En gemensam nämnare för många av de mest lovande och så småningom mest omtalade medicinska forskarna i Sverige under de senaste hundra åren är Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF. För många lovande unga forskare har ekonomiskt stöd från SSMF varit en uppmuntran, för andra en förutsättning för att kunna fortsätta mot nya avgörande medicinska genombrott.

JUBILEUMSEXTRAS S M F 1 9 1 9 - 2 0 1 9 B I L A G A T I L L F O R S K A R N A S N Y H E T E R N R 2 2 0 1 9 S S M F . S E

I en intervju i SSMF:s Jubileumsbok Forsk-ning för livet säger den framgångsrike can-cerforskaren Kristian Pietras: ”Stöd till ungaforskare ligger mig varmt om hjärtat. För mig var SSMF början till allting och det är glädjande att de har vuxit så mycket och attSSMF numera ger fortsatt stöd till unga fors-kare för att etablera en egen verksamhet.”

Från det att Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning , SSMF, grundades 1919 har över 5 500 forskningsbidrag betalts ut av SSMF, från ”understödsme-del” en bra bit in på 1900-talet till dagens SSMF-stipendier och SSMF:s Stora Anslag på i genomsnitt 70 miljoner kronor per år för 30-40 forskare att dela på.

Samtidigt är det viktigt att tänka på att forskningens framsteg inte varit möjliga utan de generösa givare som står bakom var-je framgångsrik forskare. Utan den hjälpen hade SSMF aldrig kunnat stödja så mycket, bokstavligt talat, livsviktig forskning. Hjärtligt välkommen på en resa genom 100 år av forskningens framsteg!

Gonçalo fick SSMF:sstora JubileumsPrisDet blev Gonçalo Castelo-Branco som blev den första mot-tagaren av SSMF:s JubileumsPris – ett personligt forsk-ningsbidrag på fem miljoner kronor! Läs mer om Gonçalo och hans forsk-ning kring molekylär neurobiologi på Karolinska Institutet. Sid 3

Vilken är 100 årsstörsta upptäckt?Den frågan fick enrad av Sveriges mest välkända forskare.Läs deras svar påsidorna 6-7 därde också berättarvilken upptäcktsom de ser mestfram mot. Sid 6-7

Gonçalo Castelo-Branco

Herbert Olivecrona,SSMF-stöd 1921

Torsten Wiesel, SSMF-stöd 1955

Vad går som en röd tråd genom100 års medicinsk forskning?

Vilka likheter har flera av Sverigesmest kända Nobelpristagare?

Vad förenar många av dagens mest lovande forskare?

Vad har en rad stora medicinska svenska pionjärer gemensamt?

HjärtkirurgenClarenCe Crafoord

HjärnspeCialistenHerbert oliveCrona

Henrik zetterberg

karin jensen

emma börgeson

kristian pietras

Svensk forskningsGrand Old Lady

Gör en resa genom100 års forskning!

Margareta Blombäck, här med sin mentor Erik Jorpes och kung Gustaf VI Adolf, upptäckte ihop med sin dåvarande man Birger ett sätt att stoppa blödningar som revolutione-rade livet för blödarsjuka. Sid 2

Forskarnas Nyheters JublleumsExtra låter dig möta många av det senaste århundradets största medicinska forskare som fått allt från ”under-stödsmedel” till avgörande finansie-ring av sin forskning av SSMF.

vaccinet

Dna:s struktur

FORSKARNAS NYHETER NR 2 2019 BILAGA 3

Nu kan det avslöjas:Gonçalo får SSMF:s JubileumsPris

I samband med 100-års jubileet har Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning instiftat ett JubileumsPris på fem miljoner kronor. Första mottagaren blir Gonçalo Castelo-Branco som belönas för sin innovativa och kreativa forskning. Genom banbrytande frågeställningar och metoder har han medverkat till ett paradigmskifte inom neurobiologi.

Gonçalo Castelo-Branco var på semester i hemlandet Portugal när SSMF:s veten-skapliga sekreterare Gunnar Schulte ringde för att meddela att Gonçalo hade blivit utsedd som prismottagare. – Jag kunde knappt tro det och blev väldigt glad förstås. Det är en stor ära att få detta pris, berättar Gonçalo.

SSMF ViktiGt För FOrSkarkarriären2008 fick Gonçalo ett stipendium för postdoktoral forskning ifrån SSMF. Finan-sieringen var viktig för att senare kunna ta steget till att bli självständig forskare.

