Jordbrukaren nr 10, 2016

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926

En branschtidning i Länstidningen

Nummer 10 • Årgång 90Maj-juni 2016

Du som ärprenumerant

på Länstidningen Öster-götland och samtidigt är

lantbrukare får Jord -brukaren två gånger.

Ladda för en tuffare framtidSIDAN 2

Nya kartor ger ökad lön-

samhetSIDAN 14

LANDSBYGD. Malte Hanssonhar åkt ända från Borlänge för attsätta upp en äkta dalagärdesgård påNäs gård i Motala. Med sig hadehan en släpkärra full med gransla-nor. Tjockleken är endast sju till åt-ta centimeter i diameter nere vidstoränden så det är knappt man kanräkna årsringarna, så tätt är det.

SIDAN 8

LANDSBYGD

Fruktlös jakt på genuint

utedassSIDAN 15

SKOG

Södra skog utökar nu med en ny gallringstjänst med markskoningsgaranti. Bild: MATS SAMUELSSON

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

SKOG. Maskiner i naturen påverkar men detgår att minimera skadorna på marken. Södrahar nyligen infört en ny gallringstjänst medmarkskoningsgaranti och kvalitetsgaranti. Bo-laget har under något år använt sig av tre pi-

lotområden för att utveckla den nya gallrings-tjänsten. Pilotområdena har varit Vimmerby,Broby och Kinna.

– Vi har jobbat med det här länge, berättarHåkan Larsson, affärsområdeschef Södra skog.

Att inte skada fornlämningar, vatten, stigar ochsådant är självklart för oss. Det nya är att inte gö-ra för stora avtryck på mark som inte berörs avsjälva gallringen. All mark i, till och från gallringska skonas. SIDAN 4

SnabbväxandegrönsakskungTRÄDGÅRD. Ett snabbväxandeoch läckert vårtecken är den första,nyskördade sparrisen. En verkligkung i grönsaksodlingen. I vårabreddgrader skördas den först imaj, innan dess får vi hålla till godomed den importerade sparrisen.Närodlad är dock absolut bäst ochatt odla sparris hemma i grönsaks-landet är både lätt och roligt.Under två dagar har Billbäcksplantskola i Svärtinge haft sparris-helg tillika sparrisfest när Café Vil-la Flora serverade en spännandemeny komponerad av svensk när-odlad sparris. Ylva Eriksson, an-ställd på Billbäcks fanns på platsoch informerade dem som ville ve-ta allt om sparrisen eller till ochmed starta upp en liten sparrisod-ling hemma i köksträdgården.

SIDAN 17

Informationsdag om klimatsmart elEfter några regntunga dagar bröt majsolen mycket lämpligt fram över Walla gård vid Appunatisdagen den 17 maj. Denna dag var det nämligen information om och visning av gårdens sol-cellsanläggning och demonstration av elfordon. Att köra sin skattebefriade bil på den egna sol-elen kan numera bli verklighet. Arne Andersson med mångårig erfarenhet av elteknik och el-marknaden berättade om lagar, regler, avgifter samt skatter. SIDAN 12

Konsten att sätta en gärdesgård

Skonsammare gallringKörskador minimeras både vid slutavverkning och gallring

Ylva Eriksson vill slå ett slag försparrisodling.

VECKANS BORRING

2 Nummer 10 • Maj-juni 2016

AKTUELLT Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta [email protected]

På 80-talet sade lantbruksekonomenOlof Bohlin, från SLU, att lantbruketär den enda branschen som sätter sinegen lönsamhet. Självklart var detta ettmycket magstarkt och till viss del inkor-rekt uttalande i dåvarande genomregle-rade Lantbrukssverige med lantbruks-nämnder som styrde ”allt” och centralaårliga jordbruksförhandlingar. Bohlinsuttalande var 30 år före sin tid men hadedock platsat in väldigt väl på 2000-talet.

För drygt tio år sedan, pratades det omatt vi måste bygga och klara att produ-cera för två och femtio kronor per litermjölk. Sedan kom 2007-2008 och rejälaskutt på de globala spannmåls- ochmjölkpriserna. Borta med vinden var tvåoch femtiosnacket. Det fanns till ochmed de som sade att nu har vi lämnat en-kronans nivån på spannmål bakom oss.Det byggdes mjölkladugårdar för140 000 per koplats, samtidigt som Eu-ropéer alltjämt bygger för hälften. Se-dan början på 2000-talet har svensktlantbruk ökat sin skuldsättning med fråncirka 120 miljarder till cirka 297 miljar-der, samtidigt som intäkterna för svensktlantbruk ökat med…. nästan ingentingnetto! Det enda som håller emot svensktlantbruk just nu är den låga räntan!

Just nu ser vi hur svenskt gris- och nöt-kött går som tåget. På knappt två år harsvensk köttproduktion gjort en remar-kabel resa. Från att ha varit i princip ut-räknad till att idag vara en bristmarknadsom ger tydliga prissignaler till bondenatt få fram mera. Knorrdebatten i EU-va-let våren -14 och medias scoopunder samma vår om antibioti-kaanvändningen i danskt gris-kött har så klart bidragit tilldetta. Men kanske även en itiden mycket bredare trend omhälsa och medvetenhet kopplattill maten. Detta är glädjandeoch efterlängat. Att säga attdet är en succé är dockkanske att ta i. På gris-sidan har det kostatoss en minskning avgrisproduktionen iSverige med

uppemot 40 procent på tio år. Utma-ningar kopplat framåt är att kunna hålladen höga prisnivån uppe. På grissidan lärdanskarnas nya trestjärniga system, därsvensk konventionell nivå motsvarar cir-ka två och en halv, blir en mycket tuffmatch. På nötsidan är bland annat denminskade mjölkproduktionen och där-med minskade tillgången på kalvar enstor utmaning.

Vad ska vi då tro om detta om vi siar me-ra framåt. Det är lätt att lyssna på trend-spanare som ser att intresset för bra ochhållbar mat bara kommer öka hos kon-sumenten och att därmed det svenskalantbruket, som i ett internationellt per-spektiv ligger väldigt långt framme i etthållbarhetsperspektiv, skulle vara vinnare.Inte så sällan hör man bedömare både in-om och utom branschen som antyder attbara vi blir duktigare på att bygga varu-märke och marknadsföra så ligger vi hel-rätt i Sverige. Vi måste dock inse attmarknaden består av olika segment somhar olika förutsättningar. Premium är endel, men den stora delen av matmarkna-den kommer alltjämt ha fokus på att va-ra prisvärd och där gäller andra utgångs-punkter. Jag tror det är viktigare än nå-gonsin att varje företagare gör sin analysom vilket segment man kan och vill varapå. I klartext, oavsett om man som en-skild företagare satsar på premium ellerkonkurrenskraftig volymproduktionkommer det alltid, om lönsamheten ärtillräckligt bra, antingen finnas någonsom erbjuder samma produkt lite billi-gare, eller betalar bort lönsamheten i förhöga mark- och arrendepriser! Ekono-

mens ord står sig än!

Må så gott i det högt värderade lantbruks-Sverige önskar Peter

PETER BORRINGpeter.borring @telia.com

Peter Borring ärregionordförande

för LRF Öster-götland

ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEFGunilla Norlén E–post: [email protected]

REDAKTION E–post: [email protected]

Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material iLänstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras påLänstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publice-ring ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd?Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetenspressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 4600. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: [email protected] annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tid-ningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av ute-blivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte omfelet framgår av korrektur kunden fått.

TRYCKNINGJordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖSvanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingårtillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells,som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarks-fonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sve-rige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLANDE–post: [email protected]:Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:–Bankgiro: 386-0020Utebliven tidning? Ring 0141-560 03.PostutdelningJordbrukaren kommer med posten.

JordbrukarenGrundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se

Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00

Veckans Peter Borring:

Ladda för entuffare framtid

Vår tidigare säljare har gått i pension och vi behöver hennes efterträdare.

Försäljningen sker via telefon och på kvällstid från vår redaktion på Drottninggatan 20 C i Motala. Lönen är provisionsbaserad.

Du får listor med namn och telefonnummer somdu systematiskt ringer igenom och erbjuder ettabonnemang på Länstidningen.

Länstidningen är en dagstidning med veckoutgivning som har funnits inära 70 år och är känd av många, framför allt på landsbygden i Öster-götland.

Intresserad? Skicka e-post till: [email protected]

söker säljare av abonnemang!

Anna Svensson Niklas Svensson0706 – 09 20 66 0702–43 68 88

VÄLKOMMENTILL OSS!

www.klsugglarps.se www.dalsjoforskott.se

VI BEHÖVER FLER LEVERANTÖRER AV MJÖLK–

OCH KÖTTRASKALVAR. KONTAKTA DIN INKÖPARE.

Nytt leende. Nytt liv.

Sms:a SMILE till 72980 så bidrar du med 100 kr.

DU KAN FÖRÄNDRAVÄRLDEN– ÄVEN I FRAMTIDEN

Ta ställning motorättvisor – ge entestamentsgåva.

AMNESTY.SE /TESTAMENTEN

SKRIV ETT TESTAM

ENTE FÖ

R MÄ

NSKLIG

A RÄTTIGH

ET

ÄR DET NÅGOT DU UNDRAR ÖVER?

Hör gärna av dig till oss om du vill ge en

testamentsgåva till Amnesty International.

Vi välkomnar dina frågor och funderingar.

Tänk på att alla gåvor är värdefulla – stora

som små.

DU KAN FÖRÄNDRA VÄRLDEN – ÄVEN I FRAMTIDEN

R

G

För ett år sedan köpte Tranås Energi Visskvarn vattenkraftverk upp-ströms Bulsjöån. Sista pusselbiten föll på plats, planen på att skapa fri väg för �sken mellan Lägernsjö-arna och Sommen blev möjlig att genomföra.

Det kommunala energibolaget Tranås Energis tre aktiva vattenkraftverk ligger alla i anslutning till vattnet som binder samman sjöarna Västra Lägern, Östra Lägern och Sommen i Ydre, Östergöt-land. De senaste tio åren har energibo-laget tillsammans med Länsstyrelsen och Ydre kommun satsat stort på miljö- förbättrande åtgärder runt verken i Olstorp och Forsnäs.

En av dessa åtgärder är den faunapas-sage, en vattenväg, som byggts i Ols-

mellan Lägernsjöarna. Just nu väntar Tranås Energi på tillstånd att få bygga

kan vandra vidare längs Bulsjöån.

För några år sedan väcktes tanken på att köpa det sista hindret på sträckan mellan Lägern-sjöarna och Sommen, Visskvarn vattenkraftverk. Visskvarn ägdes då av E.ON och när de för några år sedan beslutade att sälja ut sina små-skaliga vattenkraftverk kom chansen.

Det visade sig dock att verken skulle säljas gruppvis och priset blev för högt. Chansen försvann för denna gång och Visskvarn hamnade istäl-let i Skånska Energis ägo, men bara något år senare kom den igen då Skånska Energi bestämde sig för att sälja anläggningen. Den här gången gick köpet vägen och den 1 mars 2015 blev Tranås Energi ny ägare till Viss-kvarn vattenkraftverk.

