/$,��2?�13&+0$3+'�23+4��#>.-1/0$�

�3'&3+-4&$.4)$5$0��133-@2+0)�:�=22'5��7$3&��A��.@3&��A�!'.�� :�888�%9))0$&47$3&4%65+-�4'

�� !

TJUST-EDS MASKIN ABMelby, Edsbruk

GRÄVER, LASTAR, FRAKTARAVVERKAR SKOG,

KÖR GRUS OCH JORDTel 0493-401 52. 0120-410 04

www.tjust-edsmaskin.seSkogsstyrelsen bedömer att

målet inte är möjligt att nå till2020 med nyligen beslutadeeller planerade styrmedel. Förflera skogstyper är bevarande-

statusen fortfarande inte till-räckligt bra och många arter ärhotade. För att nå målet be-höver miljöhänsynen fortsattförbättras, samtidigt som

skydd och naturvårdandeskötsel behöver öka. Det be-hövs också fler insatser för ho-tade arter och skadorna påkulturmiljöer måste minska.– Att få effekt av genomför-

da åtgärder i skogen tar tid.Det som görs idag ser vi inteeffekten av förrän om någraoch ibland många år och där-för återspeglas det ännu inte iuppföljningen. Därför är det

viktigt att lyfta att det trots attdet ser svårt ut idag, så kan bil-den bli en annan förutsatt attskogsbruket fortsätter på deninslagna vägen, säger MonikaStridsman, generaldirektör,Skogsstyrelsen.Skogsstyrelsen kommer i år

att lyfta fram målbilderna förmiljöhänsyn i sin informa-tion, rådgivning och utbild-ning.

Nyligen presenterade Naturvårdsverket den år-liga uppföljningen av Sveriges miljökvalitets-mål. Levande skogar är ett av de mål som idaginte bedöms möjligt att nå till år 2020. Samti-digt pågår nu flera insatser som förväntas geeffekt på sikt.

Miljö & Avlopp AB · Navestadsgatan 53, NorrköpingPeter Jonsson, tel 0702-74 95 06 · www.miljo-avlopp.se

Projektering: Vi projekterar enskil-da avlopp från enstaka fastighet tillstörre gemensamhetsanläggningar.

Installation: Vi erbjuder allt från hel-hetslösning, projektering eller barainköp av produkten. Tillsammansmed våra entreprenörer kan ni kän-na er trygga med installationen av eravloppslösning.

Försäljning: Vi hjälper er att hitta enoptimal lösning för era behov, så attdet inte blir några överraskningarfrån kommunen angående er av-loppslösning efter installation.

Enskilt avlopp - vi har lösningen!Välkommen! Miljö & Avlopp erbjuder enrad olika tjänster inom enskiltavlopp. I samråd med digsom kund kan vi levereraden mest miljövänliga, lång-siktiga och ekonomiska lös-ningen av enskilt avlopp somär anpassad för er fast ighet. Vi tillhandahåller auktorise-rade installatörer som utförmarkarbetet, montering ochinstallation tillsammans medprojekt ören.Som kund ska ni känna ertrygga i Ert projekt när ni an-litar Miljö & Avlopp

Att synas är bra för affärerna!Ring 0141-560 03 och boka annonsplats.

Nya insatser kan bidra till att nå Levande skogar

SONSTORP (JB)Snickeri, antikviteteroch köttdjur, tre verk-samheter på en ochsamma gård och bak-om står Eric Anders-son med sambo LenaRoth som verkligenhar hittat sin egennisch.

Bergs gård utanför Sons -torp i Finspångs kommun lig-ger vackert belägen omgivenav skog och åkrar och Lenakommer ut från den röda stu-gan och tar mot när Jordbru-karen kommer på besök.

I gårdssnickeriet finns Ericoch det doftar härligt av vir-ket som han använder för atttillverka köksskåp, dörrar ochfönster.

– Gården har tillhört minaföräldrar och från 1987 framtill 1999 drev jag den tillsam-mans med min bror, berättarhan.

– Då köpte jag min förstasnickerimaskin och hadesnickeriet som en sidoverk-samhet. Jag har snickrat ladu-gårdar tidigare men min verk-samhet här växte och till sisträckte lokalerna inte till ochjag renoverade och byggde utden här byggnaden som varithönshus, svinhus och garage.

Nu tillverkar Eric kök ochstommar efter måttbeställ-ning enligt kundernas önske-mål och det blir mer som mö-beltillverkning eftersom haninte följer något modellsys-tem. Gamla pardörrar kan ståmodell om någon vill ha ny-tillverkade med samma ut-seende, det gäller även föns-ter.

Eric är händig och klararockså av att renovera gamlamöbler men det är endast trä-reparationer och inte om-stoppning, förtydligar han.Även utbyggnationer av alta-

ner är inga problem för densnickrande bonden.

– Ytterdörrarna till pardör-rarna isolerar jag enligt dagensnormer och av glasmästaren iFinspång beställer jag fönster-glas som jag sätter in men omjag har för mycket att göra lå-ter jag glasmästaren göra job-bet.

– Vi använder linoljefärgnär vi målar och det ligger påLenas uppgift att jobba medpenseln.

– Vi arbetar tillsammansoch trivs mycket bra med det,det blir en livsstil och mångahar undrat om det inte är på-frestande att vara tillsammansdagligen och stundligen menvi trivs bra ihop, säger Lenasom arbetet inom restaurang-branschen innan hon träffadeEric.

Bakom snickeriet hörs rå-mande och i ladugården somhar ströbädd står 30 köttdjur

av rasen angus. De går ut ochin i den angränsande hagenprecis som de själva vill ochkommer nyfiket fram för att sevad som händer när ladu-gårdsdörren öppnas.

– Den här rasen kommerursprungligen från Skottlandoch är något mindre än deflesta andra köttraser. De till-godogör sig grovfoder mycketbra och vi fodrar endast meddet, berättar Eric.

Köttet blir mycket mört ochsmakrikt och har en hög haltav omega 3-fettsyran. Paret harekologisk uppfödning, godoch naturlig djurhållning vil-ket bidrar till ett öppet land-skap och behåller den biolo-giska mångfalden. Dessutomkänns det bra att kunna leve-rera svenskt kött.

Bergs gård har inget egetslakteri utan djuren slaktas iNärkes slakteri i Gällerstad ochstyckas i Kumla. Sedan kom-

mer köttlådorna tillbaka till pa-ret Andersson-Roth som fåttbeställning av kött från sinakunder.

– Köttet är detaljstyckatmen inte paketerat och detkänns bra både för miljön ochatt det faktiskt är en upple-velse att själv få paketera sittkött och lägga det i frysen sä-ger Lena som har god vana avkött sedan tiden i restaurang-köket.

Vad hände då med det gam-la snickeriet som Erics verk-samhet hade vuxit ur?

Lena ler och styr kosan moten byggnad som ligger påandra sidan gårdsplanen. Honöppnar dörren och innanförfinns en riktig guldgruva förden som är intresserade avantikviteter.

– Det här är min hobbyoch jag satsar på kvalité närjag är på antikmässor ochhandlar. Jag vill gärna ha sa-ker som är riktigt gamla och

jag har märkt att folk är otro-ligt kunniga och pålästa vaddet gäller antikviteter.

Lenas antikbod är även braför den övriga verksamhetenhär på gården, från börjankanske någon kommer endastför att se om de kan köpa nå-got fint att ta med sig hem, såupptäcker de att de kan bestäl-la både snickerier och köttlå-dor och det är den absolut bäs-ta marknadsföringen.

– Jag har haft tur som träf-fat Lena, hon kan prata ombåde mat och kött, vill arbetatillsammans med mig och vihar otroligt roligt ihop medallt som vi tar oss för, sägerEric.

Lena nickar instämmande.Det märks tydligt att det härär ett par som trivs tillsam-mans.

Text och bild:CARINA LARSSON

Den ekologiska uppfödningen av köttdjur är ett av benen i gårdena verksamheter. Angus heter rasen som härstammarfrån Skottland och ger ett mört och smakrikt kött.

Eric Andersson och Lena Roth trivs bra tillsammans påBergs gård.

I Erics urvuxna snickeri ryms nu Lenas antikbod.


LANTBRUK Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till [email protected]!

Erics snickeri är en viktig del av gårdens verksamhet.