– För en nybliven gruppledare kan det ta tid innan man får de stora anslagen. Då är bidrag från finansiärer som SSMF ovärder-liga för att göra det möjligt att bygga upp en egen forskargrupp. Gonçalo har varit mycket engagerad i att

Så här säger Gonçalo Castelo-Branco om SSMF:s JubileumsPris: ”Min forskning är resultatet av en fantastisk laginsats av min specialsydda grupp för tvärvetenskaplig forskning – från grund- till trans-lationell forskning. Utan deras slit hade jag aldrig fått priset. Jag är djupt tacksam, både mot SSMF, mina kollegor och våra samarbetspartner.

diskutera och förbättra villkoren för unga forskare, bland annat var han ordförande för Junior Faculty vid Karolinska Institutet under en period. Han välkomnar etableringsstöd som SSMF:s Stora Anslag på fyra år och ser det som ett viktigt bidrag för att stödja unga forskare..

GrundFOrSkninG Med kLiniSk reLeVanSGonçalo forskar inom neurobiologi och är speciellt intresserad av att utforska de molekylära mekanismerna som reglerar ut-vecklingen av oligodendrocyter, en specifik celltyp i hjärnan och ryggmärgen. – Oligodendrocyter kan bilda myelin, ett fettrikt membran som isolerar nervcel-lerna, ungefär som plasten som isolerar elektriska kablar. Myelinet kring nervceller-na tillåter ett snabbt flöde av information, förklarar han.

ViktiGt Vid MuLtiPeL SkLerOSVid sjukdomar som multipel skleros (MS) bryts myelinet ner, vilket leder till ett långsammare informationsflöde och så småningom till de symptom som sjukdomen medför. MS ansågs länge vara en sjukdom som orsakas av en störning hos immunförsvaret men Gonçalo har kunnat visa att oligodendrocyterna också spelar en betydande roll. – Omogna oligodendrocyter kan producera och återställa myelin i den

vuxna hjärnan och ryggmärgen i ett tidigt skede av sjukdomen, man ser då en liten återhämtning. Så småningom upphör processen dock att fungera. Vi vill förstå varför det händer och om vi kan inducera myelinreparation i MS. – Vi håller på med grundforskning. Om vi lär oss mer om funktionen hos oligodendrocyterna, kan vi bidra till utvecklingen av nya läkemedel och terapier. Jag gillar den kombinationen av grund- och translationell forskning , förklarar Gonçalo.

Studier aV enSkiLda ceLLerGonçalo använder en teknik som heter encells-RNA-sekvensering och som går ut på att kartlägga vilka gener varje enskild cell utrycker under olika stadier av utveck-lingen. Hans studier har visat att en mer omogen grupp av oligodendrocyter har egenskaper som påminner om immuncel-lernas. Bland annat kan de ”städa upp” skadat myelin. De omogna oligodendro-cyterna kan också kommunicera med immunceller och kan få dem att ändra sitt beteende. – Det är mycket spännande och på sikt hoppas vi kunna samla så mycket kunskap att vi kan bidra till utvecklingen av regene-rativ terapi som riktas mot oligodendrocy-terna, säger Gonçalo.

nya uPPtäckter VäntarSSMF:s JubileumsPris gör det möjligt för

Gonçalos forskargrupp att gå ännu mer på djupet. – Bland annat är jag intresserad av att titta på arvsmassans tredimensionella struktur och vad den betyder för cellfunk-tionen. Dessa experiment är kostsamma men nu har vi möjligheten att utforska detta också. Jag ser fram mot nya upptäck-ter inom fältet, avslutar Gonçalo.

NamN: Gonçalo Castelo-Branco

Ålder: 43 år

Familj: Fru, son och dotter

arbetar: Institutionen för medicinsk bio-kemi och biofysik, Karolinska Institutet

ForskNiNgsomrÅde: Molekylär neuro-biologi

Fritid: Tränar sonens fotbollslag och lyss-nar på indie-pop

dold talaNg: Bra på ”Fantasy Premier League”

Efter JubileumsPriset lär det bli trångt på Gonçalos hylla med flaskor som öppnats vid nya anslag, publikationer, docentur etc.

2 FORSKARNAS NYHETER NR 2 2019 BILAGA

Margareta, svensk medicinsk forsknings Grand Old Lady

Frågar du Margareta Blombäck vilka egenskaper man bör ha för att bli en bra forskare svarar hon: ”Nyfiken och envis.” Sedan funderar hon en en stund och lägger till: ”Mycket envis.” Om någon varit mycket nyfiken och mycket envis så är det just Margareta Blombäck. Från 50-talet och fram till idag har hon vridit och vänt på alla aspekter av koagulering, blodets förmåga att levra sig. Vad är det exakt som styr blodets koagulering? Svaren på den frågan, där hon haft en nyckelroll, har räddat många liv.

I dag kan blödarsjuka gå i skolan, arbeta, resa, idrotta och leva ett långt liv, även om det kan krävas behandling tre gånger i veckan med de faktorer som Margareta och Birger Blombäck var med och upptäckte. När de började forska var blödarsjuka detsamma som en säker dödsdom.