Att Tranås Energi nu fått kontroll över alla anläggningar på sträckan, inklusive den gamla kvarndammen i Oppeby, skapar unika möjligheter till miljöan-passning.

- Vårt mål är att hela vattensystemet från Sommen till Västra Lägern ska

levande organismer år 2019, säger Niklas Johansson, vd på Tranås Energi.

I samband med köpet startade Tranås Energi upp en förstudie gällande bygge av faunapassage runt anläggningen. I förstudien ingår också den gamla kvarndammen vid Oppeby som också behöver förses med en faunapassage.

som är viktiga lek- och uppväxtområ-den för öring och det är därför viktigt

har Tranås Energi som en första åtgärd

som är tre gånger högre än vatten- domen kräver.

Att ett energibolag satsar på miljöåt-gärder på detta sätt är unikt. Vatten-kraftproduktionen i Ydre är märkt med Bra Miljöval och sedan 2012 även dip-lomerad av den oberoende organisatio-nen Älvräddarna.

Tack vare sitt miljöarbete har Tranås Energi fått många nya kunder över hela Sverige. Vill du också köpa miljöan-passad el? Läs mer, se priser och teckna ditt elavtal på www.tranasenergi.se.

Unik miljöanpassning av småskalig vattenkraft i YdreAlla tjänar på biologisk mångfald

Tack vare omlöpet i Olstorp kan öringen röra sig fritt mellan sjöarna Västra och Östra Lägern.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN TRANÅS ENERGI AB

Nummer 10 • Maj-juni 2016 3

För att boka spruttesteller reparation ring:

Gjuterigatan 2 • 575 36 Eksjö • Telefon: 0381-390 00Öppet: Vardagar 7.00-17.00 • www.lantbruksservice.se

KAMPANJ PÅ EFFEKTIVT TRÄDGÅRDSARBETE

RIDER 213C

33.900:-ORD. REK. PRIS 36.900:- INKL. MOMS

AUTOMOWER® 420/430XPRIS FRÅN

21.900:-REK. CIRKAPRIS INKL. MOMS

HUSQVARNA AUTOMOWER® 430X

*Få 3000 kr rabatt på Husqvarna Automower 420 eller 430X vid inbyte av din fungerande motordrivna gräsklippare.

KAMPANJ-PRIS!

KAMPANJ-PRIS!

3.000:-I INBYTE!*

BATTERITRIMMER 136LiL

2.990:-ORD. REK. PRIS 3.500:- INKL. MOMS


SKOG Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Nu skonas marken även vid gallringSkogsbolag utökar markskoningsgarantinSVERIGE (JB)Maskiner i naturen på-verkar men det går attminimera skadorna påmarken. Södra har nyli-gen infört en ny gall-ringstjänst med mark-skoningsgaranti ochkvalitetsgaranti. En väl-skött skog ger en hög-re avkastning och bi-drar med mer än så.

Körskador i skogsbruket haruppmärksammats de senareåren och åtgärder för att mins-ka dessa har ökat. Södra skogsom tidigare har infört mark-skoningsgaranti i slutavverk-ning utökar nu med en nygallringstjänst med marksko-ningsgaranti. I pressmeddelan-det från Södra har man en be-stämd formulering rörandekörskador:

”Körskador är något somvarken allmänhet, skogsägareeller Södra vill se i skogsbru-ket. Södra har positiva erfaren-heter av införandet av marks-koning i slutavverkning 2013och det var därför ett naturligtsteg att även utvidga den tillgallringstjänsten”.

Det finns mycket att skyd-da även i en ordinär skog. Därkan finnas fornlämningar,vatten och annat som lätt tar

skada. Vad innebär den härnya gallringstjänsten?

– Vi har jobbat med det härlänge, berättar Håkan Larsson,affärsområdeschef Södra skog.Att inte skada fornlämningar,vatten, stigar och sådant ärsjälvklart för oss. Det nya är attinte göra för stora avtryck påmark som inte berörs av självagallringen. All mark i, till ochfrån gallring ska skonas.

– Genom att lägga ris, dravägar där de passar bäst vilketinte alltid är närmaste vägen,lägga stockmattor om det be-hövs kan man skona marken.Vi har flera åtgärder.

– Ingen vill ju göra skada inaturen. Vi har jobbat meddet här i slutavverkning i två åroch nu kommer det även igallring.

Södra har under något åranvänt sig av tre pilotområdenför att utveckla den nya gall-ringstjänsten av både enmarkskoningsgaranti och enkvalitetsgaranti. Pilotområde-na har varit Vimmerby, Bro-by och Kinna.

Kom det fram några resul-tat från pilotområden somöverraskade er?

– Nej, inte direkt. Vi gjor-de tidigare samma sak för attutveckla markskoningsgaran-

tin för slutavverkning. Det varväl mest insikten om hur en-kelt det ofta är som förvånade.Med sådant som utbildningoch planering kommer manväldigt långt, att till exempelnågra meters förflyttning av enväg kan göra en stor skillnadoch att prata om sådant här igruppen.

– Kör man på slentrian ochbörjar i ett hörn så tänker maninte på det här och hamnarkanske i ett surhål rätt som detär. Med lite förberedelser somatt lägga vägar på torra partierundviker man det.

– Först av allt gäller det attundvika skador. Man planerar,förbereder, klassar marken i tre

klasser. Marken klassas i fastmark, ordinär mark och sådansom måste ha tjäle eller torrpe-riod för att köras på. Brist påtjäle driver fram sådant här.Det gäller att anpassa meto-derna.

Vet du hur det är med and-ra skogsbolag? Har de ocksåkvalitetssäkrad marksko-ningsgaranti?

– Södra är först med det härpå slutavverkning, skogsbräns-

lehantering och nu även gall-ring. Ingen är betjänt av ska-dor. Maskiner i naturen geralltid en påverkan. Det gälleratt minimera den.

Det sägs att just gallring äreftersatt på många håll. Hål-ler du med om det?

– Ja, vi jobbar mycket fördet och det finns mer att gö-ra för skogsägarna. Södra harinfört gallringspremier. Vijobbar för avsättning. Man

måste vara aktiv i sitt skogs-bruk.

Håkan Larsson understry-ker vikten av skogen och dessskötsel. Det är angeläget i fle-ra avseenden:

– 50 hektar välskött skogkompenserar för 40 svenskarskoldioxidutsläpp. Skogssköt-sel är viktigt för ekonomin,sysselsättningen och klimatet.

Text: BO BÄCKMAN

Håkan Larsson, affärsom-rådeschef Södra skog,Bild: OLA KJELBYE

Södra skog som tidigare har infört markskoningsgaranti i slutavverkning utökar nu med en ny gallringstjänst med markskoningsgaranti. Bild: MATS SAMUELSSON

Snabbvuxet gallringsvirke av gran. En välskött skog ger en högre avkastning och bidrardessutom till minskade koldioxidutsläpp. Bild: ANDREAS LINDHOLM


AKTUELLTJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Albogaleden 2 · Söderköping 0121-420 66Öppet: Mån-fre 9-17 · Lör 10-14

FÖR ARBETE OCH FRITID MED 30 ÅR I BRANSCHEN

2016

WWW.POLARISSVERIGE.COM • FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN

RANGER XP 900 EPSRANGER DIESEL HDRANGER EV – ELDRIVEN

RANGER 570 EPSRANGER 570

Stallinredning!

Allt för mjölk- och köttproduktion. H-I Stallinredning 0914-52 00 40 www.lrs.se

Enköping: 070-645 41 11 Öland: 070-760 45 42

Gotland: 070-531 06 60 Vänersborg: 073-316 69 25

��

590 33 Fornåsa, 013-39 30 90alvestadtanken.se, [email protected]

www.vvp.se · 0121-511 96

Timrade stugor · Förråd · Bastu

Kontakta oss för KOSTNADSFRI offert på din solkraftsanläggning!

Den långa livslängden påsolceller gör det till en godinvestering för framtiden. Desenaste årens prisras gördet nu ännu mer fördelaktigt. Sörskatevägen 24 · Hällestad

070-980 45 99 • www.atlassol.seSörskatevägen 24 · Hällestad

070-980 45 99 • www.atlassol.se

Vill du producera din egen el?Solceller gör det enkelt!

Vill du producera din egen el?Solceller gör det enkelt!

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler

• Lantbruksskrot & industriskrot köpes

• Alla metaller köpes

• Ställer även ut lastväxlar-flak och köper batterier GRANHULTSGATAN 20 • MOTALA

070-696 19 44

Från missväxt till tillväxt!

MA

SKINSERVICEBenny Andersson

Brånstorp, 585 91 EksjöTel 0380-810 34

Nya startmotorer och gener.Även andra nya delar.

TRAKTORER KÖPESför demont, kontantbetalning. Hämtas!

BEGAGNADETRAKTORDELAR

GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78 www.nordled.se

GårdsarmaturByt ut din 125W kvicksilverlampa mot en 20W Led-lampaGer ett likvärdigt ljusLivslängd mer än 50 000 tim220V. IP65. 50 mm rörfästeVäggfäste 180:-20W 1 990:- + moms och frakt

Specialist på fodertillskott till djur.tel 011-875 03 • www.wiromin.se

��

��

EkoMin ��

��

��

BRETT SORTIMENT FÖR:

Nöt · Svin · FårFjäderfän · Häst

Rödfärgning

Ulf Sköld 070-554 95 92 · Frank Sköld 070-556 20 98www.skoldsmaleri.se

SKÖLDS MÅLERI AB

Målningsarbeten med full garanti. Vi utföräven fönsterrenovering samt mögelsanering

av husfasader. 67 år i branschen!Vi målar med Falu rödfärg.

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

Svensktillverkade jordkällare. I plast.Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillver-kade i glas�berarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i �era mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!


GÅRD TILL SALU Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

En stilfull mangårdsbyggnad meden byta om 300 kvadratmetersamt ett mindre bostadshus. 174hektar, varav 84 utgörs av skog,51 ha åker och 16 ha vatten.Egen biograf och gösodling. Väl-kommen till Hållingsby gård somär veckans gård till salu.

Det är en skogrik och kuperad trakt upp-bruten av flera mindre sjöar. Bygden kringÖstra Ryd är variationsrik och känns bitvislite gåtfull då historiens inte alltid klara spårkan anas. En fornborg har satt sina avtryckpå en plats, Östra Ryds kyrka var från bör-jan uppförd som en försvarskyrka under1200-talet och andra lämningar vittnar omdet som varit utan att alltid ge ett entydigtsvar. Kulturbygden är bevisligen gammal.

Det är 25 kilometer till Norrköping var-ifrån det är skyltat ända till Östra Ryd. Straxutanför byn åt nord eller nordost liggerveckans gård, Hållingsby gård. Den stilful-la representativa mangårdsbyggnaden om-given av ett flertal andra byggnader domi-nerar intrycket av den här vackra gården.

Mangårdsbyggnadens ålder är inte heltklarlagd men den är ombyggd i början avförra seklet. Byggnaden är välhållen och på-minner om ett corps de logi på en störregods och redan anblicken av huset förmed-lar en såväl trevlig som ståndsmässig ele-gans. Det är smakfullt, vacker och samtidigtfinns känslan av ett riktigt trivsamt boende.Huset värms med jordvärmepump i vatten-buret system.