Gård med flera verksamheterLena och Eric trivs med att jobba tillsammans


LANTBRUKJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78 www.nordled.se

GårdsarmaturByt ut din 125W kvicksilverlampa mot en 20W Led-lampaGer ett likvärdigt ljusLivslängd mer än 50 000 tim220V. IP65. 50 mm rörfästeVäggfäste 180:-20W 1 990:- + moms och frakt

Duktiga polska hantverkareFasad, stenläggning, målning, tak- och bygg

Under svensk arbetsledning,svenska försäkringar och garantier.ROT-avdraget gäller även hos oss!

Birkas ABTel 070-383 44 61 · www.birkas.se

Väderstad (se skylt gamla E4, Väderstad-Rök)

LINOLJA

560:-

Av hög kvalité från östgöta -slätten. Lagrad, tunn ochlättorkande. Prisexempel 10 liter

Tel 0142-712 50 • 0705-65 15 05 • [email protected]

Inreder och utrustar fordon • Servar & reparerar alla märken • Säljer reservdelar, tillbehör, oljor och verktyg till alla fordon

Myntgatan 4 i Motala, 0141-208 208

STERBHUS KÖPES!Vi köper Sterbhus/dödsbon.

Utför städning av bostaden och ombesörjer även bortforsling av skräp etc vid behov.

Allt för bra service! Ring och boka tid för värdering!

��073-978 04 20, Christer Hanell

KLIP

P UR

& S

PAR

Villa- & fastighetsägare!TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA

PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT!…och samtidigt ökar du värdet på din fastighet. Kostnadsfri

besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • [email protected]

Företaget är miljödeklarerat och kvalitets-certifierat.www.mb-isolering.se

Smedberga backgård är numera i det närmaste fri från fos-sila drivmedel.

Över 20 000 läsare kan se din annons här, annonsera du också! Ring 0141-560 03.

Johan Mattsson på Övre Jolstad visade panncentralenmed flispanna och kulvertsystem som värmer torkarna.

Genomgång på Övre Jolstad hur ersättning av fossilabränslen med förnybara diton kan gå till.

ÖSTERGÖTLAND (JB)Utsläppen av växthus-gaser från tre växtod-lingsgårdar har min-skats med över 200ton genom en över-gång till fossilfri ener-gi. Projektet Fossilfrialantbruk bjöd in till ettstudiebesök hos dessagårdar för att visa huromställningen funge-rar i praktiken.

Projektet Fossilfria lant-bruk, syftar till att utveckla enmodell för hur fossila bräns-len i lantbruksföretag kan er-sättas av förnybara energikäl-lor. Man utgår från erfaren-heter från tre lantbruksföretagi Östergötland som har ersatt90 procent av sin fossila ener-giförbrukning med förnybarabränslen. AgroÖst äger pro-jektet som drivs av Energi-kontoret Östra Götaland.

Det var under 2011 som trelantbruk med inriktning påväxtodling började ersättafossila bränslen i den egnaproduktionen och driften.Redan på våren 2012 hademan ersatt omkring 80-90procent av alla fossila bräns-len med något förnybartbränsle eller förnyelsebarenergikälla. Gårdarna är belägna i den

västra delen av Östergötland.Två av dem, Övre Jolstad ochSmedberga backgård, finnerman sydost om Motala och

den tredje, Kasta länsmans-gård, söder om Vadstena.Totalt har utsläppen av växt-husgaser minskats med drygt200 ton koldioxid eller i me-deltal med 340 kilo koldi oxidper brukad hektar.Under en förmiddag gjor-

des ett studiebesök på de tregårdarna. Intresset för de härfrågorna avspeglade sig isammansättningen av besöks-gruppen. Deltagarna var lant-brukare, personal från Läns-styrelsen, personal från uni-versitetet, elever från natur-bruksgymnasierna i Norrkö-ping och Vreta, med flera. De tre lantbruksföretagen

har lyckats med effektiv driftoch produktion på förnybarabränslen. För att visa hur detegentligen fungerar i det dag-liga hade det utlovats endjupdykning i olika lösning-ar för spannmålstorkningmed biobränslen samt en de-monstration av maskiner somkörs på RME (biodiesel frånraps) och etanol. Den utlovade djupdyk-

ningen motsvarade troligenalla förväntningar. Lantbru-karna har efter de här årensamlat mängder av värdeful-la erfarenheter som de gärnadelade med sig. De har äventestat saker av eget intresseför att få veta mer. Flispannorär idag väldigt lättskötta ochkräver endast en liten tillsyn.Det finns dock en del sakeratt tänka på som storleken pådet flis som matas in. Man får

inte använda för grovt sådanti förhållande till matningeneftersom det kan bli stopp.Stundtals haglade frågornafrån besökarna.

RME ska man inte lagra förlänge. Det stelnar och detfungerar sämre med lägretemperaturer för att helt stel-na när det är riktigt kallt. Så-dant gör att maskiner kan blisvårstartade. Olika RME försommar och vinter finnsdock. Fossil diesel klarar merkyla. David Varverud frågadebesökarna om hur de tyckteavgaserna luktade när star-

tade en traktor som körs påRME. Någon svarade direktatt det luktar lite som fritös.Det är en god beskrivning.Lukten lär göra att en del blirhungriga, andra blir mätta. De flesta maskiner går att

konvertera till fossilfri drift.David visade en motorsåghan kör på RME, en litenfyrhjuling som körs på E85,Skoda personbil på RME ochkanske det mest förvånande:en Volvo som körs på E85utan konvertering. En traktorfrån 1957 startades på RMEutan problem. På Smedber-ga backgård rullade det plöts-

ligt in en lastbil som körs påRME. Chauffören kom ochberättade mer för en nyfikengrupp.

Den allmänna meningenbland deltagarna i studiebe-söket tycktes vara att fossil-fritt lantbruk är den enda vä-gen inom en snar framtid.Att få se det fungera i verklig-heten bekräftar det sommånga påstått. En parallellkan också dras till diskussio-nen om närproducerad matoch bra miljöval i affärerna.Kundernas efterfrågan styrutbudet. Många av lösning-

arna finns redan även om deinte visas, så fråga efter dem.


På studiebesök i framtidenFossilfritt lantbruk fungerar

Fossilfria Lantbruk är ettprojektsamarbete mellanAgroÖst, Energikontoret Öst-ra Götaland, Kasta, Jolstadoch Smedberga gård, medstöd från EU:s landsbygdsut-vecklingsprogram. Läs merpå www.fossilfrialantbruk.se.Aktiviteterna arrangeras i närasamarbete med LRF och Vre-ta Kluster.De tre gårdarna (totalt 635hektar 2012):Kasta gård, Vadstena kom-mun, 335 hektar. Växtodlinginriktad på raps, utsädespro-duktion av vete, gräs ochklöver.Jolstad gård, Motala kom-mun, 150 hektar. Växtodlingin riktad på vete för etanolpro-duktion, råg, samt raps.Smedberga gård, Motalakommun, 150 hektar. Växt-odling inriktad på vete för eta-nolproduktion och raps.Gårdarna har gemensamtersatt:40 000 liter fossil diesel tilljordbearbetning, sådd ochtröskning med RME. Detmotsvarar 119 ton CO2.23 500 liter fossil dieseloljatill spannmålstorkning ersattsav RME. Det motsvarar 62ton CO2. Delar av de inköptatransporterna görs idag medlastbilar som körs på RME.Det motsvarar ca 12 ton kol-dioxid (CO2). Delar av växtnä-ringen som tidigare var han-delsgödsel har ersatts medlokalt producerat organisktmaterial. CO2-besparingensom detta ger är idag okänd.Transport och spridning avorganiskt material görs utanfossila bränslen med en be-sparing på 10 ton CO2.Källa: Fossilfria lantbruk

Charlotte Elander från Kasta länsmansgård svarar på frågor. Att få se fossilfria lantbruk iverkligheten var mycket intressant för alla på studiebesöket.

Medverkande politiker i panelen var Lolo Lindström (M), Jonas Eriksson (MP), Staffan Werme (FP), Helena Vilhelmsson (C) och Matilda Ernkrans (S). Peter Borring var moderator.



Mottagare av LRF:s silvernålar 2014: Mats Gabrielsson,Lennart Larsson, Dudley Larsson, Gunnar Gustafsson ochReinhold Henriksson.