Margareta Blombäck med forskarkollegan Erik Jorpes och kung Gustaf VI Adolf. I bakgrunden i bildens mitt syns Hugo Theorell, Nobelpristagare och SSMF-ordförande.

Blodigt allvar. Blodtörstig. Blodfattig. Blodvite. Blodshämnd. Blodsband. Blödig. Att ha det i blodet. Även den som inte känner till hur avgörande blod är för människan kan gissa sig till det av vårt språkbruk. Vi har alltid lagt till blod för att förstärka olika uttryck. Blod avgör liv. Blod pumpas från hjärtat till lungorna för syresättning, tillbaka till hjärtat och sedan ut till kroppens vävnader. Förutom syre transporterar blod även andra ämnen som koldioxid, hormoner och energikällor och byggstenar för celler.

Att blodet kan flyta fram i våra blodkärl är bokstavligen livsviktigt. För Margareta Blombäck, som alltid kallats Meta av kollegor och vänner, har blod varit hennes liv. Hon föddes 1925, disputerade 1958 på en avhandling om blodkoagulering, blev professor emerita 1992 – och forskar än i dag.

när du VäL börJat FOrSkakan du inte SLutaForskning är det mest givande och roligaste Margareta vet eller som hon själv säger:

– Forskning är som en obotlig sjukdom: när du fått den, har du den resten av livet. Att hennes lägenhet ligger i Solna är ingen tillfällighet. Med hjälp av färdtjänst kan hon då ta sig till en föreläsning i veckan på Karolinska Institutet. Det var här hon läste till läkare och här hon tillsammans med sin dåvarande make, Birger Blombäck (1926–2008), blev tillfrågad av Erik Jorpes (1894–1973) om att delta i ett forsknings-projekt på Karolinska Institutet.

den rike åLändSke FOrSkaren –MinSt Lika nyFiken SOM MetaErik Jorpes var en åländsk medicinskforskare och en av de rikaste personerna iSverige – och skänkte allt till forskning. – Vad hade svensk forskning varit utan privata donationer? Det kan man verkligen fråga sig. De privata givarna finansierar ofta även sådant som Vetenskapsrådet inte ger till. Privata donationer kan ge en större frihet att experimentera, säger Margareta Blombäck. Professor Jorpes hade länge studeratheparinets roll i koagulationsprocessenoch upptäckte heparin som läkemedel mot blodproppssjukdomar. Jorpe gav nu Margareta och Birger i uppdrag att försöka rena fibrinogen, ett protein som ingår i koagulationen. Av en slump hittade de i ett reningssteg en fraktion kallad 1-0 som visade sig kunna stoppa blödningar.

bOteMedeL För bLödarSJukaAtt få blödarsjuka var på den tiden en säker dödsdom. Medelåldern för blödarsjuka i Sverige var endast 16 år – ett liv präglat av långa sjukhusvistelser och smärtsamma blödningar i leder och muskler. Men i en källare på Karolinska Institutet kunde makarna Blombäck, tack vare sin upptäckt, framställa botemedel för två typer av blödarsjuka, Hemofili A och vad som först kallades pseudohemofili och sedan döptes om till von Willebrands sjukdom. Ryktet om den svenska upptäckten spred sig över världen. Blödarsjuka kunde få bättre och tidigare behandling. Operationer blev möjliga och många liv räddades. Blombäcks började samarbeta med Malmö- läkaren Inga Marie Nilsson. 1958 startade de behandling på en blödarsjuk tvååring som fortfarande lever. I sin lägenhet i Solna hämtar Meta ett fotoalbum med bilder på från hela hennes liv och karriär. Svartvita fotografier från olika möten och konferenser världen över där forskarna i sina klänningar och kosty-mer ser ut som coola kosmopoliter. – Vi jobbade väldigt hårt hela 1950-talet som var en väldigt givande och rolig tid, berättar Meta.

eFter årtiOnden aV FraMGånGFöLJde ett OFriViLLiGt bakSLaG Den tuffaste tiden under yrkeslivet var på 1980-talet. 1982 kom Frank Schnabel, skaparen av World Federation of Hemo-philia, till Stockholm på ett kort besök och berättade:

– Meta, there is a terrible disease spread by blood products – I am sure this will bea catastrophe for hemophilic patients. Året efter hölls de första föreläsningarnaom aids, men det fanns ännu inga hiv-tester. På grund av för liten produktion av fraktion 1-0 i Sverige importerades blod till blödarsjuka från USA. Innan katastrofen upptäcktes hade 100 av 136 svenska patien-ter med Hemofili A som behandlats med blodprodukter från USA smittats av hiv. Ett bittert bakslag när man som forskare lyckats rädda livet på tiotusentals män-niskor världen över. Och en viktig påmin-nelse om att stora forskningsgenombrott som väcker stora förhoppningar måste få rätt uppbackning av resurser tvärs genom behandlings- och vårdkedjan.