Inuti mangårdsbyggnaden finner man al-la de rum och utrymmen som utmärkerden här sortens hus. Vackra detaljer och no-ga utvalda material syns snart sagt överallt.Kökets stora vedspis, tre kakelugnar på ned-re plan och en på övre är nästan förväntadedetaljer i det har stilfulla hemmet med tyd-liga drag av äldre exklusiv tid. Här finns så-dant som en osedvanligt rymlig hall, kök,matsal, bibliotek och salonger. Även övre

planet med sovrum har sin salong. Underen del av huset finns en källare som inrym-mer skafferi, tvättstuga med mera.

När mangårdsbyggnaden finns ett gäst-hus. På nedre plan finner man en storstuga,pentry, vedelda bastus med mera. Ett öppetgeneröst tilltaget sovloft finns på övre plan.Röda huset är en enkel bostad i 1,5 plan därendast nedre plan är inrett. Här finns tvårum och kök. Huset är för närvarande ut-hyrt.

Det man sällan finner på en sådan här fas-tighet är en fullt fungerande biograf. Härfinns en i ett tidigare spannmålsmagasin.Projektorer och plats för 30 personer samten både omfattande och unik museisam-ling av analog filmutrustning finns här.Nuvarande ägare har en förhoppning omatt en ny ägare också övertar ansvaret församlingarna. Nära huvudbyggnaden finnsen före detta bostad som idag används somanalog filmverkstad, ”filmhuset”. Den kan

återgå till bostad utan större besvär. Fastighetens areal uppgår enligt skogs-

bruksplanen till 173,6 hektar varav 84,1utgörs av produktiv skogsmark. Virkes-förrådet beräknas till 12 826 skogskubikoch boniteten till 7,5. Åkermarken om 51hektar är utarrenderad till en granne till2021. Här ingår även betesmark på 10hektar.

Jakten är god på klövvilt och småvilt.Här finns även möjligheter till sjöfågelsjakti de uppdämda vattnen. På fastigheten be-drivs sedan många år odling av gösyngel på16 hektar invallad åkermark. Numera ärverksamheten upplåten till en extern bru-kare för ett år i taget.

Hållingsby gård är erbjuder ett represen-tativt boende med goda förbindelser till destörre orterna. Det är en vacker gård medspännande möjligheter.

Text: BO BÄCKMAN

Mangårdsbyggnad: Okänd ålder menombyggd i början av förra seklet. Gottskick, många vackra detaljer och material.Boyta drygt 300 kvm.Gästhus/bastu: 6,8 x 9,7 m. Storstugamed täljstenskamin och golvvärme. Pentry,wc samt vedeldad bastu och omkläd-ningsrum med duschar. Sovloft på övreplanet. Biograf: I f d spannmålsmagasin. Fullt fun-gerande biograf med utrustning för filmvis-ning. Plats för 30 personer. Museisamlingav filmutrustning för ”high-speed” fotogra-fering och annan utrustning för analog film.Säljaren ser gärna att ny ägare övertar an-svaret för samlingarna. Filmhuset: Tidigare inredd som bostadoch kan så åter bli. Idag analog ”filmverk-stad”.Jaktstuga: ”Friggebod” om 10 kvm plusveranda. Röda huset: 8 x 11 m. 1,5 plan. Nedreplanet inrett. 2 r ok. Uthyrt.

Ladugård/loge: 13 x 67 m med tillbygg-nad om 9 x 11 m. Använts delvis för gös-odlingen. Gjutna bassänger som användstill kläckvatten för gösodlingen.Maskinhall. Hundhus. Garage.Areal: Totalt 173,6 hektar enl skogsbruks-plan. 84,1 ha skog. Virkesförråd om 12 826skogskubik. Boniteten är 7,5. 50% tall,39% gran och 11% löv. Åkermark 51 ha.Utarrenderad till 2021-03-13. Betesmarkenca 10 ha ingår i arrendet. Vatten 15,8 ha.Jakt: Älg, dovhjort, rådjur, vildsvin och an-nat småvilt. Goda möjligheter till sjöfågeljakti uppdämda vattnen. Jakten upplåten t o m2017-06-30.Fiskodling: På 16 ha invallad åkermark.Odling av gösyngel till fiskevårdsföreningar.Verksamheten upplåten för ett år i taget tillen extern brukarePris: Prisidé 22 000 000 kr.Ansvarig fastighetsmäklare:Carl-Otto Béve, Areal, 013-24 20 03 alt070-510 88 39

KORTA FAKTA HÅLLINGSBY GÅRD, ÖSTRA RYD

Hållingsby gård, Ö ryd

Biograf, gösodling och vackert boende



MILJÖANPASSADE SMÖRJMEDEL ADDITIVER & UNDERHÅLLSPRODUKTER

ULTRÅ, HUSUMTel: 0660-29 70 50Hemsida: www.lubrico.se E-mail: [email protected]

PROBLEM MED OLJELÄCKAGE?Hydraulsystem Servostyrning Växellåda Automatlåda

Vevaxeltätning Konverter

Maccro 428 Tät

ningsrekonditio

nerare

tätar läckande tätningar av gummi, t ex o-ringar

och packboxar i alla cirkulerande system

under drift, snabbt och permanent.

Ingen demontering krävs.

Distributör: Safe Solution SmartDNA AB, Svartviksslingan 80D, 167 39 Bromma, [email protected]

BESTÄLL IDAG

[email protected]

• För företag, hem, bil, båt och fritidshus

• Tjuven skyr märkta saker!

• Rekommenderas av polisen

Stöldskyddsmärkningmed DNA – SmartDNA®

Psst! Avtal för dig som LRF medlem. Nu kan du köpa SmartDNAmed rabatt! Gå in på LRF Samköp för mer information.www.lrf.se/medlemsformaner/rabatter

T

- vi isolerar skarvfritt med polyuretan

Kostnadsfri rådgivning:

Vårt material har slutna/täta celler och är godkändapå EU:s REACH-lista

OBS!

VIKINGSTAD ÅKERI AB

Telefon: 013-809 00 Telefax: 013-816 37Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING ABDirektförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner.

Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten.

�� #%#�&!��

�� "��"#�$"�� "��#&!�$&��

MaskinförsäljningFörsäljning avbegagnade maskiner.

KöpesVi köper och hämtarmaskiner för demon -tering.

Beg. reservdelarDemontering av traktorer och entre-prenadmaskiner.

Vi har även ett stort lager av nya delar.

MaskintransporterTransporter av maskinerav alla slag, även bodar,husmoduler och lik-nande. Transporter överhela landet.

Mats 070 - 223 55 49

NYHET2016!

Kodiak 700 4x4Ny bränslesnålare motor. In/urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hög/lågväxel. Finns även med servo. Fler färger beroende på modell.

fr. 66.320:- exkl. moms

MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14WWW.MOTORSPORT.SEVIMMERBY 0492-134 60 GAMLEBY 0493-102 62

LELY CENTERVALDEMARSVIK

Kontakta oss för mer informationLely Center ValdemarsvikTel 0493-120 [email protected]

LELY – världsledande inom innovativa systemför automatisk mjölkning och robotutfodring.

Funderar du på attsälja din gård?Vi har förmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929.Vi har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att hjälpa dig med allt från förmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar.Välkommen att kontakta Johan Carlfjord för en kostnadsfri värdering, 013-37 52 04.

Gomér & Andersson · Göran Dyks gata 5, Linköpingwww.gomer-andersson.se

www.farmarauktioner.se

Tel 0515-811 51 · Lawrence Jonsson, 070-688 34 15Ombud för Östergötland, Småland och Öland:

Lars-Gunnar Hyllman, 0702-648146��

Nu pågår bokning av auktioner 2016! Tänker du sälja är du välkommen att höra av dig för rådgivning eller bokning

av ett datum som passar dig.

Auktioner2016

BOKADE AUKTIONER 2016

28/5 Åsebacken, Tåstorp, Skövde. Maskiner o Redskap sen flera generationer.

22/7 Lanna Skolegård, Forshall, Grästorp. Maskiner o Redskap.29/7 Västra Via, Vintrosa. Maskiner o Redskap.6/8 Årby Stallarholmen. Maskiner o Redskap.

Välkommen med fler uppdrag, vi står för en korrekt värdering av både djur och maskiner vilket är en bra grund för en lyckad auktion.

Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

CE-MÄRKTATAKSTOLARVi tillverkar CE-märkta takstolarpå beställning samt konstrueraroch gör hållfasthetsberäkningar.Det ger stor frihet åt arkitektenoch trygghet för dig som kund!

Gör offertförfrågan online på

www.carlenskogstakstolar.se

Vimmerby 0492-757 36

�� Ett familjeföretag med traditioner.

Vår specialité:

Ring 0705-64 00 93 eller 0144-400 07. Välkommen!

Vi använder oss av Äkta Falu Rödfärg. Jobben utförs med skylift upp till 25 m.

��

Vi utför grävarbeten!Diplomerade för avloppsanläggningar

Skrukeby Maskin0142-809 60, 070-659 67 63

Vi har återförsäljare i Östergötland, Örebro, Värmland, södra Sörmland och Norra småland.

Ring för närmare info

0705-87 98 79 • [email protected]

• Kutterspån• Lantbruksspecial• Spån-/Halmpellets• Impregneradestängselstolpar

Nu utökar vi med produktion i södra Sverige!

AUKTIONER

FASTIGHETSMARKNAD

Att synas är bra för affärerna!

Boka annonsplats på 0141-560 03.

www.jordbrukaren.se

Malte Hansson har åkt ändafrån Borlänge för att sätta uppen äkta dalagärdesgård. Medsig hade han en släpkärra fullmed granslanor i ganska långalängder. Dessa granslanor ärsenväxta undertryckta granar,50-120 år gamla. Tjocklekenär endast sju till åtta centime-ter i diameter nere vid storän-den så det är knappt man kanräkna årsringarna, så tätt ärdet.

Malte berättar att han köpervirket från skogsbönder i Da-

larna. Han vill då ha så raktvirke som möjligt. Med sighade han också granvidjor.Man kan tro att det är grenar,men de går inte att använda.

Vidjorna är väldigt små gra-nar och de delas mitt itu ochanvänds till att hålla ihop gär-desgården med. För att de skakunna delas måste de vara färs-ka.

Malte åker runt i hela Sve-rige och gör gärdesgårdar. Hanlärde sig konsten av en kom-

pis. Det är ett säsongsarbetefrån vår till november.

– Det är ganska få i Sverigesom gör gärdesgårdar, kanskeett 100-tal, berättade Malte.

De flesta finns runt Gagnef,Leksand och Borlänge. Le-derna i händerna håller inte sålänge, för det är ett slitigt arbe-te.

– I genomsnitt kan manhålla på i tio år. Jag har gjortdet i 13 år, så jag går på över-tid, skojade han.

Man förstår att det sliter påleder när man ser honom i ar-bete. Dessa granvidjor ska fäs-tas och vridas runt störarna imarken för att hålla slanornapå lagom avstånd från varand-ra. Vidjorna vrids också etthalvt varv vid varje vridning.Det är ett ordentligt hantverkhan gör. Kniv, såg, yxa ochspett används. Om det är bergsom gärdesgården ska gå över,används borrmaskin att fästaförankring i. Cirka 15-35 me-ter gärdesgård hinner han sät-ta upp om dagen.