Årets lantbruksföretag: Boda Arken. På bild från vänster:Linnea Andersson, Regina Salenfors-Andersson, Jan Andersson och Marcus Andersson.

Årets lokalavdelning: Degerfors LRF. På bilden från väns-ter: Christer Carlén, Tommy Pettersson, Magnus Erikssonoch Lars Edström.

ÖREBRO (JB)Mycket handlade ompolitik på LRF:s region-stämma då det gavs enpaneldebatt där regio-nala riksdagspolitikerdeltog. Bland motio-nerna fanns bland and-ra en om prospekte-ringen av alunskiffer.Nyckelordet på stäm-man var attityd.

Cirka 150 förtroendevaldaoch inbjudna gäster hade sam-lat på LRF:s stämma i Örebro.Enligt regionordförande PeterBorring så var det en lugntrevlig stämma, men ändåmed ganska belysande svarfrån politikerna. Regionsty-relsen minskades med två per-

soner, Hanna Olofsson ochAnna Berggren. Årets stäm-mouttalande från Lantbruketi Örebro län uppmananderiksdagspartierna att agera förlantbruket och den svenskamatproduktionen.

Regionordförande PeterBorring underströk det vikti-ga i den omvalda Per Willénsinledning, ordet attityd.

– Per Willén tog som ansatsordet attityd. Att tro på det vigör. Att finansministern trorpå det, att samhället tror pådet. Det är inte lätt ha tro pådet man gör om ingen annanhar det.

Motionerna handlade omämnen från driftsbidrag förenskilda vägar till sådant som

alunskiffer där motionsställa-ren var bekymrad över att3 000 hektar med bra åker-mark och höga naturvärdenligger under prospektering.

Skärpan och oron i denmotionen var inte att ta mis-te på: ”Bara tanken att gå inoch prospektera uranbrytningpå ett 3 000 hektar stort om-råde som tillhör Sveriges bäs-ta åkermark är ofattbar”.

Regionstyrelsen gick påmotionsställarens linje. Ettpar andra motioner tog uppämnen som visade sig redanvara under behandling, meninte desto mindre viktiga.Man berörde sådant som attse över kravet på dokumenta-tion vid en så kallad tvärvill-korskontroll.

Mycket på Örebros stämma,liksom den i Östergötland,kom att handla om politik.Det blev en äkta paneldebattmed inbjudna politiker.

Politikerna var regionalariks dagspolitiker som inbjuditsför ge sin syn på landsbygds-frågorna. Helena Vilhelmsson(C ), Matilda Ernkrans (S),Staffan Werme (FP), LoloLindström (M) och Jonas Er-iksson (MP) deltog.

Vänsterpartiet och Kristde-mokraterna var förhindrade attnärvara.

Peter Borring som var mode-rator kommenterade debattenmed att det var en förvånandesamstämmighet mellan parti-erna.

– Om det sett ut så här påriksnivå så kunde vi haft detbetydligt bättre inom de grö-na näringarna. Något som än-då framkom är att de röd-grö-na tycks vara mer hot än möj-lighet, menade han.

En av de mest belysandepunkterna enligt såväl PeterBorring som andra närvarandevar de Ja- eller Nej-frågor hanställde då och då. Politikernafick svara genom att visa enJa/Nej-skylt.

Borring ställde bland annatfrågan om panelen vill att detska vara skatt på handelsgödsel.Antalet Ja skyltar visade att detblev ett klart Ja.

Han följde upp med att frå-ga om det ska vara skatt på

stallgödsel. Alla visade Nej-skyltar.

– Det är konstigt, för deläcker ju lika mycket, kom-menterade Borring, och fort-satte:

– Det här visar hur otroligtmycket tyckande och lite faktadet finns runt jordbruk. Vissapartier svävar mer i okunskapoch populism än andra. Manhar bara en åsikt om hur detska vara. Jag tycker det synsmer när det är valår... alla villvara landsbygdsvänner ochpratar upp sig.

Text: BO BÄCKMAN

Bild: CAROLINE KARLSSON

Avslöjande paneldebatt i ÖrebroLRF:s regionstämma i Örebro bjöd på debatt och diplomeringar

SKÄNNINGE (JB)De har inte så mycketatt göra i sitt bås hem-ma på gården vintertid.Ibland gruffar de liteoch gör upp om vemsom bestämmer menannars är det lugnt ochlite ensamt. Men dehar i alla fall varandra,baggarna Hälge ochBirger Garn och snartväntar andra tider.

Snart är våren och somma-ren här och då blir det till attligga i desto mer för de tvåbaggarna. Då får de gå på be-te runt de vackra sjöarna medvarsin grupp med tackor ochav detta blir det förhoppnings-vis nya små lamm.

Våren brukar innebäralammning men inte hos Hen-rik och Maria Båvius på Elgsjögård. Där har de flesta av lam-men redan vuxit sig rejält sto-ra.

– Vi har vinterlamm. Vi styrbrunsten så att våra tackorbörjar lamma i november, sä-ger Henrik.

De har femtiosju tackor ochde är en korsning av rasernaFin ull och Dorset.

Det låter rejält i fårstallet närsjuttio lamm gärna vill bli ut-fodrade och deras mödrar i fål-lan bredvid vill också ha.

– Det är lika bra att de får li-te nu så de blir tysta, säger hanoch skrattar till.

William, tio år, och nioårigaElsa tittar också till lammen.Mamma Maria berättar dethänder att barnen döper nå-got av djuren.

– Ja, det kan vara någonsom sticker ut som de fallerspeciellt för, säger hon.

Lammen är en treraskors-ning och finns i alla möjliga

färgnyanser och teckningar be-roende på om baggen är av ra-sen Suffolk eller Texel.

Henrik berättar att han ärfjärde generationen på Elgsjögård och att han 2010 tog överefter sin mor Birgitta som äg-de gården.

– Min morfar födde upp ar-dennerhästar här men slutademed det här med hästar för attpå 40-50-talet lägga om tillväxtodling, säger han.

Gården är allt som allt medsjöar 220 hektar stor och avdet är 208 hektar odling.

– Vi producerar spannmålsom vete, maltkorn, oljeväx-ter och ärtor, mest utsäde tillandra gårdar. Och numera harvi alltså även lammköttspro-duktion. Det är andra uppföd-ningsåret för oss nu, sägerHenrik.

Maria arbetar som under-sköterska i Skänninge men detär egentligen hon som ocksåsköter om och ansvarar för al-la i fårstallet.

– Ja, Henrik har fullt uppmed allt det andra. Marknads-servicen är väl lite min del, husoch barn. Men vi hjälps åt na-turligtvis. Och lammuppföd-ningen är väl mer som en hob-by, men får jag bestämma såräcker antalet djur nu, sägerMaria och ler.

– Vi får väl se. Det här ärkul och lammkött är fantas-tiskt gott. Och det är ett bentill att stå på parallellt medspannmålsproduktionen mendet gäller att få ihop ekono-min. Vi måste hitta andra ka-naler att hitta ut till slutkund.En stor sak för oss är att vi isamarbete med Bjälbo norr-gård och Styra brunnsgård lag-om till påsk ska leverera 30lamm till den lokala butiks-

kedjan Östenssons, säger Hen-rik.

Maria och Henrik berättaratt en tacka är dräktig i 150dagar och deras tackor lammari november, december och ja-nuari. De flesta lammen födsi december.

– Även julhelgens alla dagaroch nyår, minns Maria.

Tackorna går sedan med si-na lamm i 10 veckor för att se-dan avvänjas. När lammen ärstora nog skiljs de åt och äteroch frodas på varsitt håll i stal-let. När lammen efter 100-120dagar väger cirka 45 kilo går detill slakt.

Henrik berättar att i år blirköttet styckat och vakuumför-packat på Basunda gård i Kin-da.

– De har ett gårdsslakterioch det ligger i närområdetoch det är vi glada för. Att säl-ja till en större central inköpareär inte lönsamt. Det viktiga äratt hitta nya vägar och vi ärnöjda över avtalet att på försökleverera lammkött till den lo-kala butikskedjan.

Henrik menar också att dethär med lamm inte bara ärgulligt. Det är ett levebröd förmånga men att branschen gårpå knä på grund av all importav kött. Enligt Henrik har vi iSverige numera kommit enbra bit under 50 procent iegenproducerad mat.