95-åriga Margareta Blombäck deltar fortfa-rande i föreläsningar så ofta hon kan.

PR

IVA

T F

OTO

FOTO

:KI.

PR

IVA

T F

OTO

100 år av medicinska framgångar. Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning har ofta funnits med som allt från inspirationskälla till finansiär.

Torgny Sjöstrand utvecklade forskning kring idrottsmedicin och grundade klinisk fysiologi som medicinsk specialitet.

FOTO: SBL.

Koagulationsforskarna Birger och Mar-gareta Blombäck renar fram fibrinogen och faktor VIII vilket gjorde det möjligt att operera blödarsjuka.

FOTO: SSMF:S ARKIV.

Flera SSMF-stipendiater gör senare värdefulla in-satser inom SSMF. Börje Uvnäs (bilden) var ordfö-rande 1969–2000, Sten Orrenius var ordförande 2000-2008 och Göran Magnusson 2008–2016.

FOTO: SSMF:S ARKIV.

Peter Reichard upptäcker ett enzym som deltar i uppbyggnaden av DNA.

FOTO: PER LINDSTRöM, SYDSVENSKAN/TT.

Lars Terenius och hans team visar att små peptider som produceras i hjärnan kan bindas till särskilda receptorer och framkalla samma effekt som opiater.

FOTO ULF SIRBORN

Tomas Hökfelt upptäcker att de flesta neu-roner innehåller flera olika neurotransmit- torer, varav många är korta proteiner.

FOTO: CHROSTOFER DRACKE

Torsten Wiesel får Nobelpris, tillsammans med David Hubel, för upptäckten av hur synintryck behandlas i hjärnbarken.

FOTO. JAN COLLSIöö/TT NYHETSBYRÅN

Neurokemisten Henrik Zetterbergs forsk-ning har inriktat sig mot hjärnskador genom undersökning av neurokemiska markörer. Han och hans team är världsledande inom forskning kring Alzheimers sjukdom.

FOTO: TOMAS OHLSSON.

Anna Wedell lyckas införa nya genetiska metoder i klinisk vardagspraxis och utvecklar nya tekniker för att identifiera ”sällsynta sjukdomar”.

FOTO: STEFAN ZIMMERMAN.

Jonas Frisén upptäcker stamcel-ler i nervsystemet och beskriver hur dessa förnyas i vuxna organ.För datering av cellernas livs-längd och ålder uppfinner han en metod som baseras på mätning av radioaktivitet. Hans fynd har stor bäring för möjliga stamcells-terapier och regenerativ medicin.

FOTO: GUSTAV MÅRTENSSON/KI.

Genom fyndet av tillväxtfaktorn PDGF-CC skapar Kristian Pietras nya möjligheter att omvandla aggressiv bröstcancer till be-handlingsbar sjukdom.

FOTO: ULF ISACSON

Sune Bergström, som redan 1957 isolerat prostaglandiner från får, får Nobelpriset ihop med Bengt Samuelsson för upp-täckten av just prostaglandiner.

1956

1958

1969

1961

1975

1977 1981

1982

2000

FORSKARNAS NYHETER NR 2 2019 BILAGA 5

Om vi blickar drygt 100 år tillbaka i tiden, hittar vi ett Europa i spillror. Även om första världskriget inte kom till Sverige, spred sig följderna av Europas svåra umbäranden, kaosartade depression och många, ofta dödliga sjukdomar hit. Smittsamma sjukdomar som difteri, scharlakansfeber och lunginflammation skördade tusentals offer i Sverige. Epidemisjukhusen var ofta helt fullbelagda.

SPanSka SJukanMot många infektionssjuk-domar fanns praktiskt taget inga botemedel. Enbart Spanska sjukan tog under två år i övergången från 1910-ta-let till 1920-talet inte mindre än 38 000 liv i Sverige. Samtidigt prioriterade den medicinska utbildningen i Sverige behovet av läkare medan den medicinska forsk-ningen allt mer hade hamnat i skymundan.

SSMF biLdaSI det läget grundades Svenska Sällskapet för MedicinskForskning, vilket i dagligt tal brukar bli SSMF. Syftet var att skapa upp-märksamhet kring den medi-cinska forskningens betydelse och att samla in pengar till sådan forskning.