– 40 meter om det blir enlång dag, sa Malte. Men det ärmycket arbete först innan mankommer till uppsättningen.

Normalt kan man sätta upp50-100 meter i veckan. Maltehar 80 centimeter mellan

störparen för stabilitetensskull. Man kan göra mellan80-100 centimeter. Störarnaslås ner två och två med cirkaen decimeter emellan. Däriläggs slanorna. Riktigt grovaensamma först, sen varannantopp mot rot i dubbelt lager.

Slanorna läggs snett ochbyggs upp till cirka 110-115centimeter höjd. Då har detblivit åtta till nio lager på höj-den.

Malte använder iblandgranstörar, som då bränns iden ände som ska vara nedsatti jorden. Kådan tränger ut vidbränningen och ger då ett na-turligt skydd mot röta. Vidgärdesgården vid Näs gårds-butik använde han enestörar,som också tål rötan bra.

Om man går in på Malteoch hans kompis hemsida,www.dalagardesgard.se, kanman se på flera exempel hurman kan bygga gärdesgårdar

och hur följsamma de är i ku-perad terräng.

Beroende på väder och vindkan en gärdesgård stå i 30-40år. Om inte tjälen ställer tilldet. Den kan skjuta upp stö-rarna, så man måste justeragärdesgården efter varje vin-ter. Sköts den om kan den ståoch gråna vackert som enprydnad för trädgården.

Text och bild: EVA CARLSSON

En slana läggs i mellan störarna som står på 80 centimeters avstånd från varandra. Normalt hinns 15-35 meter gär-desgård om dagen. Men det är mycket jobb innan man kommer till själva uppsättningen.

En vidja vrids fast. Det sliter på lederna attatt bygga gärdesgårdar.


LANDSBYGD Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

AB FINA FÖNSTER & SPRÖJSI VÄSTERFÄRNEBO

Löstagbar spröjs med 20 års garanti!

Passar både till 3-glasfönster och äldre kittade fönster.(Gratis uppmätning och o� ert)

Krokvägen 9, 733 60 Västerfärnebo | Tel: 0224-68 06 68, 070-775 69 98

info@fi nasprojs.se | www.fi nasprojs.se

GE DITT HUS ETT NYTT

UTSEENDE!

Vi monterar över hela Sverige!

MOTALA (JB)När man besöker Näs gårdsbutik vid Vättern litenordväst om Motala, ska man särskilt lägga mär-ke till de vackra gärdesgårdarna som finns där.De närmast gången till butiken är nygjorda på ettgammaldags vis.

Granvidjan delas från toppen och inte bot-ten som man kanske skulle tro.

Konsten att sätta en gärdesgårdGammalt hantverk utförs på Näs gård i Motala



D

eardvedy SniD

D

eardvedy SniD

Täcka kostnader för

underhåll av släktgården!

15 000 kronor extra

i månaden!Tryggt

pensions-sparande!

Bra jakt och fiske – och

skogen ska gå runt!

www.skogssallskapet.se

Får du ut det du vill av din skog?�� !�� !�� !�� !� �� !�� !�� !�� !��

KONTAKTA NÅGON AV VÅRA SKOGSFÖRVALTARE ELLER FASTIGHETSEXPERTER GENOM ATT RINGA VÄXELN 0771-22 00 44!

Östergötland: Johan Asp, Mats Jansson (skogsförvaltare)

Sörmland: John Wallin, Marie Dahlstrand-Wickström ochLennart Nilsson (skogsförvaltare)

Örebro län: Mats Jansson, Tore Rumler (skogsförvaltare)

Ulrik Abelson och Anders Ekholm (jägmästare och reg. fastighetsmäklare)

Blixholmsvägen 1602 38 Norrköping

Tel: 011-165180

VI KOPER DITT SKROT!

TJ:s Pumpservice AB”Ett bra vatten är bättre”

Över 35 år i branschenVattenpumpar • Vattenfilter • Installationer • Service

Rörarbeten • Försäljning • Brunnsrenoveringar

Mobil: 070-628 14 06 • www.pumpen.nu

Levererar färdig betongcertifierad av

VIMMERBY · Tel 0492-152 55

Besök

gärna vår

webbutik!

Inför betessläppet!

FRI LEVERANS – UTAN KÖPGRÄNS!

Stort utbud av stängselmaterial och stolpar.Passa också på att beställa betesmineral för

gemensam frakt & lägre pris.

Tel 0121-512 31 • Bengt 070-815 12 31 • Micke 070-428 43 28 • www.angen.se

SVERIGESveaskog och Natur-vårdsverket har träffaten överenskommelseom att långsiktigt skyd-da värdefulla urskogaroch naturskogar. Över-enskommelsen omfat-tar 40 områden i Norr-bottens län och ett om-råde i Västerbottenslän.

Det innebär att cirka47 000 hektar mark skyddassom naturreservat, varav cirka29 000 hektar är produktivskogsmark.

– Vi är väldigt glada över attvi har gått i hamn med dennaöverenskommelse till slut, sä-ger P O Wedin, vd för Svea-skog.

I naturreservaten ska sko-garnas biologiska och frilufts-

mässiga värden bevaras ochutvecklas och inga verksam-heter som skadar områdenasvärden får ske.

– Med överenskommelsenfår några av de viktigaste ur-skogarna i landet ett långsik-tigt skydd. Nu kan länssty-relserna formellt skyddaskogsområdena som naturre-servat och vi kan bidra till attuppnå miljökvalitetsmålenEn storslagen fjällmiljö ochLevande skogar, säger BjörnRisinger, generaldirektör Na-turvårdsverket.

Som ersättning får Svea-skog 60 miljoner kronor avstaten. Skogarna kommer attfinnas kvar i Sveaskogs ägoäven efter att marken är skyd-dad som naturreservat.

Överenskommelsen inne-bär att några av de största ochfrån naturvårdssynpunkt mest

värdefulla urskogsområdena ilandet kan ges ett långsiktigtskydd som naturreservat.

Länsstyrelserna startar nuarbetet med att bilda naturre-servaten, en process som blandannat innebär samråd med be-rörda kommuner. Bedöm-ningen är att det tar ett par årinnan alla beslut är på plats.

Ranesvare i Jokkmokk, Gällivare. Här finns Sveriges största bevarade lövbränna, som upp-stod i den stora Högträskbranden 1933. Det stora vildmarksområdet rymmer utöver löv-brännan stora arealer gammal barrurskog och en vidsträckt skog-myrmosaik. Bild: FRÉDÉRIC FORSMARK



41 nya natur-reservat skapasSkogar från Sveaskog skyddas för framtiden

Linavare-Råneträsket i Gällivare. Typiskt för området är vidsträckta myr-naturskogs-mosaiker men det innefattar också ett par flacka skogsberg med gamla barrnatursko-gar. Bakom bergen i väster ansluter området till de vidsträckta urskogarna i Muddusnationalpark och Laponia världsarvsområde. Bild: FRÉDÉRIC FORSMARK

Stårbatjvare i Arjeplog.Landskapet i norra delenav området är storslagetoch mycket bildskönt.

Här finns ett omväxlandenaturlandskap med gran-klädda lågfjäll, bergbran-ter, mycket gamla ursko-

gar med tall och gran,små insprängda myrar

och slingrandebäckar. Bild: FRÉDÉRIC

FORSMARK



Skogsavverkning · Slutavverkningar Gallringar · Markberedning · Skogsvård

Grävningsarbeten/skogsbilvägar Betesrestaurering

Gullringen · www.orsasaskogstjanst.se

Köper samtliga virkessortiment

Vi vårdar din skog!

ÖrsåsaSkogstjänst AB

070-641 81 14

Duktiga polska hantverkareFasad, målning, tak- och bygg

Under svensk arbetsledning, svenska försäkringar och garantier. ROT-avdraget gäller även hos oss!

Birkas AB013-35 32 02 · 011-13 53 11 · 070-383 44 61

www.birkas.se

Per-Erik Johanssonskogsmästare, reg fastighetsmäklareTel 070-517 27 [email protected] • www.hemnet.se

Forslundsgården, Mellby 7:9, LaholmFastighet med mycket fint läge, bra bostad och rejälaekonomibyggnader med plats för ca 175 suggor ochca 900 slaktsvin eller annan verksamhet.

Möjlighet till avstyckning av byggnader alternativt helafastigheten som omfattar ca 20 ha. Spridningsareal finns.

�� -��

��

��+��

�� +��,��

�� +��*�� -��

�.$#'%%!&�)"$$��("&��(")" �Örebro 019-27 80 00, Laxå 0584-122 22,

Karlstad 054-85 01 71, Åmål 0532-100 15 www.marinfritid.com

När ni behöverVallfrö och utsäde

GödningHalm

Spannmål, konv och Krav

Diesel och oljorHör av er till oss för

pris/beställningAnders eller Elisabeth:

Tel 013-23 44 65/66

Vi målar följande fasader:

Vi utför även:Epoxi beläggningar

HandmålningHetvattentvättning

Invändig målning i stallLagerförsäljning av färg

Tel 070-643 06 52

ARNE ANDERSSONSMÅLERI

RödfärgadeReveteradeOljefärgade

www.sofabskanninge.se

Päpplinge Lund

Mjölby, 13 ha

Lantligt boende med stall,hagar och åkermark endast 20 minuter från Linköping.

Reg FastighetsmäklareMats Nilsson Göran Hellqvist

Linköping | 013-24 20 06

Vadstena | 0143-134 50

FASTIGHETSMARKNAD

Hitta din målgrupp med en annons i Jordbrukaren!Jordbrukaren utkommer var fjortonde dag till alla jord-, lant- och skogsbruksföretag

i hela Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län. I Värmland utkommer vi en gång per månad.

Ring och boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10.

Att synas är bra för affärerna!Boka annonsplats på 0141-560 03.

Visste du?Det första numret

av Jordbrukaren utkom redan 1926.

APPUNA (JB)Efter några regntungadagar bröt majsolenmycket lämpligt framöver Walla gård vidAppuna tisdagen den17 maj. Denna dag vardet nämligen informa-tion om och visning avgårdens solcellsan-läggning och demons-tration av elfordon. Attköra sin skattebefria-de bil på den egna so-lelen kan numera bliverklighet.

Arne Andersson med mång-årig erfarenhet av elteknik ochelmarknaden är duktig på la-gar, regler, avgifter samt skat-ter. Han berättade om bety-

delsen av kunskap om detta isin föreläsning.Solelen verkar ha framti-den för sig. Den är ren ochstör inte grannar och andra.Dessutom går det att återvin-na kiseln och annat materialnär solcellerna gjort sin eko-nomiska och miljömässiga in-sats.

