Pedagogisk dokumentation

- som kvalitetsverktyg i förskolan

Ett arbetsverktyg som sedan 1945 utvecklats i Reggio Emilias förskoleverksamhet Begreppet pedagogisk dokumentation är myntat av professor Gunilla Dahlberg . Utgår från vad barnen kan och gör – inte från vad barn ännu inte kan eller gör Tar vara på barns idéer och intressen Visar lärandeprocesser, hos både barn och pedagoger Ett verktyg för att utveckla förskolans verksamhet och göra det möjligt att förändra Anna Palmer, Stockholms universitet

PEDAGOGISK DOKUMENTATION

•Utforskande arbetssätt

•Reflekterande förhållningssätt

•Miljö

•Organisation

Arbetet med pedagogisk dokumentation påverkar HELA organisationen i alla led

ARBETET MED PEDAGOGISK DOKUMENTATION

ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH BÖRJAR ALLTID MED ETT AKTIVT LYSSNANDE

Ett förhållningssätt som utmanar de dominerande diskurserna kring vår syn på barn, kunskap, lärande och hur vi tänker om den pedagogiska miljön Pedagogisk dokumentation måste alltid vara kopplat till synen på barn och synen på lärande Gunilla Dahlberg, professor Stockholms universitet

söker efter det typiska eller karakteristiska för barnet

”hon ÄR så blyg” ”han HAR koncentrationssvårigheter”

söker förklaringar i barnets utvecklingsnivå barnets tidigare erfarenheter barnets bakgrund, hemförhållanden

miljön handlar om hemmiljö och uppväxtvillkor

förmågor och svårigheter knyts till barnet

utgår från att barn är olika i olika situationer och sammanhang

”hon BLIR så blyg” ”han FÅR koncentrationssvårigheter”

söker förklaringar i den specifika situationen

”här och nu”, den miljö som barnet möter i förskolan - pedagogisk miljö.

”förmågor och svårigheter varierar med situation och sammanhang

Olika sätt att se på barnet

Lärandet pågår här och nu. Ständig rörelse – ständig förändring både kunskaper och identiteter, blivande.

Kunskapen inte hierarkisk – det går att börja var som helst.

Att inte på förhand bestämma exakt vilken kunskap som barnen ska uppnå i sitt utforskande.

Kunskap uppstår i de dialoger möten och relationer som ständigt pågår i verksamheten.

Det som händer mellan barnen, materialen och miljön.

Syn på lärande

Vi är inte

utan blir

och blir

och blir…

VI FINNS ALLTID I ETT SAMMANHANG!!!

Tre olika sätt att se på barn och kunskap ”Det sovande och fattiga barnet” – en tom påse som ska fyllas med kunskap ”Det vakna men fattiga barnet” – har resurser men behöver stimuleras ”Det rika barnet” - med både kraft och resurser i sig självt.

Loris Malaguzzi

Vem får man BLI på den här förskolan?

Barn är kompetenta OM……

”Läroplanen innehåller inga mål för vad

enskilda barn ska ha uppnått vid olika tidpunkter eller i olika åldrar. Det finns inte heller fastställda normer eller nivåer för barns förmågor eller kunskaper. Kunskapen om varje barns lärande och utveckling ska heller inte användas för att kategorisera, sortera eller jämföra barnen utan utgöra underlag för planeringen av den fortsatta verksamheten med barnen”.

Förskola i utveckling (Bakgrunden till förändringarna i förskolans läroplan.)

”Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolan kvalitet, dvs. verksamhetens organisation , innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande.” Lpfö 98 reviderad 2010

DOKUMENTATION Enbart retrospektiv – det här gjorde jag/vi

….beskriver vad som hänt

PEDAGOGISK DOKUMENTATION är både retrospektiv och prospektiv:

syftar till att föra den pedagogiska arbets- processen framåt och förändra och utveckla det pedagogiska

arbetet

Ingela Elfström,Stockholms universitet

SKILLNADEN MELLAN DOKUMENTATION OCH PEDAGOGISK DOKUMENTATION

Syftet med dokumentationen är att dokumentera barnens aktiviteter för att öka den egna kunskapen och förändra den pedagogiska verksamheten, så att den stöttar barnen utifrån deras kunnande och kunskapssökande.

Dokumentationen är också framåtsyftande i den meningen att den lockar barnen till nya upptäckter och väcker deras lust till fortsatt utforskande.

Wehner- Godée, 2005

DOKUMENTATIONEN ANVÄNDS SOM FRAMÅTSYFTANDE

Dokumentationsarbetets främsta uppgift är INTE att befästa och slå fast, det här hände. Den ska istället vara ett underlag för reflektioner kring det som hände för att vi ska kunna ta nästa steg. Vi dokumenterar för att göra det osynliga synligt.

Vi måste få syn på vad som hände, men inte för att återberätta det, utan för att lära oss något och göra oss nyfikna på något nytt. för att lära oss något och för

att göra oss nyfikna på något nytt. H.Lenz-Taguchi , Varför pedagogisk dokumentation

”Arbetslaget behöver diskutera de olika sekvenserna och kritiskt granska dokumentationen och det är just det som gör dokumentationen pedagogisk.” • Hur går arbetet till? • Vad behöver vi utveckla? • Vad kan vi bli bättre på? • Vad har vi missat?

”Varje sekvens eller bild kan användas vid en utvärdering av verksamheten.”

Anna Palmer

Ur: Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet

Modell för systematiskt arbete

BARNEN MÅSTE FÅ TILLGÅNG TILL DOKUMENTATIONEN… VI MÅSTE TITTA PÅ DET BARNET TITTAR PÅ…

(ELISABETH NORDIN-HULTMAN, BARNPSYKOLOG, FIL. DR I PEDAGOGIK)

Barnens reflektioner

Hur vi ställer frågor till barnen har en avgörande betydelse för vilka svar vi får.

Vad äter träd?

Vad tror ni att träd behöver för att växa?

Skillnad också i att fråga : ”Vad behöver träd för att växa”? Eller

”Vad tror du att träd behöver för att växa”?

Utforskande genom Lpfö98/Lgr 11 Förmågor Observera Uppmärksamma Ställa frågor Forma hypoteser, få idéer Sortera, Klassificera Jämföra likheter, olikheter Urskilja, Se samband Pröva Benämna Fantisera, Imitera Upprepade undersökningar Dokumentera, Uttrycka Analysera, Reflektera Tolka Kommunicera Argumentera

Förmågor som utvecklar vårt tänkande och

utvecklar ett förhållningssätt till lärandet Att lära sig lära

”PEDAGOGISK DOKUMENTATION ÄR ETT HANTVERK SOM MAN MÅSTE ÖVA MYCKET PÅ FÖR ATT BLI RIKTIGT SKICKLIG. DET KANSKE VERKAR ENKELT MEN DET ÄR EN KONST ATT VERKLIGEN LYSSNA PÅ

BARNS KONVERSATIONER OCH ATT UPPMÄRKSAMMA OCH FÅNGA IN DET DE GÖR OCH FUNDERAR PÅ”

(ANNA PALMER, HUR BLIR MAN MATEMATISK? S.51)

Det finns alltid minst två sätt att tolka en bild. (Eller situation.)