– Det är tungt. Jag menar attvi ofta pratar om att våra djurska ha det bra men det härpratar vi inte lika ofta om, sä-ger Henrik.

Och naturligtvis värnar hanom alla sina tackor, de bådabaggarna och alla lamm.

– Viktigt för oss är att våra

djur har det bra och mår bra.De har torr bädd, friskt vattenoch frisk luft. De kan gå ut-omhus om de vill. De får braensilage och bra kraftfoder. Iapril-maj går tackorna ut påbete och i juni får de träffa sinbagge i en vecka för att retaigång brunsten. Och efter 17dagar träffas de igen och gårihop hela sommaren, förkla-rar de.

– Vi är ganska snälla och vitar in dem så sent som möjligti november innan lammenkommer. Och då är de förandra gången på året nyklipp-ta och fina, säger Henrik.

Henrik och Maria trivs all-deles utmärkt med tillvaron.Mycket att göra förstås medföretag och husrenoveringar.Köket är nytt och det inglasadeuterummet på gaveln är ocksånytt.

– Det finns alltid att göra,säger Henrik och ler.

– Ja, vi trivs här ute. Jagbrukar stå här med min muggpå morgonen och titta nermot sjön och tänka, så fantas-tiskt vackert det är här, sägerMaria.

Text och bild: ANNIKA WIKSTRÖM


JORDBRUKJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Henrik Båvius är fjärde ge-nerationen på Elgsjö.

Maria Båvius sköter om får och lamm men jobbar även som undersköterska i Skänninge.Birger Garn är en av två baggar på gården.

Lamm och utsäde på Elgsjö gårdImporterat kött har fått branschen att gå på knäna

William, tio år, och nioåriga Elsa tittar också gärna till lammen.

SKÄRBLACKA (JB)Svårt att beskära frukt-träd och dyrt att anlitaproffs? Ja, då kan lös-ningen vara en kurs iden ädla kosten för attsjälv få ordning på vil-laträdgårdens fruktod-ling.

Cecilia Johansson sittermed i Ö-rådets styrelse i Skär-blacka och idén om att ha enkurs i fruktträdsbeskärningväxte fram hösten 2013 då detannordnades Äpplets dag utepå Ön i Skärblacka.

Rader av gamla äppelträdsom bär olika sorters äpplenstår i den lilla parken ute påÖn och i snålblåst och snö -glopp hade en liten skara sam-lats för att få kunskap och in-sikt i hur ett äppelträd på bäs-ta sätt med varsam hand tuk-tas.

– Att beskära fruktträd ären kunskap som gått ur folksmedvetande, förr var frukt enviktig odling i hemmaträdgår-darna, idag finns billig fruktatt tillgå i affären säger Ceci-lia Johansson.

Fram till 1970-talet fanns enfruktodlarförening i Skär-blacka som startades redan1912 och medlemsantalet lågpå runt 500 medlemmar. För-eningens syfte var att ympa,bespruta och beskära fruktträdåt ortens hemmaodlare och tillsin hjälp hade föreningenträdgårdskonsulter som åkterunt med en hjälpande handoch goda råd.

– Den här kulturen finnsinte idag, därför behöver vi lä-ra oss eftersom vår generationinte har samma kunskap sompå 1930-1940-talet resonerarCecilia.

Krister Andersson med egetföretag inom allt förekom-

mande trädgårdsarbete var påplats och undervisade hurfruktträd ska beskäras på bäs-ta sätt men även vilka verktygsom ska användas.

– Sekatören är det absolutviktigaste, satsa på en rejäl se-katör som kan vara livet ut.Den lite mer påkostade harreservdelar så utslitna delarkan bytas ut vid behov. Lika-så är en sekatör med rull-handtag bra eftersom den blirbåde starkare och skönare förhanden att jobba med, sägerKrister.

Stångsekatören är ocksåbra, man når högt upp ochkan klippa grenar som är om-kring 25 millimeter tjocka.Nackdelen med en stångseka-tör är att det är svårt att se varman lägger snittet, man skaalltid sträva efter att vara sånära som möjligt det snittman gör för att undvika fläk-ning men det kan var svårtnär det är högt så då är stegendet bästa alternativet.

– En grensåg är också braatt ha, har man inskaffat des-

sa tre verktyg klarar man siglångt när det är dags att be-skära sina fruktträd, menarKrister Andersson.

Vad är det klassiska feleten amatör gör?

– Att toppa vattenskottensäger Krister spontant. Top-par du ett vattenskott förgre-nar det sig och till sist får duett äppelträd fullt av kvastar.

Ett fruktträd mår ocksåbättre av en lätt beskärningvarje år och bästa tiden föräpplen och päron är den härtiden under vinter och vår,innan träden har fått sinablomknoppar.

Men under tiden juli, au-gusti och september, som kal-las JAS är också en bra tid förbeskärning eftersom risken föratt trädet ska blöda då är minstoch såren efter beskärningenläker snabbt.

Det går att beskära fruktträ-den när som helst under JAS-perioden men om trädet bärfrukt måste man vänta till efterskörden. Hänger frukten kvarlänge får man helt enkelt be-skära vid den här tiden på året.

Syftet med att beskära frukt-träd är att odlaren vill ha ettträd med kraftiga grenar som

orkar bära upp frukten menäven att få ljusinsläpp och luftgenom kronan så att fruktenmognar bra och får en vackerfärg. Det kan finnas döda ochskadade grenar som påverkarträdet negativt så det är viktigtatt även hålla koll på trädetsvälmående, samt desinficeraverktygen i rödsprit för attundvika smittspridning.

Vad händer om man råkarbeskära sitt träd för hårt?

– Då blir straffet mängdermed vattenskott och då fårman absolut inte klippa bortalla på en gång, då blir detdubbelt upp. Det är trädets

sätt att rädda sin energiförsörj-ning, ett snabbt sätt att ersättaförlusten förklarar Krister.

Cecilia Johansson kännersig nöjd med dagen trots ett få-tal deltagare.

– Vädret är inte det bästakonstaterar hon, men eftersomvi fått in fler förfrågningar omträdbeskärning kommer vi attha en ny kurs nästa år. Och ihöst blir det en repris på förraårets Äpplets dag som då varvälbesökt och uppskattad.

Text och bild: CARINA LARSSON

Hela gruppen som fick lära sig mer om trädbeskärning, från vänster: Håkan Persson, Cecilia Johansson, kursledare Kris-ter Andersson, Christer Davidsson, Rolf Eriksson och sittande Ari Mäkinen.

Krister Andersson (i blå jacka) lär ut trädbeskärningens ädla konst.


AKTUELLT Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Fri frakt

inom 25 mil

VÄGSLADD12.000:- +moms

0761-30 92 82gruvdalens däck & allservice

www.alvestadtanken.se

Besök vår nya webshop: www.alvestadtanken.se

Det är vi som säljer demiljövänliga DIESEL-tankarna!

Tel 013-39 30 90 • Mobil 0708-39 31 90Mail: [email protected]

Älvestad Östergården 30, 590 33 Fornåsa

AUKTION ELLER FÖRMEDLINGav lantbruk-entreprenad-maskiner?

Kontakta mig så får ni ett förslag vilket som passar er bäst!Stig-Arne 0730-291 659

Cecilia Johansson provar grensågen, ett av de viktiga verk-tygen i trädbeskärarens arsenal.

Stångsekatören är en god hjälp för att nå bättre, men detkan vara svårt att se var man lägger snittet.

Beskär träden med förståndVerktygen viktiga för ett gott resultat

Sekatör, stångsekatör och,som på bilden, grensåg hörtill trädbeskärarens vikti-gaste verktyg.


LANTBRUKJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

S:T ANNA (JB)Bengt Wastesson ärentreprenören på ÖvreLagnö i S:t Anna somär involverad i treföretag; lantbruket,Ängens blommor i Sö-derköping som dotternMalin driver, och Äng-ens gårdsservice. Totalt är 4,5 personeranställda i företagenoch omsättningen ärungefär en tredjedelpå respektive företag.

Köttproduktion är det somgäller i lantbruket.– Jag köper in kalvar som

jag föder upp till slakt, någradikor har jag inte. Jag håller påatt minska ner på uppföd-ningen, det tar för mycket tid,säger Bengt Wastesson ochtillägger att han ska ha lite be-tesdjur för att hålla markernaöppna.