Idag ligger den totalasvenska produktionen av sol-el på under en procent av he-la vår energiproduktion. Pro-duktionen av solcellsel ärdock numera prisvärd i Sveri-ge så därför ökar den hela ti-den.Men är solceller verkligennågot för våra nordligabreddgrader? ”Definitivt ja”

blir svaret när Arne Anders-son visar den goda effekten ivårt klimat. – Verkningsgraden liggerpå 16-17 procent, vilket ärmycket. Vi har många ljusadagar som ett plus. Dessutomfungerar solcellerna bättre ikyla och våra regn håller sol-panelerna rena till skillnadmot problem med damm ochdylikt i torra klimat.Hur går det då till att varaegen elproducent? Jo, denframställda elen används iförsta hand för de egna beho-ven medan överskottet går utvia elnätet och säljs. Man skadock inte sälja mer el än manköper (när den egna produk-tionen inte räcker) per år.Det gäller emellertid att

välja rätt leverantör och att haen sammanhållande projekt-ledning. En nackdel med solelen ärden stora investeringen. Kli-matmässigt räknar man dockgenerellt med en återbetal-ning på tre till fyra år.

Enligt Arne Andersson harnu klimatfrågan flyttat in imånga företags styrelserumefter Parisöverenskommelsen2015. Därmed har investe-ringar i exempelvis fossilan-läggningar som kraftverk förkoldrift minskat. Ett exempel på hur storaföretag tagit till sig klimat-tänkandet är IKEA:s IngvarKamprad. Hans ekonomerpåpekade att det vid detta

tillfälle ännu inte var lönsamtmed investeringar i förnyelse-bar energi. Svaret till ekono-merna från IKEA-grundarenblev kort:– Då gör vi rätt!Eva-Lena och Björn Hofs-ten på Walla hade denna dagupplåtit sin gård och solcells -anläggning för visningen ef-tersom de också vill att infor-mationen om solelen ska spri-das som ”ringar på vattnet”

Bakom årets demonstrationoch information låg Energi-kontoret i Östra Götalandtillsammans med kommuner-na i Boxholm, Mjölby, Mo-tala, Vadstena samt Ödeshögoch kommunala energirådgi-vare. Man riktar sig till före-

tagare, exempelvis lantbruka-re, men också till alla intres-serade. Syftet är att spridakunskap som förhoppnings -vis ska väcka intresset för sol -el hos många. Om du är intresserad så tagkontakt med din kommunsenergirådgivare för mer infor-mation och tips om vidarekontakter. Redan nu har vis-sa kommuner, exempelvisÖdes högs kommun, tagitbort bygg lovsavgiften för sol-cellsanläggningar (för bygg -lov behövs). Vidare har reger-ingen skjutit till mera pengarför årets stimulanspengar togsnabbt slut.

Text och bild: HANS BLOMBERG


ENERGI Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Paret Eva-Lena och Björn Hofsten på Walla gård är godaexempel på hur man lyckas även ekonomiskt med en sol-cellssatsning i Sverige.

Ann-Christin Nilsson Cedermo är energi- och klimatrådgi-vare i Ödeshög och Vadstena.

Bakom årets demonstration och information låg Energikontoret i Östra Götaland tillsammans med kommunerna i Box-holm, Mjölby, Motala, Vadstena och Ödeshög.

Elbilar som numera finns i en mängd utföranden kan vara ett bra ekonomiskt komplementtill en solcellsanläggning.

Solceller, som här på Walla gård, går bra att montera även på relativt flacka tak. Den opti-mala effekten uppnås med dock 30-45 graders lutning.

Informationsdag om klimatsmart elStort intresse när Walla gårds solcellsanläggning visades



HELT NÖJD-

GARANTI

Ring och boka idag!0730-72 02 29

Kenny

Service och underhåll av lant bruks byggnader,stall, ekonomi byggnader med mera.

Se alla våra tjänster och referenser på www.storabackagardservice.se

Sprutmålning med Falu rödfärg

Tel 0381-710 10 | www.weimer.se

Dragkraft 1400/1700/2200 kp

Manuell och radiostyrd.

Enkel montering på alla kranar.

We-1400med

2 kanal radio.13.900:-+ moms o frakt

Skänk eller handla så gör du något för behövande!

Sedan 1992 har vi finansierat hjälpverksamhet i bl a Lettland och Rumänien

Möbler • H

eminredning • P

orslin • Böcker & m

edia

Sport & fritid • K

läder, skor & accessoarer

Elek tronik • H

usgeråd och mycket mera

Ring & boka tid, allt säljbarthämtar vi – kostnadsfritt förstås!

ÖPPETMån-fre 10-18

Lör 10-14

Städa ur garaget

– röj på vinden!Alla bidrag är välkomna!

Motala Linköping Norrköping

Linköping: Industrigatan 38 • 013-37 67 77Motala: Södra Allén 23-25 • Ängdalen • 0141-504 88Norrköping: Finspångsvägen 63 • 011-10 10 80

SOFAB Sanering & färg ABButik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

NILFISK ALTO• Nyförsäljning• Auktoriserad service

FÄRGBUTIKmed Teknos-färgersamt äkta Falu Rödfärg

Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2016!

��

��

�� !��

"#& %##�$&�"#

Hisun 500 UTV

inkl moms

Traktorregistrerad

Tegelbruksv 1, Kisa · 0494 -128 50www.kisamotorservice.se

96 900 kr

SOFABSanering & färg AB

Vi utför tvättning och sanering av djurstallaroch ekonomibyggnader samt målning

Mobil 070-53 00 751, även 0142-400 13

•Högtrycksspolning•Vakuumhantering av

torra produkter•Slamsugning•TV-inspektion av rör

och ledningar•Tanksaneringar•TanktransporterUtför även transporter av last-växlarflak samt grus- ochschakttransporter

Växel- och journummer: 013-24 99 60 www.allspol.se

Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitetKK1600 och KK1800

Nya & begagnade.f o ...

reför omgående leverans.

Fönster och dörrar tillstallar, garage ochindustrier m.m.

0514-310 [email protected] • www.westerbyggtra.se

Mer än 50 år i branschen

Vintergatan 10, Motala

Mer än 50 år i branschen

VI JOBBAR SÅ DET RYKER!

Tidlös klassiker!

��

Fabriksgatan 26 · MOTALA0141-38 18 00www.motalaboat.se

Buster XL

Buster XL har generösa utrymmen med väl genomtänktadetaljer. Akterkapell och dynsats ingår!Yamaha F100 Pris 364.400:-

Kompakt och fartfylld multibåt

SVERIGEMed de nya Skogligagrunddata, fritt till-gängliga, ökar skogs-näringens möjligheteratt skapa fler jobb, ökalönsamheten och sam-tidigt förbättra miljö-hänsynen. Det visar enrapport som Skogssty-relsen och Sverigeslantbruksuniversitet,SLU, lämnar till rege-ringen idag.

Rikstäckande analys- ochplaneringsunderlag, skogligagrunddata, finns nu tillgäng-ligt för skogsägare, skogsföre-tag, organisationer och myn-digheter. Kartorna som be-skriver skog och mark täckeri dagsläget 97 procent av Sve-riges skogsmarksareal.

Allt detta har möjliggjortsgenom att SLU sambearbetatlaserdata från Lantmäterietsnationella laserskanning ochdata från Riksskogstaxering-ens provytor.– Vår rapport visar att det-

ta ger en unik möjlighet tillbättre skogsskötsel och bety-dande effekter på lönsamhetoch sysselsättning i skogssek-torn. Varje tillkommande mil-jon kubikmeter skog betyder

1–2 miljarder kronor per åroch 2 000 årsarbetstillfällen iskogsnäringen. Vi föreslår där-för en fortsatt statlig finansie-ring för att säkerställa en lång-siktig tillgång till aktuell data,säger Herman Sund qvist, ge-neraldirektör Skogsstyrelsen.

Förutom att tekniken ärbanbrytande är kostnaden föratt ta fram datan mycket låg,knappt en krona per hektar.Uppskattningsvis kan denstatliga satsningen på 25,5miljoner kronor för att ta framskogliga grunddata ge mellan50 och 100 gånger mer tillba-ka till samhället.

Tack vare Skogliga grund-data får skogsbruket ett bätt-re underlag för planering ochuppföljning. Gallringar kanstyras så att de görs i rätt tidoch i rätt områden. Avverk-ning effektiviseras och fårbättre precision. Virkesutfalletkan lättare förutsägas vid av-verkningar och därmed fåsbättre virkesflöden, bättretransportekonomi och högreklimatnytta.Samtidigt underlättas hän-

synen till skogens miljövärdendramatiskt. Vid avverkningkan markens framkomlighetbedömas och körskador frånskogsmaskiner kan undvikas.

Avverkningskostnadernablir lägre i och med att ma-skinparken kan utnyttjas mereffektivt.

Vägplanering till och frånavverkningsområden under-lättas och precisionen i hän-synen till natur- och kultur-miljövärden blir bättre.– Sammantaget bidrar den

nya tekniken till att göra

skogsbruket effektivare ochskonsammare. Skogligagrund data ger också ett nöd-vändigt underlag för arbetetmed att på ett balanserat sättutveckla Sverige mot en lång-siktigt hållbar bioekonomioch är användbar även inomandra områden än de rentskogliga. Det här är utvecklingi världsklass, säger Peter Hög-berg, rektor SLU.

Skogsstyrelsen och SLU be-tonar i rapporten att det ärviktigt att ta tillvara de insat-ser som gjorts och att säker-ställa att materialet är aktu-ellt på lång sikt. Därför före-slås en fortsatt statlig finansie-ring samt en fortlöpande na-tionell laserskanning i sam-verkan med Lantmäteriet,skogssektorn och övriga sam-hällssektorer.

Tack vare Skogliga grunddata ges ett bättre underlag för planering och uppföljning. Kartorna som beskriver skog och mark täcker i dagsläget 97 procent av Sveriges skogsmarksareal.

Ett utsnitt av en karta över gallringsbehovet i ett område i Bergslagen. Bild: SKOGLIGA GRUNDDATA



Herman Sund qvist, gene-raldirektör Skogsstyrelsen.Bild: VERONIKA LAX

Peter Högberg, rektor SLU.Bild: JENNY SVENNÅS- GILLNER, SLU

Hela brandområdet påmellersta Gotland är fortfa-rande avlyst och allmänhetenuppmanas att inte försöka tasig in i området. Berörda markägare får be-

söka området tillsammansmed räddningstjänsten. Upp-

arbetning kan påbörjas förstnär alla brandhärdar är släck-ta.

Det finns fortfarande akti-va brandhärdar och efter-släckning pågår ännu någondag. När den flammande

branden, den brand somsyns, upphört kan glödbrän-der i marken under rotsystemoch torv pågå under ganskalång tid. Det beror på attglödbranden sakta kryper neri torvmossar, myrstackar ochandra ställen fastän det ärfuktigt. Detta medför en risk för

att brand på nytt kan blossaupp om det fortsätter att varatorrt i markerna.I delar av området har det

brunnit relativt hårt och detär en stor risk att träd, fram-förallt granar, som brunnitkan falla utan förvarning. Detgäller därför att vara mycketförsiktig i skogen, även på vä-gar i anslutning till brandom-rådet.

– Man ska absolut inte gesig in i brandområdet till fotseller köra in med fordon, dådet medför stor risk för attträd ska falla. Vi vill också

understryka att markägare in-te ska fälla träd själva, då detkan vara förenat med livsfara.Det bör istället göras maski-nellt av yrkeskunniga som vethur brandskadad skog skahanteras, säger Karin Wåg-ström, lokal skadesamord-nare, Skogsstyrelsen.Eldningsförbud har införts

på hela Gotland till följd avde många markbränder sombrutit ut de senaste dagarna.Skogstyrelsen uppmanar

markägare och entreprenörersom planerar olika åtgärder iskogen att vara uppmärksam-ma på om det fortsätter attvara varmt och torrt väder.Detta eftersom skogsmaski-ner kan orsaka gnistbildningnär man kör i skog och mark. – Ju längre tid det är varmt

och torrt, desto större brand-risk, säger Karin Wågström.