Lyckad inVeSterinGDetta blev en av de bästa investeringarna i Sveriges medicinska historia. Om grundarna av SSMF fått uppleva Sverige 100 år senare, hade de inte trott sina ögon. I dag ligger Sverige långt framme inom medi-cinsk forskning. I förhållande till folk-mängden har vårt land en stor andel forskare och forsk-ningsresultaten citeras ofta i vetenskapliga tidskrifter.

internatiOneLLt kända FOrSkareMånga av forskarna har blivitinternationellt kända och deras framgångsrika arbe-ten har lett fram till stora medicinska upptäckter. En del har till och med förärats ett Nobelpris. Alla forskarna på detta uppslag har ett gemensamt – de har fått stöd på vägen av100-årsfirande SSMF.

Robin Fåhraeus, som 1915 upp-täckte blodsänkans betydelse, blir en av första att få SSMF-bidrag.

FOTO: SSMF:S ARKIV

Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning SSMF bildas.

Herbert Olivecrona, svensk pionjär inom neurokirurgi, genomför den första operationen i Sverige på en patient med hjärntumör. Totalt ge-nomförde Olivecrona över 8 000 operationer.

FOTO: LENNART NILSSON, TT.

Ernst Barany, framstående inom gräns-området mellan farmakologi och oftal-mologi, är den som fått flest bidrag från SSMF: nio stycken från 1936 till 1956.

FOTO: SYDSVENSKA MEDICINHISTORISKA SÄLLSKAPET .

Erik Jorpes publicerar banbrytande resultat om heparinets effekt på blodkoagulationen, vilket året därpå resulterar i att heparin lanseras som läkemedel mot blodpropps-sjukdomar.

FOTO: SBL.

Nanna Svartz, framstående fors-kare om reumatiska sjukdomar, blir Sveriges första kvinnliga professor i medicin. Styrelseledamot i SSMF.

FOTO: DIGITALA STADSMUSEET.

Fritiof Sjöstrand, svensk pionjär för användning av elektronmikroskop i cellbiologi, tar fram de första högupp-lösta närbilderna på mitokondrierna, cellernas energifabrik.

FOTO: SSMF:S ARKIV.

Torbjörn Caspersson uppfinner den ultravioletta mikrospektroskopin som möjliggjör studier av material i enskilda celler.

FOTO: ROCKEFELLER ARCHIVE CENTRE/KI.

Nils Alwalls artificiella njure används första gången för dialys på en män-niska. Uppfinningen lade så småning-om grunden till läkemedelsföretaget Gambro.

FOTO: SYDSVENSKA MEDICINHISTORISKA SÄLLSKAPET.

Hugo Theorell får Nobelpriset i fysiologi och medicin. Vetenskaplig sekreterare i SSMF 1941–1950 och SSMF:s ordförande 1956–1968.

FOTO: SSMF:S ARKIV.

1921

1919

1922

1935

1936

19381943

19441945

1946

1955

4 FORSKARNAS NYHETER NR 2 2019 BILAGA

1945 genomför Clarence Crafoordden första lyckade större hjärt-operationen. På biden (som ärfrån 1950-taletI) opererarClarence Crafoord en förträng-ning på stora kroppspulsådern.

FOTO: LENNART NILSSON, SCANPIx/TT.

Med sin förmåga att hitta nya vägar är Henrik Zetterberg i dag, som ledande inom forskningen kring Alzheimers sjukdom, ett världsnamn inom medi-cinsk forskning. SSMF-stipendiat 2004.

Detta är inte specifikt för medicin och egentligen inte en upptäckt utan snarare ett vetenskapsteoretisk reso-nemang – men ett väldigt användbart sådant: Karl Poppers falsifierbarhetskri-terium, ett perfekt vaccin mot förhas-tade slutsatser.

En förebyggande behandling mot Alzheimers sjukdom. En bot när sjukdomen väl har brutit ut kliniskt skulle vara ännu bättre men det tror jag blir för svårt.

Vilka tycker du är de vikti gaste genombrotten av allastora medicinska upptäckter under de senaste 100 åren?

kapitlet om nasim Sabouri i Jubileumsboken om SSMF:s 100-åriga historia har rubriken ”Genetik i framkant” och hänger samman med nasims fasci-nerande forskning kring fyrsträngat dna. SSMF-stipendiat 2011 och SSMF-forskare 2013.

Med tanke på min forskningsbakgrund måste jag svara upptäckten av DNA. Även kartläggning av den mänskliga arvsmassan, som blev klar vid millennieskif-tet, är en otrolig milstolpe och betyder mycket för för-ståelsen av hur människans biologi fungerar. Vi kan nu studera genetiken bakom många sjukdomar och förstå sjukdomsmekanismerna i bättre detalj.