Nu har han slutat att köpaköttraskalvar, nu blir detmjölkraskalvar i stället.Wastesson brukar 85 hektar

åker och lika mycket beten. – Det mesta är arrenderat,

jag äger bara marken runt hu-set här. Jag arrenderar två går-dar under Torönsborg, Yxnöoch Brevik.Vad gäller odling så går

Bengt Wastesson emot ström-men.– Jag har ju varit med i Krav

ända sedan vi gick med i EU(1995), men nu ska jag gå uri vår och bli konventionellbonde igen.

Wastesson menar att dettär på marken om man odlatekologiskt länge, i det här fal-let nästan 20 år. Lika längesom han har drivit Ängensgårdsservice.

Wastesson har ytterligareen synpunkt om Krav kontrakonventionellt lantbruk.– Egentligen är det lite oe-

tiskt att vara Kravbonde.Man får halv skörd pååkrarna och folk svälter. Detvi odlar i Sverige är ju inte avsämre kvalitet bara för att detär konventionellt. Lite olo-giskt att inte utnyttja resur-serna vi har, menar S:t Anna-bonden.Vad gäller företagsdelen

Ängens gårdsservice, så är in-riktningen förbrukningsmate-rial till mjölkgårdar, där för-säljningsområdet sträcker sigfrån Bråviken till Vättern ochin i norra Småland (Hults-fred). En notering är att detfinns fler mjölkbönder kvar iSmåland än i Östergötland.

– Varorna är allt som folkvill köpa, säger Wastessonoch skrattar. Såsom diskme-del, djurdukar, kläder och fo-dertillsatser. Sedan säljer jagreservdelar till mjölkmaskinerockså. De trogna kundernakan ringa om det mesta, omjag inte har det hemma såskaffar jag det. Det kan vara

slitdelar, kilremmar eller vadsom helst.Ängens gårdsservice har ett

mycket bredare sortiment ände flesta. Det är mycket väl-fyllda hyllor i den välplane-rade varubilen med en klat-schig layout på utsidan.– Folk har börjat förstå att

det är ganska praktiskt atthandla så här, säger Wastes-son. 98 procent av försälj-ningen är till gårdar medmjölkbesättningar.

De allra flesta varorna kom-mer från grossisten Gårdsser-vice Sverige AB som har brapriser och ett brett sortiment.

Dock har de inte allt ochBengt Wastesson är fri att kö-pa från annat håll.En förhållandevis stor pro-

dukt är kattmat. Var femtevecka kan det levereras 4-5säckar á 15 kilo. Hundmatfinns också på leveranslistan,men där är försäljningsmäng-den ungefär hälften mot katt-maten. Framöver ska Ängensgårdsservice satsa lite mera påarbetskläder. Vängaåkers iBraås är ett företag som ver-kar ha rätt kvalitet och varakonkurrenskraftigt prismäs-sigt.Förra sommaren startade

makarna Wastesson bed &

breakfast med totalt sex bäd-dar fördelade på tre rum. Kökoch vardagsrum finns ocksåatt tillgå. – I april får vi hit en tjej

från Lima i Peru som ska bohär i tre nätter, berättar BengtWastesson. Varje morgon finns det

färskt bröd som Bengts fruMarie bakar efter uppstigningklockan 05.30 och det serve-ras också ägg värpta av de eg-na hönsen.

Wastesson är även fritids-politiker för Kristdemokra-terna i Söderköpings kom-mun. Han är ordinarie leda-

mot i Tekniska nämnden ochsatt tidigare under 12 år inämnden Bygg och Miljö.Som de flesta känner till

sker en successiv minskningav den agrara näringen.– Det är ju synd att det blir

så få gårdar, att så många slu-tar. När jag var liten var detsäkert 10-15 mjölkgårdar härpå ön, nu finns det bara enkvar, filosoferar Bengt Was-tesson.Ett dystert facit för lant-

bruksnäringen, åtminstone iS:t Anna.

Text och bild:OWE BERGGREN

Mikael Karlsson, till vänster, är anställd hos Wastesson. Här tillsammans med Bengt Wastesson framför företagets lastbil.

Bengt Wastesson blandden välfyllda varubilens hyl-lor.

Entreprenör med tre ben att stå påKravbonden ställer om till konventionellt lantbruk efter 20 år

Man kan skönja enstörre framtidstro iårets Lantbruksbaro-meter. Skillnader synsdock både mellan in-riktningar och regio-ner. Lantbrukarna trivsfortfarande med sittarbete, hela 95 pro-cent uppger detta.

Lantbruksbarometern somär den största årliga undersök-ningen om tillståndet i svensktlantbruk har nyligen presente-rats. 1000 lantbrukare harintervjuats mellan den 9 och24 januari 2014. Årets barometer visar en

stor skillnad mellan olikaproduktionsinriktningar ochregioner såväl avseende lön-samhet som framtidstro. Detär en minskad utlåningstaktoch en aning fler än förra året

planerar att investera. Mankan ana en bättre framtidstro.I linje med denna finns siffrorpå att andelen lantbruksföre-tag med anställda nu är uppei 34 procent, en ökning på 5procent från 29 procent.

Det är svårt att säga om detgenerellt är glädjande ellerfortsatt dystra siffror. Å enasidan är tendensen bättre,men fortfarande är läget ge-nerellt inte tillfredsställande.Lönsamheten är en sådan sak. Lantbrukarna uppger den

upplevda lönsamheten i bätt-re siffror, 37 procent medganska god eller mycket godlönsamhet. Där är det en för-bättring på sex procent sedanförra året, sju procent sedani höstas. Som man frånundersökningens håll påpe-kar återstår det ändå 61 pro-

cent som uppger att deras lön-samhet är dålig eller mycketdålig. Omsatt i andra ord ärdet 3 av 5. Grisköttsproducenterna ger

en komplex bild i undersök-ningen. Lönsamhetsindex harrasat med 21procentenhetersedan hösten och ligger nu påminus 19. Man förväntar siginga mirakel till våren utanfortsatt fallande siffror. Bland grisköttsproducen-

terna uppger 25 procent attde kommer minska på ellerupphöra med produktionen.Hos dem finns samtidigt merplaner på åtgärder för att för-bättra lönsamheten än inomandra produktionsområden.

Siffran på hur många somplanerar lönsamhetsförbätt-rande åtgärder för alla Sveri-ges lantbrukare är 80 procent,

men grisköttföretagarna pla-nerar flest. Det handlar omnästan dubbla antalet jämförtmed genomsnittet. I gruppenåterfinns också det största in-tresset för att öka omvärlds-bevakningen, hela 59 procentuppger ett sådant.

Det finns förstås regionalaskillnader i det mesta. Intres-set för kompletterande verk-samheter hör hit. Här är detintressant att notera att inomregion 2, där Östergötland in-går, är man mer benägen attöka såväl förädling som di-rektförsäljning till kunder.Tillsammans med norra Sve-rige, region 7, toppar man ta-bellen.

I vår region finns samtidigtden näst högsta andelen somär öppna för att kompletteraverksamheten med något

utanför lantbruksföretaget. Vad som kanske förvånar är

att trots det ökade intressetför hästverksamheter är maninom region 2 väldigt svalt in-ställd till att utöka med en så-dan. Intresset för energipro-duktion för eget bruk är gan-ska lika fördelat över landet.Endast region 1 avviker medtydligt mindre intresse.

Trots bristande lönsamhetoch annat att brottas medbrukar lantbrukarna uppgeatt det trivs med sitt arbete.De brukar också gärna re-kommendera lantbruksyrkettill andra. Årets barometer vi-sar inga tecken på något an-nat. 95 procent uppger att detrivs ganska bra eller mycketbra med att vara lantbrukare.När det kommer till viljan attrekommendera lantbruksyrket

till yngre så har den ökat från58 procent till 64 procent.

Den positiva tendensen synsmest hos lantbrukare under30 år vilka är säkrast på att dekan rekommendera yrket tillandra. Om något är en ljus-ning så är det väl just de yng-re lantbrukarnas framtidstro.

Text: BO BÄCKMAN

Lantbruksbarometern visar större framtidstro

I Lantbruksbarometern redo-visas böndernas egna be-dömningar och förväntningarom bland annat lönsamhet,investeringar, finansieringoch den egna ekonomin. Irapporten görs också jämfö-relser mellan lantbrukarnassvar och andra statistiskauppgifter för att få en merheltäckande bild av utveck-lingen.