Källa: www.skogs styrel -sen.se

Stora risker med att beträda brandhärjad skogSkogsstyrelsen vill uppmärksamma såväl mark-ägare som allmänhet att det är förenat medmycket stora risker att beträda branddrabbadskog. Det kan ta tid innan det är säkert att gå ut iskogen efter branden i Vänge på Gotland.

Nya kartor ger ökad lönsamhet Skogliga grunddata hjälper även med miljöhänsynen och kan skapa fler jobb


LANDSBYGDVad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till [email protected].

VÅNGA (JB)Vånga hembygdsföre-ning utanför Skär-blacka står inför ett di-lemma. Högst på derasönskelista finns etttorrdass, helst medtvå fjölar.– Det verkar helt hopp-löst att få tag i ettgammalt genuint av-träde. Visserligen harvi fått korn på ett menägarinnan vägrar hård-nackat att släppa detfrån sig, suckar hem-bygdsföreningens kas-sör Arne Hultqvist.

Nu är det inte så att Vångahembygdsförening saknar fa-ciliteter och står så att säganödställda, det avsaknade das-set är enbart ämnat i under-visningssyfte.

– Barn idag vet inte vad etttorrdass var och hur det fun-gerade. Annat är det medmänniskor i min ålder, vi somär uppväxta med att gå ut tilldasset när det blev ett träng-ande behov, minns Arne.

Själv bodde han fram till18-årsåldern i Regna och därhade de etthundra meter attgå till sitt dass.

– Sommartid var det ingastörre bekymmer, värre blevdet då den ljusa årstiden vän-de och det blev kolsvart utan-för stugknuten. Det gällde attge sig iväg innan behovet blevallt för starkt för att springa imörkret var inte att tänka på.

När jag flyttade till Finspångoch fick både vattenklosettoch badkar hade lyckan ingagränser, skrattar Arne.

Hembygdsföreningens öns-kan om att få ett dass till sinhembygdsgård skulle berikadagens unga generation meden historisk berättelse hur detgick till på farfars tid. När detvarken fanns modernitetersom toalett inomhus eller toa-lettpapper.

– Jag minns att dagstid-ningen var mycket bra till atttorka sig i baken med. Vecko-tidningar däremot hade intelika stor uppsugningsförmågautan det blev till att gnuggaden utrivna sidan omsorgs-fullt och länge för att denskulle uppnå önskad effekt,säger Arne som anser att ettriktigt utedass ska pyntas medett porträtt av medlemmar urkungafamiljen, helst då densom besitter den kungliga tro-nen och hans gemål.

Sommartid är det aldrig felatt plocka ängsblommor ochsätta i en vas bredvid fjölensom en extra mysfaktor.

Förra året gjorde ett försäk-ringsbolag en enkät för att ut-röna vad dagens unga semes-terfirare saknar vid sommar-torpet och som presenteradesi SVT Nyheter. Det visade sigatt de unga saknade detomoderna. Till och medmycket starkare än saknadenav både diskmaskin och tvätt-maskin. Många vill fantisera

om tider som stått stilla ochdär ingår ett torrdass.

Arne ställer sig dock skep-tisk till huruvida barn ochungdomar verkligen vill gå pådass när det väl gäller.

– När frugan och jag varitute till skärgården där det en-bart finns torrdass att tillgåhar den unga generationenverkat uppriktigt störda överatt behöva lätta på locket ochbehöva se vad andra släpptifrån sig. De tycker det är äck-ligt och luktar förfärligt illa,skrattar Arne.

Men nu vill som sagt Vångahembygdsförening ge barneni Vånga med omnejd insyn idassets historia och den vik-tigaste ingrediensen saknasännu vilket vållar bekymmer.

– Kanske Jordbrukarens lä-sare kan vara oss behjälpliga,vädjar Arne.

Drömmen är ett dass medtvå fjölar men ännu bättre omdet finns tre. Två för storarumpor och ett litet för deminsta.

– Så var det när jag var barnoch den lilla fjölen fyllde sinuppgift väl eftersom ingen vil-le löpa risken att behöva fis-ka upp någon liten parvel urdet som fanns där nere imörkret.

Kära läsare, prata medsläkt, vänner och bekanta.Håll ögon och öron öppna.Kanske finns det någon somhar ett dass som bara står i vä-gen eller blivit bortglömt då

moderna toalettstolar medspolmöjligheter tagit över.

Om dasset skulle ha ska-vanker eller blivit märkt avväder och vind har det ringabetydelse, garanterar Arne.Allt går att återställa med vir-ke och målarfärg.

Den som önskar kontaktaVånga hembygdsföreningmed tips gällande utedass kanmejla [email protected]

Text och bild: CARINA LARSSON

Ett sådant här dass skulle vi vilja ha till hembygdsgården för att kunna visa hur det fungerade förr, berättar Arne.

VÄLGJORDA, PRISVÄRDA OCH MYCKET STABILT

KONSTRUERADE TÄLTHALLAR FRÅN COVERSTORE

NI BESTÄLLER DIREKT PÅ WWW.COVERSTORE.SE







Ett eventuellt dass får gärna vara slitet, det kan renoveras.

Ett övergivet utedassskulle passa perfekttill Vånga hembygds-gård.

Fruktlös jakt på genuint utedassVånga hembygdsförening behöver utedass i undervisningssyfte


LANDSBYGD Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till [email protected]!

Hur det kommer sig att så många körsbärsträd växer justhär har ingen kunnat förklara.

Skärlunda södergård är en riktig idyll. Här finns lugnet och stillheten och det njuter jag av hela ti-den, säger Elisabeth.

BOXHOLM (JB)Alla som har läst Brö-derna Lejonhjärtaminns väl Körsbärsda-len. I byn Skärlundautanför Malexanderfinns Körsbärsvägen.När körsbärsträdenblommar som vackrastär det alldeles vittlängs vägen och runtde närliggande fältenoch även här och där iskogen.

Den skira grönskan, blom-morna och de vackra omgiv-ningarna är nästan andlöstvackra. Det är en hel delmänniskor som har upptäcktden vackra Körsbärsvägen vidSkärlunda och gärna tar sigen besökstur hit i maj. Mendet gäller att passa på att göraett besök just när blomning-en är som intensivast för påendast några få dagar kan detvara över.

– De enda som inte upp-skattar körsbärsträden är desom kommer med lastbilaroch sopbilar, säger ElisabethEkman och skrattar. Fram-förallt inte när körsbären ärmogna för då kan det bli re-jält kladdigt på bilarna. Mencyklister och vandrare upp-skattar förstås att ta en litenpaus och mumsa på de godabären.Elisabeth Ekman bor på

Skärlunda södergård. Elisa-beth är född och uppväxt iMoo, som ligger i dalen ned-

anför Skärlunda. Gården be-drivs nu av hennes bror Tho-mas med familj. Under 70-talet köpte Elisabeths pappaSkärlunda södergård, som vidden tidpunkten var ganskanedgången. De båda går-darna slogs då ihop till en fas-tighet – men båda gårdsnam-nen lever vidare.

– Pappa var egentligen in-te så pigg på att köpa det härstället, berättar Elisabeth,men han blev mer eller mind-re övertalad eftersom gårdenligger så nära Moo. När såmina föräldrar blev äldre ochThomas tog över föräldragår-den rustades det här husetupp och de flyttade in här. Elisabeth flyttade till Skär-

lunda södergård 1998 närpappan hade gått bort. Honhade då i många år varit bo-satt i Mjölby. I alla år har honarbetat på Försäkringskassanoch de senaste åren, innanpensioneringen för ett år se-dan, arbetade hon i Linkö-ping.– Det var helt underbart

att komma hem hit till lugnetefter en stressig dag på jobbet,säger Elisabeth. Här är det sårofyllt, lugnt och behagligtatt all stress rinner av. Jag haraldrig ångrat att jag flyttattillbaka hit.

Elisabeth upplever inte nå-gon ensamhet i det vackrahuset i Skärlunda. Runt omi trakten finns det många ak-tiva lantbruk och andra fast

bosatta. På sommaren ökarnaturligtvis befolkningenmarkant i flera hus runt om-kring då sommargästernaflyttar ut på landet igen.Hur det kommer sig att det

är så många körsbärsträd justi den här trakten har ingen

kunnat förklara enligt Elisa-beth. Nere i Moo-dalen finns det

inte alls många körsbärsträd,men på vägen och runt om detre gårdarna i Skärlunda bykan man säkert räkna tillhundratals träd.

Elisabeth plockar förstås endel och ibland kärnar hon urbär och fryser in till frukost-gröten. – Det är jättegott. Men all-

ra godast tycker jag det är attäta bären direkt från träden.Körsbärsträden är otroligt

vackra men svåra att göra rik-tigt rättvisa på bilder. En turhit vid nästa års blomningkan rekommenderas. Såvidaman inte kör lastbil vill säga.

Text och bild: GEN LARSSON

Många passar på att ta en tur till Skärlunda by för att njuta av körsbärsträdens blomning i maj. Det gäller att passa på förpå några få dagar kan allt vara över.

Blommande vackert på KörsbärsvägenElisabeth har aldrig ångrat flytten tillbaka till barndomens trakter

Bondeägda Arla har be-slutat att uppmuntrafler Arlabönder att gåöver till GMO-fritt foderi mjölkproduktionen.Marknaden blir allt mervillig att betala ett hög-re pris och Arla befin-ner sig i en gynnsamposition för att mötaden ökade efterfrågan.

Arla räknar med att kom-pensera alla Arlabönder somanvänder GMO-fritt foder

med en eurocent per kilomjölk.

Arlas styrelse har beslutatatt uppmuntra fler Arlabönderatt använda GMO-fritt foder.Beslutet togs mot bakgrund avmarknadsutvecklingen i Tysk-land, där detaljhandeln i allthögre utsträckning efterfrågaroch är villiga att betala ett hög-re pris för mejeriprodukter ba-serade på mjölk från kor somenbart får GMO-fritt foder.I Sverige använder samtliga

Arlabönder redan GMO-frittfoder. Intresset för detta växerpå andra marknader och Arlavill därför ta vara på möjlig-heten att öka värdet på bön-dernas mjölk. Enligt Arlas styrelseordfö-

rande Åke Hantoft är Arla välförberett för att möta den väx-ande efterfrågan från den eu-ropeiska detaljhandeln påmejeriprodukter baserade påGMO-fritt foder.– Vi har tillgång till värl-

dens största ekologiska mjölk-

pool, där det är standard medGMO-fritt foder, och svenskaArlabönder har alltid använtGMO-fritt foder. Det inne-bär att omkring 20 procent avArlas mjölkpool redan upp-fyller marknadens krav. Detfinns en kommersiell potenti-al i det här som vi kan ta tillvara och bygga vidare pågenom att locka fler Arlabön-der att gå över till GMO-frittfoder, säger Åke Hantoft.Åke Hantoft understryker

att beslutet är baserat på de

kommersiella möjligheternaoch att det inte handlar omatt Arlas ägare intar en nyståndpunkt gällande GMO.