Jag tror att vi inom 25–30 år kan använda gensaxen CRISPR/Cas9 för genterapi och att det kommer att vara möjligt att behandla genetiska sjukdomar. Det är extra roligt att meto-den har upptäckts och utvecklats av Emmanuelle Charpentier vid Umeå universitet. Jag ser även framemot att hon ska få ett Nobelpris.

naSiM SabOuri

Genom uthållighet, unik forskning och långsiktigt stöd har kristian Pietras lyckats bygga upp en framgångsrik forskargrupp och är i dag en internationellt erkänd can-cerforskare. kristian är en flitig förkämpe för unga forskare. SSMF-stipendiat 2011.

Upptäckten av antibiotikan har varit en förutsättning för den moderna medicinen. De senaste 20 åren har vi sett utvecklingen av målinriktade terapier. Det har varit en lång process som startade redan på 1970-talet när man först beskrev så kallade onkogener som orsakar cancer. Grundforskningen om funda-mentala processer i vårt biologiska system har möjliggjort utvecklingen av de nya terapierna. Det senaste exemplet är immunoterapi som bygger på grundforskning av molekylära mekanismer och belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2018.

Inom cancerforskningen ser jag fram mot bättre prevention och behandling genom tidigare diagnostik. Vi kommer att få bättre verktyg för detta och det kommer att spela en avgörande roll för många människor. En tidigare upptäckt av en cancersjukdom innebär en möjlighet till en tidigare, och därmed bättre, behandling. Det kan ha en bättre effekt än nya läkemedel.

kriStian PietraS

Med en bred förankring som forskare, bland annat kring metabola störningar vid gravidi-tet, är agneta Holmäng i dag dekanus vid Göteborgs universitets medicinska fakultet och ordförande i SSMF:s granskningsnämnd, som väljer ut mottagarna av SSMF:s stipen-dier och SSMF:s Stora anslag.

Det är en omöjlig fråga eftersom många viktiga upptäckter har skett under denna tids-period och det är omöjligt att utse ett särskilt område. En mycket viktig upptäckt stod nobel-pristagare Arvid Carlsson och hans forskargrupp för genom att bygga upp kunskap kring hur ämnen som dopamin och serotonin fungerar och hur de kan påverkas. Genom detta har läke-medel kunnat utvecklas som ökar rörligheten för Parkinsonsjuka och hjälper schizofrena till ett bättre liv. Dessutom lägger deras forskning grunden för dagens moderna läkemedel mot

ångest och depression.

Jag tror att vi står inför stora genombrott genom genterapier och behandling med synte-tiska oligonukleotider som kommer att bli till stor nytta för patienter med svåra sjukdomar i synnerhet för medfödda sjukdomar och vissa former av cancer.

aGneta HOLMänG

cellerna i våra kroppar har många olika receptorer för att ta emot signaler från omgivningen. Gunnar Schulte vill förstå framförallt de så kallade Frizzled-receptorernas cellulära samtal vid cellens yta. Målet är nya tänkbara läkemedel för sjukdomar kopplade till Frizzled, till exempel vissa former av cancer och fibros. SSMF-stipendiat 2003, i dag SSMF:s veten-skapliga sekreterare.

Det är svårt att säga, men jag skulle antagligen välja vaccinationer.

Jag ser mycket fram emot CRISPR/CAS9-genkni-vens användning i terapi av sjukdomar som till exempel cystisk fibros.

Henrik ZetterberG

torsten Wiesel belönades 1951 med nobelpris för hans och kollegans david Hubels upptäckt av hur synintryck behandlas av hjärnbarken. SSMF-stipendiat 1955.

Jag har tittat på Nobelpristagarna inom fysiologi eller medicin för att svara på denna fråga eftersom jag tycker att Nobelkommittéen gör ett utmärkt arbete med att belöna den mest framstående forskningen. Det som egentligen lade grunden för hela mitt forsknings-fält, neurobiologi, hände för mer än 100 år sedan. Santiago Ramon y Cajal beskrev i slutet av 1800-talet nervvävnadernas histologi och hur nervcellerna ser ut. Det är av lika stor bety-delse idag som det var då och han belönades med Nobelpriset 1906.

Arbetet som Eccles, Huxley och Hodgkin belönades för 1963 lade grunden för mitt och Hubels arbete. De visade hur en enstaka nervcell kan exciteras med hjälp av joner. Det i sin tur föregicks av ett pris 1932 där Sherrington och Adrian hade upptäckt hur nervcellerna fung-erar. von Euler, Katz och Axelrod fick priset 1970 för deras arbete på transmittorsubstanser och år 2000 belönades bland andra Arvid Carlsson för upptäckten av dopamin. Få kvinnor har fått Nobelpriset i fysiologi eller medicin, men 1986 belönades Rita Levi-Montalcini för hennes upptäckt av tillväxtfaktorer tillsammans med Stanley Cohen. 1991 uppmärksam-mades Neher och Sakman för deras tekniska genombrott att kunna mäta aktivitet av enstaka jonkanaler. Det var av stor betydelse för forskningsfältet och metoden används fortfarande. 2014 fick paret Moser och John O’Keefe priset för deras arbete på hjärnans GPS-system, också det ett viktigt arbete.