MILJÖBIL Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

TRANÅS (JB)Erika Brokvist satsaderedan i sin utbildningpå det vi kallar ekout-bildning. Att vårda na-turen var viktigt förhenne och att då ock-så i sitt jobb kunna föl-ja den linjen var målet.Idag är hon sedan sjuår anställd på TranåsEnergi och arbetar därsom marknadschef.

Arbetet på Tranås Energi ärett passande jobb för den somvill få samhället att både sparaenergi och framför allt att väl-ja rätt energikällor och somdet framgår nedan försökerErika också leva som hon lär.

Vi möts på hennes kontorför en pratstund om den ut-veckling av energin som bliralltmer viktigt för vårt framti-da samhälle. Varifrån ska vi fåden energi vi behöver? Kärn-kraften är både dyr och osäkerför kommande släkten, koloch naturgas likaså, då de bi-drar till ökad koldioxid ochuppvärmning av hela vår pla-net. Alltså återstår, förutomvår gamla energikälla vatten-kraften, att hitta andra godakomp lement.

Transportsektorn med bilaroch bussar förbrukar ju myck-et bensin och diesel och härfinns naturligtvis mycket attgöra för att minska det utsläp-pet som trafiken ger.Gröna bilister är en sam -

manslutning som söker på-verka och där finns naturligt-vis också Erika med. Sedantvå år sitter hon i styrelsen påriksplanet för att med sinakunskaper söka bidra till enbättre utveckling vad gällerbiltrafikens inverkan på mil-jön. – Etanolen är ett bra alter-

nativ som tyvärr inte ännu ut-nyttjas fullt ut och med bio-gas kan det vara svårt att hit-ta tankningsställen. Återstårdå i första hand så kallade hy-bridbilar som drivs både av enförbränningsmotor och en el-motor. I vårt land där vi oftaanvänder bilen för långa resorär en enbart el-driven bil än-

nu inte ett praktiskt möjligtalternativ.Själv åker Erika, som bor i

Mantorp, oftast tåg till ochfrån jobbet i Tranås. Men isitt arbete behöver hon bil,men då oftast inte för så långaresor varje gång. Därför är detnaturligt att Erika fått sin ar-betsgivare att redan nu satsapå två helt eldrivna bilar.Tranås Energi satsar i sin

reklam hårt på förnybar ener-gi, alltså att producera, säljaoch förmedla el och värmesom kommer ur förnybarakällor. Och då gäller det na-turligtvis också att försöka leva som man lär.

Vattnet och skogen menockså vind och sol är det somi första hand gäller. Några hundra meter bort

skymtar Tranås nya kraftvär-meverk som snart står klart atttas i fullt bruk. Och det skadrivas uteslutande med flisoch skogsavfall. Vattenkraften har i alla ti-

der varit Tranås Energis bäs-ta energikälla, där företagetligger med Svartån brusandetätt utanför som gammal tro-gen energileverantör. Ochrunt Tranås finns, inte minstdå i Ydre, också vattenkraftsom tas till vara sedan mångaår.Vindkraften är än så länge i

ett uppbyggnadsskede menjust på höjderna i Ydre har nuTranås Energi klart med markför vindkraftverk. Solen, slutligen, är kanske

ändå vid sidan om vattnet enav framtidens viktigaste ener-gikällor också för oss i nor-den. – Tranås Energi har fak-

tiskt just nu tecknat ett avtalmed en av våra privatkunder,som byggt ut sin solpanel ochhoppas att viss tid på åretkunna leverera övertaligström till oss, säger Erika.

Det är en början som hontror kan växa, då det inte läng-re är så dyrt att förse sin fas-tighet med solpaneler. Störstadelen av året ger faktiskt solenden energi vi behöver. Vadsom därför gäller är i första

hand att få fram tillräckligtmed bra energi under vinter-månaderna.Men så kan man ju spara

energi! Och det är egentligenden viktiga delen av energi-frågan som vi har träffats föratt dokumentera. Erika levernämligen som hon lär och hardärför i Tranås Energis bil-park fått införliva två helt eld-rivna bilar.

– En elbil körs av en service-tekniker som arbetar för kun-derna i Tranås och därför intehar så långa körsträckor. Denbilen har vi köpt men leasarbatterierna vilket är bästa al-ternativet och faktiskt gör atttotala årskostnaden inte myck-et överstiger kostnaden för enbensindriven bil. Den andrabilen, som jag själv disponerarför mina arbetsresor, en Nis-san LEAF, är däremot helt le-asad. Men också den räknar vimed i stort sett ska betalar sigäven om inköpspriset är be-tydligt högre än för en vanlig

bil. Men driftskostnaden ärjust nu bara cirka två kronorper mil och då kan ju var ochen räkna ut vad man på siktkan spara.Tyvärr räcker inte en ladd-

ning mer än max 20 mil ochdå får man ändå köra ganskasnålt. För långresor räckeralltså inte nuvarande batteri-kapacitet. Men det jobbashårt att utveckla elbilen ochkonkurrensen kommer säkertockså att sänka priset.I Tranås finns just nu tre

laddningsstationer för elbilaroch vi vandrar ut till parke-ringen där Erikas fina bil stårpå laddning. En kort provturger naturligtvis mersmak, alltgår så tyst och finesserna ärmånga. Det är alltså bara pri-set och räckvidden som hin-drar de flesta privatpersoneratt välja en elbil.

Det just nu mest aktuella al-ternativet är nog en såkalladhybridbil, som har både enförbränningsmotor och en el-

motor där batteriet laddas närförbränningsmotorn är igång.Hybridbilen kan därför körasbåde ofta och längre utan attstannas för laddning. Tranåskommun och Tranås Energihar tillsammans med en bilfir-ma erbjudit intresserade atttesta just en hybridbil. Lös-ningen kommer allt närmare!

Framtiden tycks alltså ha enhel del alternativ för att vi skafå ett mera klimatsmart sam-hälle, och visst är vi mångasom liksom Erika Brokvist villgöra vad vi kan för att så snartsom möjligt nå dit.

Text och bild:BERNT KARLSSON

I tjänsten kör marknadschef Erika Brokvist en elbil. Energibolaget har två sådana i sin maskinpark, och de fungerar ut-märkt för kortare sträckor men är ännu inget praktiskt alternativ för långresor.

Fönster och dörrar tillstallar, garage ochindustrier m.m.

0514-310 [email protected] • www.westerbyggtra.se 070-696 19 44

Från missväxt till tillväxt!

��

�� #�& "!�&!

�� "''&�

�� !%"" $''�&!�� ""��$!��

��!��

�� "��

TJ:s Pumpservice ABDin Vattenspecialist ÖSTORPS BEVATTNING AB

www.ostorpsbevattning.se 0430-123 85

we irrigate the world

.ostorpsbevattning.se 0430-123 85

ÖSTORPS BEV

www

BevattninginomAllt

.ostorpsbevattning.se 0430-123 85

TNING ABTAAT V A

oehetgieBevattninginomAllt

Besök

gärna vår

webbutik!

Inför betessläppet!

FRI LEVERANS – UTAN KÖPGRÄNS!

Stort utbud av stängselmaterial och stolpar.Passa också på att beställa betesmineral för

gemensam frakt & lägre pris.

Tel 0121-512 31 • Bengt 070-815 12 31 • Micke 070-428 43 28 • www.angen.se

Erika vill se mer förnybar energiEnergibolagets marknadschef kör elbil i arbetet

Erika Brokvist på sitt kontor på Tranås Energi. Hon sitteräven med i styrelsen för Gröna bilister som vill se en miljö-anpassad utveckling av biltrafiken.