– Vi Arlabönder välkomnarinnovativa lösningar och nyteknologi, som kan förbättralantbruket och bidra till att gemat åt världens växande be-folkning på ett hållbart sätt. Vistänger inte dörren för GMOoch vi kommer fortsätta att be-vaka den vetenskapliga forsk-ningen angående för- och

nackdelar med GMO, fortsät-ter Åke Hantoft.GMO-fritt foder innebär

en merkostnad för Arlabön-derna. Men eftersom detalj-handeln och konsumenter ärvilliga att betala ett högre priskommer Arla att kompenserabönderna. Den här modellendrivs av efterfrågan på mark-naden och används redan iSverige och även för all ekolo-gisk mjölk, där bönderna re-dan kompenseras för denextra foderkostnaden.

GMO-fritt foder ökar kompensationen från Arla

SVÄRTINGE (JB)Ett snabbväxande ochläckert vårtecken ärden första, nyskör-dade sparrisen. Enverklig kung i grön-saksodlingen. I vårabreddgrader skördasden först i maj, innandess får vi hålla tillgodo med den impor-terade sparrisen. När-odlad är dock absolutbäst och att odla spar-ris hemma i grönsaks-landet är både lätt ochroligt.

Under två dagar har Bill-bäcks plantskola i Svärtingehaft sparrishelg tillika sparris-fest när Café Villa Flora ser-verade en spännande menykomponerad av svensk när-odlad sparris.

Ylva Eriksson, anställd påBillbäcks fanns på plats och in-formerade dem som ville vetaallt om sparrisen eller till och

med starta upp en liten spar-risodling hemma i köksträd-gården.– Det är inte svårt att odla

sparris men mycket handlarom förberedelse där man villatt sparrisen ska växa. Jordenmåste vara väl anpassad, mar-ken ska vara väldränerad ochjordmånen sandrik. Sparrisväxer inte så bra i tung lerjordutan vill ha genomsläppligjord, därför är det bra attblanda upp jorden med sand.

Det är en härlig primör ochjag tycker nog att fler skullevåga sig på att odla den och fånjuta av nyskördad sparrissom kommer tidigt om vå-ren. Rabarbern är dock förstupp ur landet tätt följd avsparrisen, säger Ylva.Sparris är inte enbart god

att äta, den är också en riktighälsobomb, späckad medantioxidanter, vitaminer ochmineraler.Att tillaga och äta den ny-

skördade delikatessen ger en

känsla av lyx till vardag ochfest. Enkel att tillaga och godi soppor, stuvningar, gratäng-er, sallader och passar lika bratill kött som till fisk.

Koktiden för grön sparris ärkort, fyra minuter räcker ochavnjuts gärna med riven par-mesan eller västerbottenost.Den går även utmärkt att

smörsteka och sedan är detbara att strö över lite flingsalt.Okokt sparris ska förvaras

mörkt och svalt men ska al-drig läggas i plastpåse utanlindas in i fuktigt hushåll-spapper.Innan tillagningen ska den

nedersta delen som är träigbrytas av och sparrisen kanmed fördel ställas i ett glasmed kallt vatten en timma fö-re tillagning. Då drar den åtsig vattnet och för extraspänst.– Sparris skördas fram till

midsommar, sedan släpperman fram de gröna blom-stänglarna som ser ut som

vipporna. De kan bli upp tillen och en halv meter högaoch bildar en väldigt dekora-tiv häck. Blomstänglarna kanmed fördel klippas av och blisom utfyllnad i blomsterbu-ketter, anser Ylva.Det går att så sparris direkt

på växtplatsen men det en-klaste är att köpa färdigaplantor i kruka och planteraut. De sätts tidigt på våren ien 20 cm djup fåra och detbör vara cirka 40 cm mellanplantorna.

Att odla sparris kräver tåla-mod och det första året går åttill att hålla ogräset borta. Påhösten klipps blomstänglarnaner och sparrisen får växa i fredunder ett par års tid innan detär dags för den första efter-längtade skörden.Sparris är en liljeväxt som

växer vilt i sydöstra Europaoch kom till Sverige på 1600-talet. Den växer även vilt påGotland, är flerårig och haren starkt förgrenad rotstock.

Det odlas två typer av spar-ris, den bleka som kallas vitoch den gröna. Skillnadenmellan vit och grön sparris äratt ljuset inte kommit åt attfärga stjälkarna gröna efter-som de kupas med jord ochblir då till vit sparris. Den

gröna lämnas okupad, är merlättodlad och även nyttigareän den vita och har därförkommit att bli den mest po-pulära.

Text och bild: CARINA LARSSON


TRÄDGÅRDJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Grävkonsult AB Erik Ryden · Tel 070-533 68 30 · Vikingstad

TÄCK-DIKNINGmed plog eller kedja

Auktoriserad Grundfos ServicepartnerPerfecta & VM-pumpar service

Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lagerBesöksadress: Lagervägen 2, 592 41 Vadstena

Tel 0143-127 22, fax 0143-127 32, mobil 070-248 50 38, 070-264 74 34

Ylva Eriksson vill slå ett slag för sparrisodling.Nyskördad och närodlad, en riktig delikatess.

Det är lätt att odla sparris!

Sparris i kruka är enkelt att plantera bara jorden är välgenomarbetad och uppblandad med sand.

Café Villa Flora erbjöd gästerna läckra maträtter tillagadepå sparris.

Lyxig paj med sparris.

En snabbväxande grönsakskungSparris – ett läckert vårtecken som är bäst närodlad

Titta gärna in på www.jordbrukaren.se

Så ska naturförluster kompenserasHabitatbanker ska kunna kompensera för förlust av värdefull naturSVERIGEDet finns mycket somtyder på att krav påekologisk kompensa-tion kommer att bli envanlig företeelse videxploatering av naturäven i Sverige. På sinhemsida skriver Svea-skog att marknaderför ekologisk kompen-sation omsätter årli-gen flera miljarder påglobal nivå. Sveaskog,Boliden och Enetjärnnatur har studerat hurett svenskt habitat-banksystem för ekolo-gisk kompensationskulle kunna byggasupp.

Marknader för biologiskmångfald omsätter globaltöver 25 miljarder kronor årli-gen. Naturvårdsnytta somskapas genom att skydda na-turområden och återskapanaturvärden översätts till bio-logiska kompensationskredi-ter som sedan kan säljas tillaktörer med intresse av att in-vestera i naturkapital.

Efterfrågan drivs framförallt av verksamhetsutövaremed behov av ekologiskkompensation.

– Om vi vill att fler verksam-hetsutövare som orsakarmarkexploateringar ska kom-pensera för förluster av natur-värden måste det bli enklareatt genomföra kompensa-tionsåtgärder. Även om detfinns många utmaningar såkan ett habitatbanksystem va-ra en del av lösningen, sägerAnders Enetjärn, vd på Enet-järn natur.

Ett habitatbanksystem i

Sverige skulle sannolikt inne-bära smidigare tillståndspro-cesser och en större förutsäg-barhet gällande krav och till-vägagångssätt för verksam-hetsutövare vilket medförkostnadseffektiviseringar.Samtidigt kan även större na-turvårdsnytta genereras närstörre sammanhängande om-

råden avsätts där flera verk-samhetsutövare kan kompen-sera för sin påverkan.

– Det skulle göra verksam-hetsutövarnas tillståndsproces-ser snabbare och mer förut-sägbara då ett värderingssys-tem skulle finnas, troligenockså skapa bättre kvalitets-

mässiga avsättningar, sägerAnders Forsberg, fastighets-chef på Boliden.

Ett habitatbanksystem skul-le även öka utbudet av kom-pensationsmarker då mark-ägare får ekonomiska incita-ment att avsätta mark och ar-beta med naturvårdande sköt-selåtgärder.

– För markägare kan nya af-färsmöjligheter uppstå som al-ternativ till skogsbruk omefterfrågan på kompensations-marker ökar. Jag tror även attdet kan finnas ett intresse attinvestera i natur på frivillig ba-sis, precis som det finns aktö-

rer som frivilligt klimatkom-penserar. Habitatbanker skul-le öppna upp för det, sägerJessica Nordin, affärsutveck-lare ekosystemtjänster påSveaskog, som initierat utred-ningen och fungerat som pro-jektledare.

Om fler verksamhetsutövare som orsakar markexploateringar ska kompensera för förlusterav naturvärden måste det bli enklare att genomföra kompensationsåtgärder.



Vad är en habitatbank?En habitatbank är en ägare eller en förvaltare av ett mark-

område där så kallade kompensationskrediter skapas

genom att man utför skötselåtgärder som höjer naturvär-

dena i området och/eller skyddar området från annan

markanvändning som hotar befintliga naturvärden. Kom-

pensationskrediterna kan sedan säljas till en köpare med

behov av ekologisk kompensation.

Ekologisk kompensationMed ekologisk kompensation menas att den som kommer

att skada naturmiljöer som utgör allmänna resurser, såsom

arter, naturtyper, ekosystemfunktioner och upplevelsevär-

den, ska gottgöra detta genom att tillföra nya värden med

ambitionen att det inte ska kvarstå någon nettoförlust.

Skogar nära tätorterbehöver precis somandra skogsområdenskötas på rätt sätt urbåde produktions- ochmiljöhänseende. Ettproblem har varit attdet inte varit känt förnärboende vad somgörs. Nu tar Södra iHöörs verksamhetsom-råde initiativ för att för-bättra dialogen.

Det handlar både om attinformera om vad som kom-mer att ske, men också varföråtgärderna görs. Dessutom fårnärboende och andra intres-senter möjlighet att lämnasynpunkter och ställa frågor.

– En oannonserad föränd-ring kan ofta upplevas som nå-got oönskat, speciellt om detberör närområdet. Åtgärdernai skogen har ett syfte och inne-

bär förändring, ibland i flerasteg. Om man kan förklaravad det ska leda till så blir detmer positivt, säger JohanJohnsson, områdeschef iHöörs verksamhetsområde.

Under det senaste året harman inom verksamhetsområ-det jobbat med att utvecklakommunikationen med när-boende.

Det handlar om att sätta uppinformation på platsen, infor-mera via hemsidor och infor-mationsblad direkt i brevlådor,men också om direktkontaktmed närboende.

Under sommaren kommerSödra exempelvis tillsammansmed Kristianstads kommunatt kalla till ett möte med när-boende i Arkelstorp. På mötetöppnar man för dialog runtåtgärder som ska göras i ettskogsområde nära bebyg-gelsen.

Det är viktigt att lyssna pånärboendes synpunkter. Dia-log är ju dubbelriktad, deträcker inte med att vi bara in-formerar, säger Johan Johns-son.

– Vi har tagit några stegmen har fortfarande mycketkvar att göra. Vi kommer attfortsätta att utveckla det härarbetet.

Närboendes upplevelseroch önskemål vad gäller sko-gen är viktiga. För det mestahandlar det om variation iskogen, men också om ord-ning och reda.