Vad det gäller nya tekniker så har utvecklingen av optogenetik, en teknik som går ut på att styra genetiskt modifierade celler genom ljus, fått stor betydelse som verktyg för att studera hjärnan. Likaså har upptäckten av gensaxen CRISPR/Cas9 bidragit till nya möjligheter och

kommer säkert vara av stor betydelse i framtiden. Kliniken har ännu inte dragit full nytta av artificiell intelligens. Jag tror att i framtiden

kommer läkare att använda IT mycket mer för diagnos och behandling. Därmed kommer doktorn sedan ha mer tid för det mänskliga mötet med patienten. Vi behöver en utveckling av nya behandlingar och mediciner för att kunna ta hand om en befolkning som blir allt äldre.

tOrSten WieSeL

FORSKARNAS NYHETER NR 2 2019 BILAGA 7

FOTO

KE

NN

ET

KU

ON

A,

LUN

D

FOTO

. JA

N C

OLL

SIö

ö/

TT

NY

HE

TS

BY

RÅ

N

FOTO

: M

AR

TIN

A T

HA

LWIR

ZE

R

FOTO

. S

TE

FAN

ZIM

ME

RM

AN

FOTO

. S

TE

FAN

ZIM

ME

RM

AN

FOTO

: TO

MA

S O

HLS

SON

.

Gunnar ScHuLteOm du får välja, vilka av de många medicinska landvinningar som har gjorts de senaste 100 åren tycker du är viktigast? Och vilka nya upp-täckter ser du fram emot under de närmaste 25-30 åren? Jämför gärna dina tankar med nio framträdande forskarprofilers förslag! Du kan läsa mer om alla forskarna i ”Forskning för livet”, en nyutkommen bok om Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF. Ett praktverk om svensk medicinsk forskning i stort och SSMF i synnerhet. Läs mer på sidan 3 i Forskarnas Nyheter hur du kan få boken gratis!.

Frågorna till forskarna: Vilken anser du vara den viktigaste upptäckten inom medi-cinsk forskning under de senaste 100 åren?

Vilka nya medicinska framsteg ser du fram emot de när- maste 25–30 åren?

Margareta blombäck och hennes man birger fann 1958 ett sätt att rena fibrinogen och faktor Vii vilket gjorde det möjligt att operera blödarsjuka. SSMF-stipendiat 1957.

I Sverige: Erik Jorpes upptäckt av heparinets struktur 1935 och Pehr Edmans aminosyresek-vensmetod. Internationellt: Francis Crick, James Watson och Maurice Wilkins som visade hur DNA såg ut och 1952 fick Nobelpriset i fysiologi eller

medicin. Bättre och bättre möjligheter att med dagens

och nyare metoder kunna diagnosticera och bota allt fler sjukdomar och skapa en bättre allmän hälsa.

MarGareta bLOMbäck

anna Wedell är en av världens ledande forskare när det gäller diagnos av sällsynta sjukdomar och dessutom medlem av den kommitté som utser nobelpristagarna i fysiologi eller medicin. SSMF-stipendiat 1996.

Det finns ju så många stora upptäckter så det är inte så lätt, men jag väljer upptäckten av DNA:s struktur och den genetiska koden. Det är ju egentligen två upptäckter men de hänger ihop. Tillsammans ligger de bakom hela den diag-nostiska revolution, som vi befinner oss i just nu, vad gäller ärftliga sjukdomar.

Kommande upptäckter är också svårt – det ligger i sakens natur att sådant inte kan förutsägas. Men det skulle vara spännande med upptäckter som lär oss om hur vårt medvetande är beskaffat och fungerar.

anna WedeLL

Ola andersson har länge undersökt effekten av att vänta några minuter med att klippa av navelsträngen på nyfödda barn. Hans studie i nepal visade att det extra blod som barnet får vid sen avnavling fungerar som en blodtransfusion och kan förebygga järnbrist. nu fortsätter han studien i Sverige i större skala. SSMF-stipendiat 2014 och SSMF:s Stora anslag 2018.

Upptäckten av blodgrupperna har gjort blodtransfusi-oner möjliga, det har räddat otroligt många liv. Upptäckten av DNA-molekylen har också varit avgörande, utifrån den upptäckten har man sedan kunnat analysera arvsmassan och det har gett många nya insikter. Utvecklingen av vacci-ner har varit väldigt viktig. Som barn kände jag människor som hade skador efter att ha insjuknat i polio, en sjukdom som alla vaccineras mot i dag. Som neonatalläkare vill jag också ta upp upptäckten av surfaktantpreparat som hjälper alldeles för tidigt födda barn att andas.