RESOR

BÅTAR SÄLJES

FASTIGHETSMARKNADEN


VÅRA TREVLIGA RESOR15/4 ULLARED.........................................................................280 krÄven 13/5, 12/8, 9/9 m fl

26/4 SPÖK! Succémusikalen 1 d ...........................................1 075 kr8/5 BERLIN 4 d, Guidad tur i Berlin och Sachsenhausen .......3 995 kr15/5 ROSTOCK 4 d, Guidning Rostock, Stralsund samt bryggeriet Zum Alten Fritz..............................................3 650 kr23/5 DANSRESA 3 d, Weissenhäuser Strand med dans till JL: band .............................................................2 595 kr30/5 ROSTOCK 3 d, Tjejresa .................................................2 345 kr10/7 SPEEDWAYRESA till Cardiff ........................................6 900 kr23/7 ATLANTERHAVSVÄGEN med Hurtigrutten 6 d..........7 490 kr29/8 KROATIEN 10 d, Direktresa ..........................................4 295 kr6/9 TJEJMILEN bussresa t/r ....................................................320 kr27/9 Vinresa ALSACE 8 d ......................................................8 150 kr

www.blaklintsbuss.seTel 0142-121 50 • [email protected]

Expr

essb

ussa

r dag

ligen

Öst

ergö

tland

- St

ockh

olm

/ St

ockh

olm

- Ö

ster

götla

nd

Fabriksgatan 26 · MOTALA0141-21 60 20 · www.motalaboat.se

KAMPANJPRISER!Crescent 375 Sailor -14, utan motor ......... ��Crescent 405 -14, utan motor.................... ��Crescent 434 -14, utan motor.................... ��Crescent 465 Flexi -14, utan motor ........... ��Crescent 465 Fishing -14, utan motor....... ��Crescent 465 Standard -14, utan motor.... ��Crescent 551 Panda -14, utan motor ........ ��

�� LAGERRENSING AV NYA CRESCENTBÅTAR

AV ÄLDRE ÅRSMODELL! Se www.motalaboat.se

Vi tillverkar och monterar

BETONGELEMENTför lantbruk, villor och industri

Vi automatiserarlantbruket!Kontakta specialisterna när det gäller

styrsystem/automatik för

FODER- /UTFORDRINGS-ANLÄGGNINGAR,

TORKAR m m

Aukt installatörför IVT-

värmepumpar

Kungsvägen 15, MjölbyTel 070-573 85 06ww.traffsel.seVÄRMEPUMPAR

#��

��"""�� !��Grävkonsult AB Erik Ryden · Tel 070-533 68 30 · Vikingstad

TÄCK-DIKNINGmed plog eller kedja

NYAGRIZZLY 7004x4 WTHC 2014

MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14 0492-134 60 SEVEDEG. 5, VIMMERBY

• 25% lägre bränsleförbrukning.• 60mm bredare spårvidd.• Starkare servostyrning.• Kombidrag som standard.• Frontmonterad Warn-vinsch• Med mera...

Pris från:87.920:- exkl moms(109.900:- inkl moms)Maskinen på bilden är extrautrustad

Funderar du på att sälja din gård?Vi har förmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929.Vi har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att hjälpa digmed allt från förmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar.Har du även lösöre som ska avyttras, så löser Auktionshuset Gomér & Andersson värdering och försäljning på ett enkelt sätt.Välkommen att kontakta oss för fri värdering.Ring 013-37 52 25

Gomér & Andersson · Göran Dyks gata 5, Linköpingwww.gomer-andersson.se

Upplev mer med oss!

Ryggsten

Motala, 249 ha

Välskött skog på viltrikamarker.

Aukt FastighetsmäklareGöran HellqvistReg FastighetsmäklareJohan Westman

Vadstena | 0143-134 50

FASTIGHETSMARKNADEN

GÅRDSAUKTION Lördagen den 12 april, kl 10.00

då Ove Bäck, Hejla Pilgård, Rök 599 94 Ödehög, pga gårdensutarrendering låter försälja följande lantbruksmaskiner.

(Vägbeskrivning E4, ta av mot Väderstad, följ gamla E4 motÖdeshög, skyltad) Tel till gården 070-644 10 08.

Tröska: Claas 68 S 13 fot 1080 tim årsm 1995,spillind.reveseringTraktor: Valmet 140 T 1970 tim årsm 2006,Eco motor lågvarv,Lastare Ålö 65 3-4 funktion sms Lastarredskap. Rundbalsspjut,Kverneland stengrep Dubbelm-radodl. 20,8-38, 14,9-34, 9.5-44, Jord: Kverneland Växelplog Vario 4 skär -01, Väderstadvält HV6.2 met, Väderstadharv NZA 6 m dubbla crossboard - 05, Väder-stadsladd 5 met 3 axlad, Väderstadkultivator 17 pinn uppf.sidor,2 st Skuruptallrikredskap 32 tallrik, Överumsplog 5 sk delb, Sådd:Såmaskin Tive 4 met buren., Såmaskin Nordsten kombi 3 metfrölåda buren, Pomo såmaskin Spruta: Hardi 800 l 12 met Vall: Slåtterkross JF CM 2800, Rundbalspress Claas 62, Rund-balspress Claas 46 RC med syra aggr, Inplastare Kverneland7515 bogs, Vändare JF 320, Vändare Claas def, Strängare JD320, 2 st Släpräfsor traktor, Fingerhjulsräfsa hydr,. Moheda Mark-beredare för traktor, @2Vagnar: Tippkärra 14 t boggie, Tippkärra 6t enkel axel, Tippkärra 5 t enkel axel, Tim stallgödselspridare 7 tboggie, Rundbalsvagn11 balar, Containervagn 6 kubik, Djurvagnrepobjekt, Övrigt: 20 balagrindar, Foderhäck på hjul 12 pl självl, Foderhäcksjälvl 12 pl, 2 st Foderhäckar, Fångst o behandlingsbur - nöt,Verkstol, Självbetj.pump, Spm skruvar, Gårdsjötork 2 sek, AkronTorkpanna, Spirorör dito, Kalvutdragare, Vedklyv 1.25 m trakt,Vattenhaltsmätare Hö,Spm Inlämnare: Sajab 0730-29 16 59 kontaktas för info dessa maskiner: Trös-ka JD 950 årsm 75 12 fot sållupphängning bak def, Claas Rollant46 def inpackaraxel, Inplastare Kverneland 735, Mjölktank 1250lit, Star Gödseltunna 8 kubik spegel, Gödningsspridare Amazone800, Verkstol Alfa inkl verktyg, Hårdpress New Holland 286 Su-per, 1 nål sliten kastare, Omrörande Star 7 met, Skogaby Halm-hack, Hästtransport Pedersborg ej bes, Silogrip Lilla BM, VedgripLilla Bm, Trycka stora 50 st, Tippkärra 5 ton, Sadlar,träns,2 tillruss,1 fjording,1 halvblod, Gödselspridare JF, Lättviktorgan Ydre Egedals ATV-försäljning pga upphörande av verksamhet, Fabian 0708-77 11 40: Ford traktor 9700 4 wd 7800 tim 520-70-38,420-70-24, Div rör till tork, 2 st Fyrhjulingar 500 kubik en ter-rängreg 1st fyrhjuling 90 kubik def, 1 st 4 hjulig EU-moppe EL-TON Tornado 90 kubik, Polaris PT 1100 skogsvagn, SlyklippareRuff Rugges 60 1.50, för atv med bensinmotor,knivar, Slyklip-pare Ruff cat 1.50 för ATV med bensinmotor knivar, Storsäcklyft,Dieselpannan, Tippkärra Velsa 9,5 ton-hjul 14-65-16, Plåtkoner,Balspjut ST BM, 1 kubik Plasttankar, Dubbelm 16.9-34, AdpterSnöblad ATV, Duells Boxar flera, ATV, Motorsågsboxar ATV, Last-bågar, Snökedjor, Snöblad, Motordelar, Drag, Ramper, Däck,Pinnsvets 150-200 amp, Samt mera resevdel mm till ATV, Sten 073-701 58 36: Spruta Hardi 800 l 12 met tillslag från hytt,bes - 2011 Greger 070-591 38 02: Norrlandsvagn med verkstadsdel, Hö-vändare DF 6.40 hyd uppf, Kultiavtor Double Rekord 13 pinn 3met, Dieseltank, Tank vatten 3 kubik, Skogaby halmskärare utanhydr, Liten hästvagn, Hammarkvarn, Tive 1500 12 met ramp,Hårdpress NH 940 med kastare, VP 76, Vattenkoppar Alfa, Slut-enhet Alfa 52 mm glas 40 kor, Duovac,harmoneycentral, Diskau-tomat Hygenius 200, Slaghack 1.50, Däck 700-65-38, Dubbelm.16.9-34, 6+ 6 vändskivor Kverneland, Balkniv SMS, Halmsk.Har-jo el, Ensilagevagnräls manuell, Strövagn, Spmskruvar 6 - 4 tum, Erland 0144-320 26: Kverneland Skålsvans 48 tallr 4.10, Tallriks-redskap JD 3.60 Anders 070-621 09 45: Rundbalshäck 3 st för får, Kraftfoderhäck 2 st för får 1 med tak Knarrhult, Fårgrindar Kjellfri 9 st 150 cm 6st 200 cm, Vattenbar rostfri 4 koppar Ny, Stengrep 2.30 L:a BM,Kalvboxar i batteri 6 st, Spannmålkärra 7 ton boggie, Håkan 070-523 20 02: Potatissättare Ekengård Flaksättare 4 ra-der 75 cm betaggregat, Ytfräs 3 met Sven 070-654 98 14: Kempi Migsvets 160, Kompressor Jan 070 582 52 89: Lastmaskin 640 4 wd årsm -81,jordskopa,gafflar, Såmaskin Tive 5006 6 met årsm ca- 85, Be-vattningsrör 3 tumm Perrotkoppling 6 met 300 met, Bevattnings-rör 2 tum Perrotkoppling 9 meters 450 met med spridare,, Rör-vagn till 2 tumms rör Joakim 070-522 71 82: Bm 641 lilla BM Bruno 070-666 30 50: BM Dumpers 860 TD 50 last 15 ton årsmomkring 72, BM Boxer årsm -62 Jan 0702-43 00 36: Strängläggare Elho V-Twin 750 årsm 2010, gått ca 100 hekBengt 070-573 38 22: Bil Volvo 245 -91, drag, nybes. SnöskopaTrima 2.20