De flesta vill ha god fram-komlighet utan för mycket riseller körspår. Det ska vara öp-pet och god sikt, gärna medblåbärsris eller örter på mar-ken.

De flesta svenskar bildar sinuppfattning om skogsbruket ijust sådana här tätortsnära

skogar och därför blir upp-dragen i dessa en slags signa-turuppdrag, säger TomasRahm, miljöchef Södra skog.

– Vi behöver arbeta aktivtför att visa och beskriva hur vibedriver skogsbruk.

Att ta hänsyn till alla olikaintressen är dock en balans-akt. En bra naturvårdshänsynkräver till exempel att det lig-ger kvar död ved, som ger för-utsättningar för mycket annatliv i skogen. Detta är också ett

av de krav som ställs i skog-scertifieringen. Det kan göraatt det på vissa ställen ser liteostädat ut - och är just en så-dan sak som är viktig att för-klara.

Tydligare dialog för en bättre skogsupplevelse

Det är viktigt med en bra dialog mellan boende och skogsägarna vid skogsbruk av tätorts-nära skogar. Bild: EIJER ANDERSSON / SÖDRA

SKOGHALLNyligen arrangeradeStora Enso en skogs-dag för skogsägarefrån hela Värmland.Det var cirka 300skogsägare som deltogunder dagen, som ar-rangerades i anslut-ning till Stora Ensoskartongbruk i Skoghall.

– Det finns en tydlig trendatt skogsägare är längre ifrånsin skog idag än tidigare, bå-de geografiskt och kunskaps-mässigt. Därför bjöd vi in tilldenna temadag för att inspi-rera och öka kunskapen omframförallt skogsvård, skogs-ekonomi och skogsbrukspla-ner, berättade Arne Axelsson,marknadsområdeschef påStora Enso Skog.

Under dagen fick skogsägar-na bland annat möjlighet attse skogsmaskiner i drift och gåguidade turer på ved renserietpå Skoghalls Bruk. Det fanns en 74-tons last-

bil på plats och även lastbils-hugg. Skoghalls bruk var påplats och berättade om hur detillverkar livsmedelskartongav skog som avverkats.

Många skogsägare var intres-serade av kartongförpack-ningarnas positiva egenskaperur ett hållbarhetsperspektiv.

– Det är roligt att det var ettså stort intresse för att besökaskogsdagen trots att vi hade li-te otur med vädret. Vi vill för-medla till skogsägarna vilkamöjligheter som finns om desköter sin skog aktivt och påett hållbart sätt. Skogen är enfantastisk resurs. Vi kan an-vända mycket förnybara mate-rial ur skogen för att utvecklanya produkter och tjänstersom bidrar till en bättre ochmer hållbar värld, berättadeArne Axelsson. – Det var en välarrangerad

och intressant dag som StoraEnso bjöd på, summeradeSverre Knudsen, skogsägarefrån Ölme i Värmland.

Bild: STORA ENSO


SKOGJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Arne Axelsson (tillvänster), marknads-

områdeschef påStora Enso Skog

och Sverre Knudsen,skogsägare från Öl-

me i Värmland.

Temadag om skog på Stora Enso300 intresserade skogsägare trotsade vädret

Stora Ensos skogsdag lockade drygt 300 värmländska skogsägare.

NUMMER 10Maj-juni 2016

Årgång 90

EFTERTEXT Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

SVERIGE (JB)Det hörs ofta nämnassom en lösning påbostadsbristen menanvänds för många flersorters byggnader.Modulbyggen är ettpopulärt alternativ tilltraditionella sätt attbygga. En av de storatillverkarna av modulerär Moelven.

Försvinnande få byggeridag en villa med lösvirke. Påde senare åren har utveckling-en och användningen av mo-duler ökat markant inom trä-byggandet, inte bara för villorutan av de flesta sorters trä-byggnader. Genom att använda vad

som benämns som industrielltbyggande levereras färdigamoduler till den plats bygg-naden ska stå. Därefter mon-teras de på kort tid.

Fördelarna med att byggamed moduler är många. Detär till att börja med en kost-nadseffektiv metod. En av-gjord fördel med att bygga in-omhus är att man slipperfukt. Var och en vet vad fuktkan göra med en byggnad ochdess material och komponen-ter. Det är också enklare attkontrollera process och resul-tat i fabriken än i skiftandeutemiljöer. Träbyggande är isig ett miljövänligt alternativsom avsevärt kan minskabyggsektorns klimatpåver-kan. Moelven Byggmodul AB

anger att ”Ett flervåningshus iträ kan stå inflyttningsklart påtio veckor efter det att grun-dplattan gjutits, tack vare pre-fabricerade moduler som lyftspå plats och monteras ihop.” Företaget tillhör de riktigt

stora inom den här sortensbyggande. Man har Nordensbredaste produktportfölj. I

deras utbud finns moduler förbland annat förskola och sko-la, kontor, personalutrym-men, byggbodar och bo-städer.

Det har pratats mycket omatt använda modulhus somen del av lösningen avbostadsbristen, till asylboen-den och liknande. Har nimärkt av en ökad efterfrå-gan?– Vi har kunder som jobbar

med uthyrning av modulerför tillfälligt boende, berättarJan Larsson på Moelven.

– Vi får väldigt många frå-gor om det här men vi har re-dan en hög beläggning på vå-ra fabriker så vi har tackat nej.Vi kan idag inte produceramycket mer än vi gör. Vi gören del studentbostäder ochbygger flerbostadshus. Vi fårjobba med de kunder vi har.Bostadsbristen är inte läng-

re ett storstadsfenomen. Imånga mindre kommunerhar man rivit flerfamiljshussom stått tomma under läng-re tid eller i varje fall varmycket svåra att hitta hyres-gäster till.– Modulhus är en flexibel

lösning för boendesitua-tionen. Det är ju bostadsbristi varenda litet samhälle.– Vi har högkonjunktur se-

dan några år. Vi har fyrafabriker i Sverige. Tre avfabrikerna finns i Värmland,i Kil, Säffle och Torsby.

Vore det inte läge att utö-ka ännu mer?– Vi försöker expandera så

mycket vi törs men det kankomma andra tider också.Det är inte bara lokalerna dethandlar om. Det gäller att fåtag på folk, kompetent ar-betskraft.

Vad efterfrågas mest idag?– Det vi märker är framför

allt är en stor efterfrågan sko-lor och förskolor. Det finnsmycket barn nu. Folk flyttarin i städer och till större sam-hällen så det finns stora behovav skollokaler.

– Mindre kommuner behö-ver också förskolor och sko-lor, speciellt om de ligger in-om pendelavstånd. Just nuhar vi en beställning frånBlackstad utanför Västervikpå ett komplement till enmindre skola.– Ett landsbygdsperspektiv

är att bygga lokaler i modu-ler eftersom det alltid finnsmöjlighet att flytta lokalernaom behovet ändras.Moelvens marknadsområ-

de stannar inte inom Sverigesgränser, det innefattar även iolika former de övriga nordis-ka länderna.

Text: BO BÄCKMAN

”Flöjten” är modulbyggda studentbostäder på Kronoparken i Karlstad. Bild: ANDREAS HYLTHÉN

Modulbyggd förskola med tre avdelningar plus kök. Bild: MOELVEN

Ett modulbyggt LSS-hem. Bild: MOELVEN

Den 15 maj blir betes-reglerna för nötkreaturenklare och mer flex-ibla. Djuren ska varaute på bete när det ärlämpligast för bådedjuren och lantbruka-ren.

– En stor del av kornas väl-färd är beroende av möjlighe-ten att kunna beta. Vi bedö-mer att samtidigt som vi för-enklar för lantbrukaren såkommer vi fortsatt bibehållaen god djurvälfärd. Det kännsbra att vi kan genomföra des-sa förenklingar redan införårets betessäsong, säger IngridEilertz, chef för avdelningenför djurskydd och hälsa.

Djuren ska vara ute på be-te under den period på året dådet är som mest gynnsamt attbeta. Antalet dagar som deska hållas på bete är samma

som tidigare men kravet på attde ska vara ute under en sam -manhängande period tas bort.Flexibiliteten i de nya regler-na gör att lantbrukaren på ettbättre sätt kan ta hänsyn tillrådande väderleksförhållandenoch de förutsättningar som rå-der på gården för att kunnaplanera betes- och utomhus-hållningen.

De nya reglerna innebärockså administrativa förenk-lingar för lantbrukaren. Vi tardels bort kravet på journalför-ing och dels kravet på bete-splan för de lantbrukare somtidigare valt att dela upp sittbete i tidsperioder. Jordbruksverkets arbete

med att förenkla betesreglernahar skett inom ramen för degemensamma handlings planerför mjölk och kött som tagitsfram det senaste året.

Enklare betesregler för nötkreatur

För att göra Jordbruk-sverkets arbete medmarknadsfrågor mertillgängligt startar nubloggen Maten ochmarknaden. Bloggeninnehåller även om-världsbevakning fråninternationella tid-ningar, allt med rele-vans för den svenskalivsmedelsmarknaden.

– Vi vill hjälpa våra mål-grupper i deras omvärldsbe-vakning och lyfta fram nyhe-ter som kan påverka densvenska marknaden, sägerKatarina Johansson, jord-brukspolitisk utredare och enav bloggens skribenter.Maten och marknaden har

fokus på den svenska mark-

naden för jordbruks- och fis-keriprodukter. Här ingåräven internationella handel-savtal. Bloggen kommer attpresentera Jordbruksverketsanalyser och marknadsöver-sikter på ett kortfattat sättoch även tipsa om intressan-ta händelser och trender somdet skrivs om i de stora inter-nationella tidningarna.Bloggen Maten och mark-

naden ger en ögonblicksbildav nyheter och händelser. Al-la inlägg ger inte uttryck förhela Jordbruksverkets åsikt.– Vi som skriver i bloggen

gör egna bedömningar omvad som är relevant att taupp. Vi tar gärna emot kom-mentarer och svarar på frå-gor, säger Katarina Johans-son.

Om maten och marknaden i ny blogg

Den 11 maj anordnadeSkogsriket Värmlandoch Skogskvinnorna iVärmland en skogsdagför ett 60-tal nyanlän-da.

– Syftet med dagen var attberätta om Sveriges skogsnär-ing och bidra till att göra na-turen mer tillgänglig för demsom nyss kommit till Sverige,säger Linda Jakobsson, skogs-konsulent, Skogsstyrelsen.Dagen arrangerades av

Skogsriket Värmland ochSkogskvinnorna i Värmland isamarbete med SFI i Arvika.Deltagarna fick information

om svenskt skogsbruk, alle-mansrätt och uteliv under enskogstur på Storkasbergetsamt steka pannkakor över öp-pen eld.Utomhusdagen har före-

gåtts av en utställning omskogsbruk, svenska djur ochallemansrätt samt föreläsning isamma ämnen på SFI. – Vid föreläsningarna fick vi

många spännande och varie-rande frågor. De har inte såmycket erfarenhet av skog ochallemansrätt och vi vill medförsöka ge dem en första kon-takt och tillgång till naturen iVärmland, säger Linda Jakob-sson.

Skogsdag för nyanlända

Smartare byggandemed trähusmodulerStor efterfrågan på flexibla huslösningar

Documents

Jordbrukaren nr 10, 2016