Vi har bara sett början av den genetiska ingenjörskonsten och den kommer att påverka den medicinska forskningen och behandlingen av sjukdomar på ett sätt som vi inte ens kan föreställa oss. Jag tror också starkt på forskning kring kroppens egna system. Man har mer och mer börjat se kroppen som en helhet och jag är säker på att man kommer att hitta fler sätt att förstärka kroppens egna försvarsmekanismer.

OLa anderSSOn

6 FORSKARNAS NYHETER NR 2 2019 BILAGA

kunskapen om hur

Dopamin och seroto-

nin fungerarutvecklingen avoptogenetik

upptäckten

av antibiotika

utvecklingen

av vaccinetupptäckten

av gensaxen

crispr/cas9

upptäckten av bloDgrupper

Dna:s struktur

och genkoDer

utvecklingen

av målinriktaDe

terapier

”För mig är det viktigt att bidratill den medicinska forskningen”

effektivare än att försöka bota dem när man blir sjuk på allvar.

GJOrde Sin FörStadOnatiOn redan 2003Redan medan Görans Bergenstråhles fru Kerstin levde beslöt de sig för att stödja medicinsk forskning. – Eftersom vi inte fått några egna barn bestämde jag och min fru oss för att göra något klokt av våra bespa-ringar så att de kunde komma till så stor nytta som möjligt, berättar Göran Bergen stråhle. – Resultatet blev att vi hos SSMF instiftade ”Stiftelsen Kerstin och Göran Bergenstråhles Fond” ur vilken hittills 15 unga forskare fått stipendier. – Fondens inriktning på cancersjuk-domar och tumörbiologi var självklar eftersom både min pappa och många av mina vänner gått bort i cancer – som allt för många i Sverige drabbas av. – Efter att även min kära hustru gick bort i cancer, har jag gjort ytterligare några donationer till SSMF för att bidra till att fler förhoppningsvis kan överleva denna grymma sjukdom.

”HOS SSMF GörPenGarna StOr nytta”Som tidigare officer och bankkamrerhar Göran Bergenstråhle två käpphäs-tar: ordning och reda och varsamhetmed pengar. Hans valspråk har alltidvarit: ’’Take care of fhe pennies, thepounds will take care of themselves’’. – Det bidrog till att jag valde att sam-arbeta med SSMF för att mina dona-tioner ska fördelas på bästa sättet. – Att SSMF dessutom har låga omkostnader borgar för att så mycket som möjligt av de donerade pengarna går till forskning och så lite som möjligt till administration. Det gör mig ytter-ligare övertygad om att SSMF ser till att mina pengar gör mest nytta.

Göran Bergenstråhle är en av de mest engagerade bidragsgivarna till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF. Han följer noga både forskning-ens framsteg och debatten om finansie-ringen av den – och han deltar varje år vid SSMF:s utdelning av nya stipendier till extra lovande forskare.

– Jag tycker det är märkligt att staten satsar så lite på den medicinska forskningen så att bidrag från oss privatpersoner är en förutsättning för nya medicinska framsteg, säger Göran Bergenstråhle som lever som han lär – han tillhör de allt fler donatorer som via Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, stödjer den svenska medicinska forskningen.

– Att sitta ned med forskarna och höra dem berätta hur de steg för steg finner nya vägar att effektivare behandla och bota olika sjukdomar, stärker mig i övertygelsen om hur viktigt det är att alla som har möjlighet att stödja forskningen gör det, säger Göran Bergenstråhle.

PriVata GiVare ViktiGa– Jag tycker det är ynkligt att staten inte ger mer till den medicinska forskningen, säger en mycket bestämd Göran Bergenstråhle och tillägger: – Att hitta vägar att förebygga sjukdomar på ett tidigt stadium är både mänskligt och ekonomiskt sett mycket

Göran Bergenstråhle är en flitig gäst på SSMF:s stipendieutdelningar för att få höra mer om nya intressanta forskningsprojekt av forskarna själva.

Lika viktiga för den medicinska forskningens framsteg som forskarna själva är de generösa givare som står bakom varje fram gångsrik forskare. Utan hjälpen från Göran Bergenstråhle och andra privatpersoner som stöttar SSMF skulle lamporna snart slockna i många laboratorier. Att finna finansiering för forskningen är fortfarande många forskares största stötesten. I det avseendet har tiden nästan stått stilla sedan 1919. Därför är SSMF lika angeläget nu som då. Vi hoppas på din hjälp att stödja ännu mer forskning de kommande 100 åren än vi gjort de gångna 100 åren.