Auktionsvillkor: 30 dagar kredit till kända, godkända köpare.Kreditansökan till KPMG 0708 511164 eller sök på hemsida

under kreditansökan senast 5 dagar före auktionen. Övrig betal-ning kontant, kortbetalning, faktureringsavgift 50 kr på fakt. 10 % slagavgift tillkommer på momsfria varor, inga krediter

auktionsdagen. Kom ihåg kundkort. OBS! Alla som har kredit behöver ej söka ny p g a övergång

till KPMG, den ni har gäller framåt.

Hela auktionen på www.sajab.se. Välkomna hälsar Stig Arne Johansson med personal.

Läs Jordbrukaren på Internet!

Klicka bara på Jordbrukarens framsida

uppe till höger på www.lanstidningen.se

Var med i kampen mot lidande till följd av sjukdomar, skador och funktions-nedsättningar i hjärnan.

NUMMER 6April 2014Årgång 88

MILJÖBIL Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.


NORRKÖPING (JB)Dags att byta bil? Vadska man då välja förbil om man är rädd ombåde miljön och sinegen ekonomi. Plug-in hybrid, bi-fuel,diesel eller flexifuel,det saknas inte val-möjligheter men detkan ändå vara svårtatt fatta ett rätt besluti frågan.

– Man måste nog göra enavvägning inför valet av bil,hur familjekonstellationen serut, om bilen används tilllångresor eller om det nästauteslutande är stadskörningsäger Johan Rundgren, för -sälj nings chef på Rejmes iNorrköping.

Vad det gäller Volvos mo-dellprogram så finns det tolvmodeller som definieras sommiljöbilar och det senaste till-skottet är supermiljöbilen

som är en plug-in hybrid ochvärldens första laddhybridmed dieselmotor. Den laddasfrån ett vanligt vägguttag ochhar en räckvidd på 10 mil,när elen är förbrukad behövsinga åtgärder, bilen kännersjälv av då det är dags attövergå till diesel.

Problemen med elbilar, en-ligt Johan, är att det ännu in-te är tillräckligt utbyggt medladdningsstationer och det ärinfrastrukturen som avgörom det ska satsas på diesel,etanol, gas eller el.

– Här i Norrköping vet jagbara om en enda ladd-ningsstation och det är i ettparkeringshus vid ett köp-centrum. Jag kör själv myck-et och blev förvånad när jagkom till Karlskoga och upp-täckte att en hamburgerkedjahade införskaffat ett uttag förelbilar precis bredvid rutanför handikapparkeringen. Sådet kommer nog fler och fler

laddningsstationer, tror Jo-han.

Volvo har även ett arbetemed samarbetspartner för atthjälpa kunder att bygga sinegen laddningsstation hem-ma.

– Då det gäller bi-fuel somgår på gas- och bensindrift ärdet enklare, speciellt här i vå-ra trakter där vi har biogasan-läggningen i Linköping.

Norr om Stockholm är detnågot sämre att tanka for-donsgas. Stora barnfamiljersom ofta åker långa sträckormed mycket bagage ochkanske barnvagn kan få vissaproblem att få med allt på si-na resor eftersom gastankarnatar en rätt stor del av bagage-utrymmet så det tappas endel av lasthöjden. Men därfår var och en ta egna beslutoch kanske hitta en kompro-miss mellan lastutrymme ochatt köra miljövänligt. Ellersatsa på diesel som har myck-et låg bränsleförbrukning och

även låga emissioner. Vissamodeller släpper endast ut 99gram CO2 per kilometer.

Flexifuel drivs av både eta-nol och bensin och etanolbi-len är här för att stanna, en-ligt Johan.

– Etanolen smörjer dockmotorn sämre än bensin sådet krävs tätare serviceinter-valler med byte av både oljaoch filter.

Tidigare kunde det varaproblem med kallstarter un-der vintern men det proble-met har åtgärdats då bränsle-bolagen höjt bensinhaltenunder vinterhalvåret och eta-nolbilarna ska klara problem-fria starter ned till minus 25grader, enligt Miljöfordonshemsida.

En bonus för att köpa mil-jöbil kan vara att bilägarenenligt vägtrafikskattelagenslipper betala fordonsskattunder fem år. Vägtrafikskat-telagen är ett av de två olika

nationella regelverk som defi-nierar miljöbilar. Skattebefri-elsen gäller alla privatperso-ner som äger miljöbilar, fråndet att bilen registreras ochtas i bruk och skulle bilen säl-jas under femårsperioden föl-jer skattebefrielsen med bilenvid försäljningen.

Fordonsskatten ligger mel-lan 500 kr till 5 000 kronoroch varierar från fordon tillfordon. Fordonsskatten förmiljöbilar är lägre på grundav lägre koldioxidutsläppmen ytterligare faktorer förskatten är fordonets skatte-vikt, drivmedel, miljöklassoch i vilken hemkommun bi-lägaren tillhör.

Vad kör du själv för bil?– Eftersom jag kör mycket

och långa sträckor har jag valtdiesel men skulle jag endastköra i stadstrafik skulle jagnog välja en hybrid som ärmest miljövänlig, elen äröverlägset mest skonsam förvår miljö, svarar Johan.

Fyrhjulsdrivna bilar är ing-et alternativ för den som villköra miljövänligt, de drar merbränsle och är tyngre än and-ra bilar, dessutom släpper deut högre halter av koldioxid.

– Det kommer att tillverkasnya motorer för att även fyr-hjulsdrivna bilar ska bli mil-jövänliga, men det är mycketoklart när det sker säger Jo-han.

Av de bilar som Rejmes säl-jer är merparten framhjuls-drivna, men det finns en ochannan som vill ha fyrhjuls-drift för trafiksäkerheten.

– Den kostar mer att köpaoch är inte miljövänlig, så detkan i sådana fall vara bättreatt satsa på en stor miljöbilsom är framhjulsdriven, ävenden är trafiksäker och smarta-re för miljön, tipsar JohanRundgren.

Text och bild: CARINA LARSON

Av de bilar som Rejmes säljer är merparten framhjulsdrivna. Fyrhjulsdrivna bilar är överlagmindre miljövänliga så om säkerheten är viktig är det bättre att satsa på en stor miljöbil.

Fin interiör och god komfort är viktigt, menviktigast är ändå att vi kör miljövänligt.

En blick i backspegeln och vi ser att tidenför icke miljövänliga bilar snart är förbi.

Johan Rundgren, försäljningschef på Rejmes, bistår med goda miljöråd inför bilköpet.

Elbil, gasbil... Vad ska man välja?Gott om valmöjligheter men svåra beslut när man ska köpa miljöbil

Documents

Jordbrukaren nr 6, 2014